Landskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson

Transkript

1 Landskapskonventionen vad innebär den? Louise Andersson

2 Jag kommer att prata om Den europeiska landskapskonventionen bakgrund och syfte Vad innebär Landskapskonventionen för Sverige? Skånska exempel på tillämpning

3 Den europeiska landskapskonventionen bakgrund och syfte

4 Europarådet Mellanstatlig organisation, grundades Säkra FN:s deklaration om mänskliga rättigheter i Europa. Ett förenat Europa som bygger på en humanistisk syn på samhället. Äger kraft som Europas moraliska auktoritet. Utfärdar konventioner och andra typer av fördrag

5 Konvention Fördrag, konvention, traktat, benämning på en internationell överenskommelse sluten mellan två eller flera stater och underkastad internationell rätt. Konventioner inte lag som det går inte att pröva ett beslut mot. De är heller inte direktiv som är styrande. Juridisk eller ekonomisk sanktionsmöjlighet saknas. Ofta upp till varje land att bestämma på vilket sätt man vill genomföra (ex. genom lagändringar).

6 Den europeiska landskapskonventionen Ratificerades i Sverige den 1 maj 2011

7 Kommunikation Begreppet LANDSKAP ska förstås och användas på samma sätt i hela Europa.

8 Landskapskonventionens definition av landskap "ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer

9

10

11

12

13

14

15 Landskap är olika förändras ständigt kräver olika insatser

16 Olika kunskap om samma landskap Olika förväntningar på samma landskap

17 Landskapet är relationer olika perspektiv och intressekonflikter blottas

18 Landskapskonventionens mål Skapa rikare livsmiljöer som alla ska ha möjlighet att vara med och utveckla. Landskapskonventionens budskap Landskapet ses som en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. Landskapet beskrivs i områden och delområden så som de uppfattas och värderas av människor. Landskapet betraktas som en helhet och inte uppdelat efter sektorer. I landskapet möts och samverkar olika sektorsintressen och aktörer. Ingen enskild aktör har ett ensamt ansvar för landskapet. Många olika sakägare behöver komma till tals.

19 Vad innebär Landskapskonventionen för Sverige?

20 Ett landskap är ett system och en produkt av olika processer, med i hög grad individuella förlopp

21 Genom att ratificera landskapskonventionen åtar vi oss att skydda, förvalta och planera våra landskap i enlighet med konventionens intentioner. Detta innebär bland annat att:

22 Landskap som biprodukt Landskap är många gånger ett resultat av sektorspolitik inom en rad olika områden: jordbrukspolitik, miljöpolitik, tillväxtpolitik, energipolitik Landskap som egenvärde Landskap som medvetet resultat.

23 Medvetenheten om landskapets värden och betydelse behöver stärkas I det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter. Även immateriella värden. Kunskap om faktorer som driver på landskapets utveckling.

24 Välbefinnande och medbestämmande behöver stärkas Demokratisk behandling. Inte bara experter och fakta. Även befolkningarnas känslor ska beaktas.

25 Uppmärksamma och hantera konflikter Lägga märke till förändringar. Tidigt synliggöra intressekonflikter för att kunna fatta väl avvägda beslut.

26 Kunskapen om landskap behöver stärkas Om relationen mellan stad och landsbygd. Om landskaps föränderlighet och de faktorer som driver på landskapets utveckling.

27 Riksantikvarieämbetet har haft regeringsuppdrag om ELC sedan 2006 Förstudie med generella förslag 2006 Utreda lagändringar 2008 Ramverk för genomförande 2011

28 Delat myndighetsansvar för ELC Nationell samordningsgrupp bestående av Riksantikvarieämbetet, Boverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Tillväxtverket, representant för länsstyrelserna har tillsats. Varje myndighet har ett självständigt ansvar för att genomföra, följa upp och utvärdera.

29 Skånska exempel på tillämpning

30 Det skånska landsbygdsprogrammet - Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv

31

32 Skogsstyrelsen Länsstyrelsen SLU Alnarp Partnerskap Region Skåne Kommunförbundet LRF

33 Inventering Geografisk

34 Det skånska landsbygdsprogrammet Ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv För varje område: Karaktär För varje område: Karakterisering Värdering Egenskaper (fysiogeografiska, natur & kultur) Trendbedömning Förvaltning Slutsatser för ett landsbygdsprogram (Sociala, Ekologisk, Ekonomisk) Utveckling ( dynamik ) Riktlinjer (Sociala, Ekologiska, Ekonomiska)

35 Låglänt landskap

36 Låglänt landskap Skanör-Falsterbo strandäng Åhus dynlandskap Kustslätt / dynlandskap Vombsjösänkan Låglänt dallandskap Låglänt odlingslandskap Österlenslätten Laholmsslätten Söderslätt Lund-Landskronaslätten Ängelholmslätten Kristianstadslätten

37 Backlandskap

38 Backlandskap Södra mellanbygden Bjärehalvön Sydskånska backlandskapet Mosaikartat odlat backlandskap Mosaikartat beskogat backlandskap Göinge mellanbygd Centrala mellanbygden Sydskånska skogsklädda backlandskapet Österlenska backlandskapet Kullaberg Sövdesjö Krageholmsjöns godslandskap Skånes sprick och sjölandskap Sjö och åslandskapet

39 Höglänt landskap

40 Höglänt landskap Rolmeleåsen Mosaikartat brukat åslandskap Linderödsåsen Söderåsen Hallandsås Nävlingeåsen Mosaikartat skogsklätt åslandskap Nordskånska skogsbygden Nordskånska furuskogsbygden Skogsklätt undulerande höglänt landskap

41 Befolkningsstruktur Landsbygden > 65 år 31% 27% 8% 75% 26% 11% 35% 12% 53% 33% 28% 72% Tätorter Befolkningstäthet landareal inv/km² Siffran visar procentuell andel landsbygdsbefolkning av total befolkning 31 dec 2004 Medelvärdet för befolkningstätheten i landsbygden, Skåne Län 12 inv/km² landareal 2% 4% 17% 40% 18% 19% 63% 37% 17% 72% 42% 31% 11% 8% 18%

42

43

44 N N N N Åkeranvändning Spannmål Oljeväxter Vall Träda Spannmål % Oljeväxter % Vall % Träda % : : : : Potatis Andelen potatis per hektar åkermark Sockerbetor Andelen sockerbetor per hektar åkermark Grönsaksodling Andelen grönsaksodling per hektar åkermark Potatis % Sockerbetor % Grönsaksodling N N N 1: : :

45 Riktlinjer för ekonomisk, ekologisk och social utveckling

46 Riktlinjer för miljöinsatser Exempel: Åtgärder i djurhållningen Åtgärder i växtodlingen Åtgärder mot försurning Allmänt Riktat

47 Projekt med en inriktning som beskrivs i detta program och som utvecklas i samarbete med berörd kommun, alternativt har stöd i uttalande i aktuell översiktsplan, ges företräde till stöd.

48 Landskapsobservatorium

49

50 REDAKTION NÄRING Lisa Germundsson, LRF Skåne UNIVERSITET Caroline Dahl, SLU Alnarp STAT Louise Andersson, Länsstyrelsen i Skåne (projektledare) KOMMUN Jesper Bergnordh, Sjöbo kommun REGION Therese Andersson, Region Skåne

51 Skönheten ligger I betraktarens öga, värdet ligger I betraktarens kunskap. Att samverka är grundläggande!