Oreglerad kontraheringsplikt

Transkript

1 2004:043 SHU EXAMENSARBETE Oreglerad kontraheringsplikt DAVID LINDÉN Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET D-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Rättsvetenskap Vetenskaplig handledare: Bertil Bengtsson 2004:043 SHU ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 Sammanfattning Huvudprincipen inom avtalsrätt är avtalsfrihet. En frihet att själv bestämma om man vill ingå avtal, med vem och hur avtalet skall utformas. Ett av undantagen från denna huvudprincip är kontraheringsplikt. Kontraheringsplikt är ett tvång att ingå avtal trots brist på egen vilja. Kontraheringsplikt finns reglerad inom olika rättsområden och är ett skydd för den beroende parten i ett avtalsförhållande. Denna uppsats har som syfte att utreda begreppet kontraheringsplikt och utifrån det undersöka om det finns en allmän princip om en oreglerad kontraheringsplikt, en kontraheringsplikt som inte finns inskriven i lag. Den allmänna principen om en oreglerad kontraheringsplikt skall verka på alla rättsområden och vara ett skydd för konsumenter i beroendeställning. Principen skall verka för att den beroende parten får till de avtal som de är beroende av. 1

3 Innehåll 1 Inledning Avtalsrättens grundprincip Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Kontraheringsplikt Kontraheringsplikt enligt lag Kontraheringspliktens syfte Välfärdsstaten Sverige Oreglerad kontraheringsplikt Praxis Doktrin Kravet på väsentlighet och beroendeställning Nödvändiga nyttigheter Monopol Kontraheringsplikt för statliga monopol Koncession Hur påverkar kontraheringsplikten näringsidkare och konsument Kontraheringsplikt som avtalsrättslig lösning Kontraheringsplikt i Norden Passagerartransport Danmark Finland Norge Sverige Försäkringar och kontraheringsplikt Danmark Finland Norge Sverige Skillnader mellan kontraheringsplikt i Norden Sammanfattande avslutning Diskussion Avslutning...28 Litteratur och källförteckning 2

4 1. Inledning 1.1 Avtalsrättens grundprincip Den civila avtalsrätten är en balansgång mellan parternas intressen. 1 Inom avtalsrätten har det sedan länge funnits uppställda principer och teorier. Dessa ska fungera som riktlinjer för hur rättsfrågor vid exempelvis tvister men också andra avtalsrättsliga problem ska lösas. Principerna kan vara mer eller mindre renodlade i regelsystemet. Den grundläggande principen om att avtal ska hållas kallas inom avtalsrätten för pacta sunt servanda. Det är ett omtalat begrepp och innebär att den som har givit ett löfte till någon har att följa och handla efter denna rättsliga och förpliktade löfteshandling. Den som ger löftet ska också rätta sig efter de sanktioner som finns knutna till den rättsliga situationen om han skulle bryta sitt åtagande. Bundenheten som uppstår är inte bara sanktionerad i rättsordningen utan är också accepterad av allmänheten. 2 Avtal är ett instrument i den ekonomiska omsättningens tjänst för utbyte av varor och tjänster mot vederlag. Avtal kan också reglera mellanhavanden av olika slag till exempel hyresförhållanden, arrende, försäkringar och anställningar av olika karaktär. Avtalet kan användas som styrningsmedel och då uppställs generella regler eller villkor som är tillämpliga på vissa avtalsförhållanden. Avtalsförhållandet kan också utnyttjas för att begränsa handlingsfriheten för parterna utan att de egentligen utbyter några prestationer. Kollektivavtal inom arbetsrätten är ett bra exempel där detta förekommer. Även associationsrättens olika sammanslutningar exemplifierar detta. Myndigheter använder sig i stor utsträckning av avtal men avtal kan också ha sitt ursprung från privatpersoner. 3 Ordet är det viktigaste uttrycksmedlet för avtal det skrivna och det muntligt utsagda. 4 Det finns också andra sätt på vilket ett avtalsslut kan komma till stånd. Som exempel kan nämnas en persons handling och uppträdande samt momentana utbyten av prestationer. Avtalet kan också ha olika utformning och utseende. Det behöver inte alltid vara ett skriftligt kontrakt utan det kan även röra sig om ett muntligt avtal. Det som utmärker de skriftliga kontrakten är att dessa brukar vara mer utförliga än de muntliga. Utmärkande för avtalets rättsliga form är bland annat de handlingsföreskrifter som uppställs för parterna och som får efterföljd i framtida uppfyllelse. 5 Avtalet kräver anbud och accept, samtycke av två personers samstämmiga viljeförklaringar för att det ska vara giltigt. Då parterna ingår ett avtal innebär det att de underkastar sig ett diktat från den ena parten. Denna partsbindningsfunktion är väsentligare än den partbindningsfunktion som i rättssystemet bygger på den så kallade viljeteorin. Ytterligare sätt på vilket parterna kan reglera rättsliga relationer är genom lag eller myndighetsbeslut. 6 Den allmänna principen, om att avtalet är bindande och uteslutande för parterna, kan ses som ett hinder speciellt vid utvidgning av en mer kollektivistisk avtalsrätt. Avtalet kan inte ersätta lagen då det är svårt att binda andra än just avtalsparterna. 7 1 Adlercreutz, Axel. Avtalsrätt I s Lehrberg, Bert. Avtalstolkning s. 13 f 3 Adlercreutz, Axel. Avtalsrätt I s. 13 f 4 Adlercreutz, Axel. Avtalsrätt I s Adlercreutz, Axel. Avtalsrätt I s Adlercreutz, Axel. Avtalsrätt I s Adlercreutz, Axel. Avtal s. 17 3

