Civila myndigheters användande av tjänster i Försvarets Telenät

Transkript

1 DDDDDDDDDD Datum Diarienr Civila myndigheters användande av tjänster i Försvarets Telenät Förstudie över dagens användande av tjänster och framtida behov

2 MSB:s kontaktperson: Christer Wiklund,

3 3 Förord Försvarets Telenät (FTN) kommer att förändra sitt tjänsteutbud på grund av bland annat den tekniska utvecklingen men även då såväl behov som hotbild har förändrats. För att få ett ställningstagande och ett beslutsunderlag inför kommande förändringar har MSB genomfört en förstudie. Denna rapport är resultatet av detta arbete.

4 4 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Förstudien Avgränsningar Metod Läsanvisningar Historiska fakta Tillkomsten av Försvarets Telenät (FTN) och dess utveckling Civila myndigheters användande av FTN Rättsliga krav och avtal som styr användandet av FTN Frågeställning Förordning 2002: Förordning 2006: SSMFS 2008: Några utvalda myndigheters användande av FTN Allmänt Frågepaket för intervjuer Centrala myndigheter Kustbevakningen LFV MSB MSB - Rakelverksamheten Polisen Sjöfartsverket SOS Alarm Strålsäkerhetsmyndigheten Tullverket Regionala myndigheter Polisen (LKC) Landsting Länsstyrelse Kärnkraftverk Lokala myndigheter Kommuner Tjänsteutbud Tjänsteutbud i dagens FTN Infrastruktur... 21

5 Transmissionskapacitet Telefoni FM IP Tjänsteutbud i morgondagens FTN FTN Systemversion 2012 (FTN 2012) Målbild för FTN:s vidareutveckling Nätbyggnad Tjänster Konsekvenser för användaren vid ett teknikskifte IP-baserad tjänst Kretskopplad tjänst Behov av omsättning av materiel Driftprofil för drift och underhåll av FTN Kostnader för övergång till FTN Principer för hantering av kostnader Driftkostnader idag Investeringskostnader för nya FTN Investeringskostnader för ny radiolänkutrustning Investeringskostnader för uppgradering av radiolänk Avvecklingskostnader Drift- och underhållskostnader för tjänster i nya FTN Bedömd kostnadsbild för övergång till FTN Kostnadsbild på regional nivå Kostnadsbild på lokal nivå Analys (Workshop) Genomförande av analys Analys central nivå - operativa myndigheter Myndigheter som använder FTN kontinuerligt Myndigheter som använder FTN som reservsamband Analys på regional nivå Kärnkraftslän Analys på regional nivå, ej kärnkraftslän Analys på lokal nivå Slutsatser Ordförklaringar och definitioner... 33

6 6 1 Sammanfattning FTN och då speciellt tjänsterna ATL och FM IP används av myndigheter på olika sätt beroende på om de är centrala, regionala eller lokala. Generellt sett är nyttjandegraden högst på central nivå och lägre på lokal nivå. Berörda myndigheter enligt Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 11 Särskilt ansvar för krisberedskapen är: Myndigheterna som anges i bilagan till denna förordning, länsstyrelserna samt i övrigt de andra myndigheter som regeringen meddelar föreskrifter om eller beslutar efter förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. Enligt punkten 6 ska myndigheterna särskilt: Beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) som förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det har inte genom denna förstudie gått att få belägg för att FTN skall nyttjas av civila myndigheter som reservnät utan det står endast i SSM:s förordning SSMFS 2008:12 att kommunikation skall ske på alternativa sätt (diversifierade sambandssystem). Ursprungligen var FTN i princip det enda reservalternativet för att skapa redundans till de tjänster som nyttjades i publika leverantörers nät. En bedömning är att Rakel kan bli det alternativa kommunikationssättet för tal. Genom att framöver i möjligaste mån nyttja Rakel istället för FTN/ATL behöver det inte ske någon större investering i ny materiel för anpassningen till FTN Nedan följer ett antal slutsatser som förstudien har kommit fram till: Central nivå: 1. Centrala myndigheter som använder FM IP för datakommunikation bör behålla FTN. 2. Centrala myndigheter som använder FTN som reservförbindelse bör göra en analys av myndighetens kommunikationsbehov. Rakel kan vara ett bättre alternativ till reservförbindelse samt att investeringskostnaden för fortsatt användning av FTN är hög. Regional nivå: 3. FTN på regional nivå i kärnkraftslän bör finnas kvar eftersom kommunikation mellan kärnkraftverk, SSM och länsstyrelsen är prioriterad vid en kärnkraftsolycka och kommunikationslösningen bygger på FM IP.

7 7 4. FTN för övriga länsstyrelser och landsting (ej kärnkraftslän) bör ej genomföra uppgradering eller investering eftersom Rakel är ett bättre alternativ till reservförbindelse samt att investeringskostnaden för fortsatt användning av FTN är hög. 5. FTN för polisens LKC (ej kärnkraftslän) bör utredas ytterligare om behov finns för uppgradering eller investeringar. Lokal nivå: 6. Idag bekostar MSB driften för FTN på lokal nivå. Användare på lokal nivå bör göra en analys av sitt kommunikationsbehov. Kommuner bör ej genomföra uppgradering eller investeringar eftersom Rakel är ett bättre alternativ till förbindelse. I de fall användare vill behålla FTN på lokal nivå kommer respektive användare att få betala sina egna driftskostnader. De driftkostnader som MSB betalar idag är kkr/år och investeringskostnader för FTN 2012 uppskattas till ca kkr. Andra frågor av vikt som bör beaktas i arbetet med FTN:s förändring är: Driftavtal (SLA) saknas för användandet av FTN. Detta bör ses över med avseende på myndigheternas behov. Att bevaka möjligheten att ansluta FTN/ATL med en för samtliga länsstyrelser gemensam telefonväxel (projektidé som diskuteras). Att SGSI kan var ett alternativ för datakommunikation mellan myndigheter. Att SOS Alarm saknar FTN-anslutning.

8 8 2 Inledning 2.1 Bakgrund FTN har erbjudits till civila myndigheter sedan lång tid tillbaka. MSB har i avtal med FMV förbundit sig att erbjuda tjänster i FTN till dessa myndigheter. Eftersom FTN kommer att förändra sitt tjänsteutbud på grund av bland annat den tekniska utvecklingen men även då behov och hotbild har ändrats finns det behov av att genomföra en översyn över nyttjandet av FTN hos civila myndigheter. Rakelsystemets införande är även en väsentlig del i denna översyn liksom kostnadsbilden för eventuella uppgraderingar i samband med förändringar i FTN:s tjänsteutbud. 2.2 Syfte Med bakgrund av det förändringsarbete som sker med FTN har MSB sett behov av att beskriva nuläget av nyttjandet av FTN hos civila myndigheter och att skapa beslutsunderlag för en inriktning för FTN för civila myndigheter. 2.3 Förstudien Ett första steg i arbetet med framtagandet av behovsbilden är att göra en förstudie som beskriver nuläget och som bildar ett beslutsunderlag för inriktningen Fortsatt nyttjande av FTN för civila myndigheter. Arbetet med förstudien har tagits fram av: - Christer Wiklund MSB - Christer Wiberg Combitech - Göran Bojnell Combitech Som en del i arbetet har en workshop genomförts ( i Karlstad) med följande deltagare: - Niklas Andrén MSB - Christer Wiklund MSB - Antoine Wittebols MSB - Bo Karlsson Combitech - Christer Wiberg Combitech - Göran Bojnell Combitech

9 9 2.4 Avgränsningar Arbetet med förstudien har delats i in ett antal delmål genom att översiktligt beskriva: Kort historik om FTN:s utveckling. Varför och på vilka grunder skaffades FTN till civila myndigheter? Eventuella styrande regelverk (rättsliga krav/förordningar) för användande av FTN som reservalternativ. Beskriva vilka förändringar som FTN genomgår och konsekvenser av detta (FTN 2012). Beskriva det förändringsarbete som behöver göras inför anpassning till nya FTN, dvs. vilka krav ställs på anpassning av äldre materiel till nya tekniska gränssnitt. Grov analys av vilka kostnader som tillkommer i form av investering av ny materiel och/eller förändrad drift. Redovisning av några myndigheters behov och nyttjande av FTN. 2.5 Metod Arbetet med förstudien har genomförts genom informationsinhämtning på publika hemsidor som innehåller information om FTN och dess nyttjande. Ett antal myndigheter har valts ut för intervju om dess användning av tjänster i FTN och kommande behov. Samråd har därefter tagits med kontaktpersonerna på respektive myndighet för en avstämning av den text som är skriven i detta dokument om myndighetens utnyttjande av FTN. Studien avslutades med en workshop med redovisning av arbetsmaterial och framtagning av beslutsunderlag för fortsatt arbete. Workshopen hölls hos MSB i Karlstad. 2.6 Läsanvisningar Dokumentet är indelat enligt följande: Kapitel 3 beskriver den historiska bakgrunden till FTN och kort information om civila myndigheters nyttjande av FTN. Kapitel 4 beskriver hur FTN används på några utvalda myndigheter. Kapitel 5 beskriver tjänsteutbudet i FTN och konsekvenserna vid ett teknikskifte. Kapitel 6 ger en grov sammanfattning över de kostnader som uppstår genom användande av FTN. Kapitel 7 och 8 redovisar den analys som gjordes vid workshopen och slutsatser avseende övergripande riktlinjer för civila myndigheters fortsatta nyttjande av FTN.

