Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2017 och en långsiktig utblick

Transkript

1 Var finns jobben?

2 Text Catarina Annetorp Hörnsten Julia Asplund Karin Berglind Håkan Gustavsson Andreas Mångs Text- och bildredigering Marcus Löwing Eftertryck tillåten med angivande av källa

3 Innehåll Var finns jobben?... 2 Bred tillväxt av nya jobb... 2 Bristen på lärare och vårdpersonal stiger ytterligare... 6 Många yrken med goda möjligheter på längre sikt Många faktorer påverkar arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken Administration, ekonomi och juridik Bygg och anläggning Data/IT Försäljning, inköp och marknadsföring Hotell, restaurang och storhushåll Hälso- och sjukvård Industriell tillverkning Installation, drift och underhåll Kultur, media och design Naturbruk Naturvetenskapligt arbete Pedagogiskt arbete Service- och säkerhetsarbete Socialt arbete Tekniskt arbete Transport Om Var finns jobben? och Yrkeskompassen Bilaga 1: Bristindex per yrke Bilaga 2: Yrkesprognoser på fem och tio års sikt... 43

4 Var finns jobben? Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? är en del av Arbetsförmedlingens yrkesprognoser. Rapporten beskriver jobbmöjligheterna inom olika yrkesområden ur två perspektiv dels redovisas den förväntade sysselsättningsutvecklingen för de olika områdena, dels speglas konkurrensen om de lediga jobben med hjälp av Arbetsförmedlingens bristindex. Avsikten är att ge en bred bild av utvecklingen på arbetsmarknaden ur ett yrkesperspektiv. Bred tillväxt av nya jobb Arbetsmarknaden har utvecklats starkt Jobbtillväxten på den svenska arbetsmarknaden fortsätter att vara stark. Under 2015 ökade antalet sysselsatta i åldersgruppen år med personer, motsvarande 1,4 procent, jämfört med året innan. 1 Efterfrågan på arbetskraft är stor och sysselsättningen steg på bred front i ett såväl yrkesmässigt som geografiskt perspektiv. Sammanlagt var närmare 4,7 miljoner personer sysselsatta under Jobbtillväxten fördelade sig även mycket jämnt mellan könen. Som andel av befolkningen är dock männens deltagande i arbetslivet alltjämt något högre än kvinnornas. Den inhemska ekonomin förblir motorn i jobbtillväxten Även 2016 väntas bli ett starkt år på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen kommer att stiga med personer i åldersgruppen år under 2016, vilket innebär en ökning med 1,6 procent. 3 Arbetsförmedlingens intervjuer med närmare privata arbetsgivare i hela landet, ett antal statliga arbetsgivare samt med offentliga verksamheter inom landets samtliga kommuner och landsting visar att arbetsgivarna planerar för fler anställa under 2016 än under året innan. Precis som under föregående år är det den inhemska ekonomin som främst kommer att driva på den fortsatta jobbtillväxten. Hushållen får en relativt god inkomstutveckling vilket skapar förutsättningar för en fortsatt god ökning av den privata konsumtionen. Samtidigt väntas även den offentliga konsumtionen öka i god takt. Denna utveckling drivs dels av den demografiska förändringen som både innebär fler barn i skolan och fler äldre, dels av den stora ökningen av antalet asylsökande under Även utvecklingen inom byggområdet ger ett tydligt bidrag till den inhemska ekonomin. Till detta kan också läggas en gradvis något ökad global efterfrågan vilket gynnar ett så exportberoende land som Sverige. Sammantaget innebär detta att det finns mycket goda förutsättningar för en mycket bred sysselsättningstillväxt även under Läs mer om Arbetsförmedlingens bedömningar av utvecklingen på arbetsmarknaden och i ekonomin i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna våren Arbetskraftsundersökningarna, SCB. I åldersgruppen år steg sysselsättningen med personer motsvarande 1,4 procent jämfört med året innan. 2 Arbetskraftsundersökningarna, SCB. I åldersgruppen år uppgick sysselsättningen till drygt 4,8 miljoner personer. 3 I åldersgruppen år bedöms sysselsättningen stiga med personer under

5 Många rekryteringar leder till många jobböppningar Hand i hand med den goda sysselsättningstillväxten kommer även ett stort antal rekryteringar. Under 2015 skedde drygt 1,4 miljoner rekryteringar i åldersgruppen år på arbetsmarknaden en ökning med 5 procent jämfört med året innan. Även under inledningen av 2016 har antalet rekryteringar fortsatt att stiga i god takt. Det höga rekryteringstrycket väntas bestå under hela 2016, vilket förstärker bilden av en stark arbetsmarknad. Detta innebär att det kommer att finnas ett mycket stort antal jobböppningar på arbetsmarknaden även under Som arbetssökande är det viktigt att ta vara på dessa möjligheter genom att vara aktiv i sitt sökande. Ett aktivt arbetssökande inom ett brett fält av yrken och inom ett stort geografiskt område ökar möjligheten att snabbare finna ett arbete. Fler jobb inom nästan samtliga yrkesområden I ett yrkesperspektiv blir jobbtillväxten mycket bred även under Den tydligaste tillväxten av nya jobb väntas inom yrkesområdena pedagogiskt arbete, tekniskt arbete (ett område som främst inrymmer ingenjörer), området bygg och anläggning, data/it samt inom området hotell, restaurang och storhushåll. En tydlig gemensam nämnare för jobbtillväxten inom dessa områden är den fortsatt goda aktiviteten i den inhemska ekonomin. Endast inom två områden industriell tillverkning respektive naturbruk väntas sysselsättningen falla under Behovet av arbetskraft inom området pedagogiskt arbete påverkas av att antalet barn nu ökar inom såväl förskolan, grundskolan som gymnasieskolan. Detta innebär ett tydligt ökat behov av lärare. Inom yrkesområdena tekniskt arbete respektive data/it gynnas tillväxten av nya jobb dels av en fortsatt mycket god inhemsk efterfrågan, dels av en något ökande aktivitet i den globala ekonomin. Denna utveckling gynnar i stort sett samtliga kategorier av ingenjörer samt IT-specialister såsom utvecklare, testare och IT-arkitekter yrkesgrupper som under lång tid varit eftertraktade på arbetsmarknaden. Yrkesområdet bygg och anläggning fortsätter att präglas av hög aktivitet vilket innebär fler jobb inom flertalet byggyrken. Samtidigt har yrkesområdet bygg och anläggning en internationell prägel och inslaget av utländsk arbetskraft är stort. Detta innebär att den höga aktiviteten inom byggsektorn inte fått fullt genomslag i sysselsättningsstatistiken. Även området hotell, restaurang och storhushåll bedöms uppvisa en mycket stark tillväxt av nya jobb under Denna utveckling innebär en fortsatt god efterfrågan på bland annat kockar, bagare och servitörer men även övriga yrken inom området väntas uppvisa ett ökat antal sysselsatta. Den goda utvecklingen av den inhemska efterfrågan gynnar även delar av yrkesområdet service- och säkerhetsarbete samt inte minst området försäljning, inköp och marknadsföring. Utsikterna är således goda för ett flertal olika kategorier av säljare även om delar av handeln fortsätter att präglas av effektiviseringar vilket kan hålla tillbaka sysselsättningstillväxten något för vissa yrkeskategorier. Även områdena hälso- och sjukvård samt socialt arbete väntas uppvisa en god jobbtillväxt under Inom dessa områden drivs sysselsättningsutvecklingen dels av att befolkningen ökar i antal, dels av den stora ökningen av antalet asylsökande under De offentliga arbetsgivarna har dessutom goda ekonomiska förutsättningar att växa, vilket är en nödvändig faktor för deras möjligheter att utöka sin personalstyrka. Bland de yrken som väntas växa finns bland annat undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, tandläkare, behandlingsassistenter samt kuratorer och socialsekreterare. I takt med att efterfrågan på arbetskraft inom dessa yrkesområden fortsätter att öka stärks 3

6 arbetsmarknaden för ett antal närliggande yrkeskategorier. Även under 2016 väntas således bland annat barnskötare och personliga assistenter, samt i viss mån även vårdbiträden, få draghjälp av den allmänt höga efterfrågan på arbetskraft inom yrkesområdena hälso- och sjukvård samt socialt arbete. Förändring av antalet sysselsatta 4 per yrkesområde under 2016 Yrkesområde Förändring Pedagogiskt arbete Tekniskt arbete Bygg och anläggning Data/IT Hotell, restaurang och storhushåll Service- och säkerhetsarbete Hälso- och sjukvård Naturvetenskapligt arbete Administration, ekonomi och juridik Föräljning, inköp och marknadsföring Socialt arbete Transport Installation, drift och underhåll Kultur, media och design Industriell tillverkning Naturbruk Totalt Anm. I totalen ingår även sysselsatta inom området chefer och verksamhetsledare samt sysselsatta utan uppgift om yrke. 4 Källa: SCB, Arbetsförmedlingen. Även yrkena inom området administration, ekonomi och juridik gynnas av såväl den goda aktiviteten i den inhemska ekonomin, som de offentliga arbetsgivarnas goda ekonomiska förutsättningar och ökade behov av arbetskraft. Också inom yrkesområdena transport respektive installation, drift och underhåll väntas fler jobb under Jobbtillväxten inom dessa områden har tydliga kopplingar till utvecklingen inom andra delar av arbetsmarknaden. Den fortsatt höga aktiviteten inom byggområdet, handeln samt hotell och restauranger medför ett ökat behov av transporter. Den något ökande aktiviteten i den globala ekonomin medför också ett ökat behov av transporttjänster samtidigt som också hushållens ökade efterfrågan på olika typer av resor och kollektivtrafik leder till ett ökat behov av arbetskraft inom området. Liksom byggområdet har transportområdet ett relativt stort inslag av utländsk arbetskraft. Den ökade efterfrågan på transporttjänster får därför inte fullt genomslag i sysselsättningsstatistiken. Även inom området installation, drift och underhåll 4 Arbetsförmedlingens yrkesområdesprognoser är indelade i en femgradig skala där en starkt ökande sysselsättning innebär en jobbtillväxt på 2,0 procent eller mer. En förändring på 1,9-0,5 procent benämns ökande sysselsättning. Om antalet sysselsatta väntas förändras med 0,4 till -0,4 procent benämns detta som en oförändrad sysselsättning. På motsvarande sätt benämns en utveckling där sysselsättningen faller med 0,5 till 1,9 procent som en minskande sysselsättning. En utveckling där sysselsättningen faller med 2,0 procent eller mer benämns som en starkt minskande sysselsättning. 4