5 Den grundläggande principen i svensk avtalsrätt bygger på en frivillig överenskommelse mellan parterna. Avtalsfrihet är ett uttryck för individens frihet enligt demokratin samt ett måste för en fungerande marknadsekonomi. Avtalsfriheten går att dela upp i tre delar, där den första delen utgör friheten att själv välja om man vill ingå avtal eller inte. Den andra delen består av friheten att själv bestämma med vem man vill ingå avtal och på vilket sätt detta skall göras. Den tredje delen omfattar friheten för parterna att själva bestämma avtalets innehåll. Avtalsfriheten är dock inte fullständig, utan begränsas av inskränkningar som har tillkommit genom samhällspolitiska målsättningar. Målsättningar vars syfte bland annat är att skydda den svagare parten i att avtal. Det man kan säga är att avtalsfriheten gäller till dess den stöter på någon begränsande omständighet. 8 En av dessa begränsande omständigheter är när ena parten kan bli bunden trots brist på frivillighet att ingå avtal. En situation som medför att ena parten blir bunden trots att han ej uttryckt sin vilja, är genom passivitet. 9 En annat är när det föreligger så kallad kontraheringsplikt eller kontraheringstvång. Kontraheringsplikt medför att en part blir tvungen att avtala eller åtminstone fullgöra en prestation trots att man kanske inte vill. Kontraheringsplikt gäller särskilt den som tillhandahåller en produkt eller tjänst och har monopol eller tillstånd från myndighet. I vissa fall utgör kontraheringsplikten även ett socialt skydd. Detta uttrycks bland annat i konsumentförsäkringslagens 9 där ett försäkringsbolag inte får vägra en konsument att teckna en försäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten. 10 I motsats till kontraheringsplikt finns även kontraheringsförbud som också är ett undantag från principen om avtalsfrihet. Kontraheringsförbud är ett förbud mot att ingå avtal med ett visst rättssubjekt Bakgrund Anledningen till att jag valt att skriva en uppsats inom just detta område är att jag anser att kontraheringsplikt är ett ämne som inte berörts tillräckligt i den juridiska litteraturen. Jag tror även att dess betydelse kommer att bli viktigare i dessa dagar då mer tjänster och varor som förut tillhandahållits av den offentliga sektorn privatiserats. För att trygga den sociala välfärden samt att möjliggöra för individer att följa de riktlinjer som samhället satt upp, är kontraheringsplikt en nödvändighet. Mot bakgrund av den reglerade kontraheringsplikten vore det rimligt att det även fanns en oreglerad kontraheringsplikt. Den oreglerade kontraheringsplikten skulle då fungera som en allmän rättsprincip och verka som ett extra skydd för konsumenter i beroendeställning gentemot företag som tillhandahåller nödvändiga tjänster och varor. 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att utreda begreppet kontraheringsplikt samt att utifrån detta redogöra för om det möjligtvis skulle finnas belägg för en oreglerad kontraheringsplikt. En kontraheringsplikt som utgör en allmän rättsprincip trots att den inte är uttryckt i lag. Finns det en allmän princip om en oreglerad kontraheringsplikt i svensk avtalsrätt? 8 Taxell, Lars Erik. Avtalsrätt s Adlercreutz, Axel. Avtalsrätt I s Ramberg, Jan, Hultmark, Christina. Allmän avtalsrätt s. 25 f 11 Adlercreutz, Axel. Avtalsrätt I s

6 1.4 Avgränsning Arbetet är begränsat till att i första hand utreda kontraheringsplikt utifrån ett konsumenträttsligt perspektiv. Det material som kommer att användas är i första hand begränsat till svensk rätt, dock kommer en jämförelse mellan de nordiska länderna att göras för att belysa ämnet ytterligare. 1.5 Metod Arbetet är ett resultat av traditionell juridisk metod. Litteratursökningar har gjorts med hjälp av Luleå Tekniska Universitets biblioteks sökverktyg Lucia och Libris. Sökord som använts är kontraheringsplikt, kontraheringstvång samt avtalstvång. Det materiel som ligger till grund för arbetet är bland annat Kontraheringsplikt av Lars Pehrson samt Avtalsfrihet rätt till avtal, som är en nordisk undersökning om kontraheringsplikt skriven av Frey Nybergh. 5

7 2 Kontraheringsplikt En rättspolitisk aspekt i avtalsrätten gäller rättsreglernas utformning och då med hänsyn till de praktiska ändamål som avtalet har att fylla i samhället. Att få ett grepp om vilka de faktiska verkningarna är av olika lösningar på avtalsrättens problem är svårt, särskilt då de rättsliga faktorerna är svåra att urskilja från andra samt för att det krävs ett studium av rättssociologiska metoder. För att avtalet ska fylla sin funktion ska det vara ett säkert partbindningsmedel (avtal ska hållas) och denna rättspolitiska ståndpunkt är genomgående för lagstiftning och praxis. Problemkomplexet i avtalsrätten är varierande. Ibland gäller det enklare avtalsslut som vid exempelvis butiksköp eller vid massavtal med standardformulär och i andra fall kan det gälla långvariga förhandlingar med noggrant utformade kontrakt för speciella situationer. 12 Avtal förekommer i alla dess former. När man går på bussen ingår man ett avtal, lika så om man köper mat i en butik. Dessa avtal är så kallade korta avtal och binder avtalsparten under en kort tid. Förutom dessa korta avtal finns det avtal som löper under lång tid. Det kan till exempel röra sig om upphandling av råvaror genom långsiktiga kontrakt. 13 Vad ett avtal är för något preciseras varken i avtalslagen eller i någon lagtext. Det som kan utläsas ur avtalslagen är att ett avtal är en rättshandling. I avtalslagen definieras följande, Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. Genom denna definition kan det konstateras att begreppet rättshandling är det grundläggande i avtalet. En annan grundläggande term inom avtalsrätten är vilja eller avsikt. Med detta menas att parterna skall uttrycka sin vilja att bli bundna till avtalet. Denna vilja eller avsikt skall även komma till uttryck på ett sådant sätt som erkänns av rättsordningen. Vad som kan anses som ett sätt att uttrycka sin vilja att ingå avtal i en situation behöver inte gälla i alla situationer. En bekräftande nick kan vara tillräcklig i vissa situationer och i andra situationer krävs det ett skriftligt kontrakt. 14 Enligt avtalsrätten krävs det att parterna uttrycker sin vilja för att bli bundna av ett avtal. Denna huvudregel sätts dock ur spel när det avtalsrättsliga undantaget kontraheringsplikt kommer in i bilden. När kontraheringsplikt föreligger räcker det med att en av parterna har en vilja att ingå avtal. I normala fall har näringsidkaren frihet att bestämma om han vill ingå avtal och med vem. I det fallet då näringsidkaren har kontraheringsplikt är läget annorlunda. Avtalet kommer till stånd trots bristande medverkan från ena partens sida. Reglerna om kontraheringsplikt gäller i skeendet innan avtalet kommer till stånd. Den som har fördel av regeln är den part som genom att ensam vara aktiv kan få till stånd ett avtal. Kontraheringsplikten utgör en del av den indispositiva rätten och det finns ingen anledning att skilja den från andra tvingande regler i avtalsrätten. 15 Kontraheringsplikten går att dela upp i två huvuddelar. Den första delen utgör sådan kontraheringsplikt som följer av lag. Enligt konsumentförsäkringslagens 9 får ett försäkringsbolag inte vägra en konsument att teckna en försäkring som bolaget normalt tillhandahåller. 16 Tanken bakom detta är att konsumenten inte skall bli utlämnad till försäkringsbolagets goda vilja att själv välja om man vill ingå avtal med konsumenten eller inte. Vid trafikförsäkring är kontraheringsplikten ovillkorlig. 12 Adlercreuts, Axel. Avtalsrätt I s Adlercreutz, Axel. Avtalsrätt I s Adlercreutz, Axel. Avtalsrätt I s Nybergh, Frey. Avtalsfrihet rätt till avtal s. 11 f 16 Bernitz, Ulf. Svensk marknadsrätt s

