«DEN MUSIKALISKA KVALITETENS IDEOLOGI»

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "«DEN MUSIKALISKA KVALITETENS IDEOLOGI»"

Transkript

1 «DEN MUSIKALISKA KVALITETENS IDEOLOGI» Jan W Morthenson, kvalitetsbegrepp och musikestetik i en debatt under svenskt 1970-tal Mikael Tjernberg Uppsala Universitet Institutionen för musikvetenskap C-uppsats 2007

2

3 «DEN MUSIKALISKA KVALITETENS IDEOLOGI» Jan W Morthenson, kvalitetsbegrepp och musikestetik i en debatt under svenskt 1970-tal Mikael Tjernberg Uppsala Universitet Institutionen för musikvetenskap C-uppsats ht 2006 Handledare: Lars Berglund

4

5 ABSTRACT Mikael Tjernberg: Den musikaliska kvalitetens ideologi Jan W Morthenson, kvalitetsbegrepp och musikestetik i en debatt under svenskt 1970-tal. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 poäng, Året 1974 präglade starka polariseringar den svenska musikens situation. Modernister kontra traditionalister/ populister, progressiv musikrörelse kontra vad som stämplades som kommersiellt. Samma år författade tonsättaren Jan W Morthenson en essä i tidskriften Tonfallet, i vilken han redogjorde för hur de kulturella kvalitetsnormerna, enligt hans mening, blivit alltmer problematiska. Repliker levererades av så högt ansedda skandinaviska musikpersonligheter som Gunnar Bucht, Per Nørgård och Henrik Colding-Jørgensen, och debatten har med anledning härav kommit att utgöra ett högst intressant tidsdokument. I uppsatsen granskas debattens samtliga inlägg för att påvisa de olika musikestetiska idéer som var rådande i samtiden. Något som jag särskilt uppmärksammat är frågor rörande populärmusik, varom meningarna tydligt går isär: Morthenson omnämner den i hårda ordalag såsom varande en tillfällig frestelse, under det att Hans Gefors å andra sidan anser den ha djup delaktighet i den traditionskontinuitet som 1900-talets konstmusik övergivit. Den omdefiniering av de musikaliska kvalitetsbegreppen som var debattens egentliga och huvudsakliga fråga väcker inte några bifall i replikerna, men samtidigt förnekas i inget av dem heller den distansering som Morthenson åberopar den samtida komponisten och den traditionella publiken emellan.

6 FÖRORD Först och främst ett stort tack till Lars Berglund för hans allmänna råd och konstruktiva kritik samt för att han bistått mig med diverse litteratur; likaså till Jenny Bergström för hjälp med formalia och bryggande av kaffe; Per-Erik Brolinson, Gunnar Bucht och Hans Gefors för att de vänligen besvarat mina frågor och givit mig ovärderlig information; Per-Olov Broman, för att han godhjärtat låtit mig ta del av privata forskningsmanuskript. Till sist vill jag rikta det varmaste tack till mina seminariekamrater för de värdefulla kommentarer de givit mig under arbetets gång. Mikael Tjernberg, februari 2007

7 Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 1 Forskningsläge... 1 Syfte och frågeställningar... 3 Källmaterial... 3 Metod... 4 Disposition... 4 Biografi över Jan W Morthenson... 5 Ungdomsåren och Stockholmsstudierna... 5 Privatstudierna för Lidholm... 5 Fylkingen... 6 Elektronmusiken... 7 Den nonfigurativa visionen... 7 Metamusiken talet och framåt Morthenson som skribent Debattserien i Tonfallet Den musikaliska kvalitetens ideologi (Jan W Morthenson) Tonsättarens ställningstagande En ny, stilistisk utveckling Musikens naturliga kraftresurser Intellektets otillräcklighet (Per Nørgård) Morthensons kvalitetsbegrepp är idealiserande För vem skriver egentligen Jan W Morthenson? (Gunnar Bucht) Vad bråkar du för? (John W Blom) Kvaliteten är ofta intressebestämd (Jan W Morthenson) Jag är ej en fanatiker Musikkris vart femtionde år (Rolf Haglund) Bräckliga kvalitetsnormer Ideologernas uppvisning (Henrik Colding-Jørgensen) En fraseologisk kamp... 25

8 Musiken måste lyfta oss (Per-Erik Brolinson) Den bristande kontinuiteten Kodförtrogenhet Vart har kvalitetssansen tagit vägen? (Hans Gefors) Popen vårdar traditionen Det är inte ett nytt språk vi behöver Musiklivet är ett självklart antagonistiskt område (Jan W Morthenson) Kvalitetsbestämningarna är representativa, inte generella Om kontinuitet som argument Avslutning Appendix Anförda källor och litteratur Förkortningar Bibliografi över Morthenson Musik av Morthenson Bilaga: Den musikaliska kvalitetens ideologi Jan W Morthensons artikel i Tonfallet nummer 9, 1974.

