Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning"

Transkript

1 Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Finland har stora utmaningar både i nuet och i framtiden helt oberoende av finanskrisen. För att klara av utmaningarna måste sysselsättningsgraden stiga och produktiviteten förbättras. För att detta ska bli möjligt måste arbetslivet, både beträffande välmående och arbetsförmåga, utvecklas. De som står utanför arbetslivet måste fås med, kunnandet måste förbättras, skatteoch socialskyddssystemet utvecklas osv. En potentiell, ofta bortglömd grupp, är personer med funktionsnedsättning. En partiell arbetsför person är en människa som har en funktionsnedsättning, en skada eller sjukdom som försvårar sysselsättning. I denna artikel används termerna synonymt eftersom fokus är på arbetslivsdeltagande. Rätt jobb innebär att funktionsnedsättningen inverkan på arbetsförmågan minimeras. En ökning av de partiellt arbetsföras andel i arbetslivet skulle ge betydande fördelar. Vårt näringsliv genomgår en strukturförändring. I Finland fanns i september 2014 drygt arbetssökande arbetslösa. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i företag. Ofta finns behov av arbetstagare till deltidsjobb med uppgifter på verkställande nivå samt till arbetsuppgifter som kräver specialkunskap och högskoleutbildning. Många av de här jobben skulle passa partiellt arbetsförmögna och personer med funktionsnedsättning. Bland de partiellt arbetsförmögna finns personer som kan arbeta både på deltid och heltid. Underskottet i den offentliga ekonomin förklaras inte med konjunktursvackan utan i bakgrunden finns redan nu en mer bestående obalans mellan inkomster och utgifter. Med nuvarande struktur på den offentliga sektorn kommer läget att ytterligare försvagas då befolkningen åldras under kommande årtionden. Försörjningsgraden (förhållandet mellan arbetande och icke arbetande) försvagas från nuvarande läge, där det på 100 arbetande människor går drygt 120 icke arbetande människor som måste försörjas, med ytterligare 20 personer om inte sysselsättningsgraden kan höjas. Potentialen hos partiellt arbetsföra Enligt Folkpensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens utredningar finns det upp till personer som enbart lyfter sjukpension som både kan och vill arbeta ingen marginell grupp alls. Även om merparten av de personer som lyfter sjukpension är äldre uppgår under 50- åringarna till ca Liknande beräkningar har Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT kommit fram till i sin ekonomiska utredning av arbetsförmåga och arbetspotential bland personer med funktionsnedsättning och arbets- och näringsministeriet i sin arbetsförmedlingsstatistik. 1/7

2 Om personer ur den här gruppen skulle sysselsättas med t.ex. lönenivån euro i månaden och förtjäna sitt uppehälle med löneinkomst istället för pension och boendestöd, skulle den offentliga ekonomin jämnvikt på årsnivå förbättras med upp till 800 miljoner euro. Samtidigt skulle arbetskarriärerna förlängas och sysselsättningsgraden öka med en procentenhet. Enbart genom att höja pensionsåldern och försnabba de ungas slutförande av sin utbildning löser man inte den offentliga ekonomins utmaningar. Av finansministeriets beräknade s.k. hållbarhetsgap utgör 800 miljoner euro en tiondel. Samhället har därför orsak att vakna upp på alla nivåer beträffande personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföras möjlighet att delta i arbetslivet och i deras potential i att höja sysselsättningsgraden. Upprätthållande av arbetsförmåga Många personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra har lyckats ta sig in på arbetsmarknaden och behålla sin arbetsplats. I själva verket finns enligt Statistikcentralens utredning från år 2011 långt över en miljon personer med en långvarig sjukdom eller skada i arbetslivet. Också personer med funktionsnedsättning finns tiotals tusen i arbetslivet antalet varierar utgående från hur gruppen definieras. Av de arbetsföra åringarna lider rent av 55 procent av en långvarig sjukdom eller skada. Antalet personer med funktionsnedsättning bokförs inte i Finland, men på basen av olika internationella utredningar uppgår enligt en bred definition personer med funktionsnedsättning till drygt 15 procent av befolkningen och personer med grav funktionsnedsättning till 2 4 procent. För många påverkar inte ens en långvarig sjukdom eller skada möjligheten att arbeta. För 18 %, drygt människor, uppfattas sjukdom eller skada påverka möjligheterna att arbeta. Drygt personer står utanför arbetslivet till följd av hälsoproblem. Till och med många av dem skulle ha en möjlighet att delta i arbetslivet genom anpassning av arbetsmiljön, arbetstider och arbetsuppgifter. Utgående från Statistikcentralens utredning vill ca personer som i dag befinner sig utanför arbetslivet arbeta. Den vanligaste orsaken till försvagad arbetsförmåga, framförallt för äldre personer, är belastningsbesvär (MS muskoskeletala sjukdomar). För yngres del accentueras igen psykiska problem. Men även om arbetsförmågan tillfälligt skulle försvagas har hälsovården och rehabiliteringen utvecklats till den grad att verksamhets- och arbetsförmågan kan återställas för merparten. Yrkesmässig, social och medicinsk rehabilitering ger bättre resultat desto snabbare samt ju mer systematiskt och helhetstäckande åtgärden sätts in. Sist och slutligen är det endast en minoritet av oss som går genom arbetslivet utan att uppleva en märkbar nedsättning av arbetsförmågan. Därför är det också viktigt ur samhället att alla satsar på upprätthållande av arbetsförmåga likväl personen själv som arbetsgivaren. 2/7

