Generationsväxlingen på arbetsmarknaden. i riket och i ett regionalt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Generationsväxlingen på arbetsmarknaden. i riket och i ett regionalt perspektiv"

Transkript

1 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv

2 6 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv Sammanfattning Stora åldersavgångar Det kommer att ske en extra stor pensionsavgång från arbetsmarknaden under åren 2010 till 2015, vilket leder till att tillväxten av antalet personer i arbetskraften hämmas. Detta begränsar det möjliga antalet arbetade timmar, vilket i sin tur leder till att BNP-tillväxten hämmas. Generationsväxlingen slår olika hårt mot olika branscher och regioner. Under åren 2010 till och med 2025 växer arbetskraften av demografiska skäl enbart i storstadslänen medan den minskar i stora delar av övriga landet. Vidare drabbas vissa branscher och yrkesområden betydligt hårdare än andra och där talar mycket för stigande rekryteringsproblem det vill säga brist på arbetskraft framför allt under de kommande fem åren. Sammantaget beräknas omkring personer lämna arbetslivet av åldersskäl fram till och med 2025, vilket kan jämföras med cirka åldersavgångar under de gångna 15 åren. Det finns emellertid mycket som kan göras för att mildra effekterna av generationsväxlingen, men det finns ingen universell lösning utan det krävs en rad olika insatser för att få ett bra resultat.

3 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv 7 Brist på arbetskraft? Det vanliga är att ökad brist på arbetskraft leder till att lönerna drivs upp, det vill säga att arbetsgivarna tvingas konkurrera om arbetskraften med lönen inom vissa yrkesområden. Detta ökar risken för löneinflation. Riksbanken följer utvecklingen på arbetsmarknaden noggrant och signaler om stigande brist på arbetskraft möts med en höjd ränta vilket kyler av arbetsmarknaden. Eftersom Riksbanken inte kommer att tilllåta löneinflation kommer räntan att höjas till en nivå där löneinflationen kan hållas tillbaka. Från detta kan några slutsatser dras. En av dessa är att generationsväxlingen inte kan leda till generell brist på arbetskraft. En höjd räntenivå leder till att arbetsmarknaden kyls av i god tid innan utbredd brist på arbetskraft uppstår. Detta påverkar dock utvecklingen av antalet arbetade timmar och BNP-tillväxten negativt, vilket i hög grad påverkar de offentliga budgetarna och därmed möjligheterna att upprätthålla dagens välfärdssystem. Generationsväxlingen riskerar därför att dämpa BNP-tillväxten långsiktigt, genom att den potentiella BNP-tillväxten blir lägre. Den stora utmaningen i samband med generationsväxlingen blir att motverka brist på arbetskraft genom att så långt det är möjligt sätta in olika strategier för att få ett ökat arbetskraftsdeltagande hos befolkningen i aktiv ålder samt minimera strukturarbetslösheten. Luckorna ger också nya jobb i annan skepnad Det har ibland hävdats att generationsväxlingen kommer att ge små effekter på arbetsmarknaden och den svenska ekonomin. Resonemanget är att de jobböppningar som uppstår till viss del kommer att rationaliseras bort, i och med att det sker en mer eller mindre automatisk höjning av produktivitetstillväxten. Denna process sker alltid på en dynamisk arbetsmarknad och den innebär att jobb rationaliseras bort samtidigt som kompetensen förändras på andra lediga jobb. Det uppstår också många lediga jobb inom andra yrken än där åldersavgångarna sker. Det är dock inte rimligt att anta att denna förändring sker omedelbart för alla jobböppningar som en följd av generationsväxlingen. Det finns också en motsatt risk att produktiviteten dämpas kortsiktigt. När många nyanställningar sker kan produktiviteten hämmas eftersom det tar tid att lära upp ny arbetskraft. I ett lite längre tidsperspektiv är det emellertid rimligt att anta att produktiviteten automatiskt höjs genom att de nyanställda har en längre utbildning samt besitter bättre kunskap i ny teknik. Det är också värt att påpeka att mängden jobb påverkas av storleken på den totala befolkningen, vilken växer stadigt de kommande 15 åren. Trendbrott För första gången i modern tid blir antalet nytillträdande ungdomar lägre än åldersavgångarna från arbetsmarknaden på riksplanet, och det inträffar inom ett par år. Detta är en första indikation på att tillgången på arbetskraft är på väg att begränsas i landet. Under tidigare årtionden har antalet nytillträdande alltid varit betydligt högre än åldersavgångarna. Att tillträdande ligger högre än åldersavgångar är en grundläggande förutsättning för en långsiktig tillväxt av arbetskraften. Den kommande utvecklingen innebär vidare att möjligheten att öka sysselsättningen försämras, vilket i sådana fall skapar hinder för utvecklingen av antalet arbetade timmar. Högst balanstal i Stockholms län lägst på Gotland Det kommer att bli stora variationer i balansen mellan tillträdande yngre och åldersavgångar mellan olika län och mellan olika kommuner. Av landets län är det enbart tre, Stockholms, Uppsala och Västra Götalands län, som får fler ungdomar som träder in på arbetsmarknaden än antalet åldersavgångar under perioden 2010 till och med 2025, och alltså uppvisar gynnsamma balanstal. Efter dessa tre län kommer Skåne län som under perioden nästan uppvisar balans mellan nytillskott av ungdomar och åldersavgångar. Alla andra län får betydligt färre ungdomar som träder in på arbetsmarknaden än antalet åldersavgångar. De fyra län som redovisar mest gynnsamt balanstal har tre gemensamma nämnare: Storstad eller större stad inom länet. Relativt låg medelålder bland de sysselsatta. Många universitets- eller högskolestuderande i länet

4 8 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv Gotlands, Norrbottens och Dalarnas län är de tre län som har lägst balanstal. Skillnaderna mellan storstadsregionerna och övriga län kommer att förstärkas under åren 2010 till och med Alla län beräknas dock få ett lägre balanstal under perioden 2010 till och med 2025 jämfört med perioden 1995 till och med Under åren 1995 till och med 2010 var det nio län som uppvisade ett gynnsamt balanstal vilket alltså kan jämföras med de tre län perioden 2010 till och med Detta indikerar att arbetskraftstillskottet krymper på lång sikt i stora delar av landet. De stora variationerna i balanstal mellan de två tidsperioderna ( och ) förklaras framför allt av storleken på födelsekullarna men också av förlängd studietid. De låga födelsetalen på 1930-talet (främst åren ) ledde till relativt få åldersavgångar i mitten av 1990-talet och några år därefter, vilket är den främsta förklaringen till att nästan hälften av länen hade ett positivt balanstal under åren 1995 till och med Vidare är de höga födelsetalen under 1940-talet den främsta förklaringen till att alla län får ett lägre balanstal under åren 2010 till och med Kvinnorna står för obalansen Det råder stora skillnader mellan könen i balansen mellan tillträdande och åldersavgångar. För kvinnornas del inträffar trendbrottet år 2011, det vill säga att åldersavgångarna blir större än tillskottet av yngre, medan det dröjer ända tills år 2015 innan kurvorna temporärt skär varandra när det gäller män. Det sammanhänger med att kvinnor och i synnerhet utlandsfödda kvinnor har ett lägre arbetskraftsdeltagande i utgångsläget och att kvinnor lämnar arbetsmarknaden tidigare än män. Gapet mellan tillträdande och åldersavgångar bland kvinnor växer successivt ända till år 2018 då det är som störst. Därefter minskar gapet något men det förblir dock stort under hela perioden till och med För männens del uppstår inget liknande gap utan tillflödet balanserar i stort sett åldersavgångarna under hela den undersökta perioden. Fler kvinnor skulle alltså kunna delta i arbetslivet och här finns stora outnyttjade potentialer, främst bland utlandsfödda kvinnor. Det finns ett par utmärkande drag mellan länen när det gäller fördelningen av åldersavgångar mellan könen. Dels är det många skogslän som får relativt stora åldersavgångar bland både män och kvinnor. Dels är det också en stor spännvidd i storleken på åldersavgångar mellan länen. En del län uppvisar en stor differens mellan andelen kvinnor respektive män som lämnar arbetsmarknaden (Kronobergs, Blekinge samt Gävleborgs län). Andra län däremot (Stockholms, Uppsala och Västerbottens län) visar upp en motsatt bild, där det är en marginell skillnad mellan andelen män respektive kvinnor som lämnar arbetsmarknaden fram till och med Stora skillnader mellan kommungrupperna Fördelningen mellan tillträdande och åldersavgångar, det vill säga balanstalet, fördelat per kommungrupp 1 visar att det endast är grupperna storstäder samt större städer som får fler ungdomar som kliver in på arbetsmarknaden än antalet åldersavgångar. Övriga kommungrupper uppvisar en obalans med fler åldersavgångar än tillskott av ungdomar på arbetsmarknaden. Lägst balanstal uppvisar grupperna glesbygdskommuner samt övriga små kommuner med mindre än invånare och belägna utanför glesbygdsregionerna. För alla kommungrupper utom storstäder sker de största åldersavgångarna de kommande fyra åren, för att sedan successivt minska fram till första hälften av 2020-talet. Antalet inträden av ungdomar på arbetsmarknaden kommer att minska i alla kommungrupper, undantaget gruppen storstäder, fram till mitten på 2010-talet. I början på 2020-talet syns en tydlig uppgång i antalet ungdomar som träder in på arbetsmarknaden, vilket beror på de relativt stora ungdomskullarna födda i början på 2000-talet. Gruppen storstäder skiljer sig åt från övriga kommungrupper genom att antalet nytillträdda ungdomar på arbetsmarknaden ökar de kommande två åren för att sedan årligen minska fram till 2022, då tillskotten av ungdomar åter ökar. Detta innebär att ökningen av nytillträdande ungdomar under 2020-talet sker något senare i gruppen storstäder än bland övriga kommungrupper. Störst andel åldersavgångar får Övertorneå, där drygt 49 procent av de sysselsatta lämnar arbetsmarknaden av åldersskäl fram till och med 1 Enligt SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) nomenklatur, se bilaga 10.

5 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv Stora åldersavgångar väntas även i Överkalix, Ljusnarsberg, Gullspång och Pajala på cirka 49 procent fram till och med Lägst andel åldersavgångar får Solna med 27 procent. I storstäderna Malmö, Göteborg och Stockholm lämnar cirka 32 procent av de sysselsatta arbetsmarknaden fram till och med Högst andel åldersavgångar inom jord- och skogsbruk De högsta åldersavgångarna i förhållande till de yrkesverksamma återfinns inom jord- och skogsbruket. Inom de näringarna kommer 46 procent av de drygt yrkesverksamma att lämna arbetsmarknaden under perioden Det motsvarar drygt personer. Andelen kan jämföras med 37 procent för arbetsmarknaden som helhet. Andelen avgångar är ungefär lika hög inom samtliga tre delnäringar, det vill säga jordbruk, skogsbruk och fiske. Åldersavgångarna är stora i nästan samtliga län och är främst lokaliserade till mindre kommuner. Inom nedanstående yrken inom jord- och skogsbruk kommer de största åldersavgångarna att ske fram till och med Lantmästare, trädgårdsingenjör 53,6 Husdjursuppfödare 49,7 Växtodlare/djuruppfödare 48,5 Fiskare 47,9 Skogsmästare 45,9 Skogsbrukare 45,5 Jägmästare 44,8 och offentlig sektor Under perioden 2010 till och med 2025 kommer 44 procent av de anställda inom offentlig sektor att lämna arbetsmarknaden. Det motsvarar cirka personer. Med nuvarande inflöde av yrkesverksamma sker ett tillskott av personer. Det innebär att skillnaden mellan tillträdande och avgångar utifrån nuvarande förutsättningar uppgår till cirka personer. Den offentliga sektorn riskerar därmed att få betydande svårigheter att fylla åldersavgångarna med ny arbetskraft. Det krävs således att fler yngre väljer att arbeta inom den sektorn. Offentliga tjänstenäringar får stora åldersavgångar i alla län de kommande åren. De största åldersavgångar i landet som helhet inträffar under åren 2010 till och med Nästan alla skogslän och Gotland beräknas få stora åldersavgångar inom den offentliga tjänstesektorn. Lägst andel åldersavgångar sker i Stockholms, Uppsala och Västerbottens län. Störst andel åldersavgångar sker generellt i kommuner med liten befolkning, särskilt grupperna kommuner med mindre än invånare samt glesbygdskommuner. Lägst andel åldersavgångar sker i storstäderna. Storstäder är också den kommungrupp som får minst variationer i avgångsfrekvensen under loppet av perioden till och med år Tretton kommuner beräknas få fler åldersavgångar enbart inom den offentliga tjänstesektorn än det totala nytillskottet av ungdomar på den lokala arbetsmarknaden. För dessa kommuner blir generationsväxlingen synnerligen besvärlig, då nytillskottet av ungdomar på arbetsmarknaden inte ens räcker för att täcka upp åldersavgångarna inom den offentliga sektorn samtidigt som det sker stora åldersavgångar inom andra sektorer. Det blir därmed heller inget arbetskraftstillskott för att öka sysselsättningen under de kommande 15 åren inom dessa lokala arbetsmarknader. Mot denna bakgrund är det centralt att vidta insatser för att öka tillgången på arbetskraft i dessa mest utsatta kommuner. Ljusnarsberg Berg Vingåker Kalix Överkalix Åsele Gullspång Kramfors Bräcke Strömsund Boden Pajala Övertorneå Fram till och med 2025 har följande yrken inom den offentliga sektorn de största åldersavgångarna. Som mest uppgår åldersavgångarna till två tredjedelar av de yrkesverksamma.

6 10 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv Speciallärare 66,2 Distriktssköterskor 64,9 Tandsköterskor 61,0 Barnsjuksköterskor 58,2 Gymnasielärare yrkesämnen 56,2 Barnmorskor 55,2 Biomedicinska analytiker 54,8 Sjuksköterskor, psykvård 54,2 Tandläkare 54,1 Skol- och utbildningskonsulenter 53,4 Receptarier 51,3 Röntgensjuksköterskor 51,3 Psykologer 51,2 Administratörer offentlig förvaltn. 50,0 Läkare 46,5 Tandhygienister 46,2 Operationssjuksköterskor 46,2 Lärare estetiskt-praktiska ämnen 46,0 Socialsekreterare, kuratorer 45,3 Gymnasielärare allmänna ämnen 44,6 Industrin som arbetsmarknaden i övrigt Åldersavgångarna i förhållande till antalet yrkesverksamma ligger inom industrin i paritet med arbetsmarknaden som helhet. Under perioden 2010 till och med 2025 kommer 37 procent att lämna arbetsmarknaden. Det motsvarar cirka personer. Med nuvarande inflöde av yrkesverksamma sker ett tillskott av ungdomar på personer. Det innebär att skillnaden mellan tillträdande och avgångar utifrån nuvarande förutsättningar uppgår till drygt personer, och att alltså nästan för få per år träder in i industrinäringen. Industrin bedöms emellertid fortsätta att minska sin sysselsättning och det framtida tillskottet kan nationellt komma att balansera åldersavgångarna, men regionalt kan underskotten på utbildad arbetskraft bli betydande. Det finns även stora risker för att det blir underskott inom yrken med krav på längre utbildning, såväl nationellt som regionalt. Intresset bland ungdomar för längre industriutbildningar är i dagsläget alldeles för lågt för att täcka behoven av arbetskraft inom yrken med högre kompetenskrav. Bland länen kommer Gotlands och Västernorrlands län att ha högst andel av de industrisysselsatta som lämnar arbetsmarknaden, medan Jönköpings och Västra Götalands län får lägst andel åldersavgångar. Åldersavgångarna per kommungrupp visar att det är grupperna storstäder respektive övriga kommuner med mindre än invånare som får minst respektive störst andel åldersavgångar. Gruppen storstäder får störst åldersavgångar under åren , medan övriga kommuner med mindre än invånare får störst åldersavgångar de närmaste fyra åren. Inom nedanstående industriyrken kommer de största åldersavgångarna att ske fram till och med Andelen som lämnar arbetslivet av de yrkesverksamma visas för ett urval av yrken i tabellen nedan. Driftsmaskinister 48,8 Finmekaniker 43,1 Möbelsnickare, modellsnickare 42,1 Smeder, verktygsmakare och maskinarb 41,6 Processoperatörer trä och papper 41,2 Processoperatörer stål och metallverk 40,7 Gruv och bergarbetare 39,7 Grafiker 39,2 Drejare, glashyttearb, dekorationsmålare 39,2 Maskinoperatörer grafisk ind o pappersv. 38,5 Elmontörer, tele- o elektronikreparatörer 38,5 Maskinoperatörer textil skinn och läder 38,2 Maskin- och motorreparatörer 37,7 Processoperatörer kemisk basindustri 36,0 Malmförädlingsoperatörer 35,6 Maskinoperatörer trävaruindustri 34,5 Processoperatörer glas och keramik 34,4 Gjutare, svetsare, plåtslagare 33,9 Bygg har föryngrats något Byggnadsverksamheten har tidigare haft en hög medelålder men denna har sjunkit till följd av många rekryteringar under de goda åren Åldersavgångarna inom näringen uppgår till 35 procent under perioden fram till och med Det är nästan lika mycket som genomsnittet på arbetsmarknaden. Avgångarna motsvarar ungefär personer. Med nuvarande förutsättningar avseende bland annat utbildningsdimensionering kommer det in ungefär färre, vilket betyder att det finns ett behov att utbilda fler för att upprätthålla sysselsättningen på oförändrad nivå. Bedömningen är dock att

7 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv 11 näringen kommer att växa på sikt och att det behövs ett tillskott av arbetskraft på betydligt fler än de nära avgångarna. Flest åldersavgångar kommer att inträffa i Västernorrlands och Norrbottens län. Motpolen är Stockholms och Uppsala län. Bland kommungrupperna är det glesbygdskommuner som får högst andel åldersavgångar, medan grupperna storstäder och förortskommuner är de två kommungrupper som får lägst andel åldersavgångar. Genomgående för alla kommungrupper, undantaget storstäder, är att de största åldersavgångarna sker fram till och med För gruppen storstäder går flest i ålderspension under åren i början av 2020-talet. Glesbygdskommunerna kommer framför allt att ha stora åldersavgångar under åren Under samma period inträffar även stora åldersavgångar i övriga mindre kommuner utanför glesbygden. Inom nedanstående byggyrken kommer de största åldersavgångarna att ske fram till och med Andelen som lämnar arbetslivet i förhållande till de yrkesverksamma visas för ett urval av yrken i nedanstående tabell. Anläggningsarbetare 42,2 Arkitekter, stadsplanerare 40,6 Byggnadsingenjörer, byggnadstekn. 39,2 Civilingenjörer bygg och anläggning 37,3 Målare 36,1 Byggnadsträarbetare 35,8 Betongarbetare 35,4 VVS-montörer 34,0 Golvläggare 33,4 Isoleringsmontörer 33,4 Glasmästare 32,6 Övriga bygg- och anläggningsarb 32,3 Lackerare 30,6 Övriga byggnadshantverkare 30,5 Takmontörer 30,2 Installationselektriker 28,1

8 12 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv Lägre andelar inom privata tjänster Privata tjänster är ett stort och heterogent näringsområde som sysselsätter 1,8 miljoner personer. Antalet åldersavgångar beräknas till eller 32 procent. Det är en lägre andel än inom andra sektorer. Anledningen till den lägre andelen är en låg medelålder inom flertalet av de privata tjänstenäringarna. Inom handel samt restaurang och hotell ligger avgångarna på 28 respektive 17 procent. Även inom företagstjänster, uthyrning och datakonsultverksamhet är medelåldern lägre än för arbetsmarknaden som helhet och avgångarna beräknas till 32 procent. Inom personliga tjänster blir andelen 37 procent. Allra högst andel åldersavgångar uppstår inom transportnäringen med 39 procent. Inom sistnämnda näring lämnar drygt personer arbetslivet fram till och med Med hänsyn till storleken på tillflödet av yngre arbetskraft uppstår ett glapp på nästan personer för att upprätthålla oförändrad sysselsättning inom transportnäringen. Alla övriga tjänstenäringar har en god påfyllnad av yngre arbetskraft och fortsätter denna utveckling i samma utsträckning som hittills kommer tillgången på arbetskraft att bli tillräcklig sett ur ett nationellt perspektiv. Regionalt kan det emellertid uppstå obalanser där tillgången på yngre arbetskraft blir knapp. Fram till och med 2025 får Norrbottens, Södermanlands och Dalarnas län högst andel åldersavgångar. Stockholms och Västra Götalands län får lägst andel åldersavgångar. Storstäder, förortskommuner och större städer är de kommungrupper som får lägst andel åldersavgångar. Gruppen storstäder och förortskommuner får sina största åldersavgångar mellan åren Störst andel åldersavgångar inom den privata tjänstenäringen kommer att ske i glesbygdskommuner, övriga kommuner med mindre än invånare samt kommuner med invånare. I dessa tre kommungrupper sker flest åldersavgångar åren Även varuproducerande kommuner, pendlingskommuner samt kommuner med mer än invånare får störst åldersavgångar under denna tidsperiod. Inom nedanstående yrken kommer de största åldersavgångarna att ske fram till och med Lokförare 59,2 Bangårdspersonal 59,2 Begravningsentreprenörer 55,8 Kartingenjörer 54,8 Maskinbefäl 53,9 Fartygsbefäl 53,1 Boutredare 52,5 Buss- och spårvagnsförare 52,1 Sekreterare 51,7 Ingenjörer gruv- och metall 51,5 Advokater, åklagare 48,2 Byggnads- och brandinspektörer 48,0 Säkerhetsinspektörer 47,6 Bokförings- och redovisningsassistenter 46,2 Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare 45,7 Flygtekniker 45,6 Värderare, auktionister 44,1 Elingenjörer, eltekniker 44,0 Redovisningsekonomer 44,0 Kommer arbetskraftsbehovet att kunna fyllas? Det finns ett tydligt samband mellan utvecklingen av å ena sidan befolkningen i yrkesaktiva åldrar och å andra sidan arbetskraft och sysselsättning. Tillgången på arbetskraft har gynnats av en stark utveckling av befolkningen i arbetsför ålder de senaste årtiondena. Kommande årtionden ändras förutsättningarna drastiskt. Den demografiska effekten på arbetskraftsutbudet kommer att sjunka till personer eller personer per år i genomsnitt. Under vissa år minskar till och med det demografiska tillskottet i arbetskraften. Detta kan jämföras med att tillskottet legat i intervallet till per år de senaste årtiondena. I förlängningen betyder det att förutsättningarna för att fylla åldersavgångarna och öka sysselsättningen blir markant sämre. Generationsväxlingen blir således en stor utmaning eftersom tillskottet av ny arbetskraft stagnerar om nuvarande förutsättningar består avseende till exempel arbetskraftsdeltagande. Det demografiska tillskottet av personer i arbetskraften kommer under perioden 2010 till och med 2025 uteslutande från utlandsfödda, vilka beräknas öka med cirka personer med nuvarande arbetskraftsdeltagande, varav män och kvinnor. Samtidigt minskar antalet

9 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv 9 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv 13 Tabell Åldersavgångar, 1. Åldersavgångar, förändringen förändringen av arbetskraftsutbudet av arbetskraftsutbudet samt samt försörjningsbörda, försörjningsbörda, år år Åldersavgångar Arbetskraftsutbudet Försörjningsbörda Region andel av sysselsatta respektive län förändring i procent förändring i procent Gotlands län 42,7-9,9 11,1 Norrbottens län 42,2-14,4 9,6 Dalarnas län 42,0-10,5 9,8 Västernorrlands län 41,7-9,9 8,6 Gävleborgs län 41,2-9,5 7,8 Kalmar län 41,0-9,3 8,7 Värmlands län 40,1-9,0 7,2 Blekinge län 39,9-5,9 6,8 Jämtlands län 39,8-10,4 9,4 Södermanlands län 39,0-1,0 7,2 Västerbottens län 38,4-5,9 6,5 Västmanlands län 38,3-1,3 5,6 Östergötlands län 38,1-1,0 4,9 Hallands län 38,1 1,0 8,5 Kronobergs län 37,9-3,5 6,3 Örebro län 37,5-2,9 5,8 Skåne län 37,4 5,5 4,1 Jönköpings län 37,1-1,9 5,3 Västra Götalands län 37,1 2,3 4,4 Uppsala län 36,6 1,9 6,5 Stockholms län 35,1 9,8 3,4 Riket 37,3 0,9 5,3 Försörjningsbördan allt tyngre Det beräknade tillskottet av yrkesaktiv befolkning och stora åldersavgångar kommer att få svenskfödda konsekvenser med ifråga om personer försörjningsbördan och nedgången och av därmed åldersskäl. förutsättningarna Samtidigt minskar för arbetskraftsutbudet av demografiska skäl med mer än 8 procent. välfärdssystemen. Vi håller i sig under hela perioden. Arbetskraftens har genom en enkel beräkning försökt belysa försörjningsbördan för den del av befolkningen som förändring de närmaste årtiondena handlar således Den gynnsammaste situationen kommer att finnas förvärvsarbetar. mycket om de utlandsföddas Ett sätt att möjligheter mäta den är att att ställa i de tre hela storstadslänen, befolkningen Stockholm, mot antalet Västra personer Götaland och Skåne, samt i Uppsala län om nuvarande i arbete komma (för län ut används i arbetslivet. sysselsatta Arbetskraftsdeltagandet ställt mot befolkningen). är dock lågt bland flertalet kategorier av utlandsfödda. förutsättningar består. Försörjningsbördan har under perioden 2000 till Det 2010 demografiska legat ganska tillskottet oförändrad till arbetskraften på omkring i 2,55. storstadslänen beräknas till cirka personer. I gruppen övriga län i Syd- och Mellansverige Samband Det betyder mellan att 1 person åldersavgångar måste försörja sig själv och ytterligare 1,5 person. De närmaste två och årtiondena arbetskraftens och en bit förändring på 2030-talet ökar kvoten minskar kontinuerligt. arbetskraftsutbudet Det med hittills cirka högsta värde som De redovisats län som har är den 2,65 mest vid ogynnsamma mitten av 1990-talet situationen i samband och i skogslänen med den med djupa lågkonjunkturen, personer. Talen beräknas när passeras det gäller år den 2020 demografiska och kvoten utvecklingen stiger till en är ny rekordnotering illustrerar de mycket på drygt stora 2,7 regionala år 2025, skillnader och den söker sig Gotland, Norrbotten, Dalarna, Västernorrland, som kommer att uppstå om nuvarande trender i upp mot 2,8 under 2030-talet. Det innebär att försörjningsbördan riskerar att bli den högsta under Gävleborg, Kalmar och Värmland. I dessa län kommer den mer undersökta är 40 procent perioden att lämna sedan arbetsmarknaden år 1970, varvid det en består. förvärvsarbetande kommer att få försörja sig befolkningsutvecklingen och arbetskraftsdeltagan- själv plus nästan ytterligare två personer i befolkningen. Vissa regioner drabbas hårdare, och län med höga andelar åldersavgångar och krympande arbetskraftsutbud får en kraftig försämring av försörjningsbördan, till exempel Gotland, Norrbotten och Dalarna.

10 14 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv Försörjningsbördan allt tyngre Det beräknade tillskottet av yrkesaktiv befolkning och stora åldersavgångar kommer att få konsekvenser ifråga om försörjningsbördan och därmed förutsättningarna för välfärdssystemen. Vi har genom en enkel beräkning försökt belysa försörjningsbördan för den del av befolkningen som förvärvsarbetar. Ett sätt att mäta den är att ställa hela befolkningen mot antalet personer i arbete. Försörjningsbördan har under perioden legat på omkring 2,55. Det betyder att 1 person måste försörja sig själv och ytterligare 1,5 person. De närmaste två årtiondena och en bit in på 2030-talet ökar kvoten kontinuerligt. Det hittills högsta värde som redovisats är 2,65 vid mitten av 1990-talet i samband med den djupa lågkonjunkturen. Detta beräknas passeras år 2020 och kvoten stiger till en ny rekordnotering på drygt 2,7 år 2025, och den söker sig upp mot 2,8 under 2030-talet. Det innebär att försörjningsbördan riskerar att bli den högsta under den undersökta perioden sedan år 1970, varvid en person i arbete kommer att få försörja sig själv plus nästan ytterligare två personer i befolkningen. Vissa regioner drabbas hårdare, och län med höga andelar åldersavgångar och krympande arbetskraftsutbud får en kraftig försämring av försörjningsbördan, till exempel Gotland, Norrbotten och Dalarna. För att bibehålla nuvarande försörjningsbörda i landet som helhet måste antalet personer i arbete öka med personer fram till och med år Talen ovan rörande arbetskraftens ökning genom befolkningens förändring visar endast på ett tillskott på drygt personer. De scenarier vi beskriver kan mildras genom en mängd olika insatser och dessa kan vidtas såväl nationellt som regionalt och lokalt.

11 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv 15 Ytterligare potentialer att utöka arbetskraftsutbudet Den ekonomiska politiken har efter år 2006 tydligt inriktats mot att öka arbetskraftsutbudet. Den politiken har också fått effekt. Arbetskraften har ökat betydligt mer än vad som varit vanligt under tidigare jämförbara konjunkturlägen. Det finns dock ytterligare potential att höja arbetskraftsutbudet. Ett exempel berör de stora skillnader som finns i arbetskraftsdeltagande bland utlandsfödda mellan olika regioner. Spännvidden mellan den kommun som har det högsta och den som har det lägsta arbetskraftsdeltagandet är hela 40 procentenheter. En enkel beräkning visar att om samtliga kommuner skulle uppnå samma arbetskraftsdeltagande som den kommun som uppvisar det högsta arbetskraftsdeltagandet så skulle det ge ett tillskott av utlandsfödda på personer i arbetskraften. Talet visar att det finns mycket mera att åstadkomma när det gäller att genom insatser stimulera arbetskraftsdeltagandet. Den outnyttjade arbetskraftspotentialen bland kvinnor kan bli ännu högre än vad räkneexemplet ovan visar om man har som mål att kvinnorna ska nå ända upp till männens arbetskraftstal. Vad kan påverkas och vilka insatser bör vidtas? Det finns flera typer av insatser som behöver vidtas för att underlätta arbetskraftsförsörjningen i framtiden. I första hand handlar det om att nyttja den arbetskraftsresurs som finns inom landet. Arbetskraftsinvandring kommer inte att vara någon universell lösning men kan delvis trygga arbetskraftsförsörjningen inom vissa yrken där det utbildas för få inom landet. Bland de grupper som har en sämre konkurrensförmåga och en svagare förankring på arbetsmarknaden finns följande: Arbetslösa inom tillbakagående yrken. Ungdomar som inte klarar skolan med godkända betyg. Tillträdande ungdomar vars utbildningsinriktning inte överensstämmer med efterfrågan på arbetskraft svårt för tillträdande att snabbt finna arbete inom utbildningsyrket. Utlandsfödda. Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Äldre arbetskraft. Geografiskt lokalt bundna utan arbete. För det andra gäller det att vidta ytterligare insatser för att bättre nyttja de arbetskraftsresurser som inte finns på arbetsmarknaden. Det handlar om utbudshöjande stimulanser såsom förbättringar inom utbildningsväsendet, integrationsfrågor, samverkan, arbetsmarknadspolitik med mera. Exempel på insatser för att utöka samt effektivare nyttja arbetskraftsresurserna: Tillvarata outnyttjade arbetskraftspotentialer, till exempel bland utlandsfödda. Ökad arbetskraftsinvandring inom yrken med underskott på utbildade inom landet. Anpassningar mot arbetsmarknadens efterfrågan nationellt/regionalt/lokalt rörande utbildningsinriktning och utbildningsinnehåll. Se över formerna för utbildningar (utbildningar med lågt intresse och kopplingen till arbetslivet). Ytterligare utveckla samarbetet mellan olika aktörer arbetsmarknadens parter, kommunerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, universitet och högskolor, gymnasieskolor, andra utbildningsanordnare med flera. Utbildningssatsning riktad mot vuxna som saknar gymnasiekompetens. Utveckla vuxenutbildningen fler yrkesutbildningar för vuxna (industri, bygg, vård). Öka tillgången på utbildade inom strategiska yrkesområden. Minska studietiderna inom utbildningsväsendet. Öka andelen unga med godkända betyg från gymnasieskolan. Ökad kompetensutveckling av anställda. Fortsatta insatser för att hålla tillbaka utslagningen från arbetslivet undvika att långtidssjukskrivning och att antalet med sjuk- och aktivitetsersättning återigen ökar. Effektiv arbetsmarknadspolitik för att nyttja arbetskraftstillgången bättre. Utveckla regioners attraktionskraft och infrastruktur.

12 Ura 2010:5 ISBN Serien Ura innehåller två återkommande redovisningar per år av Arbetsmarknadsutsikterna samt redovisningar från olika utredningar som utförs inom Arbetsförmedlingen Rekv.nr Rapporten beställs från Nässjötryckeriet AB, Nässjö, tel: , fax St o ck h o lm Telefon w w w. ar b e t s f ormedl ingen.se

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Diagrambilder Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Befolkningsutveckling i Sverige 1968-21 1 9 Folkökning Folkmängd 2 18 16 Folkmängd 8 7 6 5 14 12 1 8 6 4 2 Folkökning/minskning 4 Källa:

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer,

Antalet inskrivna öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd i länet uppgick i slutet av september månad till 10 651 personer, Umeå 11 oktober 2012 Under månaden anmäldes 1 125 lediga platser, och samma månad förra året anmäldes 1 233. Detta motsvarar en minskning med 108 platser eller knappt 9 procent. Av samtliga platser anmäldes

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden. fokus på unga som varken arbetar eller studerar

Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden. fokus på unga som varken arbetar eller studerar Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden fokus på unga som varken arbetar eller studerar Ura 2013:? Ungdomar på och utanför arbetsmarknaden fokus på unga som varken arbetar eller studerar Innehåll Sid 1.

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april månad 2015 Fått arbete Under april fick 1 116 personer arbete, vilket är ett 18 procent

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen är fortsatt dämpade

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela

Läs mer

Matchning och kompetensförsörjning

Matchning och kompetensförsörjning Matchning och kompetensförsörjning Agenda Konjunkturläget Vart är ekonomin på väg? Var finns jobben 2016 och på längre sikt Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Utmaningar för arbetsmarknadspolitiken Bild

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation april 2007

Arbetsmarknadsinformation april 2007 Nr 1/2007 il 1 (9) Arbetsmarknadsinformation april 2007 Fortsatt sjunkande arbetslöshet lägsta nivån på fem år Arbetsmarknadsläget för medlemmar i Sveriges Ingenjörer 1 har successivt förbättrats sedan

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009

Arbetsmarknadsrapport 2009 Kvartal 4 2009 Kvartal 4 Arbetsmarknadsrapport Kvartal 4,5 Ersättningstagare december 8 december I december var,6 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trenden mot en ökande arbetslöshet har därmed brutits och personalvetarna

Läs mer

Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt

Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt Bild 1 Arbetsförmedlingen på kort och lång sikt Angeles Bermudez-Svankvist 2009-03-12 Från 21 1 myndighet 9 000 årsarbetare (dec 08) Tydlig styrning & ledning Bild 2 Omsättning 2009 Bild 3 Förvaltningsanslag:

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 2015

Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 2015 Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 215 Av Inger Oja Länsarbetsnämnden i Norrbotten, november 21 Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 5 Arbetsmarknaden i Norrbotten

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011 Nr 3:211 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Illavarslande utveckling Inbromsningen i den svenska ekonomin märks allt

Läs mer

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Regionalt kunskapslyft... 3 Bakgrund... 4 Vår politik för ett regionalt

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

Generationsväxlingen på arbetsmarknaden. i riket och i ett regionalt perspektiv

Generationsväxlingen på arbetsmarknaden. i riket och i ett regionalt perspektiv Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen!

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen! Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Välkommen! Daniel Nilsson Arbetsförmedlingschef Luleå-Boden, 010 486 75 55 Timo Mulk-Pesonen Arbetsmarknadsanalytiker,

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Generationsväxlingen på arbetsmarknaden I RIKET OCH I ETT REGIONALT PERSPEKTIV

Generationsväxlingen på arbetsmarknaden I RIKET OCH I ETT REGIONALT PERSPEKTIV Generationsväxlingen på arbetsmarknaden I RIKET OCH I ETT REGIONALT PERSPEKTIV Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord

Läs mer

Högutbildade och den kreativa klassen - vilka förutsättningar har vi i Skaraborg? Utbildningsnivå 16 år och äldre

Högutbildade och den kreativa klassen - vilka förutsättningar har vi i Skaraborg? Utbildningsnivå 16 år och äldre Riket Medel VGR Riket Medel VGR Högutbildade och den kreativa klassen - vilka förutsättningar har vi i borg? Del 1 Statistik i diagram Om vi väljer att uttrycka befolkning med högre utbildning som de med

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Arbetskraftsförsörjningen i Umeåregionen

Arbetskraftsförsörjningen i Umeåregionen Arbetskraftsförsörjningen i Umeåregionen Utblick mot 2015 Torbjörn Israelsson Tel: 070-321 92 66 Epost: Torbjorn Israelsson@ams.amv.se 2 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning...3 Inledning...12 1.0 Arbetsmarknaden

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Umeå 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 368 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 976. Detta

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

utdrag ur halvårsrapport 2008 Antal personer som beviljats omställningsstöd

utdrag ur halvårsrapport 2008 Antal personer som beviljats omställningsstöd Halvårsrapport 2008 Antal personer som beviljats omställningsstöd 2008-06-30 har vi beviljat omställningsstöd för 6 480 (5 943) personer, motsvarande 147,6 (122,6) Mkr, fördelat på 1 610 (1 320) arbetsplatser.

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Ungdomarnas arbetsmarknad. - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors

Ungdomarnas arbetsmarknad. - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors Ungdomarnas arbetsmarknad - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors Procent av arbetskraften 30 Arbetslösa 16-24 år januari 1987 - april 2013 25 20 15 10 5 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till Arbetsmarknadsprognos för Västerbottens län hösten 29 årsskiftet 21/211. PROGNOS Västerbottens län Umeå Mycket välkomna till Presentation 9 december 29 i lokal Klubban på Arbetsförmedlingen, Nygatan 25,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017 Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Torbjörn Johansson, Af-chef Norra Värmland Åsa Rosendal, Af-chef Västra Värmland Ann Mannerstedt,

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen

Arbetsförmedlingens prognosverksamhet. 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosverksamhet 21 september 2011 Håkan Gustavsson Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosverksamhet Nationella arbetsmarknadsutsikter Regionala arbetsmarknadsutsikter Långa

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924

Läs mer

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Fakta om tidsbegränsade anställningar Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2015 Fler arbetslösa Arbetslösheten började öka igen under våren 2015. Ökningen beror

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD

Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft - UTMANINGAR FÖR MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD Sida: 2 av 29 Innehållsförteckning Nettoinvandring, sysselsättning och arbetskraft... 1 Sammanfattning... 3 Befolkningsökningen

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Västra Götalands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra

Läs mer

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Etablering på arbetsmarknaden 2012 Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/494 ISBN-nummer: 978-91-87073-31-1 Foton: Johner Bildbyrå Västerås 2015

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen Genomförs 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) I Kalmar ingick totalt 538 privata och 110 offentliga arbetsgivare i undersökningen Svarsfrekvens

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av oktober månad 2012 Något fler lediga platser Under oktober anmäldes närmare 1 200 lediga platser till Arbetsförmedlingen

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Kronobergs län Ronnie Kihlman, utredare äxjö, en kommun med tonvikt på vård och omsorg, handel, data/it samt företagstjänster i ett

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna

2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna 2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,

Läs mer

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

PROGNOS våren Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län PROGNOS våren 2012 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 60 Efterfrågan på varor och tjänster Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen

Läs mer

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 8 november 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län oktober 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 175 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 121. Således en

Läs mer

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Tabell 8 Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer All

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län december månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020 57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland Vanliga yrken i Västra Götaland och prognostiserad tillgång till jobb Hur bedöms tillgången på jobb vara i framtiden för de vanligaste yrkena i Västra Götaland och hur ser utbildningsnivån ut inom respektive

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2011 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTEN är relativt opåverkad av den rådande ekonomiska världskrisen. Det har skett en återhämtning i flera branscher och även på arbetsmarknaden efter den

Läs mer

Arbetslöshet och utanförskap

Arbetslöshet och utanförskap Arbetslöshet och utanförskap Jan Edling Vid SKLs arbetsmarknadsdagar i Uppsala 12 mars 2015 20 mars 2015 1 Historisk tillbakablick 20 mars 2015 2 Nya regler i sjukförsäkring, förtidspensionering och a-kassa

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av februari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av februari månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 8 mars 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län februari 2012 8 903 (9,5 %) 3 873 kvinnor (8,8 %) 5 030 män (10,0

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken inom datayrken IT-strateg, IT-analytiker Systemerare, systemdesigner, systemar Programmerare PC-Tekniker Datatekniker (nätverkstekniker) Civilingenjörer m.fl. bygg o anläggning Byggnadsingenjörer o byggnadstekniker

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick Var finns jobben? Text Catarina Annetorp Hörnsten Julia Asplund Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2016 02

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2015 2014-12-09 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i oktober 2014 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län -2012 Text Anna-Lena Arvidsson Text- och bildredigering Kjell Ljung Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012

Läget i länet. Arbetsmarknad och ekonomi. september 2012 Läget i länet Arbetsmarknad och ekonomi september 2012 Läget i länet är en sammanställning av nyheter och statistik som tar sikte på att belysa det regionala perspektivet med inriktning mot arbetsmarknaden

Läs mer

MYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag

MYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag MYNDIGHETSRANKING 2013 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Vilka myndigheter

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna

Läs mer

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn.

Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. Diagram R20. Bristsituationen inom den privata tjänstesektorn. 4 3 2 2 1 1 1 9 8 7 6 4 3 2 1 Diagram R19. Bristsituationen inom industrin och byggsektorn. 91 Yrkesarbetande i industrin Tekniska tjänstemän i industrin Arbetskraft som trång sektor i byggsektorn Källa:

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Gävleborgs län Innehållsförteckning Sid DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER...

Läs mer

Företagsklimatet 2016 Skåne län

Företagsklimatet 2016 Skåne län Företagsklimatet 2016 Företagande skapar välfärd Välfärd Affär Intäkter Skatt Löner, vinst och investeringar 2 Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015 Fått arbete I april fick 1 627 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I april för

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Dalarnas län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Dalarnas län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Dalarnas län 2016 1 Lättare att få jobb i Dalarnas län Här kan du läsa om jobbmöjligheterna i Dalarnas län under 2016. Det är faktiskt lättare att få jobb i Dalarna än på de flesta andra

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos, Våren 2009

Arbetsmarknadsprognos, Våren 2009 Arbetsmarknadsprognos, Våren 009 Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. Arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB: s företagsregister. Urvalet är stratifierat utifrån bransch,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2012 12 september 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av augusti 2012 Tecken på en försvagad arbetsmarknad Under augusti kom tecken på att arbetsmarknaden i Uppsala län kan vara

Läs mer