9 Inledning Bakgrund År 1974 initierade tonsättaren Jan W Morthenson en debatt i tidsskriften Tonfallet i syfte att diskutera de kulturella kvalitetsnormer som han ansåg ha blivit alltmer problematiska. 1 Upprinnelsen bestod i publiceringen av en tvådelad artikel i nummer 9 respektive 10, och debatten fortgick sedan året ut med en omfattning som i fråga om inlägg kom att bli tio, och med repliker av framträdande skandinaviska tonsättare såsom Per Nørgård, Gunnar Bucht och Henrik Colding-Jørgensen. Morthenson var vid denna tid på intet sätt en debutant i mediala sammanhang. Hans intresse för konstkritiska och estetiska frågor hade tidigare bland annat givits uttryck i tidskriften Nutida Musik. 2 Sedermera har han på liknande sätt ventilerat åsikter och idéer i otaliga kultur- och dagstidningar, av vilka Aftonbladet och Dagens Nyheter är väl värda att nämnas, liksom Svenska Dagbladet och den debatt som där hölls åren Hans stundom snarast elitistiskt karakteriserade artiklar väcker ömsom uppskattning och ömsom förtret, men det torde icke desto mindre råda fullkomlig enighet kring hans betydelse som bidragande till det svenska kultur- och i synnerhet musiklivet. Kontinuerlig musikdebatt saknas rubricerade den framlidne tonsättaren och musikforskaren Bengt Hambræus sitt anförande i ovan nämnda SvD-debatt, och få om någon har som Morthenson på ett mer entusiastiskt och idogt sätt sökt ändra på just detta. 4 Forskningsläge Tidigare bedriven forskning kring musikdebatter är begränsad och består huvudsakligen av artiklar i diverse musiktidskrifter eller i form av opublicerade, akademiska uppsatser. Situationen är likvärdig vad Morthenson, dennes filosofi och musik beträffar; vad som i regel finns att förfoga över är kortfattade biografier och recensioner. Fallet Adorno, författad av Björn Billing, utgör emellertid ett undantag. 5 Detta arbete ger en inblick i det inflytande filosofen Theodor W Adorno har haft på det svenska musiklivet, i vilket sammanhang Morthenson tilldelas ett eget kapitel. Och 1 Tonfallet (TF) var namnet på en allmän musiktidskrift utgiven av Rikskonserter. TF avlöstes av Musik, Nutida Musik (NM) är namnet på en tidskrift om samtida musik som grundades 1957 av Sveriges Radio. NM utges sedan 1968 med fyra nummer per år av svenska sektionen av ISCM. 3 Jan W Morthenson, Den nya konstmusikens vulgarisering, SvD ( ). 4 Bengt Hambræus, Kontinuerlig musikdebatt saknas, SvD ( ). 5 Björn Billing, Fallet Adorno eller Frånvaron av estetiskt ideal som estetiskt ideal, Tonsättarens val, red. B. Billing (Ödeshög 1993). 1

10 vad gäller just Adorno, så tjänar dennes mångfald av skrifter varav Inledning till musiksociologin 6 och Philosophie der neuen Musik 7 företrädesvis kan nämnas som hänvisning till musikestetik i rent generell bemärkelse. En mer nischad fördjupningshänvisning, som förvisso inte använts under arbetets gång, är Per-Erik Brolinsons och Holger Larsens Satisfactions: studier i ungdomskulturens musikestetik. 8 Denna bok är med sin svenska härkomst och populärmusikaliska inriktning ett utmärkt komplement till Adornos verk. Musikforskaren Nils L Wallins undersökning kring och 60-talets musikliv har varit av stort intresse. 9 Här målas en bild upp av hur det svenska kultursamhället under förevarande sekel kom att reformeras till följd av nya tankesätt, vilket ges ytterligare djup i form av en artikel signerad Joakim Tillman. 10 Sistnämnde undersöker brytningen mellan modernism och postmodernism, under vilket ett stort antal av de musikdebatter som varit rådande under senare hälften av talet presenteras och undergår granskning. Just polariseringen modernism och postmodernism emellan ligger centralt i mitt arbete, och är som hos Tillman likafullt ämnet i Søren Møller Sørensens Faser och förskjutningar, med den skillnaden att perspektivet hos den senare är 1970-tal. 11 Mot bakgrund av att replikerna i TF bollas mellan Sverige och Danmark har Sørensens arbete varit av stor vikt för författaren, inte minst tack vare framställningen av dessa länders dåtida relationer på musikområdet. Ovan berörda vetenskapliga undersökningar behandlar dock blott medelbart musikdebattfenomenet och är sålunda på intet sätt centrerade kring vare sig den eller direkta frågor häromkring. Uttryckligt musikdebattorienterad är däremot Petter Terenius uppsats Den nya konstmusikens vulgarisering, i vilken SvD-debatten belyses utifrån Morthensons estetiska idéer på ett sätt som frammanar mycket intressanta infallsvinklar och ingivelser till vidare forskning. 12 Dessvärre tycks Terenius tidtals hålla Morthenson om ryggen, vilket medför att objektiviteten i åskådningen av ämnet aldrig riktigt infinner sig. Biografiska uppgifter har till viss del inhämtats från Göran Bergendals 33 svenska komponister, som i och med att den utgavs 1972 är särskilt intressant eftersom den i tiden ligger nära TF-de- 6 Theodor W Adorno, Inledning till musiksociologin: tolv teoretiska föreläsningar, övers. Hartmut Apitzsch (Lund 1976). 7 Theodor W Adorno, Philosophie der neuen Musik (Tübingen 1949). 8 Per-Erik Brolinson & Holger Larsen, Satisfactions: studier I ungdomskulturens musikestetik (Stockholm 1990). 9 Nils L Wallin, Erkänn musiken!?, STM 62:1 (1980), s. 7-39; Svensk tidskrift för musikforskning (STM) är namnet på en musikvetenskaplig tidskrift som grundades 1919 av Svenska samfundet för musikforskning. STM har utkommit regelbundet sedan dess. 10 Joakim Tillman, Från De ur alla minnen fallna till High Mass, STM 83 (2001), s Søren Møller Sørensen, Faser och förskjutningar om gränsdragningar, gränsöverskridanden och det gränslösa i svensk och dansk nutida musik, Tonsättarens val, red. B. Billing (Ödeshög 1993). 12 Petter Terenius, Den nya konstmusikens vulgarisering, Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap (Uppsala 1995). 2

11 Källmaterial Som primärt källmaterial för denna studie har debattinläggen i Tonfallet 1974 legat. Härutöver har jag tagit del av artiklar författade av Morthenson i otaliga publikationer, inte minst musiktidskrifterna Nutida Musik och Artes. 15 Till stor hjälp har desslikes Det virtuelle musikbibliotek varit, emedan de praktiskt tillhandahåller gamla nummer av danska musiktidskrifter för direkt läsning på Internet. 16 Boken Nonfigurative Musik har kastat ljus över Morthensons musikestetik och många av de batten. 13 Rolf Haglunds biografi över Morthenson på Grove Music Online har fungerat som en viktig och mer aktuell informationskälla, 14 vartill Nationalencyklopedin nyttjats för kompletterande uppgifter. I övrigt är tidigare forskning på området som nämnts tämligen sparsam, varför undertecknad menar att ifrågavarande studie fyller ett värdefullt syfte. Syfte och frågeställningar Morthenson anser att det är hög tid att revidera definitionen av musikalisk kvalitet. Han åberopar en distansering den samtida komponisten och den traditionella publiken emellan, som på senare tid vuxit sig oroväckande stor; den, är han övertygad om, står i vägen för den sanna, konstnärliga kvaliteten. Mitt syfte är att påvisa de musikestetiska idéer som avspeglas i debattens olika inlägg. Skiljde sig musikens situation vid tiden runt mitten av 1970-talet mot den nuvarande? Och i sådant fall: på vilket sätt? argument och ståndpunkter han genom åren förfäktat. 17 Ett urval av den musikaliska produktionen hos honom har härutöver avlyssnats och givit mig ökad förståelse av spörsmål rörande denna. Detta omfattar de tidiga verken (exempelvis Sinfonia da camera och Wechselspiel I, 1960), de som tillkom under tal (Unisoni, 1975; Stereos, 1979; Ancora, 1983; Strano och 1984, 1984) samt de, som blivit tonsatta allra senast (Estonia, 1997; Vogler, 1999; Concert for guitar and string orchestra, 2006). Verk från samtliga perioder i hans yrkesverksamma karriär har på detta sätt funnits 13 Göran Bergendal, 33 svenska komponister (Stockholm 1972). 14 Rolf Haglund, Jan W Morthenson, Grove Music Online, red. L. Macy (besökt: ) <http://www.grovemusic.com> 15 Artes: Tidskrift för litteratur, konst och musik är namnet på en kulturtidskrift som utgivits sedan 1975 av Musikaliska Akademien, Konstakademien, Svenska Akademien samt Samfundet De Nio. 16 Det virtuelle musikbibliotek profilerar sig som en resurs för studenter och forskare inom musikfakulteten. Bakom projektet står Danmarks elektroniske forskningsbibliotek. <http://dvm.nu> 17 Jan W Morthenson, Nonfigurative Musik (Stockholm 1966). 3

12 representerade i urvalet, och en god bild av musiken, tonspråket och den musikaliska utvecklingen hos honom har framträtt. Metod Replikerna i TF-debatten har ställts emot Morthensons inledande och uppföljande anföranden, varigenom olika tankesätt kring det samtida musiklivet kunnat utkristalliseras. Uppsatsen grundar sig främst på frågor av musikestetisk karaktär. Som ett led i detta har jag granskat inlägg signerade Morthenson från tiden kring debatten och ställt dem mot sådana som han författat i tidigare respektive senare skeden, för att på så vis söka utröna huruvida och i sådant fall till vilken grad han varit trogen sina då förmedlade resonemang. De bryska reaktionerna på hans debattinitierande artikelserie i TF 1974 har samtidigt på ett tydligt sätt speglat de i samtiden rådande musikestetiska motsättningarna. Disposition En biografi över Morthenson utgör studiens första kapitel, och här redogörs det för viktiga influenser och intryck från vilka man kan härleda många av de resonemang han senare förmedlat. Påföljande kapitel behandlar separat hans roll som skribent, då denna utmärks av en produktivitet som inte gärna låter sig förpassas till några bisatser. Dessa biografiska kapitel är tänkta att ledsaga den egentliga undersökningen genom att ge ökad förståelse gällande de morthensonska tankegångarna. I kapitel tre följer så samtliga inlägg i debatten kronologiskt ordnade med tillhörande, granskande kommentarer. Sammanfattande slutledningar och övergripande analyser sammanställs i kapitel fyra. Det femte och avslutande kapitlet består av listor över källor och litteratur jag använt mig av, och som ett komplement till biografin över Morthenson återfinns här även en bibliografi samt en lista över hans musikaliska verk. 4