3 Satsningar gagnar alla Nyttan av satsningar är naturligtvis klarast ur individens egen synvinkel. Följderna av en sjukdom och skada återspeglas på hela livet i form av verksamhetsförmågan. Försvagad arbetsförmåga betyder för merparten minskade möjligheterna att förtjäna inkomst och ett lägre uppehälle. Även beträffande arbetsförmågan sträcker sig verkningarna över resten av livet i form av inkomstrelaterat stöd. Ur arbetsgivarens synvinkel är det även ekonomiskt motiverat att satsa på förebyggande åtgärder, arbetsvälmående och bevarande av arbetsförmåga. I Näringslivets centralförbund EK:s medlemsföretag orsakar sjukdomar och olyckor i medeltal 11 sjukfrånvarodagar per år. När sjukfrånvarodagens pris för arbetsgivaren är drygt 300 euro kan man beräkna att helhetskostnaden för 18 miljoner sjukdagar blir nästan 5,5 miljarder euro per år. Drygt personer byter arbetsplats per år. Om man uppskattar att av dessa är icke-önskade ur arbetsgivarens synvinkel och rekryteringen av ny personal i medeltal beräknas medföra kostnader på euro, utgör arbetsgivarnas kostnader på årsnivå drygt 3,5 miljarder euro. En del av dessa kostnader skulle kunna undvikas genom satsningar på arbetsgemenskap, arbetsklimat och välmående på arbetsplatsen. Också arbetslöshetens pris är hårt för arbetsgivaren. Varje år utbetalas drygt 3 miljoner euro i sjukpensioner som i sista hand bekostas av arbetsgivarna. Om det är frågan om ett litet heller större företag kan arbetstagarna direkt påverka sina egna invalidpensionsavgifter. När man tar med övriga effekter t.ex. sänkt produktivitet samt förluster och kostnader både för personer och den allmänna ekonomin kan man uppskatta att samhällskostnaderna för försvagat arbetsvälmående och försvagad arbetsförmåga överstiger 20 miljarder euro. Genom att satsa på förebyggande åtgärder och rehabilitering kan vi sänka dessa kostnader även nettomässigt. Satsningarnas karaktär av investering Ofta ses satsningar på arbetsvälmående, arbetsförmåga och rehabilitering endast som utgiftsposter av engångskaraktär. Så som jag ser det är detta särskilt fallet vad gäller tjänster som kommunerna bär ansvaret för. Väsentligt skulle ändå vara att på alla nivåer uppmärksamma satsningarnas karaktär av investeringar. Det här gäller alla som påverkas av verksamhetsförmågans och arbetsinsatsens försämring: naturligtvis individen själv, arbetsgivaren, förmannen, kollegerna, arbetshälsovården, närstående, organisatörerna av den offentliga sektorns social- och hälsotjänster samt även alla medborgare som ju står för dessa tjänsters kostnader. Kostnaderna gäller alltså oss alla för mångas del i flera av våra roller. 3/7