7 återfinns yrken som gynnas av bland annat en fortsatt hög byggaktivitet. Allt som allt innebär detta att det blir fler jobb för bland annat lastbilsförare, bussförare, truckförare, transportledare, lastbilsmekaniker, bilmekaniker, installationselektriker och larmtekniker. Trots en något ökande aktivitet i den globala ekonomin väntas en relativt svag utveckling för sysselsättningen inom området industriell tillverkning även under Området fortsätter att kännetecknas av strukturella förändringar där allt fler manuella moment rationaliseras bort. Medan jobben fortsätter att minska för vissa kategorier av montörer och operatörer väntas dock efterfrågan på mer kvalificerad arbetskraft att vara starkare. Denna utveckling gynnar yrkesgrupper såsom CNC-operatörer, svetsare, verktygsmakare, verkstadsmekaniker samt olika typer av plåtslagare. Detta innebär ett allt större inslag av yrken med högre kvalifikationsgrad inom området. Fler jobb både inom yrken med krav på gymnasial och eftergymnasial utbildning Jobbtillväxten under 2016 blir bred ur ett yrkesperspektiv. Detta innebär att det blir påtagligt fler jobb både inom yrkesområden som domineras av yrken med krav på eftergymnasial utbildning och inom områden som består av yrken som vanligtvis kräver gymnasieutbildning. Områdena pedagogiskt arbete, tekniskt arbete och data/it tre av de fem områden som väntas få allra starkast jobbtillväxt under 2016 domineras av yrken med krav på längre utbildningar. Arbetsgivarna efterfrågar framför allt personal med högskoleutbildning, men på senare tid har även utbildade från yrkeshögskolan kommit att bli allt viktigare. Detta gäller inte minst inom området data/it. Även inom områdena bygg och anläggning respektive hotell, restaurang och storhushåll väntas antalet sysselsatta öka starkt. Dessa två områden domineras av yrken som vanligen kräver en utbildning på gymnasienivå. Allt som allt innebär den mycket breda jobbtillväxt som förutses under 2016 betydligt fler jobb både inom yrken med krav på gymnasial och eftergymnasial utbildning. Begränsad arbetsmarknad för personer med kort utbildning Antalet yrken med mycket låga eller inga formella krav på utbildning är begränsat. Sådana yrken finns dock inom bland annat områdena hotell, restaurang och storhushåll samt service- och säkerhetsarbete. 5 Många gånger rekryteras emellertid arbetssökande med längre utbildningar även till yrken med formellt sett lägre utbildningskrav. Detta gäller inom alla yrkesområden. I takt med att en allt större andel av arbetskraften har en utbildning på eftergymnasial nivå höjer arbetsgivarna sina kompetenskrav även vid rekryteringar till yrken som vanligen endast kräver en utbildning på gymnasienivå. På motsvarande sätt höjs ofta kraven vid rekryteringar till yrken med mycket låga eller inga formella krav på utbildning. Trots den breda jobbtillväxten är Arbetsförmedlingens bedömning att arbetsmarknaden förblir svag inom yrken med begränsade formella utbildningskrav. Möjligheterna för dem utan fullföljd gymnasieutbildning är därför begränsade. Arbetssökande utan fullföljd gymnasieutbildning vilket är den lägsta utbildningsnivå som vanligen krävs vid rekryteringar får därmed fortsatt mycket svårt att få ett varaktigt fotfäste på arbetsmarknaden. Personer utan fullföljd gymnasieutbildning utgör samtidigt en allt större andel av de inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Läs mer om utvecklingen av arbetslöshetens sammansättning i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna våren Vid sidan av de yrken som ingår i Arbetsförmedlingens yrkesprognoser finns dock ytterligare ett mindre antal yrken med en kvalifikationsnivå som innebär att det vanligtvis inte ställs några krav på formell utbildning. 5

8 Bristen på lärare och vårdpersonal stiger ytterligare Fortfarande ingen generell brist på arbetskraft inom privat sektor Trots en fortsatt mycket stark efterfrågan på arbetskraft är det fortfarande ingen generell brist på arbetskraft inom privat sektor. Det finns inget som indikerar att de privata arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera hittills har påverkat den samlade sysselsättningstillväxten inom det privata näringslivet. Bland de privata arbetsgivarna kan således rekryteringsproblemen fortfarande beskrivas som måttliga i relation till den höga aktiviteten i ekonomin och på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens intervjuer med närmare privata arbetsgivare under våren 2016 visar dock att bristen på arbetskraft inom näringslivet stiger successivt. Andelen företag som upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering har ökat från 24 till 28 procent sedan föregående vår. Nivån ligger därmed även över det historiska genomsnittet. Inom näringslivet är byggsektorn ett av de områden där rekryteringsproblemen är allra mest uttalade. Där anger närmare fyra av tio arbetsgivare att de har upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Kraftigt ökande brist på arbetskraft bland de offentliga arbetsgivarna Bland de offentliga arbetsgivarna är bristen på utbildad arbetskraft mycket tydlig och redan idag utgör bristen på personal ett hinder för jobbtillväxten inom vissa yrken. I Arbetsförmedlingens intervjuer med offentliga arbetsgivare våren 2016 uppgav hela 63 procent av verksamheterna att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Detta är en ökning med 13 procentenheter jämfört med våren Andelen offentliga arbetsgivare som upplevt brist på arbetskraft är den högsta vi uppmätt och den ligger 27 procentenheter över det historiska genomsnittet för de offentliga verksamheterna. 6 Även om det fortfarande finns skillnader avseende hur utbredd bristen är hos de olika offentliga huvudmännen och deras verksamheter så är bilden av stigande rekryteringsproblem i det närmaste entydig. Störst svårigheter noteras alltjämt inom landstingens verksamheter. Där anger mer än nio av tio verksamheter inom hälso- och sjukvården respektive tandvården att de upplevt brist på personal under det senaste halvåret. Även inom primärvården fortsätter bristen på arbetskraft att vara mycket utbredd. Bristen på arbetskraft har stigit allra mest hos kommunerna och samtliga kommunala verksamhetsområden uppvisar nu rekordhöga andelar som haft svårt att rekrytera. Allra mest anmärkningsvärd utveckling noteras inom kommunal vård och omsorg där nu hela åtta av tio verksamheter upplevt brist på arbetskraft vilket innebär en dubblering på bara tre år. I vårens intervjuundersökning uppgav även närmare nio av tio av verksamheterna inom den kommunala grundskolan att de upplevt brist på arbetskraft. Inom barnomsorgen var motsvarande andel drygt åtta av tio. Även inom gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen ökar andelen kommunala verksamheter som har svårt att fylla sina vakanser. Rekryteringsproblemen fortsätter att öka Den fortsatt starka efterfrågan på arbetskraft medför att bristen på utbildad arbetskraft kommer att tillta inom allt fler yrken framöver. Detta innebär att rekryteringsproblemen väntas fortsätta öka. Under 2016 bedöms dock inte tillgången på arbetskraft begränsa de privata arbetsgivarnas möjligheter att växa. Arbetsförmedlingen bedömer att bristtalen inom näringslivet kommer att passera 30 procent under 2016 för att sedan stiga ytterligare 6 Avser perioden våren 2002 till och med våren

9 under Då väntas bristen på kvalificerad arbetskraft bli så utbredd att den bidrar till att hålla tillbaka sysselsättningsutvecklingen något. Även inom de offentliga arbetsgivarnas verksamheter väntas bristen på arbetskraft fortsätta stiga. Redan idag är dock bristen på utbildade så pass omfattande att den håller tillbaka jobbtillväxten inom vissa av de offentliga verksamheterna. Detta är särskilt tydligt inom hälso- och sjukvården, utbildningsområdet samt inom äldreomsorgen. Läs mer om matchningsläget på arbetsmarknaden i Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna våren Mycket goda möjligheter till arbete inom allt fler yrkesområden Att bristen på arbetskraft har fortsatt att öka framkommer även tydligt i den kartläggning av möjligheterna till arbete på ett års sikt det vill säga till och med våren 2017 inom olika yrken som gjorts av Arbetsförmedlingens lokala kontor. 7 Arbetsförmedlingskontorens bedömningar bristindex visar dels hur möjligheterna för en arbetsgivare att rekrytera medarbetare inom ett visst yrke väntas se ut, dels vilka möjligheter till arbete som en arbetssökande inom samma yrke kan väntas möta. Kartläggningen visar nu det högsta samlade bristindex som vi uppmätt. 8 Jämfört med föregående undersökning hösten 2015 har bristindex ökat för hela 15 av 16 yrkesområden. Endast området naturvetenskapligt arbete avviker från detta mönster med ett oförändrat indexvärde. Störst ökning noteras för området socialt arbete där index har fortsatt att stiga kraftigt. Mycket höga bristindex och därmed mycket goda möjligheter till arbete väntas sammantaget inom områdena pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård, tekniskt arbete, bygg och anläggning samt data/it. I samtliga fall har bristindex stigit tydligt sedan i höstas och de nu aktuella värdena är de högsta vi noterat för respektive yrkesområde. Även inom områdena installation, drift och underhåll; socialt arbete; tillverkningsarbete; hotell, restaurang och storhushåll samt service- och säkerhetsarbete väntas sammantaget goda möjligheter till arbete. Också för dessa områden noteras såväl högre bristindex än i vår föregående kartläggning detta gäller inte minst inom området socialt arbete som de högsta index vi har uppmätt för respektive yrkesområde. Genomsnittligt bristindex på ett års sikt per yrkesområde Gråmarkerat fält = balansintervall Våren 2016 Hösten 2015 Pedagogiskt arbete Hälso- och sjukvård Tekniskt arbete Bygg och anläggning Data/IT Installation, drift och underhåll Socialt arbete Industriell tillverkning Hotell, restaurang och storhushåll Service- och säkerhetsarbete Naturbruk Administration, ekonomi och juridik Transport Naturvetenskapligt arbete Försäljning, inköp och marknadsföring Kultur, media och design Bristindex Källa: Arbetsförmedlingen våren Läs mer om bristindex enligt Arbetsförmedlingens metod på sidan 38 i denna rapport. 8 Nuvarande metodik infördes hösten

10 För övriga yrkesområden väntas sammantaget en arbetsmarknad som är i balans eller som för området kultur, media och design en totalt sett fortsatt något hårdare konkurrens om de lediga jobben. Det bör dock påpekas att det även inom flera av de övriga yrkesområdena återfinns enskilda yrken där konkurrensen om de lediga jobben väntas bli hård. Helt i linje med tidigare noteras högst bristindex för yrkesområden som domineras av yrken där arbetsgivarna vanligen ställer krav på eftergymnasiala utbildningar. Det är dock viktigt att poängtera att möjligheterna till arbete även är goda eller mycket goda inom flera områden som mestadels består av yrken där arbetsgivarna vanligtvis kräver en utbildning på gymnasial nivå. Yrkesområdet bygg och anläggning är det tydligaste exemplet på detta men även inom områdena installation, drift och underhåll respektive hotell, restaurang och storhushåll råder sammantaget goda möjligheter till arbete. För flera yrkesområden väntas således goda eller mycket goda möjligheter till arbete samtidigt som sysselsättningen väntas stiga i god fart. För dessa områden måste arbetsmarknadsläget beskrivas som mycket starkt. Nedan återfinns en sammanställning över de yrken där det råder störst brist respektive störst överskott på arbetskraft eller annorlunda uttryckt de yrken där konkurrensen om jobben är minst respektive störst. Sammanställningen är uppdelad efter yrkenas kvalifikationsnivå. 9 9 I bilaga 1, på sidan 39 finns en detaljerad förteckning över bristindex för samtliga yrken som ingår i Arbetsförmedlingens bedömningar. 8

11 Yrken på högskolenivå där det råder störst brist på arbetskraft (minst konkurrens om jobben) fram till och med första halvåret 2017 Operationssjuksköterskor Röntgensjuksköterskor Sjuksköterskor, psy kiatrisk v ård Socialsekreterare Sjuksköterskor (grundutbildade) Sjuksköterskor inom akutsjukv ård Geriatriksjuksköterskor Mjukv aru- och sy stem utv ecklare Distriktssköterskor Förskollärare Civ ilingenjörer, by gg och anläggning Specialpedagoger Läkare IT-arkitekter Barnsjuksköterskor Lärare i grundskolans senare år VVS-ingenjörer By ggnadsingenjörer och by ggnadstekniker Biståndsbedöm are Civilingenjörer, elektronik och teleteknik Yrken på högskolenivå där det råder störst överskott på arbetskraft (hårdast konkurrens om jobben) fram till och med första halvåret 2017 Fotografer Biologer Journalister Banktjänstemän Farty gsbefäl Fly gledare Informatörer Personaltjänstemän Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det råder störst brist på arbetskraft (minst konkurrens om jobben) fram till och med första halvåret 2017 Kockar Lastbilsförare Lastbilsmekaniker Installationselektriker Byggnadsplåtslagare Betongarbetare Träarbetare/snickare Takmontörer VVS-montörer Målare Undersköterskor Verktygsmakare Golv läggare Anläggningsarbetare Plattsättare Tunnplåtslagare Murare Bilmekaniker Medicinska sekreterare Sty r- och reglertekniker Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det råder störst överskott på arbetskraft (hårdast konkurrens om jobben) fram till och med första halvåret 2017 Vaktmästare Montörer, metall-, gummi- och plastprodukter Försäljare, dagligvaror Parkarbetare Försäljare, fackhandel Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare Brevbärare Administratörer och sekreterare Ekonomiassistenter Källa: Arbetsförmedlingen. Yrkesindelningen är baserad på kvalifikationsnivå enligt SSYK96. 9

12 Bristen på lärare och vårdpersonal ger ökade jobbmöjligheter inom andra yrken En konsekvens av de allt större svårigheterna att rekrytera lärare samt personal till vård och omsorg är att arbetsgivarna breddat sin efterfrågan till att även avse andra yrkeskategorier. Den allt mer utbredda bristen på arbetskraft inom dessa yrken har således gett draghjälp åt ett antal andra yrken. Arbetsförmedlingen noterar bland annat allt bättre möjligheter till arbete för ett antal yrken inom området socialt arbete. Såväl personliga assistenter, elevassistenter, barnskötare som vårdbiträden har under de senaste åren noterat allt högre bristindex. Även fritidsledare har sannolikt fått viss draghjälp av samma orsaker. Inom området pedagogiskt arbete har samtidigt möjligheterna till arbete inom yrket fritidspedagog ökat tydligt under det senaste året. Även för socialsekreterare, biståndsbedömare och kuratorer har möjligheterna till arbete förbättrats påtagligt under det senaste året. De yrkesverksamma inom dessa yrken har en liknande utbildningsbakgrund och därmed även i hög grad en gemensam arbetsmarknad. Det finns flera orsaker till denna utveckling. Den demografiska utvecklingen påverkar naturligtvis arbetsgivarnas behov även av dessa yrkesgrupper. På kort sikt har dock det stora antalet asylsökande som kom till Sverige under 2015 inneburit en tydligt ökad efterfrågan. Av samma orsak har även möjligheterna till arbete för behandlingsassistenter förstärkts påtagligt. I vårens kartläggning är det ett av de yrken där bristindex har ökat allra mest jämfört med föregående mätning. Begränsade jobbmöjligheter trots utbildning och erfarenhet Trots goda möjligheter till arbete inom allt fler yrken, finns det yrken där arbetsmarknadsläget inte har förbättras nämnvärt och konkurrensen om jobben blir hård. För arbetssökande som har en gymnasial yrkesutbildning mot och i vissa fall även erfarenhet från yrken där sysselsättningen krymper kan vägen till arbete i vissa fall vara lång. Det kan dock även handla om arbetssökande med ett högskoleförberedande program inom gymnasiet som sin högsta fullföljda utbildning, det vill säga arbetssökande som saknar en specifik yrkesutbildning. I bägge dessa fall kan en väg att öka sina möjligheter att få arbete vara att omskola sig till ett yrke med bättre jobbmöjligheter. Det är dock mycket viktigt att betona att en fullföljd gymnasieutbildning oavsett inriktning ökar jobbmöjligheterna mycket kraftigt jämfört med möjligheterna för en arbetssökande som saknar fullständiga gymnasiebetyg. Möjligheterna till arbete kan dock även vara begränsade efter vissa högskoleutbildningar. Detta gäller främst vissa utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap, kultur eller media. Inom dessa områden finns utbildningar där antalet tydliga målyrken efter avslutad utbildning är litet och i flera fall är antalet verksamma inom dessa yrken dessutom få. Även om detta i många fall är ett övergående problem för den enskilde, kan fasen innan man är etablerad på arbetsmarknaden i vissa fall bli utdragen. Många får dessutom jobb i andra yrken än det tänkta målyrket. Denna situation förklaras av att utbildningsvolymerna i vissa fall är större än de behov som finns på arbetsmarknaden. Att det är många som genomgår utbildningar på högskolenivå bidrar således till att vissa nyexaminerade möter en kärv arbetsmarknad inom sitt målyrke. Det ska dock understrykas tydligt att jobbmöjligheterna generellt sett ökar ju högre utbildning den arbetssökande har. 10

13 Krympande skillnader i jobbmöjligheter mellan erfarna och nyutbildade Även om rekryteringsproblemen inom det privata näringslivet har fortsatt att öka under det senaste halvåret är bristen på arbetskraft fortfarande inte generell. Arbetsgivarnas svårigheter att rekrytera avser i flera fall dessutom fortfarande enbart erfaren arbetskraft, medan tillgången på nyexaminerade i många fall bedöms bli tillräcklig. Att det förekommer brist på erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade är inte ovanligt. 10 I takt med att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att vara hög och bristen på arbetskraft stiger ytterligare väntas dock dessa skillnader fortsätta att krympa. Inom vissa yrkesområden är efterfrågan på arbetskraft redan idag så omfattande och bristen så uttalad att dessa skillnader måste betraktas som små. Detta gäller främst yrken inom områdena pedagogiskt arbete, hälso- och sjukvård, tekniskt arbete samt data/it. Detta är områden som företrädesvis består av yrken där det vanligen ställs krav på eftergymnasial utbildning. Även inom områdena bygg- och anläggning respektive installation, drift och underhåll är jobbmöjligheterna i flera fall så goda att även nyutbildade möter en stark arbetsmarknad. För flera yrken inom dessa områden krävs dock att lärlingsperioden (färdigutbildning) är avslutad. Många yrken med goda möjligheter på längre sikt Lärare och vårdpersonal yrken med mycket goda jobbmöjligheter även på sikt På längre sikt fem och tio år framåt skapar kommande pensionsavgångar behov av många rekryteringar. Detta tillsammans med att många yrkesområden väntas fortsätta att växa innebär ett stort behov av arbetskraft. Inom flera yrkesområden bedöms dock arbetsgivarnas möjligheter att tillsätta kommande vakanser begränsas av att utflödet från utbildningssystemet inte överensstämmer med behoven på arbetsmarknaden. Detta kan dels bero på ett bristande intresse för vissa utbildningar, dels på att vissa utbildningar endast har ett begränsat antal studieplatser. Inom vissa utbildningar är det dessutom för få som slutför sina studier. Inom dessa områden är risken för brist på arbetskraft uppenbar. Enligt vår bedömning är situationen särskilt svårlöst i de fall där orsaken bakom det låga tillskottet är ett bristande intresse för att utbilda sig mot ett visst yrkesområde. Under de senaste åren har dock både intresset för och antalet studieplatser inom ett antal utbildningar som leder till yrken där det under lång tid har varit brist på arbetskraft ökat. Detta kommer i flera fall att hålla tillbaka bristen på arbetskraft något på längre sikt. Också i det längre tidsperspektivet återkommer flera av de yrken som redan idag har goda eller mycket goda jobbmöjligheter. För bland annat ett flertal läraryrken samt yrken inom hälso- och sjukvården väntas således goda möjligheter till arbete även på fem och tio års sikt. Även ingenjörer och flera IT-yrken tillhör yrkesgrupper med goda möjligheter till arbete också på sikt. De långsiktiga jobbmöjligheterna är även goda för ett stort antal yrken som vanligtvis kräver en utbildning på gymnasienivå. Bil- och lastbilsmekaniker, CNC-operatörer, kockar, undersköterskor och ett flertal byggyrken är några exempel på yrken med goda möjligheter till arbete på fem och tio års sikt. 10 Läs mer om skillnaderna mellan nyutexaminerade och yrkeserfarna för olika utbildningsgrupper i SCB:s rapport Arbetskraftsbarometern

14 Nedan redovisas en sammanställning över yrken och grupper av yrken som bedöms ha stor brist respektive stort överskott på arbetskraft på fem och tio års sikt. Precis som ovan likställs brist på arbetskraft med goda möjligheter till arbete också i detta längre perspektiv. För en fullständig förteckning över prognoserna på fem och tio års sikt, se bilaga 2. Yrken och grupper med st or brist på arbetskraft på fem och tio års sikt Högskolenivå Förskollärare och fritidspedagoger Gymnasielärare Ingenjörsy rken IT-yrken Läkare Lärare i grundskolan Sjuksköterskor Specialpedagoger Tandläkare Övriga utbildningsnivåer Bil- och lastbilsmekaniker Bussförare CNC-operatörer Flertalet byggyrken Kockar Lokförare Maskinreparatörer Tandsköterskor Undersköterskor Yrken och grupper med öv erskot t på arbetskraft på fem och tio års sikt Högskolenivå Banktjänstemän Biologer Handläggare/utredare, offentlig förvaltning Informatörer Journalister Personaltjänstemän Övriga utbildningsnivåer Ekonom iassistenter Försäljare, dagligvaror och fackhandel Köks- och restaurangbiträden Löne- och personalassistenter Vissa maskinoperatörsy rken Montörsyrken Källa: Arbetsförmedlingen Stor brist på arbetskraft i regioner med svag befolkningstillväxt Även om befolkningstillväxten i riket varit god under senare år är de regionala skillnaderna stora. Det finns således en påtaglig risk att bristen på arbetskraft blir särskilt stor i regioner som idag har en svag utveckling av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år) detta då utvecklingen för denna åldersgrupp är avgörande för den långsiktiga tillgången på arbetskraft. De senaste årens goda befolkningstillväxt av personer i arbetsför ålder beror dock helt på tillskott av personer födda utanför landet. Hittills har dock invandringen främst inneburit ett tillskott till arbetskraften i storstadsområdena och övriga större städer medan glesbygd och mindre orter endast fått en liten del av denna förstärkning. Den ojämna regionala fördelningen av tillväxten för befolkningen i yrkesaktiva åldrar riskerar således att på sikt medföra betydande svårigheter att rekrytera i regioner med en svag utveckling av tillgången på arbetskraft. Även om tillskottet av utrikes födda till befolkningen innebär att effekterna av kommande generationsväxling mildras jämfört med tidigare beräkningar väntar således stora utmaningar i de delar av landet där befolkningstillväxten är svag. Arbetsförmedlingen bedömer därför att det kommer att kvarstå stora problem att tillsätta tjänster inom vissa yrken och att problemen förblir särskilt stora i vissa regioner. 12

15 Fyra gymnasieprogram ger särskilt goda chanser till jobb På basis av Arbetsförmedlingens långsiktiga yrkesprognoser går det att identifiera ett antal yrkesprogram inom gymnasieskolan där möjligheten att efter fullföljd utbildning relativt snabbt etablera sig inom målyrket är god. Arbetsförmedlingen bedömer att följande fyra yrkesprogram leder till goda möjligheter till arbete efter avslutad utbildning: 11 Bygg- och anläggningsprogrammet Fordons- och transportprogrammet Industritekniska programmet Vård- och omsorgsprogrammet Att Arbetsförmedlingen lyfter fram dessa yrkesprogram beror på att möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden bedöms som goda eller mycket goda på fem och tio års sikt inom flera av programmens vanliga målyrken. Exempel på sådana yrken är anläggningsarbetare, lastbilsmekaniker, CNC-operatör och undersköterska. Även om ovan nämnda yrkesprogram bedöms innebära särskilt goda möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden är en fullföljd gymnasieutbildning oavsett gymnasieprogram viktigare än valet av specifik utbildning. Ur ett utbildningsperspektiv är en fullföljd gymnasieutbildning den tydligaste skiljelinjen mellan goda och mindre goda jobbmöjligheter och det är en i det närmaste nödvändig förutsättning för att vara gångbar på arbetsmarknaden. I ljuset av detta är det oroväckande stora andelar av varje årskull som lämnar gymnasieskolan varje år utan fullständiga betyg. 12 Många av dessa fullföljer dock sin utbildning efter hand. Många faktorer påverkar arbetsgivarnas möjligheter att rekrytera Ökade kompetenskrav inom många yrken Vid sidan av den allmänna tillgången på arbetskraft finns det fler faktorer som påverkar hur arbetsgivarna upplever sina möjligheter att rekrytera. En är arbetsgivarnas kompetenskrav i samband med rekryteringar. Arbetskraften består i allt högre utsträckning av personer med längre utbildningar vilket gör det möjligt för arbetsgivarna att höja kompetenskraven. Detta kan få till följd att antalet yrkesverksamma inom ett yrke ökar medan ett annat närliggande yrke krymper. Exempel på detta är undersköterskor respektive vårdbiträden samt förskollärare respektive barnskötare. I båda dessa fall förklaras den långsiktiga utvecklingen av arbetsgivarnas ambition att höja kompetensen hos sina medarbetare. Kortsiktigt kan dock jobbmöjligheterna öka även inom yrken som långsiktigt uppvisar en svag utveckling. När tillgången på arbetskraft inom närliggande, men mer kvalificerade yrken, är liten kan detta öka efterfrågan även på yrken med en lägre kvalifikationsgrad. Parallellt med att vissa yrken har uppvisat en svag utveckling under lång tid, har även arbetsinnehållet inom vissa yrken förändrats över tid. För bland annat administratörer och 11 Dessa fyra program är ett urval av de totalt tolv nationella yrkesprogrammen inom gymnasieskolan. Utöver de tolv nationella yrkesprogrammen finns även sex högskoleförberedande program. Läs med om programmen inom gymnasieskolan via skolverket.se. 12 Läs mer om studieresultat inom gymnasieskolan i Skolverkets rapport Vad ungdomar gör efter gymnasieskolan en registerstudie, rapport 411,

16 sekreterare samt löne- och personalassistenter har arbetets innehåll ändrats successivt genom att nya uppgifter lagts till medan andra fasats ut. Arbetssökande som inte besitter de färdigheter som arbetsgivarna efterfrågar kan då ha svårt att hitta ett arbete. Liknande exempel finns inom flertalet yrkesområden. Motsvarande fenomen återfinns även inom vissa yrken där det råder brist på arbetskraft. Dessa yrken brukar benämnas som paradoxyrken. Paradoxsituationen beror ofta på att de arbetssökandes kompetenser inte matchar arbetsgivarnas aktuella krav. Exempel på detta finns inom yrkena CNC-operatör och svetsare. Även faktorer som arbetsmiljö och anställningsvillkor kan påverka hur arbetsgivarna upplever tillgången på arbetskraft. Ett sådant exempel kan vara yrket telefonförsäljare. I många fall tillkommer också krav på olika mjuka kompetenser när en arbetsgivare ska rekrytera, där en av de som ofta har lyfts fram är social kompetens. Två exempel på yrken som i allt högre grad har kommit att beröras av detta är vaktmästare och lastbilsförare. För båda grupperna har det bland annat tillkommit ökad kundkontakt. Detta ställer nya krav på arbetskraften. Grundläggande IT-kompetens är dessutom ett generellt krav på arbetsmarknaden. Även körkort kan i många fall vara en merit som stärker chanserna att få ett arbete. Gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken Bristyrken kräver ofta eftergymnasial utbildning Det finns flera gemensamma nämnare för brist- respektive överskottsyrken, det vill säga yrken med goda respektive mindre goda jobbmöjligheter. Detta gäller såväl under det närmaste året som på fem och tio års sikt. För yrken med brist på arbetskraft gäller generellt att kraven på utbildning är högre, och då ofta på eftergymnasial nivå. Detta berör både vissa teoretiskt inriktade högskoleutbildningar och en rad utbildningar med tydliga målyrken. Längre utbildning innebär även generellt större möjligheter till ett arbetssökande över ett bredare fält av yrken, ofta innefattande yrken inom flera olika yrkesområden. Brist på arbetskraft inom yrken på gymnasial nivå omfattar enbart yrken med en bakgrund i gymnasieskolans yrkesprogram. På motsvarande sätt förenas många överskottsyrken av att de istället vanligen endast kräver utbildningar på gymnasienivå och många gånger saknar krav på yrkesspecifik inriktning. För en arbetssökande är en fullföljd gymnasieutbildning i det närmaste nödvändig för att vara gångbar på arbetsmarknaden. En fullföljd gymnasieutbildning är dessutom en nödvändig plattform för fortsatt utbildning. Många yrken med brist på arbetskraft förenas också av för små utbildningsvolymer. Detta gäller bland annat utbildningar inom IT, många ingenjörsutbildningar, flertalet lärarutbildningar samt många utbildningar inom området hälso- och sjukvård. Det finns dock olika anledningar till att utbildningsvolymerna är för små. En viktig orsak är att intresset för vissa utbildningar är för litet, exempelvis olika högskoleingenjörsutbildningar och lärarutbildningar. För att det ska vara möjligt att öka antalet examinerade från dessa utbildningar måste således intresset öka. Detta är ett svårlöst problem som bland annat kräver stora informationssatsningar. I andra fall kan intresset visserligen finnas men utbildningsplatserna vara för få. Ett exempel är läkarutbildningen även om antalet platser inom denna utbildning har ökat på senare år. Gemensamt för många yrken med brist på arbetskraft är också att de återfinns inom expansiva områden på arbetsmarknaden. 14

17 På motsvarande sätt har många överskottsyrken kopplingar till krympande delar av arbetsmarknaden. Här återfinns bland annat yrken präglade av strukturförändringar, exempelvis vissa tillverkningsyrken, vissa yrken med administrativ inriktning samt vissa yrken inom drift och underhåll. Flera av överskottsyrkena är också vanliga genomgångsyrken, det vill säga yrken som är attraktiva ingångsjobb för de som ska etablera sig på arbetsmarknaden och skaffa sig arbetslivserfarenhet. Att många söker denna typ av yrken gör att konkurrensen om de lediga jobben blir hård även om vissa av yrkena är stora och det sker många rekryteringar till dem under ett år. Här återfinns bland annat vissa yrken inom områdena hotell, restaurang och storhushåll respektive försäljning, inköp och marknadsföring. Bland överskottsyrkena finns emellertid även exempel på yrken som är attraktiva som alternativa yrken för den som blivit arbetslös inom sitt tidigare yrke. Exempel på detta finns inom området installation, drift och underhåll. Även detta ökar konkurrensen inom dessa yrken. Flertalet nu aktuella brist- respektive överskottsyrken har uppvisat samma mönster även i ett längre perspektiv. Bland de mer utpräglade överskottsyrkena återfinns också yrken som under lång tid kännetecknats av hög arbetslöshet, medan motsatt situation råder för merparten av bristyrkena. Detta understryker vikten av ett brett arbetssökande både yrkesmässigt och geografiskt. 15

18 Administration, ekonomi och juridik Möjligheterna till jobb skiljer sig stort mellan olika yrken Yrkesområdet administration, ekonomi och juridik består av många olika yrken med vitt skilda kompetenskrav. För en del är utbildningskraven höga medan det för andra är tillräckligt med gymnasial utbildning. Kvinnorna är i majoritet och utgör 70 procent av samtliga förvärvsarbetande inom yrkesområdet. Området är det största på arbetsmarknaden och sysselsätter omkring en halv miljon personer. Det är stora skillnader i jobbmöjligheter mellan de olika yrkena inom området. Arbetsmarknadsläget har stärkts för många av yrkena sedan i höstas. Under 2016 väntas antalet sysselsatta fortsätta att öka. Utbildningskraven har successivt ökat i flera av yrkena, vilket innebär att de som nyrekryteras ofta har eftergymnasial utbildning medan de äldre inom yrket ofta har kortare utbildningsbakgrund. Drygt hälften av dem som arbetar inom området har en eftergymnasial utbildning. Medicinska sekreterare kommer att ha den allra starkaste arbetsmarknaden under det närmaste året. Behovet av medicinska sekreterare bedöms vara större än tillgången, vilket medför mycket goda möjligheter till arbete. Efterfrågan på studie- och yrkesvägledare har ökat till följd av kravet i skollagen om att studie- och yrkesvägledare ska finnas tillgängliga inom alla skolformer. Dessa kommer ha goda möjligheter till jobb. Även redovisningsekonomer bedöms ha goda jobbmöjligheter. Ett antal yrken befinner sig i gränslandet mellan en balanserad arbetsmarknad och goda möjligheter till jobb. Detta gäller för revisorer och controllrar, speditörer samt handläggare och utredare inom offentlig förvaltning. För löne- och personalassistenter, jurister samt försäkringstjänstemän bedöms efterfrågan och tillgången på arbetskraft vara ungefär lika stora. Möjligheterna till jobb är dock betydligt bättre för dem som har yrkeserfarenhet än för nyexaminerade. Värdepappersmäklare och personaltjänstemän kommer att möta hård konkurrens om jobben på arbetsmarknaden. Många vill arbeta inom dessa yrken. Även administratörer och sekreterare samt ekonomiassistenter kommer att möta hård konkurrens om jobben. 16

19 Redovisningsekonomer har goda möjligheter till jobb även på fem och tio års sikt Redovisningsekonomer väntas ha goda möjligheter till arbete även på fem och tio års sikt. Arbetsmarknaden väntas vara i balans för revisorer, jurister, controllrar och försäkringstjänstemän. Konkurrensen om jobben bedöms däremot bli hård för personaltjänstemän, handläggare och utredare inom offentlig förvaltning, administratörer och sekreterare samt löne-, personal- och ekonomiassistenter. Detta beror både på att det kommer att finnas många nyutbildade och på fortsatta rationaliseringar i yrken med administrativt innehåll. Bygg och anläggning Mycket god arbetsmarknad för yrkesarbetare För att arbeta inom området bygg och anläggning krävs i så gott som samtliga yrken ett yrkesbevis. För att få ett sådant krävs en grundutbildning som till exempel ges inom gymnasieskolans yrkesprogram och en påföljande färdigutbildning (som lärling). Området bygg och anläggning sysselsätter ungefär personer. Merparten av de anställda inom området har en utbildning på gymnasienivå. Nästan samtliga anställda inom området, över 95 procent, är män. Många av yrkena inom området är små mätt i antalet sysselsatta. Det gäller exempelvis kranförare, glasmästare och isoleringsmontörer. Byggverksamheten har en internationell prägel med ett stort inslag av utländsk arbetskraft som jobbar i Sverige. Det är både arbetstagare som utstationeras 13 till Sverige och utländska företag såväl egenföretagare som större företag som utför arbeten i Sverige. Detta håller sannolikt tillbaka bristsituationen. Bristen på arbetskraft inom bygg och anläggning har ökat stadigt sedan hösten Vårens yrkesprognoser visar att bristindex nu är på den högsta nivån som uppmätts inom yrkesområdet. Sammantaget är prognosen att konkurrensen om jobben blir mycket liten, vilket innebär att bristen på arbetskraft blir mycket stor. Bristen gäller framför allt utbildad och erfaren arbetskraft. Inom flera yrken kan det fortsatt vara svårt att få tag på lärlingsplats, till exempel för träarbetare och VVS-montörer. Lärlingarnas situation har förbättrats på senare tid, men situationen skiljer sig åt mellan olika delar av landet samt mellan olika skolor. Efterfrågan på byggnadsarbetare är nära sammankopplad med byggkonjunkturen. Byggkonjunkturen är fortsatt stark och byggandet ligger på höga nivåer. Sysselsättningen inom området har, trots den starka byggkonjunkturen, utvecklats svagt de senaste åren. Under inledningen av 2016 har dock sysselsättningen vänt upp. Vår prognos är att sysselsättningen inom området ökar kraftigt under En utstationerad arbetstagare är en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid. Utstationeringar registreras i Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister. 17

20 Såväl byggandet som bristen på yrkesarbetare fortsätter att öka. Bristen på arbetskraft bedöms öka i så gott som samtliga yrken. Färdigutbildade yrkesarbetare möter en mycket god arbetsmarknad. Träarbetare och VVS-montörer möter den allra starkaste arbetsmarknaden. Kranförare och anläggningsmaskinförare möter en arbetsmarknad i gränslandet mellan mycket goda och goda möjligheter till arbete. För isoleringsmontörer och glasmästare bedöms möjligheterna till arbete bli goda. Grovarbetare inom bygg och anläggning är det enda yrket inom området där konkurrensen om jobben blir hård. Efterfrågan på yrkesgruppen har dock ökat i takt med det ökande byggandet och arbetsmarknadsläget börjar närma sig balans. Eftersom grovarbetare oftast inte behöver ha någon yrkesspecifik utbildning finns det många som kan ta de lediga jobben. Goda möjligheter till arbete på fem och tio års sikt På fem och tio års sikt blir möjligheterna till arbete goda för utbildade byggnadsarbetare inom de flesta yrkena inom området. Det finns ett fortsatt stort behov av nya bostäder, framför allt i storstäderna. Behovet ökar också ytterligare i takt med att befolkningen ökar. Det finns dessutom stora renoveringsbehov av befintliga byggnader. Även när det gäller infrastruktur finns behov av såväl renovering av befintliga anläggningar som nybyggnad och utbyggnad. Målare och träarbetare bedöms möta en arbetsmarknad i balans. Det beror framför allt på att många utbildas inom dessa yrken. Arbetsmarknaden bedöms bli god för murare, plattsättare, betongarbetare, golvläggare, VVS-montörer, takmontörer, anläggningsarbetare, isoleringsmontörer, glasmästare och kranförare. Inom dessa yrken utbildas för få för att motsvara efterfrågan. Att det på lång sikt är goda möjligheter till arbete för många byggyrken är bakgrunden till att Arbetsförmedlingen lyfter fram bygg- och anläggningsprogrammet som en utbildning där chansen för etablering på arbetsmarknaden efter fullföljda studier är särskilt hög. 18

21 Data/IT Fortsatt mycket goda möjligheter till jobb för kvalificerad IT-personal Jobbtillväxten inom IT-yrkena förblir stark och antalet sysselsatta inom området väntas öka tydligt det kommande året. Omkring hälften av de sysselsatta arbetar inom näringsgrenen information och kommunikation som bland annat inkluderar IT-konsultföretag och företag inom dataprogrammering. IT-yrken blir allt viktigare på arbetsmarknaden i takt med att digitaliseringen ökar och IT-kompetens efterfrågas på hela arbetsmarknaden. För de flesta yrkena i området krävs eftergymnasial utbildning och helst i kombination med erfarenhet. Kompetenskraven är höga och arbetsgivarna har ofta svårt att få tag på personer med önskad kompetens. Många arbetsgivare rekryterar därför personal från utlandet. Av de som är arbetslösa inom IT-området saknar många aktuell erfarenhet eller har en utbildningsinriktning som inte motsvarar det som arbetsgivarna efterfrågar. Efterfrågan på kvalificerad IT-personal fortsätter att öka. Detta innebär att möjligheterna till arbete blir goda även för nyexaminerade. För dem som har utbildning och erfarenhet, men som inte arbetat inom området de senaste åren, kan det dock bli besvärligare att hitta arbete. Det väntas fortsatt vara mycket liten konkurrens om jobben inom de yrken där utbildnings- och erfarenhetskraven är höga mjukvaru- och systemutvecklare, IT-arkitekter samt testare och testledare. Liksom tidigare blir bristen mest utpräglad när det gäller utbildad och erfaren arbetskraft och den kan ofta gälla relativt smala kompetenser såsom specifika programspråk eller verktyg. För att kunna arbeta som till exempel IT-arkitekt krävs en gedigen erfarenhet av mjukvaru- och systemutveckling. Systemförvaltare och systemadministratörer, tillsammans med drifttekniker, väntas möta liten konkurrens om jobben det kommande året medan helpdesk- och supporttekniker möter en arbetsmarknad som är i gränslandet mellan brist och balans. För helpdesk- och supporttekniker ökar möjligheterna till arbete för de som har en djupare teknisk kompetens som efterfrågas inom andra och tredje linjens support. Inom första linjens support är kompetenskraven lägre och många konkurrerar om de lediga jobben. God förmåga att kommunicera och bemöta kunder är viktiga och efterfrågade egenskaper inom yrket. 19

22 Brist på dataspecialister på fem och tio års sikt Behovet av att rekrytera dataspecialister väntas fortsätta att öka och ligga på en hög nivå under de kommande tio åren. Yrkeskåren är ung, vilket innebär att pensionsavgångarna blir små. Antalet personer som utbildar sig inom IT har ökat de senaste åren och den utvecklingen väntas fortsätta. Ökningen blir dock inte tillräcklig för att behoven på arbetsmarknaden ska kunna fyllas. Konkurrensen om jobben för dataspecialister blir liten på fem och tio års sikt. För datatekniker bedöms konkurrensen om jobben bli hård på fem och tio års sikt. Behovet av yrkesgruppen väntas bli oförändrat. Samtidigt ökar antalet utbildade. Därför väntas det finnas gott om personer med rätt kompetens som söker dessa arbeten även på fem och tio års sikt. Försäljning, inköp och marknadsföring Stora skillnader i arbetsmarknadsläge, men många jobböppningar Försäljning, inköp och marknadsföring är ett av de yrkesområden som har flest sysselsatta. Över en halv miljon personer arbetar inom området. Här återfinns några av de största yrkena på arbetsmarknaden. Försäljare inom dagligvaror och fackhandel samt företagssäljare står tillsammans för nästan hälften av den totala sysselsättningen inom yrkesområdet. Inom dessa yrken finns också många jobböppningar. Inom området finns ett antal yrken varav flera är mycket små där Arbetsförmedlingen inte gör någon prognos. Arbetsförmedlingen gör prognoser för ungefär hälften av yrkena inom området. Könsfördelningen inom yrkesområdet är jämn, men det finns skillnader mellan yrkena. Det är fler kvinnor än män som jobbar som försäljare inom dagligvaror respektive fackhandel, som resesäljare samt som banktjänstemän. Männen är fler bland företagssäljare, inköpare och bilförsäljare. Inom området finns flera yrken med relativt stor andel anställda med högst förgymnasial utbildning. Merparten, ungefär 60 procent av de anställda inom försäljning, inköp och marknadsföring har gymnasieutbildning som högsta utbildning. I några yrken inom området krävs dock vanligtvis en eftergymnasial utbildning. Högst utbildningsnivå har marknadsanalytiker och marknadsförare, fastighetsmäklare och -förvaltare, banktjänstemän samt inköpare. Majoriteten av dem som arbetar i dessa yrken har en eftergymnasial utbildning. Bland försäljare inom detaljhandeln är utbildningsnivån lägre. Arbetsmarknadsläget inom försäljning, inköp och marknadsföring har förbättrats något. I genomsnitt är arbetsmarknaden i balans, men det finns relativt stora skillnader inom området. Inom flera av yrkena ställs vanligtvis inga krav på yrkesspecifik utbildning, vilket gör att det finns många som kan ta de lediga jobben. Dessa yrken, till exempel försäljare inom dagligvaror respektive fackhandel samt telefonförsäljare, är därmed viktiga ingångsyrken på arbetsmarknaden. Dessutom finns inom området ett antal relativt populära yrken som många utbildar sig till, till exempel fastighetsmäklare, banktjänstemän samt marknadsanalytiker och marknadsförare. Mer än hälften av de anställda inom försäljning, inköp och marknadsföring jobbar inom handeln, men några yrken inom området har tydliga kopplingar till andra branscher, såsom finansiell verksamhet och företagstjänster samt transport. Arbetsmarknadsläget för yrkena inom området har således en tydlig koppling till den privata konsumtionen, men också till utvecklingen för företag som riktar sig mot andra företag. Under 2016 bedöms den privata 20

23 konsumtionen utvecklas i god takt och det allmänna konjunkturläget förstärkas ytterligare, vilket innebär att efterfrågan på arbetskraft blir god. Antalet sysselsatta inom försäljning, inköp och marknadsföring bedöms därför öka Telefonförsäljare möter en god arbetsmarknad. Personalomsättningen inom yrket är dessutom hög, vilket innebär att det finns ett ständigt personalbehov och således många jobböppningar. Även för företagssäljare och inköpare bedöms möjligheterna till arbete bli goda. Marknadsanalytiker och marknadsförare möter en arbetsmarknad i gränslandet mellan goda möjligheter och balans. För bilförsäljarna blir arbetsmarknaden balanserad det finns ungefär lika många arbetssökande som det finns lediga jobb. Arbetsmarknaden för resesäljare och fastighetsmäklare är i gränslandet mellan balans och hård konkurrens om jobben. För banktjänstemän blir konkurrensen om jobben hård. Även försäljare inom fack- respektive dagligvaruhandeln möter hård konkurrens om jobben. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden har dock inneburit att konkurrensen om dessa jobb mildrats. Det finns dock gott om jobböppningar inom dessa yrken, eftersom de sysselsätter många. God arbetsmarknad för företagssäljare på fem och tio års sikt Företagssäljare väntas möta en god arbetsmarknad på fem och tio års sikt. För marknadsanalytiker och marknadsförare samt inköpare bedöms arbetsmarknaden bli balanserad. På fem och tio års sikt väntas hård konkurrens om jobben för fastighetsmäklare, banktjänstemän och för försäljare i dagligvaru- respektive fackhandeln. Efterfrågan på försäljare hålls tillbaka något av en fortsatt ökad e-handel. Hotell, restaurang och storhushåll Många jobböppningar Hotell, restaurang och storhushåll innehåller framför allt serviceyrken och ungefär hälften av de anställda finns i hotell- och restaurangbranschen. För flera av yrkena inom området ställs inga särskilda yrkesspecifika utbildningskrav. Dessa är därför viktiga ingångsyrken på arbetsmarknaden. Samtidigt är möjligheterna till arbete generellt bättre för personer med utbildning och erfarenhet inom yrket. Det finns också några yrken, till exempel kockar, där 21

24 det vanligtvis krävs en gymnasial yrkesutbildning. De flesta anställda inom området har gymnasieutbildning som högsta utbildning. Det är fler kvinnor än män som arbetar inom området, men situationen skiljer sig åt mellan yrkena. De flesta bagare och konditorer är män och de flesta receptionister är kvinnor. Bland kockar är könsfördelningen relativt jämn. Arbetsmarknadsläget inom området har förbättrats och möjligheterna till arbete är i genomsnitt goda. Bilden skiljer sig dock åt mellan de olika yrkena. Detta beror framför allt på skillnader i krav på utbildning och erfarenhet mellan yrkena. Inom yrken med lägre krav, till exempel köks- och restaurangbiträden, är det många som konkurrerar om de lediga jobben. Yrkesområdet är personalintensivt, vilket innebär att en ökad efterfrågan snabbt medför ett ökat behov av personal. Det finns således många jobböppningar inom området. Efterfrågan påverkas framför allt av hushållens konsumtion och turismens utveckling, som bedöms utvecklas positivt under det kommande året. Dessutom väntas den goda konjunkturutvecklingen bidra till en ökad efterfrågan från företag i form av ett ökat affärsresande och en ökad efterfrågan på konferensverksamhet. Detta bidrar till ökad efterfrågan på personal inom området. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta inom hotell, restaurang och storhushåll ökar starkt under Bristen på arbetskraft inom området har ökat under lång tid. Det största bristyrket är kockar, där möjligheterna till arbete är mycket goda. Allra bäst är möjligheterna för kockar med utbildning och erfarenhet. Bagare och konditorer möter en arbetsmarknad på gränsen mellan mycket goda och goda möjligheter till arbete. För servitörer och bartendrar väntas möjligheterna till arbete bli goda, särskilt för personer med erfarenhet. Baristor och cafébiträden möter en balanserad arbetsmarknad. Receptionister möter en arbetsmarknad i gränslandet mellan balans och hård konkurrens om jobben medan köks- och restaurangbiträden möter hård konkurrens om jobben. Det finns dock många jobböppningar inom dessa yrken, eftersom de sysselsätter många och personalomsättningen är stor. 22

25 Goda utsikter för kockar och bagare på fem och tio års sikt På fem och tio års sikt väntas möjligheterna till arbete vara goda för kockar samt bagare och konditorer. Efterfrågan på dessa yrkesgrupper blir fortsatt hög. Samtidigt väntas arbetsmarknaden för servitörer och bartendrar vara i balans medan det blir hård konkurrens om jobben för köks- och restaurangbiträden. Hälso- och sjukvård Goda eller mycket goda möjligheter till arbete Hälso- och sjukvård är ett av de största yrkesområdena, totalt arbetar närmare en halv miljon personer inom området. Kvinnorna är i majoritet, endast läkaryrket har en jämn könsfördelning. De flesta i ett hälso- och sjukvårdsyrke arbetar inom kommuner och landsting men en av fem arbetar på ett företag med privat huvudman. Antalet unga och äldre i befolkningen kommer att växa under kommande år, vilket ökar efterfrågan på hälso- och sjukvård. Äldre personer har ett större behov av vård- och omsorgstjänster än övriga åldersgrupper. Sammantaget betyder detta att behovet av personal inom både hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen kommer att öka framöver. Antalet sysselsatta har ökat under lång tid och Arbetsförmedlingens bedömning är att ökningen fortsätter under Det har varit brist på flera yrkesgrupper inom området under lång tid och vår bedömning är att sysselsättningstillväxten hålls tillbaka av denna situation. Möjligheterna till arbete är sammantaget mycket goda inom hälso- och sjukvården. Den gynnsamma arbetsmarknadssituationen inom yrkesområdet medför att jobbmöjligheterna är goda för såväl yrkeserfarna som nyexaminerade, även om arbetsgivarna helst anställer personer med yrkeserfarenhet. Goda jobbmöjligheter för de arbetssökande betyder samtidigt att personalförsörjningen är bekymmersam för arbetsgivarna. Bristen på arbetskraft är många gånger stor. 23

26 Störst är bristen på specialistsjuksköterskor inom operation, röntgen respektive psykiatrisk vård. Det är också mycket goda möjligheter till arbete för grundutbildade sjuksköterskor, sjuksköterskor inom akutsjukvård respektive geriatrik, distriktssköterskor, läkare, barnsjuksköterskor, undersköterskor, barnmorskor, psykologer och tandsköterskor. Utöver detta har även tandläkare, tandhygienister, apotekare, receptarier, optiker, arbetsrespektive fysioterapeuter och skötare också goda möjligheter till arbete under det närmaste året. För veterinärer, logopeder och dietister bedöms arbetsmarknaden däremot vara i balans, vilket innebär att det finns ungefär lika många sökande som det finns lediga jobb. Att jobbmöjligheterna är så goda inom hälso- och sjukvården beror på att för få har valt att söka sig till yrkena i området under flera års tid. Detta har lett till att bristen på personal nu är mycket stor, vilket illustreras av att det råder goda eller mycket goda möjligheter till arbete inom 21 av de 24 yrken som Arbetsförmedlingen kartlägger inom området. Fortsatt goda möjligheter till arbete på fem och tio års sikt I ett lite längre perspektiv, på fem och tio års sikt, väntas möjligheterna till arbete vara mycket goda för såväl specialistsjuksköterskor inom geriatrik och psykiatri som för distriktssköterskor och barnmorskor. Därtill väntas det vara mycket goda möjligheter även för undersköterskor och tandsköterskor. För undersköterskor beror detta på det låga intresset för vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet, stora pensionsavgångar bland de yrkesverksamma och ett ökat antal äldre i befolkningen. Eftersom undersköterskor samtidigt är ett av de största yrkena på arbetsmarknaden lyfter Arbetsförmedlingen särskilt fram vård- och omsorgsprogrammet som en utbildning där sannolikheten för etablering på arbetsmarknaden efter slutförda studier är mycket hög. För läkare, tandläkare, tandhygienister, receptarier, arbetsterapeuter, psykologer och skötare kommer det att vara goda möjligheter till arbete. Detsamma gäller specialistsjuksköterskor med inriktning mot akut- eller barnsjukvård, operation och röntgen. Även grundutbildade sjuksköterskor, som utgör rekryteringsbasen för utbildningar till specialistsjuksköterska, väntas ha goda möjligheter till arbete. För veterinärer, apotekare, fysioterapeuter och optiker väntas arbetsmarknaden däremot vara i balans, det vill säga det kommer att finnas ungefär lika många sökande som det finns jobb. 24

27 Därmed fortsätter personalbehoven att vara mycket stora inom hälso- och sjukvården. Bristen på arbetskraft inom yrkesområdet består även på fem och tio års sikt, ett utökat antal utbildningsplatser till trots. Detta beror till viss del på långa utbildningstider. Industriell tillverkning Goda möjligheter till arbete inom flertalet tillverkningsyrken Inom yrkesområdet industriell tillverkning kartlägger Arbetsförmedlingen drygt tjugo olika yrken. Vanligtvis krävs en gymnasial utbildning, ofta från det industritekniska programmet. För flertalet yrken inom området bedöms liten eller mycket liten konkurrens om jobben. Dessutom väntas arbetsmarknaden vara i balans för ett förhållandevis stort antal yrken inom området under det närmaste året. Endast inom ett fåtal yrken väntas hård konkurrens om jobben. Sammantaget för yrkesområdet väntas goda möjligheter till arbete under det närmaste året, men antalet sysselsatta bedöms ändå minska något. Denna utveckling förklaras av att området fortsätter att kännetecknas av strukturella förändringar där efterfrågan alltjämt är svagare för vissa kategorier av montörer och operatörer än för mer kvalificerad arbetskraft. 25

28 Byggnadsplåtslagare väntas fortsatt ha mycket goda möjligheter till arbete, yrkesgruppen är liten och konkurrensen om jobben har varit mycket liten under en längre tid. Även verktygsmakare bedöms ha mycket goda möjligheter till arbete det kommande året. Detta gäller framför allt verktygsmakare med erfarenhet. En annan liten yrkesgrupp inom yrkesområdet är tunnplåtslagare. Dessa bedöms också ha mycket goda möjligheter till arbete det kommande året. Även styckare och bergarbetare väntas ha mycket goda möjligheter till arbete det närmaste året. För slaktare, verkstadsmekaniker, grovplåtslagare, CNC-operatörer, svetsare, låssmeder och processoperatörer inom kemisk basindustri väntas goda jobbmöjligheter och en liten konkurrens om jobben. Detsamma gäller för maskinoperatörer inom trävaruindustri och maskinoperatörer inom sten- och cementvaror men också för gjutare. Dessa tre yrkesgrupper ligger dock betydligt närmare en mer balanserad arbetsmarknad. Fordonsmontörer och montörer av el- och teleutrustning tillsammans med övriga processeller maskinoperatörer, undantaget processoperatörer vid stål- och metallverk och maskinoperatörer inom grafisk industri, väntas möta en arbetsmarknad i balans. Processoperatörer vid stål- och metallverk tillsammans med maskinoperatörer inom grafisk industri bedöms istället möta en hård konkurrens om jobben. Detsamma gäller montörer av metalloch plastprodukter. Brist på kvalificerade industriarbetare på fem och tio års sikt Inom flera industriyrken väntas stora pensionsavgångar framöver. Samtidigt har intresset bland unga att välja en gymnasieutbildning med inriktning mot industrin under lång tid varit svalt. För flera av yrkena inom yrkesområdet är rekryteringsbasen teknik- eller industritekniska programmet där nuvarande utbildningsvolymer inte bedöms vara tillräckliga för att möta behovet av kvalificerade yrkesarbetare inom industrin på fem och tio års sikt. Exempel på yrken där utbudet av arbetskraft blir för lågt i förhållande till efterfrågan är verktygsmakare, svetsare och CNC-operatörer. Flera av dessa yrken kännetecknas också av ökade kompetenskrav återkommande krav hos arbetsgivarna är goda kunskaper i matematik och IT. De långsiktigt goda möjligheterna till arbete för bland annat svetsare och CNC-operatörer är bakgrunden till att Arbetsförmedlingen lyfter fram det industritekniska programmet som en utbildning där chansen för etablering på arbetsmarknaden efter slutförda studier är särskilt god. Samtidigt kommer arbetssökande inom industriyrken där utbildningskraven är lägre, till exempel olika kategorier av montörer och maskinoperatörer, att möta en något kärvare arbetsmarknad de kommande tio åren. Maskinoperatörer inom trävaruindustri, gummi- och plastindustri samt kemisk industri och fordonsmontörer bedöms dock möta en arbetsmarknad i balans på fem och tio års sikt. För övriga maskinoperatörs- och montörsyrken bedöms konkurrensen om jobben däremot bli hård. Installation, drift och underhåll Goda möjligheter till jobb för de flesta yrken Inom yrkesområdet installation, drift och underhåll kartlägger Arbetsförmedlingen ett tiotal olika yrken. Flera av dessa påverkas av utvecklingen inom industrin medan andra har en 26

29 starkare koppling till byggverksamhet. Samtliga yrken inom området, vaktmästare undantaget, förutsätter normalt en yrkesförberedande gymnasieutbildning. Vaktmästare är också det enda yrket inom området som inte bedöms ha goda eller mycket goda möjligheter till arbete det kommande året. Sammantaget väntas möjligheterna till arbete vara goda. Antalet sysselsatta bedöms öka svagt i år. Lastbilsmekaniker har fortsatt mycket goda möjligheter till arbete, vilket i hög grad beror på att för få utbildar sig till yrket. Även bland bilmekaniker är konkurrensen om jobben fortsatt mycket liten det kommande året. Detsamma gäller för installationselektriker men också bland styr- och reglertekniker och maskinreparatörer väntas mycket goda möjligheter till arbete det kommande året. För lärlingar inom el kan det dock fortfarande vara svårt att få en lärlingsplats. För lackerare, distributionselektriker, fastighetstekniker, elmontörer och larmtekniker väntas goda möjligheter till arbete det kommande året. Detta gäller även för drifttekniker vid värme och vattenverk. Gemensamt för dessa yrkesgrupper gäller att personer med erfarenhet och utbildning har bättre möjligheter till arbete inom respektive yrke. Bland vaktmästare råder det hård konkurrens om de lediga jobben. Detta förklaras av att det inom yrket vanligtvis inte ställs några särskilda krav på utbildning och att det därmed finns många sökande till varje ledigt jobb. Körkort och kunskap om el- eller VVS-teknik innebär i allmänhet högre jobbchanser för sökande inom yrket. Goda möjligheter till arbete för mekaniker på fem och tio års sikt För bil- och lastbilsmekaniker väntas en arbetsmarknad med goda möjligheter till arbete där konkurrensen om jobben är liten på fem och tio års sikt. Detta gäller också maskinreparatörer och distributionselektriker. För installationselektriker väntas långsiktigt en arbetsmarknad i balans. De långsiktigt goda möjligheterna till arbete för bland annat bil- och lastbilsmekaniker är bakgrunden till att Arbetsförmedlingen lyfter fram fordons- och transportprogrammet som en utbildning där sannolikheten för etablering på arbetsmarknaden efter slutförda studier är särskilt hög. 27

30 Kultur, media och design Konkurrensen om de lediga jobben är stor Det är många som är intresserade av att arbeta i ett yrke inom området kultur, media och design. Samtidigt är arbetsmarknaden begränsad och konkurrensen om de lediga jobben är mycket stor. Det innebär att det är betydligt fler som utbildas inom yrkesområdet än som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det krävs drivkraft, talang, flexibilitet och personliga nätverk för att kunna försörja sig inom ett kulturyrke. Det behövs dessutom ofta både spetskompetens och bredd. Arbetsgivarna anlitar ofta personer som de redan känner till. Detta betyder att nyexaminerade kan ha svårt att etablera sig inom området. Sammantaget är möjligheterna till jobb inom kultur, media och design mycket begränsade. Antalet tillsvidareanställningar har minskat successivt. I stället blir korta uppdrag och tidsbegränsade anställningar vanligare. Många inom yrkesområdet är egna företagare som frilansar. Det är också vanligt att kombinera flera olika uppdrag eller att även ha en anställning utanför kulturområdet. Könsfördelningen är relativt jämn inom yrkesområdet som helhet. Utbildningsnivån är generellt hög och ungefär två av tre sysselsatta har eftergymnasial utbildning. Antalet sysselsatta bedöms vara i stort sett oförändrat under det kommande året. Strukturförändringarna i mediebranschen fortsätter till följd av den tekniska utvecklingen, besparingskrav och konsumenternas förändrade beteenden. Redaktioner slimmas och arbetsuppgifter som tidigare utfördes av flera olika yrkesgrupper sköts nu ofta enbart av journalister. Kunskaper om journalistiskt arbete på flera olika plattformar förbättrar därmed möjligheterna till arbete. Det är därför bra att kunna arbeta med både bild, ljud och webb samt att kunna skriva och redigera i olika medieformat. Journalister kommer att möta en fortsatt mycket hård konkurrens om jobben under det närmaste året. Fotografer har drabbats hårt av att journalisternas arbetsuppgifter har breddats. De flesta fotografer är egenföretagare. Fotografer bedöms möta en mycket hård konkurrens om jobben. Även informatörer har en begränsad arbetsmarknad och det är hård konkurrens om de lediga jobben. Kunskap om digital kommunikation och erfarenhet av webbpubliceringsverktyg förbättrar möjligheterna till jobb. Bibliotekarier kommer att möta en arbetsmarknad på gränsen mellan balans och hård konkurrens under det närmaste året. Efterfrågan på bibliotekarier påverkas bland annat av i 28

31 vilken utsträckning skolor och kommuner har bemannade bibliotek. Kunskaper inom IT och digitala medier samt erfarenhet av pedagogiskt arbete förbättrar möjligheterna till jobb. För ljudtekniker bedöms det vara balans mellan efterfrågan på arbetskraft och tillgången på arbetssökande. Journalister väntas ha mycket svårt att få jobb även på fem och tio års sikt Det kommer att vara stor konkurrens om de lediga jobben inom området kultur, media och design även under kommande år. För journalister väntas konkurrensen om jobben bli fortsatt mycket hård på fem och tio års sikt. Informatörer bedöms möta hård konkurrens på arbetsmarknaden. För bibliotekarier väntas däremot balans mellan efterfrågan på arbetskraft och utbudet av arbetssökande. Medelåldern i yrket är hög. Jobbmöjligheterna påverkas därför positivt av att många går i pension samtidigt som antalet utbildningsplatser har minskat något under senare år. Naturbruk Balans på arbetsmarknaden inom naturbruk Inom yrkesområdet naturbruk återfinns yrken inom jord- och skogsbruket. Många av de som arbetar inom området är egenföretagare. Merparten, ungefär tre fjärdedelar, av de anställda är män men könsfördelningen skiljer sig åt mellan yrkena. Dessutom skiljer sig utbildningsnivån och -kraven åt mellan yrkena. Flera av yrkena, i synnerhet de som kräver eftergymnasial utbildning, är små. Arbetsmarknaden är i balans för de flesta yrkena inom naturbruk. Kompetenskraven inom många av yrkena har stigit och utbildning och erfarenhet har blivit allt viktigare. Antalet arbetstillfällen varierar stort med årstiderna. Under sommarsäsongen pågår skördar samt skogsplantering och -avverkning. Att rekrytera arbetskraft från utlandet har blivit allt vanligare, framför allt inom skogsbruket. Inom såväl jord- som skogsbruket har lönsamhetsutvecklingen varit svag under flera år. Sysselsättningen inom området har minskat trendmässigt under lång tid och den bedöms minska under

32 Starkast blir arbetsmarknaden för skogsmaskinförare, där möjligheterna till jobb blir goda. Även djuruppfödare och djurskötare samt maskinförare inom lantbruket möter goda möjligheter till jobb. De djurskötare som är inriktade mot lantbrukets djur har något starkare arbetsmarknad än de med inriktning mot smådjur. Skogsarbetare möter en arbetsmarknad i gränslandet mellan goda möjligheter och balans. För de yrken inom området som kräver eftergymnasial utbildning, yrken som också är mycket små skogsmästare, jägmästare, lantmästare och agronomer väntas det vara balans mellan utbud och efterfrågan. Även trädgårdsarbetare möter en arbetsmarknad i balans. För parkarbetare blir konkurrensen om jobben hård. Inom dessa två yrken anställs ofta personer utan yrkesspecifik utbildning, även om arbetsgivarna framför allt efterfrågar utbildad arbetskraft. Säsongsanställningar är vanligt, men möjligheterna till anställning över hela året ökar för personer med utbildning. Goda möjligheter för skogsmaskinförare även på fem och tio års sikt På fem och tio års sikt görs endast prognoser för tre av yrkena inom området. Jobbmöjligheterna för skogsmaskinförare blir goda även på fem och tio års sikt. Skogsmästare samt djuruppfödare och djurskötare väntas möta en balanserad arbetsmarknad. Naturvetenskapligt arbete Arbetsmarknad i balans De naturvetenskapliga yrkena utgör endast en mindre del av arbetsmarknaden för dem med en naturvetenskaplig utbildning. De arbetar ofta inom andra yrkesområden och många gånger i yrken där möjligheterna till jobb är större. För yrkesområdet som helhet bedöms arbetsmarknaden vara i balans under det närmaste året, men arbetsmarknadsläget varierar stort mellan olika yrken. Möjligheterna till jobb påverkas dessutom av utbildningens inriktning och om man har yrkeserfarenhet. Sammantaget bedöms antalet sysselsatta öka under det kommande året. Utbildningsnivån är mycket hög bland dem som arbetar i ett naturvetenskapligt yrke en av fem har forskarutbildning. Bland dem som arbetar som biologer, fysiker eller kemister har varannan forskarutbildning. 30

33 Biomedicinska analytiker har under flera år haft goda möjligheter till arbete eftersom alltför få utbildats till yrket. För miljö- och hälsoskyddsinspektörer, geologer, kemister samt fysiker väntar en arbetsmarknad i balans mellan efterfrågan och tillgång på arbetskraft. Biologer möter däremot fortsatt hård konkurrens om jobben. Mycket goda jobbmöjligheter för biomedicinska analytiker på fem och tio års sikt Bristen på biomedicinska analytiker kommer att öka på fem och tio års sikt eftersom många går i pension samtidigt som tillskottet från utbildningssystemet bedöms vara för litet. Detta innebär mycket goda möjligheter till arbete som biomedicinsk analytiker. Biologer väntas däremot möta en kärv arbetsmarknad med hård konkurrensen om jobben även i det längre perspektivet. Kemister bedöms möta en arbetsmarknad i balans. Pedagogiskt arbete Mycket goda möjligheter till arbete Pedagogiskt arbete är ett medelstort yrkesområde med drygt sysselsatta. Området innehåller några av de största yrkena på arbetsmarknaden. I stort sett samtliga yrken som ingår kräver högskoleutbildning. Omkring 80 procent av dem som arbetar inom yrkesområdet finns i offentlig verksamhet, främst inom kommunerna. Mer än 70 procent är kvinnor. Efterfrågan på personal inom området beror till största del på befolkningsutvecklingen i skolåldrarna. Arbetsförmedlingens bedömning är att antalet sysselsatta inom pedagogiskt arbete ökar starkt under 2016, vilket i hög grad beror på den starka befolkningsökningen. Detta är det område där antalet sysselsatta bedöms öka mest under året. Samtidigt är lärarbristen på samtliga utbildningsnivåer nu så betydande att vår bedömning är att den begränsar sysselsättningstillväxten inom yrkesområdet. Samtliga yrken som Arbetsförmedlingen bedömer inom området pedagogiskt arbete har goda, eller till och med mycket goda, möjligheter till arbete under det närmaste året. Jobbmöjligheterna är stora för såväl yrkeserfarna som nyexaminerade, även om arbetsgivarna helst anställer personer med yrkeserfarenhet. 31

34 Möjligheterna till arbete är mycket goda för förskollärare, specialpedagoger, lärare i grundskolans senare och tidigare år, gymnasielärare i yrkesämnen, fritidspedagoger samt gymnasielärare i allmänna ämnen. Därtill väntas möjligheterna vara goda för lärare i estetiska och praktiska ämnen, trafiklärare samt universitets- och högskolelärare. Det enskilda yrke vars bristindex har stigit mest mellan hösten och våren är lärare i grundskolans senare år. Utvecklingen hänger samman med det ökade elevantalet i dessa åldrar samtidigt som tillgången på lärare är fortsatt liten. Fortsatt mycket goda möjligheter till jobb på fem och tio års sikt Antalet barn i förskoleåldrarna har ökat under det senaste decenniet och bedöms fortsätta att växa starkt under de närmaste tio åren. Även antalet barn i grundskolan ökar kraftigt under kommande år och därtill ökar nu återigen antalet ungdomar i gymnasieåldrarna efter att ha minskat under några år. Det växande behovet av lärare och pedagoger, tillsammans med ett svagt intresse för lärarutbildningarna, låg examinationsgrad och stora pensionsavgångar, väntas leda till mycket liten konkurrens om jobben på tio års sikt för flertalet yrkesgrupper inom det pedagogiska området. De yrken som Arbetsförmedlingen gör långsiktiga bedömningar för och där möjligheterna till arbete bedöms bli mycket goda på fem och tio års sikt är gymnasielärare i allmänna respektive yrkesämnen, lärare i grundskolans tidigare respektive senare år, specialpedagoger samt förskollärare och fritidspedagoger. För lärare i estetiska och praktiska ämnen väntas möjligheterna till arbete bli goda. Service- och säkerhetsarbete Många olika yrken med skilda kompetenskrav Service- och säkerhetsarbete är ett stort yrkesområde med många olika yrken, som sinsemellan är mycket olika till både karaktär och kompetenskrav. De flesta som arbetar inom yrkesområdet har högst gymnasieutbildning, drygt 70 procent. Könsfördelningen är ojämn i flertalet yrken. De flesta arbetar inom branscherna företagstjänster, offentlig förvaltning och försvar samt personliga och kulturella tjänster. För yrkesområdet som helhet bedöms arbetsmarknaden vara i balans under det närmaste året. Hushållens konsumtion påverkar efterfrågan av arbetskraft i några av yrkena andra yrken har i stället en tydlig koppling till den offentliga sektorn. Antalet sysselsatta inom service- och säkerhetsarbete bedöms öka under

35 Poliser och väktare bedöms ha goda möjligheter till jobb under det kommande året. Även soldater kommer att ha goda möjligheter till arbete. Konkurrensen skiljer sig åt mellan kontinuerlig och tidvis tjänstgöring. Medan tillgången är god på personer som söker kontinuerlig tjänstgöring är den sämre för dem som söker tidvis tjänstgöring. För brandmän är arbetsmarknadsläget bra. För flera yrkesgrupper inom området service- och säkerhetsarbete väntas det vara balans mellan efterfrågan och tillgången på arbetskraft. Detta gäller för frisörer, städare samt hudoch fotterapeuter. Arbetsmarknadsläget för renhållningsarbetare befinner sig i gränslandet mellan hård konkurrens och ett balanserat läge. Massörer bedöms däremot möta hård konkurrens om jobben. Arbetsmarknaden fortsatt god för poliser på fem och tio års sikt På fem och tio års sikt väntas det vara fortsatt goda möjligheter till jobb för poliser. Brandmän och väktare bedöms däremot möta en arbetsmarknad i balans. Socialt arbete Mycket goda möjligheter till arbete för flera yrken Yrkesområdet socialt arbete innehåller såväl yrken som kräver högskoleutbildning som yrken med krav på gymnasieutbildning till exempel från vård- och omsorgsprogrammet. Området omfattar mestadels yrken som traditionellt återfinns inom den offentliga sektorn. Efterfrågan på personal inom socialt arbete är nära sammankopplad med befolkningsutvecklingen. Med en ökad befolkning med fler äldre och yngre samt fler personer i behov av stöd från socialtjänsten, ökar efterfrågan på personal inom yrkesområdet. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet sysselsatta inom socialt arbete kommer att öka under

36 Överlag kan jobbmöjligheterna inom yrkesområdet beskrivas som goda, vilket är en förbättring jämfört med hösten Möjligheterna till arbete har ökat för flera yrken inom området. Sedan hösten har bristen ökat mest för yrket behandlingsassistenter. Orsaken är det stora antalet asylsökande under fjolåret. Inom socialt arbete bedöms möjligheterna till arbete vara mycket goda för socialsekreterare, biståndsbedömare, behandlingsassistenter och kuratorer. Särskilt utmärker sig de mycket höga bristtalen för socialsekreterare. Därtill bedöms möjligheterna till arbete vara goda även för personliga assistenter och för kriminalvårdare. För fritidsledare, barnskötare och elevassistenter kommer dock arbetsmarknaden att vara i balans. Vårdbiträden i sin tur kommer att möta hård konkurrens om jobben, även om möjligheterna till arbete för yrkeskåren har ökat över tid i spåren av den allmänt ökade bristen inom hälso- och sjukvården. Goda möjligheter till arbete för kvalificerad arbetskraft på fem och tio års sikt Arbetsförmedlingen bedömer att det fortsatt kommer att vara goda jobbmöjligheter på fem och tio års sikt för socialsekreterare, kuratorer och biståndsbedömare samtidigt som arbetsmarknaden för barnskötare och elevassistenter fortsätter att vara i balans. Tekniskt arbete Arbetsmarknaden är mycket stark för ingenjörer Inom yrkesområdet tekniskt arbete kartlägger Arbetsförmedlingen knappt tjugo olika yrken där det vanligtvis ställs krav på högskoleutbildning. Området kännetecknas av att det råder liten, eller mycket liten konkurrens om jobben för samtliga yrken. Detta gäller framför allt yrkeserfaren arbetskraft, men även nyexaminerade möter en god arbetsmarknad. Möjligheterna till arbete inom området tekniskt arbete bedöms som mycket goda det kommande året. De fortsatt förhållandevis positiva utsikterna inom industrin tillsammans med en stark byggkonjunktur bidrar till en fortsatt hög efterfrågan på personal inom yrkesområdet, vilket gör att antalet sysselsatta väntas öka starkt det kommande året. 34

37 Civilingenjörer inom bygg och anläggning tillsammans med byggnadsingenjörer och byggnadstekniker och VVS-ingenjörer fortsätter att vara mycket attraktiva på arbetsmarknaden och väntas ha mycket goda möjligheter till arbete det kommande året. Även bland elingenjörer och eltekniker samt ingenjörer och tekniker inom elektronik fortsätter konkurrensen om jobben att vara mycket liten och möjligheterna till arbete mycket goda. Också bland maskiningenjörer och maskintekniker väntas mycket goda möjligheter till arbete det kommande året. Möjligheterna till arbete bedöms fortsatt som mycket goda för de flesta civilingenjörer, men civilingenjörer inom gruvteknik och metall befinner sig i gränslandet mellan liten och mycket liten konkurrens. Detta gäller också för ingenjörer och tekniker inom gruvteknik. För civilingenjörer med inriktning mot kemi bedöms däremot möjligheterna till arbete som goda, vilket även gäller för kemiingenjörer och kemitekniker. Även GIS-ingenjörer, arkitekter, lantmätare och logistiker väntas möta en arbetsmarknad med en liten konkurrens om jobben och goda möjligheter till arbete det kommande året. Goda möjligheter till arbete för tekniker på fem och tio års sikt På fem och tio års sikt väntas liten konkurrens om jobben för de flesta yrken inom området tekniskt arbete. För civilingenjörer med inriktning mot kemi, kemiingenjörer och kemitekniker samt arkitekter väntar dock en arbetsmarknad i balans. Transport Bättre möjligheter till jobb Transport är ett medelstort yrkesområde med sysselsatta. De allra flesta yrkesverksamma inom området har högst gymnasieutbildning. Undantagen är fartygs- och maskinbefäl, flygledare samt piloter. Högst andel yrkesverksamma med endast grundskoleutbildning återfinns inom yrkena truckförare och lastbilsförare. Transportområdets största yrke är lastbilsförare. En gemensam nämnare för merparten av yrkena är att arbetsgivarna kräver körkort eller förarbevis. Antalet sysselsatta inom transportsektorn hänger samman med utvecklingen inom flera andra områden. Det starka efterfrågeläget inom exempelvis byggverksamheten, men även handeln samt hotell- och restaurangverksamheten, väntas bidra till en ökad efterfrågan på 35

38 godstransporter under Samtidigt fortsätter landets godstransportarbetsgivare att påverkas av konkurrens från utländska entreprenörer vilket verkar i motsatt riktning. På persontransportsidan bidrar befolkningsökningarna, tillsammans med att hushållen är relativt välmående, till en ökad efterfrågan på olika typer av resor och kollektivtrafik. Arbetsförmedlingens sammantagna bedömning är att antalet sysselsatta inom transport kommer att öka under Sedan hösten 2015 har bristindex för transportområdet som helhet ökat och möjligheterna till arbete inom området har därmed förbättrats. Överlag bedöms arbetsmarknaden för transportyrkena vara i balans. Samtidigt är tudelningen tydlig. Inom hälften av yrkena bedöms möjligheterna till arbete som goda, eller mycket goda, medan det råder hård konkurrens inom merparten av övriga yrken. Störst chanser till jobb har lastbilsförare. Därtill har maskinbefäl på fartyg, bussförare, piloter, taxiförare, lokförare, flygvärdinnor och transportledare goda möjligheter till arbete. För matroser, truckförare, tågvärdar, godshanterare och expressbud, brevbärare, flygledare, lagerarbetare samt fartygsbefäl är det däremot hård konkurrens om jobben. Goda möjligheter till arbete för lokförare och bussförare på fem och tio års sikt På fem och tio års sikt väntas det vara goda jobbmöjligheter för lok- respektive bussförare. Detta hänger bland annat samman med att utvecklingen för kollektivtrafiken väntas vara fortsatt god tack vare stora befolkningsökningar samtidigt som pensionsavgångarna inom yrkena är stora. För piloter, taxiförare, lastbilsförare och truckförare kommer arbetsmarknaden istället att vara i balans, det vill säga efterfrågan kommer att matchas av ett tillräckligt stort utbud. För fartygsbefäl och matroser blir det däremot hård konkurrens om jobben. 36