13 Biografi över Jan W Morthenson Ungdomsåren och Stockholmsstudierna Jan Wilhelm Morthenson föddes i Örnsköldsvik den sjunde april De musikaliska studierna påbörjades tidigt. 1956, vid en ålder om sexton år, begav han sig till Stockholm för att studera komposition och musikteori för Runar Mangs (tonsättare och musikkritiker på Dagens Nyheter). Författaren Göran Bergendal skildrar denna undervisning som varande av tämligen besynnerlig art, emedan Morthenson hyste stark tilltro till de egna idéerna. 18 Föreläsningarna kom således närmast att bli musikfilosofiska samtal lärare och elev emellan. Mangs betydde mycket för Morthenson, som på senare tid beskrivit honom i hedrande ordalag såsom en av nittonhundratalets mest betydande svenska kritiker. 19 Men några lärlingsverk blev det inte. Morthenson fann det nämligen svårt att ro pågående produktion i land, vilket medförde dröjsmål om ytterligare ett antal år förrän någonting offentligt kom att framföras. Foto Christina Nygren Privatstudierna för Lidholm År 1960 fann Morthenson en ny lärare i Ingvar Lidholm. Denne hade etablerat sig som något av en titan i svenskt musikliv, inte minst till följd av sin bakgrund i Måndagsgruppen. 20 Det fanns emellertid alternativ: Karl-Birger Blomdahl också han med förflutet i nämnd diskussionsgrupp var vid tiden professor i komposition vid Musikhögskolan i Stockholm, men utgjorde av allt att döma inte ett förstahandsval för Morthenson, som sannolikt ansåg Lidholms musiksyn ligga mer i linje med den egna. 21 Det bör i sammanhanget heller inte glömmas att Lidholm sedan 1956 var kammarmusikchef på Sveriges Radio, som av eleven prisades för dess snarast unika distribuering av nyskriven konstmusik: för att de som han uttryckte det några år senare drog fram de verkligt väsentliga 18 Bergendal, 33 svenska komponister, s Jan W Morthenson, Runar Mangs, SvD ( ) 20 Måndagsgruppen, informell studie- och diskussionsgrupp kring musikestetiska frågor, bildad i Stockholm 1944; Tore Eriksson, Lidholm, Ingvar, NE (besökt ) <http://www.ne.se> 21 Carlhåkan Larsén, Blomdahl, Karl-Birger, NE (besökt ) <http://www.ne.se> 5

14 punkterna. 22 Härom förefaller det nära till hands att anta, att Lidholms delaktighet i etern i mycket utgjorde den styrka som Morthenson tillskrev SR. Den entusiasm som måste ha varit förhärskande inför de stundande studierna är på intet sätt svår att föreställa sig. Att Morthenson som elev fordrade särskild uppmärksamhet kom det oaktat snart att visa sig lika sant under Lidholm som det varit under Mangs. Detta återigen enligt Bergendal, 23 som vidare håller för sannolikt att musikens teori och elementa har Lidholms tålamod att tacka sin införing på dagordningen. Att betrakta som gesällprovet för den nyvunne läromästaren är den tresatsiga symfonin Sinfonia da camera (1960). Den musikaliska stil som här ges uttryck är modern, med en uppenbar anknytning till 1950-talets konstmusikaliska, seriella karakteristika. Instrumentbehandlingen är delikat; klangliga nyanser lyfts fram medelst ett högst sinnrikt arrangemang. Tonvikten ligger i tonalitetens fullkomliga upplösning, något som hos Morthenson under kommande sekel och framöver drivs längre än hos i stort sett någon dessförinnan eller därefter. 24 Fylkingen Samma år ingick Morthenson medlemskap i Fylkingen, vars ambition att understödja nutida, svensk konstmusik klingar enharmoniskt med de intressen han själv alltid bevakat. 25 Samfundet kom att fungera som en grogrund för hans musikestetik, och dess inriktning skulle över tid alltmer komma att anges av honom. För övriga medlemmar av Fylkingen uruppfördes en decemberkväll år 1960 hans solocellostycke Wechselspiel I. Kort, intensivt och späckat med idéer ansågs verket mycket märkligt; många menade det rent av vara obegripligt. 26 I synnerhet instrumentbehandlingen fick publiken att höja på ögonbrynen, då Morthenson skrev musik för det gamla instrumentet på ett sätt som fick det att frambringa klanger som föreföll vara helt nya. Fortfarande som något av en recentior i Fylkingen hade den tjugoårige tonsättaren med sitt personliga tonspråk tagit ett stort steg framåt på ett sätt som fick det att osa av självsäkerhet och musikalisk mognad, och som kom att garantera honom en plats i svensk musikhistorieskrivning. 22 Jan W Morthenson, Concert go home!, NM 1967/68:3 4, s Bergendal, 33 svenska komponister, s Haglund, Jan W Morthenson, Grove Music Online. 25 Fylkingen, namnet på en musikförening i Stockholm som bildades år 1933 på initiativ av Ingemar Liljefors; Fylkingen, NE (besökt ) <http://www.ne.se> 26 Bergendal, 33 svenska komponister, s

15 Elektronmusiken De år som härpå följde utmärktes av ett stort antal resor och intryck som måste ha varit högst betydelsefulla för Morthenson studerade han för den tyske tonsättaren Gottfried Michael Köenig, som vid tiden var knuten till den högaktade elektronmusikstudion i Köln. 27 Ett par år senare begav han sig till den i lika hög grad respekterade elektronmusikstudio som inrättats i Milano, i samband med vilket han skrev sitt första så kallade tapestycke. Elektroakustisk bearbetning av korta fraser insjungna av sopranen Cathy Barberians var utgångspunkten som resulterade i detta högst egenartade stycke musik: Chains-Mirrors var också året för Morthensons bevistande av sommarkurserna i Darmstadt. Han gavs här det gyllene tillfället att stifta bekantskap med tonsättaren, musikteoretikern och tillika Adorno-eleven Heinz-Klaus Metzger, som utan tvekan inneburit avsevärt för Morthensons tänkande om och kring musik. För boken Nonfigurative Musik, som i denna uppsats mer genomgående delgivits utrymme under rubriken Den nonfigurativa visionen, skrev Metzger bland annat ett långt och uttömmande företal. Morthenson anslöt sig år 1967 till elektronmusikstudion i Stockholm, i vilket sammanhang han skrev tapestycket Neutron Star. Inspiration till titeln liksom musiken hämtade han från naturvetenskapen, 28 något som inte var ovanligt för konstmusiken vid tiden; framför allt de stora framsteg som gjordes på astronomins område utmejslade Blomdahls Forma feritonans (1961) och Hambræus Nebulosa (1969) som två belysande exempel på detta. 29 Neutron Star har med tiden kommit att bli ett av Morthensons mest spelade elektroakustiska verk. Den nonfigurativa visionen De musikfilosofiska tankar som Morthenson under 1960-talet gav uttryck för i allehanda opus och massmediala forum sammanfördes i allt väsentligt år 1966 i publikationen Nonfigurative Musik, som gavs ut på tyska i syfte att nå ut till det musikvetenskapligt viktiga avantgardet i Västtyskland. 30 Detta bokverk har sin utgångspunkt i behovet av förnyelse gällande musikens innersta villkor. I en artikel som låg förlaga till boken uttryckte han det ett par år härförinnan som följer: Genom att ersätta sekvenseringar och treklanger med kvintoler, aleatorik, stora septimor och clusters anser man sig ha etablerat en ny musik. I själva verket är detta lika betydelselöst och fjärran från allt vad termen radikalism borde innebära som greppet 27 Haglund, Jan W Morthenson, Grove Music Online. 28 Jan W Morthenson, Epsilon Eridani, NM 1967/68:3 4, s Morthenson har även låtit sig inspireras av naturvetenskapen i verk såsom Epsilon Eridani (1967) och Ionosphères (1969). 29 Billing, Fallet Adorno, s Terenius, Konstmusikens vulgarisering, s. 5. 7

