Sverige första lokomotiv fyller 10 år

Transkript

1 Sverige första lokomotiv fyller 10 år 12 juni 2014 Sveriges äldsta lokomotiv firar tioårsjubileum (10-årsjubileum) under Hur går detta ihop? Svaret är, att Sveriges första lokomotiv, som kallades Förstlingen, konstruerades 1853 och så småningom skrotades. År 2004 byggdes ett nytt lok i enlighet med de gamla ritningarna, och Förstlingen II firar tioårsjubileum Denna korta redogörelse kan omöjligen tillfredsställa en järnvägsintresserad läsare, och här kommer därför en något utförligare framställning: Förstlingen byggdes är 1853 för smalspår (891 millimeter). Efter beställarens konkurs tog konstruktören tillbaka lokomotivet och byggde om det för normalspår, som har Arboga riksdags årtal som spårvidd (1435 millimeter). Ombyggt för normalspår levererades loket till Nora- Ervalla järnväg år Därefter var loket i tjänst fram till skrotningen i Örebro Loket byggdes om till normalspår Till jul blir Förstlingen ett tomtelokomotiv. Med hjälp av en sammanställning av ritningar och andra uppgifter, några sparade originaldetaljer och några skalenligt byggda modeller startade C Bengt Ohlin konstruktionen av ett nytt lokomotiv av 1855 års modell. En intresseförening arbetade för detta projekt, och detaljtillverkningen började Förstlingen II gjorde lyckligen sin jungfruresa vid TGOJ den 5 maj I maj månad 2014 infaller därför 10-årsjubileet. Loket byggdes i Eskilstuna C Bengt Ohlin har skrivit en lättläst, upplysande och väl underbyggd bok om Förstlingen och de andra lokomotiven från Eskilstuna. Johan Theofron Munktell i Eskilstuna tillverkade detta lokomotiv och många andra. Förstlingen byggdes för Norberg-Åmänningens järnväg i Förstlingen körs på lastbil land och rike kring. Västmanland och kom också dit. Därefter köptes loket till Nora-Ervalla Järnväg. Innan Förstlingen sattes in i trafik provkördes lokomotivet dock hemma i Eskilstuna.

2 Provspåret i Eskilstuna vår första järnväg för ånglok Ohlin skriver: Det råder viss animositet om vilken som var Sveriges första järnväg. Värmlänningarna påstår frankt att det var Frykstabanan medan gamla skolböcker hävdade att det var Nora-Ervalla-banan. Skall man vara helt korrekt var järnvägen på Munktells verkstadsgata den första som trafikerades av ånglok. Den andra var Norbergs Gruvjärnväg. Den tredje var Nora-Ervalla och den fjärde var Frykstabanan. Den första järnvägen (alltså den i Eskilstuna) finns ännu kvar. Den ligger dock begravd under ett decimetertjockt asfaltslager. (C Bengt Ohlin, Sveriges tåghistoria började i Eskilstuna, 1997, s ) I sen tid har man grävt fram en rälslängd framför Munktellmuseet och satt ett gammalt lokomotiv på rälsen. Här på detta rostiga spår provkördes Sveriges första lokomotiv. Frykstabanan vår första järnväg För att värmlänningarna inte skall bli ledsna eller arga, vill jag påpeka, att Ohlin dock mycket riktigt berättar, att Frykstabanan stod färdig redan 1849, men järnvägsvagnarna på denna bana drogs av hästar fram till 1856, då loket Fryckstad, även detta tillverkat av Munktells i Eskilstuna, sattes in i trafik. Om man inte ställer upp kravet, att järnvägsvagnar skall dras av lok, var värmlänningarna först. Förstlingen har tuffat fram på tre av våra fyra första järnvägar. Loket är mycket viktigt i vår järnvägshistoria, men den tekniska utvecklingen gick snabbt även på den tiden. År 1870 togs Förstlingen ur trafik, och 1871 såldes loket som skrot. Köparen lär ha bjudit ut loket till flera olika museer, men ingen var intresserad av att ta emot och spara denna klenod. Ack ja, listan över museivärldens försummelser är lång. Arostomten en lokomotivingenjör Utanför Munktellmuseet i Eskilstuna har ett gammalt lokomotiv satts på några av de äldsta spårlängderna. Förstlingen var skrotad och borta. Endast några smådelar finns kvar. Några ingenjörer föresatte sig dock att bygga loket på nytt, och år 2004 var det färdigt. En av dem är Lars-Erik Lundin, mera känd som Arostomten och Gustav Wasa II. Han brukar alltid vara med på Birger-Jarl-dagarna i Kolbäck. På så vis lärde både jag och NA Bergqvist känna honom. Fredagen den 8 april 2011 var både Lars-Erik och jag med på NA Bergqvists jordfästning i Kolbäcks kyrka. Lars-Erik tyckte, att jag kunde behöva vara med om något annat under denna resa och frågade, om jag dagen därpå ville följa med ner till Eskilstuna och åka med Förstlingen II. Munktellmuseet ett teknikhistoriskt museum Enda tänkbara svar på denna fråga var givetvis ja. Jag fick ligga över i Lars-Erik och Karin Lundins gästrum, och på lördagen åkte vi ner till Eskilstuna. Vi var tre man i bilen, ty även en av Lars-Eriks grannar hörde till gruppen kring Förstlingen. Här nere i Eskilstuna finns ett stort Munktell-museum, där Förstlingen II är en av de stora klenoderna. Sveriges tio första

3 lokomotiv kom från Eskilstuna, och Munktells fabriker har haft stor betydelse för Sveriges teknikhistoria. Här finns mycket att titta på. Mycket betydelsefullt är, att man har intresseföreningen Förstlingen II, som då och då lägger ut järnvägsspår på asfalten utanför museet och kör sitt lokomotiv fram och tillbaka. Många museer i Eskilstuna Barnen jublade över att få åka med detta riktiga lok, och de tyckte att det var jätteroligt att få langa fram brädstumpar till ångpannan. På denna korta rälslängd hade loket inte någon vagn, utan alla åkte på loket. Även jag åkte med ett stort antal gånger. Dessutom finns Eskilstuna stadsmuseum (tidigare Faktorimuseet), Konstmuseet och Klosters kyrka på nära håll. Inne i stadsmuseet återfinner man Förstlingen som modell. Detta lilla lokomotiv åker fram och tillbaka, om man trycker på en knapp. Förstlingens personal klär upp sig i tidstypiska kläder. Längst till vänster ses friherre Fabian Wrede (Arostomten). Givetvis kunde jag inte låta bli att köpa C Bengt Ohlins bok, och som minne av denna dag bad jag hjältarna i Förstlingens intresseförening att teckna sina namn i boken. Där har jag dem allesammans: Lars-Erik Lundin, Claes-Henry Falck, Nils Larsson, Lars Norrman och ett femte oläsligt namn, som enligt Arostomten skall vara Lars Forsberg. Att ha ett veteranlok är inte bara att elda och köra. Loket kräver mycket omtanke, skötsel och underhåll. Före körningen skall räls läggas ut och skyddsstaket sättas upp utefter spåret. Avslutningen av dagen tog några timmar, och samtidigt dryftade ingenjörerna tekniska frågor vad gäller lokomotivet. Jag lyssnade intresserat men begrep i stort sett ingenting. Även 1850-talets tekniska nyheter var nog så invecklade, åtminstone för mig. Min beundran för intresseföreningens insatser är stor. Modeller i all ära, men historien blir gripbar och påtaglig på ett helt annat sätt, när loket kommer tuffande i skala 1:1. Jullokomotiv med tomtar Inför körningarna klär männen upp sig i dräkter, som är tidsenliga. Arostomten har förvärvat en gammal militäruniform. När Förstlingen II kör, är han översten och friherren Fabian Wrede. Denne var med, när Förstlingen provkördes Till jul drar männen på sig tomtedräkter, och då förvandlas Förstlingen till ett tomtelok. Arostomten förvandlas givetvis då till Arostomten. I boken skrev han sig som översten och friherren Fabian Wrede, Lars-Erik Lundin och Arostomten. Lokomotivet har användning för alla hans tre identiteter. Tusen tack Nu fyller vårt mer än 160-åriga lokomotiv tio år. Vi tackar för de gångna åren och önskar all lycka för många kommande årtionden. Vi behöver denna uppvisning från järnvägens

4 barndom. Förstlingen berikar vår bild av historien. Givetvis har jag hyllat Förstlingen II och hjältarna bakom detta historiska nybygge med en sång. Här kommer den: Förstlingen Sveriges första ånglokomotiv en sång av Lars Gahrn Sjunges som Gubben Noak Förstlingen tillverkades i Eskilstuna 1853 av Johan Theofron Munktell. År 2004 var ett nytt exemplar av Förstlingen färdigt i Eskilstuna. Vid Statens Järnvägars 150-årsjubileum i Nora år 2006 åkte Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf med Förstlingen. I föreningen bakom lokomotivet märks Arostomten (Lars-Erik Lundin i Västerås). saknar vad som flytt. Säg mig, ingenjörer, vad har ni väl för er? Jo, vårt ånglok, jo, vårt ånglok bygger vi på nytt. har vårt äldsta lok. Förstlingen finns åter, tuffar fram och låter, finns ibland oss, finns ibland oss, finns ej blott i bok. saknar lämpligt spår, men dess ingenjörer klarar lätt malörer. De får inte, de får inte några gråa hår. får ett korttidsspår. Räls har man i mängder. Snabbt läggs några längder, och en bana, och en bana fås, där loket går. Förstlingsloket, Förstlingsloket åker! Har du sett! Denna bantyp gäller på järnvägsmodeller.

5 Skalan är dock, skalan är dock likväl ett till ett. Här hörs inte, här hörs inte oväsen och skrik. Loket har jämt haft den lugna, tysta kraften, som vi önskar, som vi önskar åt vår politik. Förstlingsloket, Förstlingsloket, det går aldrig tungt. Loket börjar glida. Bättre än att rida är att åka, är att åka. Allt går tyst och lugnt. Förstlingslokets, Förstlingslokets färd blir inte lång: framåt, sedan backa. Vi bör bara tacka. Korta framsteg, korta framsteg är ju världens gång. Förstlingsloket, Förstlingsloket sköts av personal, som klarar det mesta. Svara kan de flesta om sitt ånglok, om sitt ånglok vad än förs på tal. Arostomten, Arostomten byter klädedräkt. Ty i detta skede är han baron Wrede. Inspektören, inspektören hälsar stramt men käckt. Arostomten, Arostomten går i uniform. Järnvägsinspektören gör ibland honnören. Ståtlig är han. Ståtlig är han. Han tar folk med storm! Förstlingsloket, Förstlingsloket är en stor klenod i Munktells museum, värd ett högt Te Deum,

6 mer än avbild, mer än avbild, mer än minnesstod.