Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick"

Transkript

1 Var finns jobben?

2 Text Catarina Annetorp Hörnsten Julia Asplund Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Eftertryck tillåten med angivande av källa

3 Innehåll Var finns jobben?... 2 Stark jobbtillväxt inom tjänsteområdena... 2 Mycket stor brist på lärare och vårdpersonal... 6 Många yrken med goda möjligheter på längre sikt Många faktorer påverkar arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken Administration, ekonomi och juridik Bygg och anläggning...17 Data/IT Försäljning, inköp och marknadsföring Hotell, restaurang och storhushåll Hälso- och sjukvård Industriell tillverkning Installation, drift och underhåll Kultur, media och design Naturbruk Naturvetenskapligt arbete Pedagogiskt arbete Service- och säkerhetsarbete Socialt arbete Tekniskt arbete Transport Om Var finns jobben? och Yrkeskompassen Bilaga 1: Bristindex per yrke Bilaga 2: Yrkesprognoser på fem och tio års sikt... 45

4 Var finns jobben? Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? är en del av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser. Rapporten beskriver jobbmöjligheterna inom olika yrkesområden ur två perspektiv dels redovisas den förväntade sysselsättningsutvecklingen för de olika områdena, dels speglas konkurrensen om de lediga jobben med hjälp av Arbetsförmedlingens bristindex. Avsikten är att ge en bred bild av utvecklingen på arbetsmarknaden ur ett yrkesperspektiv. Stark jobbtillväxt inom tjänsteområdena Fortsatt stark arbetsmarknad Jobbtillväxten på den svenska arbetsmarknaden fortsätter att vara stark. Under 2015 ökade antalet sysselsatta i åldersgruppen år med personer jämfört med året innan. 1 Efterfrågan på arbetskraft är omfattande och sysselsättningen steg på bred front i ett såväl branschmässigt som geografiskt perspektiv. Sammanlagt var närmare 4,7 miljoner personer sysselsatta under Jobbtillväxten fördelade sig mycket jämnt mellan könen. Som andel av befolkningen är dock männens deltagande i arbetslivet alltjämt något högre än kvinnornas. God utveckling av den inhemska ekonomin ger fler jobb även 2016 Fjolårets goda jobbtillväxt bedöms fortsätta även under Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att stiga med personer i åldersgruppen år under innevarande år, vilket innebär en ökning på 1,5 procent. 3 I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning hösten 2015 där förmedlingen intervjuat arbetsställen i det privata näringslivet och verksamheter inom landets samtliga kommuner och landsting framgick att både offentliga och privata arbetsgivare planerar för fler anställda under 2016 än under året innan. Optimismen var även denna gång allra tydligast hos de arbetsgivare som är beroende av utvecklingen i den inhemska ekonomin. Detta medför att det även fortsättningsvis är inom områdena privata respektive offentliga tjänster som sysselsättningen bedöms utvecklas starkast. Inom området privata tjänster väntas de delar vars verksamheter främst riktar sig mot hushållen vara de som uppvisar starkast jobbtillväxt. Även under 2016 är det således utvecklingen av den inhemska ekonomin som främst kommer att driva på jobbtillväxten. Hushållen får en fortsatt relativt god inkomstutveckling vilket skapar förutsättningar för en fortsatt god ökning av den privata konsumtionen. Också den offentliga konsumtionen väntas öka i god takt under Denna utveckling drivs dels av den demografiska utvecklingen som både innebär fler barn i skolan och fler äldre, dels av den stora ökningen av antalet asylsökande under Även utvecklingen inom byggområdet ger ett tydligt bidrag till den inhemska ekonomin samtidigt som en sammantaget något starkare internationell konjunktur gynnar ett så exportberoende land som Sverige. Också det fortsatt stora antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen samt det mycket låga antalet varslade talar för en fortsatt god jobbtillväxt. Sammantaget innebär detta att det finns mycket goda förutsättningar för en mycket bred sysselsättningstillväxt 1 Arbetskraftsundersökningarna, SCB. I åldersgruppen år steg sysselsättningen med personer jämfört med året innan. 2 Arbetskraftsundersökningarna, SCB. I åldersgruppen år uppgick sysselsättningen till drygt 4,8 miljoner personer. 3 I åldersgruppen år bedöms sysselsättningen stiga med personer under

5 under Läs mer om Arbetsförmedlingens bedömningar av utvecklingen på arbetsmarknaden och i ekonomin i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna hösten Fortsatt många rekryteringar Den goda jobbtillväxten innebär även av att antalet rekryteringar på arbetsmarknaden fortsätter att vara stort. Under 2015 skedde drygt 1,4 miljoner rekryteringar i åldersgruppen år på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet rekryteringar kommer att överstiga 1,4 miljoner även under Detta innebär att det kommer att finnas ett mycket stort antal jobböppningar på arbetsmarknaden även under Som arbetssökande är det viktigt att ta vara på dessa möjligheter genom att vara aktiv i sitt sökande. Ett aktivt arbetssökande inom ett brett fält av yrken och inom ett brett geografiskt område ökar möjligheten att snabbare finna ett arbete. Tjänsteinriktade yrkesområden får starkast jobbtillväxt I ett yrkesperspektiv blir jobbtillväxten bred även under Allra starkast jobbtillväxt väntas inom yrkesområdena tekniskt arbete (ett område som främst inrymmer ingenjörer) respektive data/it. Områdena gynnas både av att aktiviteten i den inhemska ekonomin blir god och av den stigande optimismen inom de exportberoende delarna av arbetsmarknaden. De bägge områdena får således draghjälp av den starka utvecklingen inom såväl den privata som offentliga tjänstesektorn, den fortsatt höga aktiviteten inom byggverksamheten och en ökad efterfrågan på industrins produkter. Denna utveckling gynnar i stort sett samtliga kategorier av ingenjörer samt IT-specialister såsom utvecklare, testare och IT-arkitekter yrkesgrupper som under lång tid varit eftertraktade på arbetsmarknaden. Under 2016 blir således jobbtillväxten för arbetskraft med eftergymnasiala utbildningar med inriktning mot dessa yrkesområden mycket god. Också de offentliga arbetsgivarna planerar för fler anställda under Den demografiska utvecklingen gör att sysselsättningen stiger i mycket god takt inom området pedagogiskt arbete. Även inom områdena hälso- och sjukvård respektive socialt arbete väntas sysselsättningen stiga påtagligt. En bidragande orsak till att sysselsättningen väntas stiga inom dessa områden är också den stora ökningen av antalet asylsökande under De offentliga arbetsgivarna har goda ekonomiska förutsättningar att växa, vilket är en avgörande faktor för deras möjligheter att utöka sin personalstyrka. För områdena pedagogiskt arbete respektive hälso- och sjukvård väntas dock en god jobbtillväxt hos såväl offentliga som privata huvudmän. Sysselsättningstillväxten inom områdena pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård samt socialt arbete avser framför allt personer med eftergymnasiala utbildningar. Bland de yrken som väntas växa finns bland annat lärare, sjuksköterskor, läkare, tandläkare samt kuratorer och socialsekreterare. Även yrkesgruppen undersköterskor med en utbildning på gymnasienivå väntas uppvisa en god jobbtillväxt. I takt med att efterfrågan på arbetskraft inom dessa yrkesområden fortsätter att öka stärks arbetsmarknaden för allt fler yrkeskategorier. Även under 2016 väntas således bland annat barnskötare och personliga assistenter, samt i viss mån även vårdbiträden, att få draghjälp av den allmänt höga efterfrågan på arbetskraft inom nämnda yrkesområden. Även arbetsmarknaden inom yrkesområdet administration, ekonomi och juridik gynnas såväl av den goda aktiviteten i den inhemska ekonomin som av de offentliga arbetsgivarnas goda ekonomiska förutsättningar. 3

6 Förändring av antalet sysselsatta 4 inom yrkesområden under 2016 Yrkesområde Förändring Tekniskt arbete Data/IT Pedagogiskt arbete Hotell, restaurang och storhushåll Naturvetenskapligt arbete Administration, ekonomi och juridik Hälso- och sjukvård Försäljning, inköp och marknadsföring Bygg och anläggning Service- och säkerhetsarbete Socialt arbete Industriell tillverkning Transport Installation, drift och underhåll Kultur, media och design Naturbruk Totalt Anm. I totalen ingår även sysselsatta inom området chefer och verksamhetsledare samt sysselsatta utan uppgift om yrke. 4 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. Den privata konsumtionen fortsätter att utvecklas starkt. Detta skapar fler jobb inom bland annat områdena hotell, restaurang och storhushåll respektive försäljning, inköp och marknadsföring. Jobbtillväxten bli särskilt tydlig inom området hotell, restaurang och storhushåll. Utvecklingen innebär en fortsatt god efterfrågan på bland annat kockar, bagare och servitörer. Utsikterna är även goda för ett flertal olika kategorier av säljare även om delar av handeln fortsätter att präglas av effektiviseringar, vilket håller tillbaka sysselsättningstillväxten något för vissa yrkeskategorier. Också delar av yrkesområdet service- och säkerhetsarbete gynnas av den starka utvecklingen av den privata konsumtionen. Den fortsatt starka byggkonjunkturen och den utbredda optimismen hos byggarbetsgivarna innebär fler jobb inom yrkesområdet bygg och anläggning. Aktiviteten är hög inom alla delar av byggområdet vilket leder till ökad sysselsättning för flertalet byggyrken. Samtidigt har 4 Arbetsförmedlingens yrkesområdesprognoser är indelade i en femgradig skala där en starkt ökande sysselsättning innebär en jobbtillväxt på 2,0 procent eller mer. En förändring på 1,9-0,5 procent benämns ökande sysselsättning. Om antalet sysselsatta väntas förändras med 0,4 till -0,4 procent benämns detta som en oförändrad sysselsättning. På motsvarande sätt benämns en utveckling där sysselsättningen faller med 0,5 till 1,9 procent som en minskande sysselsättning. En utveckling där sysselsättningen faller med 2,0 procent eller mer benämns som en starkt minskande sysselsättning. 4

7 yrkesområdet bygg och anläggning en internationell prägel och inslaget av utländsk arbetskraft är stort. Detta innebär att den höga aktiviteten inom byggsektorn inte får fullt genomslag i sysselsättningsstatistiken. Även om efterfrågan på byggarbetskraft är god kan det för den som är nyutbildad i vissa fall vara svårt att få tag på en lärlingsplats. Lärlingarnas situation har dock förbättrats något på senare tid och situationen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Efter en lång period av mycket svag sysselsättningsutveckling väntas en viss jobbtillväxt inom yrkesområdet industriell tillverkning under Utvecklingen påverkas av en sammantaget något starkare internationell konjunktur. De hittillsvarande skillnaderna mellan olika yrken inom området bedöms dock i huvudsak bestå. Medan jobben fortsätter att minska för vissa kategorier av montörer och operatörer väntas efterfrågan på mer kvalificerad arbetskraft stiga. Detta gynnar yrkesgrupper såsom CNC-operatörer, svetsare, verktygsmakare, verkstadsmekaniker samt olika typer av plåtslagare. Då allt fler manuella moment fasas ut fortsätter således den strukturella förändringen av yrkessammansättningen mot ett allt större inslag av yrken med högre kvalifikationsgrad inom området. Även inom yrkesområdet transport väntas en viss jobbtillväxt. Området har nära kopplingar till utvecklingen inom många andra delar av arbetsmarknaden. Den höga aktiviteten inom byggområdet, handeln samt inom hotell och restauranger bidrar till en ökad efterfrågan på transporter. Till detta kan också läggas att den stigande aktiviteten inom de exportberoende delarna av arbetsmarknaden ökar behovet av transporttjänster. Också hushållens ökade efterfrågan på olika typer av resor och kollektivtrafik leder till ett ökat behov av arbetskraft inom området. Även inom transportområdet finns ett relativt stort inslag av utländsk arbetskraft. I likhet med byggområdet får därför inte den ökade efterfrågan på transporttjänster fullt genomslag i sysselsättningsstatistiken. Allt som allt innebär detta att det blir något fler jobb för bland annat lastbilsförare och bussförare men även för yrken såsom truckförare, transportledare och lagerarbetare. Bred jobbtillväxt både inom yrken med krav på längre utbildning och yrken på gymnasial nivå Ur ett yrkesperspektiv blir jobbtillväxten bred under Detta innebär ökad sysselsättning både inom yrkesområden som domineras av yrken med krav på längre utbildning och inom områden som består av yrken som vanligtvis kräver en utbildning på gymnasial nivå. Starkast arbetsmarknad väntas dock för yrkesområden där merparten av de ingående yrkena vanligtvis förutsätter en eftergymnasial utbildning. Arbetsgivarna höjer kompetenskraven Antalet yrken med mycket låga eller helt utan formella krav på utbildning är begränsat. Exempel på enskilda yrken med begränsade formella krav på utbildning finns emellertid inom bland annat områdena hotell, restaurang och storhushåll samt service- och säkerhetsarbete. Många gånger rekryteras emellertid arbetssökande med längre utbildningar till yrken med formellt sett lägre utbildningskrav. Detta gäller inom alla yrkesområden. I takt med att en allt större andel av arbetskraften har en utbildning på eftergymnasial nivå höjer således även arbetsgivarna sina kompetenskrav vid rekryteringar till yrken som vanligen endast kräver en utbildning på gymnasienivå. På motsvarande sätt höjs ofta kraven vid rekryteringar till yrken med mycket låga eller helt utan formella krav på utbildning. 5

8 Trots den breda ökningen av sysselsättningen förblir arbetsmarknaden svag inom yrken med begränsade formella utbildningskrav. Möjligheterna för dem utan fullföljd gymnasieutbildning måste därför generellt sett anses som mycket begränsade. Arbetssökande utan fullföljd gymnasieutbildning vilket är den lägsta utbildningsnivå som vanligen krävs vid rekryteringar får därmed fortsatt mycket svårt att få ett varaktigt fotfäste på arbetsmarknaden. Personer utan gymnasieutbildning utgör samtidigt en stor andel av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen. 5 Mycket stor brist på lärare och vårdpersonal Stark efterfrågan men ingen generell brist på arbetskraft inom privat sektor Trots en mycket stark efterfrågan på arbetskraft är det fortfarande ingen generell brist på arbetskraft i privat sektor. Andelen privata arbetsgivare som i Arbetsförmedlingens intervjuer med arbetsställen hösten 2015 angav att de upplevt svårigheter att rekrytera uppgick till 28 procent. Jämfört med samma undersökning våren 2015 är detta en ökning med 4 procentenheter. Bristen på arbetskraft ligger nu något över det historiska genomsnittet men jämfört med liknande konjunkturlägen tidigare har rekryteringsproblemen endast ökat i begränsad omfattning. 6 Det finns således inget som indikerar att de privata arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera har påverkat sysselsättningstillväxten inom det privata näringslivet under 2015 eller åren närmast dessförinnan. Arbetsförmedlingens undersökning visar också att det fortfarande endast råder marginella skillnader i löneförändringar mellan de privata arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft och de som inte upplevt motsvarande brist. Det betyder att bristen på arbetskraft inte gett några effekter på lönebildningen. Det finns flera bidragande orsaker till att rekryteringsproblemen inom den privata sektorn hittills varit begränsade. En viktig faktor är att efterfrågan på arbetskraft till stor del har återfunnits inom de delar av området privata tjänster där det inte ställs så höga utbildningskrav. Jobben har dessutom främst uppstått i de tre storstadsregionerna, där tillgången på arbetskraft är god. En ytterligare orsak är de ökade inslagen av utländsk arbetskraft, särskilt inom branscher som byggverksamhet och transport. Det har även blivit vanligare att lägga ut uppdrag på företag i andra länder, till exempel inom områdena IT respektive teknik. Det sker också en viss arbetskraftsinvandring inom ett antal bristyrken på arbetsmarknaden. Andra förklaringar kan vara att arbetsgivare lättare når den arbetskraft de önskar rekrytera, till exempel genom sociala medier. Dessutom finns det fortfarande många arbetslösa som söker de lediga jobben. Hög och ökande brist på arbetskraft bland de offentliga arbetsgivarna Samtidigt fortsätter bristen på arbetskraft att stiga bland de offentliga arbetsgivarna. I Arbetsförmedlingens intervjuer med offentliga arbetsgivare hösten 2015 uppgav 57 procent av verksamheterna att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Detta är en ökning med 7 procentenheter jämfört med våren 2015 och med hela 10 procentenheter jämfört med hösten Höstens bristnivå är den högsta vi uppmätt och den ligger drygt 20 5 Läs mer om utvecklingen av arbetslöshetens sammansättning i rapporten Arbetsmarknadsutsikterna hösten Avser perioden våren 2000 till och med hösten

9 procentenheter över det historiska genomsnittet för de offentliga arbetsgivarnas verksamheter. 7 Även om det fortfarande finns skillnader i hur utbredd bristen är hos de olika offentliga huvudmännen och deras verksamheter så är bilden av stigande rekryteringsproblem i det närmaste entydig. Störst svårigheter noteras alltjämt inom området hälso- och sjukvård där i det närmaste samtliga intervjuade verksamheter uppger att de har upplevt brist på personal under det senaste halvåret. Samtidigt fortsätter rekryteringsproblemen att stiga till nya toppnivåer inom samtliga delar av utbildningsområdet. I höstens undersökning uppgav drygt 80 procent av de kommunala verksamheterna inom grundskolan att de haft svårt att rekrytera under det senaste halvåret. Inom barnomsorgen respektive gymnasieskolan uppgick motsvarande andelar till närmare 80 respektive 65 procent. Även inom vård och omsorg fortsätter bristen på arbetskraft att stiga och våra intervjuer visar att drygt 70 procent av de kommunala verksamheterna inom området har upplevt svårigheter att hitta rätt arbetskraft. Också detta är den högsta bristnivå som uppmätts. Rekryteringsproblemen väntas fortsätta öka I takt med att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara hög bedömer Arbetsförmedlingen att bristen på arbetskraft kommer att öka inom allt fler yrken under Inom det privata näringslivet väntas dock inte rekryteringsproblemen bli så omfattande att de medfört försämrade förutsättningar för sysselsättningstillväxten. Rekryteringsproblemen bedöms således inte bli generella utan fortfarande främst öka inom specifika delar av arbetsmarknaden. Däremot väntas de redan utbredda rekryteringsproblemen bland de offentliga arbetsgivarna att tillta ytterligare. Det finns därmed en uppenbar risk att de kommer att påverka dessa arbetsgivares möjligheter att växa på det sätt man gett uttryck för i våra intervjuer. Denna risk är uppenbar inom hälso- och sjukvården, utbildningsområdet samt äldreomsorgen. Goda jobbmöjligheter inom många yrkesområden Att bristen på arbetskraft har ökat framkommer även tydligt i Arbetsförmedlingens kartläggning av jobbmöjligheterna inom olika yrken på ett års sikt det vill säga till och med hösten Arbetsförmedlingskontorens bedömningar av jobbmöjligheterna visar nu det högsta samlade bristindex som vi uppmätt. 9 Jämfört med föregående undersökning våren 2015 har bristindex ökat för hela 15 av 16 yrkesområden. Endast området naturbruk avviker från detta mönster med ett oförändrat bristindex. Störst ökning noteras för området socialt arbete. Under det närmaste året bedöms högst bristindex och jobbmöjligheterna därmed vara mycket goda inom områdena pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård samt tekniskt arbete. För dessa områden noteras även de högsta samlade bristindex som vi uppmätt. Även inom områdena bygg och anläggning samt data/it väntas möjligheterna till arbete vara goda. Detta är samtidigt yrkesområden där sysselsättningen bedöms öka i god fart under Också för flertalet yrken inom området installation, drift och underhåll väntas jobbmöjligheterna vara goda under innevarande år. Undersökningen visar således på en mycket stark arbetsmarknad för ett flertal yrkesområden. 7 Avser perioden våren 2002 till och med hösten Läs mer om bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod på sidan 38 i denna rapport. 9 Nuvarande metodik infördes hösten

10 Allra högst bristindex noteras för yrkesområden som domineras av yrken där arbetsgivarna vanligen ställer krav på eftergymnasiala utbildningar. Men jobbmöjligheterna är även goda för flera områden som mestadels består av yrken där arbetsgivarna vanligtvis kräver en utbildning på gymnasial nivå. Yrkesområdet bygg och anläggning är det tydligaste exemplet på detta, men även inom områdena installation, drift och underhåll respektive hotell, restaurang och storhushåll finns flera yrken med goda jobbmöjligheter. I likhet med tidigare väntas dock fortsatt sämre jobbmöjligheter för den som söker arbete inom området kultur, media och design. Där väntas konkurrensen om de lediga jobben vara hård eller mycket hård för samtliga ingående yrken under det närmaste året. Även inom flera av de övriga yrkesområdena återfinns enskilda yrken där konkurrensen om de lediga jobben blir hård, eller annorlunda uttryckt där det är överskott på arbetskraft. Nedan återfinns en sammanställning över de yrken där det råder störst brist respektive överskott på arbetskraft eller annorlunda uttryckt de yrken med minst respektive störst konkurrens om jobben. Sammanställningen är uppdelad efter yrkenas kvalifikationsnivå I bilaga 1, på sidan 40 finns en detaljerad förteckning över bristindex för samtliga yrken som ingår i Arbetsförmedlingens bedömningar. 8

11 Yrken på högskolenivå där det råder störst brist på arbetskraft (minst konkurrens om jobben) under 2016 Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Operationssjuksköterskor IT-arkitekter Sjuksköterskor inom akutsjukvård Förskollärare Geriatriksjuksköterskor Civilingenjörer, bygg och anläggning Barnsjuksköterskor Mjukvaru- och systemutvecklare Distriktssköterskor Specialpedagoger Röntgensjuksköterskor Civilingenjörer, elkraft Sjuksköterskor (grundutbildade) Läkare Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Socialsekreterare VVS-ingenjörer Barnmorskor Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Yrken på högskolenivå där det råder störst överskott på arbetskraft (hårdast konkurrens om jobben) under 2016 Fotografer Journalister Informatörer Ljudtekniker Fartygsbefäl Biologer Banktjänstemän Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det råder störst brist på arbetskraft (minst konkurrens om jobben) under 2016 Kockar Lastbilsmekaniker Byggnadsplåtslagare VVS-montörer Golvläggare Murare Telefonförsäljare Verktygsmakare Installationselektriker Bagare/konditorer Bilmekaniker Betongarbetare Glasmästare Kranförare Styr- och reglertekniker Träarbetare/snickare Undersköterskor Plattsättare Styckare Målare Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det råder störst överskott på arbetskraft (hårdast konkurrens om jobben) under 2016 Vaktmästare Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Matroser Brevbärare Administratörer och sekreterare Lagerarbetare Vårdbiträden Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Parkarbetare Källa: Arbetsförmedlingen. Yrkesindelningen är baserad på kvalifikationsnivå enligt SSYK96. 9

12 Bristen på lärare och vårdpersonal ger ökade jobbmöjligheter inom andra yrken De allt större svårigheterna att rekrytera pedagoger samt personal till vård och omsorg har medfört att arbetsgivarna breddat sin efterfrågan till att även avse andra yrkesgrupper. Den allt mer utbredda bristen på pedagoger och vårdpersonal har således gett draghjälp åt andra yrken. Arbetsförmedlingen noterar bland annat successivt allt bättre jobbmöjligheter för ett antal yrken inom området socialt arbete. Såväl personliga assistenter, elevassistenter, barnskötare som vårdbiträden har under de senaste åren noterat allt bättre möjligheter till arbete. Även fritidsledare har sannolikt fått draghjälp av samma orsaker. Sedan föregående undersökning har även jobbmöjligheterna för socialsekreterare, biståndsbedömare och kuratorer förbättrats påtagligt. De yrkesverksamma inom dessa yrken har en liknande utbildningsbakgrund och därmed även i hög grad en gemensam arbetsmarknad. Det finns flera orsaker till denna utveckling. Den ovan nämnda demografiska utvecklingen påverkar naturligtvis arbetsgivarnas behov även av dessa yrkesgrupper. Kortsiktigt har även det stora antalet asylsökande inneburit en ökad efterfrågan på dessa grupper. Begränsade jobbmöjligheter trots utbildning Trots goda jobbmöjligheter inom allt fler yrken, finns det yrken där arbetsmarknadsläget inte förbättras nämnvärt. Detta innebär att även vissa arbetssökande med gymnasieutbildning vilket är den lägsta utbildningsnivå som vanligen krävs vid rekryteringar kommer att möta en arbetsmarknad med hårdare konkurrens om jobben. Ofta handlar det om arbetssökande som har en inriktning på sin utbildning som inte passar behoven på arbetsmarknaden. Det kan dock även handla om arbetssökande med högskoleförberedande program inom gymnasiet som sin högsta fullföljda utbildning. Det vill säga arbetssökande som saknar en specifik yrkesutbildning. Det är dock mycket viktigt att betona att en fullföljd gymnasieutbildning oavsett inriktning ökar jobbmöjligheterna mycket kraftigt jämfört med möjligheterna för en arbetssökande som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Utöver detta kan jobbmöjligheterna också vara begränsade efter vissa eftergymnasiala utbildningar. Detta gäller främst vissa utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap, kultur eller media. Även om detta i många fall är ett övergående problem för den enskilde, kan fasen innan man är etablerad på arbetsmarknaden i vissa fall bli utdragen. Denna situation förklaras av att utbildningsvolymerna i vissa fall är större än de behov som finns på arbetsmarknaden. Att det är många som genomgår utbildningar på eftergymnasial nivå bidrar således till att vissa nyexaminerade möter en kärv arbetsmarknad inom sitt målyrke. Det skall dock understrykas tydligt att jobbmöjligheterna generellt sett ökar ju högre utbildning den arbetssökande har. Krympande skillnader i jobbmöjligheter mellan erfarna och nyutbildade Även om rekryteringsproblemen inom det privata näringslivet har fortsatt att öka under det senaste året är bristen på arbetskraft fortfarande inte generell. Arbetsgivarnas svårigheter att rekrytera avser i flera fall dessutom enbart erfaren arbetskraft, medan tillgången på nyexaminerade generellt bedöms bli tillräcklig. Att det förekommer brist på erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade är inte ovanligt Läs mer om skillnaderna mellan nyutexaminerade och yrkeserfarna för olika utbildningsgrupper i SCB:s rapport Arbetskraftsbarometern

13 I takt med att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara hög och bristen på arbetskraft stiger ytterligare väntas dock dessa skillnader att krympa. Arbetsgivarna anpassar således sina anställningskrav till hur den tillgängliga arbetskraften ser ut. Inom vissa yrkesområden är emellertid redan idag efterfrågan på arbetskraft så omfattande och bristen så uttalad att dessa skillnader måste betraktas som små. Detta gäller främst yrken inom områdena pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård, tekniskt arbete samt data/it. Detta är områden som företrädesvis består av yrken som vanligen ställer krav på eftergymnasial utbildning. Även inom områdena bygg- och anläggning respektive installation, drift och underhåll är jobbmöjligheterna i flera fall så goda att även nyutbildade möter en stark efterfrågan. För flera yrken inom dessa områden krävs dock att lärlingsperioden (färdigutbildning) är avslutad. Många yrken med goda möjligheter på längre sikt Lärare och vårdpersonal yrken med mycket goda jobbmöjligheter även på sikt På längre sikt fem och tio år framåt skapar kommande pensionsavgångar behov av många rekryteringar. Detta tillsammans med att många yrkesområden väntas fortsätta växa också på längre sikt innebär ett stort behov av arbetskraft. Inom flera yrkesområden bedöms dock arbetsgivarnas möjligheter att tillsätta kommande vakanser begränsas av att utflödet från utbildningssystemet inte överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden. Detta beror på ett bristande intresse för vissa utbildningar medan andra utbildningar endast har ett begränsat antal studieplatser. Inom dessa områden är det alltså risk för brist på arbetskraft. Enligt vår bedömning är situationen särskilt svårlöst i de fall orsaken är ett bristande intresse för att utbilda sig mot ett visst yrkesområde. Under de senaste åren har både antalet studieplatser och intresset för ett antal utbildningar som leder till yrken där det under lång tid har varit brist på arbetskraft ökat. Detta kommer i flera fall att hålla tillbaka bristen på arbetskraft något på längre sikt. Också i detta längre tidsperspektiv återkommer flera av de yrken som redan idag har goda eller mycket goda jobbmöjligheter. För bland annat ett flertal läraryrken respektive yrken inom hälso- och sjukvården väntas således goda möjligheter till arbete även på fem och tio års sikt. Även ingenjörer och IT-specialister tillhör yrkesgrupper med goda möjligheter till arbete också på sikt. De långsiktiga jobbmöjligheterna är goda också för ett stort antal yrken som vanligtvis kräver en utbildning på gymnasienivå. Bil- och lastbilsmekaniker, CNC-operatörer, kockar, undersköterskor och ett flertal byggyrken är några exempel på yrken med goda möjligheter till arbete på fem och tio års sikt. Nedan redovisas en sammanställning över yrken och grupper av yrken som bedöms ha stor brist respektive stort överskott på arbetskraft på fem och tio års sikt. Precis som i ovan redovisade beskrivning av jobbmöjligheterna på ett års sikt likställs brist på arbetskraft med goda möjligheter till arbete också i detta längre perspektiv. För en fullständig förteckning över prognoserna på fem och tio års sikt, se bilaga 2. 11

14 Yrken och grupper med stor brist på arbetskraft på 5 och 10 års sikt Högskolenivå Övriga utbildningsnivåer Förskollärare och fritidspedagoger Bil- och lastbilsmekaniker Gymnasielärare Ingenjörsyrken IT-yrken Läkare Lärare i grundskolan Sjuksköterskor Specialpedagoger Tandläkare Bussförare CNC-operatörer Flertalet byggyrken Kockar Lokförare Maskinreparatörer Tandsköterskor Undersköterskor Yrken och grupper med överskott på arbetskraft på 5 och 10 års sikt Högskolenivå Övriga utbildningsnivåer Banktjänstemän Ekonomiassistenter Biologer Handläggare/utredare, offentlig förvaltning Informatörer Journalister Personaltjänstemän Försäljare, dagligvaror och fackhandel Köks- och restaurangbiträden Löne- och personalassistenter Vissa maskinoperatörsyrken Montörsyrken Källa: Arbetsförmedlingen Risk för särskilt stor brist på arbetskraft i regioner med svag befolkningstillväxt Även om befolkningstillväxten i riket varit god under senare år är de regionala skillnaderna stora. Det finns således en påtaglig risk att bristen på arbetskraft blir särskilt stor i regioner som idag har en svag utveckling av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) detta då befolkningsutvecklingen är avgörande för den långsiktiga tillgången på arbetskraft. En viktig orsak bakom de senaste årens goda befolkningstillväxt är en ökad nettoinvandring. Mycket talar dessutom för att nettoinvandringen kommer att kvarstå på en hög nivå under kommande år. Hittills har dock invandringen främst inneburit ett tillskott till arbetskraften i storstadsområdena och övriga större städer medan glesbygd och mindre orter endast får en liten del av denna förstärkning. Den ojämna regionala fördelningen av tillväxten för befolkningen i yrkesaktiva åldrar riskerar således att på sikt medföra betydande svårigheter att rekrytera i regioner med en svag utveckling av tillgången på arbetskraft. Även om den ökade invandringen innebär att effekterna av kommande generationsväxling mildras jämfört med tidigare beräkningar väntar således stora utmaningar i de delar av landet där befolkningstillväxten är svag. Arbetsförmedlingen bedömer därför att det kommer att kvarstå stora problem att tillsätta tjänster inom vissa yrken och att problemen förblir särskilt stora i vissa regioner. Gymnasieprogram som leder till hög sannolikhet för etablering på arbetsmarknaden På basis av Arbetsförmedlingens långsiktiga yrkesprognoser går det även att identifiera ett antal yrkesprogram inom gymnasieskolan där sannolikheten är god att man relativt snabbt 12

15 etablerar sig på arbetsmarknaden efter en fullföljd utbildning. Arbetsförmedlingen bedömer att följande fyra yrkesprogram innebär goda möjligheter till arbete inom naturliga målyrken efter avslutad utbildning: 12 Bygg- och anläggningsprogrammet Fordons- och transportprogrammet Industritekniska programmet Vård- och omsorgsprogrammet Att Arbetsförmedlingen lyfter fram dessa yrkesprogram beror på att möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden bedöms som goda eller mycket goda på fem och tio års sikt inom flera av programmens vanliga målyrken. Exempel på sådana yrken är anläggningsarbetare, lastbilsmekaniker, CNC-operatör och undersköterska. Även om ovan nämnda yrkesprogram bedöms innebära särskilt goda möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden är en fullföljd gymnasieutbildning oavsett gymnasieprogram viktigare än valet av specifik utbildning. Ur ett utbildningsperspektiv är en fullföljd gymnasieutbildning den tydligaste skiljelinjen mellan goda och mindre goda jobbmöjligheter och det är en i det närmaste nödvändig förutsättning för att vara gångbar på arbetsmarknaden. I ljuset av detta är det oroväckande stora andelar av varje årskull som lämnar gymnasieskolan varje år utan fullständiga betyg. 13 Många av dessa fullföljer dock sin utbildning efter hand. Många faktorer påverkar arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera Höjda kompetenskrav inom många yrken Vid sidan av den allmänna tillgången på arbetskraft finns det fler faktorer som påverkar hur arbetsgivarna upplever sina möjligheter att rekrytera. En faktor är att arbetsgivarna i vissa fall ställer allt högre kompetenskrav i samband med rekryteringar en utveckling som pågått länge. En orsak till detta är att arbetskraften i allt högre utsträckning består av personer med längre utbildningar vilket gör det möjligt för arbetsgivarna att höja kompetenskraven. Detta kan få till följd att antalet yrkesverksamma inom ett yrke ökar medan ett annat närliggande yrke krymper. Exempel på detta är undersköterskor respektive vårdbiträden samt förskollärare respektive barnskötare. I båda dessa fall förklaras den långsiktiga utvecklingen av arbetsgivarnas ambition att höja kompetensen hos sina medarbetare. Kortsiktigt kan dock jobbmöjligheterna öka även inom yrken som långsiktigt uppvisar en svag utveckling. När tillgången på arbetskraft inom närliggande men mer kvalificerade yrken är liten, kan detta öka efterfrågan även på yrken med en lägre kvalifikationsgrad. Det finns också exempel på yrken där det finns många arbetssökande samtidigt som det råder brist på arbetskraft. Dessa yrken brukar benämnas paradoxyrken. Paradoxsituationen beror ofta på att de arbetssökandes kompetenser inte matchar arbetsgivarnas krav. Exempel 12 Dessa fyra program är ett urval av de totalt tolv nationella yrkesprogrammen inom gymnasieskolan. Utöver de tolv nationella yrkesprogrammen finns även sex högskoleförberedande program. Läs med om programmen inom gymnasieskolan via skolverket.se. 13 Läs mer om studieresultat inom gymnasieskolan i Skolverkets rapport Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie, rapport 411,

16 på detta är CNC-operatörer och svetsare. Även faktorer som arbetsmiljö och anställningsvillkor kan påverka hur arbetsgivarna upplever tillgången på arbetskraft. Ett sådant exempel kan vara yrket telefonförsäljare. Vid sidan av att vissa yrken uppvisat en svag utveckling under lång tid så har även arbetsinnehållet inom vissa yrken förändrats över tid. För bland annat administratörer och sekreterare samt löne- och personalassistenter har arbetets innehåll ändrats successivt genom att nya uppgifter lagts till yrkena medan andra fasats ut. Motsvarande exempel finns inom flertalet yrkesområden. Arbetssökande som inte besitter de färdigheter som arbetsgivarna efterfrågar kan då ha svårt att hitta ett arbete samtidigt som arbetsgivarna i vissa fall kan uppleva att de har svårt att hitta arbetskraft som uppfyller deras krav. I många fall tillkommer också krav på olika mjuka kompetenser när en arbetsgivare ska rekrytera, där den vanligaste som lyfts fram är social kompetens. Två exempel på yrken som i allt högre grad har kommit att beröras av detta är vaktmästare och lastbilsförare. För båda grupperna har det bland annat tillkommit ökad kundkontakt. Detta ställer nya krav på arbetskraften. Grundläggande IT-kompetens är dessutom ett generellt krav på arbetsmarknaden. Även körkort kan i många fall vara en merit som stärker chanserna att få ett arbete. Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken Bristyrken kräver ofta eftergymnasial utbildning Det finns flera gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken, det vill säga yrken med goda respektive mindre goda jobbmöjligheter. Detta gäller såväl under det närmaste året som på fem och tio års sikt. För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att kraven på utbildning är högre, och då ofta på eftergymnasial nivå. Detta berör både vissa teoretiskt inriktade högskoleutbildningar och en rad utbildningar med tydliga målyrken. Längre utbildning innebär även generellt sett större möjligheter till ett arbetssökande över ett bredare fält av yrken, ofta innefattande yrken inom flera olika yrkesområden. Brist på arbetskraft inom yrken på gymnasial nivå omfattar enbart yrken med bakgrund i gymnasieskolans yrkesprogram. På motsvarande sätt förenas många överskottsyrken av att de istället endast kräver utbildningar på gymnasienivå och många gånger utan yrkesspecifik inriktning. För en arbetssökande är en fullföljd gymnasieutbildning i det närmaste nödvändig för att vara gångbar på arbetsmarknaden. En fullföljd gymnasieutbildning är dessutom en nödvändig plattform för fortsatt utbildning. Många yrken med brist på arbetskraft förenas också av för små utbildningsvolymer. Detta gäller bland annat utbildningar inom IT, många ingenjörsutbildningar, flertalet lärarutbildningar samt många utbildningar inom området hälso- och sjukvård. Det finns dock olika anledningar till att utbildningsvolymerna är för små. En viktig orsak är att ungdomarna uppvisar ett för litet intresse för vissa utbildningar, exempelvis olika högskoleingenjörsutbildningar och lärarutbildningar. För att det skall vara möjligt att öka antalet examinerade från dessa utbildningar måste således intresset hos de unga öka. Detta är ett svårlöst problem som bland annat kräver stora informationssatsningar. I andra fall kan intresset hos de unga visserligen finnas men utbildningsplatserna vara för få. Ett exempel är läkarutbildningen även om antalet platser inom denna utbildning har ökat på senare år. Gemensamt 14

17 för många yrken med brist på arbetskraft är också att de återfinns inom expansiva områden på arbetsmarknaden. På motsvarande sätt har många överskottsyrken kopplingar till krympande delar av arbetsmarknaden. Här återfinns bland annat yrken präglade av strukturförändringar, exempelvis vissa tillverkningsyrken, vissa yrken med administrativ inriktning samt vissa yrken inom drift och underhåll. Flera av överskottsyrkena är också vanliga genomgångsyrken, det vill säga yrken som är attraktiva ingångsjobb för de som ska etablera sig på arbetsmarknaden och skaffa sig arbetslivserfarenhet. Att många söker denna typ av yrken gör att konkurrensen om de lediga jobben blir hård även om vissa av yrkena är stora och det sker många rekryteringar till dem under ett år. Här återfinns bland annat vissa yrken inom områdena hotell, restaurang och storhushåll respektive försäljning, inköp och marknadsföring. Bland överskottsyrkena finns emellertid även exempel på yrken som är attraktiva som alternativa yrken för den som blivit arbetslös inom sitt tidigare yrke. Exempel på detta finns inom området installation, drift och underhåll. Även detta ökar konkurrensen inom dessa yrken. Flertalet nu aktuella brist- respektive överskottsyrken har uppvisat samma mönster även i ett längre perspektiv. Bland de mer utpräglade överskottsyrkena återfinns också yrken som under lång tid kännetecknats av hög arbetslöshet, medan motsatt situation råder för merparten av bristyrkena. Detta understryker vikten av ett brett arbetssökande både yrkesmässigt och geografiskt. 15

18 Administration, ekonomi och juridik Stora skillnader i jobbmöjligheter Yrkesområdet administration, ekonomi och juridik består av flera olika yrken. En del av yrkena har höga kompetenskrav motsvarande långa eftergymnasiala utbildningar. För andra yrken är gymnasial utbildning tillräcklig. Omkring 70 procent av dem som arbetar inom yrkesområdet är kvinnor. Området är det största på arbetsmarknaden och sysselsätter omkring en halv miljon personer. Under 2016 väntas antalet sysselsatta öka. Det är stora skillnader i jobbmöjligheter mellan de olika yrkena inom området. Allmänt gäller att möjligheterna till jobb är betydligt bättre för dem som har yrkeserfarenhet än för nyexaminerade. Utbildningskraven har successivt ökat i flera av yrkena, vilket innebär att de som nyrekryteras ofta har eftergymnasial utbildning medan de äldre inom yrket kan ha kortare utbildningsbakgrund. Medicinska sekreterare Redovisningsekonomer Speditörer Studie- och yrkesvägledare Controllrar Revisorer Försäkringstjänstemän Jurister Värdepappersmäklare Löne- och personalassistenter Handläggare/utredare, offentlig förvaltn Personaltjänstemän Ekonomiassistenter Administratörer och sekreterare Bristindex på ett års sikt inom administration, ekonomi och juridik Heldragna linjer = balansintervall Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015 Medicinska sekreterare väntas ha den starkaste arbetsmarknaden under det närmaste året och det kommer att finnas goda möjligheter till jobb. Även redovisningsekonomer och speditörer bedöms ha goda jobbmöjligheter. För många av yrkena inom området bedöms det vara balans på arbetsmarknaden mellan efterfrågan på arbetskraft och tillgången på arbetssökande. Detta gäller studie- och yrkesvägledare, controllrar, revisorer, försäkringstjänstemän, jurister, värdepappersmäklare, löne- och personalassistenter samt handläggare och utredare inom offentlig förvaltning. Personaltjänstemän kommer däremot att möta hård konkurrens om jobben på arbetsmarknaden. Intresset för yrket är stort, vilket innebär att många utbildar sig och vill arbeta inom området. Även administratörer och sekreterare samt ekonomiassistenter kommer att möta hård konkurrens om jobben. Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen har rationaliserat bort en del av arbetsuppgifterna för dessa yrkesgrupper. 16

19 Goda jobbmöjligheter för redovisningsekonomer på längre sikt Redovisningsekonomer väntas ha goda jobbmöjligheter även på fem och tio års sikt. Arbetsmarknaden väntas vara i balans för revisorer, jurister, controllrar och försäkringstjänstemän. Detta innebär medelgoda möjligheter till jobb. Konkurrensen om jobben bedöms däremot bli hård för personaltjänstemän, handläggare och utredare inom offentlig förvaltning, administratörer och sekreterare samt löne-, personal- och ekonomiassistenter. Detta beror både på att det kommer att finnas många nyutbildade och på fortsatta rationaliseringar i yrken med administrativt innehåll. Bygg och anläggning Goda eller mycket goda jobbmöjligheter inom så gott som samtliga yrken Gemensamt för yrkena inom bygg och anläggning är att det vanligtvis krävs en gymnasial yrkesutbildning samt en lärlingsperiod (färdigutbildning) för att få jobb. Bristen på utbildad och erfaren personal är omfattande. Inom områdets samtliga yrken (undantaget grovarbetare) väntas liten eller mycket liten konkurrens om de lediga jobben under Många av yrkena inom området är dock små mätt i antalet sysselsatta. Det gäller exempelvis kranförare, glasmästare och isoleringsmontörer, där bristen är liten mätt i antal personer, men ändå i högsta grad bekymmersam för arbetsgivarna. Byggkonjunkturen har varit stark under lång tid. Den starka utvecklingen bedöms fortsätta även under Antalet sysselsatta inom yrkesområdet bygg och anläggning väntas därmed fortsätta att öka. Bostadsbyggandet ökade starkt 2015 och väntas fortsätta att öka under Även byggandet av lokaler och anläggningar väntas öka. Det finns fortsatt stora renoveringsbehov, framför allt inom hyresbeståndet, som bidrar till en fortsatt stark utveckling. Byggverksamheten har en internationell prägel med ett stort inslag av utländsk arbetskraft som jobbar i Sverige. Det kan vara både arbetstagare som utstationeras 14 till Sverige och utländska företag som utför arbeten i Sverige. Det finns också många utländska egenföretagare som utför arbeten i Sverige. Detta påverkar sannolikt såväl bristtal som sysselsättningsstatistik påtagligt. Det är inom byggverksamhet som den största andelen av de utstationerade i Sverige återfinns. Rekryteringsproblemen inom bygg och anläggning ligger trots allt på en relativt låg nivå, med tanke på den höga aktiviteten i branschen. Bristen är dock utbredd, men det är framför allt utbildad och erfaren arbetskraft som efterfrågas. Inom flera yrken kan det fortsatt vara svårt att få tag på lärlingsplats till exempel för träarbetare och VVS-montörer. Lärlingarnas situation har dock förbättrats något på senare tid, men situationen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. 14 En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. Utstationeringar registreras i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. 17

20 VVS-montörer Golvläggare Murare Betongarbetare Glasmästare Kranförare Plattsättare Träarbetare/snickare Målare Isoleringsmontörer Takmontörer Anläggningsarbetare Anläggningsmaskinförare Grovarbetare inom bygg och anläggning Bristindex på ett års sikt inom bygg och anläggning Heldragna linjer = balansintervall Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015 I takt med att byggandet fortsätter att öka, ökar efterfrågan på yrkesarbetare i byggbranschen. Samtidigt är tillgången på arbetskraft för liten inom många yrken och därmed blir jobbmöjligheterna goda. För färdigutbildade yrkesarbetare blir jobbmöjligheterna goda eller mycket goda. Allra starkast arbetsmarknad möter VVS-montörer, golvläggare, murare, betongarbetare, glasmästare och kranförare. Inom dessa yrken blir det mycket goda jobbmöjligheter. Den starka byggkonjunkturen har även påverkat grovarbetarnas arbetsmarknad i positiv riktning. Grovarbetare behöver inte ha någon särskild utbildning, men jobbmöjligheterna är bättre för personer som har körkort och erfarenhet. Efterfrågan på yrkesgruppen har ökat i takt med att konjunkturen förstärkts ytterligare. Konkurrensen om jobben blir ändå hård, eftersom det finns många som kan ta de lediga jobben. Goda jobbmöjligheter för utbildade byggarbetare på fem och tio års sikt På fem och tio års sikt blir jobbmöjligheterna goda för utbildade byggnadsarbetare inom de flesta yrkena inom området. Det finns ett fortsatt stort behov av nya bostäder, framför allt i storstäderna. Behovet ökar också i takt med att befolkningen ökar. Det finns också stora renoveringsbehov av befintliga byggnader. Även när det gäller infrastruktur finns behov av såväl renovering av befintliga anläggningar som nybyggnad och utbyggnad. Goda jobbmöjligheter väntas inom nästan alla yrken inom bygg och anläggning. Målare och träarbetare bedöms möta en arbetsmarknad i balans. Det beror framför allt på att många utbildas inom dessa yrken. Det blir således goda jobbmöjligheter för murare, plattsättare, betongarbetare, golvläggare, VVS-montörer, takmontörer, anläggningsarbetare, isoleringsmontörer, glasmästare och kranförare. Inom dessa yrken utbildas för få för att motsvara efterfrågan, som ökar i takt med det ökande byggandet. Samtidigt kan det även på fem och tio års sikt vara svårt att få tag på lärlingsplats inom vissa yrken. 18

21 Data/IT Mycket goda jobbmöjligheter för kvalificerad IT-personal Jobbtillväxten inom IT-yrkena blir fortsatt stark. Uppemot hälften av de sysselsatta inom området arbetar inom näringsgrenen information och kommunikation, som bland annat inkluderar IT-konsultföretag och företag inom dataprogrammering. IT-yrken blir allt viktigare på arbetsmarknaden i takt med att digitaliseringen ökar. IT-kompetens efterfrågas därmed inom de flesta branscher, inte minst inom finansiell verksamhet och företagstjänster, men även i relativt hög utsträckning inom industri, handel och offentliga tjänster. Inom de flesta yrkena i området efterfrågas eftergymnasial utbildning, gärna i kombination med erfarenhet. Personer med praktisk erfarenhet från den verksamhet som IT-systemen används i är eftertraktade. Arbetsgivarnas kompetenskrav är höga och de har ofta svårt att få tag på personer med önskad kompetens. Många rekryterar arbetskraft från utlandet, eller utlokaliserar arbetsuppgifter till andra länder. Av de som är arbetslösa inom IT-området saknar många aktuell erfarenhet, eller har en utbildningsinriktning som inte motsvarar arbetsgivarnas efterfrågan. IT-arkitekter Bristindex på ett års sikt inom data/it Heldragna linjer = balansintervall Mjukvaru- och systemutvecklare Testare och testledare Systemförvaltare/systemadministratörer Drifttekniker, IT Helpdesktekniker/supporttekniker Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen hösten 2015 Efterfrågan på kvalificerad IT-personal fortsätter att öka framöver. Detta innebär att jobbmöjligheterna blir goda även för nyexaminerade. För dem som har utbildning och erfarenhet, men som inte arbetat inom området de senaste åren, kan det dock bli besvärligare att hitta arbete. Det väntas bli mycket liten konkurrens om jobben inom de yrken där utbildnings- och erfarenhetskraven i de flesta fall är höga: mjukvaru- och systemutvecklare, testare och testledare samt IT-arkitekter. Liksom tidigare blir bristen mest utpräglad när det gäller utbildad och erfaren arbetskraft och den kan ofta gälla relativt smala kompetenser såsom specifika programspråk eller verktyg. För att kunna arbeta som till exempel IT-arkitekt krävs en gedigen yrkeserfarenhet. Systemförvaltare och systemadministratörer väntas möta liten konkurrens om jobben det kommande året. 19

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en

Läs mer

Matchning och kompetensförsörjning

Matchning och kompetensförsörjning Matchning och kompetensförsörjning Agenda Konjunkturläget Vart är ekonomin på väg? Var finns jobben 2016 och på längre sikt Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Utmaningar för arbetsmarknadspolitiken Bild

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Kronobergs län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Kronobergs län 2016 1 Jobben blir fler under 2016 Denna broschyr är till för dig som vill ha information om länets jobbmöjligheter. Arbetsgivarna planerar för fler anställda under 2016,

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Kalmar län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Kalmar län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Kalmar län 2016 1 Jobben blir fler under 2016 Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta hur jobbmöjligheterna ser ut inom olika yrken i Kalmar län under 2016. Arbetsmarknaden

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Hallands län 2015

JOBBMÖJLIGHETER. i Hallands län 2015 JOBBMÖJLIGHETER i Hallands län 2015 1 Större jobbchanser i Halland Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver information och vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb under 2015. Arbetsmarknaden

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Örebro län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Örebro län 2016 1 Jobben blir fler i länet Jobbmöjligheter vänder sig till dig som behöver vägledning om var du har störst möjlighet att få jobb i Örebro län under 2016. Möjligheterna

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland

Arbetsmarknadsprognos för vanligaste yrken i Västra Götaland Vanliga yrken i Västra Götaland och prognostiserad tillgång till jobb Hur bedöms tillgången på jobb vara i framtiden för de vanligaste yrkena i Västra Götaland och hur ser utbildningsnivån ut inom respektive

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Värmlands län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Värmlands län 2016 1 Fler jobb i Värmland Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Värmlands län 2016. På Arbetsförmedlingen räknar vi med att antalet anställda ökar och

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Uppsala län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Uppsala län 2016 1 Fler jobb i Uppsala län I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Uppsala län under 2016. Arbetsmarknaden i länet väntas fortsätta utvecklas

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Västra Götalands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Västra Götalands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Blekinge län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Blekinge län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Blekinge län 2016 1 Fler jobb på väg Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Blekinge län. Under 2016 förbättras arbetsmarknaden i länet och fler jobb kommer att skapas

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Västerbottens län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Västerbottens län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Västerbottens län 2016 1 Här finns jobben i Västerbotten 2016 Den här broschyren vänder sig till dig som vill veta mer om jobbmöjligheterna för olika yrken i länet under 2016. Lättast

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Kronobergs län Ronnie Kihlman, utredare äxjö, en kommun med tonvikt på vård och omsorg, handel, data/it samt företagstjänster i ett

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Hallands län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Hallands län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Hallands län 2016 1 Större jobbchanser Jobbmöjligheter vänder sig till dig som söker information om var du har störst möjligheter att få jobb. Arbetsmarknaden i Halland fortsätter att

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Blekinge län 2015 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Blekinge län 2015 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Blekinge län 2015 2016 1 Blekinge.indd 1 2015-08-27 08:25:28 Fler jobb på väg Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Blekinge län. Mot slutet av 2015 förbättras arbetsmarknaden

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Skåne län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Skåne län 2016 1 Fler jobb 2016 Under det närmaste året planerar många arbetsgivare i Skåneatt anställa personal och därmed finns det fler jobb att söka än tidigare. Yrkes- eller högskoleutbildning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017 Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016-2017 Lena Hertzberg, Af-chef Karlstad Torbjörn Johansson, Af-chef Norra Värmland Åsa Rosendal, Af-chef Västra Värmland Ann Mannerstedt,

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Dalarnas län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Dalarnas län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Dalarnas län 2016 1 Lättare att få jobb i Dalarnas län Här kan du läsa om jobbmöjligheterna i Dalarnas län under 2016. Det är faktiskt lättare att få jobb i Dalarna än på de flesta andra

Läs mer

Arbetsmarknad Värmlands län

Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS 2012 Arbetsmarknad Värmlands län PROGNOS FÖR LÄNET BRANSCHUTVECKLING LÄNETS UTMANINGAR YRKESKOMPASSEN DÄMPAD EFTERFRÅGAN PÅ VAROR OCH TJÄNSTER Konjunkturuppgången som började i slutet av 2009 pågick

Läs mer

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2011-2012 Arbetsmarknad Hallands län Detta här är en kortare version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Hallands län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län och för hela

Läs mer

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012

Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 Prognos 2012 Södermanlands län: Försvagad arbetsmarknad under år 2012 På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökad efterfrågan på varor och tjänster till lågt ställda förväntningar på

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Södermanlands län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Södermanlands län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Södermanlands län 2016 1 Fler jobb i Södermanland Här kan du läsa om jobbmöjligheterna för olika yrken i Södermanlands län under 2016. Arbetsmarknaden förbättras i Sverige och även i

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016. Lena Hertzberg Ann Mannerstedt

Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016. Lena Hertzberg Ann Mannerstedt Arbetsmarknadsutsikterna Värmlands län 2015-2016 Lena Hertzberg Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingens prognos Två prognoser per år, vår och höst Privata näringslivet - 460 arbetsställen Offentlig sektor

Läs mer

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad

PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad PROGNOS 2012: Arbetsmarknad Kalmar län Sysselsättningen minskar på försvagad arbetsmarknad DÄMPADE FÖRVÄNTNINGAR På mycket kort tid vände en stark optimism om en fortsatt ökning av efterfrågan på varor

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. i Norrbottens län 2016

JOBBMÖJLIGHETER. i Norrbottens län 2016 JOBBMÖJLIGHETER i Norrbottens län 2016 1 Fortsatt goda jobbchanser I den här broschyren kan du läsa om jobbmöjligheterna inom olika yrken i Norrbottens län under 2016. Konjunkturen i Norrbotten har förbättrats

Läs mer

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden

Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Jobbmöjligheter på den svenska arbetsmarknaden Kort och långt perspektiv Stockholm, 2015-10-23 Andreas Mångs Produkter / rapporter från Arbetsförmedlingen Nationell prognos Arbetsmarknadsutsikterna Regional

Läs mer

Ungdomarnas arbetsmarknad. - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors

Ungdomarnas arbetsmarknad. - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors Ungdomarnas arbetsmarknad - Fokus på ungdomsarbetslösheten Tord Strannefors Procent av arbetskraften 30 Arbetslösa 16-24 år januari 1987 - april 2013 25 20 15 10 5 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014. Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015. Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2014-2015 Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 498 privata arbetsställen i Kalmar län, svarsfrekvens

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen!

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016. Välkommen! Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Välkommen! Daniel Nilsson Arbetsförmedlingschef Luleå-Boden, 010 486 75 55 Timo Mulk-Pesonen Arbetsmarknadsanalytiker,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget och insatser bland unga

Arbetsmarknadsläget och insatser bland unga Arbetsmarknadsläget och insatser bland unga Ylva Johansson Arbetsmarknadsminister Presseminarium 10 februari 2016 Sysselsättningen ökar, arbetslösheten minskar och fler lediga jobb Antal 90 000 80 000

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län PROGNOS våren 211 Arbetsmarknadsutsikter Västmanlands län 212 2 Arbetsmarknadsutsikter 211-212 för Västmanlands län Innehållsförteckning Sid SAMMANFATTNING...3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2011

Var finns jobben? Bedömning för 2011 Var finns jobben? Bedömning för 2011 Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. I Arbetsförmedlingens webbaserade vägledningsapplikation

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 Västra Götalands län

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 Västra Götalands län Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2015-2016 Västra Götalands län 2015-06-10 Jens Sandahl Sara Andersson Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län

Läs mer

Utsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång

Läs mer

PROGNOS våren 2015. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län

PROGNOS våren 2015. Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län PROGNOS våren 2015 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län Det senaste halvåret, hur blev det? Efterfrågeutveckling Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Hur stämmer det med förväntningarna från

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västernorrlands län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Text: Agneta Tjernström, 010 487 03 87 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 12 09

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2017 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2017 och en långsiktig utblick Var finns jobben? Text Catarina Annetorp Hörnsten Julia Asplund Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2016 06

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Arbetsmarknadsläget i Kalmar län Arbetsmarknadsprognosen Genomförs 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) I Kalmar ingick totalt 538 privata och 110 offentliga arbetsgivare i undersökningen Svarsfrekvens

Läs mer

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län

Diagrambilder. Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Diagrambilder Arbetsmarknaden arbetskraftens förändring Jämtlands län Befolkningsutveckling i Sverige 1968-21 1 9 Folkökning Folkmängd 2 18 16 Folkmängd 8 7 6 5 14 12 1 8 6 4 2 Folkökning/minskning 4 Källa:

Läs mer

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010

Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i

Läs mer

Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut?

Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut? Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut? Arbetsmarknadsläget Sysselsättning 4 680 000 (0,6 %) Arbetslöshet 376 000 (7,4 %) Ungdomsarbetslöshet - 138 000 (22,2 %) Varsel 7 300 (4

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2015 2014-12-09 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i oktober 2014 som andel (%) av den registerbaserade arbetskraften

Läs mer

Arbetsmarknad Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknad Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknad Prognos för arbetsmarknaden 2015 Västra Götalands län Högskolan i Borås 150218 Henrik Atterström Arbetsförmedlingen Arbetsmarknadsutsikterna Västra Götalands län 2015 Prognosmaterial finns

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2012

Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2012 Ura 2011:6 Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2012 Inledning Var finns jobben? innehåller sammanfattningar av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser per yrkesområde. I Arbetsförmedlingens

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Årsanalys, arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2015

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Årsanalys, arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2015 Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2016-03-04 Vår referens Siham Nasrou Planeringssekreterare Siham.Nasrou@malmo.se Tjänsteskrivelse Årsanalys, arbetslöshet

Läs mer

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012

PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län 2011-2012 2 Arbetsmarknadsutsikter 2011-2012 för Uppsala län Innehållsförteckning Sid ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING...

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTERGÖTLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Östergötlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Modell för jämförelsen Utflödet från utbildningsväsendet till arbetsmarknaden och arbetsmarknadens rekryteringsbehov beräknas var för sig och för varje enskilt

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 jämtlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 jämtlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Maria Salomonsson Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Västerbottens län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Text: Agneta Tjernström, 010-487 03 87 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 12 09 3

Läs mer

Arbetsmarknad för unga med funktionsnedsättning. Bengt Eklund Avdelningen Rehabilitering Strategienheten Arbetsförmedlingen

Arbetsmarknad för unga med funktionsnedsättning. Bengt Eklund Avdelningen Rehabilitering Strategienheten Arbetsförmedlingen Arbetsmarknad för unga med funktionsnedsättning Bengt Eklund Avdelningen Rehabilitering Strategienheten Arbetsförmedlingen Arbetsmarknaden Hur ser den ut? Vilka möjligheter finns det? Vad kan vi göra?

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos, Våren 2009

Arbetsmarknadsprognos, Våren 2009 Arbetsmarknadsprognos, Våren 009 Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. Arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB: s företagsregister. Urvalet är stratifierat utifrån bransch,

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning för 2015 och en långsiktig utblick Text Catarina Annetorp Hörnsten Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Hans Tydén Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2015-01-15 Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2014 Text Maria Salomonsson Analysavdelningen Sida: 3 av 58 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län

Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län Arbetsmarknadsutsikterna 2014 och 2015 i Jämtlands län Välkomna! Fredrika Henriksson, arbetsförmedlingschef Östersund, 010-486 42 02 Maria Salomonsson, utredare, 010-487 67 19 Företagen är fortsatt dämpade

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Nytt kunskapslyft för fler jobb

Nytt kunskapslyft för fler jobb 2014-08-22 PM Nytt kunskapslyft för fler jobb Vallöften Det finns ett absurt fenomen i Sverige. Samtidigt som 400 000 människor går arbetslösa hittar många företag inte utbildad arbetskraft att anställa.

Läs mer

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Visionen: Vi gör Sverige rikare genom att få människor och FÖRETAG att växa! Niklas Pettersson Branschstrateg Hur håller vi arbetskraften nära jobben, nu och

Läs mer

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Visionen: Vi gör Sverige rikare genom att få människor och FÖRETAG att växa! Niklas Pettersson Branschstrateg Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Prognos

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Marcus Löwing, Analysavdelningen Marwin Nilsson, Analysavdelningen Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 ästmanlands

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015

Ronnie Kihlman Analysavdelningen. Kronobergs vårprognos 2015 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Kronobergs vårprognos 2015 Prognos för 2015-2016 Stigande efterfrågebedömningar och starka förväntningar på konjunkturen under 2015 Arbetsgivarnas positiva bedömningar

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Äldreomsorgslyft med traineejobb

Äldreomsorgslyft med traineejobb 2014-08-04 PM Äldreomsorgslyft med traineejobb Personalen och deras kompetens är avgörande för kvaliteten i välfärden. I dag upplever många som arbetar i äldreomsorgen att det är ett hårt pressat arbete

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Arbetsmarknadsdag. Kristianstad 2016-05-10. Pia Gustavsson Marknadschef Skåne

Arbetsmarknadsdag. Kristianstad 2016-05-10. Pia Gustavsson Marknadschef Skåne Arbetsmarknadsdag Kristianstad 2016-05-10 Pia Gustavsson Marknadschef Skåne Arbetsmarknadsläget prognos december 2015 Uppgång inom industrin Många jobb tillkommer inom den privata tjänstesektorn, handel,

Läs mer

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Regionalt kunskapslyft... 3 Bakgrund... 4 Vår politik för ett regionalt

Läs mer

Musikerna på scen kommer från Estetiska programmet Söderslättsgymnasiet Trelleborg

Musikerna på scen kommer från Estetiska programmet Söderslättsgymnasiet Trelleborg Musikerna på scen kommer från Estetiska programmet Söderslättsgymnasiet Trelleborg KICK-OFF SAMVERKAN SKOLA/ARBETSLIV Nödutgångar #ssatrelleborg 17:50 VÄLKOMNA Jytte Lindborg, förvaltningschef, m.fl. 18:15

Läs mer

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 UPPSALA LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015 Text: Therese Landerholm Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 12 09 3

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län 2017 http://www.arbetsformedlingen.se/for-arbetssokande/yrke-och-framtid.html De 10 största yrkena 16-64

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Dalarnas län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Dalarnas län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Dalarnas län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015-2016 Text: Jan Sundqvist Analysavdelningen Telefon: 010-486 48 42 Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2015 06 10

Läs mer

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det

Läs mer

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN

ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos

Läs mer

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln

Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln 1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen

Läs mer

Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2016 och en långsiktig utblick

Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2016 och en långsiktig utblick Var finns jobben? Text Catarina Annetorp Hörnsten Julia Asplund Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Eftertryck tillåten med angivande av källa. 2015 06

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 GRUVNÄRINGEN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014-06-23

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län Prognos för arbetsmarknaden 2016 2015-12-09 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Intervjuundersökning två gånger om året Prognoserna

Läs mer

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020

Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till 2020 Utbildningssektorns behov av kompetens i Uppsala län till Branschfördjupning Kompetensforum Uppsala län [maj 2011] 1 Bakgrund, syfte och metod Detta är en studie av utveckling och behov av kompetens inom

Läs mer

Generationsväxlingen på arbetsmarknaden. i riket och i ett regionalt perspektiv

Generationsväxlingen på arbetsmarknaden. i riket och i ett regionalt perspektiv Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv 6 Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv Sammanfattning Stora åldersavgångar Det kommer

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Prognos för arbetsmarknaden i Kalmar län 2017 Ronnie Kihlman, utredare Arbetsmarknadsprognosen 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) Totalt ingick cirka 450

Läs mer

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb

TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 VÄRMLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Ann Mannerstedt Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06 11

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Värmlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Ann Mannerstedt, Analysavdelningen Sida: 3 av 46 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser...

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010

Etablering på arbetsmarknaden 2012. Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Etablering på arbetsmarknaden 2012 Examinerade från KY/YH-utbildningar 2010 Myndigheten för yrkeshögskolan Diarienummer: MYH 2015/494 ISBN-nummer: 978-91-87073-31-1 Foton: Johner Bildbyrå Västerås 2015

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Södermanlands län 2012 Text Jens Lotterberg Text- och bildredigering Anneli Hedlund Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Södermanlands län 2 Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens

Läs mer

Sverige tillsammans. Asylsökande per vecka 2014 2016 (t.o.m. v 3 2016) Arbetsmarknadsdepartementet

Sverige tillsammans. Asylsökande per vecka 2014 2016 (t.o.m. v 3 2016) Arbetsmarknadsdepartementet Sverige tillsammans Asylsökande per vecka 2014 2016 (t.o.m. v 3 2016) Arbetsmarknadsdepartementet Sverige tillsammans Rekryteringsbehov 2013-2022 inom kommun och landsting Arbetsmarknadsdepartementet Sverige

Läs mer

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv? Underlag till Tillväxtverket 17 februari 2015 Henrik Malm Lindberg Ratio Näringslivets forskningsinstitut Stora omvärldsförändringar Globalisering,

Läs mer

Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 2015

Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 2015 Avgående och tillträdande på arbetsmarknaden i Norrbotten fram till år 215 Av Inger Oja Länsarbetsnämnden i Norrbotten, november 21 Innehållsförteckning Inledning 3 Sammanfattning 5 Arbetsmarknaden i Norrbotten

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands län. Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 västernorrlands Prognos för arbetsmarknaden 2014 2015 Text: Agneta Tjernström Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa 2014 06

Läs mer

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012

PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län 2011-2012 PROGNOS hösten Arbetsmarknadsutsikter Västernorrlands län -2012 Text Anna-Lena Arvidsson Text- och bildredigering Kjell Ljung Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Västernorrlands län 2 Innehållsförteckning

Läs mer

SVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på

SVERIGE 2016. Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på SVERIGE 2016 Ökat rekryteringsbehov och mycket goda möjligheter till jobb. Trots det minskar antalet elever på gymnasiets fordons- och transportprogram. En rapport framtagen av Motorbranschens yrkesnämnder,

Läs mer

Läget på Stockholms arbetsmarknad och utvecklingen fram till år 2020

Läget på Stockholms arbetsmarknad och utvecklingen fram till år 2020 Läget på Stockholms arbetsmarknad och utvecklingen fram till år 2020 December 2015 stockholm.se Läget på Stockholms arbetsmarknad och utvecklingen fram till år 2020 Dnr: 147-1994/2015 Utgivare: Stadsledningskontoret

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Stockholms län PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016 Text: Julia Asplund, 010-488 26 97 Therese Landerholm, 010-488 40 32 Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande

Läs mer