Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv. Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv. Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011"

Jörgen Åberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Svensk landskapsplanering l ur historiskt perspektiv p Erik Casten Carlberg Seminarium om landskapskonventionen 10 maj 2011

2 Saltkristallen i Helsingborg

3 Riksintresset Helsingborg, värdetext Motivering: Hamn- och industristad, med för sjöfart och försvar strategisk placering vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan tidigaste medeltid. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900-talets expansiva hamn- och industristad. (Fästnings- och skansmiljö) (.) Uttryck för riksintresset: "Kärnan" från 1300-talet, som utgjorde kärntornet i kungaborgen och andra lämningar av högstaden på landborgshöjden, kulturlager från tidig medeltid till stormaktstid, den välbevarade Mariakyrkan från 1300-talet. Lågstaden med gatunät som huvudsakligen växte ut under medeltidens senare del. Den småskaliga bebyggelsekaraktären med hus som spänner från medeltiden och framåt och där bara de offentliga byggnaderna tillåtits bryta skalan. Lämningar och spår i gatunät och platsbildningar av 1600-talets befästningsstad. Spår av gamla vägsträckningar och gränslinjer i det som tidigare var stadens jordar runt den gamla stadskärnan och av den förindustriella stadens oplanerade utkantsbebyggelse utmed infartsvägarna. Det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets stadsbyggande, med kompakta stenstadskvarter, boulevardstråk, platsbildningar, parker och offentliga byggnader. Den sedan 1800-talet successivt utbyggda hamnen och järnvägen med tillhörande byggnader som visar på funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad. Burgna villaområden, arbetarkvarter industrier och andra arbetsplatser som berättar om stadens sociala och funktionella skiktning. Uttryck för modernismens byggande som konserthuset, tullhuset vid Sundstorget, H55-utställningen, krematoriet samt olika bostadsområden. Den lokala byggnadstraditionen med mycket tegel och ljust putsade och rikt ornamenterade fasader.

1800-talets och 1900-talets expansiva hamn- och industristad. (Fästnings- och skansmiljö) (.

4 Några begrepp i en liberal planeringssyn Förändringsriskernas landskap. Förändringsmöjligheternas landskap. Resurser och anspråk av stor betydelse för utvecklingen ska kartläggas. Irreversibla förändringar ska uppmärksammas särskilt. Omistliga värden knutna till landskapet ska skyddas. Långsiktigt god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt ska eftersträvas.

Resurser och anspråk av stor betydelse för utvecklingen ska kartläggas.

5 Landskapskonventionens budskap Landskapet ses som en gemensam tillgång g och ett gemensamt ansvar. Landskapet beskrivs i områden och delområden så som de uppfattas och värderas av människor. Landskapet betraktas som en helhet och inte uppdelat efter sektorer. I landskapet möts och samverkar olika sektors- intressen och aktörer. Ingen enskild aktör har ett ensamt ansvar för landskapet. Många olika sakägare behöver komma till tals.

Landskapet betraktas som en helhet och inte uppdelat efter sektorer.

6 Att observera idag Mina förslag handlar bl.a. om behovet av förbättrad kunskapsförsörjning i samverkan mellan centrala myndigheter och länsstyrelserna, hela tiden med sikte på att intresserade och berörda medborgares synpunkter ska kunna tas bättre tillvara i samhällsplaneringens tidiga skeden. Det bästa skyddet för allmänintresset i landskapet, antingen det gäller riksintressen, regionala intressen eller mer lokala l allmänintressen, är att det finns kunskaper k och dialog mellan beslutsfattare, sakkunniga myndigheter, näringsliv och intresserad allmänhet. Det är inte de oengagerade, ointresserade och likgiltiga som ska tvingas till informationsmöten och sammanträdesbord. I det kunskapssamhälle som vi påstår oss leva i, tycks vi behöva återerövra respekten för medborgarens rätt och skyldighet att ge uttryck åt sin värdering av hur värdena i hans älskade landskap ska tas tillvara. När samhället som vi alla observerar hela tiden förändras och när allt flyter. Meningsskiljaktigheter ska då inte reflexmässigt avfärdas som stollig NIMBY-mentalitet. Tvärtom! Om den lagstiftning om planering och beslut om landskapsförändring som vi lever med efter decenniers utvecklingsarbete lett av riksdag och regering, ska behålla sin legitimitet och kunna tjäna sitt syfte, då behövs en renässans för och ett lyft av den lokala demokratin. Och det kan inte ske utan intresse och mobilisering på alla samhällsnivåer!

medborgares synpunkter ska kunna tas bättre tillvara i samhällsplaneringens tidiga skeden.

Relevanta dokument

Planuppdrag för Nordstjärnan 32, Norr, Helsingborgs stad, Dnr 1034/2014

HELSINGBORGS STAD Ärende nr 9:16 Handläggare: John Hellman, 042-10 47 40 Planuppdrag för Nordstjärnan 32, Norr, Helsingborgs stad, Dnr 1034/2014 Ärendet Syftet med planenändringen är att pröva möjligheten