8 Anledningen till detta är att tredjeman skall skyddas så att hans möjlighet till skadeersättning stärks. 17 Lagen om elektriska anläggningar innehåller regler om skyldighet att tillhandahålla ström åt envar. Det finns även regler i brottsbalken som uttrycker kontraheringsplikten. I 16:9 brottsbalken regleras förbud om diskriminering på grund av ras, nationalitet och ursprung. 18 Förutom den lagstadgade kontraheringsplikten finns en oreglerad kontraheringsplikt. De finns dock olika teorier om denna verkligen existerar. Arnholm anser att den oreglerade kontraheringsplikten har sin grund i att någon utbjuder tjänster till allmänheten och har ett rättsligt eller faktiskt monopol. 19 Till skillnad från Arnholm är Victorin tveksam till om man kan tala om en kontraheringsplikt som inte har stöd i lag. Han anser då att det borde vara frågan om en kontraheringsplikt vid offentligt försörjningsansvar. Med detta menar Victorin att eftersom den som har ett offentligt försörjningsansvar vanligtvis har monopol på grund av koncession ( se nedan 4.3) så regleras detta i den offentliga rätten. Detta betyder att han är tveksam till om det finns någon kontraheringsplikt som faller utanför och inte regleras av lag. 20 Bernitz anser att den okodifierade avtalsrättsliga principen om kontraheringsplikt kan stödjas på rättspraxis och doktrin. Bland annat anser han att detta styrks i NJA 1948 s. 513 där en murare fick rätt att bli medlem i Svenska murarförbundet. Bernitz anser även att om ett företag har en monopolistiskt ställning i en bransch kan man anse att kontraheringsplikt råder. 21 Föreligger kontraheringsplikt är näringsidkaren skyldig att tillhandahålla sina varor och tjänster på normala villkor till var och en som efterfrågar dem. Att kontraheringsplikt föreligger i de fallen då det finns rättsligt monopol är självklart. Inte lika självklart blir det i de fall då det föreligger ett faktiskt monopol. I avsaknad av rättsregler och praxis är det svårt att avgöra hur långt kontraheringsplikten sträcker sig. I vissa fall finns kontraheringsplikten reglerad i lag och i dessa fall är rättsläget klart. 2.1 Kontraheringsplikt enligt lag Som nämnts ovan regleras kontraheringsplikt i olika lagar på många områden. I konsumentförsäkringslagen regleras kontraheringsplikten i dess 9. Ett försäkringsbolag får inte vägra en konsument att teckna en försäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten. Kontraheringsplikten gäller alltså bara i det fallet då försäkringsbolaget tillhandahåller försäkringen till allmänheten. I det fallet försäkringsbolaget riktar sina försäkringar till allmänheten i ett visst geografiskt område, sätts kontraheringsplikten ur spel vad gäller konsumenter utanför detta geografiska område. Det kan även vara så att försäkringsbolaget har en egen policy som reglerar vilka de riktar sig till. Det kan till exempel vara så att försäkringsbolaget bara riktar sig till nykterister, vilket gör att de 17 Bengtsson, Bertil. Försäkringsrätt s Bernitz, Ulf. Svensk marknadsrätt s Arnholm, Carl Jacob. Privaträtt II. 20 Victorin. SvJT 1976 s. 438 och 450f 21 Bernitz, Ulf. Svensk och internationell marknadsrätt s. 93 7

9 inte kan tvingas gå utanför denna grupp. I 2 st 9 regleras undantag från regeln i första stycket. Första stycket gäller ej, om försäkringsbolaget med hänsyn till risken för försäkringsfall, den sannolika skadans omfattning eller annan omständighet har särskilda skäl att inte meddela försäkringen. Försäkringsbolaget får neka någon försäkring om risken för att en skada skall uppkomma är för stor. Ett exempel är om en fastighet är belägen på ett ställe med särskild stor brandrisk. Försäkringsbolaget har även rätt att neka någon att teckna försäkring om det är så att värdet på det föremålet som skall försäkras är för stort. Det kan till exempel röra sig om en mycket värdefull konstsamling. Om en konsument tidigare har gjort sig skyldig till försäkringsbedrägeri, utgör även detta skäl för försäkringsbolaget att neka. 22 Besiktning av bilar får inte utföras av vem som helst. I fordonslagens (2002:574) 4 kap. 1 och 2 regleras vem som får utföra besiktning av fordon. 1 Besiktningar och provningar av fordon vid kontroll enligt denna lag får utföras endast av de besiktningsorgan som anges i 2. Regeringen får dock beträffande provningar föreskriva annat. 2 fastställer att det enbart är Aktiebolaget Svensk Bilprovning som får utföra besiktning av personbilar. AB Svensk Bilprovning har enligt sin bolagsordning bildats för att utföra den bilbesiktnings som krävs enligt ovan lag. På grund av att det endast är AB svensk Bilprovning som får utföra besiktning av personbilar har företaget kontraheringsplikt. 2.2 Kontraheringspliktens syfte Huvudmotivet till varför en kontraheringsplikt är nödvändig och varför den finns i svensk rätt är att stödja den beroende parten i ett beroendeförhållande. När ett företag har sådan ställning på marknaden som kan liknas med monopol eller på annat sätt gör så att konsumenter eller andra näringsidkare blir beroende av deras tjänster eller varor, går kontraheringsplikten in som ett skydd. Kontraheringsplikten skall göra det möjligt för den beroende parten att få tillgång till de varor och tjänster som de är i behov av. 23 Skälet till varför konsumenter är beroende av vissa tjänster och varor beror bland annat på de krav som lagstiftningen ställer upp. Ett exempel på detta är trafikförsäkringen som är obligatorisk. 24 På grund av att den är ett måste för alla bilägare, skulle det vara orimligt om inte alla skulle kunna teckna en sådan. Ett annat syfte med kontraheringsplikten är att den ska verka för medborgarnas och samhällets bästa. Genom att använda sig av kontraheringsplikt för att reglera konkurrensen inom affärslivet skapas förutsättningar för ekonomisk expansion och lägre priser för konsumenterna. Kontraheringsplikt har även till syftet att säkerställa att likställighetsprincipen inom kommuner efterföljs. Alla kommunmedlemmar skall ha samma rättigheter att få tillgång till kommunal verksamhet. Genom likställighets principen ställs det krav på att kommunal verksamhet skall ha en viss kapacitet så att 22 Karnov 23 Pehrson, Lars. Kontraheringsplikt s. 70f 24 Bengtsson, Bertil. Försäkringsrätt s. 14 8

10 alla får möjlighet att utnyttja kommunens resurser. Likställighetsprincipen gäller inte för statliga verk och bolag men förvaltningsmyndigheter anses ändå skyldiga att prestera på lika villkor. Kontraheringsplikten gäller dock i stor utsträckning för denna kategori. Kontraheringsplikten är även motiverad av säkerhetsskäl. Exempel på situation när kontraheringsplikten tryggar säkerhetsföreskrift är bland annat att fastighetsägare skall låta sota skorstenen med visst tidsintervall. Reglerna om kontrollbesiktning av motorfordon ingår även i denna kategori. 25 Kontraheringsplikt kan även motiveras av hälsovårds- och miljöskäl. Exempel på detta är att fastighetsägare är skyldiga att ansluta sig till avloppsanläggningar och att ingå avtal om sophämtning. På motsvarande sätt motiveras kontraheringsplikten som möjliggör fastighetsägare att koppla upp sig på vatten och avloppssystem och att avtala med renhållning. 26 Enligt Victorin kan skälen till kontraheringsplikt inom förmögenhetsrätten delas in i tre grupper. 1) Vårt beroende av att marknaden fungerar på ett tillfredställande sätt och att varor kommer ut på marknaden till det gemensamt bästa. 2) Vårt beroende av andra som individer. 3) Ett kollektivistiskt synsätt på samhället som grundar sig i gamla traditioner. 27 Behovet av kontraheringsplikt ökar i dagens läge. Detta beror bland annat på att mer och mer av verksamheten som förut bedrivits av den offentliga sektorn privatiserats. För att kunna säkerhetsställa dessa nödvändiga tjänster och varor för allmänheten, krävs det att de privata bolag som tar över, regleras med kontraheringsplikt Välfärdsstaten Sverige I Sverige bygger den välfärdsstatliga modellen på att alla medborgare skall ha rätt till den sociala basservicen. Till skillnad från de kontinentala lösningarna där de sociala förmånerna är knutna till arbetsstatus och familjestatus, är de i Sverige allas rätt. Staten tillhandahåller ett skyddsnät av offentlig service till allmänheten och det är därför som den offentliga sektorn är så stor. I slutet 1980-talet kunde man dock se en skillnad på grund av den lågkonjunktur som rådde. Staten blev tvungen att skära ned på de offentliga utgifterna. Detta gjordes genom privatisering av delar av det sociala skyddsnätet. Det ansågs att servicen måste bli effektivare och man introducerade en prismekanism för att påverka tillgången och efterfrågan av servicen. I detta läge då mer och mer av den offentliga sektorn blev privatiserad var det nödvändigt att hitta ett sätt att inte förlora kontrollen av det sociala skyddsnätet. Genom att lagstifta om hur verksamhet som tidigare varit ombesörjd av den offentliga sektorn skall bedrivas i privat regi kom man runt problemet. Kontraheringsplikten möjliggjorde bevarandet av det sociala skyddsnätet trots att det nu mer i större utsträckning än förut är under privat regi Pehrson, Lars. Kontraheringsplikt s. 71ff 26 Pehrson, Lars. Kontraheringsplikt s Victorin SvJT 1976 s Nyberg, Frey. Avtalsfrihet rätt till avtal s. 232f 29 Nybergh, Frey. Avtalsfrihet rätt till avtal s. 47 f 9

11 I vårt rättssystem är avtalsfrihet ett uttryck för den liberala marknadsideologin. För Bentham ( , brittisk jurist, filosof och samhällsreformator, som var en av liberalismens föregångare som utgick från upplysningstidens rationalism och anknöt till David Humes kritik av naturrätten) och andra liberala tänkare var avtalsfriheten det stora alternativet till merkantilismens 30 statliga reglering. Grunden för Benthams avtalsfrihet utgår ifrån bilden av mogna män som medvetna om vad de vill och med kunskap om var de kan få det, med andra avtalar på förmånligaste sätt. Genom avtalsfrihet skulle en marknad uppstå som spred välstånd. Tyvärr var detta sätt att tänka behäftat med fel. Tankesättet utgår från att alla är jämlika vilket inte är verkligheten i vårt samhälle. I vårt samhälle är inte alla individer lika starka. Möjligheten och styrkan att ingå fördelaktiga avtal skiljer sig mellan bland annat konsumenter och näringsidkare. Det individsamhälle som Bentham tänkte på liknar inte dagens samhälle. I dagens samhälle agerar monopol och karteller i större utsträckning och bidrar på så vis till att individer får mindre valmöjligheter. När man slutligen fick upp ögonen för att samhället inte såg ut så som Bentham hade föreställt sig det blev det problem. Företag och organisationer var de stora aktörerna i samhället, inte den enskilda individen. Marknaden blev så bristfällig att den måste stöttas med ingripande från staten. Kontraheringsfrihet anses som det främsta hjälpmedlet för att få marknaden att fungera och få de mest förmånligaste avtalen att äga rum. Men frågan är om total avtalsfrihet är något som gör att marknaden fungerar på bästa sätt? Svaret på denna fråga är nej. I ett samhälle med total avtalsfrihet kommer individen i kläm och de svaga i samhället kommer i skym undan Merkantilism är en ekonomisk-politisk åskådning som ser utrikeshandel och inhemsk förädlingsindustri som de viktigaste sektorerna för ett lands ekonomiska utveckling 31 Victorin SvJT 1976 s

12 3 Oreglerad kontraheringsplikt Att det finns en kontraheringsplikt som reglerar specifika fall, framgår av lagregler på dessa specifika områden. De flesta av dessa situationer har något gemensamt. Den som åläggs kontraheringslikt har en rättsligt skyddad eller marknadsdominerande ställning. Detta gör att andra företag eller privatpersoner kommer i en beroende ställning gentemot dem. En intressant frågeställning att utreda är om det finns en allmän kontraheringsplikt som reglerar verksamhet som tillhandahåller nyttigheter åt konsumenter. Finns det i de fall då man inte kan stödja sig på någon lagreglerad kontraheringsplikt en allmän princip om kontraheringsplikt under vissa förutsättningar? Om det nu skulle finnas en sådan allmän princip, hur är den då utformad och vilket är dess tillämpningsområde? När man ställer frågan om det finns en oreglerad kontraheringsplikt måste man se på helheten utifrån ett samhällsperspektiv. Näringsidkare som driver verksamhet riktad till allmänheten har självmant intagit denna roll och är medvetna om deras situation. De har ett ekonomiskt intresse och har själva valt sin ställning i samhället. Genom deras val kan man säga att näringsidkare givit ett stående anbud till alla tänkbara personer om att ingå avtal. Ser man frågeställningen utifrån detta synsätt borde det bli en omvänd tankebana. Huvudregeln blir då att näringsidkare inte kan neka att ingå avtal med en konsument och undantaget när de har rätt att vägra. 32 På grund av att den juridiska verkligheten inte ser ut så här samt att huvudprincipen inom avtalsrätten är avtalsfrihet, får problemet klaras ut på annat sätt. Man får helt enkelt utgå från att kontraheringsplikt är ett undantag från avtalsreglernas grunder och försöka fastställa när och varför detta undantag skall tillämpas. Den allmänna principen om kontraheringsplikt går, liksom den lagstadgade, ut på att en näringsidkare är skyldig att sluta avtal med vem som helst som vänder sig till honom med avsikt att få till ett avtal. Detta är kontraheringspliktens grundläggande idé. Men det måste även finnas situationer där näringsidkaren har rätt att vägra, trots kontraheringsplikten. Eftersom utformningen av den allmänna principen av kontraheringsplikt inte har kommit så långt i dagsläget är det även svårt att fastställa grunderna för undantagen. Det man kan säga är att många av dessa undantag från kontraheringsplikten är branschspecifika. Det vill säga, att de ser olika ut beroende på vilken bransch kontraheringsplikten reglerar. Självklart måste det finnas några heltäckande regler där näringsidkaren har rätt att neka någon att ingå avtal. De civilrättsliga reglerna finns och reglerar sådana fundamentala frågor som rättshandlingsförmåga med mera. 33 Ett undantag från kontraheringsplikten är om näringsidkaren inte har tillräcklig kapacitet för att klara av leveransen. I detta läge borde det vara så att näringsidkaren i första hand levererar till gamla kunder och om kapaciteten räcker till de nya. I vissa fall kan det även förekomma kvotering mellan köpare. Då får man jämföra den kvantitet som de har beställt med den möjliga kapaciteten som kan presteras och kvotera efter det. I princip borde det även vara så att det är näringsidkaren själv som bestämmer inom vilket geografiskt område han skall verka. Detta gör att han har rätt att neka att avtala med kunder utanför detta område Nybergh, Frey. Avtalsfrihet rätt till avtal s. 230 fff 33 Nybergh, Frey. Avtalsfrihet rätt till avtal s. 231 f 34 Pehson, Lars. Kontraheringsplikt s

13 När man diskuterar kontraheringsplikt skall man vara medveten om att det inte bara handlar om en regel som skall medverka till att en näringsidkare ingår säljavtal. Kontraheringsplikten reglerar även de fall då det rör sig om köpvägran. Dock är dessa fall inte lika vanliga som fallet med säljvägran. Ett exempel på när köpvägran kan bli ett problem för en näringsidkare, är i Sverige frågan om försäljning av alkohol. Eftersom Systembolaget AB är det enda företag som får sälja alkohol, kan detta ställa till problem för vin-, sprit- och öltillverkare då de är beroende av att Systembolaget AB köper in deras produkter och säljer de vidare. 35 I doktrinen behandlas inte frågeställningen om det finns en allmän kontraheringsplikt så mycket som man kunde önska. Däremot finns det uttalanden som stödjer att denna allmänna rättsprincip finns. Dessa påståenden grundas i rättsfallet NJA 1948 s. 513 som handlar om en murares rätt att bli medlem i murarförbundet. 3.1 Praxis Rättsfallet NJA 1948 s. 513 handlar om en före detta norsk murare som har flyttat till Sverige och nu mer har svenskt medborgarskap. För att kunna arbeta som murare även i Sverige krävs det att han är medlem i Svenska murarförbundet. Muraren söker medlemskap men får avslag. Avslaget innebär för honom att han inte kan arbeta som murare i Sverige. HD konstaterar att murare är väsentligt beroende av medlemskap i murarförbundet för att kunna arbeta som murare och därmed få pengar för sitt uppehälle. Enligt Svenska murarförbundets stadgar är förbundet öppet för alla och eftersom muraren uppfyllde de kvalifikationer som stadgarna uppsatt kan inte inträde nekas. HD förpliktigade murarförbundet att inta muraren som medlem. 36 HD:s uttalande innebär att man erkänner en princip om att en part som är väsentligt beroende av möjligheter att ingå avtal med en annan part också har rätt att ingå detta avtal. Om det var så att HD inte var beredd att erkänna denna princip skulle de enbart ha motiverat domen utifrån förbundets stadgar. Detta gjorde inte HD vilket tyder på att de erkänner principen om en allmän oreglerad kontraheringsplikt. 37 Utifrån detta kan man fråga sig om denna princip gäller på andra områden än inom föreningsrätten. I SvJT 1951 s. 597 skriver Rodhe att eftersom denna beroendeställning kan uppkomma inom andra områden än föreningsrätten borde det vara naturligt att principen har en allmän betydelse. 38 En annan fråga som uppkommer är då hur starkt beroende det krävs för att principen om kontraheringsplikt skall träda in. I NJA 1948 s. 513 använder HD väsentligt beroende som krav för kontraheringsplikt. Att personen i fråga är väsentligt beroende kanske inte är nödvändigt. Det som är viktigt är att det för den enskilda individen handlar om något ytterst betydelsefullt. När man försöker fastställa väsentlighetskravet för denna princip är NJA 1970 s. 394 av betydelse. Rättsfallet handlar om uteslutande av medlem i en ideell båtförening. I detta mål uttalade JustR Ulveson för egen del att medlemskap i en båtklubb är för många i Stockholmstrakten en förutsättning för att erhålla bryggplats och därmed en förutsättning för att kunna ha båt. Med hänsyn av det väsentliga värde, även av 35 Pehrson, Lars. Kontraheringsplikt s NJA 1948 s Pehrson, Lars. Kontraheringsplikt s Rodhe. SvJT 1951 s

14 ekonomiskt slag, som det medför att vara medlem i en båtförening, borde domstolen kunna pröva om ett eventuellt uteslutande inte bara strider mot formell riktig ordning utan även om den är uppenbart obillig. 39 Genom detta uttalande kan man utläsa att kravet på beroendeförhållande inte behöver vara alltför väsentligt. 40 Eftersom rätten att ha båt inte borde räknas som en absolut nödvändighet kan det kanske vara så att kravet sätts väldigt lågt. De som skiljer NJA 1970 s. 394 från NJA 1948 s. 513 är att det i detta fall handlar om uteslutning ur förening och inte rätt till inträde som behandlas i NJA 1948 s Skyddet borde rimligtvis vara starkare för den som redan är medlem i en förening än den som vill bli medlem. Genom dessa uttalanden kan man konstatera att det finns ett stöd i praxis för en oreglerad kontraheringsplikt. Även om uttalandena är gamla så går det inte att bortse från att de faktiskt finns. Den oreglerade kontraheringsplikten går in i de fall då den ena parten befinner sig i en beroendeställning samt då avtalet är ytterst viktigt för den beroende parten. I lag (2003:307) om förbud mot diskriminering kan man utläsa i dess 8 : Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder är förbjuden i fråga om 1. medlemskap eller medverkan i en arbetstagarorganisation, arbetsgivarorganisation eller yrkesorganisation, och 2. förmåner som en sådan organisation tillhandahåller sina medlemmar. Detta är en förstärkning av de föreningsrättsliga skydd som vuxit fram i praxis och då bland annat NJA 1948 s Målet NFR (Näringsfrihetsrådet) 1967 nr 3 tar upp frågan om säljvägran är strängare reglerat i det fallet då ett företag tidigare levererat till ett företag. Wella AB vägrade att fortsätta leverera hårvårdsmedlet Life-Tex Balsam till ett parfymeri. Balsamet Life-Tex ansågs vara ett välkänt märke med en mycket stark ställning på den svenska marknaden. När Wella AB vägrade att fortsätta leverera balsamet ansågs det medföra olägenheter för parfymeriets näringsutövning. Det avgörande i frågan var att Wella AB under mer än ett och ett halvt år hade levererat produkten till parfymeriet och med hänsyn till detta var leveransvägran inte godtagbar Doktrin Många av de författare som skriver på avtalsrättens område slår fast att principen om avtalsfrihet gäller men att det finns många undantag från denna princip. Ett av dessa undantag är den oreglerade kontraheringsplikten. Om man sammanfattar de uttalanden som finns i doktrinen märker man att en oreglerad kontraheringsplikt borde följa i de fall då företag har en marknadsdominerande ställning, rättsligt eller faktiskt monopol. Bernitz slår fast att det normalt råder kontraheringsplikt för företag med 39 NJA 1970 s Pehrson, Lars. Kontraheringsplikt s. 75 f 41 Karnov 42 Pehrson, Lars. Kontraheringsplikt s

15 rättsligt monopol. Han är dock tveksam till om faktisk monopolställning medför denna plikt. Däremot anser Bernitz att rättsfallet NJA 1948 s. 513 borde tyda på att domstolarna är beredda att erkänna en oreglerad kontraheringsplikt Bernitz, Ulf. Svens och internationell marknadsrätt s. 93 f 14

16 4 Kraven på väsentlighet och beroendeställning Det är flera faktorer som spelar in och som måste undersökas för att man skall veta om det är aktuellt med en oreglerad kontraheringsplikt. Förutom kriteriet på väsentligheten vid beroendeställning, måste man reda ut när man kan anses vara i en sådan situation. Det finns flera orsaker till att en konsument sätts i en beroendeställning. För det första måste man se på den tjänst eller vara som är aktuell och fastställa om den är nödvändig för konsumenten. För det andra måste man undersöka vad företaget har för ställning på marknaden. Om företaget har rättsligt eller faktiskt monopol eller annan dominerande ställning på en marknad som är betydelsefull ur en allmän synpunkt, är de skyldiga att ingå avtal på sedvanliga villkor med konsument. Skyldigheten att ingå avtal är dock beroende på om företaget har tillräcklig kapacitet för detta Nödvändiga nyttigheter Nödvändiga nyttigheter (essential facilities) är sådana varor och tjänster som tillhandahålls av dominerande företag, men som är nödvändiga för andra företag och konsumenter. Det kan till exempel handla om ett visst ledningsnät eller transportsystem. Med utgångspunkt i den amerikanska antitrust rätten borde det i svensk rätt föreligga en kontraheringsplikt för företag i dominerande ställning. 45 Inom begreppet nödvändiga nyttigheter ingår även dagligvaror så som livsmedel och varor som behövs för att sköta sitt hushåll och sin hygien. Vad gäller avtal om denna sorts köp handlar det om ett enkelt engångsavtal där varorna byts mot betalning. Parterna har varken före eller efter köpet några särskilda förpliktelser mot varandra. Dessa varor är nödvändiga för alla och om näringsidkaren kunde neka någon att köpa dessa skulle det i ytterlighetsfall kunna leda till livs och hälsofara. Det finns alltså starka skäl som talar för att den allmänna principen om kontraheringsplikt skall vara tillämplig i denna bransch. 46 När man ställer sig frågan om vad nödvändiga nyttigheter är, måste man ta hänsyn till att samhället förändras. Det som ansågs som nödvändiga nyttigheter på 1960-talet kanske inte är det samma som på 2000-talet. För att förklara vad jag menar kan man ta exemplet med TV:n. På 1960-talet ansågs det inte vara nödvändigt med en TV i hushållet. Nu mer anses det som en rättighet att ha TV i hushållet, speciellt om man har barn. Som grund för detta påstående finns reglerna om förfarande vid utsökning i Utsökningsbalken. Där kan man utläsa att om hushållet som är aktuellt för utmätning har barn är TV undantagen från utmätningen. På grund av att samhället förändras är det svårt att fastställa vad som egentligen är nödvändiga nyttigheter. En annan situation som ligger i närheten av bedömningen om kontraheringsplikt är frågan om portförbud. En näringsidkare som portförbjuder någon, vägrar någon att komma in i en affär på grund av att den personen gjort sig skyldig till brott i affären. Det kan röra sig om att personen har snattat eller varit påverkad av alkohol eller droger. Om sedan denna person trotsar portförbudet och besöker affärslokalen igen är frågan då om detta skall se som ett olaga intrång. I rättsfallet NJA 1995 s. 84 prövades 44 Pehrson, Lars. Kontraheringsplikt s Bernitz, Ulf. Den svenska konkurrenslagen s Nybergh, Frey. Avtalsfrihet rätt till avtal s

17 detta av HD. HD ansåg att det inte rörde sig om olaga intrång enligt det som åsyftas i 4 kap. 6 2 st Brottsbalken. Anledningen var att allmänheten hade fritt tillträde till affärslokalen under dess öppettider Monopol Monopol är en av de förutsättningar som stärker den allmänna kontraheringsplikten. Ett rättsligt monopol föreligger när ett företag eller visst förvaltningsorgan har ensamrätt på att driva en viss sorts verksamhet. Om något annat företag gör intrång på ett område som är reglerat av rättsligt monopol, medför normalt detta straffsanktioner och skadestånd. Inom de branscher där ett rättsligt monopol föreligger är etableringsfriheten helt borta. Andra företags möjligheter att etablera sig i branschen är helt eliminerade. I Sverige är Systembolaget AB och Apoteket AB exempel på rättsliga monopol. Systembolaget AB är det enda företaget som får bedriva försäljning av alkohol och Apoteket AB har ensamrätt på medicin. De företag eller förvaltningsorgan som har rättsligt monopol har i regel kontraheringsplikt. Med detta menas att de är skyldiga att tillhandahålla de tjänster och varor som det rättsliga monopolet innebär. Förutom det rättsliga monopolet finns det ett faktiskt monopol. Det faktiska monopolet innebär att ett företag har monopol inom sin bransch men inte har något juridiskt skydd mot att andra företag etablerar sig. Det faktiska monopolet utgör ett hot mot konkurrensfriheten och regleras i konkurrenslagen. 48 I dessa fall då företag har en dominerande ställning ställer konkurrenslagstiftningen upp undantag från den annars så fria huvudregeln om avtalsfrihet. Undantagen har som syfte att främja konkurrensfriheten och hindra skadliga konkurrensbegränsningar. Undantagen reglerar säljvägran och prisdiskriminering och medför att marknadsdomstolen kan ålägga leverantören att sälja varan eller tjänsten på liknande villkor som motsvarar vad han erbjuder andra. 49 Kravet på likabehandlande är strängare ju starkare dominerande ställning säljaren har. Detta gör att i allmänhet dominerande företag tillämpar genomtänkta och konsekvent utformade säljsystem och säljvillkor. Om företaget har en sådan dominerande ställning så monopol föreligger blir det frågan om kontraheringsplikt Kontraheringsplikt för statliga monopol Svenska staten driver en mängd olika företag. De flesta av dessa bedrivs som vanliga företag men det finns även de som har en skyddad ställning i form av juridiskt monopol. Till denna grupp av företag hör bland annat Apoteksbolaget AB, AB Vinoch Spritcentralen och Systembolaget AB. För dessa bolag finns det inte någon reglerad kontraheringsplikt men trots detta betyder det inte att en sådan plikt inte föreligger. 51 Den kontraheringsplikt som föreligger vid rättsligt och faktiskt monopol har sin bakgrund i den gamla idén om en förpliktelse för näringsidkare och yrkesutövare att tjäna. I anglo- amerikanskrätt talar man om duty to serve NJA 1995 s Bernitz, Ulf. Svensk marknadsrätt s Bernitz, Ulf. Svensk marknadsrätt s Bernitz, Ulf. Svensk marknadsrätt s Pehrson, Lars. Kontraheringsplikt s Victorin SvJT 1976 s

18 Apoteksväsendet förstatligades genom bildandet av Apoteksbolaget AB Apoteksbolaget AB fick genom detta ensamrätt på försäljning av läkemedel. Ett speciellt avtal sattes upp mellan svenska staten och Apoteksbolaget AB där bland annat Apoteksbolaget AB åtog sig att svara för att en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i Sverige. Apoteksbolaget AB ålades att på begäran så fort som möjligt anskaffa och tillhandahålla läkemedel som förordnats av läkare, tandläkare eller veterinär. Förutom kravet på att läkemedelsförsörjningen upprätthålls har Apoteksbolaget AB krav på att tillämpa sådan prissättning så att bolagets kostnader täcks och att det insatta kapitalet i bolaget förräntas. Den kontraheringsplikt som reglerar Apoteksbolaget AB: s verksamhet är knutet till detta avtal. Vägrar Apoteksbolaget AB att sälja läkemedel till allmänheten utgör detta ett avtalsbrott, det strider alltså inte mot någon författning. Avtalet som reglerar bolagets verksamhet är ett tredjemanna avtal. Avtalet skyddar tredje man som i detta fall är konsumenter. Om Apoteksbolaget AB bryter mot avtalet och inte levererar medicin kommer bolaget i dröjsmål enligt 21 Köplagen. Bolaget kan då av domstol bli tvunget att betala vite och åläggs leverans. 53 Enligt Alkohollagen är partihandel med alkohol begränsat till ett bolag. Detta bolag är AB Vin- och Spritcentralen. I ett avtal mellan staten och Vin- och Spritcentralen förbinder sig bolaget att bedriva sin försäljning till Systembolaget AB. Systembolaget AB är det enda bolag som får sälja alkohol till konsumenter. Enligt Alkohollagens 5 kap 5 har Systembolaget skyldighet att ta in vara som inte finns i lager på konsuments begäran. Spritdrycker, vin eller starköl som inte hålls i lager skall på begäran anskaffas, om inte detaljhandelsbolaget finner att det finns hinder mot det. Genom detta åläggs Systembolaget AB en kontraheringsplikt som i sin tur även gör så att Vin- och Spritcentralen åläggs kontraheringsplikt. Eftersom Systembolagets enda leverantör är Vin- och Spritcentralen måste Vin- och Spritcentralen leverera för att Systembolaget skall ha möjlighet att fullgöra sina åtaganden mot konsumenten. Förhållandet mellan staten och Systembolaget AB regleras i ett särskilt avtal. I detta avtal stadgas att Systembolaget vid försäljning av alkohol skall bedriva verksamheten på ett sådant sätt att behörig hänsyn tas till allmänheten. Eftersom kontraheringsplikt råder då varan inte finns i lager borde det vara orimligt att kontraheringsplikt inte förelåg då varan finns i lager. Köparen skulle då komma i en sämre ställning om varan fanns i lager än om den inte gjorde det. Systembolagets kontraheringsplikt är dock begränsad av nykterhetspolitiska begränsningar vilket får betydelsen av regleringen att minska. Till exempel får inte försäljning ske till personer under 20 år Koncession På många områden får bara näringsverksamhet bedrivas med tillstånd från statlig myndighet. Svårigheten att få tillstånd varierar beroende på vad det är för näringsverksamhet som skall bedrivas. När man talar om koncession brukar man mena den prövning som fastställer om verksamhetens är behövlig och ändamålsenlig. Koncession krävs för att bland annat bedriva bank och försäkringsverksamhet. Dessa 53 Pehrson, Lars. Kontraheringsplikt s. 18 f 54 Pehrson, Lars. Kontraheringsplikt s. 22 f 17

19 verksamheter står under statlig tillsyn genom bankinspektionen respektive försäkringsinspektionen. I vissa fall kan reglerna om krav på koncession tillämpas så restriktivt att en monopolställning uppkommer. Det kan vara så att koncession bara meddelas ett företag i en bransch vilket gör att en monopolställning uppkommer. 55 I dessa fall träder samma krav på kontraheringsplikt in som i fallet med monopol. 4.4 Hur påverkar kontraheringsplikten näringsidkare och konsument För konsumenten är kontraheringsplikten ibland nödvändig för att vederbörande skall kunna få tillgång till de tjänster och varor som de är i behov av. Det kan till och med vara så att dessa varor och tjänster krävs för att inte den vanliga medborgaren skall bryta mot lagar och regler som samhället satt upp. För näringsidkaren medför detta att de är skyldiga att avtala med köpare av deras tjänster eller varor. Kontraheringsplikten är ett sätt att tvinga näringsidkaren till avtal. Trots detta borde denna regel inte påverka näringsidkare på ett alltför betungande sätt. Tvånget att avtala gäller bara då det rör sig om en tjänst eller vara som näringsidkaren i vanliga fall erbjuder allmängeten. Det är även så att näringsidkaren skall ha tillräcklig kapacitet för att han skall bli tvungen att leverera varan eller tjänsten. Om man ställer kravet på näringsidkaren i proportion till den fördel som konsumenten får tack vare kontraheringsplikten, är regeln rimlig. Det ligger i näringsidkarens natur att vilja sälja så mycket som möjligt och därigenom slår kontraheringsplikten inte så hårt mot denna grupp. 4.5 Kontraheringsplikt som avtalsrättlig lösning Det man kan konstatera är att kontraheringsplikt är ett avsevärt undantag från de avtalsrättsliga reglerna. Även om kontraheringsplikten ligger väldigt långt ifrån huvudregel om avtalsfrihet är den ett ovärderligt redskap för att komma runt vissa problem inom avtalsrätten. Kontraheringsplikten skall anses som en säkerhetsventil som används då tillämpning av grundreglerna inte innebär en tillfredsställande utgång. Genom att utöka reglerna om kontraheringsplikt får man ett kraftigt medel för förverkligandet av tillgängligheter av nödvändiga nyttigheter. 56 Varför man inte reglerar fler avtalsrättsliga problem med hjälp av kontraheringsplikt kan bero på okunskap. För att ha kännedom om kontraheringsplikt krävs det en rätt ingående kunskap om allmän civilrätt. Denna kunskap kanske inte alltid finns tillgänglig när de olika departementen bereder lagar. Detta syns tydligt i de ordval som används i förarbeten. Det är inte ofta ordet kontraheringsplikt förekommer även om det är det som menas. Ord som kontraheringstvång, leveransplikt eller leveransskyldighet är betydligt vanligare. 57 Genom att använda sig av kontraheringsplikt kan man möjliggöra för konsumenter att få tillgång till för dem nödvändiga nyttigheter. Det är inte bara en bra juridisk utan även en samhällsekonomisk lösning. 55 Bernitz, Ulf. Svensk marknadsrätt s. 35 f 56 Nybergh, Frey. Avtalsfrihet -rätt till avtal s Nybergh, Frey. Avtalsfrihet -rätt till avtal s

20 5 Kontraheringsplikt i Norden För att möjligen fastställa att det finns en oreglerad kontraheringsplikt i Sverige skall en kortare jämförelse göras med nordisk rätt. Undantag görs dock för isländsk rätt. Eftersom den Svenska rätten har mycket gemensamt med dansk, norsk och finsk rätt är det relevant att titta på de olikheter som finns vad gäller kontraheringsplikt. Föreligger kontraheringsplikt på ett rättsområde i Danmark, Norge eller Finland som inte regleras i svensk rätt kan detta förstärka den oreglerade kontraheringsplikten. 5.1 Passagerartransport Inom passagerartransporter skiljer sig frågan om kontraheringsplikt mellan Sverige och de övriga nordiska länderna. Den passagerartransport som menas är den transport som enskilda personer är beroende av i sitt vardagsliv d.v.s. inrikestransporter med kollektivtrafik så som buss och tåg Danmark I Danmark regleras en kontraheringsplikt för passagerartransporter med järnväg genom lovbekendtgørelsen nr 352 om Danske Statsbaner. Enligt 4 skall Danske Statsbaner befordre personer og bagage samt gods efter lovens bestemmelser når: 1) passagerare, henholdsvis afsenderen, efterkommer lovens, befodringsreglementernes og tariffernes bestemmelser. Med befordringsplikt avses en kontraheringsplikt och inte bara att nogen har tilbudt sin tjeneste som fragtfører. I lovbekendtgørelse nr 323 regleras persontransporter på väg och där med linjebusstrafik. I dess 2 regleras att linjetrafiken skall vara tillgänglig för alla. Genom det tillstånd som ges till den som bedriver linjetrafik med buss ställs krav på varaktighet. Har man tillstånd och bedriver linjetrafik med buss får man inte upphöra innan man får tillåtelse. Genom dessa regler kan man konstatera att det föreligger kontraheringsplikt både för linjetrafik och tågtrafik i Danmark Finland I Finland regleras järnvägstrafiken i lagen om statens bannät, banhållningen och användningen av bannätet /21 och i förordningen om befordran på järnväg /714 (JBF). I 6 i JBF statgas att järnvägen är skyldig att transportera passagerare med handbagage enligt tidtabell. Detta är alltså frågan om en transportplikt. En transportplikt som i detta sammanhang skall ses som en kontraheringsplikt. I Finland regleras busstrafiken i lag om tillståndspliktig persontrafik på väg /343. Även om lagen liberaliserades när den anpassades till EES-avtalet innehåller den liknande skyldigheter som förekommer inom dansk rätt. Den som bedriver busstrafik enligt tillstånd har en skyldighet att fortsätta med detta tills han har ansökt om återkallande av tillståndet. Han har även en skyldighet att informera allmänheten om ändringar i trafiken och tills detta har gjorts är han skyldig att bedriva linjetrafik. Den kontraheringsplikt som kommer ut av detta är att den som har tillstånd att bedriva linjebussverksamhet måste fortsätta med detta tills han får tillstånd att sluta samt att han då är skyldig att informera allmänheten Nybergh, Frey. Avtalsfrihet rätt till avtal s. 162 f 59 Nybergh, Frey. Avtalsfrihet rätt till avtal s. 163 f 19