Detaljplan för del av Sunnanå 12:1 (St Bernstorp II) Burlövs kommun Utlåtande

Transkript

1 Utlåtande Antagandehandling (5) Detaljplan för del av Sunnanå 12:1 (St Bernstorp II) Burlövs kommun Utlåtande Länsstyrelsen i Skåne län konstaterar att förslaget inte strider mot de intressen Länsstyrelsen har att bevaka enligt 12 kap 1 plan- och bygglagen. Eftersom det med nuvarande förutsättningar saknas incitament för tågstopp vid Stora Bernstorp kommer expansionen av området att öka bilberoendet. Länsstyrelsen föredrar därför att handelsmöjligheterna vid det stationsnära läget vid Burlövs station utvecklas istället. Länsstyrelsen har arrangerat ett rundabordssamtal med berörda kommuner om externhandel och miljökvalitetsnormer. Därmed anser länsstyrelsen att den mellankommunala samordningen är tillgodosedd enligt plan- och bygglagens krav. Enligt Skånetrafikens bedömning är tillgängligheten till området med kollektivtrafik relativt god och förbättringar finns inplanerade. Handelscentrat vid Stora Bernstorp erbjuder således ett relativt gott kollektivtrafikalternativ. Lantmäteriet har inget att erinra ur fastighetsbildningssynpunkt. Räddningstjänsten Syd anser att de synpunkter som framfördes i samrådsskedet är beaktade. Genomförandebeskrivningen bör dock kompletteras med upplysning om att brandvattenförsörjning ska anordnas i området. Genomförandebeskrivningen har kompletterats. E.ON Värme Sverige AB har inget att erinra mot planförslaget. E.ON Gas Sverige AB har inget at erinra mot planförslaget. Skånetrafiken påtalar att det i den förstudie som tagits fram beträffande Simrishamnsbanan inte finns utrymme för någon station vid Stora Bernstorp. Trots att tillgänglighet med buss redan har relativt god standard och planer på förbättringar finns, anser Skånetrafiken att handelsområdet vid Burlövs station bör utvecklas istället för Stora Bernstorp.

2 Utlåtande Antagandehandling (5) Den förbättring av en redan relativt god tillgänglighet för kollektivt resande som planeras, innebär att det kommer att finnas ett bra alternativ till bilen. Trafikverket påpekar att ett projekt har startats upp med Malmö, Burlöv och Trafikverket för att analysera trafiksituationen och klarlägga vilka åtgärder som måste vidtas i väg- och gatunätet i området för att säkra framkomlighet och trafiksäkerhet. Trafikverket anser att detaljplanen inte ska föras till antagande förrän resultatet från projektet är framtagna. De förändringar som den nya detaljplanen föreslår innebär inte att andelen byggbar yta ökas. Industri- och kontorsverksamheter inom handelsområden innebär ofta ungefär samma trafikbelastning som handelsetableringar. Förutsättningarna för att kunna vidta förbättringar i väg- och gatunätet försvåras därför inte av att detaljplanen antas. Malmö stad har inget att erinra mot planförslaget. Man uppskattar det samråd mellan kranskommunerna som varit i ärendet. Lunds kommun anser inte att den kompletterande handelsutredningen har tillfört några motiv för att Lunds kommun ska inta en mindre restriktiv hållning ifråga om vad som är en rimlig yta för handel i planförslaget. På initiativ av länsstyrelsen har en mellankommunal samordning skett varför Lunds synpunkter inte föranleder någon nedskärning av handelsytorna. Staffanstorps kommun har inget att erinra mot planförslaget. Svedala kommun har inget att erinra mot planförslaget. Segeåns Vattendragsförbund menar att sedan den tidigare detaljplanen antogs har Vattenmyndigheten beslutat om ett åtgärdsprogram för att Sege å ska kunna nå en god kvalitet. Förutom att det vatten som leds från området måste genomgå en rening i enlighet med vad som tidigare framförts förordas att vattnet som släpps ut i ån måste kunna provtas innan det når Sege å. Om stora föroreningar konstateras bör vattnet kunna hindras att nå ån innan rening kan ske.

3 Utlåtande Antagandehandling (5) Det är vidare av största vikt att de områden som idag är sanka kan bibehållas. Ett skyddsavstånd mellan bebyggelsen och ån på 100 meter bör eftersträvas. Befintliga dammar är avstängningsbara och rening sker genom sedimentering. Möjlighet finns att bygga fler dammar längs Sege å. Då de sanka områdena ligger inom område för naturmark kommer de att kunna bibehållas. Utmed Sege å råder strandskydd på 100 meter. Ingen byggnation föreslås inom strandskyddsområdet. Miljö- och byggnämnden har inget att erinra mot planförslaget. Samhällsbyggnadsförvaltningen, område plan och bygg har föreslagit vissa ändringar i planbestämmelserna och planbeskrivningen. Handlingarna har kompletterats i enlighet med de framförda synpunkterna. Samhällsbyggnadsförvaltningen, område kommunteknik påpekar att utrymme för en VA-ledning, som kopplar ihop området söder om väg 11 med befintligt VA-ledningsnät, måste säkerställas i planområdets västra del. Utrymme för en pumpstation bör reserveras i närheten av undergången under väg 11. Beträffande dagvatten påpekar Kommunteknik att maximalt utsläpp är 1,5 l/s/ha och att eventuellt fördröjningssystem och/eller LOD inom tomterna ska dimensioneras för att uppfylla normer och rekommendationer enligt SV P90 så att den klarar regn med en återkomst på 10 år. Kommunteknik framför också vissa synpunkter på anslutningsfrågor om dag-, spill- och renvatten samt har förslag på förtydliganden i planhandlingarnas texter. Beträffande plankartans utformning anser man att avgränsningen av en mindre yta vid Santessons väg bör justeras och att det bör finnas möjlighet att anlägga gång- och cykelväg utmed Gullrisvägen. Området som anses lämplig för VA-ledningar och pumpstation utgör allmän platsmark. Planbestämmelserna kompletteras så att det blir

4 Utlåtande Antagandehandling (5) möjligt att bygga ledningar och pumpstation inom allmän platsmark. Texten har ändrats i enlighet med framförda synpunkter. Synpunkterna på dag-, spill- och renvatten är frågor som lämpligast behandlas i bygglovskedet. Planbeskrivningen och plankartan har kompletterats avseende de förtydliganden som Kommunteknik önskat. Gatuområdet för Gullrisvägen är drygt 17 meter brett. Det bör finnas tillräckligt utrymme för att iordningsställa en gång- och cykelväg. Kommunstyrelsen anser att det tydligt bör framgå av planhandlingarna att planändringen inte innebär utökad exploatering utan endast ändrad användning. Planhandlingarna har förtydligats enligt kommunstyrelsens önskemål. Ägarna till Sunnanå 12:3 och 12:9 anser att deras fastigheter, i likhet med en del övriga fastigheter, ska få en utökning av högsta tillåtna byggnadshöjd med två meter. Man protesterar också mot att en del av fastigheterna har redovisats som mark som inte får bebyggas. Ägarna ifrågasätter hur cykelstigen lagts ut på deras mark och de diffusa uttalanden som görs avseende användningen av Stora Bernstorp i framtiden. Man vill inte ha några inskränkningar som kan drabba värdet av fastigheten. För Stora Bernstorps gård och området däromkring har inga förändringar gjorts i det nya planförslaget. Den nya planen innebär således inga försämringar eller ytterligare inskränkningar för fastighetsägarna. Någon värdeminskning av fastigheten beroende på planändringen uppstår inte. Användandet av området kring Stora Bernstorps gård följer de intentioner som finns i Bevarandeplan 2000 för Burlövs kommun. IS Stora Bernstorp A AB och IS Stora Bernstorp B AB har genom ombud (Foyen advokatfirma) meddelat att man inte godtar det förslag till detaljplan som varit utställt. Man anser att kommunen missbedömt planens inverkan på trafikutvecklingen. Då trafiksituationen redan idag är besvärlig anser man att detaljplanen ska innehålla en ny tillfart till handelsområdet direkt från riksväg 11. En sådan tillfart skulle förbättra tillgängligheten till och attraktiviteten av

5 Utlåtande Antagandehandling (5) handelsområdet. Anpassas inte detaljplanen till det resultat som trafikutredningen kommer fram till måste med största sannolikhet detaljplanen ånyo göras om. Foyen advokatfirma anser också att skyltningen till området är undermålig. Bättre skyltning måste komma till stånd. För att på bästa sett förbättra trafiksituationen kring Stora Bernstorp driver Malmö och Burlöv kommuner tillsammans med Trafikverket ett gemensamt projekt för att analysera trafiksituationen och för att klarlägga vilka åtgärder som måste vidtas i väg- och gatunätet för att säkra framkomlighet och trafiksäkerhet. Den nu föreslagna ändringen av detaljplanen med ökat handelsinslag förändrar inte förutsättningarna att senare genomföra ändringar i trafikföringen. Skyltningen till området är ingen fråga som regleras i detaljplanen Arlöv den 12 oktober 2010 Mona Svensson samhällsbyggnadschef