4 I den förebyggande verksamheten är det ofta svårt att påvisa nytta, eftersom effekterna blir synliga endast i efterhand och även då är orsak och verkan svåra att fastställa. Samma gäller även i mångt och mycket den yrkesmässiga medicinska och framförallt sociala rehabiliteringens effekter. När satsningarna granskas på längre sikt synliggörs effekterna av att samhällsmedlemmarnas verksamhets- och arbetsförmåga bevaras och återställs. Satsningarna återbetalar sig i ökad arbetsinsats och ökade skatteintäkter samt i minskade kostnader för offentliga tjänster. Samhällets stöd till arbetsgivaren Bland personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra finns gott om utbildade och i medeltal mer motiverade arbetssökande. De har lika stor rätt att delta i samhällsverksamhet samt att förtjäna sitt uppehälle med arbete och företagande som alla andra. Partiellt arbetsföra har naturligtvis sina egna begränsningar beträffande olika uppgifter. Funktionsnedsättning kan i hög grad kompenseras genom anpassning av arbetsförhållandena samt genom att beakta individuella behov. Samhället erbjuder nuförtiden en fungerande åtgärdspalett till stöd för sysselsättningsåtgärder och självständig sysselsättning. Genom stöd till anpassade arbetsförhållanden kompenseras arrangemang och införskaffningar på arbetsplatsen som gör det möjligt för partiellt arbetsföra att jobba. Anpassningsstöd kan även beviljas för den tid som en kollega lagt ned på hjälp till personen med funktionsnedsättning. Så gott som utan undantag gagnas hela arbetsgemenskapen av arrangemangen. Anpassningsstödet kan uppgå till euro. Behovet på satsning av arbetsgivarens och arbetsgemenskapens vid anställning av en partiellt arbetsför person minskas kännbart med hjälp av arbete med stöd-tjänster. En arbetskonsulent (työhönvalmentaja) fungerar som länk mellan arbetstagaren och arbetsgivaren och stöder därigenom hela arbetsgemenskapen. Arbetskonsulenten stöder arbetstagaren i arbetssökning, inlärning i arbete och i frågor som ansluter sig till arbetsförhållandet. Arbetsgivaren får hjälp av arbetskonsulenten i att finna en lämplig arbetstagare, i orientering till arbetet och arbetsgemenskapen samt i frågor i anslutning till arbetsförhållandet, såsom ansökan av lönesubvention. Arbetskonsulenten minskar märkbart behovet av stöd från arbetsgivare och kolleger och kostar inte arbetsgivaren någonting. Vid anställning av en person med partiell arbetsförmåga kan arbetsgivaren få lönesubvention, ifall de krav som ställs på arbetsgivaren uppfylls. För en person som har svårt att finna arbete kan lönesubventionen utbetalas i förhöjd form upp till euro i månaden. Subventionen kan som mest täcka 50/75 procent av lönekostnaderna under givna förutsättningar. Lönesubvention kan även utbetalas under en lång tidsperiod, ifall den partiella arbetsförmågan är bestående. 4/7