16 att i ett porträtt låta ögon och mun byta plats. Långtgående variationer, deformeringar, nysammanställningar och aldrig så nitiska collagemetoder leder aldrig till annat än modifieringar. Vad vi i den nuvarande återvändsgränden måste genomdriva är [ ] möjligheter för helt andra förutsättningar för det kompositoriska tänkandet. 31 Den nonfigurativa musiken fungerar alltså som en reaktion mot och på sätt och vis en tänkbar räddning undan det förhärskande musikaliska krisförhållandet, som enligt Morthenson konkret består i att västerländsk musik alltid skapas runtom eller åtminstone på något vis bygger på en vokal utgångspunkt. Instrumentalmusik är i detta likafullt som kör- och andra former av vokalt avpassade musikverk inbegripet. Tonsättandets väg anvisas med andra ord ofrånkomligt av element som låser konsten i förfalskade kvalitetsbegrepp, vilket Morthenson anser utgöra ett stort bekymmer, och vidare inte desto mindre alarmerande då det ingalunda är något som blott rör gamla tiders musik, utan på samma sätt genomsyrar musik härrörande från senare århundraden såväl som den i samtiden. 32 Det dilemma som här målas upp tycks gå hand i hand med Morthensons vision om de våldsamma krafter som finns inneboende i musiken, och om hur dessa hålls tillbaka då de inte tillåts fritt spelrum. I detta fall har musiken beskaffats med osynliga handbojor i och med den obligatoriska, vokala utgångspunkten. Denna utgör emellertid blott toppen av det isberg av musikaliska parametrar som han behandlar i sin icke-figurativa musikfilosofi; såväl rytm, takt, klang och faktiskt så gott som samtliga musikaliska dimensioner är föremål för tankarna. En konstyttring som vare sig föreställer, handlar om eller överhuvudtaget uttrycker något så kan den nonfigurativa musiken helt kortfattat preciseras. Det kan förefalla svårt att få grepp om hur en sådan ambition skulle kunna omsättas i klang. Så kallad absolut musik är det ju på intet vis frågan om; nej, detta är vad Morthenson kallar för musik i sig, och tankarna är betydligt mer radikala. Man skymtar ledstjärnan Adorno, som i Inledning till musiksociologin (ursprungligen utgiven 1962) menade att musik är nonfigurativ, och kan inte entydigt identifieras med några moment i den yttre världen. 33 Teorin i konkret praktik lät inte minst karaktäriseras av laborering med statiska klangfält och ett aldrig så sällsamt bruk av oktavintervall, varvid mikrotonala förskjutningar bidrog till att producera svaga oscilleringar. Särskilt tydliga prov på detta skapande ger verken Coloratura III och Antiphonia (1963). 34 På senare tid har idealen givits spelrum i Morthensons statiska bildkonst Silence XX (1988) för laserprojektion och tonband utgör ett utmärkt exempel under det att han i 31 Jan W Morthenson, Nonfigurativ musik, NM 1963/64:7, s Gunnar Bucht, Nonfigurative Musik [recension], STM 49 (1967), s Adorno, Inledning till musiksociologin, s Billing, Fallet Adorno, s

17 rollen som tonsättare från år 1968 lämnat dem bakom sig, till förmån för de motsvarande metamusikaliska. 35 Det var inte desto mindre den nonfigurativa musiken som bidrog till att etablera honom internationellt. Nonfigurative Musik är ett unikt exempel på ett musikestetiskt verk av svensk härkomst, i vilken en till synes helt nykonstruerad musikteori formulerats. Man frågar sig härom naturligtvis, varför boken inte beretts mer utrymme och uppmärksamhet. Det är en olycklig omständighet, om vilket ett tydligt prov inte minst står att finna i den till dags dato frapperande frånvaron av en svensk utgåva. Metamusiken Det sena 1960-talet var en mycket kreativ och nydanande period i Morthensons liv. Det tydligaste exemplet står att finna i utvecklingen av vad han givit benämningen metamusik. Detta har ingenting att göra med den term med samma namn som anknyter till och i många avseenden sammanfattar tonsättaren och matematikern Iannis Xenakis konstsyn. 36 Ej heller ska det förväxlas med den antimodernistiska metamusik som vid tiden intresserade många danska tonsättare. 37 Hos Morthenson kan innebörden elementärt preciseras som musik om musik, med en bakomliggande tanke som syftar till att låta musiken kommentera eller, om man så vill, reflektera över sig själv. I denna metamusik utlöses hos lyssnaren speciella associationer, som emellertid inte synes lämpa sig i det givna sammanhanget. Lyssnarreflexerna fullföljs aldrig, och musiken ter sig sålunda förvirrad och ambivalent. Men till skillnad från den nonfigurativa musiken, som definieras av sin satsteknik, så är metamusiken konceptuell, och premisserna framgår inte direkt i den klingande produkten. Som ett exempel på hur den ändå kan låta sig beskrivas (i detta fall: musik om folkmusik) är ett uttalande från Morthenson en verkbeskrivning av Ancora (1983) passande: Kompositionstekniskt består Ancora av aspekter på absorberande av folkmusikfragmenten alltifrån solo mot brusartad bakgrund till nästan enstämmigt unisono. Gentemot den melodibärande stämman förhåller sig övriga stämmor på många olika sätt: homofont, kontrapunktiskt, klangligt, dynamiskt, tonalt störande, avvisande, bekräftande, likgiltigt oförstående. Harmoniken pendlar mellan tonalitet och buller men bygger huvudsakligen på mikrointervall. Formen är sluten det saknas utvägar. Motiv utvecklas 35 Lennart Reimers, Jan W Morthenson och hans musik, Musikrevy 1988:8, s Metamusik, NE (besökt ) <http://www.ne.se> 37 Sørensen, Faser och förskjutningar, s

18 inte utan cirkulerar runt magnetiska centraltoner. Endast i ett fall avslutas ett citat. 38 Ett komponerande av metamusik påbörjades och fortlöpte parallellt med den elektroakustiska verksamheten. Ett av de tidigast utgivna verken i denna stil var Decadenza I (1968), vari Morthenson lät musiken kommentera kyrkomusik. Ett par år senare följde musikaliska kommentarer över begravningsmusik i Farewell (1970) och över stråkmusik i Senza (1970). 39 Vad som brukar anses synnerligen representativt för den metamusikaliska filosofin hos Morthenson är dock Alla Marcia (1973), vars avsikt bland annat är att åskådliggöra det våldsamma i militärmusiken. Men en förmodan om att metamusiken i vissa hänseenden även fungerar som ett samhällskritiskt medel känns välfunnet, och verket syftar då på samma gång till att blottlägga det samhälleliga våldet. Metamusiken har alltsedan tiden omkring 1968 spelat en aktiv och viktig del i Morthensons tonsättarroll talet och framåt Den radikala musikestetiken, den elektroakustiska produktionen, idén om den nonfigurativa jämte metabetingade musiken samt den ständigt upprepade, massmediala närvaron är samtliga exempel på omständigheter som vid slutet av 1960-talet bidragit till att etablera Morthenson som en av de mest framträdande musikpersonligheterna på den svenska konstmusikscenen. Det var på så sätt väntat att han skulle kunna komma att inta en del inflytelserika poster i olika musikaliska föreningar och samfund, vilket alldeles riktigt blev realitet inom kort, men med ett besked som varit desto svårare att förutse. Han valdes att sitta i styrelsen för EMS 40 år 1973 och blev ordförande för den svenska sektionen av ISCM året därpå; förärades han en position som vice president för det internationella ISCM-rådet samt ordförandeskapet i Fylkingen. I takt med denna alltmer tongivande ställning i svenskt, modernistiskt konstmusikliv blev Morthenson en likaledes alltmer eftertraktad kompositions- och musikteorilärare. Han kom följaktligen att snart bedriva undervisning i olika sammanhang, och tonsättare som exempelvis David Swärd (f. 1958) och Bo Rydberg (f. 1960) har båda ett förflutet som elever för honom. Det kan vad den senare vidkommer nämnas, att han som ett led i sin ettåriga utbildning i 38 Jan W Morthenson, Ancora, Ancora 1984 Strano, Phono Suecia CD 26 (1988), s Hans-Gunnar Peterson: Morthenson, Jan W, STIM/Svensk Musik, red. K. Heurling (besökt ) <http://www.mic.stim.se> 40 Stiftelsen Elektro-akustisk Musik I Sverige (EMS) är namnet på en elektronmusikstudio i Stockholm, om vars inrättande beslut togs 1964 av Sveriges Radio på Karl-Birger Blomdahls initiativ. År 1968 stod studion klar. 41 International Society for Contemporary Music (ISCM) är namnet på en internationell stiftelse grundad 1922 i syfte att ge samtida musik ett internationellt forum. ISCM har sitt huvudsäte i London och cirka 40 nationella, självständiga sektioner. 10

19 elektroakustisk musik i EMS:s regi åren fick assistera Morthenson i arbetet med de elektroakustiska verken 1984 och Strano. 42 Under och 90-talet har ett flertal kompositioner tillfogats Morthensons verkkatalog. Författaren vill bland mångfalden av dessa framhålla Energia I (1984), Paraphonia (1987) och Exit (1991) som särskilt beaktansvärda. Det har av honom genom åren komponerats musik i ett stort antal olikartade stilar: Encores (1962/1973) är skriven för orgel; Slutord (1982) tillägnat Linköpings kyrkas 750-årsjubileum för blandad kör a capella; Intra (1993) för gitarr och saxofon. Bilden av en oerhört strävsam konstnär träder onekligen fram om man härtill lägger hans rika produktion av bild- och videokonst. Som framgår har han provat på åtskilligt, och detta blir inte desto mindre uppenbart då man ögnar igenom hans musikkatalog (för verklista: se appendix). 42 Göran Bergendal, Bo Rydberg och länkarna, STIM/Svensk Musik, red. K. Heurling (besökt ) <http://www.mic.stim.se> 11

20 Morthenson som skribent Estetikstudierna för konsthistorikern Teddy Brunius torde med största sannolikhet ha varit betydande för den intellektuella hållning som kommit att förknippas med Morthenson. Denna vidareutbildning, som dessutom omfattade musikvetenskap och litteraturhistoria, bedrevs vid Uppsala universitet mellan år 1960 till och med mitten av 60-talet. Grundvalen för hans musikideologi formades troligen här. Begreppet musik i sig, det vill säga en ren musik i avsaknad av varje utommusikalisk belastning, blev ett högsta mål; ett yttersta kriterium för musikalisk kvalitet. Detta är något som genom åren avspeglat sig med all önskvärd tydlighet i hans debattinlägg och olika skrifter. Brunius i all ära; den klarast lysande ledstjärnan är ändå en annan. Den radikala musikestetik och allmänna ideologi som kommit att företrädas av Morthenson har nämligen lika fullt som tveklöst stått under det starkaste inflytande av musikfilosofen Adorno. Alltsedan han genom förmedling av sin lärare Metzger kom i kontakt med denne tyske musikfilosof har mången av förebildens resonemang kunnat spåras i svenskens motsvarande, och på så sätt kan en hel del paralleller dras mellan deras respektive tankar. En av dessa Adornos föreställningar ligger till exempel i betraktandet av tonsättaren som ensam och utlämnad åt att försvara värden hotade av ett samhälle märkt av masskulturens utbredning; detta går tydligt igen hos Morthenson, inte minst i 1974 års TF. 43 Morthensons massmediala debut ägde rum redan under det begynnande 1960-talet. Valet av arena var musiktidskriften Nutida Musik, som i nummer lät publicera hans artiklar Arbetsbok, Coloratura II och Det absolut musikaliska. 44 NM har alltsedan dess varit ett forum som han flitigt figurerat i, och tidskriften skulle med fördel kunna betraktas som något av hans hemmaplan. Med en särskilt fruktbar tyngdpunkt under det 1960-tal då Göran Fant var tidningens huvudredaktör och Morthenson tillsammans med Metzger satt i dess redaktion har här till dags dato ett drygt fyrtiotal av honom komponerade artiklar återgivits i tryck i de mest skiftande av sammanhang. 45 Andra kulturorienterade tidskrifter i vilka hans texter vid ett flertal tillfällen förekommit är Tonfallet och Artes. Värt att nämnas utöver detta är debuten på 43 Billing, Fallet Adorno, s Jan W Morthenson, NM 1962/63:8. 45 Billing, Fallet Adorno, s

