«DEN MUSIKALISKA KVALITETENS IDEOLOGI»

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "«DEN MUSIKALISKA KVALITETENS IDEOLOGI»"

Transkript

1 «DEN MUSIKALISKA KVALITETENS IDEOLOGI» Jan W Morthenson, kvalitetsbegrepp och musikestetik i en debatt under svenskt 1970-tal Mikael Tjernberg Uppsala Universitet Institutionen för musikvetenskap C-uppsats 2007

2

3 «DEN MUSIKALISKA KVALITETENS IDEOLOGI» Jan W Morthenson, kvalitetsbegrepp och musikestetik i en debatt under svenskt 1970-tal Mikael Tjernberg Uppsala Universitet Institutionen för musikvetenskap C-uppsats ht 2006 Handledare: Lars Berglund

4

5 ABSTRACT Mikael Tjernberg: Den musikaliska kvalitetens ideologi Jan W Morthenson, kvalitetsbegrepp och musikestetik i en debatt under svenskt 1970-tal. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60 poäng, Året 1974 präglade starka polariseringar den svenska musikens situation. Modernister kontra traditionalister/ populister, progressiv musikrörelse kontra vad som stämplades som kommersiellt. Samma år författade tonsättaren Jan W Morthenson en essä i tidskriften Tonfallet, i vilken han redogjorde för hur de kulturella kvalitetsnormerna, enligt hans mening, blivit alltmer problematiska. Repliker levererades av så högt ansedda skandinaviska musikpersonligheter som Gunnar Bucht, Per Nørgård och Henrik Colding-Jørgensen, och debatten har med anledning härav kommit att utgöra ett högst intressant tidsdokument. I uppsatsen granskas debattens samtliga inlägg för att påvisa de olika musikestetiska idéer som var rådande i samtiden. Något som jag särskilt uppmärksammat är frågor rörande populärmusik, varom meningarna tydligt går isär: Morthenson omnämner den i hårda ordalag såsom varande en tillfällig frestelse, under det att Hans Gefors å andra sidan anser den ha djup delaktighet i den traditionskontinuitet som 1900-talets konstmusik övergivit. Den omdefiniering av de musikaliska kvalitetsbegreppen som var debattens egentliga och huvudsakliga fråga väcker inte några bifall i replikerna, men samtidigt förnekas i inget av dem heller den distansering som Morthenson åberopar den samtida komponisten och den traditionella publiken emellan.

6 FÖRORD Först och främst ett stort tack till Lars Berglund för hans allmänna råd och konstruktiva kritik samt för att han bistått mig med diverse litteratur; likaså till Jenny Bergström för hjälp med formalia och bryggande av kaffe; Per-Erik Brolinson, Gunnar Bucht och Hans Gefors för att de vänligen besvarat mina frågor och givit mig ovärderlig information; Per-Olov Broman, för att han godhjärtat låtit mig ta del av privata forskningsmanuskript. Till sist vill jag rikta det varmaste tack till mina seminariekamrater för de värdefulla kommentarer de givit mig under arbetets gång. Mikael Tjernberg, februari 2007

7 Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 1 Forskningsläge... 1 Syfte och frågeställningar... 3 Källmaterial... 3 Metod... 4 Disposition... 4 Biografi över Jan W Morthenson... 5 Ungdomsåren och Stockholmsstudierna... 5 Privatstudierna för Lidholm... 5 Fylkingen... 6 Elektronmusiken... 7 Den nonfigurativa visionen... 7 Metamusiken talet och framåt Morthenson som skribent Debattserien i Tonfallet Den musikaliska kvalitetens ideologi (Jan W Morthenson) Tonsättarens ställningstagande En ny, stilistisk utveckling Musikens naturliga kraftresurser Intellektets otillräcklighet (Per Nørgård) Morthensons kvalitetsbegrepp är idealiserande För vem skriver egentligen Jan W Morthenson? (Gunnar Bucht) Vad bråkar du för? (John W Blom) Kvaliteten är ofta intressebestämd (Jan W Morthenson) Jag är ej en fanatiker Musikkris vart femtionde år (Rolf Haglund) Bräckliga kvalitetsnormer Ideologernas uppvisning (Henrik Colding-Jørgensen) En fraseologisk kamp... 25

8 Musiken måste lyfta oss (Per-Erik Brolinson) Den bristande kontinuiteten Kodförtrogenhet Vart har kvalitetssansen tagit vägen? (Hans Gefors) Popen vårdar traditionen Det är inte ett nytt språk vi behöver Musiklivet är ett självklart antagonistiskt område (Jan W Morthenson) Kvalitetsbestämningarna är representativa, inte generella Om kontinuitet som argument Avslutning Appendix Anförda källor och litteratur Förkortningar Bibliografi över Morthenson Musik av Morthenson Bilaga: Den musikaliska kvalitetens ideologi Jan W Morthensons artikel i Tonfallet nummer 9, 1974.