5 Arbetsgivarens kostnader Till följd av stöden är arbetsgivarens kostnader vid anställning av en partiellt arbetsför människa ofta betydligt lägre än beträffande andra anställningar. Kostnaderna är tiotals procent lägre framförallt på lägre lönenivåer. Dessutom sänker arbete med stödtjänsten märkbart de risker som rekryteringen av en person med funktionsnedsättning eventuellt kan innebära. Arbetsgivarens kostnader vid anställning av en person som har svårt att finna jobb kan under det första året (rekryteringsåret) som en följd av lönesubventionen och anpassningsstödet blir över 60 procent förmånligare än vid en alternativ rekrytering av en person med vanlig lönesubvention. Det här gäller för månadslöner på upp till euro. Ännu på euros lönenivå är skillnaden 35 procent. Även om arbetsförhållandenas anpassningsstöd utelämnas, är arbetsgivarens kostnader vid rekrytering av en person med funktionsnedsättning som är berättigad till högre stöd procent lägre ända upp till en lönenivå på euro. Tumregeln är att det inte finns skäl att åtminstone utgående kostnader och risker utesluta partiellt arbetsföra personer från rekryteringsavväganden. Även beträffande dem borde avgörandet fällas av personens kunnande och lämplighet för uppgiften. Samhällsstödet förringar på inget sätt dessa personers arbetsinsats utan är positiv diskriminering med hjälp av vilken man vill trygga lika möjligheter för dem att delta i samhället och lyfta personer med funktionsnedsättning från marginalen till kärnan. 5/7

6 Invalidpensionens motivationsfälla Även om en arbetsplats finns att få kan en person som beviljats Folkpensionsanstalten FPA:s invalidpension hindras att ta jobbet till följd av motivationsfällan; det lönar sig inte att ta ett lönejobb eller utöka arbetsinsatsen ifall månadslönen ligger mellan 743 och euro. I detta fall får personen i fråga mindre pengar i handen än om hon lever på FPAs invalidpension och boendestöd samt ifall hon eventuellt förtjänar 743,38 euro i månaden. För en person som lever på FPA:s invalidpension skärs stödet på en gång bort då lönen överstiger 743,38 euro i månaden. Motivationsfällan som orsakas av nedskärningen måste avlägsnas. En jämlik och stödande modell skulle exempelvis vara att anpassa pensionerna på liknande sätt som arbetslöshetsersättningen idag anpassas: varje förtjänad euro skulle minska pensionen med t.ex. 40 cent efter skyddsandelen. Reformen skulle ge människor som lever på FPA:s invalidpension en ekonomisk sporre och möjlighet att söka och ta emot arbete. En person som utgående från det läget skulle anställas med en månadslön på euro skulle utöka sin årsinkomst med euro. 6/7

7 Centrala lösningsåtgärder Utgående från arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är möjligheterna ingalunda obefintliga för personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra personer. Av personer vars sysselsättning försvåras av sjukdom eller skada har under de senaste åren drygt funnit arbete. För omkring 60 procent av dem har stödåtgärder använts vid sysselsättningen. Ännu finns det mycket att göra för att möjligheterna att delta i arbetslivet ska komma upp på en tillräckligt hög nivå för personer med funktionsnedsättning, partiellt arbetsföra och andra personer i svårt läge på arbetsmarknaden. Endast på det sättet kan vi trygga välfärden i vårt land. De centralaste åtgärderna är enligt min mening: 1. Satsning på arbetsförmåga och arbetsvälmående 2. Förändrade attityder och ökad kunskap beträffande personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra 3. Nedmontering av socialskyddssystemets motivationsfällor 4. Skräddarsyende av arbetsuppgifter samt utveckling av ledarskap och arbetsmiljöer 5. Insikten att satsningar på arbetsförmåga, arbetsvälmående och rehabilitering är investeringar Harri Hietala, ekonomist, forskare Vates-stiftelsen 7/7

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.

RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension. RP 131/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 12 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens

Läs mer

Alla metoder ska tas i bruk. Anvisningar för att stöda arbetsförmågan

Alla metoder ska tas i bruk. Anvisningar för att stöda arbetsförmågan Nina Nevala Mirkka Vuorento Alla metoder ska tas i bruk Anvisningar för att stöda arbetsförmågan Hur och varifrån ansöker man om partiell sjukdagpenning? Vad ska jag göra om jag behöver hjälpmedel i mitt

Läs mer

Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning

Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning Twitter: @nikolaselomaa Målet är att möjliggöra fortsatt arbete trots eventuella

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet

Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Pensionsreformen Barbro Lillqvist

Pensionsreformen Barbro Lillqvist Pensionsreformen 2017 Barbro Lillqvist Reformens mål Förlänga tiden i arbetslivet med 2 år Höja den förväntade pensionsåldern för dem som fyllt 25 år till minst 62,4 år före år 2025 En hållbar finansiering

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned

Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned Arbetslivscykeln i skick Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned 2 Keva stöder fortsatt arbete när arbetsförmågan går ned Om du har en sjukdom som gör att du riskerar att förlora arbetsförmågan

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

Metoden Arbete med stöd i korthet

Metoden Arbete med stöd i korthet Metoden Arbete med stöd i korthet Arbete med stöd är en metod för att sysselsätta personer med speciella behov inom den öppna arbetsmarknaden. Ett individuellt, långvarigt stöd erbjuds både klienten och

Läs mer

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet

Läs mer

VALTIOVARAINMINISTERIÖ MÄÄRÄYS 29.1.2014 Henkilöstö- ja hallintopolitiikkaosasto OHJE VM/276/00.00.00/2014 Valtion työmarkkinalaitos

VALTIOVARAINMINISTERIÖ MÄÄRÄYS 29.1.2014 Henkilöstö- ja hallintopolitiikkaosasto OHJE VM/276/00.00.00/2014 Valtion työmarkkinalaitos VALTIOVARAINMINISTERIÖ MÄÄRÄYS 29.1.2014 Henkilöstö- ja hallintopolitiikkaosasto OHJE VM/276/00.00.00/2014 Valtion työmarkkinalaitos Sisältöalue Yrkeskompetens, ekonomiskt understöd, utbildningsersättning

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada

Välfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Välfärdstendens 216 Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Inledning Folksam har sedan år 27 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska

Läs mer

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN

Linköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.

Läs mer

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst

Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.

Läs mer

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,

Läs mer

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa 20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

Undersökning om arbetsförhållanden 2013 Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)

Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Kort om Arbetsförmedlingen 160906 Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem

Läs mer

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad

Jobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

TILL DIG SOM ANSÖKER OM DAGPENNING

TILL DIG SOM ANSÖKER OM DAGPENNING TILL DIG SOM ANSÖKER OM DAGPENNING MEDLEMSKAP Se till att du inte har några obetalda medlemsavgifter. Om du har betalat din medlemsavgift själv ber vi dig bifoga en kopia av det senaste betalningsverifikatet.

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Fakta om ungdomsgarantin

Fakta om ungdomsgarantin 9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.

Läs mer

YRKESINRIKTAD REHABILITERING

YRKESINRIKTAD REHABILITERING YRKESINRIKTAD REHABILITERING Du kan kolla beloppet av din intjänade pension på Kevas webbplats www.keva.fi/pensionsuppgifter. 2 Yrkesinriktad rehabilitering hjälp för fortsatt arbete Nedsatt arbetsförmåga

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

Trygghetsanställning

Trygghetsanställning Lättläst svenska Trygghetsanställning Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är arbetssökande och som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga; SFS 2007:924 Utkom från trycket den 27

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp; SFS 2005:1203 Utkom från trycket den 23 december 2005 utfärdad den 15

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

PÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång

Läs mer

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln

Läs mer

Socialt Bokslut 2010. GF Chansen

Socialt Bokslut 2010. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 00 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet LANTBRUKSFÖRETAGARNAS FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Arbetshälsoinstitutet Centralenheten för lantbruksföretagarnas företagshälsovård MÅLSÄTTNINGEN MED FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Förebygga arbetssjukdomar

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION

SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION 1 Sjömännens deltidspension Syftet med deltidspensionen är att ge äldre arbetstagare en möjlighet att minska sin arbetsinsats och gå stegvis i pension. Ett delmål är även att

Läs mer

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER G A D I B A O I G I T T Ä L Y TILL Ä ALL M T A K Ö HA 1 A ADA A 2005 PP D ÅLDGU BOTADTILLÄGGT FÖ PIOÄ ammanfattning Trots finanskrisen har antalet sysselsatta seniorer ökat med mer än 100 000 sedan 2005.

Läs mer

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21.

Kompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Bodil Larsson, tfn 13 55 23 Riktlinjer för Kompetensutveckling inkl regler för fritidsstudier Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Syfte Vi ska

Läs mer

Arbetsmarknad och funktionshinder

Arbetsmarknad och funktionshinder Arbetsmarknad och funktionshinder Hur ska vi förstå ESO-rapportens slutsatser? Vad vet vi om personer med funktionsnedsättning och de hinder som finns för arbete? Mikael Klein Intressepolitisk chef, Handikappförbunden

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd

Läs mer

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten 1 Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten Information om de lagändringar som trädde i kraft i början av 2014 och om ersättningsbeloppen inom vård och omsorg. 2 fpa:s sjukvårdsersättningar Ersättning för

Läs mer

Småföretagen bäst på integration

Småföretagen bäst på integration Småföretagen bäst på integration Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Att upprätthålla välfärden kräver invandring... 4 Potential att öka utlandsföddas sysselsättning... 5 Små

Läs mer

VET DU HUR ARBETSPENSIONEN ÄNDRAS ÅR 2017?

VET DU HUR ARBETSPENSIONEN ÄNDRAS ÅR 2017? VET DU HUR ARBETSPENSIONEN ÄNDRAS ÅR 2017? Pensionsåldern höjs steg för steg Fortsatt arbete belönas Alla tjänar in pension enligt samma procent Arbetslivspension och partiell 1 ålderspension införs VEM

Läs mer

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen

Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen Anställda i staten Planer och önskemål kring pensioneringen INLEDNING Vi har skaffat oss bättre kunskap om vilka planer och önskemål anställda i staten har vad gäller sin pensionering genom att låta SIFO

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen

Läs mer

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson Information ST-läkare 21 April 2016 Anette Svenningsson Arbetslösheten i Sverige i Feb 2016 Arbetslösheten i Sverige fortsätter att minska jämfört med förra året. 372 000 personer är arbetslösa eller inskrivna

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel

Läs mer

ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING

ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING Neuvottelutulos 13.10.2011 klo 10 1(10) INOFFICIELL ÖVERSÄTTNING RAMAVTAL ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING De undertecknande arbetsmarknadscentralorganisationerna

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja

Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8

Arbetslöshetsgrad (%) 8,7 9,4 9,0 8,8 20. Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, och arbetsmarknadsstödet.

Läs mer

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs

Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Den utländska arbetskraften i Finland en okänd resurs Kaija Ruotsalainen kaija.ruotsalainen@stat.fi Statistikcentralen Sysselsättnings- och bostadsstatistik Abstract: Det är inget nytt fenomen att arbetskraften

Läs mer

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete RP 72/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en lag om främjande

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

SÄRSKILDA FRÅGOR I ANSLUTNING TILL BESTÄMMANDET AV ÅRSARBETSINKOMSTEN ENLIGT OLYL ( )

SÄRSKILDA FRÅGOR I ANSLUTNING TILL BESTÄMMANDET AV ÅRSARBETSINKOMSTEN ENLIGT OLYL ( ) Ersättningsnämnden för olycksfallsärenden, allmän anvisning 21.12.2016 SÄRSKILDA FRÅGOR I ANSLUTNING TILL BESTÄMMANDET AV ÅRSARBETSINKOMSTEN ENLIGT OLYL (21.12.2016) Beaktande av jämkad arbetslöshetsförmån

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Företagshälsovårdens. stöd för fortsatt arbete

Företagshälsovårdens. stöd för fortsatt arbete Företagshälsovårdens stöd för fortsatt arbete 2 Företagshälsovårdens stöd för fortsatt arbete Innehåll Förord 3 Aktivt stöd och samarbetet med företagshälsovården 4 Tidigt stöd och samarbetet med företagshälsovården

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Arbetsförmåga annorlunda för sjömän?

Arbetsförmåga annorlunda för sjömän? Arbetsförmåga annorlunda för sjömän? Mikael Ojala Överläkare, neurolog Sjömanspensionskassan 1 Olika perspektiv på arbetsförmåga Personen ifråga själv Arbetsgivaren FPAs bestämmelser om SF-dagpenningar

Läs mer

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012

Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 1 Program 18.00 Inledning Presentation av Keva och aktuella tjänster Pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Flexibelt i pension Ålderspension, förtida ålderspension

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer