Avreglering i motvind? - Perspektiv på regelutredningens uppdrag. Rapport December 2004

Transkript

1 Avreglering i motvind? - Perspektiv på regelutredningens uppdrag Rapport December 2004

2 Svenskt Näringsliv Avreglering i motvind? - Perspektiv på regelutredningens uppdrag rörande marknaderna för el, tele, post, flyg, järnväg och taxi. December 2004

3 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING OM RAPPORTEN GENERELLA IAKTTAGELSER OCH SLUTSATSER VAD INNEBÄR KONKURRENS AV TIDIGARE REGLERADE MARKNADER? KRITISK GRANSKNING AV BESKRIVEN PRISUTVECKLING HUR FUNGERAR KONKURRENSEN PÅ AVREGLERADE MARKNADER? BRANSCHVIS BESKRIVNING AV RESPEKTIVE MARKNAD ELMARKNADEN TELEMARKNADEN POSTMARKNADEN FLYGMARKNADEN JÄRNVÄGSMARKNADEN TAXIMARKNADEN REFERENSER REFERENSPERSONER DOKUMENTATION

4 1 Sammanfattning Denna rapport behandlar konkurrensen och effekterna av avregleringen på de sex marknader som behandlas av den statliga regelutredningen: el, tele, post, flyg, järnväg och taxi. Inledningsvis finns i rapporten ett antal generella iakttagelser och slutsatser angående vad konkurrens innebär på reglerade marknader, hur konkurrensen fungerar på avreglerade marknader samt prisutvecklingen på de sex avreglerade marknaderna. Därefter följer en genomgång av viktiga frågeställningar för var och en av de sex marknaderna. Betydande fördelar genom konkurrens I rapporten konstateras att Internationella studier visar att det finns betydande fördelar med att öppna marknader för konkurrens. Flera studier pekar på att effektivitetsökningarna till följd av regelreformeringar uppgår till mellan 5-10 procent, i vissa fall betydligt större. I Sverige tycks vinster ha realiserats främst på marknaderna för elkraft, stora postutskick, upphandlad tågtrafik samt på telemarknaden överlag. 1 OECD har gjort omfattande analyser på basis av olika länderstudier och erfarenheterna är att regelreformeringar bidrar till ökad ekonomisk effektivitet. 2 Bättre fungerande marknader och produktivitetstillväxt som ett resultat av innovationer har som regel även en gynnsam påverkan på arbetstillfällen och lönenivåer 3. Öppnandet av marknader för konkurrens har i Sverige i flera fall gått snabbare och längre än i andra länder inom EU. Regelreformeringen och konkurrensutsättningen av olika marknader har ofta resulterat i att de positiva effekterna för konsumenterna i form av ökat utbud och tillgänglighet, nya tjänster och bättre service samt prispress övervägt olika negativa effekter. Samtidigt kan konstateras att det finns marknader, t.ex. inrikes flygtrafik, där konkurrensen utvecklats mindre positivt an vad man förväntat sig 4. Flera empiriska studier påvisar ett positivt samband mellan konkurrens och produktivitetstillväxt. Konkurrens har bestående och långsiktiga effekter i ekonomin. Detta konstateras bl a av det statliga Konkurrensverket 5. Granskning av prisutvecklingen på marknaderna I rapporten studeras prisutvecklingen på de sex marknaderna. Det finns tydliga samband mellan bristande konkurrenstryck och prisutvecklingen på marknaderna (ex flyg och tåg). Skattehöjningar och externa faktorer har också betydelse för prisutvecklingen (t ex el). Konkurrens innebär att konsumenterna får ökade möjligheter att välja. Genomsnittspris för tjänster som avreglerats ger ingen rättvisande bild av prisutvecklingen ur ett kundperspektiv. Genom att vara en aktiv kund finns på de flesta marknader möjligheter att påverka priset. Det kan konstateras att priserna fallit på telemarknaden 6. Teknisk utveckling har bidragit till att sänka kostnaderna för teleprodukter, men detta är också en marknad där konkurrensen ökat 1 Bergman, M.(2002), Lärobok för regelnissar en ESO-rapport om regelhantering vid avreglering, rapport till ESO, ECON 2 OECD (1997). The OECD Report on Regulatory Reform. 3 OECD (2002a), Competition, Innovation and Productivity Growth: a Review of Theory and Evidence. Economics Department Working Paper No.317 av Sanghoon Ahn. 4 Konkurrensverket, Konkurrensen i Sverige 2002, 2002:4 5 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring, 2004:3 6 Konkurrensverket. Monopolmarknader i förändring, 2004:3 4

5 betydligt, vilket också lett till ett större och mer varierat utbud. Relativt KPI har priserna för teletjänster och utrustning fallit med närmare 13 procent mellan 1990 och Prisutvecklingen på marknaden för inrikesflyg sammanhänger med konkurrenstrycket 7. En kort tid efter liberaliseringen 1992 mötte SAS konkurrens från flygbolaget Transwede. Bolagen konkurrerade främst med biljettpriser. Transwede utövade fram till mitten av talet ett påtagligt konkurrenstryck mot SAS, vilket höll nere prisnivåerna. Efter 1997 har SAS haft betydande konkurrensfördelar på den inrikes flygmarknaden. Inom järnvägstrafiken har SJ AB ensamrätt på sträckor som bolaget bedömt lönsamma. Denna ensamrätt är inte förenad med några skyldigheter vare sig i fråga om service, trafikinnehåll eller priser 8. Detta är en viktig förklaring till att priserna för inrikes järnvägstrafik ökat kraftigt, inte bara sedan SJ bolagiserades utan de senaste 25 åren. Mellan 1980 och 2003 ökade priset för inrikes järnvägsresor med drygt 65 procent mer än KPI totalt. En betydande del av det totala elpriset utgörs av nätavgifter och skatter, mellan 60 och 70 procent. 9. Ökningen av elpriserna förklaras till stor del av ökade elskatter. Effekterna förstärks av att moms tas ut på elskatten. Elskatten höjdes från 9,0 till 9,7 öre per kwh när elmarknaden öppnades för konkurrens Därefter har elskatten stigit med närmare 150 procent till uppgår fn till 24,1 öre per KWh 10. Elpriserna sjönk under avregleringens första vattenrika år Den jämförelse som regelutredningen gör med en enstaka toppnotering 2003 ger inte en rättvisande bild av prisutvecklingen under avregleringsperioden. Under perioden har KPI för posttjänster enligt SCB ökat med närmare 85 procent jämfört med KPI totalt 12. Posttjänster svarar för en mycket liten del av den privata konsumtionen (endast 2 promille år 2003), och det är den del som är prisreglerad. De prissänkningar på den konkurrensutsatta delen av postmarknaden som företagskunder fått del av mäts inte i KPI. Priserna för olika tjänster stämmer nu bättre överens med kostnaderna. Enstaka brev har blivit dyrare och sändningar billigare, framför allt sorterade sändningar i storstäder. Störst prisökningar har skett för de tjänster där konkurrenter till Posten saknas. Enligt SCB:s underlag till Regelutredningen har priserna på taxiresor för privatpersoner stigit snabbare än KPI och NPI sedan avregleringen år En förklaring är att priserna har stigit när väntetiderna sjunker. Det är vanskligt att jämföra priser för taxi före liberaliseringen (med lång väntetid och låg tillgänglighet) med priser för taxi efter liberaliseringen (med kort väntetid och hög tillgänglighet), då de utgör olika tjänster. Redan före liberaliseringen fanns ett uppbyggt behov av att höja taxorna för att nå lönsamhet i branschen. Hinder för konkurrens Det finns ett antal etableringshinder och konkurrensbegränsande omständigheter på de sex studerade marknaderna 13. Det gäller bl a kvarvarande formella monopol, kapacitetsbrist och bristande tillgång till infrastrukturen, beställarmonopol, företagskoncentration och dominansproblem samt svaga incitament för konsumenterna att agera. 7 Konkurrensverket. Monopolmarknader i förändring, 2004:3 8 Konkurrensverket. Monopolmarknader i förändring, 2004:3 9 Konkurrensverket. Monopolmarknader i förändring, 2004:3 10 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring 2004: Konkurrensverket. Monopolmarknader i förändring, 2004:3 13 Statskontoret, Avregleringen av sex marknader, 2004:28 5

6 2 Om rapporten Under 1990-talet har el-, flyg-, post-, tele- och järnvägsmarknaderna helt eller delvis öppnats för konkurrens. Tyngdpunkten har legat på att öppna marknader för konkurrens för att på så sätt uppnå ökad effektivitet, mångfald och produktkvalitet. Internationaliseringen och behovet av ökad konkurrens som ett medel för att främja tillväxt och konsumentnytta har inneburit att allt fler marknader öppnats för fler aktörer. Strävandena att öppna fler marknader för konkurrens är en viktig del i EU:s arbete med att förverkliga den inre marknaden och att skapa ett mer konkurrenskraftigt Europa. Bland medlemsländerna i EU har Sverige under de senaste tio åren legat i täten när det gäller att öppna marknader för konkurrens. Regeringen beslöt i december 2003 att uppdra åt en särskild utredare, Dan Andersson, att utifrån de utvärderingar som gjorts av regelreformeringar inom tele-, el-, post-, inrikesflyg-, taxi- och järnvägsmarknaden, utvärdera de långsiktiga effekterna för konsumenterna, näringslivet, arbetsmarknaden och samhällsekonomin. Utredaren skall föreslå åtgärder som kan behövas för att ytterligare förbättra marknadernas funktion. Regelutredningen har den 15 september 2004 redovisat två delrapporter. Dels har SCB på Regelutredningens uppdrag tagit fram ett underlag som redovisar prisutvecklingen i KPI, konsumentprisindex, på de aktuella marknaderna. Dels har konjunkturinstitutet gjort en analys av de sektorer som avreglerades i Sverige under loppet av 1990-talet. Avsikten är att på olika sätt studera data för att på så sätt i grova drag försöka identifiera likheter och skillnader såväl mellan sektorerna som över tiden. Denna rapport är gjord som ett underlag från Svenskt Näringsliv inför det fortsatta arbetet med och diskussionen kring de frågeställningar som regelutredningen behandlar. Rapporten fokuseras på några övergripande frågeställningar: Kartläggning och sammanställning av studier som har gjorts av att öppna monopolmarknader för konkurrens Beskrivning av förhållanden på de avreglerade marknaderna Kritisk granskning av den beskrivning av prisutvecklingen på de avreglerade marknader som presenterats av regelutredningen och SCB Rapporten bygger på beskrivning och analys av befintliga studier. Den innefattar inte nya egna undersökningar, inte heller nya alternativa beräkningar av prisutvecklingen inom de olika marknaderna. Rapporten är sammanställd under oktober 2004 av Vasco Advisers AB. I arbetet med rapporten har Michael Arthursson, projektledare, Lars Reje, Mari Månsson, Andreas Olsson samt Christine Girod deltagit. 6

7 3 Generella iakttagelser och slutsatser Detta avsnitt behandlar övergripande frågeställningar som rör de sex marknader där avregleringar av olika grad genomförts i huvudsak under 1990-talet. De sex marknaderna är tele-, el-, post-, inrikesflyg-, taxi- och järnvägsmarknaderna. I denna rapport används såväl begreppen avreglering, liberalisering som omreglering. Flera skrifter på området, bl a från Konkurrensverket och Statskontoret, menar att det som skett på de sex beskrivna marknaderna inte är någon egentlig avreglering, utan att regelverk har tillkommit eller ändrats när marknader liberaliserats för att konkurrensen ska kunna fungera. 3.1 Vad innebär konkurrens av tidigare reglerade marknader? Vad betyder konkurrensen förutom friare prissättning? Det finns enligt Konkurrensverket flera internationella studier som visar att det finns betydande fördelar med att öppna marknader för konkurrens 14. Konsumenterna får ökade valmöjligheter och en helt annan styrkeposition då antalet leverantörer ökar. Arbetsmarknaden för anställda vidgas, dvs de är inte längre hänvisade till en enda eller ett fåtal arbetsgivare. Det tryck som uppstår genom konsumenternas aktiva val och konkurrerande företags tävlan ökar tillväxten i landet till nytta för konsumenter och skattebetalare. Flera studier påvisar ett positivt samband mellan konkurrens och produktivitetstillväxt. Konkurrens har bestående och långsiktiga effekter i ekonomin som ett resultat av att företagens incitament att investera t ex i anläggningar och utveckla nya produkter påverkas samtidigt som mindre effektiva företag får lämna marknaden till förmån för mer effektiva företag. Vad innebär konkurrens på monopolmarknader ur konsumenternas perspektiv? Från ett konsumentperspektiv handlar konkurrens i grunden om att ge köparen valmöjligheter. Genom möjligheten att kunna välja leverantörer av varor och tjänster får konsumenterna en helt annan styrkeposition på marknaden än om de är beroende av en enda leverantör. Ingen marknad kan fungera väl utan aktiva konsumenter. De ökade valmöjligheter som följer av att antalet företag ökar ställer samtidigt krav på konsumenterna för att dessa fullt ut ska kunna tillgodogöra sig vinsterna som följer av den ökade konkurrensen. I ekonomirådsrapporten från SNS, konstateras att såväl medborgarnas som konsumenternas möjligheter att påverka och utkräva ansvar av leverantörer av offentligt beställda tjänster är relativt begränsade. Utbudet regleras genom politiska beslut, dock på en 14 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring, 2004:3 15 Lindbeck m fl, Politisk makt med oklart ansvar (Ekonomirådet 2000) 7

8 ganska övergripande nivå. Den närmare specificeringen av tjänsteutbudet hur det skall se ut, till vilken servicenivå samt var och till vem avgörs i stor utsträckning på tjänstemannanivå av den myndighet som har till uppgift att utföra tjänsten eller beställa den. Ekonomirådet framhåller att det är svårt att på en sådan administrativ väg anpassa tjänsternas karaktär till medborgarnas önskemål. Statskontoret för i sin analys av de avreglerade marknaderna ett resonemang om informationsrelaterade problem ur ett konsumentperspektiv. Det kan gälla att informationen om produkterna eller tjänsterna är komplicerad eller kostsam att hämta in, svårigheter att värdera och bearbeta informationen samt om det krävs snabba beslut så att tiden för att söka och bearbeta information inte räcker till. På de sex marknaderna ser situationen ganska olika ut ur detta perspektiv. Sedan elmarknaden avreglerades har det rått en ständig diskussion kring komplexiteten i valet av elleverantör, fakturornas utseende mm. Problematiken på teleområdet påminner om den på elmarknaden. På transportområdet handlar det om att jämföra priser, restider och andra förhållanden mellan flyg, tåg, buss och andra trafikslag. Informationen om detta kan lätt fås via Internet, men sammanställningen får konsumenterna göra själva. För taxiresor är tidspressen ofta stor när den resande väljer mellan olika företag på en uppställningsplats, och det har lagstiftats om informationen på detta område. På postområdet bedömer Statskontoret att det inte finns några större informationsrelaterade problem. Samband mellan konkurrens och tillväxt Empirisk forskning av regelreformeringar bekräftar också i de flesta fall att ökad konkurrens leder till ökad produktivitet, större konsumentöverskott och högre ekonomisk tillväxt. Denna process kan emellertid i flera fall ta relativt lång tid. Flera länder inom OECD har under de senaste två decennierna genomfört omfattande reformer. Studier visar att dessa i allmänhet lett till de positiva effekter som nämns ovan 17. Ett stort antal studier har gjorts om olika effekter av regelreformeringar och metoder och angreppssätt varierar. OECD har gjort omfattande analyser, bl.a. på basis av olika länderstudier 18. Erfarenheterna av dessa studier är att regelreformering bidrar till ökad ekonomisk effektivitet. Öppnandet av marknader för konkurrens har i Sverige i flera fall gått snabbare och längre än i andra länder inom EU. Regelreformeringen och konkurrensutsättningen av olika marknader har ofta resulterat i att de positiva effekterna för konsumenterna i form av ökat utbud och tillgänglighet, nya tjänster och bättre service samt prispress övervägt olika negativa effekter. Samtidigt kan konstateras att det finns marknader, t.ex. inrikes flygtrafik, där konkurrensen utvecklats mindre positivt an vad man förväntat sig 19. I en rapport till ESO av Mats Bergman, ECON, med titeln Lärobok för regelnissar (Ds 2002:21), görs en grundlig genomgång av regleringar ur ett ekonomiskt teoretiskt perspektiv 20. Bergman redogör även för internationella och svenska erfarenheter och analyserar sex olika marknader, bl.a. el-, flyg- och telemarknaden. Slutsatsen av flera 16 Statskontoret, Avregleringen av sex marknader, 2004:28 17 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring, 2004:3 18 OECD (1997) The OECD Report on Regulatory reform 19 Konkurrensverket, Konkurrensen i Sverige 2002, 2002:4 20 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring, 2004:3 8

9 internationella studier är att effektivitetsökningarna till följd av regelreformeringar uppgår till i storleksordningen 5-10 procent och i vissa studier redovisas t.o.m. betydligt större effekter. Arbetsmarknaden för de anställda inom berörda branscher När det gäller arbetsmarknaden inom de berörda branscherna kan två tydliga trender urskiljas. Den ena är att det inom flertalet av branscherna under flera decennier pågått en stark teknikutveckling, automatisering och effektivisering. Detta har lett till att antalet anställda inom flera av branscherna har minskat avsevärt, t ex inom el, järnväg och post. Denna utveckling har pågått oaktat avregleringarna men har sannolikt påskyndats av det konkurrenstryck som avregleringar medfört. Den andra är att dels teknikutvecklingen (inom t ex telesektorn), dels uppbrytningen av gamla monopol eller oligopol (inom t ex el, taxi och flyg) har medfört att det har blivit en ökad mångfald av arbetsgivare för dem som vill arbeta inom dessa sektorer. 3.2 Kritisk granskning av beskriven prisutveckling Generellt om prisutvecklingen på de sex marknaderna Enligt regelutredningens delrapport i september 1994 har samtliga sex marknader förutom tele uppvisat kraftigt stigande priser i konsumentledet efter liberaliseringen 21. Sifferunderlaget har tagits fram av SCB för regelutredningens räkning. För de sex olika marknaderna kan följande generella kommentarer göras avseende prisutvecklingen: Det kan konstateras att priserna fallit på telemarknaden 22. Teknisk utveckling har bidragit till att sänka kostnaderna för teleprodukter, men detta är också en marknad där konkurrensen ökat betydligt, vilket också lett till ett större och mer varierat utbud. Konsumentpriserna för teletjänster och teleutrustning har, i nominella termer, ökat med ca 17 procent mellan 1990 och 2003 enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Under motsvarande period har konsumentprisindex (KPI) totalt ökat med ca 34 procent. Relativt KPI har priserna för teletjänster och utrustning därmed fallit med närmare 13 procent mellan 1990 och Telias priser på nationella samtal i det fasta nätet har sjunkit med ca 66 procent under perioden 1995 till Kostnaden för samtal till mobiltelefon har enligt samma prislista sjunkit mellan ca 30 och 40 procent beroende på det nät samtalet går till. Prisutvecklingen på marknaden för inrikesflyg sammanhänger med konkurrenstrycket 23. När marknaden öppnades för konkurrens hade SAS tillsammans med Linjeflyg en marknadsandel som översteg 95 procent. En kort tid efter liberaliseringen 1992 mötte SAS konkurrens från flygbolaget Transwede. Bolagen konkurrerade främst med biljettpriser. Transwede etablerade sig på Arlanda och utövade fram till mitten av 1990-talet ett påtagligt konkurrenstryck mot SAS, vilket höll nere prisnivåerna. Efter 1997 har SAS haft betydande konkurrensfördelar på den inrikes flygmarknaden Konkurrensverket. Monopolmarknader i förändring, 2004:3 23 Konkurrensverket. Monopolmarknader i förändring, 2004:3 9

10 Inom järnvägstrafiken har SJ AB ensamrätt på sträckor som bolaget bedömt lönsamma. Denna ensamrätt är inte förenad med några skyldigheter vare sig i fråga om service, trafikinnehåll eller priser 24. Det finns inga garantier för att resenärernas behov och intressen tillgodoses till rimliga priser. Detta är en viktig förklaring till att priserna för inrikes järnvägstrafik ökat kraftigt, inte bara sedan SJ bolagiserades utan de senaste 25 åren. Mellan 1980 och 2003 ökade priset för inrikes järnvägsresor med drygt 65 procent mer än KPI totalt. En betydande del av det totala elpriset utgörs av nätavgifter och skatter, mellan 60 och 70 procent. 25. Ökningen av elpriserna förklaras till stor del av ökade elskatter. Effekterna förstärks av att moms tas ut på elskatten. Elskatten höjdes från 9,0 till 9,7 öre per kwh när elmarknaden öppnades för konkurrens Därefter har elskatten stigit med närmare 150 procent till uppgår fn till 24,1 öre per KWh 26. Elpriserna sjönk under avregleringens första vattenrika år Den jämförelse som regelutredningen gör med en enstaka toppnotering 2003 ger inte en rättvisande bild av prisutvecklingen under avregleringsperioden. Under tidsperioden har KPI för undergruppen posttjänster enligt SCB ökat med närmare 85 procent jämfört med KPI totalt 28. Posttjänster svarar dock för en mycket liten del av den privata konsumtionen (endast 2 promille år 2003) och det är den del som är prisreglerad medan de prissänkningar på den konkurrensutsatta delen av postmarknaden som företagskunder fått del av inte mäts i KPI. Överlag har prisstrukturen anpassats så att priserna för olika tjänster bättre överensstämmer med kostnaderna. Stora prisförskjutningar har ägt rum, framför allt mellan enstaka brev och sändningar. Enstaka brev har blivit dyrare och sändningar billigare, framför allt sorterade sändningar i storstäder. Störst prisökningar har skett för de tjänster där konkurrenter till Posten saknas. Enligt SCB:s underlag till Regelutredningen har priserna på taxiresor för privatpersoner stigit snabbare än KPI och NPI sedan avregleringen år En förklaring till denna utveckling är att det är naturligt att priserna stiger när väntetiderna sjunker. Enligt detta synsätt kan man inte jämföra priserna för taxi före liberaliseringen (med lång väntetid och låg tillgänglighet) med priserna för taxi efter liberaliseringen (med kort väntetid och hög tillgänglighet) då de utgör olika tjänster. En annan förklaring till de höjda priserna är att det redan före liberaliseringen fanns ett uppbyggt behov av att höja taxorna för att nå lönsamhet. Visar prisjämförelserna en rättvisande bild i förhållande till de verkliga kostnaderna för konsumenterna? Konkurrens innebär att konsumenterna får ökade möjligheter att välja. Att redovisa genomsnittspris för tjänster som avreglerats ger ingen rättvisande bild av prisutvecklingen ur ett kundperspektiv. Genom att vara en aktiv kund finns på de flesta marknader möjligheter att påverka priset. Inom elmarknaden finns möjligheter att både välja leverantör och att välja avtalsform. Trots att den största delen av det totala priset utgörs av skatter och nätavgifter kan t ex en villaägare 24 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring 2004:3 25 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring 2004:3 26 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring 2004: Konkurrensverket. Monopolmarknader i förändring, 2004:3 10

11 med eluppvärmning göra betydande besparingar genom ett aktivt val. Det senaste årets elpriser tycks ha påverkat kundernas agerande på elmarknaden. 27 procent av de tillfrågade i en attitydundersökning av Temo 2004 har bytt elleverantör och 22 procent har omförhandlat priset med sin gamla leverantör. Sammanlagt 49 procent av kunderna har således varit aktiva på marknaden. Även inom telemarknaden har kunderna fått stor möjlighet att välja mellan olika leverantörer och avtalsformer på de olika delmarknaderna. Priskonkurrensen är betydande på flera av delmarknaderna. Inom tåg och flyg är ofta konkurrensen mellan olika aktörer mellan samma destinationer begränsad. Däremot finns möjligheter att påverka priset genom att välja olika slag av biljett, restid och genom att beställa resan långt i förväg. Prisinformationen inom taxibranschen är svårtillgänglig för kunderna. Prisjämförelsen försvåras av att utseendet på prisinformationen varierar mellan taxibolagen. Inom postmarknaden har det varit svårt för små kunder att dra fördelar av liberaliseringens effekter. I stort sett kan man säga att storkunder dragit fördel av sänkta portopriser medan småkunder drabbats av höjningar. 3.3 Hur fungerar konkurrensen på avreglerade marknader? Vad krävs för att få konkurrens på tidigare reglerade marknader? De branscher som behandlas i rapporten brukar, förutom taxi, benämnas nätverksbranscher 29. Tidigare var det vanligt från statens sida att man betraktade dessa branscher som naturliga monopol som inte kunde eller skulle konkurrensutsättas. Teknisk utveckling, förändrad efterfrågan och ökad internationalisering har förändrat marknadsförutsättningarna. En ökad fokusering har också skett mot att en bransch består av olika led (produktion, distribution och slutkundstjänster) som i olika omfattning kan konkurrensutsättas. För att kunna konkurrensutsätta tidigare reglerade marknader behöver företag ha tillträde till så kallade flaskhalsar, eller begränsande faktorer. Utan dessa kan tillträdet försvåras eller till och med göras omöjligt. På många tjänstemarknader är det avgörande för en väl fungerande konkurrens att ha tillträde till infrastrukturen och att detta tillträde sker under rimliga villkor. En reglering av marknaden är därför ytterst viktig om man vill undvika så kallade klämeffekter, det vill säga att det dominerande företaget tar ut alldeles för höga tillträdesavgifter som överstiger den faktiska kostnaden. Några av de ytterligare frågor som behöver beaktas vid en avreglering/omreglering av reglerade marknader av detta slag är 30 : Vertikal separation, dvs skilja ut infrastrukturen ur den tidigare monopolistens verksamhet (exempel Vattenfall Svenska Kraftnät) Tillträde till den tidigare monopolistens kundstock 29 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring, 2004:3 30 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring 2004:3 11

12 Reducera omställningskostnader för kunderna för att hindra inlåsningseffekter Organisera tillsyn och övervakning för att bl a förhindra missbruk av dominerande ställning på marknaden Vad har gjorts på de marknader som regelutredningen studerar? De sex marknader som beskrivs i rapporten har genomgått olika slags liberaliseringsprocesser från slutet av 1980-talet och framåt. Några generellt viktiga inslag i dessa har varit: Beslut om att avveckla tidigare monopol och öppna marknaderna för konkurrens Uppdelning mellan infrastruktur/distributionsnät och andra tjänster ( t ex Banverket - SJ, Vattenfall - Svenska Kraftnät) Bolagisering av tidigare statliga verk (exempelvis SJ, Vattenfall, Telia, Posten) Inrättande nya, från aktörerna fristående, tillsynsmyndigheter ( exempelvis PTS) Särskiljande av den verksamhet som är konkurrensutsatt och den som inte bedöms lönsam utan exempelvis anbudsupphandlas Hinder för konkurrens på liberaliserade monopolmarknader Statskontoret har i sin rapport 2004 gjort en genomgång av etableringshinder och konkurrensbegränsande omständigheter på de sex marknaderna 31. Genomgången rör hinder för ett fritt inträde och utträde på marknaderna, hinder för producenternas rörlighet att agera fritt från varandra samt hinder för konsumenterna att välja mellan olika möjligheter på marknaderna. I denna genomgång konstateras att: På järnvägsmarknaden finns formellt monopol som klart konkurrenshinder (SJ AB). I viss utsträckning är detta även ett hinder på elmarknaden. På framför allt inrikesflyg- och järnvägsmarknaderna är kapacitetsbrist/flaskhalsar etc etableringshinder. Detta är i viss utsträckning ett hinder även vad gäller el-, post- och telemarknaderna. Förekomst av beställarmonopol (anbudskonkurrens) är i viss utsträckning ett hinder för inrikesflyg, järnväg och taxi. På post- och telemarknaderna begränsas aktörerna av att tillgången till infrastruktur inte är konkurrensneutral. Detta gäller till viss del även för järnväg och inrikesflyg. På fem av de sex marknaderna - el, post, tele, inrikesflyg och järnväg är företagskoncentration och dominansproblem påtagliga. Även taximarknaden är i viss utsträckning drabbad av detta. Inom el- tele- och taximarknaderna ger transaktionskostnader mm svaga incitament för konsumenterna att agera. Till mindre del gäller detta även järnvägsmarknaden. 31 Statskontoret, Avregleringen av sex marknader, 2004:28 12

13 Statskontorets slutsats är att ingen av de sex marknaderna kan sägas vara fullt ut konkurrensutsatt idag. På samtliga marknader återstår behov av ytterligare åtgärder för att nå en bättre fungerande konkurrens. Statskontoret anser också att statens dubbla roller som ägare och samhällsaktör ställer till problem. Med AB Vattenfall som exempel visas att staten i sin roll som ägare agerat på ett liknande sätt som andra aktörer på marknaden. Det innebär att expansion genom uppköp och utdelning till ägaren staten har satts före låga priser till konsumenterna. För de statliga bolagen krävs enligt Statskontoret en systematisk analys av motiven för det statliga ägandet och om det finns andra sätt att uppnå dessa motiv 32. Innebär konkurrensen några nackdelar? En farhåga som ofta nämns i samband med avregleringar och konkurrens är att fördelningspolitiska mål skulle åsidosättas och svaga grupper drabbas av avregleringen. Statskontoret konstaterar dock i sin omfattande studie av avregleringarna att liberaliseringen av de sex marknaderna inte har begränsat möjligheten att uppfylla de fördelningspolitiska ambitionerna. Analysen gäller fördelningsproblem av tre olika slag; inkomstrelaterade problem, grupper med särskilda behov samt särskilda behov knutna till region. På nyligen avreglerade marknader är särskild tillsyn och aktiv marknadsövervakning viktigt. Sektorsspecifika myndigheter med uppgift att övervaka konkurrensen har hittills saknats på områden som flyg och järnväg 34. Den nya Järnvägsstyrelsen kommer att få marknadsövervakande uppgifter, medan det är oklart om Luftfartsstyrelsen som inrättas fr o m 2005 kommer att få det. Telesektorn är det enda område som har en sektorsmyndighet med uttalat konkurrensfrämjande uppgifter i den meningen att myndigheten aktivt kan sätta upp villkor för marknadens aktörer eller ingripa mot aktörernas beteenden. 32 Statskontoret, Avregleringen av sex marknader, 2004:28 33 Statskontoret, Avregleringen av sex marknader, 2004:28 34 Statskontoret, Avregleringen av sex marknader, 2004:28 13

14 4 Branschvis beskrivning av respektive marknad 4.1 Elmarknaden Genom avregleringen av elmarknaden har elkonsumenterna fått möjlighet att välja leverantör och avtalsform för sin elenergi. Återkommande undersökningar visar att ca hälften av hushållen varit aktiva på elmarknaden sedan avregleringen. Nästan 70 procent är positivt inställda till den avreglerade marknaden. Det behövs ökad konkurrens på elmarknaden. Idag domineras den svenska marknaden helt av tre koncerner, varav statliga Vattenfall har 50 procent av produktionen. Statens dubbla roller som ägare och samhällsaktör hämmar priskonkurrensen. Sett ur ett nordiskt perspektiv minskar dominansen av koncernerna 35 då Vattenfall har en produktionsandel om ca 20 procent och de fyra största producenterna svarar för ca 55 procent av produktionen. 36 Elpriserna sjönk under avregleringens första vattenrika år Den jämförelse som regelutredningen gör med en enstaka toppnotering 2003 ger inte en rättvisande bild av prisutvecklingen under avregleringsperioden. En stor del av det pris konsumenterna betalar för el består av skatter och elcertifikat. Från och med avregleringen 1996 har elskatten stigit med närmare 150 procent. Avregleringen av elmarknaden Elmarknaden öppnades för konkurrens Då infördes konkurrens i elproduktion och handel med el. Transport av el i nätet betraktades som ett naturligt monopol och kom därmed att undantas konkurrensutsättning. Processen mot avreglering eller liberalisering kan sägas ha startat 1992 då Vattenfall bolagiserades och Affärsverket Svenska Kraftnät bildades 38. Svenska Kraftnät förvaltar stamnätet, det högspänningsnät som transporterar el över långa avstånd och till grannländer. Syftet med reformeringen av elmarknaden 1996 var bl a att skapa valfrihet för elanvändarna och öka effektiviteten i produktions- och försäljningsledet. Konkurrens i elhandeln skulle skapa förutsättningar för en ökad pris- och kostnadspress inom elförsörjningen infördes ett takpris för installation och utrustning för direktmätning av el 40. Syftet med detta var att göra det lättare för i första hand privatpersoner att ta del av den konkurrensutsatta marknaden. 35 Statskontoret, Avregleringen av sex marknader 2004:28 36 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring 2004:3 37 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring 2004:3 38 Statskontoret, Avregleringen av sex marknader 2004:28 39 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring 2004:3 40 Statskontoret, Avregleringen av sex marknader 2004:3 14

15 I juni 2003 antogs EU:s nya elmarknadsdirektiv (2003/54/EG) samt förordningen om gränsöverskridande handel med el ((EG) Nr 1228/2003). Direktiv och förordning innebär skärpta krav på en öppen marknad, bl a oberoende mellan produktion, handel och distribution samt regler syftande till att få bort diskriminerande gränshandelstariffer. Elmarknaden i korthet Elförsörjningen är en viktig infrastruktur i samhället. Elmarknaden består av tre delar: elproduktion, distribution och elhandel. Inom verksamheten finns avsevärda stordrifts- och samordningsfördelar. Tidigare har produktion, distribution och handel till stor del skett genom vertikal integration hos samma aktör. På produktionssidan fick Sverige och Norge år 1996 en gemensam marknadsplats när Nord Pool bildades av Svenska Kraftnät och Statnett. I Norge hade dessförinnan funnits en elbörs. Geografiskt har sedan elmarknaden successivt utvidgats. År 2000 blev Nord Pool en marknad för hela Norden (exklusive Island). Efterhand som handeln utvidgats på Nord Pool har även ägandet av Nord Pool ändrats så att de olika ländernas systemansvariga blivit delägare 41. Första halvåret 2004 hade Nord Pool ca 44 procent av den fysiska elhandeln 42. Detta är en ökning jämfört med de siffror som redovisades i en av Statskontorets rapporter under år Utvecklingen går mot en europeisk elmarknad. Det finns möjlighet att leverera respektive ta emot el från Tyskland, Polen och Ryssland. Ägarkoncentrationen inom elmarknaden har blivit allt starkare de senaste åren. I Sverige dominerar tre stora koncerner: Vattenfall, Sydkraft och Fortum. När det gäller elproduktionen står de tre koncernerna för knappt 90 procent av kapaciteten i Sverige 44. Övriga sextiotalet företag står för drygt 10 procent av produktionen. Sett ur ett nordiskt perspektiv minskar dominansen av koncernerna 45 då Vattenfall har en produktionsandel om ca 20 procent och de fyra största producenterna svarar för ca 55 procent av produktionen. 46 För att öka möjligheterna att upprätthålla en fungerande konkurrens på den nordiska elmarknaden behöver nuvarande begränsningar i överföringskapaciteten mellan länderna åtgärdas. 47 Inom elhandeln fanns elhandelsföretag. Många företag är dock knutna till de tre stora koncernerna. Elkonkurrensutredningen 48 uppskattade att ca 70 procent av elhandeln skedde inom dessa tre koncerners sfärer. Antalet företag som äger lokala elnät har minskat från ca 250 stycken 1996 till ca 175 företag De tre stora koncernerna äger ca 97 procent av ledningslängden i regionnäten Ångpanneföreningen, november Statskontoret, Effektivare tillsyn över energimarknaderna (2003:27) 44 Energimyndigheten, Elmarknaden Uppgiften gäller Sedan dess har Sydkraft köpt Graninge. 45 Statskontoret, Avregleringen av sex marknader 2004:28 46 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring 2004:3 47 Konkurrensverket, Konkurrensen i Sverige 2002, 48 SOU 2002:27 Konkurrensen på elmarknaden 49 Intervju Svensk Energi 50 Statskontoret, Avregleringen av sex marknader 2004:28 15

16 Internationaliseringen av elmarknader ökar både genom att det utländska ägandet på den svenska elmarknaden och Vattenfalls ägande i andra länder ökar. Mellan åren 1996 och 2002 ökade det utländska ägandet i Sverige från drygt 10 till 40 procent. Regelsystem och tillsyn Avregleringen 1996 innebar att produktion och handel av el sker i konkurrens. Distributionen utgör dock reglerade monopol. Det finns krav på uppdelning av konkurrensutsatt verksamhet respektive monopolverksamhet på så sätt att en juridisk person som bedriver nätverksamhet (distribution) inte får bedriva produktion eller handel med el. Dessa verksamheter kan dock förekomma i samma koncern, men nätverksamheten skall redovisas åtskild från annan verksamhet 51. Statens Energimyndighet är central myndighet för användning och tillförsel av energi. Energimyndigheten ska se till att nätverksamheten bedrivs effektivt, att nättarifferna är skäliga och att nätföretagen tillämpar villkor så att konkurrensen inom elhandeln främjas 52. Konsumentperspektivet Den viktigaste aspekten av avregleringen ur ett konsumentperspektiv är på elmarknaden, liksom på andra marknader, möjligheten att göra ett aktivt val. Det innefattar såväl att kunna välja bort nuvarande leverantör, välja ny leverantör, omförhandla villkoren med befintlig leverantör och välja avtalsform. Konsumenterna var före liberaliseringen hänvisade till lokala monopol, utan möjlighet att byta leverantör. Det var bara de stora kraftkonsumenterna (t.ex. stora industrier och distributionsföretag) som hade möjlighet att välja elproducent. En undersökning som Temo genomfört 2004 visar att ungefär hälften av svenskarna har varit aktiva på elmarknaden bytt elleverantör eller omförhandlat med sin gamla elleverantör 53. De som inte varit aktiva, och som inte heller avser att vara aktiva, minskar stadigt. Idag svarar 36 procent att man avstår, vilket kan jämföras med nästan 70 procent för fyra år sedan. Bland dem som omförhandlat sitt pris har 52 procent gjort detta under det senaste året. Den övervägande majoriteten i undersökningen, knappt 70 procent, var positiva till den avreglerade elmarknaden. Sedan mätningarna startade fyra år tidigare har gruppen minskat med 10 procent. Andelen missnöjda med reformen har samtidigt ökat med ca tio procent till 15 procent. Utvecklingen av elpriserna Samtidigt som konkurrens ger kunden möjligheten att fritt kunna välja leverantör, uppstår även ökade valmöjligheter och krav vid en liberalisering av marknaden. Det finns samband mellan åtgärder som ökar kundens möjligheter att aktivt påverka sina kostnader och en förbättrad konkurrens. På elmarknaden skulle exempelvis en övergång till timmätning av el ge konsumenten större möjlighet till att reagera på en prisuppgång Statskontoret, Avregleringen av sex marknader 2004: I Sverige har beslutats om krav på mätning minst en gång i månaden senast fr.o.m. den 1 juli 2009 (prop. 2002/ 03:85, Vissa elmarknadsfrågor) 16

17 De svenska elbolagen erbjuder huvudsakligen tre olika pristyper: tillsvidarepris, rörligt pris eller fast pris. Med rörligt elpris följer priset utvecklingen på elbörsen Nordpool. Fast elpris betalar den kund som i avtal bundit sig för ett visst pris under en bestämd tidsperiod. Det senaste årets elpriser tycks ha påverkat kundernas agerande på elmarknaden. 27 procent av de tillfrågade i attitydundersökningen 2004 har bytt elleverantör och 22 procent har omförhandlat priset med sin gamla leverantör, sammanlagt 49 procent, vilket innebär att 14 procent fler har agerat nu jämfört med motsvarande mätning år Att göra prisjämförelser mellan olika företag är dock inte problemfritt. Här säger branschföreträdare att man har en bit kvar till en acceptabel nivå. Det stämmer med den bedömning som bl a statskontoret gjort om svårgenomtränglig prisinformation på elmarknaden. De hushåll som i Temo-undersökningen inte varit aktiva på elmarknaden har som skäl främst nämnt att vinsten med att vara aktiv uppfattas som liten, krångel vid byte av elhandelsbolag samt att priserna hos olika bolag är svåra att jämföra 56. Ett arbete pågår inom branschen med att förbättra formerna för prisinformation. Det är en begränsad del av det totala priset som är möjlig att påverka genom ett aktivt val av elleverantör respektive avtalstyp 57. Den största delen av det totala priset, mellan 60 och 70 procent, utgörs av skatter och nätavgifter. Ändå kan t ex en villaägare med eluppvärmning göra betydande besparingar genom ett aktivt val. Regelutredningen hävdar i sin delrapport i september 2004 att priserna på el stigit väsentligt mer än KPI och NPI sedan avregleringen 1996 fram till år 2003, 86 respektive 71 procent. Vid en kritisk granskning regelutredningens redovisning gör kan man konstatera följande 58 : 1. Redovisningstillfället är mycket avgörande för vilken utveckling man kan redovisa för elpriserna. Den siffra som redovisas är en enstaka toppnotering från år Sedan dess har elpriserna sjunkit avsevärt. Under avregleringens fyra första år hade vi vattenrika år med sänkta elpriser som följd. 2. Vattentillgången i Norden är utgångspunkten. Att priserna på Nord Pool under sommaren legat mer eller mindre parkerade runt 30 öre/kwh beror på effekterna av den torraste perioden på 50 år. Vattenmagasinen i Norge och Sverige har ännu inte helt återhämtat sig efter torkan under 2002 och Prisutvecklingen på kol och gas har varit dramatisk på senare år. Kolpriserna har i stort sett fördubblats under samma period. I brist på vatten i Norge och Sverige försörjs Norden med importerad kraft framför allt mycket kolkraft. Det är prisutvecklingen på kol som styr kraftpriserna. 4. Ökningen av elpriserna förklaras till stor del av ökade elskatter. Effekterna förstärks av att moms tas ut på elskatten. Elskatten höjdes från 9,0 till 9,7 öre per kwh när elmarknaden öppnades för konkurrens Därefter har elskatten stigit med närmare 150 procent till och uppgår fn till 24,1 öre per KWh Statskontoret, Avregleringen av sex marknader, 2004:28 57 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring 2004: Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring 2004:3 17

18 Den 1 maj 2003 infördes så kallade elcertifikat. Dessa ersätter tidigare stödsystem för förnyelsebar elproduktion. Köpare är antingen elleverantören eller elanvändaren men om elanvändaren inte själv vill sköta denna hantering så blir elleverantören automatiskt skyldig att ta över. Leverantören tar sedan betalt av elanvändaren genom att debitera elcertifikatavgiften på elräkningen. Varje elanvändare är skyldig att köpa en viss kvot/procentdel elcertifikat av sin totala förbrukning. År 2004 är kvotplikten 8,1 procent, som sedan ska öka till 16,9 procent år Arbetsmarknaden i elsektorn Andelen sysselsatta inom elbranschen har successivt minskat under lång tid 61. Det är en effektivisering som påbörjades innan marknaden började avregleras. Mellan 1986 och 1996 minskade antalet sysselsatta i branschen med från ca personer till ca personer. Mellan 1993 och 2002 har antalet sysselsatta minskat ytterligare till ca personer. Att antalet sysselsatta inom branschen minskar är ingen isolerad svensk företeelse utan en internationell trend som pågått i flera år 62. Samtidigt tillkommer nya arbetstillfällen när branschen förändras. Elhandelsföretagen verkar inom en ny sektor som kunnat utvecklas genom de förutsättningar som avregleringen medfört 63. Hinder för konkurrens på elmarknaden Det finns begränsad konkurrens till följd av en allt starkare ägarkoncentration på den svenska elmarknaden och svag priskonkurrens. De största elföretagen är helt eller delvis statligt ägda. Svenska Vattenfall har knappt 50 procent av produktionen 64. Staten har i sin roll som ägare agerat på ett liknande sätt som andra aktörer på marknaden. Det innebär att expansion genom uppköp och utdelning till ägaren staten har satts före låga priser till konsumenterna. Konkurrensverket pekar i sin rapport 2004:3 65 på ett antal hinder för konkurrensen på elmarknaden: Flaskhalsar i överföringssystemen gör att den nordiska marknaden till viss del kan betraktas som olika geografiska marknader Nätverksamheten är otillräckligt separerad från konkurrensutsatt elproduktion och elhandel Tillsynen av elmarknaden är inte tillräckligt effektiv Internationellt perspektiv Elförsörjningsbranschen i Europa har genomgått dramatiska förändringar under de senaste femton åren. Tre huvudsakliga drivkrafter har omformat den europeiska elförsörjningen sedan dess 66 : 60 Svensk Energi, Elåret SCB, Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring, 2004:3 62 Intervju Svensk Energi 63 Intervju Svensk Energi 64 Statskontoret, Avregleringen av sex marknader, 2004:28 65 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring 2004:

19 1. Avregleringar av leveransmonopol. 2. Avskaffandet av gränshinder. 3. Tillämpning av marknadsmässiga kapitalanskaffningskrav. Inom EU pågår ett arbete med att skapa ökad konkurrens och fri prisbildning på flera olika marknader. En inre marknad för energi ska främja industrins konkurrenskraft och genom ökad effektivitet, lägre priser och förbättrad leveranssäkerhet bidra till ökad välfärd för konsumenter 67. Det finns fortfarande stora skillnader mellan EU:s medlemsstater när det gäller hur långt man kommit i avregleringsprocessen av sina energimarknader. Norden, Storbritannien och Tyskland ligger i täten och är idag helt avreglerade i enlighet med kraven i elmarknadsdirektivet 68. För att följa upp utvecklingen av den inre marknaden för el och naturgas uppdaterar Europeiska kommissionen varje år en rapport i vilken man jämför förhållandena i olika medlemsstater, en s k benchmarkingrapport 69. I den senaste rapporten från april 2003 drar man slutsatsen att det har gjorts vissa framsteg i medlemsstaterna sedan 2001 när det gäller elmarknadens allmänna funktion. Tyskland, Österrike och Nederländerna omnämns särskilt i detta avseende. Rapporten pekar dock på vissa frågor som fortfarande utgör hinder: Skillnader i graden av avreglering på marknaden snedvrider konkurrensen genom att vissa konkurrenter därmed ges möjlighet till korssubventionering. Olikheter i nättariffer mellan nätoperatörerna. Dessa olikheter kan utgöra ett hinder för konkurrensen på grund av bristen på öppenhet till följd av otillräcklig genomlysning av kostnaderna p g a fortsatt vertikal integration och ineffektiv tariffreglering. Betydande möjlighet till marknadsinflytande från befintliga producenter, tillsammans med brist på likviditet på producent- och balansmarknaderna, vilket utgör hinder för nya marknadsaktörer. Otillräcklig infrastruktur för överföring mellan regioner och medlemsstater och otillfredsställande metoder för fördelning av knappa resurser där flaskhalsar förekommer. 4.2 Telemarknaden Telemarknaden består enligt PTS av fyra olika delmarknader som har olika förutsättningar och där konkurrensläget ser olika ut. Den tekniska utvecklingen gör att marknaderna förändras i snabb takt. 67 Konkurrensverket, Monopolmarknader i förändring, 2004:3 68 AB Vattenfall, Elmarknadsrapport AB Vattenfall, Elmarknadsrapport

20 Det finns ett stort antal företag som etablerat sig på olika delmarknader. Trots detta präglas telemarknaden i sin helhet i stor utsträckning av fåtalsdominans med Telia som största aktör. Sedan telemarknaden liberaliserades 1993 har prisutvecklingen generellt visat en tydlig neråtgående trend. Tydligast syns detta från år 2000, då förvalsreformen genomfördes, och framåt Telebranschen Totalt sett omsatte slutkundsmarknaden för elektronisk kommunikation i Sverige 50,4 miljarder kronor under Post- och Telestyrelsen (PTS) delar upp marknaden i fyra olika delmarknader; Fasta samtalstjänster, mobila tjänster, datakommunikationstjänster och Internettjänster. 70 Fasta samtalstjänster Fasta samtalstjänster innebär abonnemang och telefonsamtal i det fasta telefonnätet. Denna marknad hade en total omsättning 2003 på 24,4 miljarder kronor Trots att PTS menar att de ser en försiktig början till förändring av konkurrenssituationen på marknaden för abonnemang för fast telefoni, konstaterar de ändå att det på denna marknad knappast råder en fungerande konkurrens. Intäkter enbart från abonnemang utgör närmare 7,5 miljarder kronor, vilket motsvarar nära 31 procent av det totala marknadsvärdet för fasta samtalstjänster. Någon konkurrens på marknaden för telefonabonnemang existerar inte praktiken, även om ett antal operatörer, främst Bredbandsbolaget, har börjat sälja abonnemang för fast telefoni till sina kunder i egna bredbandsnät eller via DSL-access. För närvarande bedriver PTS ett arbete med att fatta beslut om skyldigheter för den eller de operatörer som har betydande marknadsinflytande på marknaden för tillträde till det allmänna telefonnätet via en fast anslutningspunkt. Arbetet sker med utgångspunkt i den nya lagen om elektronisk kommunikation och avser bland annat att förbättra villkoren för alternativa operatörer att få tillträde till TeliaSoneras fasta accessnät, så att de därigenom skall kunna erbjuda abonnemang för fast telefoni. Under ett decennium har användandet av fast telefoni minskat. Minskningen i antal trafikminuter har dock kompenserats av den kraftiga utvecklingen för Internet som telefoniprodukt. Den pågående övergången till nya former för Internetaccess (t ex bredband) har sedan ett par år avslutat den epoken, varför vi nu och under de närmaste åren sannolikt kommer att få se en betydlig nedgång i antalet trafikminuter i de fasta näten. Om telefonianvändandet dessutom ytterligare kommer att förskjutas från fast till mobil, så skulle det ytterligare påskynda en nedgång i antalet trafikminuter i det fasta nätet. 71 De alternativa operatörerna till TeliaSonera hade under 2003 en marknadsandel på drygt 43 procent av värdet på nationella samtal. Det är framför allt vid två tillfällen som dessa alternativa operatörer har kunnat ta större marknadsandelar: dels efter att förvalsreformen genomfördes i september 1999, dels efter att förvalet sedan i februari 2002 även fungerar för lokalsamtal i de fall då kunden inte slår något riktnummer. Näst störst på marknaden för nationella samtal är Tele2. För internationella samtal har TeliaSoneras konkurrenter en 70 Svensk telemarknad 2003, PTS Svensk telemarknad 2003, PTS