9 Inledning Bakgrund År 1974 initierade tonsättaren Jan W Morthenson en debatt i tidsskriften Tonfallet i syfte att diskutera de kulturella kvalitetsnormer som han ansåg ha blivit alltmer problematiska. 1 Upprinnelsen bestod i publiceringen av en tvådelad artikel i nummer 9 respektive 10, och debatten fortgick sedan året ut med en omfattning som i fråga om inlägg kom att bli tio, och med repliker av framträdande skandinaviska tonsättare såsom Per Nørgård, Gunnar Bucht och Henrik Colding-Jørgensen. Morthenson var vid denna tid på intet sätt en debutant i mediala sammanhang. Hans intresse för konstkritiska och estetiska frågor hade tidigare bland annat givits uttryck i tidskriften Nutida Musik. 2 Sedermera har han på liknande sätt ventilerat åsikter och idéer i otaliga kultur- och dagstidningar, av vilka Aftonbladet och Dagens Nyheter är väl värda att nämnas, liksom Svenska Dagbladet och den debatt som där hölls åren Hans stundom snarast elitistiskt karakteriserade artiklar väcker ömsom uppskattning och ömsom förtret, men det torde icke desto mindre råda fullkomlig enighet kring hans betydelse som bidragande till det svenska kultur- och i synnerhet musiklivet. Kontinuerlig musikdebatt saknas rubricerade den framlidne tonsättaren och musikforskaren Bengt Hambræus sitt anförande i ovan nämnda SvD-debatt, och få om någon har som Morthenson på ett mer entusiastiskt och idogt sätt sökt ändra på just detta. 4 Forskningsläge Tidigare bedriven forskning kring musikdebatter är begränsad och består huvudsakligen av artiklar i diverse musiktidskrifter eller i form av opublicerade, akademiska uppsatser. Situationen är likvärdig vad Morthenson, dennes filosofi och musik beträffar; vad som i regel finns att förfoga över är kortfattade biografier och recensioner. Fallet Adorno, författad av Björn Billing, utgör emellertid ett undantag. 5 Detta arbete ger en inblick i det inflytande filosofen Theodor W Adorno har haft på det svenska musiklivet, i vilket sammanhang Morthenson tilldelas ett eget kapitel. Och 1 Tonfallet (TF) var namnet på en allmän musiktidskrift utgiven av Rikskonserter. TF avlöstes av Musik, Nutida Musik (NM) är namnet på en tidskrift om samtida musik som grundades 1957 av Sveriges Radio. NM utges sedan 1968 med fyra nummer per år av svenska sektionen av ISCM. 3 Jan W Morthenson, Den nya konstmusikens vulgarisering, SvD ( ). 4 Bengt Hambræus, Kontinuerlig musikdebatt saknas, SvD ( ). 5 Björn Billing, Fallet Adorno eller Frånvaron av estetiskt ideal som estetiskt ideal, Tonsättarens val, red. B. Billing (Ödeshög 1993). 1

10 vad gäller just Adorno, så tjänar dennes mångfald av skrifter varav Inledning till musiksociologin 6 och Philosophie der neuen Musik 7 företrädesvis kan nämnas som hänvisning till musikestetik i rent generell bemärkelse. En mer nischad fördjupningshänvisning, som förvisso inte använts under arbetets gång, är Per-Erik Brolinsons och Holger Larsens Satisfactions: studier i ungdomskulturens musikestetik. 8 Denna bok är med sin svenska härkomst och populärmusikaliska inriktning ett utmärkt komplement till Adornos verk. Musikforskaren Nils L Wallins undersökning kring och 60-talets musikliv har varit av stort intresse. 9 Här målas en bild upp av hur det svenska kultursamhället under förevarande sekel kom att reformeras till följd av nya tankesätt, vilket ges ytterligare djup i form av en artikel signerad Joakim Tillman. 10 Sistnämnde undersöker brytningen mellan modernism och postmodernism, under vilket ett stort antal av de musikdebatter som varit rådande under senare hälften av talet presenteras och undergår granskning. Just polariseringen modernism och postmodernism emellan ligger centralt i mitt arbete, och är som hos Tillman likafullt ämnet i Søren Møller Sørensens Faser och förskjutningar, med den skillnaden att perspektivet hos den senare är 1970-tal. 11 Mot bakgrund av att replikerna i TF bollas mellan Sverige och Danmark har Sørensens arbete varit av stor vikt för författaren, inte minst tack vare framställningen av dessa länders dåtida relationer på musikområdet. Ovan berörda vetenskapliga undersökningar behandlar dock blott medelbart musikdebattfenomenet och är sålunda på intet sätt centrerade kring vare sig den eller direkta frågor häromkring. Uttryckligt musikdebattorienterad är däremot Petter Terenius uppsats Den nya konstmusikens vulgarisering, i vilken SvD-debatten belyses utifrån Morthensons estetiska idéer på ett sätt som frammanar mycket intressanta infallsvinklar och ingivelser till vidare forskning. 12 Dessvärre tycks Terenius tidtals hålla Morthenson om ryggen, vilket medför att objektiviteten i åskådningen av ämnet aldrig riktigt infinner sig. Biografiska uppgifter har till viss del inhämtats från Göran Bergendals 33 svenska komponister, som i och med att den utgavs 1972 är särskilt intressant eftersom den i tiden ligger nära TF-de- 6 Theodor W Adorno, Inledning till musiksociologin: tolv teoretiska föreläsningar, övers. Hartmut Apitzsch (Lund 1976). 7 Theodor W Adorno, Philosophie der neuen Musik (Tübingen 1949). 8 Per-Erik Brolinson & Holger Larsen, Satisfactions: studier I ungdomskulturens musikestetik (Stockholm 1990). 9 Nils L Wallin, Erkänn musiken!?, STM 62:1 (1980), s. 7-39; Svensk tidskrift för musikforskning (STM) är namnet på en musikvetenskaplig tidskrift som grundades 1919 av Svenska samfundet för musikforskning. STM har utkommit regelbundet sedan dess. 10 Joakim Tillman, Från De ur alla minnen fallna till High Mass, STM 83 (2001), s Søren Møller Sørensen, Faser och förskjutningar om gränsdragningar, gränsöverskridanden och det gränslösa i svensk och dansk nutida musik, Tonsättarens val, red. B. Billing (Ödeshög 1993). 12 Petter Terenius, Den nya konstmusikens vulgarisering, Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap (Uppsala 1995). 2

11 Källmaterial Som primärt källmaterial för denna studie har debattinläggen i Tonfallet 1974 legat. Härutöver har jag tagit del av artiklar författade av Morthenson i otaliga publikationer, inte minst musiktidskrifterna Nutida Musik och Artes. 15 Till stor hjälp har desslikes Det virtuelle musikbibliotek varit, emedan de praktiskt tillhandahåller gamla nummer av danska musiktidskrifter för direkt läsning på Internet. 16 Boken Nonfigurative Musik har kastat ljus över Morthensons musikestetik och många av de batten. 13 Rolf Haglunds biografi över Morthenson på Grove Music Online har fungerat som en viktig och mer aktuell informationskälla, 14 vartill Nationalencyklopedin nyttjats för kompletterande uppgifter. I övrigt är tidigare forskning på området som nämnts tämligen sparsam, varför undertecknad menar att ifrågavarande studie fyller ett värdefullt syfte. Syfte och frågeställningar Morthenson anser att det är hög tid att revidera definitionen av musikalisk kvalitet. Han åberopar en distansering den samtida komponisten och den traditionella publiken emellan, som på senare tid vuxit sig oroväckande stor; den, är han övertygad om, står i vägen för den sanna, konstnärliga kvaliteten. Mitt syfte är att påvisa de musikestetiska idéer som avspeglas i debattens olika inlägg. Skiljde sig musikens situation vid tiden runt mitten av 1970-talet mot den nuvarande? Och i sådant fall: på vilket sätt? argument och ståndpunkter han genom åren förfäktat. 17 Ett urval av den musikaliska produktionen hos honom har härutöver avlyssnats och givit mig ökad förståelse av spörsmål rörande denna. Detta omfattar de tidiga verken (exempelvis Sinfonia da camera och Wechselspiel I, 1960), de som tillkom under tal (Unisoni, 1975; Stereos, 1979; Ancora, 1983; Strano och 1984, 1984) samt de, som blivit tonsatta allra senast (Estonia, 1997; Vogler, 1999; Concert for guitar and string orchestra, 2006). Verk från samtliga perioder i hans yrkesverksamma karriär har på detta sätt funnits 13 Göran Bergendal, 33 svenska komponister (Stockholm 1972). 14 Rolf Haglund, Jan W Morthenson, Grove Music Online, red. L. Macy (besökt: ) <http://www.grovemusic.com> 15 Artes: Tidskrift för litteratur, konst och musik är namnet på en kulturtidskrift som utgivits sedan 1975 av Musikaliska Akademien, Konstakademien, Svenska Akademien samt Samfundet De Nio. 16 Det virtuelle musikbibliotek profilerar sig som en resurs för studenter och forskare inom musikfakulteten. Bakom projektet står Danmarks elektroniske forskningsbibliotek. <http://dvm.nu> 17 Jan W Morthenson, Nonfigurative Musik (Stockholm 1966). 3

12 representerade i urvalet, och en god bild av musiken, tonspråket och den musikaliska utvecklingen hos honom har framträtt. Metod Replikerna i TF-debatten har ställts emot Morthensons inledande och uppföljande anföranden, varigenom olika tankesätt kring det samtida musiklivet kunnat utkristalliseras. Uppsatsen grundar sig främst på frågor av musikestetisk karaktär. Som ett led i detta har jag granskat inlägg signerade Morthenson från tiden kring debatten och ställt dem mot sådana som han författat i tidigare respektive senare skeden, för att på så vis söka utröna huruvida och i sådant fall till vilken grad han varit trogen sina då förmedlade resonemang. De bryska reaktionerna på hans debattinitierande artikelserie i TF 1974 har samtidigt på ett tydligt sätt speglat de i samtiden rådande musikestetiska motsättningarna. Disposition En biografi över Morthenson utgör studiens första kapitel, och här redogörs det för viktiga influenser och intryck från vilka man kan härleda många av de resonemang han senare förmedlat. Påföljande kapitel behandlar separat hans roll som skribent, då denna utmärks av en produktivitet som inte gärna låter sig förpassas till några bisatser. Dessa biografiska kapitel är tänkta att ledsaga den egentliga undersökningen genom att ge ökad förståelse gällande de morthensonska tankegångarna. I kapitel tre följer så samtliga inlägg i debatten kronologiskt ordnade med tillhörande, granskande kommentarer. Sammanfattande slutledningar och övergripande analyser sammanställs i kapitel fyra. Det femte och avslutande kapitlet består av listor över källor och litteratur jag använt mig av, och som ett komplement till biografin över Morthenson återfinns här även en bibliografi samt en lista över hans musikaliska verk. 4

13 Biografi över Jan W Morthenson Ungdomsåren och Stockholmsstudierna Jan Wilhelm Morthenson föddes i Örnsköldsvik den sjunde april De musikaliska studierna påbörjades tidigt. 1956, vid en ålder om sexton år, begav han sig till Stockholm för att studera komposition och musikteori för Runar Mangs (tonsättare och musikkritiker på Dagens Nyheter). Författaren Göran Bergendal skildrar denna undervisning som varande av tämligen besynnerlig art, emedan Morthenson hyste stark tilltro till de egna idéerna. 18 Föreläsningarna kom således närmast att bli musikfilosofiska samtal lärare och elev emellan. Mangs betydde mycket för Morthenson, som på senare tid beskrivit honom i hedrande ordalag såsom en av nittonhundratalets mest betydande svenska kritiker. 19 Men några lärlingsverk blev det inte. Morthenson fann det nämligen svårt att ro pågående produktion i land, vilket medförde dröjsmål om ytterligare ett antal år förrän någonting offentligt kom att framföras. Foto Christina Nygren Privatstudierna för Lidholm År 1960 fann Morthenson en ny lärare i Ingvar Lidholm. Denne hade etablerat sig som något av en titan i svenskt musikliv, inte minst till följd av sin bakgrund i Måndagsgruppen. 20 Det fanns emellertid alternativ: Karl-Birger Blomdahl också han med förflutet i nämnd diskussionsgrupp var vid tiden professor i komposition vid Musikhögskolan i Stockholm, men utgjorde av allt att döma inte ett förstahandsval för Morthenson, som sannolikt ansåg Lidholms musiksyn ligga mer i linje med den egna. 21 Det bör i sammanhanget heller inte glömmas att Lidholm sedan 1956 var kammarmusikchef på Sveriges Radio, som av eleven prisades för dess snarast unika distribuering av nyskriven konstmusik: för att de som han uttryckte det några år senare drog fram de verkligt väsentliga 18 Bergendal, 33 svenska komponister, s Jan W Morthenson, Runar Mangs, SvD ( ) 20 Måndagsgruppen, informell studie- och diskussionsgrupp kring musikestetiska frågor, bildad i Stockholm 1944; Tore Eriksson, Lidholm, Ingvar, NE (besökt ) <http://www.ne.se> 21 Carlhåkan Larsén, Blomdahl, Karl-Birger, NE (besökt ) <http://www.ne.se> 5

14 punkterna. 22 Härom förefaller det nära till hands att anta, att Lidholms delaktighet i etern i mycket utgjorde den styrka som Morthenson tillskrev SR. Den entusiasm som måste ha varit förhärskande inför de stundande studierna är på intet sätt svår att föreställa sig. Att Morthenson som elev fordrade särskild uppmärksamhet kom det oaktat snart att visa sig lika sant under Lidholm som det varit under Mangs. Detta återigen enligt Bergendal, 23 som vidare håller för sannolikt att musikens teori och elementa har Lidholms tålamod att tacka sin införing på dagordningen. Att betrakta som gesällprovet för den nyvunne läromästaren är den tresatsiga symfonin Sinfonia da camera (1960). Den musikaliska stil som här ges uttryck är modern, med en uppenbar anknytning till 1950-talets konstmusikaliska, seriella karakteristika. Instrumentbehandlingen är delikat; klangliga nyanser lyfts fram medelst ett högst sinnrikt arrangemang. Tonvikten ligger i tonalitetens fullkomliga upplösning, något som hos Morthenson under kommande sekel och framöver drivs längre än hos i stort sett någon dessförinnan eller därefter. 24 Fylkingen Samma år ingick Morthenson medlemskap i Fylkingen, vars ambition att understödja nutida, svensk konstmusik klingar enharmoniskt med de intressen han själv alltid bevakat. 25 Samfundet kom att fungera som en grogrund för hans musikestetik, och dess inriktning skulle över tid alltmer komma att anges av honom. För övriga medlemmar av Fylkingen uruppfördes en decemberkväll år 1960 hans solocellostycke Wechselspiel I. Kort, intensivt och späckat med idéer ansågs verket mycket märkligt; många menade det rent av vara obegripligt. 26 I synnerhet instrumentbehandlingen fick publiken att höja på ögonbrynen, då Morthenson skrev musik för det gamla instrumentet på ett sätt som fick det att frambringa klanger som föreföll vara helt nya. Fortfarande som något av en recentior i Fylkingen hade den tjugoårige tonsättaren med sitt personliga tonspråk tagit ett stort steg framåt på ett sätt som fick det att osa av självsäkerhet och musikalisk mognad, och som kom att garantera honom en plats i svensk musikhistorieskrivning. 22 Jan W Morthenson, Concert go home!, NM 1967/68:3 4, s Bergendal, 33 svenska komponister, s Haglund, Jan W Morthenson, Grove Music Online. 25 Fylkingen, namnet på en musikförening i Stockholm som bildades år 1933 på initiativ av Ingemar Liljefors; Fylkingen, NE (besökt ) <http://www.ne.se> 26 Bergendal, 33 svenska komponister, s

15 Elektronmusiken De år som härpå följde utmärktes av ett stort antal resor och intryck som måste ha varit högst betydelsefulla för Morthenson studerade han för den tyske tonsättaren Gottfried Michael Köenig, som vid tiden var knuten till den högaktade elektronmusikstudion i Köln. 27 Ett par år senare begav han sig till den i lika hög grad respekterade elektronmusikstudio som inrättats i Milano, i samband med vilket han skrev sitt första så kallade tapestycke. Elektroakustisk bearbetning av korta fraser insjungna av sopranen Cathy Barberians var utgångspunkten som resulterade i detta högst egenartade stycke musik: Chains-Mirrors var också året för Morthensons bevistande av sommarkurserna i Darmstadt. Han gavs här det gyllene tillfället att stifta bekantskap med tonsättaren, musikteoretikern och tillika Adorno-eleven Heinz-Klaus Metzger, som utan tvekan inneburit avsevärt för Morthensons tänkande om och kring musik. För boken Nonfigurative Musik, som i denna uppsats mer genomgående delgivits utrymme under rubriken Den nonfigurativa visionen, skrev Metzger bland annat ett långt och uttömmande företal. Morthenson anslöt sig år 1967 till elektronmusikstudion i Stockholm, i vilket sammanhang han skrev tapestycket Neutron Star. Inspiration till titeln liksom musiken hämtade han från naturvetenskapen, 28 något som inte var ovanligt för konstmusiken vid tiden; framför allt de stora framsteg som gjordes på astronomins område utmejslade Blomdahls Forma feritonans (1961) och Hambræus Nebulosa (1969) som två belysande exempel på detta. 29 Neutron Star har med tiden kommit att bli ett av Morthensons mest spelade elektroakustiska verk. Den nonfigurativa visionen De musikfilosofiska tankar som Morthenson under 1960-talet gav uttryck för i allehanda opus och massmediala forum sammanfördes i allt väsentligt år 1966 i publikationen Nonfigurative Musik, som gavs ut på tyska i syfte att nå ut till det musikvetenskapligt viktiga avantgardet i Västtyskland. 30 Detta bokverk har sin utgångspunkt i behovet av förnyelse gällande musikens innersta villkor. I en artikel som låg förlaga till boken uttryckte han det ett par år härförinnan som följer: Genom att ersätta sekvenseringar och treklanger med kvintoler, aleatorik, stora septimor och clusters anser man sig ha etablerat en ny musik. I själva verket är detta lika betydelselöst och fjärran från allt vad termen radikalism borde innebära som greppet 27 Haglund, Jan W Morthenson, Grove Music Online. 28 Jan W Morthenson, Epsilon Eridani, NM 1967/68:3 4, s Morthenson har även låtit sig inspireras av naturvetenskapen i verk såsom Epsilon Eridani (1967) och Ionosphères (1969). 29 Billing, Fallet Adorno, s Terenius, Konstmusikens vulgarisering, s. 5. 7

16 att i ett porträtt låta ögon och mun byta plats. Långtgående variationer, deformeringar, nysammanställningar och aldrig så nitiska collagemetoder leder aldrig till annat än modifieringar. Vad vi i den nuvarande återvändsgränden måste genomdriva är [ ] möjligheter för helt andra förutsättningar för det kompositoriska tänkandet. 31 Den nonfigurativa musiken fungerar alltså som en reaktion mot och på sätt och vis en tänkbar räddning undan det förhärskande musikaliska krisförhållandet, som enligt Morthenson konkret består i att västerländsk musik alltid skapas runtom eller åtminstone på något vis bygger på en vokal utgångspunkt. Instrumentalmusik är i detta likafullt som kör- och andra former av vokalt avpassade musikverk inbegripet. Tonsättandets väg anvisas med andra ord ofrånkomligt av element som låser konsten i förfalskade kvalitetsbegrepp, vilket Morthenson anser utgöra ett stort bekymmer, och vidare inte desto mindre alarmerande då det ingalunda är något som blott rör gamla tiders musik, utan på samma sätt genomsyrar musik härrörande från senare århundraden såväl som den i samtiden. 32 Det dilemma som här målas upp tycks gå hand i hand med Morthensons vision om de våldsamma krafter som finns inneboende i musiken, och om hur dessa hålls tillbaka då de inte tillåts fritt spelrum. I detta fall har musiken beskaffats med osynliga handbojor i och med den obligatoriska, vokala utgångspunkten. Denna utgör emellertid blott toppen av det isberg av musikaliska parametrar som han behandlar i sin icke-figurativa musikfilosofi; såväl rytm, takt, klang och faktiskt så gott som samtliga musikaliska dimensioner är föremål för tankarna. En konstyttring som vare sig föreställer, handlar om eller överhuvudtaget uttrycker något så kan den nonfigurativa musiken helt kortfattat preciseras. Det kan förefalla svårt att få grepp om hur en sådan ambition skulle kunna omsättas i klang. Så kallad absolut musik är det ju på intet vis frågan om; nej, detta är vad Morthenson kallar för musik i sig, och tankarna är betydligt mer radikala. Man skymtar ledstjärnan Adorno, som i Inledning till musiksociologin (ursprungligen utgiven 1962) menade att musik är nonfigurativ, och kan inte entydigt identifieras med några moment i den yttre världen. 33 Teorin i konkret praktik lät inte minst karaktäriseras av laborering med statiska klangfält och ett aldrig så sällsamt bruk av oktavintervall, varvid mikrotonala förskjutningar bidrog till att producera svaga oscilleringar. Särskilt tydliga prov på detta skapande ger verken Coloratura III och Antiphonia (1963). 34 På senare tid har idealen givits spelrum i Morthensons statiska bildkonst Silence XX (1988) för laserprojektion och tonband utgör ett utmärkt exempel under det att han i 31 Jan W Morthenson, Nonfigurativ musik, NM 1963/64:7, s Gunnar Bucht, Nonfigurative Musik [recension], STM 49 (1967), s Adorno, Inledning till musiksociologin, s Billing, Fallet Adorno, s

17 rollen som tonsättare från år 1968 lämnat dem bakom sig, till förmån för de motsvarande metamusikaliska. 35 Det var inte desto mindre den nonfigurativa musiken som bidrog till att etablera honom internationellt. Nonfigurative Musik är ett unikt exempel på ett musikestetiskt verk av svensk härkomst, i vilken en till synes helt nykonstruerad musikteori formulerats. Man frågar sig härom naturligtvis, varför boken inte beretts mer utrymme och uppmärksamhet. Det är en olycklig omständighet, om vilket ett tydligt prov inte minst står att finna i den till dags dato frapperande frånvaron av en svensk utgåva. Metamusiken Det sena 1960-talet var en mycket kreativ och nydanande period i Morthensons liv. Det tydligaste exemplet står att finna i utvecklingen av vad han givit benämningen metamusik. Detta har ingenting att göra med den term med samma namn som anknyter till och i många avseenden sammanfattar tonsättaren och matematikern Iannis Xenakis konstsyn. 36 Ej heller ska det förväxlas med den antimodernistiska metamusik som vid tiden intresserade många danska tonsättare. 37 Hos Morthenson kan innebörden elementärt preciseras som musik om musik, med en bakomliggande tanke som syftar till att låta musiken kommentera eller, om man så vill, reflektera över sig själv. I denna metamusik utlöses hos lyssnaren speciella associationer, som emellertid inte synes lämpa sig i det givna sammanhanget. Lyssnarreflexerna fullföljs aldrig, och musiken ter sig sålunda förvirrad och ambivalent. Men till skillnad från den nonfigurativa musiken, som definieras av sin satsteknik, så är metamusiken konceptuell, och premisserna framgår inte direkt i den klingande produkten. Som ett exempel på hur den ändå kan låta sig beskrivas (i detta fall: musik om folkmusik) är ett uttalande från Morthenson en verkbeskrivning av Ancora (1983) passande: Kompositionstekniskt består Ancora av aspekter på absorberande av folkmusikfragmenten alltifrån solo mot brusartad bakgrund till nästan enstämmigt unisono. Gentemot den melodibärande stämman förhåller sig övriga stämmor på många olika sätt: homofont, kontrapunktiskt, klangligt, dynamiskt, tonalt störande, avvisande, bekräftande, likgiltigt oförstående. Harmoniken pendlar mellan tonalitet och buller men bygger huvudsakligen på mikrointervall. Formen är sluten det saknas utvägar. Motiv utvecklas 35 Lennart Reimers, Jan W Morthenson och hans musik, Musikrevy 1988:8, s Metamusik, NE (besökt ) <http://www.ne.se> 37 Sørensen, Faser och förskjutningar, s

18 inte utan cirkulerar runt magnetiska centraltoner. Endast i ett fall avslutas ett citat. 38 Ett komponerande av metamusik påbörjades och fortlöpte parallellt med den elektroakustiska verksamheten. Ett av de tidigast utgivna verken i denna stil var Decadenza I (1968), vari Morthenson lät musiken kommentera kyrkomusik. Ett par år senare följde musikaliska kommentarer över begravningsmusik i Farewell (1970) och över stråkmusik i Senza (1970). 39 Vad som brukar anses synnerligen representativt för den metamusikaliska filosofin hos Morthenson är dock Alla Marcia (1973), vars avsikt bland annat är att åskådliggöra det våldsamma i militärmusiken. Men en förmodan om att metamusiken i vissa hänseenden även fungerar som ett samhällskritiskt medel känns välfunnet, och verket syftar då på samma gång till att blottlägga det samhälleliga våldet. Metamusiken har alltsedan tiden omkring 1968 spelat en aktiv och viktig del i Morthensons tonsättarroll talet och framåt Den radikala musikestetiken, den elektroakustiska produktionen, idén om den nonfigurativa jämte metabetingade musiken samt den ständigt upprepade, massmediala närvaron är samtliga exempel på omständigheter som vid slutet av 1960-talet bidragit till att etablera Morthenson som en av de mest framträdande musikpersonligheterna på den svenska konstmusikscenen. Det var på så sätt väntat att han skulle kunna komma att inta en del inflytelserika poster i olika musikaliska föreningar och samfund, vilket alldeles riktigt blev realitet inom kort, men med ett besked som varit desto svårare att förutse. Han valdes att sitta i styrelsen för EMS 40 år 1973 och blev ordförande för den svenska sektionen av ISCM året därpå; förärades han en position som vice president för det internationella ISCM-rådet samt ordförandeskapet i Fylkingen. I takt med denna alltmer tongivande ställning i svenskt, modernistiskt konstmusikliv blev Morthenson en likaledes alltmer eftertraktad kompositions- och musikteorilärare. Han kom följaktligen att snart bedriva undervisning i olika sammanhang, och tonsättare som exempelvis David Swärd (f. 1958) och Bo Rydberg (f. 1960) har båda ett förflutet som elever för honom. Det kan vad den senare vidkommer nämnas, att han som ett led i sin ettåriga utbildning i 38 Jan W Morthenson, Ancora, Ancora 1984 Strano, Phono Suecia CD 26 (1988), s Hans-Gunnar Peterson: Morthenson, Jan W, STIM/Svensk Musik, red. K. Heurling (besökt ) <http://www.mic.stim.se> 40 Stiftelsen Elektro-akustisk Musik I Sverige (EMS) är namnet på en elektronmusikstudio i Stockholm, om vars inrättande beslut togs 1964 av Sveriges Radio på Karl-Birger Blomdahls initiativ. År 1968 stod studion klar. 41 International Society for Contemporary Music (ISCM) är namnet på en internationell stiftelse grundad 1922 i syfte att ge samtida musik ett internationellt forum. ISCM har sitt huvudsäte i London och cirka 40 nationella, självständiga sektioner. 10

19 elektroakustisk musik i EMS:s regi åren fick assistera Morthenson i arbetet med de elektroakustiska verken 1984 och Strano. 42 Under och 90-talet har ett flertal kompositioner tillfogats Morthensons verkkatalog. Författaren vill bland mångfalden av dessa framhålla Energia I (1984), Paraphonia (1987) och Exit (1991) som särskilt beaktansvärda. Det har av honom genom åren komponerats musik i ett stort antal olikartade stilar: Encores (1962/1973) är skriven för orgel; Slutord (1982) tillägnat Linköpings kyrkas 750-årsjubileum för blandad kör a capella; Intra (1993) för gitarr och saxofon. Bilden av en oerhört strävsam konstnär träder onekligen fram om man härtill lägger hans rika produktion av bild- och videokonst. Som framgår har han provat på åtskilligt, och detta blir inte desto mindre uppenbart då man ögnar igenom hans musikkatalog (för verklista: se appendix). 42 Göran Bergendal, Bo Rydberg och länkarna, STIM/Svensk Musik, red. K. Heurling (besökt ) <http://www.mic.stim.se> 11

20 Morthenson som skribent Estetikstudierna för konsthistorikern Teddy Brunius torde med största sannolikhet ha varit betydande för den intellektuella hållning som kommit att förknippas med Morthenson. Denna vidareutbildning, som dessutom omfattade musikvetenskap och litteraturhistoria, bedrevs vid Uppsala universitet mellan år 1960 till och med mitten av 60-talet. Grundvalen för hans musikideologi formades troligen här. Begreppet musik i sig, det vill säga en ren musik i avsaknad av varje utommusikalisk belastning, blev ett högsta mål; ett yttersta kriterium för musikalisk kvalitet. Detta är något som genom åren avspeglat sig med all önskvärd tydlighet i hans debattinlägg och olika skrifter. Brunius i all ära; den klarast lysande ledstjärnan är ändå en annan. Den radikala musikestetik och allmänna ideologi som kommit att företrädas av Morthenson har nämligen lika fullt som tveklöst stått under det starkaste inflytande av musikfilosofen Adorno. Alltsedan han genom förmedling av sin lärare Metzger kom i kontakt med denne tyske musikfilosof har mången av förebildens resonemang kunnat spåras i svenskens motsvarande, och på så sätt kan en hel del paralleller dras mellan deras respektive tankar. En av dessa Adornos föreställningar ligger till exempel i betraktandet av tonsättaren som ensam och utlämnad åt att försvara värden hotade av ett samhälle märkt av masskulturens utbredning; detta går tydligt igen hos Morthenson, inte minst i 1974 års TF. 43 Morthensons massmediala debut ägde rum redan under det begynnande 1960-talet. Valet av arena var musiktidskriften Nutida Musik, som i nummer lät publicera hans artiklar Arbetsbok, Coloratura II och Det absolut musikaliska. 44 NM har alltsedan dess varit ett forum som han flitigt figurerat i, och tidskriften skulle med fördel kunna betraktas som något av hans hemmaplan. Med en särskilt fruktbar tyngdpunkt under det 1960-tal då Göran Fant var tidningens huvudredaktör och Morthenson tillsammans med Metzger satt i dess redaktion har här till dags dato ett drygt fyrtiotal av honom komponerade artiklar återgivits i tryck i de mest skiftande av sammanhang. 45 Andra kulturorienterade tidskrifter i vilka hans texter vid ett flertal tillfällen förekommit är Tonfallet och Artes. Värt att nämnas utöver detta är debuten på 43 Billing, Fallet Adorno, s Jan W Morthenson, NM 1962/63:8. 45 Billing, Fallet Adorno, s

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA)

1: 2: 3: 1900 (MH3A), 1900 (POPA) Institutionen för musik- och teatervetenskap Betygskriterier för MVTVÅA Musikvetenskap II GN 30 hp VT 2015 Beslut: Fastställda av Institutionsstyrelsen för musik- och teatervetenskap 2014-12- 19 Musikhistoria

Läs mer

Två sidor av samma historia

Två sidor av samma historia Sökandet efter sanningen Mats Arvidson, doktorand i musikvetenskap [Historien skrivs alltid] av segraren. När två kulturer drabbar samman utplånas förloraren, och vinnaren skriver historieböckerna böcker

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Erik Wallrup, Nutida Musik 1994

Erik Wallrup, Nutida Musik 1994 Erik Wallrup, Nutida Musik 1994 Under en lång tid har den nutida konstmusiken i det närmaste varit försvunnen från den intellektuella och kulturella debatten i vårt land. Även på vissa håll utomlands har

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Redovisning till Konstnärsnämnden gällande förstudien till Candide, eller optimismen som scenisk framställning. av KLO Productions

Redovisning till Konstnärsnämnden gällande förstudien till Candide, eller optimismen som scenisk framställning. av KLO Productions Redovisning till Konstnärsnämnden gällande förstudien till Candide, eller optimismen som scenisk framställning av KLO Productions I denna förstudie har vi behandlat följande frågeställningar med utgångspunkt

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Jag tror att alla lärare introducerar bråk

Jag tror att alla lärare introducerar bråk RONNY AHLSTRÖM Variabler och mönster Det är viktigt att eleverna får förståelse för grundläggande matematiska begrepp. Ett sätt att närma sig variabelbegreppet är via mönster som beskrivs med formler.

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 Denna policy gäller för organisationen Svenska Blå Stjärnan, både anställda och medlemmar med överenskommelse eller förtroendeuppdrag, som skapar eller skriver i sociala

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Musik. Ämnets syfte och roll i utbildningen Musik Ämnets syfte och roll i utbildningen Musiken är djupt förankrad i människan och genomsyrar i rika och varierande former alla kulturer. Musik förenar och engagerar tanke och känsla på ett direkt och

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade

Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade Del ur Läroplanen för specialskolan 2011: kursplan i teckenspråk för döva och hörselskadade 3.5 TECKENSPRÅK FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN. BBrass

MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN. BBrass MUSIKHÖGSKOL AN I MALMÖ MUSIKERUTBILDNINGEN BBrass MUSIKERUTBILDNINGEN MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ Musikerutbildningen brass Musikerutbildningen erbjuder specialiserade utbildningsprogram som förbereder dig

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

! " ## $ % & ' () * +, ' - )

!  ## $ % & ' () * +, ' - ) ! "##$%&' ()* +,'- ) Examenskonsert 5 juni 2013 Stora Salen, Kungl. Musikhögskolan Bård Eriksson, kontrabas Program Johann Sebastian Bach (1685-1750) Svit nr 2 för solo cello Sats 5 Kontrabas: Bård Eriksson

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:2 2015

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:2 2015 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:2 2015 Redaktören har ordet Till den vetenskapliga kvalitetens lov Mitt första möte med Historisk tidskrift ägde rum på Kungl. biblioteket i början av 1990-talet. Jag var

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen?

Vad har boken för teman? Kärlek, sorg, kamp, hat, sorg Hur kommer dessa teman fram i handlingen? 1 Bokanalysfrågor Handling Redogör kort för den konkreta handlingen i boken så här långt i läsningen (den så kallade fabeln). Varför tror du boken börjar som den gör? Vilken effekt ger det? Vad har du

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Att skriva en uppsats Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Grunden Brister, analys och kritik Grunden Traditionell

Läs mer

Godkänd examinationsuppgift. Lotta Jons, examinator

Godkänd examinationsuppgift. Lotta Jons, examinator Anders & Ellen Jag ger er här min respons på ert metodpaper Metodologiska ansats och textanalys. Jag går från början till slutet av paperet och baserar mina kommentarer på de instruktioner och betygskriterier

Läs mer

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga. Copyright Joakim

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Hur det går och vilken eventuell framgång handlingsplanen har framgår av artikeln här:

Hur det går och vilken eventuell framgång handlingsplanen har framgår av artikeln här: Idag är jag i Norrköping där jag bevistar en rättegång. De som läst min blogg en längre tid vet att jag med ojämna mellanrum återkommit till "kampen mot den organiserade brottsligheten" och de medel och

Läs mer

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser

Seminariebehandling av uppsatser 1. Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 1 Seminariebehandling av C- och D-uppsatser Seminariebehandling av uppsatser 2 Anvisningar för ventilering av C- och D-uppsatser Seminariet är opponentens ansvarsuppgift

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm.

Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm. Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm. Selma dä ä mor min, dä! lär författaren Tage Aurell ha utropat, när några yngre kollegor på besök talade nedvärderande om Selma Lagerlöf och hennes

Läs mer

Crossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014

Crossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014 Crossmedia design Crossmedia design (27311VT14) Results of survey Startade: den 21 juni 2014 Avslutad: den 22 augusti 2014 Svarsfrekvens: 26 ( 8 / 31 ) Elektroniskt utvärderingssystem Crossmedia*design*

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av östasiatiska språk och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av östasiatiska språk och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Beslut 2012-12-11 Reg.nr 643-904-12 Kvalitetsutvärdering

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij

Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Matilda Arvidsson 2008 Att arbeta med sig själv: pedagogiska tankar utifrån Stanislavskij Matilda Arvidsson, Lund University Available at: http://works.bepress.com/matilda_arvidsson/29/

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer