Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Transkript

1 Var finns jobben?

2 Text Catarina Annetorp Hörnsten Julia Asplund Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Eftertryck tillåten med angivande av källa

3 Innehåll Var finns jobben?... 2 Stark jobbtillväxt inom tjänsteområdena... 2 Mycket stor brist på lärare och vårdpersonal... 6 Många yrken med goda möjligheter på längre sikt Många faktorer påverkar arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken Administration, ekonomi och juridik Bygg och anläggning...17 Data/IT Försäljning, inköp och marknadsföring Hotell, restaurang och storhushåll Hälso- och sjukvård Industriell tillverkning Installation, drift och underhåll Kultur, media och design Naturbruk Naturvetenskapligt arbete Pedagogiskt arbete Service- och säkerhetsarbete Socialt arbete Tekniskt arbete Transport Om Var finns jobben? och Yrkeskompassen Bilaga 1: Bristindex per yrke Bilaga 2: Yrkesprognoser på fem och tio års sikt... 45

4 Var finns jobben? Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? är en del av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser. Rapporten beskriver jobbmöjligheterna inom olika yrkesområden ur två perspektiv dels redovisas den förväntade sysselsättningsutvecklingen för de olika områdena, dels speglas konkurrensen om de lediga jobben med hjälp av Arbetsförmedlingens bristindex. Avsikten är att ge en bred bild av utvecklingen på arbetsmarknaden ur ett yrkesperspektiv. Stark jobbtillväxt inom tjänsteområdena Fortsatt stark arbetsmarknad Jobbtillväxten på den svenska arbetsmarknaden fortsätter att vara stark. Under 2015 ökade antalet sysselsatta i åldersgruppen år med personer jämfört med året innan. 1 Efterfrågan på arbetskraft är omfattande och sysselsättningen steg på bred front i ett såväl branschmässigt som geografiskt perspektiv. Sammanlagt var närmare 4,7 miljoner personer sysselsatta under Jobbtillväxten fördelade sig mycket jämnt mellan könen. Som andel av befolkningen är dock männens deltagande i arbetslivet alltjämt något högre än kvinnornas. God utveckling av den inhemska ekonomin ger fler jobb även 2016 Fjolårets goda jobbtillväxt bedöms fortsätta även under Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att stiga med personer i åldersgruppen år under innevarande år, vilket innebär en ökning på 1,5 procent. 3 I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2015 där förmedlingen intervjuat arbetsställen i det privata näringslivet och verksamheter inom landets samtliga kommuner och landsting framgick att både offentliga och privata arbetsgivare planerar för fler anställda under 2016 än under året innan. Optimismen var även denna gång allra tydligast hos de arbetsgivare som är beroende av utvecklingen i den inhemska ekonomin. Detta medför att det även fortsättningsvis är inom områdena privata respektive offentliga tjänster som sysselsättningen bedöms utvecklas starkast. Inom området privata tjänster väntas de delar vars verksamheter främst riktar sig mot hushållen vara de som uppvisar starkast jobbtillväxt. Även under 2016 är det således utvecklingen av den inhemska ekonomin som främst kommer att driva på jobbtillväxten. Hushållen får en fortsatt relativt god inkomstutveckling vilket skapar förutsättningar för en fortsatt god ökning av den privata konsumtionen. Också den offentliga konsumtionen väntas öka i god takt under Denna utveckling drivs dels av den demografiska utvecklingen som både innebär fler barn i skolan och fler äldre, dels av den stora ökningen av antalet asylsökande under Även utvecklingen inom byggområdet ger ett tydligt bidrag till den inhemska ekonomin samtidigt som en sammantaget något starkare internationell konjunktur gynnar ett så exportberoende land som Sverige. Också det fortsatt stora antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen samt det mycket låga antalet varslade talar för en fortsatt god jobbtillväxt. Sammantaget innebär detta att det finns mycket goda förutsättningar för en mycket bred sysselsättningstillväxt 1 Arbetskraftsundersökningarna, SCB. I åldersgruppen år steg sysselsättningen med personer jämfört med året innan. 2 Arbetskraftsundersökningarna, SCB. I åldersgruppen år uppgick sysselsättningen till drygt 4,8 miljoner personer. 3 I åldersgruppen år bedöms sysselsättningen stiga med personer under

5 under Läs mer om Arbetsförmedlingens bedömningar av utvecklingen på arbetsmarknaden och i ekonomin i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna hösten Fortsatt många rekryteringar Den goda jobbtillväxten innebär även av att antalet rekryteringar på arbetsmarknaden fortsätter att vara stort. Under 2015 skedde drygt 1,4 miljoner rekryteringar i åldersgruppen år på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet rekryteringar kommer att överstiga 1,4 miljoner även under Detta innebär att det kommer att finnas ett mycket stort antal jobböppningar på arbetsmarknaden även under Som arbetssökande är det viktigt att ta vara på dessa möjligheter genom att vara aktiv i sitt sökande. Ett aktivt arbetssökande inom ett brett fält av yrken och inom ett brett geografiskt område ökar möjligheten att snabbare finna ett arbete. Tjänsteinriktade yrkesområden får starkast jobbtillväxt I ett yrkesperspektiv blir jobbtillväxten bred även under Allra starkast jobbtillväxt väntas inom yrkesområdena tekniskt arbete (ett område som främst inrymmer ingenjörer) respektive data/it. Områdena gynnas både av att aktiviteten i den inhemska ekonomin blir god och av den stigande optimismen inom de exportberoende delarna av arbetsmarknaden. De bägge områdena får således draghjälp av den starka utvecklingen inom såväl den privata som offentliga tjänstesektorn, den fortsatt höga aktiviteten inom byggverksamheten och en ökad efterfrågan på industrins produkter. Denna utveckling gynnar i stort sett samtliga kategorier av ingenjörer samt IT-specialister såsom utvecklare, testare och IT-arkitekter yrkesgrupper som under lång tid varit eftertraktade på arbetsmarknaden. Under 2016 blir således jobbtillväxten för arbetskraft med eftergymnasiala utbildningar med inriktning mot dessa yrkesområden mycket god. Också de offentliga arbetsgivarna planerar för fler anställda under Den demografiska utvecklingen gör att sysselsättningen stiger i mycket god takt inom området pedagogiskt arbete. Även inom områdena hälso- och sjukvård respektive socialt arbete väntas sysselsättningen stiga påtagligt. En bidragande orsak till att sysselsättningen väntas stiga inom dessa områden är också den stora ökningen av antalet asylsökande under De offentliga arbetsgivarna har goda ekonomiska förutsättningar att växa, vilket är en avgörande faktor för deras möjligheter att utöka sin personalstyrka. För områdena pedagogiskt arbete respektive hälso- och sjukvård väntas dock en god jobbtillväxt hos såväl offentliga som privata huvudmän. Sysselsättningstillväxten inom områdena pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård samt socialt arbete avser framför allt personer med eftergymnasiala utbildningar. Bland de yrken som väntas växa finns bland annat lärare, sjuksköterskor, läkare, tandläkare samt kuratorer och socialsekreterare. Även yrkesgruppen undersköterskor med en utbildning på gymnasienivå väntas uppvisa en god jobbtillväxt. I takt med att efterfrågan på arbetskraft inom dessa yrkesområden fortsätter att öka stärks arbetsmarknaden för allt fler yrkeskategorier. Även under 2016 väntas således bland annat barnskötare och personliga assistenter, samt i viss mån även vårdbiträden, att få draghjälp av den allmänt höga efterfrågan på arbetskraft inom nämnda yrkesområden. Även arbetsmarknaden inom yrkesområdet administration, ekonomi och juridik gynnas såväl av den goda aktiviteten i den inhemska ekonomin som av de offentliga arbetsgivarnas goda ekonomiska förutsättningar. 3

6 Förändring av antalet sysselsatta 4 inom yrkesområden under 2016 Yrkesområde Förändring Tekniskt arbete Data/IT Pedagogiskt arbete Hotell, restaurang och storhushåll Naturvetenskapligt arbete Administration, ekonomi och juridik Hälso- och sjukvård Försäljning, inköp och marknadsföring Bygg och anläggning Service- och säkerhetsarbete Socialt arbete Industriell tillverkning Transport Installation, drift och underhåll Kultur, media och design Naturbruk Totalt Anm. I totalen ingår även sysselsatta inom området chefer och verksamhetsledare samt sysselsatta utan uppgift om yrke. 4 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. Den privata konsumtionen fortsätter att utvecklas starkt. Detta skapar fler jobb inom bland annat områdena hotell, restaurang och storhushåll respektive försäljning, inköp och marknadsföring. Jobbtillväxten bli särskilt tydlig inom området hotell, restaurang och storhushåll. Utvecklingen innebär en fortsatt god efterfrågan på bland annat kockar, bagare och servitörer. Utsikterna är även goda för ett flertal olika kategorier av säljare även om delar av handeln fortsätter att präglas av effektiviseringar, vilket håller tillbaka sysselsättningstillväxten något för vissa yrkeskategorier. Också delar av yrkesområdet service- och säkerhetsarbete gynnas av den starka utvecklingen av den privata konsumtionen. Den fortsatt starka byggkonjunkturen och den utbredda optimismen hos byggarbetsgivarna innebär fler jobb inom yrkesområdet bygg och anläggning. Aktiviteten är hög inom alla delar av byggområdet vilket leder till ökad sysselsättning för flertalet byggyrken. Samtidigt har 4 Arbetsförmedlingens yrkesområdesprognoser är indelade i en femgradig skala där en starkt ökande sysselsättning innebär en jobbtillväxt på 2,0 procent eller mer. En förändring på 1,9-0,5 procent benämns ökande sysselsättning. Om antalet sysselsatta väntas förändras med 0,4 till -0,4 procent benämns detta som en oförändrad sysselsättning. På motsvarande sätt benämns en utveckling där sysselsättningen faller med 0,5 till 1,9 procent som en minskande sysselsättning. En utveckling där sysselsättningen faller med 2,0 procent eller mer benämns som en starkt minskande sysselsättning. 4

7 yrkesområdet bygg och anläggning en internationell prägel och inslaget av utländsk arbetskraft är stort. Detta innebär att den höga aktiviteten inom byggsektorn inte får fullt genomslag i sysselsättningsstatistiken. Även om efterfrågan på byggarbetskraft är god kan det för den som är nyutbildad i vissa fall vara svårt att få tag på en lärlingsplats. Lärlingarnas situation har dock förbättrats något på senare tid och situationen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Efter en lång period av mycket svag sysselsättningsutveckling väntas en viss jobbtillväxt inom yrkesområdet industriell tillverkning under Utvecklingen påverkas av en sammantaget något starkare internationell konjunktur. De hittillsvarande skillnaderna mellan olika yrken inom området bedöms dock i huvudsak bestå. Medan jobben fortsätter att minska för vissa kategorier av montörer och operatörer väntas efterfrågan på mer kvalificerad arbetskraft stiga. Detta gynnar yrkesgrupper såsom CNC-operatörer, svetsare, verktygsmakare, verkstadsmekaniker samt olika typer av plåtslagare. Då allt fler manuella moment fasas ut fortsätter således den strukturella förändringen av yrkessammansättningen mot ett allt större inslag av yrken med högre kvalifikationsgrad inom området. Även inom yrkesområdet transport väntas en viss jobbtillväxt. Området har nära kopplingar till utvecklingen inom många andra delar av arbetsmarknaden. Den höga aktiviteten inom byggområdet, handeln samt inom hotell och restauranger bidrar till en ökad efterfrågan på transporter. Till detta kan också läggas att den stigande aktiviteten inom de exportberoende delarna av arbetsmarknaden ökar behovet av transporttjänster. Också hushållens ökade efterfrågan på olika typer av resor och kollektivtrafik leder till ett ökat behov av arbetskraft inom området. Även inom transportområdet finns ett relativt stort inslag av utländsk arbetskraft. I likhet med byggområdet får därför inte den ökade efterfrågan på transporttjänster fullt genomslag i sysselsättningsstatistiken. Allt som allt innebär detta att det blir något fler jobb för bland annat lastbilsförare och bussförare men även för yrken såsom truckförare, transportledare och lagerarbetare. Bred jobbtillväxt både inom yrken med krav på längre utbildning och yrken på gymnasial nivå Ur ett yrkesperspektiv blir jobbtillväxten bred under Detta innebär ökad sysselsättning både inom yrkesområden som domineras av yrken med krav på längre utbildning och inom områden som består av yrken som vanligtvis kräver en utbildning på gymnasial nivå. Starkast arbetsmarknad väntas dock för yrkesområden där merparten av de ingående yrkena vanligtvis förutsätter en eftergymnasial utbildning. Arbetsgivarna höjer kompetenskraven Antalet yrken med mycket låga eller helt utan formella krav på utbildning är begränsat. Exempel på enskilda yrken med begränsade formella krav på utbildning finns emellertid inom bland annat områdena hotell, restaurang och storhushåll samt service- och säkerhetsarbete. Många gånger rekryteras emellertid arbetssökande med längre utbildningar till yrken med formellt sett lägre utbildningskrav. Detta gäller inom alla yrkesområden. I takt med att en allt större andel av arbetskraften har en utbildning på eftergymnasial nivå höjer således även arbetsgivarna sina kompetenskrav vid rekryteringar till yrken som vanligen endast kräver en utbildning på gymnasienivå. På motsvarande sätt höjs ofta kraven vid rekryteringar till yrken med mycket låga eller helt utan formella krav på utbildning. 5

8 Trots den breda ökningen av sysselsättningen förblir arbetsmarknaden svag inom yrken med begränsade formella utbildningskrav. Möjligheterna för dem utan fullföljd gymnasieutbildning måste därför generellt sett anses som mycket begränsade. Arbetssökande utan fullföljd gymnasieutbildning vilket är den lägsta utbildningsnivå som vanligen krävs vid rekryteringar får därmed fortsatt mycket svårt att få ett varaktigt fotfäste på arbetsmarknaden. Personer utan gymnasieutbildning utgör samtidigt en stor andel av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen. 5 Mycket stor brist på lärare och vårdpersonal Stark efterfrågan men ingen generell brist på arbetskraft inom privat sektor Trots en mycket stark efterfrågan på arbetskraft är det fortfarande ingen generell brist på arbetskraft i privat sektor. Andelen privata arbetsgivare som i Arbetsförmedlingens intervjuer med arbetsställen hösten 2015 angav att de upplevt svårigheter att rekrytera uppgick till 28 procent. Jämfört med samma undersökning våren 2015 är detta en ökning med 4 procentenheter. Bristen på arbetskraft ligger nu något över det historiska genomsnittet men jämfört med liknande konjunkturlägen tidigare har rekryteringsproblemen endast ökat i begränsad omfattning. 6 Det finns således inget som indikerar att de privata arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera har påverkat sysselsättningstillväxten inom det privata näringslivet under 2015 eller åren närmast dessförinnan. Arbetsförmedlingens undersökning visar också att det fortfarande endast råder marginella skillnader i löneförändringar mellan de privata arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft och de som inte upplevt motsvarande brist. Det betyder att bristen på arbetskraft inte gett några effekter på lönebildningen. Det finns flera bidragande orsaker till att rekryteringsproblemen inom den privata sektorn hittills varit begränsade. En viktig faktor är att efterfrågan på arbetskraft till stor del har återfunnits inom de delar av området privata tjänster där det inte ställs så höga utbildningskrav. Jobben har dessutom främst uppstått i de tre storstadsregionerna, där tillgången på arbetskraft är god. En ytterligare orsak är de ökade inslagen av utländsk arbetskraft, särskilt inom branscher som byggverksamhet och transport. Det har även blivit vanligare att lägga ut uppdrag på företag i andra länder, till exempel inom områdena IT respektive teknik. Det sker också en viss arbetskraftsinvandring inom ett antal bristyrken på arbetsmarknaden. Andra förklaringar kan vara att arbetsgivare lättare når den arbetskraft de önskar rekrytera, till exempel genom sociala medier. Dessutom finns det fortfarande många arbetslösa som söker de lediga jobben. Hög och ökande brist på arbetskraft bland de offentliga arbetsgivarna Samtidigt fortsätter bristen på arbetskraft att stiga bland de offentliga arbetsgivarna. I Arbetsförmedlingens intervjuer med offentliga arbetsgivare hösten 2015 uppgav 57 procent av verksamheterna att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Detta är en ökning med 7 procentenheter jämfört med våren 2015 och med hela 10 procentenheter jämfört med hösten Höstens bristnivå är den högsta vi uppmätt och den ligger drygt 20 5 Läs mer om utvecklingen av arbetslöshetens sammansättning i rapporten Arbetsmarknadsutsikterna hösten Avser perioden våren 2000 till och med hösten

9 procentenheter över det historiska genomsnittet för de offentliga arbetsgivarnas verksamheter. 7 Även om det fortfarande finns skillnader i hur utbredd bristen är hos de olika offentliga huvudmännen och deras verksamheter så är bilden av stigande rekryteringsproblem i det närmaste entydig. Störst svårigheter noteras alltjämt inom området hälso- och sjukvård där i det närmaste samtliga intervjuade verksamheter uppger att de har upplevt brist på personal under det senaste halvåret. Samtidigt fortsätter rekryteringsproblemen att stiga till nya toppnivåer inom samtliga delar av utbildningsområdet. I höstens undersökning uppgav drygt 80 procent av de kommunala verksamheterna inom grundskolan att de haft svårt att rekrytera under det senaste halvåret. Inom barnomsorgen respektive gymnasieskolan uppgick motsvarande andelar till närmare 80 respektive 65 procent. Även inom vård och omsorg fortsätter bristen på arbetskraft att stiga och våra intervjuer visar att drygt 70 procent av de kommunala verksamheterna inom området har upplevt svårigheter att hitta rätt arbetskraft. Också detta är den högsta bristnivå som uppmätts. Rekryteringsproblemen väntas fortsätta öka I takt med att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara hög bedömer Arbetsförmedlingen att bristen på arbetskraft kommer att öka inom allt fler yrken under Inom det privata näringslivet väntas dock inte rekryteringsproblemen bli så omfattande att de medfört försämrade förutsättningar för sysselsättningstillväxten. Rekryteringsproblemen bedöms således inte bli generella utan fortfarande främst öka inom specifika delar av arbetsmarknaden. Däremot väntas de redan utbredda rekryteringsproblemen bland de offentliga arbetsgivarna att tillta ytterligare. Det finns därmed en uppenbar risk att de kommer att påverka dessa arbetsgivares möjligheter att växa på det sätt man gett uttryck för i våra intervjuer. Denna risk är uppenbar inom hälso- och sjukvården, utbildningsområdet samt äldreomsorgen. Goda jobbmöjligheter inom många yrkesområden Att bristen på arbetskraft har ökat framkommer även tydligt i Arbetsförmedlingens kartläggning av jobbmöjligheterna inom olika yrken på ett års sikt det vill säga till och med hösten Arbetsförmedlingskontorens bedömningar av jobbmöjligheterna visar nu det högsta samlade bristindex som vi uppmätt. 9 Jämfört med föregående undersökning våren 2015 har bristindex ökat för hela 15 av 16 yrkesområden. Endast området naturbruk avviker från detta mönster med ett oförändrat bristindex. Störst ökning noteras för området socialt arbete. Under det närmaste året bedöms högst bristindex och jobbmöjligheterna därmed vara mycket goda inom områdena pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård samt tekniskt arbete. För dessa områden noteras även de högsta samlade bristindex som vi uppmätt. Även inom områdena bygg och anläggning samt data/it väntas möjligheterna till arbete vara goda. Detta är samtidigt yrkesområden där sysselsättningen bedöms öka i god fart under Också för flertalet yrken inom området installation, drift och underhåll väntas jobbmöjligheterna vara goda under innevarande år. Undersökningen visar således på en mycket stark arbetsmarknad för ett flertal yrkesområden. 7 Avser perioden våren 2002 till och med hösten Läs mer om bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod på sidan 38 i denna rapport. 9 Nuvarande metodik infördes hösten

10 Allra högst bristindex noteras för yrkesområden som domineras av yrken där arbetsgivarna vanligen ställer krav på eftergymnasiala utbildningar. Men jobbmöjligheterna är även goda för flera områden som mestadels består av yrken där arbetsgivarna vanligtvis kräver en utbildning på gymnasial nivå. Yrkesområdet bygg och anläggning är det tydligaste exemplet på detta, men även inom områdena installation, drift och underhåll respektive hotell, restaurang och storhushåll finns flera yrken med goda jobbmöjligheter. I likhet med tidigare väntas dock fortsatt sämre jobbmöjligheter för den som söker arbete inom området kultur, media och design. Där väntas konkurrensen om de lediga jobben vara hård eller mycket hård för samtliga ingående yrken under det närmaste året. Även inom flera av de övriga yrkesområdena återfinns enskilda yrken där konkurrensen om de lediga jobben blir hård, eller annorlunda uttryckt där det är överskott på arbetskraft. Nedan återfinns en sammanställning över de yrken där det råder störst brist respektive överskott på arbetskraft eller annorlunda uttryckt de yrken med minst respektive störst konkurrens om jobben. Sammanställningen är uppdelad efter yrkenas kvalifikationsnivå I bilaga 1, på sidan 40 finns en detaljerad förteckning över bristindex för samtliga yrken som ingår i Arbetsförmedlingens bedömningar. 8

11 Yrken på högskolenivå där det råder störst brist på arbetskraft (minst konkurrens om jobben) under 2016 Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Operationssjuksköterskor IT-arkitekter Sjuksköterskor inom akutsjukvård Förskollärare Geriatriksjuksköterskor Civilingenjörer, bygg och anläggning Barnsjuksköterskor Mjukvaru- och systemutvecklare Distriktssköterskor Specialpedagoger Röntgensjuksköterskor Civilingenjörer, elkraft Sjuksköterskor (grundutbildade) Läkare Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Socialsekreterare VVS-ingenjörer Barnmorskor Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Yrken på högskolenivå där det råder störst överskott på arbetskraft (hårdast konkurrens om jobben) under 2016 Fotografer Journalister Informatörer Ljudtekniker Fartygsbefäl Biologer Banktjänstemän Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det råder störst brist på arbetskraft (minst konkurrens om jobben) under 2016 Kockar Lastbilsmekaniker Byggnadsplåtslagare VVS-montörer Golvläggare Murare Telefonförsäljare Verktygsmakare Installationselektriker Bagare/konditorer Bilmekaniker Betongarbetare Glasmästare Kranförare Styr- och reglertekniker Träarbetare/snickare Undersköterskor Plattsättare Styckare Målare Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det råder störst överskott på arbetskraft (hårdast konkurrens om jobben) under 2016 Vaktmästare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Matroser Brevbärare Administratörer och sekreterare Lagerarbetare Vårdbiträden Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Parkarbetare Källa: Arbetsförmedlingen. Yrkesindelningen är baserad på kvalifikationsnivå enligt SSYK96. 9

12 Bristen på lärare och vårdpersonal ger ökade jobbmöjligheter inom andra yrken De allt större svårigheterna att rekrytera pedagoger samt personal till vård och omsorg har medfört att arbetsgivarna breddat sin efterfrågan till att även avse andra yrkesgrupper. Den allt mer utbredda bristen på pedagoger och vårdpersonal har således gett draghjälp åt andra yrken. Arbetsförmedlingen noterar bland annat successivt allt bättre jobbmöjligheter för ett antal yrken inom området socialt arbete. Såväl personliga assistenter, elevassistenter, barnskötare som vårdbiträden har under de senaste åren noterat allt bättre möjligheter till arbete. Även fritidsledare har sannolikt fått draghjälp av samma orsaker. Sedan föregående undersökning har även jobbmöjligheterna för socialsekreterare, biståndsbedömare och kuratorer förbättrats påtagligt. De yrkesverksamma inom dessa yrken har en liknande utbildningsbakgrund och därmed även i hög grad en gemensam arbetsmarknad. Det finns flera orsaker till denna utveckling. Den ovan nämnda demografiska utvecklingen påverkar naturligtvis arbetsgivarnas behov även av dessa yrkesgrupper. Kortsiktigt har även det stora antalet asylsökande inneburit en ökad efterfrågan på dessa grupper. Begränsade jobbmöjligheter trots utbildning Trots goda jobbmöjligheter inom allt fler yrken, finns det yrken där arbetsmarknadsläget inte förbättras nämnvärt. Detta innebär att även vissa arbetssökande med gymnasieutbildning vilket är den lägsta utbildningsnivå som vanligen krävs vid rekryteringar kommer att möta en arbetsmarknad med hårdare konkurrens om jobben. Ofta handlar det om arbetssökande som har en inriktning på sin utbildning som inte passar behoven på arbetsmarknaden. Det kan dock även handla om arbetssökande med högskoleförberedande program inom gymnasiet som sin högsta fullföljda utbildning. Det vill säga arbetssökande som saknar en specifik yrkesutbildning. Det är dock mycket viktigt att betona att en fullföljd gymnasieutbildning oavsett inriktning ökar jobbmöjligheterna mycket kraftigt jämfört med möjligheterna för en arbetssökande som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Utöver detta kan jobbmöjligheterna också vara begränsade efter vissa eftergymnasiala utbildningar. Detta gäller främst vissa utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap, kultur eller media. Även om detta i många fall är ett övergående problem för den enskilde, kan fasen innan man är etablerad på arbetsmarknaden i vissa fall bli utdragen. Denna situation förklaras av att utbildningsvolymerna i vissa fall är större än de behov som finns på arbetsmarknaden. Att det är många som genomgår utbildningar på eftergymnasial nivå bidrar således till att vissa nyexaminerade möter en kärv arbetsmarknad inom sitt målyrke. Det skall dock understrykas tydligt att jobbmöjligheterna generellt sett ökar ju högre utbildning den arbetssökande har. Krympande skillnader i jobbmöjligheter mellan erfarna och nyutbildade Även om rekryteringsproblemen inom det privata näringslivet har fortsatt att öka under det senaste året är bristen på arbetskraft fortfarande inte generell. Arbetsgivarnas svårigheter att rekrytera avser i flera fall dessutom enbart erfaren arbetskraft, medan tillgången på nyexaminerade generellt bedöms bli tillräcklig. Att det förekommer brist på erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade är inte ovanligt Läs mer om skillnaderna mellan nyutexaminerade och yrkeserfarna för olika utbildningsgrupper i SCB:s rapport Arbetskraftsbarometern

13 I takt med att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara hög och bristen på arbetskraft stiger ytterligare väntas dock dessa skillnader att krympa. Arbetsgivarna anpassar således sina anställningskrav till hur den tillgängliga arbetskraften ser ut. Inom vissa yrkesområden är emellertid redan idag efterfrågan på arbetskraft så omfattande och bristen så uttalad att dessa skillnader måste betraktas som små. Detta gäller främst yrken inom områdena pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård, tekniskt arbete samt data/it. Detta är områden som företrädesvis består av yrken som vanligen ställer krav på eftergymnasial utbildning. Även inom områdena bygg- och anläggning respektive installation, drift och underhåll är jobbmöjligheterna i flera fall så goda att även nyutbildade möter en stark efterfrågan. För flera yrken inom dessa områden krävs dock att lärlingsperioden (färdigutbildning) är avslutad. Många yrken med goda möjligheter på längre sikt Lärare och vårdpersonal yrken med mycket goda jobbmöjligheter även på sikt På längre sikt fem och tio år framåt skapar kommande pensionsavgångar behov av många rekryteringar. Detta tillsammans med att många yrkesområden väntas fortsätta växa också på längre sikt innebär ett stort behov av arbetskraft. Inom flera yrkesområden bedöms dock arbetsgivarnas möjligheter att tillsätta kommande vakanser begränsas av att utflödet från utbildningssystemet inte överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden. Detta beror på ett bristande intresse för vissa utbildningar medan andra utbildningar endast har ett begränsat antal studieplatser. Inom dessa områden är det alltså risk för brist på arbetskraft. Enligt vår bedömning är situationen särskilt svårlöst i de fall orsaken är ett bristande intresse för att utbilda sig mot ett visst yrkesområde. Under de senaste åren har både antalet studieplatser och intresset för ett antal utbildningar som leder till yrken där det under lång tid har varit brist på arbetskraft ökat. Detta kommer i flera fall att hålla tillbaka bristen på arbetskraft något på längre sikt. Också i detta längre tidsperspektiv återkommer flera av de yrken som redan idag har goda eller mycket goda jobbmöjligheter. För bland annat ett flertal läraryrken respektive yrken inom hälso- och sjukvården väntas således goda möjligheter till arbete även på fem och tio års sikt. Även ingenjörer och IT-specialister tillhör yrkesgrupper med goda möjligheter till arbete också på sikt. De långsiktiga jobbmöjligheterna är goda också för ett stort antal yrken som vanligtvis kräver en utbildning på gymnasienivå. Bil- och lastbilsmekaniker, CNC-operatörer, kockar, undersköterskor och ett flertal byggyrken är några exempel på yrken med goda möjligheter till arbete på fem och tio års sikt. Nedan redovisas en sammanställning över yrken och grupper av yrken som bedöms ha stor brist respektive stort överskott på arbetskraft på fem och tio års sikt. Precis som i ovan redovisade beskrivning av jobbmöjligheterna på ett års sikt likställs brist på arbetskraft med goda möjligheter till arbete också i detta längre perspektiv. För en fullständig förteckning över prognoserna på fem och tio års sikt, se bilaga 2. 11

14 Yrken och grupper med stor brist på arbetskraft på 5 och 10 års sikt Högskolenivå Övriga utbildningsnivåer Förskollärare och fritidspedagoger Bil- och lastbilsmekaniker Gymnasielärare Ingenjörsyrken IT-yrken Läkare Lärare i grundskolan Sjuksköterskor Specialpedagoger Tandläkare Bussförare CNC-operatörer Flertalet byggyrken Kockar Lokförare Maskinreparatörer Tandsköterskor Undersköterskor Yrken och grupper med överskott på arbetskraft på 5 och 10 års sikt Högskolenivå Övriga utbildningsnivåer Banktjänstemän Ekonomiassistenter Biologer Handläggare/utredare, offentlig förvaltning Informatörer Journalister Personaltjänstemän Försäljare, dagligvaror och fackhandel Köks- och restaurangbiträden Löne- och personalassistenter Vissa maskinoperatörsyrken Montörsyrken Källa: Arbetsförmedlingen Risk för särskilt stor brist på arbetskraft i regioner med svag befolkningstillväxt Även om befolkningstillväxten i riket varit god under senare år är de regionala skillnaderna stora. Det finns således en påtaglig risk att bristen på arbetskraft blir särskilt stor i regioner som idag har en svag utveckling av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) detta då befolkningsutvecklingen är avgörande för den långsiktiga tillgången på arbetskraft. En viktig orsak bakom de senaste årens goda befolkningstillväxt är en ökad nettoinvandring. Mycket talar dessutom för att nettoinvandringen kommer att kvarstå på en hög nivå under kommande år. Hittills har dock invandringen främst inneburit ett tillskott till arbetskraften i storstadsområdena och övriga större städer medan glesbygd och mindre orter endast får en liten del av denna förstärkning. Den ojämna regionala fördelningen av tillväxten för befolkningen i yrkesaktiva åldrar riskerar således att på sikt medföra betydande svårigheter att rekrytera i regioner med en svag utveckling av tillgången på arbetskraft. Även om den ökade invandringen innebär att effekterna av kommande generationsväxling mildras jämfört med tidigare beräkningar väntar således stora utmaningar i de delar av landet där befolkningstillväxten är svag. Arbetsförmedlingen bedömer därför att det kommer att kvarstå stora problem att tillsätta tjänster inom vissa yrken och att problemen förblir särskilt stora i vissa regioner. Gymnasieprogram som leder till hög sannolikhet för etablering på arbetsmarknaden På basis av Arbetsförmedlingens långsiktiga yrkesprognoser går det även att identifiera ett antal yrkesprogram inom gymnasieskolan där sannolikheten är god att man relativt snabbt 12

15 etablerar sig på arbetsmarknaden efter en fullföljd utbildning. Arbetsförmedlingen bedömer att följande fyra yrkesprogram innebär goda möjligheter till arbete inom naturliga målyrken efter avslutad utbildning: 12 Bygg- och anläggningsprogrammet Fordons- och transportprogrammet Industritekniska programmet Vård- och omsorgsprogrammet Att Arbetsförmedlingen lyfter fram dessa yrkesprogram beror på att möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden bedöms som goda eller mycket goda på fem och tio års sikt inom flera av programmens vanliga målyrken. Exempel på sådana yrken är anläggningsarbetare, lastbilsmekaniker, CNC-operatör och undersköterska. Även om ovan nämnda yrkesprogram bedöms innebära särskilt goda möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden är en fullföljd gymnasieutbildning oavsett gymnasieprogram viktigare än valet av specifik utbildning. Ur ett utbildningsperspektiv är en fullföljd gymnasieutbildning den tydligaste skiljelinjen mellan goda och mindre goda jobbmöjligheter och det är en i det närmaste nödvändig förutsättning för att vara gångbar på arbetsmarknaden. I ljuset av detta är det oroväckande stora andelar av varje årskull som lämnar gymnasieskolan varje år utan fullständiga betyg. 13 Många av dessa fullföljer dock sin utbildning efter hand. Många faktorer påverkar arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera Höjda kompetenskrav inom många yrken Vid sidan av den allmänna tillgången på arbetskraft finns det fler faktorer som påverkar hur arbetsgivarna upplever sina möjligheter att rekrytera. En faktor är att arbetsgivarna i vissa fall ställer allt högre kompetenskrav i samband med rekryteringar en utveckling som pågått länge. En orsak till detta är att arbetskraften i allt högre utsträckning består av personer med längre utbildningar vilket gör det möjligt för arbetsgivarna att höja kompetenskraven. Detta kan få till följd att antalet yrkesverksamma inom ett yrke ökar medan ett annat närliggande yrke krymper. Exempel på detta är undersköterskor respektive vårdbiträden samt förskollärare respektive barnskötare. I båda dessa fall förklaras den långsiktiga utvecklingen av arbetsgivarnas ambition att höja kompetensen hos sina medarbetare. Kortsiktigt kan dock jobbmöjligheterna öka även inom yrken som långsiktigt uppvisar en svag utveckling. När tillgången på arbetskraft inom närliggande men mer kvalificerade yrken är liten, kan detta öka efterfrågan även på yrken med en lägre kvalifikationsgrad. Det finns också exempel på yrken där det finns många arbetssökande samtidigt som det råder brist på arbetskraft. Dessa yrken brukar benämnas paradoxyrken. Paradoxsituationen beror ofta på att de arbetssökandes kompetenser inte matchar arbetsgivarnas krav. Exempel 12 Dessa fyra program är ett urval av de totalt tolv nationella yrkesprogrammen inom gymnasieskolan. Utöver de tolv nationella yrkesprogrammen finns även sex högskoleförberedande program. Läs med om programmen inom gymnasieskolan via skolverket.se. 13 Läs mer om studieresultat inom gymnasieskolan i Skolverkets rapport Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie, rapport 411,

16 på detta är CNC-operatörer och svetsare. Även faktorer som arbetsmiljö och anställningsvillkor kan påverka hur arbetsgivarna upplever tillgången på arbetskraft. Ett sådant exempel kan vara yrket telefonförsäljare. Vid sidan av att vissa yrken uppvisat en svag utveckling under lång tid så har även arbetsinnehållet inom vissa yrken förändrats över tid. För bland annat administratörer och sekreterare samt löne- och personalassistenter har arbetets innehåll ändrats successivt genom att nya uppgifter lagts till yrkena medan andra fasats ut. Motsvarande exempel finns inom flertalet yrkesområden. Arbetssökande som inte besitter de färdigheter som arbetsgivarna efterfrågar kan då ha svårt att hitta ett arbete samtidigt som arbetsgivarna i vissa fall kan uppleva att de har svårt att hitta arbetskraft som uppfyller deras krav. I många fall tillkommer också krav på olika mjuka kompetenser när en arbetsgivare ska rekrytera, där den vanligaste som lyfts fram är social kompetens. Två exempel på yrken som i allt högre grad har kommit att beröras av detta är vaktmästare och lastbilsförare. För båda grupperna har det bland annat tillkommit ökad kundkontakt. Detta ställer nya krav på arbetskraften. Grundläggande IT-kompetens är dessutom ett generellt krav på arbetsmarknaden. Även körkort kan i många fall vara en merit som stärker chanserna att få ett arbete. Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken Bristyrken kräver ofta eftergymnasial utbildning Det finns flera gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken, det vill säga yrken med goda respektive mindre goda jobbmöjligheter. Detta gäller såväl under det närmaste året som på fem och tio års sikt. För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att kraven på utbildning är högre, och då ofta på eftergymnasial nivå. Detta berör både vissa teoretiskt inriktade högskoleutbildningar och en rad utbildningar med tydliga målyrken. Längre utbildning innebär även generellt sett större möjligheter till ett arbetssökande över ett bredare fält av yrken, ofta innefattande yrken inom flera olika yrkesområden. Brist på arbetskraft inom yrken på gymnasial nivå omfattar enbart yrken med bakgrund i gymnasieskolans yrkesprogram. På motsvarande sätt förenas många överskottsyrken av att de istället endast kräver utbildningar på gymnasienivå och många gånger utan yrkesspecifik inriktning. För en arbetssökande är en fullföljd gymnasieutbildning i det närmaste nödvändig för att vara gångbar på arbetsmarknaden. En fullföljd gymnasieutbildning är dessutom en nödvändig plattform för fortsatt utbildning. Många yrken med brist på arbetskraft förenas också av för små utbildningsvolymer. Detta gäller bland annat utbildningar inom IT, många ingenjörsutbildningar, flertalet lärarutbildningar samt många utbildningar inom området hälso- och sjukvård. Det finns dock olika anledningar till att utbildningsvolymerna är för små. En viktig orsak är att ungdomarna uppvisar ett för litet intresse för vissa utbildningar, exempelvis olika högskoleingenjörsutbildningar och lärarutbildningar. För att det skall vara möjligt att öka antalet examinerade från dessa utbildningar måste således intresset hos de unga öka. Detta är ett svårlöst problem som bland annat kräver stora informationssatsningar. I andra fall kan intresset hos de unga visserligen finnas men utbildningsplatserna vara för få. Ett exempel är läkarutbildningen även om antalet platser inom denna utbildning har ökat på senare år. Gemensamt 14

17 för många yrken med brist på arbetskraft är också att de återfinns inom expansiva områden på arbetsmarknaden. På motsvarande sätt har många överskottsyrken kopplingar till krympande delar av arbetsmarknaden. Här återfinns bland annat yrken präglade av strukturförändringar, exempelvis vissa tillverkningsyrken, vissa yrken med administrativ inriktning samt vissa yrken inom drift och underhåll. Flera av överskottsyrkena är också vanliga genomgångsyrken, det vill säga yrken som är attraktiva ingångsjobb för de som ska etablera sig på arbetsmarknaden och skaffa sig arbetslivserfarenhet. Att många söker denna typ av yrken gör att konkurrensen om de lediga jobben blir hård även om vissa av yrkena är stora och det sker många rekryteringar till dem under ett år. Här återfinns bland annat vissa yrken inom områdena hotell, restaurang och storhushåll respektive försäljning, inköp och marknadsföring. Bland överskottsyrkena finns emellertid även exempel på yrken som är attraktiva som alternativa yrken för den som blivit arbetslös inom sitt tidigare yrke. Exempel på detta finns inom området installation, drift och underhåll. Även detta ökar konkurrensen inom dessa yrken. Flertalet nu aktuella brist- respektive överskottsyrken har uppvisat samma mönster även i ett längre perspektiv. Bland de mer utpräglade överskottsyrkena återfinns också yrken som under lång tid kännetecknats av hög arbetslöshet, medan motsatt situation råder för merparten av bristyrkena. Detta understryker vikten av ett brett arbetssökande både yrkesmässigt och geografiskt. 15

18 Administration, ekonomi och juridik Stora skillnader i jobbmöjligheter Yrkesområdet administration, ekonomi och juridik består av flera olika yrken. En del av yrkena har höga kompetenskrav motsvarande långa eftergymnasiala utbildningar. För andra yrken är gymnasial utbildning tillräcklig. Omkring 70 procent av dem som arbetar inom yrkesområdet är kvinnor. Området är det största på arbetsmarknaden och sysselsätter omkring en halv miljon personer. Under 2016 väntas antalet sysselsatta öka. Det är stora skillnader i jobbmöjligheter mellan de olika yrkena inom området. Allmänt gäller att möjligheterna till jobb är betydligt bättre för dem som har yrkeserfarenhet än för nyexaminerade. Utbildningskraven har successivt ökat i flera av yrkena, vilket innebär att de som nyrekryteras ofta har eftergymnasial utbildning medan de äldre inom yrket kan ha kortare utbildningsbakgrund. Medicinska sekreterare Redovisningsekonomer Speditörer Studie- och yrkesvägledare Controllrar Revisorer Försäkringstjänstemän Jurister Värdepappersmäklare Löne- och personalassistenter Handläggare/utredare, offentlig förvaltn Personaltjänstemän Ekonomiassistenter Administratörer och sekreterare Bristindex på ett års sikt inom administration, ekonomi och juridik Heldragna linjer = balansintervall Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015 Medicinska sekreterare väntas ha den starkaste arbetsmarknaden under det närmaste året och det kommer att finnas goda möjligheter till jobb. Även redovisningsekonomer och speditörer bedöms ha goda jobbmöjligheter. För många av yrkena inom området bedöms det vara balans på arbetsmarknaden mellan efterfrågan på arbetskraft och tillgången på arbetssökande. Detta gäller studie- och yrkesvägledare, controllrar, revisorer, försäkringstjänstemän, jurister, värdepappersmäklare, löne- och personalassistenter samt handläggare och utredare inom offentlig förvaltning. Personaltjänstemän kommer däremot att möta hård konkurrens om jobben på arbetsmarknaden. Intresset för yrket är stort, vilket innebär att många utbildar sig och vill arbeta inom området. Även administratörer och sekreterare samt ekonomiassistenter kommer att möta hård konkurrens om jobben. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen har rationaliserat bort en del av arbetsuppgifterna för dessa yrkesgrupper. 16

19 Goda jobbmöjligheter för redovisningsekonomer på längre sikt Redovisningsekonomer väntas ha goda jobbmöjligheter även på fem och tio års sikt. Arbetsmarknaden väntas vara i balans för revisorer, jurister, controllrar och försäkringstjänstemän. Detta innebär medelgoda möjligheter till jobb. Konkurrensen om jobben bedöms däremot bli hård för personaltjänstemän, handläggare och utredare inom offentlig förvaltning, administratörer och sekreterare samt löne-, personal- och ekonomiassistenter. Detta beror både på att det kommer att finnas många nyutbildade och på fortsatta rationaliseringar i yrken med administrativt innehåll. Bygg och anläggning Goda eller mycket goda jobbmöjligheter inom så gott som samtliga yrken Gemensamt för yrkena inom bygg och anläggning är att det vanligtvis krävs en gymnasial yrkesutbildning samt en lärlingsperiod (färdigutbildning) för att få jobb. Bristen på utbildad och erfaren personal är omfattande. Inom områdets samtliga yrken (undantaget grovarbetare) väntas liten eller mycket liten konkurrens om de lediga jobben under Många av yrkena inom området är dock små mätt i antalet sysselsatta. Det gäller exempelvis kranförare, glasmästare och isoleringsmontörer, där bristen är liten mätt i antal personer, men ändå i högsta grad bekymmersam för arbetsgivarna. Byggkonjunkturen har varit stark under lång tid. Den starka utvecklingen bedöms fortsätta även under Antalet sysselsatta inom yrkesområdet bygg och anläggning väntas därmed fortsätta att öka. Bostadsbyggandet ökade starkt 2015 och väntas fortsätta att öka under Även byggandet av lokaler och anläggningar väntas öka. Det finns fortsatt stora renoveringsbehov, framför allt inom hyresbeståndet, som bidrar till en fortsatt stark utveckling. Byggverksamheten har en internationell prägel med ett stort inslag av utländsk arbetskraft som jobbar i Sverige. Det kan vara både arbetstagare som utstationeras 14 till Sverige och utländska företag som utför arbeten i Sverige. Det finns också många utländska egenföretagare som utför arbeten i Sverige. Detta påverkar sannolikt såväl bristtal som sysselsättningsstatistik påtagligt. Det är inom byggverksamhet som den största andelen av de utstationerade i Sverige återfinns. Rekryteringsproblemen inom bygg och anläggning ligger trots allt på en relativt låg nivå, med tanke på den höga aktiviteten i branschen. Bristen är dock utbredd, men det är framför allt utbildad och erfaren arbetskraft som efterfrågas. Inom flera yrken kan det fortsatt vara svårt att få tag på lärlingsplats till exempel för träarbetare och VVS-montörer. Lärlingarnas situation har dock förbättrats något på senare tid, men situationen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. 14 En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. Utstationeringar registreras i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. 17

20 VVS-montörer Golvläggare Murare Betongarbetare Glasmästare Kranförare Plattsättare Träarbetare/snickare Målare Isoleringsmontörer Takmontörer Anläggningsarbetare Anläggningsmaskinförare Grovarbetare inom bygg och anläggning Bristindex på ett års sikt inom bygg och anläggning Heldragna linjer = balansintervall Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015 I takt med att byggandet fortsätter att öka, ökar efterfrågan på yrkesarbetare i byggbranschen. Samtidigt är tillgången på arbetskraft för liten inom många yrken och därmed blir jobbmöjligheterna goda. För färdigutbildade yrkesarbetare blir jobbmöjligheterna goda eller mycket goda. Allra starkast arbetsmarknad möter VVS-montörer, golvläggare, murare, betongarbetare, glasmästare och kranförare. Inom dessa yrken blir det mycket goda jobbmöjligheter. Den starka byggkonjunkturen har även påverkat grovarbetarnas arbetsmarknad i positiv riktning. Grovarbetare behöver inte ha någon särskild utbildning, men jobbmöjligheterna är bättre för personer som har körkort och erfarenhet. Efterfrågan på yrkesgruppen har ökat i takt med att konjunkturen förstärkts ytterligare. Konkurrensen om jobben blir ändå hård, eftersom det finns många som kan ta de lediga jobben. Goda jobbmöjligheter för utbildade byggarbetare på fem och tio års sikt På fem och tio års sikt blir jobbmöjligheterna goda för utbildade byggnadsarbetare inom de flesta yrkena inom området. Det finns ett fortsatt stort behov av nya bostäder, framför allt i storstäderna. Behovet ökar också i takt med att befolkningen ökar. Det finns också stora renoveringsbehov av befintliga byggnader. Även när det gäller infrastruktur finns behov av såväl renovering av befintliga anläggningar som nybyggnad och utbyggnad. Goda jobbmöjligheter väntas inom nästan alla yrken inom bygg och anläggning. Målare och träarbetare bedöms möta en arbetsmarknad i balans. Det beror framför allt på att många utbildas inom dessa yrken. Det blir således goda jobbmöjligheter för murare, plattsättare, betongarbetare, golvläggare, VVS-montörer, takmontörer, anläggningsarbetare, isoleringsmontörer, glasmästare och kranförare. Inom dessa yrken utbildas för få för att motsvara efterfrågan, som ökar i takt med det ökande byggandet. Samtidigt kan det även på fem och tio års sikt vara svårt att få tag på lärlingsplats inom vissa yrken. 18

21 Data/IT Mycket goda jobbmöjligheter för kvalificerad IT-personal Jobbtillväxten inom IT-yrkena blir fortsatt stark. Uppemot hälften av de sysselsatta inom området arbetar inom näringsgrenen information och kommunikation, som bland annat inkluderar IT-konsultföretag och företag inom dataprogrammering. IT-yrken blir allt viktigare på arbetsmarknaden i takt med att digitaliseringen ökar. IT-kompetens efterfrågas därmed inom de flesta branscher, inte minst inom finansiell verksamhet och företagstjänster, men även i relativt hög utsträckning inom industri, handel och offentliga tjänster. Inom de flesta yrkena i området efterfrågas eftergymnasial utbildning, gärna i kombination med erfarenhet. Personer med praktisk erfarenhet från den verksamhet som IT-systemen används i är eftertraktade. Arbetsgivarnas kompetenskrav är höga och de har ofta svårt att få tag på personer med önskad kompetens. Många rekryterar arbetskraft från utlandet, eller utlokaliserar arbetsuppgifter till andra länder. Av de som är arbetslösa inom IT-området saknar många aktuell erfarenhet, eller har en utbildningsinriktning som inte motsvarar arbetsgivarnas efterfrågan. IT-arkitekter Bristindex på ett års sikt inom data/it Heldragna linjer = balansintervall Mjukvaru- och systemutvecklare Testare och testledare Systemförvaltare/systemadministratörer Drifttekniker, IT Helpdesktekniker/supporttekniker Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015 Efterfrågan på kvalificerad IT-personal fortsätter att öka framöver. Detta innebär att jobbmöjligheterna blir goda även för nyexaminerade. För dem som har utbildning och erfarenhet, men som inte arbetat inom området de senaste åren, kan det dock bli besvärligare att hitta arbete. Det väntas bli mycket liten konkurrens om jobben inom de yrken där utbildnings- och erfarenhetskraven i de flesta fall är höga: mjukvaru- och systemutvecklare, testare och testledare samt IT-arkitekter. Liksom tidigare blir bristen mest utpräglad när det gäller utbildad och erfaren arbetskraft och den kan ofta gälla relativt smala kompetenser såsom specifika programspråk eller verktyg. För att kunna arbeta som till exempel IT-arkitekt krävs en gedigen yrkeserfarenhet. Systemförvaltare och systemadministratörer väntas möta liten konkurrens om jobben det kommande året. 19