Granskning av bibliotekens webbsidor ur tillgänglighetsaspekt

Transkript

1 Granskning av bibliotekens webbsidor ur tillgänglighetsaspekt En rapport i projektet Tillgänglig information på biblioteken i sydöstra Sverige (TIBIS) September 2006 Mona Quick, Spiralum Kommunikation På uppdrag av Länsbibliotek Sydost och Regionbiblioteket i Kalmar Län

2 Innehållsförteckning Förutsättningar s 2 Sammanställning s 6 Kommentarer kring kriterierna s 7 Bil. 1: Olika gruppers behov s 19 Bil. 2: Kriterier för webbgranskning s 20 Bil. 3: Kriterier för kataloggranskning s 24 Bil. 4: Granskning Opac 3.0 s 26 Bil. 5: Granskning Opac 4.0 s 28 Bil. 6: Granskning Barn-Opac s 30 Bil. 7: Granskning Libra III s 33 Granskning av webbsidor I projektet Tillgänglig information på biblioteken i sydöstra Sverige (TIBIS) granskas trycksaker och webbsidor på 25 folkbibliotek i Sydost och Kalmar län. Granskningen görs utifrån hur materialet fungerar för personer med funktionshindren synskada, utvecklingsstörning eller läs- och skrivsvårigheter. Därefter gör biblioteken handlingsplaner för att åtgärda upptäckta brister. Uppdraget att göra granskningen gavs till mig, Mona Quick med företaget Spiralum Kommunikation. Min tidigare bakgrund är bl.a. som marknadsförare på den statliga myndigheten Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Granskningen av webbsidor beskrivs i denna rapport. Det finns också en separat rapport om granskningen av trycksaker. Som komplement till denna granskning finns en länksida på projektets webbplats, med exempel kring olika kriterier. Hur granskningen har gjorts Jag har tittat på alla sidorna i respektive bibliotekets webb, och fyllt i hur dessa klarar de uppställda kriterierna. Granskningen gjordes under maj månad, förutom att ett bibliotek fick en ny granskning i september eftersom kommunen bytte webb strax efter min första granskning. En utförlig rapport har sänts till respektive bibliotek, där jag försökt ta med exempel på sådant som behöver åtgärdas och även direkta misstag (som länkfel) som jag upptäckt. Självklart kan jag ha missat något som inte fungerar, jag har ju inte undersökt om varje separat bild har alt-text eller om varje extern länk öppnar sig i nytt fönster osv. Jag har också testat några utvalda sidor i läsprogrammet LexiLäser (används av dyslektiker) och skärmläsaren/talsyntesen Supernova (används av synskadade). Där har jag valt ut sidor som kunde misstänkas orsaka problem, ex. sådana som har tabeller, spalter eller formulär. LexiLäser har ett enkelt skärmläsningsprogram som inte klarar ramar och pdf, och där man måste spara dokumenten på sin egen dator för att kunna öppna dem. Det är alltså inte ett fullvärdigt program att använda i Internet-sökning, men jag ville ändå ha med det eftersom detta program nog kommer att bli mycket spritt bland dyslektiker. 2

3 Handikapporganisationen FMLS har tagit fram det och säljer det billigt till sina medlemmar. Supernova är ett relativt nytt program som blivit populärt hos synskadade. Programmet har både förstoring och talsyntes, och avancerad skärmläsningsteknik som klarar tabeller och formulär. I programmet förmedlas mycket information till den som inte ser. Finns det t.ex. ingen alt-text på bilder så läser programmet upp bildfilsnamnet eller hela länkvägen om bilden är en länk. Som man kan se i t.ex. kataloggranskningen får detta mycket negativa konsekvenser ibland, med extremt långa och obegripliga bildnamn. Bibliotekskataloger Biblioteken katalogsystem som de syns för allmänheten i webbgränssnitt har fått egna granskningar, som bilägges denna rapport. Även om varje bibliotek kan göra vissa modifieringar av texter och menyval så är det mesta likvärdigt ur granskningssynpunkt. Opacens olika versioner (3.0 och 4.0) fungerar delvis olika, och inte alltid till den senare versionens fördel! (Inget bibliotek i detta projekt hade bibliotekssystem från Micromarc, men en granskning av detta system görs under hösten 2006 i samband med webbgranskningar av Östergötlands bibliotek i projektet Bibliotek utan hinder.) Det är tragiskt att bibliotekskatalogerna har så många hinder ur tillgänglighetssynpunkt. Biblioteken bör som kunder till producenterna påpeka att det föreligger ett stort kundintresse i att systemen görs tillgängliga. Bedömningen I sammanställningen nedan har bedömningen av flera kriterier vägts samman till ett betyg. Siffersättningen i sammanställningen har inspirerats av bilprovningens tidigare sätt att föra protokoll. 0 betyder att det i stort fungerar bra, det kan finnas något påpekande av obetydligare art. 1 innebär en mindre anmärkning, något kan behöva åtgärdas men inte med högsta prioritet. Ibland kan biblioteket få en 1:a om det finns en ansats men man bara är halvägs, t.ex. i att göra specifik LättLäst information. 2 är allvarliga brister som försvårar tillgängligheten och bör åtgärdas med hög prioritet. Varje enskilt kriterium har alltså inte fått egen rad i sammanställningen, utan flera närliggande kriterier har fått bilda en helhet. Det innebär förstås att det finns en glidande skala, ibland har man fått en sammanlagd 1:a fast det finns vissa anmärkningar, och ibland en 2:a om jag tyckt att det finns saker som försvårar mer. Alla former av granskningar innehåller ju en viss subjektivitet, och mitt sätt att bedöma viktighetsgraden innebär förstås också det, men jag har försökt att vara rättvis mellan biblioteken så att varje rad bedöms likvärdigt från bibliotek till bibliotek. Däremot är inte varje rad likvärdig att få en 2:a på liten text och dessutom 2:a på förstoring är betydligt mera allvarligt än att få 2:or på raderna korslänkar och länksamling. Totalsiffran ger en bra indikation på hur vanligt det är med anmärkningar inom respektive kriterier. Ju högre totalsiffra, desto fler som har fått anmärkningar och/eller desto allvarligare anmärkningar. Maximalt kan det bli 50 totalpoäng, om alla bibliotek 3

4 fått 2 i bedömning. Föga förvånande ligger Hoppa meny på förstaplats med 45 poäng följt av Liten text och LL-texter på delad andraplats med 44 poäng. Alla kriterier är inte med i sammanställningen. Det kan dels vara kriterier där det inte finns några anmärkningar (det finns t.ex. inga flash-sidor) eller så komplexa kriterier att det inte går att sammanfatta dem enkelt (framför allt i innehållsdelen). Alla bibliotek har dock fått specifika svar i sina granskningsprotokoll på hur jag tycker webbarna uppfyller kriterierna, så det är den statistiska sammanställningen som inte har total täckning. Kommentarerna nedan sker i första hand enligt samma ordningsföljd som sammanställningen, i andra hand efter hur bedömningskriterierna är uppställda på granskningsblanketten. Inom varje avsnitt ges också en förklaring över vad som är tillgängligt och inte. Inuti eller utanför? Ganska ofta sägs det att biblioteket har så litet rörelsefrihet när det ligger inuti kommunens gemensamma webbplats. Man tycker det är svårt att få gehör för sina synpunkter. Det sägs att det är lättare att få till det som man vill om man har en egen webbplats, men att många kommuner inte accepterar sådana. Ur tillgänglighetsaspekt finns det både för- och nackdelar med att ligga inom kommunens webbplats. De flesta nackdelar borde ändå kunna gå att lösa eftersom hela kommunwebben bör vara tillgänglig för alla kommuninvånare. Denna granskning inriktar sig på bibliotekswebbarna, men när denna ligger inuti en kommunwebb är många av anmärkningarna relevanta för hela webbplatsen. Kanske biblioteken i detta sammanhang får acceptera en roll som pådrivande för tillgänglighet, och samarbeta med andra delar av den kommunala förvaltningen (t.ex. informationsavdelningen, skolorna, LSS-enheten, äldreomsorgen osv.) för att få förändringar till stånd om IT-avdelningen nonchalerar berättigade krav på tillgänglighet för alla. Möjliga nackdelar Vänster menyrad kan bli mycket lång. Bör kompletteras med att man kan hoppa över menyn och börja läsa direkt i dokumentet med skärmläsaren. Dessutom med att endast bibliotekets meny är synlig när man valt biblioteket. Liten text. Det måste gå att förstora texter och menyer till rimlig nivå, och finnas anvisning om hur man gör det. Färgval i meny och länkar kan vara olämpliga. Återigen är detta en fråga om tillgänglighet till hela webben och där måste man strida för att läsbarheten ska vara viktigare än designerns uppfattning om vad som är estetiskt snyggast. Begränsning i antalet sidor. En del kommuner tilldelar alla förvaltningar ungefär lika många sidor, utan att ta hänsyn till verksamhetens inriktning. Eftersom biblioteken har webben som ett arbetsredskap och inte bara en informationsbroschyr så behövs möjligheten att dela upp sin webbplats i många olika sidor. Annars är risken att man får långa svåranvända dokument, som definitivt motverkar lättlästhet. Även här finns det andra förvaltningar man kan liera sig med för en större förståelse för olika verksamheters behov. 4

5 Möjliga fördelar Bibliotekets verksamhet blir indexerad i kommunens A-Ö-lista och i sökfunktionen. Om sökfunktionen har stavningstolerans är det en fördel för alla. Gemensam stilmall. En bra stilmall ur tillgänglighetssynpunkt förhindrar att enskilda medarbetare gör saker som försvårar t.ex. skriver kursiv text och låser textstorleken m.m. Med bra tekniska lösningar kan stilmallar användas flexibelt av användarna, t.ex. genom att fler val kan göras i anpassningar av färger, typsnitt, radbredd m.m. Gemensam lyssnatjänst. För en sådan behövs både en initialkostnad och en löpande driftskostnad, så den tjänsten kan troligen inte en separat bibliotekswebb ha. (I alla fall inte ett relativt litet bibliotek.) Om kommunen har en lista med mest besökta sidor på sin förstasida brukar ju biblioteket hamna på den 5

6 Sammanställning Webb/bibl Teknik A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Tot Alt-texter Läsordning Ram, tabell Tab-ordning Hoppa meny Pop-up Pdf Layout A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Tot Kontrast Liten text Förstoring Radlängd Länkavstånd Stycke-längd Rubriker Hitta A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Tot Hitta start Tydlig meny Lång meny Korslänkar Hitta länkar Unika länkar Unika titlar Göra favorit Länksamling Innehåll A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Tot Begriplighet LL-texter Kontaktinfo Låneinfo Talboksinfo Tillgänglighet Siffrorna: 0 = fungerar bra 1 = mindre anmärkning 2 = allvarlig anmärkning 6

7 Kommentarer kring kriterierna I kommentarerna upprepar jag inte vad som allmänt gäller för läsbarhet när det gäller typsnitt, radlängd osv. Detta kan man läsa om i rapporten om granskningen av trycksaker. Generellt gäller dessa regler ännu mera på webben, eftersom skärmens upplösning ger sämre läsning än på papper. Alltså behövs ännu kortare stycken, fler underrubriker, kortare rader, tydligare bokstäver osv. jämfört med tryckt text. Först kommer sammanställningens radnamn och därefter de kriterier som ligger till grund för den sammanlagda bedömningen. På samma sätt som i sammanställningen är kriterierna indelade i avdelningarna Teknik, Layout, Hitta och Innehåll. Först i kommentaren står totalsiffran över anmärkningar. Ju högre siffra, desto fler brister finns det på bibliotekens webbar när det gäller dessa kriterier. Teknik Alt-texter Alternativtexter till viktiga bilder & bildlänkar? Alternativtext till dekorbilder (kan vara tom, men kodad)? Totalt 22. De viktigaste bilderna är förstås text som leder till en länk. Det kan t.ex. vara loggan till Fråga biblioteket som inte har alt-text och inte heller finns som länk i närliggande löpande text. Sådana missar har några bibliotek gjort och då blir det 2:a. Dekorbilder kan tomkodas i htmlkoden ( ), eller (om man inte kommer åt koden) så kan man skriva * vid pilar och prickar, och korta ord som barn, hus, blomma m.m. vid andra dekorbilder. Detta för att inte en synskadad läsare ska behöva fundera på om bilden är viktig eller inte. Om man missar enbart dekorbilderna blir det en 1:a. Det är dock synd om alla vackra bilder betraktas som dekor en synskadad kan t.ex. vilja ha en kort beskrivning av ett konstverk för att få se det andra ser. Jag vet att några kommuner har system som inte tillåter alt-texter, så även om biblioteken vill kan de inte göra sådana. Ibland har man försökt lösa det med synliga bildtexter under bilden. Läsordning Sidan kan läsas med skärmläsare i LexiLäser (programmet från FMLS)? Sidan kan läsas med skärmläsare i Supernova (används av synskadade)? Sidans delar kan läsas i rätt ordning med skärmläsare? Totalt 13. Sidor med ramar kan inte läsas i LexiLäser, men här är det läsordningen i Supernova som ligger till grund för bedömningen. Alla webbar kan läsas i Supernova, men ibland läses dokumentens högerspalt före vänsterspalt. Om det finns menyer både till vänster och höger på sidan beror det ju på hur de är utformade. Ibland ska både vänstermenyn och högermenyn läsas före texten (även om det blir ett fruktansvärt långt uppläsande innan man kommer till saken), men ibland är högermenyn en kompletterande länklista som borde läsas efter texten. När det blir förvirrande fel för läsaren blir det en 2:a, om det fungerar hyfsat fast det nog är litet fel blir det en 1:a. 7

8 Ram, tabell Stilmallar används för hela layouten? Om så: Sidan går att läsa i rätt ordning även utan stilmall? Ramar? (Finns i så fall bra titlar på alla?) Tabeller för layout? (Är de rätt kodade? Tabell i tabell?) Totalt 16. Stilmallar fungerar bäst, eftersom de kan göras på ett sådant sätt att texten läses i exakt rätt ordning, oavsett om stilmallen syns eller inte. Dessutom kan flera stilmallar finnas och användas för individuell anpassning av färger, bakgrund, typsnitt, stilstorlek, radbredd m.m. Stilmallar är rekommendationen för en modern webb, men de flesta av bibliotekens webbar har inte detta fullt ut. Vanligaste användningen är stilmall för att styra typsnitt m.m. men inte för att styra layouten där det fortfarande är vanligt med tabeller. Tabeller kan fungera hyfsat om de är rätt gjorda, men för en synskadad användare som ju inte ser ifall tabellen är en dold layoutram eller en riktig tabell med rubriker osv. kan det bli förvirrande. Särskilt om sidans layout är gjord i tabell, och det sedan finns ytterligare en tabell instoppad i dokumentet med t.ex. en tidskriftslista eller länklista. Kodningen av tabeller styr hur den läses upp, om den läses diagonalt eller vertikalt och om vissa rader markeras som rubriker. Det senare görs sällan på bibliotekswebbarna. En del webbar är uppbyggda av ramar (frames). Detta kan vara svårt att använda med anpassningar. För att veta var man befinner sig på sidan behöver ramarna ha unika, svenska och logiska titlar. Meny är en sådan, men Main frame är det inte. Ramar med dåliga titlar får 2:a. De flesta ramar har dåliga titlar. Tab-ordning Går att navigera utan mus? Utfällningsmenyer går de att använda utan mus? Om imagemaps m.m. som måste klickas finns alternativ? Totalt 11. Om man inte kan klicka för att man inte ser eller har ett rörelsehinder är tab-funktionen viktig. Man hoppar från länk till länk med den och väljer sedan vilken länk man vill öppna. Alla webbarna kan användas utan klickning, men ibland hoppar tabben förbi vissa länkar (t.ex. i en rad ovanför dokumentet). En rullgardinsmeny kan vara svårtabbad ibland fungerar det och ibland inte. Det är bara något bibliotek som har en egen rullgardinsmeny, men ganska många kommuner har det som snabbval till olika verksamheter. Om det finns en klickbar karta eller bild med olika klickbara delar så måste det finnas alternativ som fungerar för den som inte ser. Sådana bilder finns inte på bibliotekswebbarna. Hoppa meny Kan man hoppa förbi menyn på dokumentsidor? Totalt 45. Om man är dyslektiker använder man främst något talsyntesprogram där man kan klicka på det som ska läsas upp. Man ser ju var den egentliga texten finns och behöver inte lyssna på oändliga rader av menyval. 8

9 Supernova är gjord för synskadade och där kan man inte klicka. Det enda sättet att komma förbi menyvalen är att tabba sig fram till texten. Detta gäller på varje ny sida, även för ett litet synskadat barn som ska läsa en kort text på barnsidorna! Att komma förbi hela kommunens meny tar då längre tid än att läsa hela texten. Det är så lätt att lösa och behöver inte ens synas på sidan! Även på den tiden TPB:s webb var enkla html-sidor kunde vi ordna det genom att överst på sidan lägga en osynlig liten bild med en länk som hade alt-texten Hoppa över menyn? Genom länkvalet hamnade man på ett osynlig internt länkankare (bokmärke) som låg direkt ovanför första rubriken i den egentliga texten. Två bibliotek har en sådan hoppa-funktion, som dock inte hoppar över alla menyvalen på kommunens sida. Ett bibliotek har ingen vänstermeny, och då blir det ju inte relevant. Med 45 poäng innehar detta kriterium en icke hedrande förstaplats. Pop-up Pop-up-fönster? (Vilka? Om externa länkar konsekvent gjort?) Totalt 15. Om man ska vara riktigt strikt så försvårar det för synskadade att externa länkar öppnas i nya fönster. Med konsekvens i användandet att alla interna sidor är i samma fönster och alla externa är i nya kan det ändå fungera någorlunda därför att man vet vad man kan förvänta sig. För en person med utvecklingstörning kan det dock bli svårt att lära sig skillnaden på när man ska använda bakåtknappen och när man ska kryssa i hörnet. Ett skäl som dock talar för nya fönster är att så många webbproducenter låser bakåtknappen. Små pop-up-fönster som lägger sig över huvudsidan med ex. en enkät är mycket irriterande för en synskadad, som ju inte kan se att det är överlappande fönster utan får denna som förstasida. Sådana pop-up finns inte på bibliotekens webbar. Pdf Pdf-dokument (Kan de omvandlas till text? Finns html-alternativ?) Andra filformat (Excel, PowerPoint m.m. Finns html-alternativ?) Är andra filformat angivna i länken (storleken?) Totalt 22. Pdf-formatet har gått från ett totalt otillgängligt format, där sidan inte alls kunde läsas med talsyntes, till ett format som kan göras tillgängligt. Med betoning på kan, för det fordras kunskap för att göra formatet tillgängligt. Det fordras också viss kunskap av den synskadade användaren. Min rekommendation är att all information som finns i pdf även ska finnas i andra format. Är det låneregler och annan viktig information bör den finnas som vanliga webbsidor (det finns exempel på låneregler bara i pdf). Ett längre dokument, som en biblioteksplan, kan läggas ut både i pdf och som ett rent textdokument utan layout, så kan det senare läsas på ett enkelt sätt med talsyntes eller punktskriftspanel. När en länk leder till ett annat format är det artigt att upplysa om detta samt om storleken, så att man kan bedöma hur lång tid det tar att hämta. Ej sammanställda kriterier Teknik Bakåtknappen går att använda ut från sidan (ej fastlåst på denna webb)? 9

10 Tänk att det fortfarande finns webbar som inte släpper ut sina besökare. Det finns t.o.m. en webb där det inte går att gå bakåt till annan sida inom webben, alla val måste göras via menyn. Finns det rullande eller blinkande text? En skärmläsare kan inte tolka en text som rör sig, då står talsyntesen bara och tuggar. Text som blinkar finns inte, men rörliga bilder förstör koncentrationen på texten några gånger. Finns flash-animationer m.m. som inte är tillgängliga? (Är de i så fall kompletterade med tillgängliga alternativ?) Det finns inga flash-sidor. Det finns numera sätt att göra flash så att den blir tillgänglig. Formulär som fungerar med skärmläsare (koppling text ruta). Tidsbegränsade formulär? Kan man backa i formuläret utan att förlora all text? De formulär som fanns vid min granskning var enkla, och kunde användas med skärmläsare. De är en fördel om den förklarande texten står till direkt till vänster om ifyllnadsrutan, så att inte sambandet riskerar att gå förlorat. När jag skulle kolla en mindre sak i samband med denna rapport såg jag att ett bibliotek fått ett datorbokningssystem med formulär. Detta formulär fick jag inte att fungera i Supernova. Anledningen att man inte ska tidsbegränsade formulär är att en person som har svårt att fylla i det, p.g.a. stavning eller sämre motorik, inte ska förlora sin text om det går långsamt. Man ska inte heller förlora allt man redan fyllt i om man upptäcker att något behöver ändras på en tidigare sida. Lyssna-tjänst? Endast ett bibliotek har en lyssna-tjänst. Denna inbyggda talsyntes är inte främst ett hjälpmedel för synskadade, som troligen har egen talsyntes, utan är mest användbar för dyslektiker och utvecklingsstörda. De senare grupperna har inte egna talsynteser i särskilt hög utsträckning. Layout Kontrast Tydlig kontrast mellan bakgrund och texter? Möjlighet att förändra bakgrundsfärg (= bakgrunden är inte en bild)? Totalt 7. Det vanligaste är vit bakgrund med svart dokumenttext. Menyer och länkar kan vara i andra färger, oftast med bra kontrast mot bakgrunden. I några fall finns det dokument med ljusare grå text som försvårar läsningen. Bilder som bakgrund förekommer inte. Några bibliotek har anpassningstjänster där man kan välja starkare eller svagare kontrast, men i ett par fall tycker jag inte de valda alternativen är särskilt bra. Mörkblå bakgrund med gul text kan vara intressant för en del synskadade, fast då måste den mörka bakgrunden verkligen vara mörk. 10

11 Mildare kontrast än vitt och svart kan efterfrågas av dyslektiker som tycker att den skarpa kontrasten gör bokstäverna flimriga och med eftertext på näthinnan när de flyttar blicken. Det svagare alternativet med grå text som fanns är dock knappt läsbart. Det skulle fungera bättre med t.ex. ljusgul eller ljusgrön bakgrund och mörkbrun text. Liten text Tillräckligt stor text i normalläge text, rubriker, menyer? Totalt 44. Enligt Internet World (2004:7) är den vanligaste anmärkningen på webbplatser att det är för liten text, och reportern tycker att det är anmärkningsvärt att så många webbansvariga inte gör något åt detta. Det är definitivt inte bara funktionshindrade som tycker illa om för liten text, och inte heller bara medelålders som börjat få sämre syn, utan man påpekar att många ungdomar inte vill sitta för nära skärmen utan kunna luta sig bakåt men ändå kunna läsa texten. Bibliotekens webbar följer samma trend med liten text, och ibland extremt liten. Liten text hamnar på delad andraplats med 44 poäng. Själv anser jag att en rimlig text ligger på % av webbläsarens förinställning, som motsvarar ungefär 12 punkter i ett tryckt typsnitt. Förstoring Text, rubriker och menyer går att förstora i webbläsaren? Sidan ok även när texten förstoras (lägger sig inte över varandra)? Finns texter som är bild? (Kan ej förstoras, blir suddiga i bildförstoring) Totalt 27. Vanligtvis använder man webbläsarens förstoringsmöjlighet. Detta går bara om webbproducenten inte satt fasta storleksvärden på typsnittet, utan t.ex. använder procenttal. Anmärkningsvärt många bibliotek har liten och låst storlek. Ibland finns det en särskild tjänst där man kan anpassa sidan även förstoringsmässigt. Även om det finns en speciell anpassningssida så bör man kunna förstora genom webbläsarens förstoringsmöjlighet. Det har blivit en 1:a om man inte kan det. Ett bibliotek har en exemplarisk lösning, där det både finns en specialtjänst och den vanliga förstoringsmöjligheten. Genom att kombinera dessa kan man få mycket stor text om man så önskar, utan att sidans olika delar lägger sig över varandra. Något bibliotek har en specialförstoring med alltför stora hopp. Det finns inget läge för en normal läsare som behöver litet förstoring, utan det blir storstil direkt, vilket också innebär att texten i största storleken lägger sig efter menyer m.m. och blir svår att finna. Andra bibliotek har så liten grundtext att man i det största läget ändå bara når en normalstorlek. En synsvag har alltså inte möjlighet att få ännu större. Även vissa dyslektiker vill ha större text, det underlättar deras läsning. Radlängd Lagom långa rader? Radbredd gjord med relativa mått (kan förändras utifrån skärmen)? Totalt 5. Raderna är överlag lagom långa, men radbredden är sällan satt med relativa mått så att de kan förändras utifrån hur stort fönstret är på skärmen. Jag har kommenterat det senare i respektive protokoll, men inte satt 1:a i sammanställningen. 11

12 Om radbredderna är OK från början så är det ju ett mindre problem för många läsare, även om det förstås vore bra när man använder en bärbar dator med mindre skärm eller vill ha ytterligare kortare radlängd. För en synsvag som läser texten med stor förstoring innebär det att man måste scrolla åt sidan, fram och tillbaka, i stället för att texten flödar nedåt på sidan med färre ord på varje rad. För just den gruppen är det alltså en stor olägenhet. Länkavstånd Tillräckligt stora länkar (ikoner och text) för att klicka på? Lagom radavstånd? Totalt 23. Om länkarna är små (och de flesta texter är ju med för liten stil) så kan det i någon mån kompenseras av att avstånden mellan länkarna är så stora att man kan klicka på rätt länk även om finmotoriken inte är så bra. Jag har satt 2:a om avstånden mellan menylänkarna är för små, och 1:a om enbart länkarna i länklistor sitter för tätt. Många bibliotek har fått anmärkningar på detta. Stycke-längd Lagom långa stycken? Totalt 34. På webben måste texten vara ännu mera uppdelad i korta stycken än den är i tryck. Här finns en hel del anmärkningar. Ett vanligt skönhetsfel är att man är medveten på de flesta texter, men har några kompakta sidor. Om man använder sig av punktlista för att beskriva en verksamhet så låter man ofta automatiken dra ihop alla punktuppräkningar utan mellanrum. Här kan man använda en stilmall för att ge mera luft, eller tvinga in en blankrad (utan punkt) genom att koda varje rad som eget stycke (p-tagg). Rubriker Mellanrubriker där så behövs? Totalt 6. De flesta bibliotek har varit duktiga på att sätta många mellanrubriker. Ej sammanställda kriterier Versaler, kursiv, udda typsnitt? I mycket mindre grad än i trycksakerna har biblioteken använt olämpliga typsnitt på webben. Troligen har webbmallarna inte tillåtit detta. Versaler förekommer ibland, men inte alls i så hög grad som i trycksakerna. Ojämn högermarginal? Ojämn högermarginal är standard på bibliotekswebbarna. Något bibliotek använder också frassatta rader, vilket jag tycker är bra även om det inte är specifik LättLäst text. Centrerad text? Centrerad text förekommer inte. Lagom långa texter? 12

13 Oftast har man lagom långa texter, men det förekommer en del missar på enskilda sidor. I något fall verkar man ha som princip att vänstermenyn inte ska ha några undermenyer, och då blir i stället dokumenten långa och informationstunga. Sammanfattning överst av långa dokument? Har man ett långt dokument kan det underlätta med en sammanfattning överst, för att se om den eftersökta informationen finns där innan man anstränger sig att läsa. Detta är inte vanligt förekommande. Länkad innehållsförteckning över långa dokument? Ett dokument med olika sorters information kan vara betjänt av en länkrad upptill, som både fungerar som innehållsförteckning och att man direkt kan hoppa till önskad information. Låneregler kan vara ett sådant dokument. Det finns något enstaka exempel på detta. Rubriker är kodade i rätt ordning (H1, H2 osv.)? En avancerad synskadad användare kan använda sin skärmläsare för att hoppa mellan rubriker, särskilt användbart i ett långt dokument. Ibland finns det H1-kod för första rubriken, men sedan brukar rubrikerna bara vara fetade. Hitta Hitta start Länk till bibliotekets startsida från alla sidor? Ordet Startsidan finns i menyn? Totalt 24. Rekommendationen är att ordet startsidan finns i menyn, men jag accepterar även när det står biblioteket (eller liknande) som första alternativ i menyn. Relativt ofta gör det inte heller det. Tydlig meny Känns det enkelt att förstå hur man hittar rätt information genom menyerna? Är menyn i bokstavsordning eller efter viktighet? Totalt 17. När man har sett de videofilmade webbanvändarna i Limit:s användarundersökning blir man plågsamt medveten om hur svårt det är att tolka bibliotekens menyer. Det vi tycker är så otroligt självklart är långtifrån det för den biblioteksovane användaren. Därför har jag kanske varit alltför snäll i min bedömning när bara tio bibliotek fått anmärkning på detta. En förklaring är att många bibliotek har alltför många menyval. Med lång meny är det förstås enklare att vara detaljerat tydlig. Att menyn är sorterad efter viktighet är naturligtvis att föredra framför bokstavsordning. Ett bibliotek har Auf Deutsch som första länk! Ett bibliotek berättade för mig att man försökt lura kommunens system som tvingar fram bokstavsordning genom att skriva t.ex. Att låna för att detta skulle komma högt. Lång meny Lagom många valmöjligheter (länkar) på varje sida? 13

14 Totalt 25. Min linje är att mer än tio länkar i menyn skapar stora hinder för den som har svårt att läsa. Bättre då med flera nivåer. Få bibliotek har så kort meny. Litet för lång blir en 1:a, mycket för lång en 2:a. För att i någon mån underlätta så kan man dela upp menyn i logiska block med 3-4 menyval i varje block. Dessutom kan man placera de viktigaste menyvalen överst, så behöver man kanske inte läsa hela menyn för att hitta det man söker. Korslänkar Alternativa sätt att hitta viktig information (ex. korslänkar)? Totalt 20. Alla människor tänker inte lika. Det är bra att underlätta genom att t.ex. göra länkar på en sida till närliggande information på andra sidor. Jag har inte gett anmärkning om det finns några exempel på korslänkar, även om de kunnat vara fler. En hel del bibliotek har dock inte bemödat sig om alternativa vägar. Hitta länkar Länkar lätta att hitta och känna igen (I löpande text? Till höger om stor bild?) Totalt 9. Traditionellt är det blå understruken text som betecknar länkar, och dessa är därför snabbt identifierade. Men även andra tydliga färger kan fungera. Understrykningar i löpande text är nödvändigt, medan det är onödigt och t.o.m. försvårar läsningen i längre länklistor där det är uppenbart att det är länkar. Här finns inte många anmärkningar, men man kan valt en ljusare grön färg som inte syns så bra. Unika länkar Länkar har alltid unik text eller Läs mer -länkar har title-info? Totalt 15. En synskadad kan låta talsyntesen hoppa mellan länkarna och läsa upp dem. Då blir inte klicka här -länkar särskilt tydliga. Några enstaka missar finns men överlag har länkarna riktiga namn. Unika titlar Relevant och unik title på alla sidor (och om ramar på varje ram)? Totalt 30. Det första talsyntesen läser är dokumentets title -information som finns i html-koden. Om alla bibliotekets sidor heter samma sak, eller hela kommunen har samma titel på alla sidor, vilket är mycket vanligt, verkar det ju som om man alltid kommer till samma sida. Dessutom blir det problem med att lägga mer än en sida i favoriter. Eftersom de får samma namn skriver de över varandra, så att man bara har den sista sidan sparad. Göra favorit Går att länka till specifik sida? Totalt 14. Många funktionshindrade vill kunna lägga specifika sidor i favoriter, så att de slipper leta upp dessa igen från bibliotekets startsida. 0 får man om det går att lägga sidan i favoriter, det blir en unik titel, och det går att klippa ut adressen så att den kan länkas från en annan webbsida eller dokument. Saknas länkmöjligheten blir det 1, saknas favoritmöjligheten blir det 2. 14

15 Länksamling Finns relevanta länkar för funktionshindrade samlade på enkelt sätt? Totalt 38. Biblioteken bygger ofta upp små allmänna länksamlingar som tips till låntagare. En grupp som i högsta grad har svårt att själva leta och samla länkar är funktionshindrade. Därför behövs det en lätthittad samling med allt på samma plats. Någon sådan finns det inte på något bibliotek, men det finns en del embryon med lättlästa länkar eller talbokslänkar. Ej sammanställda kriterier Länk till biblioteket från kommunwebbens startsida? Detta kriterium fanns ju med i Birgitta Hellmans tidigare granskning så jag sammanställer inte detta. Självklart är det nästan omöjligt för en person med utvecklingsstörning att lista ut att biblioteket finns under kultur. Och ologiskt är det ett bibliotek är i lika hög grad en del av utbildning, omsorg, företagarservice och turism. Om det nu absolut inte går att övertyga kommunen om att biblioteket ska synas specifikt så kanske man kan få igenom att kommunen har en lista över mest besökta sidor. Hos de kommuner som har det återfinns biblioteket i den listan. Länk till hemsidan från katalogen? Många bibliotek har det, några inte. Samma princip för navigeringen på hela webbplatsen? En del säger att webbplatsen ska se likadan ut rakt igenom. Det tror jag inte behövs, det kan t.o.m. underlätta att olika färger, symboler och formgivning ger signaler om i vilken avdelning man befinner sig. Däremot behöver navigeringen vara likartad, så man inte letar menyn på olika ställen. Det är den oftast på bibliotekens webbar. Man kan se var man befinner sig (inom ett avsnitt ex.)? Det är vanligt med avvikande färg eller fetad menytext för att man ska kunna se var man befinner sig. Sida med A-Ö? Många kommuner har sidor med A-Ö. Tyvärr saknas ofta ord som talböcker eller lättläst i dessa. Sök-funktion hur fungerar den? Kommunernas sökfunktioner fungerar mycket olika. En del har bra träfflistor, medan andra ger massor av träffar på protokoll och annat av mindre intresse för den som letar någon specifik information. Stavningstolerans i sökfunktionen? Det finns sällan någon egentlig stavningstolerans i sökfunktionen. Om den finns klarar den inte många felstavningar. Det finns dock några bra exempel på stavningstolerans som kan gissa riktigt bra. Dynamiska länkar till katalogen? 15

16 Dynamiska länkar är ett bra sätt att hjälpa den som inte stavar så bra eller har svårt att sätta samman mera komplexa söksträngar. Tyvärr finns det åtskilliga exempel på tanklösa dynamiska länkar. Alla DAISY-talböcker blir inte en rimlig lista. Bättre att ha Årets DAISY-talböcker för vuxna eller Nya lättlästa böcker (som kan vara just årets inköp). Temalistor med talböcker om hästar m.m. är också hanterbara. Innehåll Begriplighet Normalbegriplig text? Totalt 3. Precis som i det tryckta materialet finns det en medvetenhet om hur texterna ska formuleras. Få anmärkningar finns kring detta. Låneregler kan ibland vara ålderdomliga. LL-texter LättLäst/lättförståelig information för utvecklingsstörda? Totalt 44. Få bibliotek har speciell LättLäst information, och bara ett har sådan som är mera omfattande. Fyra 1:or har delats ut, då finns det i alla fall någon text om biblioteket som är lättläst. Ibland har kommunen en gemensam lättläst avdelning, men där blir förstås inte biblioteksinformationen särskilt omfattande. Övriga 20 bibliotek har fått 2:a. Kontaktinfo Öppettider och kontaktuppgifter: telefon, adress, e-post (lätt att hitta detta)? Kontaktuppgifter finns på flera ställen? Uppmaning att fråga sitt eget bibliotek, via telefon, e-post, formulär? Beskrivning av alternativa sätt att ta kontakt i olika sammanhang: telefon, e-post, formulär? Totalt 1. Här har jag varit snäll i min bedömning. Om det är lätt att hitta öppettider och kontaktuppgifter har det blivit 0. Den enda 1:a som utdelats är till en bibliotek som hade länken till öppettider längst ner på förstasidan i löpande text + under menyn Våra bibliotek. Ordet öppettider är bra att ha synligt i menyn. Att det inte blivit anmärkning betyder dock inte att man ska strunta i ofullkomligheter som påpekas i respektive protokoll. Låneinfo Hur man får lånekort och låneregler? Omlån, beställning, inköpsförslag på flera sätt, även via webben (i den vanliga webbtexten, inte när man loggat in). Talboksinfo Information om att man kan låna in (kostnadsfritt) fler talböcker och andra anpassade medier? 16

17 Lätthittade länkar och beskrivning av TPB-katalogen/Handikat och Fråga biblioteket? Låneinfo 20, talboksinfo 33. I sammanställningen har jag gett ett värde för den allmänna låneinformationen och ett för talboksinformationen. Det kan innebära att man inte får någon anmärkning ifall det finns bra texter om låneregler m.m., men om man inte nämner att talböcker kan lånas in får man anmärkning i talboksinformationen, liksom om det inte finns förklarad länk till antingen TPB-katalogen eller Handikat. Det finns anmärkningar både på den allmänna låneinformationen och på talboksinformationen, men de är fler på den senare. Jag är inte hårdare där för att jag är engagerad i talboksfrågor, utan för att detta är väsentlig information för funktionshindrade. På två bibliotekswebbar (ett litet bibliotek och ett stort) finns det ingen information alls om talböcker, vilket naturligtvis är mycket allvarligt! Tillgänglighet Information om tillgänglighet i fysiska lokaler? Totalt 25. Långt ifrån alla bibliotek har information om den fysiska tillgängligheten i lokalerna. Ibland har kommunen gemensam information om lokalers tillgänglighet, men där fanns inte alltid biblioteken med. En kommun hade lagt ut ett svårläst pdfdokument. Ej sammanställda kriterier Tillräckligt lättläst information för dyslektiker? Många av normaltexterna är tillräckligt lättlästa för dyslektiker. Däremot kan långa dokument och långa stycken ändå avskräcka från läsning Många förkortningar (för talsyntesens uppläsning)? Förkortningar är inte särskilt vanligt i webbtexterna. Möjlighet att få reda på nyheter (ex. om nya böcker)? Inte många bibliotek upplyser om att det finns sådana tjänster, fast de faktiskt finns inbyggda i Opac. Låntagaren själv kan säkert inte ställa in detta rätt, men biblioteket borde erbjuda sig att hjälpa till med detta. Hur man använder katalog och databaser (i den vanliga webbtexten, inte när man kommit dit)? Generellt finns det alldeles för litet sådan information. Man förlitar sig på katalog- och databasproducenternas egna texter. Och visst det är där ansvaret ligger och biblioteken ska tjata på dem att förbättra instruktionerna. Men om nu deras texter är snåriga så måste kanske biblioteken under en övergångstid hjälpa sina låntagare. Här kan man gärna göra bra mallar som alla bibliotek kan använda. Exempelvis har Länsbibliotek Värmland gjort enklare instruktioner till vanliga databaser, och som ett första steg kan man länka till dem. Hur man använder e-böcker och e-ljudböcker (när det finns sådana att tillgå)? Det finns ju fyllig information på elibs webbplats, men det behövs kortare introduktioner även på bibliotekets webbplats för att man ska våga sig på att testa. 17

18 Särskilt dyslektiker och synskadade behöver få initial hjälp, eftersom det kan kännas rörigt att hitta rätt information på elibs sida. Information om att biblioteket kan skanna och lämna ut texter som e-text till funktionshindrade? Inget bibliotek har denna information fullt ut. Ett bibliotek säger något om att man kan använda skanner, men det framgår inte om man får någon hjälp eller förväntas sköta det själv. Länkar Riktlinjer för anpassade webbsidor finns hos Web Accessibility Initiative (WAI) som är ett samarbetsprojekt lett av W3-konsortiet. Hjälpmedelsinstitutet har översatt och modifierat WAI:s riktlinjer. En modern handledning finns hos Verva Vägledning 24-timmarwebben 2.0 (ny version av riktlinjer) aspx Om olika former av lättläst språk kan man läsa hos Centrum för lättläst och hos Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) som har ett projekt med namnet Språka Loss Den introduktion till tillgängliga webbsidor som finns på min webbplats kommer att överflyttas i uppdaterad form till en ny resurs som byggs upp på Länsbibliotek Östergötland. Den idé- och kunskapsbank som skapas där fokuserar på webb, tillgänglighet och marknadsföring. 18

19 Bilaga 1: Olika gruppers behov Gravt synskadade Skärmläsare kunna tolka sidan till talsyntes eller punktskriftsdisplay eller stor förstoring Bra struktur, lätt att hitta i Alternativ till bilder Inte behöva klicka Synsvaga Tydlig kontrast Tillräckligt stora bokstäver och ikoner, att se och klicka på Lagom långa rader Läs- och skrivsvårigheter Inte för skarp kontrast, kunna ändra färger Tillräckligt stora bokstäver Lagom långa rader, ojämn högermarginal Texten uppdelad i mindre stycken Bra struktur, lätt att hitta i Symboler eller färger som förstärkning för att hitta Skärmläsare till talsyntes Utvecklingsstörning LättLäst och lättförståelig text Symboler och tydliga bilder Tillräckligt stora bokstäver och ikoner att klicka på (motorik) Lagom långa rader, frassatta meningar, ojämn högermarginal Texten uppdelad i mindre stycken Enkel struktur, lätt att hitta i Skärmläsare till talsyntes 19

20 Bilaga 2: Kriterier för granskning av bibliotekswebb (Kriterier sammanställda av Mona Quick) Teknisk tillgänglighet Bilder Alternativtexter till viktiga bilder & bildlänkar? Alternativtext till dekorbilder (kan vara tom, men kodad)? Skärmläsare Sidan kan läsas med skärmläsare i LexiLäser (programmet från FMLS)? Sidan kan läsas med skärmläsare i Supernova (används av synskadade)? Sidans delar kan läsas i rätt ordning med skärmläsare? Stilmallar, tabeller Stilmallar används för hela layouten? Om så: Sidan går att läsa i rätt ordning även utan stilmall? Ramar? (Finns i så fall bra titlar på alla?) Tabeller för layout? (Är de rätt kodade? Tabell i tabell?) Klickning Går att navigera utan mus? Utfällningsmenyer går de att använda utan mus? Kan man hoppa förbi menyn på dokumentsidor? Om imagemaps m.m. som måste klickas finns alternativ? Tillräckligt stora länkar (ikoner och text) för att klicka på? Bakåtknappen går att använda ut från sidan (ej fastlåst på denna webb)? Rörligt, andra format Finns det rullande eller blinkande text? Finns flash-animationer m.m. som inte är tillgängliga? (Är de i så fall kompletterade med tillgängliga alternativ?) Pop-up-fönster? (Vilka? Om externa länkar konsekvent gjort?) Pdf-dokument (Kan de omvandlas till text? Finns html-alternativ?) Andra filformat (Excel, PowerPoint m.m. Finns html-alternativ?) Är andra filformat angivna i länken (storleken?) 20

21 Formulär Formulär som fungerar med skärmläsare (koppling text ruta). Tidsbegränsade formulär? Kan man backa i formuläret utan att förlora all text? Lyssna Lyssna-tjänst? Läsbarhet layout Kontrast Tydlig kontrast mellan bakgrund och texter? Möjlighet att förändra bakgrundsfärg (= bakgrunden är inte en bild)? Text Tillräckligt stor text i normalläge text, rubriker, menyer? Text, rubriker och menyer går att förstora i webbläsaren? Sidan ok även när texten förstoras (lägger sig inte över varandra)? Finns texter som är bild? (Kan ej förstoras, blir suddiga i bildförstoring) Versaler, kursiv, udda typsnitt? Rader Lagom långa rader? Radbredd gjord med relativa mått (kan förändras utifrån skärmen)? Lagom radavstånd? Ojämn högermarginal? Centrerad text? Texter Lagom långa texter? Lagom långa stycken? Mellanrubriker där så behövs? Sammanfattning överst av långa dokument? Länkad innehållsförteckning över långa dokument? Rubriker är kodade i rätt ordning (H1, H2 osv.)? Att hitta lätt (struktur) Start Länk till biblioteket från kommunwebbens startsida? 21

22 Länk till bibliotekets startsida från alla sidor? Ordet Startsidan finns i menyn? Länk till hemsidan från katalogen? Menyer Känns det enkelt att förstå hur man hittar rätt information genom menyerna? Är menyn i bokstavsordning eller efter viktighet? Lagom många valmöjligheter (länkar) på varje sida? Samma princip för navigeringen på hela webbplatsen? Man kan se var man befinner sig (inom ett avsnitt ex.)? Länkning Alternativa sätt att hitta viktig information (ex. korslänkar)? Länkar lätta att hitta och känna igen (I löpande text? Till höger om stor bild?) Länkar har alltid unik text eller Läs mer -länkar har title-info? Varje sida Relevant och unik title på alla sidor (och om ramar på varje ram)? Går att länka till specifik sida? Sökning Sida med A-Ö? Sök-funktion hur fungerar den? Stavningstolerans i sökfunktionen? Dynamiska länkar till katalogen? Finns relevanta länkar för funktionshindrade samlade på enkelt sätt? Läsbarhet innehåll Normalbegriplig text? Tillräckligt lättläst information för dyslektiker? LättLäst/lättförståelig information för utvecklingsstörda? Många förkortningar (för talsyntesens uppläsning)? Finns information om detta? (på tillräckligt enkelt och begripligt språk utan oförklarade fackuttryck) Kontakt Öppettider och kontaktuppgifter: telefon, adress, e-post (lätt att hitta detta)? Kontaktuppgifter finns på flera ställen? Uppmaning att fråga sitt eget bibliotek, via telefon, e-post, formulär? 22

23 Beskrivning av alternativa sätt att ta kontakt i olika sammanhang: telefon, e-post, formulär? Lån Hur man får lånekort och låneregler? Omlån, beställning, inköpsförslag på flera sätt, även via webben (i den vanliga webbtexten, inte när man loggat in). Möjlighet att få reda på nyheter (ex. om nya böcker)? Information om att man kan låna in (kostnadsfritt) fler talböcker och andra anpassade medier? Katalog m.m. Hur man använder katalog och databaser (i den vanliga webbtexten, inte när man kommit dit)? Hur man använder e-böcker och e-ljudböcker (när det finns sådana att tillgå)? Lätthittade länkar och beskrivning av TPB-katalogen/Handikat och Fråga biblioteket? Tillgänglighet Information om att biblioteket kan skanna och lämna ut texter som e-text till funktionshindrade? Information om tillgänglighet i fysiska lokaler? 23

24 Bilaga 3: Kriterier för granskning av webbkatalog (Kriterier sammanställda av Mona Quick) Teknisk tillgänglighet Bilder Alternativtexter till bilder? Skärmläsare Sidan kan läsas med skärmläsare i LexiLäser? Sidan kan läsas med skärmläsare i Supernova (används av synskadade)? Sidans delar kan läsas i rätt ordning med skärmläsare? Stilmallar, tabeller Stilmallar används för hela layouten? Ramar? (Finns i så fall bra titlar på alla?) Tabeller för layout? (Är de rätt kodade? Tabell i tabell?) Klickning Går att navigera utan mus? Kan man hoppa förbi menyn på dokumentsidor? Tillräckligt stora länkar (ikoner och text) för att klicka på? Formulär Sökrutor som fungerar med skärmläsare (koppling text ruta). Lyssna Lyssna-tjänst? Läsbarhet Kontrast Tydlig kontrast mellan bakgrund och texter? Text Tillräckligt stor text i normalläge text, rubriker, menyer? Text, rubriker och menyer går att förstora i webbläsaren? Finns texter som är bild? (Kan ej förstoras, blir suddiga i bildförstoring) Versaler, kursiv, udda typsnitt? 24

25 Rader Lagom långa rader? Radbredd gjord med relativa mått (kan förändras utifrån skärmen)? Lagom radavstånd? Text Normalbegriplig text i förklaringar? Tillräckligt lättläst information för dyslektiker? LättLäst/lättförståelig information för utvecklingsstörda? Sökning Stavningstolerans i sökfunktionen? 25

26 Bilaga 4: Granskning av webbkatalog: Opac 3.0 Utförd av Mona Quick, Spiralum Kommunikation, maj 2006 Teknisk tillgänglighet Bilder Alternativtexter till bilder? Nej, och inte titel-information. I stället läses länkarna upp, vilket blir löjligt långa och obegripliga länkrader till de små flaggorna. Skärmläsare Sidan kan läsas med skärmläsare i LexiLäser? Nej, bara om man sparar själva träfflistorna för att läsa utan menyer. Sidan kan läsas med skärmläsare i Supernova (används av synskadade)? Ja, men läser inte klickrutan till minneslista eller medie-ikonen. Sidans delar kan läsas i rätt ordning med skärmläsare? Ja Stilmallar, tabeller Stilmallar används för hela layouten? Nej Ramar? (Finns i så fall bra titlar på alla?) Ja, ej bra namn Tabeller för layout? (Är de rätt kodade? Tabell i tabell?) Ja, finns rubrik-kodning Klickning Går att navigera utan mus? Ja Kan man hoppa förbi menyn på dokumentsidor? Ja, om man tabbar igenom länkar så kommer sökrutan först och menyn sist, men om man läser upp med Supernova så börjar den från början och det finns ingen länk att gå direkt till en träfflista. Tillräckligt stora länkar (ikoner och text) för att klicka på? Nej Formulär Sökrutor som fungerar med skärmläsare (koppling text ruta). Sökrutan kommer först, sedan texten Avancerad sökning osv. Knappen Sök kommer under (man kan dock använda Enter). Lyssna Lyssna-tjänst? Nej Läsbarhet Kontrast Tydlig kontrast mellan bakgrund och texter? Ja 26

27 Text Tillräckligt stor text i normalläge text, rubriker, menyer? Litet för liten text Text, rubriker och menyer går att förstora i webbläsaren? Nej Finns texter som är bild? (Kan ej förstoras, blir suddiga i bildförstoring) Nej Versaler, kursiv, udda typsnitt? Nej Rader Lagom långa rader? Ja Radbredd gjord med relativa mått (kan förändras utifrån skärmen)? Ja Lagom radavstånd? Inte i vänstermenyn, där valen ligger tätt. Text Normalbegriplig text i förklaringar? Ja, första sidan men inte hjälptexten, som är svår och kompakt. Tillräckligt lättläst information för dyslektiker? Första sidan Lättläst/lättförståelig information för utvecklingsstörda? Nej Sökning Stavningstolerans i sökfunktionen? Litet, men den gissar inte särskilt bra. 27