ÖVERGIVNA PLANER. En plan- och bygglagstiftning i behov av en haverikommission? Jan Jörnmark. Jan Jörnmark
|
|
- Ove Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jan Jörnmark ÖVERGIVNA PLANER D en ökade befolkningen i våra tillväxtregioner ställer oavbrutet nya krav på byggandet i våra stadsmiljöer. Framtidens bostadshus, kontorsfastigheter och industrilokaler måste i allt högre grad trängas in i stadsmiljöer som redan är täta. Det leder i sin tur till utdragna överklagandeprocesser, dyra förseningar och ibland till att viktiga byggprojekt helt omöjliggörs. Under det sista året har vi sett många exempel på hur absurda konsekvenserna av plan- och bygglagstiftningen är på väg att bli. I Stockholm ifrågasätts det om staden ska få ta eget ansvar för sin utveckling, och i närheten av Malmö står en livsfarlig ruin och förfaller därför att den utpekats som riksintressant. I Karlstad har ett grönt hus utsatts för en närgången granskning av kommunen och länsstyrelsen och i Göteborg anser många att några nedgraffade rivningstomter egentligen är en riksintressant siktlinje. I arbetet med den här boken har jag fått en fantastiska möjlighet att sätta mig in i hur den moderna Plan- och Bygglagstiftningen växte fram, och framförallt är det en bild av total planlöshet och slumpmässighet som växt fram. Den här boken ansluter sig till sist helt till den slutsats som plandirektören i Stockholms län gav uttryck för i höstas: Samhällsbyggnaden styrs av ett regelverk som inte går att förstå sig på. Lösningen är inte att ständigt tillsätta nya utredningar. Det behövs en haverikommission. 6. p a k, l e t i p a SE? ak Extr ES R T N I S VEM I rg E o S S b E g R n i T s l N He i RIKSI n e k å b fyr h c o n r Torns to ÖVERGIVNA PLANER En plan- och bygglagstiftning i behov av en haverikommission? Jan Jörnmark
2 KAPITEL 6. TORS TORN OCH FYRBÅKEN I HELSINGBORG. Under 2009 blossade debatten om PBL, riksintressen och stadsbyggnad upp på ett sätt som få kunde ana. Det här kapitlet är både en fortsättning på boken Övergivna planer och en reflektion av hur den här debatten såg ut. Man kan tveklöst säga att problematiken runt Riksintresseskrivningarna har klarnat. Det visade sig väldigt tydligt att ingen egentligen var nöjd med dagens tillstånd, för de skrivningar 129 som gjordes under och 1990-talen är nästan alltid synnerligen oklara och innehåller dessutom ofta rena självmotsägelser. För att ta sig vidare i stadsbyggandet väljer man att bara tillämpa delar av skrivningarna. Man kan till exempel gå tillbaks och titta på skrivningen om Eslöv i kapitel två: Järnvägsmiljön med stationshuset från 1913, industribyggnader och andra till järnvägen knutna byggnader och anläggningar. Den lokala byggnadstraditionen med hus i företrädesvis rött och gult tegel. Inslag av parker och grönska. Det tidiga 1900-talets utvidgningsområden, med tidstypisk terränganpassad plan och villor på stora, grönskande tomter. Medborgarhuset, ritat av H Asplund, från 1957 och annan bebyggelse som visar den fortsatta utvecklingen under 1900-talet. När man ser på skrivningen Det tidiga 1900-talets utvidgningsområden, med villor på stora grönskande tomter blir det tydligt att man inte bör släppa fram fler avstyckningar av villatomter i Eslöv, för här är äppelträden av riksintresse. Friggebodar stör också de grönskande tomterna, särskilt i den nya och större formen som släpptes fram vid årsskiftet. Många villaägare har under årens lopp också anlagt garageplatser och lekplatser på sina tomter, vilket också blir tveksamma sysselsättningar om man ser till hur riksintresset skrivits. Man kan förstås uppfatta det här som främst ett miljömässigt problem, eftersom det leder till att all nybebyggelse måste förläggas till åkrar utanför staden, men det blir ett mycket större problem när det också leder till att människor behandlas olika inför lagen. Hur man ska förklara för en villaägare i Eslöv att han inte får stycka av sin tomt, när grannen redan gjort det, kommer inte att bli ett helt enkelt problem. Det kommer sannolikt att bli ännu svårare att förklara varför han inte får anlägga ett garage, eller varför Friggebodar måste monteras ned, när de i alltför hög grad stör intrycket av grönskande tomter. Fast problemet blir än större när villaägaren visar sig ha vunnit 35 miljoner på Lotto. Då kan han till sist hyra in en riktigt bra jurist, som hävdar att skrivningen annan bebyggelse som visar den fortsatta utvecklingen under 1900-talet betyder att också avstyckningarna, garagen och Friggebodarna tillhör riksintresset. Skrivningen är ju egentligen tydlig: all annan bebyggelse som visar den fortsatta utvecklingen fram till den 31/ är av riksintresse i Eslöv. Här finns ingen som helst avgränsning. Fantomjuristen kommer helt klart och helt riktigtatt hävda att dessa är tidstypiska utslag av den fortsatta kulturella, sociala och ekonomiska utvecklingen under 1900-talet. I så fall innebär bara den fortsatta förändringsverksamheten att man följer ett redan etablerat mönster, som dessutom har framhållits vara av riksintresse i just Eslöv. Jurister skulle kunna tvista vidare om dessa skrivningar tvärs genom svenska och europeiska domstolar i decennier, och vi förstår nu också varför lottovinsten var nödvändig: det är den som har riktigt stora resurser som kan klara att driva sin sak i det här lagstiftningshaveriet. Svensk planlagstiftning är helt enkelt full av förlorare och bittra människor som fastnat halvvägs genom läns- och kammarrätter, när pengarna eller hälsan tagit slut. Frågan är då om en sådan lagstiftning är acceptabel, både ur synpunkten om allas likhet inför lagen, och rent grundläggande krav på tydlighet och tolkningsbarhet. Skrivningarna om Riksintresse har fått drag av lagtexter, eftersom de används på det sätt de gör, men naturligtvis borde vi i så fall också ha rätt att ställa vissa enkla krav på tydlighet på sådana texter. Som läget är idag skapar texterna snarare en total förvirring.
3 TORS TORN OCH FYRBÅKEN I HELSINGBORG Situationen är besvärlig över i stort sett hela landet, för innerstäderna i nästan varenda svensk stad av betydelse är klassade som riksintressanta. Skrivningarna är oftast både detaljerade och svepande, och när man nu är på väg att börja tillämpa lagstiftningen på allvar betyder det rimligen att man behöver förlänga i stort sett alla planprocesser med ytterligare 8-10 månader. Prövningarna kommer att ha drag av konståkningsdomar, och det kommer att bli en extremt komplicerad process om man någonsin vill bygga högre än 8-10 våningar i i stort sett någon innerstad. Det finns flera exempel runt om i Sverige som pekar mot de problem vi kommer att konfronteras med under de närmsta decennierna. I flera fall rör det sig om möjligheten att bebygga mer eller mindre nyskapade platser i centrala innerstäder. I Göteborg planerar man att bygga ett 16-våningshus i ett gammalt centrumområde i den riksintressanta stadsdelen Johanneberg. I Stockholm finns Norra stationsområdet, som sedan ungefär ett decennium förlorat sin ursprungsfunktion som spårområde. Istället finns idag möjligheten att nybilda en stadsdel på platsen. I planerna för den nya stadsdelen ingår även två 140 meter höga skyskrapor som går under namnet Tors Torn. Redan nu har planerna för nybyggnationen blivit intensivt omdebatterade, och det finns fortfarande många steg kvar i den långa planprocessen. Bland motståndarna till Tornen har redan motståndslinjerna dragits upp genom att åberopa de riksintresseskrivningar som finns om Stockholm. Så här långt har man framhållit närheten till de riksintressanta fastigheterna på Röda Bergen, liksom hotet mot Stockholms lika riksintressanta siluett. Men eftersom den långa striden bara har börjat är det omöjligt att säga något om vad som kommer att hända det närmsta decenniet. Ett stalltips är ändå att de miljöer vi ser på bilderna här intill kommer att finnas kvar i många år. För att få en verklig inblick i de bekymmer vi kan tän- Norra stationsområdet gör ett lätt ostädat intryck Nästa uppslag: En skånsk parkeringsplats med mäklarutsikt
4
5 gen var utvecklingen av den gamla övergivna Norra hamnen, där flera byggherrar uppförde ett drygt dussin hyreshus- och bostadsrättsfastigheter till Bomässan Att bo centralt med sundsutsikt i Helsingborg blev helt plötsligt riktigt hett, och trycket på bostadsmarknaden växte snabbt. HSB blev nu rejält intresserade av kvarteret Bastionen och våren 2000 presenterades planerna på ett spektakulärt 21-våningshus, som skulle gå under namnet Fyrbåken mot Havet. Planerna möttes av delad opinion: många välkomnade bygget, andra protesterade på ungefär det sätt som man kunde förvänta sig. Opinionen för och emot är ändå intressant, eftersom den starkt påminner om den diskussion som just nu råder runt Tors Torn. Förespråkarna menade dels att bostäderna behövdes eftersom staden växte så fort, och dessutom tilltalades många av estetiken i den danska arkitektbyrån Vandkustens förslag. Den positiva opinionen framhöll också att skyskrapan skulle bidra till att förstora och stärka stadens Kaoslandskapet på Norra station är som ett årgångsvin... citykärna. Genom att den nya fastigheten skulle dra medeloch höginkomsttagare i riktning mot Söder, borde statusen på stadens minst attraktiva halva kunna höjas. Kvarteret Bastionen kallades för Helsingborgs snittpunkt, och man framhöll gärna projektets tänkta betydelse för att öka integrationen i samhället. Den negativa opinionen menade däremot att höghuset alls inte behövdes, och att det egentligen bara var ett uttryck för rivaliteten mellan de två småpojkarna Malmö och Helsingborg om vem som kunde bygga högst. Vandkusten fick gå under benämningen lekstugan, och huset kallades Ulf Nordström Memorial efter HSBs chef. En kritiker påpekade att sjukhusets hjärtsjuka patienter skulle tvingas stirra in i en pinne, vilket knappast skulle underlätta deras tillfrisknande. Särskilt tyngande blev dock kritiken när den tog fasta på Helsingborgs stadssilhuett, där den ståtliga Kärnan kompletteras av Landborgen alltså den naturformation som är karaktäristisk för sundets pärla. kas möta är det sannolikt lämpligast att vända blicken mot Helsingborg. I den nordvästskånska metropolen nybildades också en plats under efterkrigstiden, när Bergaliden drogs ned mot Trädgårdsgatan. När den nya dragningen var klar hade ett nytt kringskuret citykvarter skapats, där den sista gamla bebyggelsen revs några år in på 1980-talet. Ända sedan dess har kvarteret Bastionen använts som parkeringsplatser. Men det nya och tomma kvarteret har självklart också varit intressant för bebyggelse, och redan för närmare 30 år sedan gjordes en plan för att bebygga det med kontor, butiker och en stor parkeringsanläggning. I slutet av 1980-talet hade planerna förskjutits mot hotellbygge, men politiska strider och 1990-talets lågkonjunktur blev en garanti för att parkeringsplatserna till sist skulle uppfattas som en mer eller mindre permanent lösning. I den ekonomiska krisens kölvatten började man istället diskutera om inte tomten borde få utrymme för att förvandlas till en fredsplats, park eller eventuellt permanentas som loppmarknad. HELSINGBORG FÖRTÄTAS Men egentligen låg bara tomten och samlade damm i väntan på den stora högkonjunktur som bröt ut i slutet av 1990-talet. Vid det laget hade Helsingborgs innerstad återhämtat sig på ett remarkabelt sätt, och Sundets Pärla hörde nu till landets absolut hetaste städer. Samtidigt behövde Tingsrätten nya lokaler, och inledningsvis centrerades den nya diskussionen om kvarteret Bastionen mot en kombination av Tingshus och bostäder. Det verkligt intressanta i sammanhanget är egentligen Helsingborgs utveckling. Tätorten hade stått still befolkningsmässigt under flera decennier, men på 1990-talet blev tillväxten åter snabb. Helsingborgs vitalisering var symptomatisk för hur svenska innerstäder återhämtade sig efter 1985, och den stora symbolen för den nya utvecklin- 132
6 RIKSINTRESSET HELSINGBORG Här kunde kritikerna hämta styrka i skrivningarna runt Helsingborgs riksintresse. Föga förvånande finns hela city med i dessa skrivningar, som ser ut så här: Motivering. A) Hamn- och industristad med sjöfart och försvar, strategiskt placerad vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidigaste medeltid. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900-talets expansiva hamnoch industristad. Uttryck för riksintresse. A) Kärnan från 1300-talet, som utgjorde kärntornet i kungaborgen och andra lämningar av högstaden på landborgshöjden, kulturlager från tidig medeltid till stormaktstid, den välbevarade Mariakyrkan från 1300-talet. Lågstaden med gatunät som huvudsakligen växte ut under medeltidens senare del. Den småskaliga bebyggelsekaraktären med hus som spänner från medeltiden och framåt och där bara de offentliga byggnaderna tillåts bryta skalan. Lämningar och spår i gatunät och platsbildningar av 1600-talets befästningsstad. Spår av gamla vägsträckningar och gränslinjer i det som tidigare var stadens jordar runt den gamla stadskärnan och av den förindustriella stadens oplanerade utkantsbebyggelse utmed infartsvägarna. Det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets stadsbyggande, med kompakta stenstadskvarter, boulevardstråk, platsbildningar, parker och offentliga byggnader. Den sedan 1800-talet successivt utbyggda hamnen och järnvägen med tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad. Burgna villaområden, arbetarkvarter, industrier och andra arbetsplatser som berättar om stadens sociala och funktionella skiktning. Uttryck för modernismens byggande som konserthuset, H55-utställningen, krematoriet samt olika bostadsområden. Den lokala byggnadstraditionen med mycket tegel och ljust putsade och rikt ornamenterade fasader. Ställningstagande. Inom området får inte åtgärder vidtas som kan försämra den kulturhistoriska miljön och hota förutsättningarna för riksintresset. Detta innebär dock inte att Helsingborg inte kan utvecklas och förändras i takt med förändrade önskemål. Avvägning och bedömning får göras i varje enskilt fall. Ser man på skrivningarna var egentligen skyskrapans öde självklart redan från början. De antikvariska myndigheterna hade gjort bedömningen att hela Helsingborg var av Riksintresse. En skrivning av typen burgna villaområden, arbetarkvarter, industrier och andra arbetsplatser som berättar om stadens sociala och funktionella skiktning talar tydligt om att någon urvalsprincip inte har existerat, och att alla byggen egentligen måste prövas av Länsstyrelsen: Avvägning och bedömning får göras i varje enskilt fall. Enligt skrivningarna var också exploateringen av den som mognar i takt med överklaganden och utredningar
7 övergivna Norra Hamnen på 1990-talet tveksam, eftersom den för evigt eliminerade spåren av den den successivt utbyggda hamnen med tillhörande byggnader. HSBs skyskapeförslag fick i vilket fall som helst ett starkt politiskt stöd, vilket gjorde att motsättningarna mellan kommunalt självstyre och länsstyrelse snart skulle bli tydliga. När länsstyrelsens yttrande över förslaget kom in i november 2001 var kritiken hård, och den skulle sedan bli inledningen till en strid som skulle pågå i nästan ett halvt decennium. Länsstyrelsen menade att Fyrbåken hamnade nära flera byggnadsminnen, och att den dessutom var i konflikt med stadens bevarandeprogram och översiktsplan där det sades att nya byggnader skulle anpassas till stadskärnans karaktär och landborgens siluettlinje: Kärnan har sedan medeltiden varit medelpunkten och symbolen för Helsingborg som stad, skrev länsstyrelsen, och hävdade dessutom att skyskrapan skulle förskjuta tyngdpunkten bort från stans centrum och dominera stadsbilden. Länsstyrelsen menade att problemen till och med var större än så, och att höghuset riskerade att skapa internationella motsättningar: Med Kronborg på den danska och Kärnan på den svenska sidan som fortifikativa historiska blickfång i den smalaste passagen i Öresund, är det frågan om en kulturmiljö av högsta internationella intresse som skall värnas. När själva upplevelsen av Hamlets slott stod på spel kunde knappast någon förvåna sig över att Länsstyrelsen skulle ingripa och hävda att den nya bebyggelsen utgör en påtaglig skada på och ett oacceptabelt intrång i kulturmiljön. Man menade också att det borde gå att uppfylla den goda målsättningen att få in fler boende i centrum även med en betydligt lägre bebyggelse i kvarteret, som anpassades volymmässigt till omgivningen i stadskärnan. MOTSÄTTNINGARNA VÄXER Under de kommande åren blev motsättningarna mellan länsstyrelsen och kommunen allt tydligare. Den politiska majoriteten för bygget växte efterhand, och försöken att skapa en kompromiss var dessutom uppenbart dömda att misslyckas. Efter den starka remisskritiken mot förslaget hösten 2001 arbetade HSB fram ett nytt förslag där Fyrbåken hade blivit fem meter kortare. Det nya förslaget förankrades ännu starkare politiskt i Helsingborg. I den nya remissrundan som avslutades i september 2002 stödde också kulturnämnde det nya förslaget, men föga förvånade upprepade länsstyrelsen sin kritik från det föregående året. I ett försök att hitta en kompromiss mötte företrädare för kommunen landshövdingen, och det stod under våren 2003 klart att man var man beredda att kapa ytterligare fyra våningar på den efterhand alltmer krympande skrapan. Det blev dock alltmer tydligt att några kompromisser inte var möjliga, och redan under hösten detta år var det uppenbart att frågan var på väg mot regeringen. Länsantikvarien uttalade sig på ett tydligt sätt om hur fastlåsta positionerna var i Helsingborgs Dagblad: För vår del handlar det inte om några meter. Det är ingen nyhet och vi sa också det när representanter från Helsingborg träffade landshövdingen. Länsantikvarien berättade också att länsstyrelsen stödde sig på beskrivningen av riksintressena där det skrevs att bara de offentliga byggnaderna får bryta skalan i de centrala delarna. Länsarkitekten var lika tydlig, och menade att kommunen missförstått länsstyrelsen: det var bara möjligt att acceptera en Fyrbåk med 6-7 våningar på den här känsliga platsen. I verkligheten var det naturligtvis inga missförstånd som rådde, utan det var snarare så att Helsingborgs ledande politiker stärktes i sin vilja att hävda det kommunala själstyret. Socialdemokraterna, moderaterna och folkpartiet var vid det här laget helt överens i frågan, och det enda kvarvarande politiska motståndet kom från de minsta partierna. I december 2003 klubbades detaljplanen i kommunfullmäktige med siffrorna Nästa steg i utvecklingen var egentligen självklart. I januari 2004 kallade länsstyrelsen in planen för prövning, 135 Nästa uppslag: Kärnan hjälper vilsna vandrare att hitta hem till Sverige.
8
9 i Stockholm finns rester av ett järnvägslandskap som man glömde att bevara och den 17 februari 2004 hävdes detaljplanen. Motiveringen var enkel, eftersom man menade att planen innebär att riksintresset för kulturmiljön inte tillgodoses. Länsstyrelsen hävdade också att planen inte uppfyllde kraven i PBL där det sägs att planläggning ska göras med beaktande av natur- och kulturvärden för att främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden med mera. Att kommunen skulle överklaga beslutet till regeringen var lika självklart. De stora partierna var ju fullständigt överens i frågan, och framhöll också att det var viktigt att få prövat hur starkt kommunens planmonopol var i förhållande till riksintressena. Kommunens överklagande till regeringen betydde i nästa steg att frågan hamnade hos Boverket, som i sin tur hade att begära in yttrande från Riksantikvarieämbetet. RAÄ:s ställningstagande kom i juni 2004 och var mycket negativt. Nybygget skulle innebära en kraftig förändring av stadens silhuett, genom att förskjuta tyngdpunkten bort från den medeltida stadskärnan men också genom att otydliggöra gränsen mellan hög- och lågstad. Dessutom skulle möjligheten att avläsa stadsutvecklingen försvåras med en mycket hög byggnad omedelbart nedanför landborgen. Ämbetet pekade på hur riksintresset för stadskärnan särskilt pekade ut gränsen mellan högstaden på landborgshöjden och den nedanför liggande lågstaden, vars gatunät växte ut under senmedeltidens senare del. Dessutom framhöll man att beskrivningen framhäver också den småskaliga bebyggelsekaraktären med hus som spänner från medeltiden och framåt och där bara de offentliga byggnaderna tillåts bryta skalan. Boverkets slutliga yttrande kom i augusti, och följde i allt väsentligt ämbetets linje. Verket menade att Kärnan sedan medeltiden varit medelpunkten och symbolen för Helsingborg, men att den nu riskerade att utsättas för en så kraftig konkurrens av Fyrbåken att detta rent av upplevs överta den dominerande ställningen i stadssiluetten. En stadssiluett som av många i dag uppfattas som porten till Sverige. Dessutom menade man att det nya projektet inte skulle berika kulturmiljön och kunna bli en värdig symbol för staden och vårtid. Man framhöll också att bygget kunde få negativa effekter för stenstaden som tog form vid förra sekelskiftet. Genom nybyggnaden förskjuts skalan i stadsdelen och upplevelsen av stenstaden förlorar därmed något av sin dignitet. Man kan kort sagt sammanfatta kritiken med att höghuset skulle skada i stort sett alla aspekter av Helsingborg och till och med påverka bilden av såväl Sverige, Danmark som hela Öresund. Frågan om hur nya byggnader skulle kunna tillföra värdighet eller berika kulturmiljöer blir hängande i luften, och framstår egentligen också som omöjliga att besvara. Dessutom kan man se hur de olika myndigheterna i sina skrivningar lutar sig på olika delar av riksintresseskrivningarna: Kärnan anförs, men också skador på stenstaden, landborgen, den småskaliga bebyggelsekaraktären, siluetten, brytandet av de offentliga byggnadernas skala och så vidare. I en sista kraftsamling framhålls till och med risken för att förlora självaste porten till Sverige. ATT FÖRNYA RIKSINTRESSANTA STÄDER Sammantaget gör det att det i princip blir omöjligt att se hur en byggnad på mer än 6-8 våningars höjd någonsin skulle kunna passas in i stadskärnan. Å andra sidan stannar inte problemen där, för riksintresseskrivningen upphör inte alls vid stadskärnegränsen: Burgna villaområden, arbetarkvarter, industrier och andra arbetsplatser som berättar om stadens sociala och funktionella skiktning. Uttryck för modernismens byggande som konserthuset, H55-utställningen, krematoriet samt olika bostadsområden. Den lokala byggnadstraditionen med mycket tegel och ljust putsade och rikt ornamenterade fasader
10 Särskilt frasen Uttryck för modernismens byggande som konserthuset, H55-utställningen, krematoriet samt olika bostadsområden framstår som intressant. I citatet döljs samma problem som i Eslöv skrivningarna egentligen har hela Helsingborg kommit med i riksintresset, för det skulle bli synnerligen svårt att peka ut de bostadsområden som uppförts efter 1950 som inte är uttryck för modernismens byggande. Det skulle förstås också ha varit fullt möjligt att skriva att Fyrbåken ansluter till Helsingborgs starka modernistiska tradition, som manifesterades med H 55 utställningen och sedan fullföljdes i ett flertal riksintressanta bostadsområden. I och 2000-talets byggande har denna tradition fått sin naturliga spegling och förstärkning i den modernistiska arkitektur som karaktäriserar Norra Hamnen och som det nya höghuset också representerar. Men så blev det inte, och när vi funderar vidare över det amorfa riksintresset kan vi också konstatera att regeringen slutligen sade nej till det planerade bygget i början av juni Ända sedan dess rullar planerna för kvarteret Bastionen som vanligt vidare och under 2008 tog HSB fram ett nytt förslag som ritats av Gerth Wingårdh, som ju är den arkitekt som brukar kallas in när ingenting annat fungerar. Projektet befinner sig just nu mitt i planprocessen, och nya överklaganden är att vänta. Vi kan konstatera att det inte verkar sannolikt att det kommer att ha uppförts något hus på parkeringsplatsen när vi nått 2013 och kan fira 30-årsjubileet av att den sista gamla byggnaden revs på tomten. HSB:s chef Ulf Nordström sade i en tidningsintervju att: Hur kan man låta Bastionen, en gammal kungsborg, få sätta normen för en stad? Det var väl inte det de tänkte när de byggde den, men det är precis den situation vi idag står inför. Vi kan också konstatera att det just nu finns omfattande planer på att bygga kongresscentrum med hotell och bostäder i det gamla färje- och järnvägsområdet vid hamnen. Planerna gör det nödvändigt att flytta byggnader och dessutom genomföra vissa utfyllningar i hamnbassängen. Risken för att länsstyrelsen ingriper med hänvisning till riksintresset utifrån formuleringen byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad är uppenbar. Helsingborgs Dagblad publicerade en krönika på ledarsidan den 5 juni 2005 som väl sammanfattar problematiken: Men frågan är om inte det kommunala självstyret hade behövt stärkas när det gäller att avgöra hur utvecklingen ska formas. I det nu aktuella fallet biter sig länsstyrelsen fast i de historiska inslagen i centrala Helsingborg och naturområdet Landborgen. Om dessa verkligen hotades är en fråga om tycke och smak. Vad kommunen såg var möjligheten att indirekt ge det blödande Söder en injektion. På vilket sätt är länsstyrelse och regering beredd att ta ett ansvar för denna viktiga vision? Naturligtvis finns det inget svar på den frågan, men krönikans fortsättning presenterar egentligen ett ännu större problem: Helsingborgs kommun bör, bortsett från diskussionerna om en kongresshall i anslutning till gamla färjestationen, flytta blicken från centrum till Söder. Här springer man inte in i Landborgen eller kolliderar med Kärnan eller medeltidskyrkor. Södra hamnens exploatering är en fantastisk utmaning och här bör det kunna byggas högt och lågt och framtidsinriktat. Kan bara kommunen bestämma sig kommer intressenterna att stå i kö. Och förmår man lösa problemet med att järnvägsspåren klipper av hamnområdet med Söder så får denna stadsdel automatiskt draghjälp. Att länsstyrelsen här skulle komma med avgörande invändningar av typ att vyn från havet påverkas negativt förefaller otroligt. Inte minst sedan man släppt fram blickfånget Turning Torso i Malmö! Man kan idag konstatera att kongresshallsutvecklingen fem år senare är starkt omdiskuterad, inte minst utifrån ett möjligt riksintresseperspektiv. Ser man dessutom till motiveringarna om porten till Sverige och Hamlets slott förefaller det helt ologiskt att man skulle kunna släppa fram några cyklister har glömt sina träningsredskap härinne
11
12 höga hus någonstans i staden, för Helsingborgs siluett syns från hela norra Öresundsområdet. Dessutom är riksintresseskrivningarna om den successivt utbyggda hamnens, arbetarkvarterens och industriernas betydelse egentligen ganska tydliga. Att hävda att dessa upplevelser inte skulle störas av uppstickande hus skulle bli ett grannlaga arbete för kommunen. Det kan också tilläggas att länsstyrelsens kritik mot arbetet med Helsingborgs nya översiktsplan var omfattande både hösten 2009 och våren Orsaken var förstås att man inte ansåg att kommunen tagit nog stor hänsyn till olika aspekter av riksintresset. Parallellerna mellan det som händer i Helsingborg och det som pågår i Stockholm är uppenbara. Utvecklingsprocessen för den här typen av projekt är idag egentligen oförutsägbar, och risken för att riksintresseskrivningarna minskar städernas förmåga att klara tillväxtproblemen är därför uppenbar. Det gör att de problem jag beskrivit här inte bara handlar om ett lågt bostadsbyggande. De handlar också om en försvagad förmåga att generera nya sysselsättningsmöjligheter, och därför ekonomiskt svagare och i värsta fall mer segregerade städer. Och det kan knappast ha varit det som var avsikten när lagen skapades? Detta och föregående uppslag: Tradition möter modernism i Röda Bergen och på Norra Station. Nästa uppslag: Riksintressanta rester av spår i Helsingborg.
13
Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv. Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011
Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv p Erik Casten Carlberg Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011 Saltkristallen i Helsingborg Riksintresset Helsingborg, värdetext Motivering:
Läs merPlanuppdrag för Nordstjärnan 32, Norr, Helsingborgs stad, Dnr 1034/2014
HELSINGBORGS STAD Ärende nr 9:16 Handläggare: John Hellman, 042-10 47 40 Planuppdrag för Nordstjärnan 32, Norr, Helsingborgs stad, Dnr 1034/2014 Ärendet Syftet med planenändringen är att pröva möjligheten
Läs merANTAGANDEHANDLING. 1(11) Planbeskrivning
1(11) Planbeskrivning tillhörande tillägg till förslag till stadsplan och särskilda byggnadsbestämmelser för Oxelbergen (kv. Hjälmen, Draken, Majelden, Slånet, Vimpeln, Vallen och Åkern) med omgifningar
Läs merDen nya översiktsplanen föreslår en fördubbling av antalet åretruntboende i Marstrand. 1 Vilka idéer har ditt parti om hur detta skall bli verklighet?
Nedan följer svar på era frågor från Utvecklingspartiet! Den nya översiktsplanen föreslår en fördubbling av antalet åretruntboende i Marstrand. 1 Vilka idéer har ditt parti om hur detta skall bli verklighet?
Läs merSYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Vellinge kommun 235 81 Vellinge SYNPUNKTER PÅ DETALJPLAN FÖR FALSTERBO 2:22 M FL flerbostadshus vid Sjögatan i Falsterbo Falsterbonäsets Naturvårdsförening har tagit
Läs merÖverklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut rörande detaljplan för Stallmästaregården
1 Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut rörande detaljplan för Stallmästaregården Förbundet för Ekoparken bildades 1992 för
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1986 av Caroline Szyber m.fl. (KD, M, C, FP) Bostadspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att senast
Läs merHedemora gamla stadskärna
Upphävande av detaljplaner i Hedemora gamla stadskärna i Hedemora kommun, Dalarnas län ANTAGANDEHANDLING 1 BESKRIVNING HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser PLANPROCESS För att kunna anta
Läs merViksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Läs merPlanläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...
Detaljplaner Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av
Läs merPLANBESKRIVNING. SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT
PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Upprättad 2009 10 22 DETALJPLAN FÖR GÅRÖ 1:194 M.FL (ICA) I GNOSJÖ TÄTORT HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Genomförandebeskrivning Upprättad
Läs merYttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet)
YIMBY Yes in my Back Yard. Stockholm 2008-11-25 SBN/2008:349 Yttrande om nya bostäder vid Solnavägen (kv fältet) - Inledning YIMBY ser det som oerhört positivt att det äntligen görs kraftansträngningar
Läs mer2016-06-21. Promemoria. Finansdepartementet Näringsdepartementet. Sammanfattning av regeringens förslag. Innehåll.
Promemoria 2016-06-21 Finansdepartementet Näringsdepartementet Sammanfattning av regeringens förslag Innehåll Mer byggklar mark... 1 Sänkta byggkostnader... 2 Kortare ledtider... 3 Förändrade uppskovsregler
Läs merAntikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,
Läs merEtt nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet
Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller
Läs merÄrende 27. Medborgarförslag om byggande av nya bostäder
Ärende 27 Medborgarförslag om byggande av nya bostäder Tjänsteskrivelse 1 (4) 2016-02-07 KS 2015.0303 Handläggare Bosse Björk Svar på medborgarförslag om byggande av nya bostäder Sammanfattning Föreligger
Läs merÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande
Sammanfattning Utgångspunkten för denna bok är att även hushåll med relativt låga inkomster ska kunna hitta en acceptabel bostad till en rimlig hyra eller ett rimligt pris på marknaden. Det kommer alltid
Läs merPlanbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2013-10-31 DNR: 13BMN72 HANDLÄGGARE: THOBIAS NILSSON Planbeskrivning Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs
Läs merKulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.
Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merPLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret 2009-04-29. Detaljplan för Mörby 1:65 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2007.17.
Stadsarkitektkontoret 2009-04-29 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Mörby 1:65 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2007.17.214 PLANBESKRIVNING Bild som visar planområdet
Läs merOskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och berikas med stadsliv.
NÄR BAKSIDAN SKA BLI FRAMSIDA 2013-01-09 Av: Movium Foto: Oskarshamns kommun Oskarshamn ska bygga ut staden i sin gamla industrihamn. Ambitionen är att låta staden möta vattnet. Området ska befolkas och
Läs merBEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag
BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid
Läs merDetaljplan för del av Virsbo 2:73 m fl. område vid Kvarnängsvägen, Virsbo. Surahammars kommun.
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2011-10-31 Dnr:2011.0275.211 Detaljplan för del av Virsbo 2:73 m fl. område vid Kvarnängsvägen, Virsbo. Surahammars kommun. SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samrådet Detaljplanen har varit utsänd
Läs merReservation Ärenden 33 & 34 - Västlänken
Reservation Ärenden 33 & 34 - Västlänken Allmänt Vägvalet anser att de föreslagna detaljplanerna inte bör genomföras. Motiveringen framgår nedan: Tågtunneln i Göteborg (Västlänken) var från början ett
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merPLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET GÅRÖ 1:106 I GNOSJÖ TÄTORT ANTAGANDEHANDLING
PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHET GÅRÖ 1:106 I GNOSJÖ TÄTORT ANTAGANDEHANDLING HANDLINGAR Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning
Läs merKastades från balkong tog själv fallet till HD
Kastades från balkong tog själv fallet till HD Bakgrund Bakgrund. Natten till den 10 februari 2013 kommer ett larm om att en kvinna i Södertälje har fallit från sin lägenhet på sjätte våningen. Den 22
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 Hyresgästföreningen Borlänge / Gagnef / Säter Stora utmaningar för bostadsmarknaden Merparten av Sveriges hyresrätter byggdes
Läs merDOM 2015-09-22 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060303 DOM 2015-09-22 Stockholm Mål nr P 9032-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-09-17 i mål nr P 1764-14, se bilaga KLAGANDE 1. M A 2. H
Läs merSamrådsredogörelse. Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län. Antagandehandling
Antagandehandling Samrådsredogörelse Detaljplan för Göken 9 Kristinehamns kommun, Värmlands län Hur processen har bedrivits Detaljplanen har varit på samråd under tiden 2015-02-17 till 2015-03-24 Kungörelse
Läs merKommittédirektiv. Ägarlägenheter i befintliga hyreshus. Dir. 2012:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012
Kommittédirektiv Ägarlägenheter i befintliga hyreshus Dir. 2012:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som behövs för
Läs merDet viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.
Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit
Läs merRiktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna
Kommunledningskontoret Sektorplan 25-2-21 Anders Hallmén Sidan 1 av 9 Planeringschef version 1.1 8-579 216 27 Dnr 24/419 KS.7 Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna Sollentuna har ambitionen att tillgodose
Läs merBusshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.
2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merGRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Ändring av detaljplan för fastigheten SVEN 22 i Limhamn i Malmö MYNDIGHETER KOMMUNALA OCH REGIONALA ORGAN
datum 2015-05-07 diarienummer 2014-795 ÄDp 5397 GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ändring av detaljplan för fastigheten SVEN 22 i Limhamn i Malmö Planförslaget har varit utsänt på remiss och för samråd
Läs merDOM 2015-12-16 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2015-12-16 Stockholm Mål nr P 7052-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-07-14 i mål nr P 721-15, se
Läs merDetaljplan för Vallsjöbaden. Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING. Vallsjön
Detaljplan för Vallsjöbaden Torset 2:6 m.fl. Sävsjö kommun GRANSKNINGSHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser denna planbeskrivning (inkl. miljöbedömning) fastighetsförteckning
Läs merIngen har heller ifrågasatt de påståenden vi framlade i vårt inlägg och som härmed upprepas:
Att vår inlägg om de senaste 30 årens förfall inom svensk stadsbyggnad och arkitektur har väckt en sådan livlig debatt är glädjande. Inte minst det intensiva meningsutbytet på nätet visar att stadsbyyggnad
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merAntikvarisk förundersökning
KULTURMAGASINET HELSINGBORGS MUSEER Avdelningen för kulturmiljövård Antikvarisk förundersökning Råå vattentorn, Råå 18:1 Bedömning av skydd för kulturhistoriskt värde enligt PBL samt värdering och analys
Läs merRegeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014
Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!
Läs merUtställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort med omgivning i Södertälje kommun
Södertälje Nykvarn 2012-12-31 YTTRANDE Till Samhällsbyggnadskontoret Plan Södertälje kommun 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Utställningsförslag Fördjupad översiktsplan för Järna tätort
Läs merForum Finntorps synpunkter
Till: Nacka kommun, miljö- och stadsbyggnadsnämnden Kommunalråden / Oppositionsråd, Nacka kommun Fk: Nacka Värmdöposten Mitt I Nacka Forum Finntorps synpunkter - planförslag Sicklaön 125:3, Dnr KFKS 2014/905-214
Läs merNyexploateringen drivs som ett samverkansprojekt där både kommunen, Arvidsjaurhem och privata fastighetsägare berörs.
DETALJPLAN FÖR KV. LOMMEN Arvidsjaurs kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser och illustration,. Plankartan blir juridiskt bindande när detaljplanen vinner laga kraft.
Läs merMed Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.
2015-08-27 Q&A Skeppsbron Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg. Detta händer just nu I augusti i år invigdes
Läs merDetaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län
Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning
Läs merKasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Läs merMedborgarmöte för Kvarteret Neptunus, Svedala tätort, Svedala kommun
2011-04-12 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte för Kvarteret Neptunus, Svedala tätort, Svedala kommun Plats och tid: Centralskolans aula 19:00-21:00 Närvarande: Åhörare: ca 60 medborgare () Förtroendevalda:
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merPlanbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2016-04-26 HANDLÄGGARE: JOHANNA SUNDQVIST Planbeskrivning Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län
Läs merMedia styr alla dina intressenter
Media styr alla dina intressenter Isabella Engblom, VD, Tillit Kommunikation: Varför heter ditt företag Tillit Kommunikation? Namnet Tillit kom av att det är vad som krävs för att få till stånd bra kommunikation.
Läs merANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN. för. Del av kv. Norsen, Norsen 9 och Hedemora 6:1. i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län
ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN för Del av kv. Norsen, Norsen 9 och Hedemora 6:1 i Hedemora tätort, Hedemora kommun, Dalarnas län OBS. På grund av reglerna i personuppgiftslagen har namnen på de personer
Läs merStartpromemoria för stadsbyggnadsprojekt Orminge 42:1 i Boo
2011-09-01 1 (7) Startpromemoria KFKS 2011/374-214 Kommunstyrelsen Startpromemoria för stadsbyggnadsprojekt Orminge 42:1 i Boo Sammanfattning Fastigheten Orminge 42:1 är centralt belägen i Orminge. Byggnaden
Läs merMARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...
Läs mermarie-louise aaröe, Frilansjournalist
K-märkt vad är det? Vad menar vi egentligen när vi säger att en byggnad borde K-märkas eller byggnadsminnesförklaras? Det vi i folkmun kallar för K-märkning finns faktiskt inte som begrepp i lagstiftningen,
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31
1(10) OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31 OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SKÄLLVIKS PRÄSTGÅRD 3:1 M. FL., SKÄLLVIK, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN. Upprättad: 2014-01-21, rev. 2014-03-13 Normalt förfarande Godkänd
Läs merNORRKÖPING. Det självklara valet för centrallager. Fem nya invånare varje dag. Det perfekta resenavet. 2000 nya bostäder i Inre Hamnen
NORRKÖPING Det självklara valet för centrallager Fem nya invånare varje dag Det perfekta resenavet 2000 nya bostäder i Inre Hamnen Så här mycket har inte byggts här på decennier. Vi har planerat och förberett
Läs merResultat av temperaturmätare om blandstad
Resultat av temperaturmätare om blandstad Genomförande Enkäten är genomförd under februari och mars 2011 Enkäten är ställd till CMBs huvudmän 59 adressater 37 svar 63 procents svarsfrekvens 2 Sammanfattning
Läs merKommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag
Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla
Läs merUppsala OL-allians karframställning 1(8) 2005-11-26 Enkät om kvaliteten på kartframställning i Uppland i allmänhet och Uppsala i synnerhet.
Uppsala OL-allians karframställning 1(8) 2005-11-26 Enkät om kvaliteten på kartframställning i Uppland i allmänhet och Uppsala i synnerhet. Syfte Styrelsen i Uppsala OL-allians vill få in kvalitetssynpunkter
Läs merBoendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020
2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som
Läs merDetaljplan för Ope 1:38, 4:14 och 7:1 Bostäder vid Ope fd skola Östersunds kommun
Detaljplan för Ope 1:38, 4:14 och 7:1 Bostäder vid Ope fd skola Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 2004/2013 Dnr planmodul: P 17/2014 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplanen har hållits tillgänglig för granskning i
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merStadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar
Stadsradhus-tomtkö: Idéskrift om en småskalig förtätning med privata byggherrar Den kommunala tomtkön borde byta skepnad... Från: Pendlingsavstånd Ingen närhandel Inga arbetsplatser Ingen blandstad Få
Läs merCykelplanering i Stockholm sedan 1980
2013-05-31 Cykelplanering i Stockholm sedan 1980 Reflektion av Martin Emanuel, KTH Inledning I min avhandling, Trafikslag på undantag: Cykeltrafikens i Stockholm 1930 1980 (Stockholmia Förlag, 2012), beskriver
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning
del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken
Läs merDelegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen
Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten från kommunstyrelsen Söderhamns kommun November 2009 Författare Lars Meyer Innehållsförteckning 1 Inledning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, revisionsfråga
Läs merTillgänglig minister
22 reflex #4 2013 PORTRÄTTET Tillgänglig minister Erik Ullenhag brinner för diskrimineringsfrågor. På NHR:s förbundskongress ska han ge sin syn på tillgänglighet och människovärde. Text & FOTO: HÅKAN SJUNNESSON
Läs merSammanfattning av styrelsens yttrande
2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan
Läs merHUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade
Arkitektens bästa tips inför HUSBYGGET Bygga nytt hus? Ett stort och omfattande projekt, och också väldigt roligt. Allt om Villor&Hus frågade Tony Sundberg, arkitekt SAR/MSA på Sävsjö Trähus, om hans bästa
Läs merPlanbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm i Stockholm, S-Dp 2013-19232
STADSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING PLANAVDELNINGEN Tony Andersson 2015-05-29 REV 2015-09-25 Tfn 08-508 27 318 1(11) Laga kraft 2015-11-23 Planbeskrivning Detaljplan för Apeln 13 i stadsdelen Norrmalm
Läs merInslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.
1/5 BESLUT 2013-06-10 Dnr: 13/00495 SAKEN P4 Extra, 2013-02-25, programledaruttalande om Sverigedemokraterna; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det
Läs merÖrebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem
Läs merBEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun. Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12
1(6) Samhällsbyggnadsavdelningen 2013-02-12 BEHOVSBEDÖMNING Dnr 2012-0818-214/205 Detaljplan för Kvarter Persikan i Aneby tätort, Aneby kommun Enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning
Läs merANACONDA SOCIEDAD Kanarieöarnas miljöproblem
Programmanus Knack, knack, knack - Hej... Är det här ni har lektion i spanska? - Jaaa! - Så bra då! Spanien, landet med den största biologiska mångfald i Europa. Kanarieöarna har den största biologiska
Läs merLouise Heimler. HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning.
1(8) PLANBESKRIVNING Planavdelningen Louise Heimler Tfn 08-508 273 68 2010-02-01 Dp 2009-14922-54 Laga kraft 2011-12-01 Detaljplan för del av Innanhavet 2 m.m. i stadsdelen Södra Hammarbyhamnen i Stockholm
Läs merDETALJPLAN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR. Samhällsutvecklingsförvaltningen Plan och bygg SLOTTE 5:4 BRYGGERIET LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN
Datum 2011-01-26 Dnr KS 0035/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen Plan och bygg SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN SLOTTE 5:4 BRYGGERIET LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet; gårdsbyggnad,
Läs merPLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
KS/2014/36 PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN Det aktuella utredningsområdet 2014-04-17 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Catrin Thörnvall 2014-04-09 / 2014-04-23 0480-45 03 32
Handläggare Datum Ärendebeteckning Catrin Thörnvall 2014-04-09 / 0480-45 03 32 2014-1083 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Tallhagen 2:13 Fastighetens adress: Gröndalsvägen/ Tolvmannagatan Sökande:
Läs merHur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson
Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad
Läs merSkövdeNät Nöjd Kund Analys
SkövdeNät Nöjd Kund Analys Kvartal 1-2015 med jämförande index 2006, 2008, 2010, 2012 Välkommen till en spännande värld av marknadsutveckling! Mätningens uppbyggnad Bas: Antal intervjuer: 303 N=Mätningens
Läs merVägplan för ombyggnad av Väg 261 Ekerövägen i Ekerö kommun och Stockholms stad, Stockholms län, TRV 2012/19667
Samfundet S:t Erik Stockholm YTTRANDE 2016-03-01 Trafikverket Ärendemottagningen Planprövning Box 810 781 28 Borlänge trafikverket@trafikverket.se Vägplan för ombyggnad av Väg 261 Ekerövägen i Ekerö kommun
Läs merTill vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum
Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Vällingby har uppnått en ålder av femtio år. Centrum invigdes den 14 november 1954. Det är en aktningsvärd ålder
Läs merSVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och nybyggnad av 2 flerbostadshus samt installation av eldstad
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer 1 (7) YTTRANDE Sven-Erik Kangas 016-710 29 52 Till Stadsbyggnadsnämnden SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och
Läs merÄndring av byggnadsplan för del av Jädraås 1, tillägg till plan- och genomförandebeskrivning.
3 2014-08-25 Diarienummer 2008/0670- Ändring av byggnadsplan för del av Jädraås 1, tillägg till plan- och genomförandebeskrivning. Planområdet, utdrag ur gällande detaljplan. Handlingar Plan- och genomförandebeskrivning
Läs merFÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ. Järvzoo. Flygbild över Järvsö, planområdet vid Vallmovägen är markerat med en cirkel.
Datum Dnr: 2011-01-28 KS 25/11 Samhällsutvecklingsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR ÖJE 2:28 M. FL. VILLATOMTER VID VALLMOVÄGEN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING
Läs merDetaljplan för fastigheten Åkeriet 4, vid Landsvägen/Humblegatan, i centrala Sundbyberg
STADSBYGGNADS OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 20120403 Jenny Nagenius DNR 83/2010214 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för fastigheten Åkeriet 4, vid Landsvägen/Humblegatan, i centrala Sundbyberg
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 SÖKANDE Bostadsföreningen Plöjaren u.p.a. Ombud: Advokat Hans-Christian Löth Kriström Advokatbyrå KB Box 7184 103 88 Stockholm
Läs merGlöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum
Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade
Läs merDETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD
DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD Upprättad den 24-09-2013 NORMALT PLANFÖRFARANDE Antagen av kommunfullmäktige. Laga kraft.. Genomförandetid t o m Dnr 1404/2010 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Läs merSöderut vid kristallfasaden
O m r å d e t Å n g f ä r j a n Söderut vid kristallfasaden Vy söderut längs med Helsingörskajen. Hamnpromenaden och den allmänna platsmarken skapar en naturlig övergång från Norra hamnen. Med reservation
Läs merDOM 2015-03-09 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060207 DOM 2015-03-09 Stockholm Mål nr P 5840-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-06-02 i mål nr P 576-14, se bilaga A KLAGANDE Föreningen
Läs merBilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8
Läs merTILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun
1 Detaljplan för Byalaget 27 Samråd- och granskningshandling Dnr Ädh Dnr ByggR TILLBYGGNAD AV ENBOSTADSHUS I KARLSUND Östersunds kommun PLANBESKRIVNING SAMRÅD- OCH GRANSKNINGSHANDLING Samråd/granskning
Läs merSammanställning. Fördjupad översiktsplan Furuhäll. Medborgardialog 21 jan 2015 kl. 18.30 20.30
Sammanställning Fördjupad översiktsplan Furuhäll Medborgardialog 21 jan 2015 kl. 18.30 20.30 Mötets upplägg: Totalt deltog 56 fastighetsägare, dessa representerade 38 av fastigheterna i området (av totalt
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs mer