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Masterprogram Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 högskolepoäng Master in Contemporary Performance and Composition (CoPeCo), 120 credits 1. Identifikation 1.1. Masterprogram

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet

John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Ur: Filosofisk tidskrift, 2008, nr 4. Maria Svedberg John Perrys invändning mot konsekvensargumentet Är handlingsfrihet förenlig med determinism? Peter van Inwagens konsekvensargument ska visa att om determinismen

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se

Syfte och inriktning. Bidragstyper. www.hogreutbildning.se Syfte och inriktning Högre utbildning är en vetenskaplig e-tidskrift som är fritt tillgänglig enligt open accessprincipen. Tidskriftens övergripande syfte är att stödja framväxten av kunskap om lärande

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson

1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson 1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys

Text och språkanalys. Klassisk retorik och massmedieretorik. två ingångar till textanalys Text och språkanalys Klassisk retorik och massmedieretorik två ingångar till textanalys Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät VT12 Kursledare: Jonas Ström och Hans Wiechel Institutionen för kultur-

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande 1 BESLUT 2003-09-12 Ärendenr. 22 Sökande MasterCard International Incorporated 2000 Purchase Street Purchase, New York 10577-2509 Förenta Staterna Ombud: Groth & Co KB, Johan S Motpart Peter V Saken Alternativt

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2010-12-12 444 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Johan Å 187 77 Täby MOTPART Håkan H Webshop Trollhättan 461 42 Trollhättan SAKEN Alternativt tvistlösningsförfarande

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

, Under redaktion av. - Albér t Danielsson. Goranzbrl. Aant Elzinga. Alf Sioberg. Student1 itteratur. Lennart Torstensson. m fl

, Under redaktion av. - Albér t Danielsson. Goranzbrl. Aant Elzinga. Alf Sioberg. Student1 itteratur. Lennart Torstensson. m fl '7 - Albér t Danielsson Aant Elzinga k. t l: Tore! Nordenstam Alf Sioberg Lennart Torstensson m fl, Under redaktion av Goranzbrl Student1 itteratur 4. Produktionstekniska varden och värderingar Inledning

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

HÄLSOINFORMATIONENS TROVÄRDIGHETSPROBLEM. Inge-Bert Täljedal Linköping 23 oktober 2008

HÄLSOINFORMATIONENS TROVÄRDIGHETSPROBLEM. Inge-Bert Täljedal Linköping 23 oktober 2008 HÄLSOINFORMATIONENS TROVÄRDIGHETSPROBLEM Inge-Bert Täljedal Linköping 23 oktober 2008 DEKLARATION AV EGET INTRESSE; DISCLAIMER Ingen bindning till företag (utom egen enskild firma). 1983 1993 konsult åt

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer

Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Sanning eller konsekvens? Dramatiska händelser granskade enligt källkritiska principer Innehåll Syfte och mål Arbetsbeskrivning Inspiration och metodövning Analysschema Lathund källkritik Förslag på ämnen

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen.

andra... då vill den andra personen plötsligt träffa dig igen. Högkänslighet Comfort Zone, november 2008 Copyright 1999-2010 Elaine N. Aron, Ph.D. All rights reserved Copyright 2012 den svenska översättningen EM Bruhner. Alla rättigheter reserverade Fler artiklar

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin

Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill)

Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill) GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Skolans namn Gymnasiearbetets namn (En underrubrik om man vill) Namn Gymnasiearbete 100 poäng Klass XX X programmet Läsåret 20XX/20XX Handledare: Abstract (sammanfattning) Sammanfattningen

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G

KONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G SEMINARIER På de kommande sidorna kan du ta del av vårt utbud av seminarium. De flesta ämnen finns i utföranden med olika ambitionsnivå. Kunskapen kan även förstärkas genom att ämnet utförs som en halvdag

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer