Verksamhetsberättelse 2008

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2008

2 I februari 2008 presenterades Region Hallands efterlängtade kulturutredning Kultur för ökad attraktivitet. Den pekar ut långtgående förändringar i synen på kulturen som en drivande kraft i regionens utvecklingsarbete. Samtidigt innebär det nya spännande utmaningar för Länsmuseet Halmstad som enligt utredningen ska få ett mer uttalat ansvar för de regionala konstfrågorna. Förhoppningsvis fullföljs huvudmännens målsättning att bilda Hallands konstmuseum AB för att i bolagets namn driva vår framtida verksamhet. Förslaget om frigörelse från Stiftelsen Hallands länsmuseer innebär också att museets roll som en regional aktör på kultur och konstområdet stärks. Men ska det också ge konkreta resultat krävs att huvudmännen svarar upp mot de förväntningar som väcks i utredningen, nämligen att man skjuter till de välbehövliga ökade medel till verksamheten som utredningen förutsätter. Sven Lundström länsmuseichef FÖRMEDLING Förmedlingsarbetet är den skörd av museets verksamhet som syns utåt i form av utställningar, pedagogik, publikationer och programverksamhet. Delarna ska hänga samman och förgylla vandra. Programverksamhet skall kopplas till utställningar, pedagogiken ska ge extra krydda för skola och elever. Såväl på museet som på Friluftsmuseet Hallandsgården. Utställningar Årets utställningar dominerades till en början av konst. En fantastisk separatutställning med verk ur Halmstadkonstnären Thea Ekströms produktion inledde året. Ett märkligt och egensinnigt konstnärskap som inte getts tillräckligt utrymme i konsthistorien. Kanske hade det varit annorlunda om Thea hetat Theodor? Vi vill rikta ett stort tack till Kristianstad Konsthall och Västerås konstmuseum som varit medproducenter. Tillfälliga utställningar Hänt i Halmstad - genom 7 sekler Halmstad inom glas och ram - tecknat, målat, etsat och tryckt Severin Nilson som fotograf (hörsalen) Thea Ekström Hallands Konstförenings jurybedömda vårsalong Samarbetet med Hallands Konstförening har fördjupats under de senaste åren. Föreningens vårsalong är ett välkommet och välbesökt inslag. Senare under året återkom föreningen i ett samarbete med museet då årets tre stipendiater presenterades i utställningen Blomqvist, Karlsson och Kucharska. Sommaren ägnades åt bilar. Ulf Wahlbergs säkra måleri bjuder på ett brett register av motiv där bilmålningarna fått stor uppmärksamhet. Förutom bilar återfanns även landskap och abstrakt konst i denna retrospektiva utställning. 1

3 Som komplement till Wahlbergs mer klassiska konstnärskap visade vi motivlack. Dekorerade bildelar och hjälmar prydde Nyfikenrummet och 22m2. En av utställarna var Lasse Mehtola, välkänd inom motorkretsar, som berättade att måleriet äger sina begränsningar. Ekipagens totalvikt kontrolleras så noga att motiven på en hjälm får väga max 20 gram! Ulf Wahlberg Motivlack Astrid Lindgren skulle fyllt 100 år Med anledning av detta producerade Kulturhuset Stockholm en stor fotoutställning kring Astrid och hennes liv. Utställningen byggde på bilder ur hennes eget, familjens och vännernas privata fotoalbum. Celeber invigare och samtalspart till Ingegerd Sahlström var ingen mindre än Astrids dotter Karin Nyman, flickan som fick Pippis historier berättade för sig på sjuksängen under 1940-talet. I anslutning till utställningen om Astrid Lindgren visade vi också Björn Bergs originalillustrationer från böckerna om Emil i Lönneberga. I den av IT-ceum producerade utställningen Spela roll mötte besökarna de svenska dataspelens historia. En mycket ambitiös utställning där man på ett 20-tal stationer kunde ta del av allt från det första spelet till det allra senaste. Parallellt med dataspelen på bottenvåningen visades Birgit & Birgit 100 år en våning upp. Utställningen presenterade historien om två av Sveriges förnämsta koreografer Birgit Åkesson och Birgit Cullberg som båda skulle fyllt 100 år Utställningen var producerad av Dansmuseet i Stockholm och vår samarbetspartner när utställning kom hit var Dans i Halland ASTRID Anna Emilia LINDGREN Björn Berg Blomqvist Karlsson & Kucharska - Hallands Konstförenings stipendiater Spela roll Birgit & Birgit 100 år Program på Hallandsgården Verksamheten på Hallandsgården har en särskild ställning och vi hoppas att intresset kan stärkas ytterligare när vi nu i samarbete med Kulturförvaltningen i Halmstad lyckats få fram en ny efterlängtad scen. Scenen innebar bland annat att stadens nationaldagsfirande flyttades till Hallandsgården och genomfördes i slösande solsken med idel leende människor närvarande. Förhoppningsvis leder den lyckade starten till en naturlig fortsättning kommande år. stadens nattionaldagsfirande flyttades till Hallandsgården och genomfördes i slösande solsken Dagliga visningar, sagoläsning, lek- och speldagar och familjeworkshops var välbesökta. Hallandsgården vaknar var en ny satsning för i år. Under tre dagar pågick en rad aktiviteter med slöjd, hantverk, trädgårdsodling, rödfärgskokning mm. De tusentals besökare som kom gav gott betyg vilket inbjuder till fortsatt och större satsning kommande år. Auktion, Hallandsgården vaknar 2

4 Allsången är åter tillbaka på berget efter ett avbrott under Halmstads jubileumsår. Evenemanget är uppskattat och lockar stor publik. Programsöndagar I anslutning till årets utställningar har flera programsöndagar ordnats. Tuschverkstad, föredrag och motivlackering live är bara några exempel på dess innehåll. Stadsvandringar Populära program är också sommarens stadsvandringar som genomförs varje torsdag mellan den 15 maj till den 15 augusti. Ciceroner är kunniga Halmstadbor som brinner av lust att lära ut mer om sin stad. Filmkvällar Onsdagkvällar är filmkvällar på museet under hösten. I år på tema Astrid Lindgren och Dataspel. Intresset var dock svalt den här säsongen. Kanske på grund av att många av Astrid Lindgrens filmer visas på TV med jämna mellanrum samt att temat i spelfilmerna inte framkom tydligt nog. Utställningsserien 22m Mer än silver Lena Stare (Halmstad) När jag blir stor vill jag Monica Hallberg (Halmstad) När jag blir stor Monica Hallberg Tomteverkstad Julsöndag 2008 Pedagogik Museets pedagogiska basutbud består av program knutna till våra utställningar samt temavisningar på Hallandsgården. Under hösten var vi en av huvudaktörerna i Skapande skola där Barnoch ungdomsförvaltningen, Halmstad kommun, stod som huvudaktör. Av 52 inbjudna 8:e klasser i Halmstad kom 24 till museet för att ta del av vårt bidrag till projektet - Nyfiken på historia. En bra början som kan bli bättre. Värt att nämnas är också att vi tack vare bidrag från Region Halland kunde stärka den pedagogiska personalstyrkan i anslutning till Spela roll. Extra personal höll i guidade visningar, bemannade utställningen vid övriga tider och tog sig ut på högstadie- och gymnasieskolor i kommunen för att marknadsföra utställningen. Arkeologi i fält I samarbete med Kulturmiljö Halland togs ett nytt program fram för att möta intresset för kulturmiljö och pågående arkeologiska undersökningar i länet. Möjlighet att på plats följa arkeologers arbete erbjöds vid utgrävningarna i Sofieberg. Lovaktiviteter I samband med sport- och höstlov arrangerades aktiviteter för barn och ungdomar. Arkeolog i arbete 3

5 Högskolan på Länsmuseet Halmstad Som kanske det enda lärosätet i Sverige erbjuder Högskolan i Halmstad kursen Konstpedagogik. Att hela utbildningen dessutom sker utanför högskolans egna lokaler är ovanligt. Att det sker på ett länsmuseum är unikt. Utbildningen är på kvartsfart och består av fyra 5p kurser. Under 2008 avslutades delkurs tre i omgång två. Antalet studenter varierar men omkring stycken brukar delta. Undervisningen leds av högskolans lärare med museipersonalen som specialistkompetens. Museet samarbeter också med högskolan kring estetiska läroprocesser som är en delkurs inom lärarutbildningen. Regional konstsamordning Länsmuseet Halmstads uppdrag som regional konstsamordnare har under året innefattat fortsatt arbete i utställarnätverket som 2008 medverkade på Turistmässan i Göteborg. Publikarbete, kommunikation och marknadsföring Vi gör bra och varierade utställningar, har en fungerande programverksamhet och fräscha basutställningar. Ändå har vi färre besökare än jämförbara museer i samma storleksklass. Hur kommer sig det? I vårt uppdrag ligger inte bara att göra bra verksamhet utan också att få besökarna att komma till museet. För att lyckas med det inleddes 2007 ett samarbete med kommunikationsbyrån Fabel AB. Hela personalen deltog i tre heldags workshops där vi analyserade vår verksamhet och det publika tilltalet samt olika vägar att föra ut vårt budskap. Detta resulterade i en plan för fysiska förändringar såväl inne i huset som utomhus. Projektrummet Animation (2005) Aleksandra Kucharska Halmstad - en historisk odyssé En film om Halmstads historia i regi av Jonas Samuelsson Utställningar på vandring Fjäril vingad (Fjärås, Varberg) Arthur i Bäckarp (äldreboende i Falkenberg) Fyllingegrävningen (bibliotek i Halmstad) Stad i bild (vandring äldreboende) Miljöns dragningskraft är inte stor. Detta spelar också in och gäller inte minst utomhus där gräsytorna är tomma och planteringarna begränsade Under 2008 försökte vi också popularisera utbudet med utställningar som Astrid Lindgren och Spela roll. Det räcker dock inte. Programverksamheten måste bli attraktivare och samarbete med medarrangörer aktivare. Miljöns dragningskraft är inte stor. Detta spelar också in och gäller inte minst utomhus där gräsytorna är tomma och planteringarna begränsade. Vi har medvetet inte satsat på utomhusmiljön med tanke på att en nybyggnad skulle eliminera en sådan satsning. Nu ser det dock inte ut som om det blir någon tillbyggnad inom de närmaste åren varför frågan aktualiseras igen. Halmstad kommun genomförde hösten 2008 en kulturvaneundersökning i Halmstad. Där kan noteras att museibesök inte är det första Halmstadborna gör på sin fritid. Samtidigt kan det 4

6 konstateras att Länsmuseet Halmstad är mer besökt av Halmstadborna än Mjällby Konstmuseum. En jämförelse med andra städer som hyser länsmuseer ger dock vid handen att besökstalen kan vara långt större än de är i Halmstad. Även om Mjällbys och våra siffror adderas ligger vi i efter. Men då har det också i dessa städer ofta gjorts en medveten satsning på museet med regelbundna och återkommande investeringar som gör att museiverksamheten håller en modern lokalstandard. Satsningarna talar också om för medborgarna att detta är en verksamhet som vi i kommunen tycker är viktig. Den signaleffekten ges inte i Halmstad men den skall inte underskattas. Trots eller på grund av de uteblivna prioriteringar på museiområdet kan det konstateras att Halmstadborna i undersökningen faktiskt efterfrågar konst- och museisatsningar. Marknadsplan En marknadsplan har tagits fram och regelbundna kvantitativa undersökningar av våra besökare pågår. I samarbete med institutionen för Medie- och kommunikationsvetenskap på Högskolan i Halmstad har även en kvalitativ undersökning kring hur Halmstadborna uppfattar museet påbörjats. KUNSKAPSUPPBYGGNAD Under flera år har frågorna kring museets samlingar haft en framskjuten position. Museet har varit framgångrikt när det gäller att få tillgång till de extra medel som regeringen tillskjutit genom det så kallade Access-projektet. Under 2006 erhöll vi 1,44 miljoner, under ,62 miljoner och under ,42 miljoner. Totalt ca 3,5 miljoner som omsatts i uppordningsarbete och katalogisering med hjälp av unga akademiker med kulturvetenskaplig utbildning. Åtskilliga tusentals föremål har katalogiserats, rengjorts och förpackats i syrafria papper och kartonger. Allt detta arbete har lett till att museets föremålssamling i det stora hela är registrerad i vår databas och därigenom åtkomlig för allmänheten via Internet. Men vi har också haft hjälp av kunniga medlemmar från den halländska hembygdsrörelsen som lyssnat när vi kallat till dagar för att få hjälp med identifieringsarbeten bland föremål vars användning i det förgångna har varit svåra för oss att förstå. Som ett resultat av detta föremålsarbete har frågorna kring förvärv, gallring, inköp mm. varit aktuellare än någonsin. En övergripande policy för förvärv samt kunskapsuppbyggnad förelades styrelsen i en första version i december Det är en gedigen genomgång av läget och ger oss en utomordentlig grund att stå på Exempel på inköp och gåvor till samlingarna 2008 Kistplåt över Den hog och hval borne Fru Ribor Holck som dog på Fröllinge Föremålet skänktes av Upplandsmuseet som funnit det oregistrerat i sina samlingar. Fartygsmålning Inga av Halmstad Kapten A Nilsson Snö som tidigare hängt på Gyllene Skeppet. Inköp. Gåva av ett antal verktyg som använts av handskmakare Anders Malmgren, innehavare av firman A M Handskar, Halmstad. Klichétryckt bonadsmålning med motiv Konungarnas färd och tillbedjan, troligen C R Rosenberg. Har tillhört konservator Erik Sköld och skänkt av Stig och Kerstin Dillberg. Servietthållare i silver, av typen som hängdes runt halsen. Tillverkad av G B Andersson i Varberg Inköpt på auktion för medel ur Makarna Bengtssons donationsfond tillsammans med div andra föremål av silver och tenn. 5

7 inför framtiden. Genom detta arbete kan konstateras att museets kunskap om sina samlingar förmodligen aldrig varit bättre. Här finns en samlad överblick och ett kunnande som gör det möjligt att fatta viktiga beslut i framtiden när vi går mot nya uppdrag och nya mål. Dokumentationsprojektet Ett slag på käften har fortsatt under året. Fältarbeten har gjorts av museets egen personal men också av etnologiska institutionen i Lund som återigen har valt att förlägga sina B-studenters fältarbete till Halmstad och ett av museets projekt. Ett slag på käften är ett viktigt projekt inte bara för Länsmuseet Halmstad. Engagemanget är stort inom förvaltningarna i Halmstads kommun och Länsförsäkringar Halland har valt att sponsra projektet med kr. Resultatet kommer bl a att redovisas i en större utställning, pedagogik för skolan, programverksamhet och seminarium under hösten Länsmuseet Halmstad medverkar i det omfattande nationella projektet KMM (Knowledge Manegement in Museums). Under 2008 har ytterligare museer anslutit sig till projektet och ett samarbete med EU-projektet Europeana har inletts. Bildstationen har under året lagt in ca 7000 poster i Elmer varav ca 3000 bilder ingår i stadsbibliotekets offentliga samling. Inför museibyggnadens 75-års dag producerade man en utställning främst byggd på bildmaterial från invigningsdagen

8 BESÖK LÄNSMUSEET HALMSTAD Länsmuseet, Hallandsgården, stadsvandringar Antal tot Hallandsgården Stadsvandringar Tot besök på museet Vuxna i grupp Elever i grupp Fria barn Fria vuxna Pensionär Betalande student Barn upp till 18 år Betalande vuxna Månad januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Summa BESÖK LÄNSMUSEET HALMSTAD - jämförelse Besök 2004 Besök 2005 Besök 2006 Besök 2007 Besök 2008 Unga Vuxna Unga Vuxna Unga Vuxna Unga Vuxna Unga Vuxna Månad januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Summa Totalt

9 SIFFROR - EKONOMI, PERSONAL & NYCKELTAL Årets resultat gav ett överskott på ca kr. Museet har en välskött ekonomi med ca en miljon i kassan. Den välskötta ekonomin kommer väl till pass i framtiden när vi går mot kärvare tider. Men en solid ekonomisk grund är en av förutsättningarna för en god framtida verksamhet. Intäkter Stat, kommun och landsting Lönebidrag Entré, försäljning mm Projekt Sponsring 0 0 Hyror Övrigt 0 0 Räntor Summa Kostnader Personal Lokaler och teknik Utåtriktad verksamhet Samlingar vård och kons Kansli Marknadsföring Avskrivningar Räntekostnader mm Summa Anställda Kvinnor (årsarb) Män (årsarb) Summa Fast anställda Kvinnor Män Summa

10 SIFFROR - EKONOMI, PERSONAL & NYCKELTAL Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid 4,7% 3,5% Sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 54,2% 36,1% Sjukfrånvaron fördelad efter kön Män 3,7% 4,1% Kvinnor 5,5% 3,1% Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori år 4,0% 3,2% Medellön (vid 100% tj.grad) Kvinnor Män (exkl länsmuseichef ) Medianlön Kvinnor Män (exkl länsmuseichef ) Medelålder Kvinnor 41,8 40,8 Män 48,2 47,2 Alla 44,5 43,5 Antal verifikation Löpande bokf Lev. reskontra Kundreskontra

11

12