10 10 3 Historiska fakta 3.1 Tillkomsten av Försvarets Telenät (FTN) och dess utveckling I början av 1950-talet började flygvapnet bygga ett fast radiolänknät som benämndes FFRL (Försvarets Fasta Radiolänknät). Detta radiolänknät var avsett att täcka behovet av snabba och säkra förbindelser för uppbyggnaden av nya luftbevakningssystem och var från början i huvudsak avsett för luftbevakning och stridsledning. 1 Under mitten av 1960-talet påbörjades en omfattande integration av den operativa ledningens och strilsystemets samband. Nu kom begreppet FTN (Försvarets Telenät) att användas. FTN skapades för att stödja Försvarsmaktens behov av säker telekommunikation. Med tiden har Försvarsmaktens huvuduppgifter förändrats vilket påverkat kraven på FTN. Utvecklingen av FTN var under lång tid koncentrerad på att skapa god uthållighet mot krigsskador. Vid extraordinära händelser har det visat sig att de publika telenäten inte har tillräcklig kapacitet och tillgänglighet för att svara upp mot de krav som ställs av nämnda myndigheter. Under senare år har därför ett antal centrala, regionala och lokala myndigheter anslutits till FTN. Syftet är att säkerställa deras ledningsmöjligheter och ge möjlighet till samverkan med Försvarsmakten för att lösa uppgifter för samhället vid extraordinära händelser i fredstid. Ett annat syfte är att stödja kärnkraftsverksamheten för att garantera en säker möjlighet att kommunicera inbördes i händelse av ett olyckstillbud Civila myndigheters användande av FTN Utgångspunkten för centrala myndigheters krishantering är i princip följande: Förordningen (SFS 2006:942) som beskriver att Myndigheterna skall samverka och stödja varandra vid en krissituation. Syfte med en anslutning till FTN för civila myndigheter kan vara följande: Förbättra ledningsförmågan under extraordinära händelser. Skapa en redundans till publik telekommunikation, med syfte att säkerställa en förstärkt förmåga hos de viktigaste aktörerna inom krisberedskapen. 1 Källa: utvecklingen_av_fv_telefoni-_och_transmissionssystem.pdf och radiolank.pdf ( 2 Källa: SOU 2003:10, Trygga medborgare - säker kommunikation

11 11 Myndigheter som omfattas av krisförordningen har möjlighet att ansluta sig till FTN. Exempel på användare på olika nivåer: Central nivå Polisen, Sjöfartsverket, Tullen och Strålsäkerhetsmyndigheten Regional nivå Polisen (LKC), Länsstyrelser, Landsting och kärnkraftverk Lokal nivå RC, brandstationer 3.3 Rättsliga krav och avtal som styr användandet av FTN Frågeställning FTN är idag inte det enda för myndigheterna gemensamma kommunikationsmedlet. Idag finns det andra möjligheter till att skapa alternativ till ordinarie kommunikation med publika teleoperatörer, ett exempel är Rakel. Av den anledningen kan följande fråga ställas: Finns det några rättsliga krav eller förordningar som är styrande för myndigheternas anslutning och nyttjande av FTN? Förordning 2002:472 Viktiga aktörer är myndigheter enligt 4 i Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap som ersätts av Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. I efterföljande sammanställning visas civila myndigheter med utpekat särskilt ansvar för krisberedskap och som är möjliga nyttjare av tjänster i FTN. De myndigheter som använder FTN är markerade med kursiv stil. 3 4 Elsäkerhetsverket Finansinspektionen Flygräddningscentralen (ARCC) i Göteborg FOI Försvarets Materielverk Försvarsdepartementet Försvarsmakten Försäkringskassan Kustbevakningen Kärnkraftsäkerhet (KKV) Landsting Livsmedelsverket LFV Länspolismyndigheter (LKC) Riksgäldskontoret Rikspolisstyrelsen Räddningstjänsten (cirka 180 brandstationer) Sjöfartsverket Sjöräddningscentralen (MRCC) i Göteborg Skatteverket SMHI Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens Energimyndighet Statens jordbruksverk Statens kärnkraftinspektion Statens veterinärmedicinska anstalt 3 Källa: SOU 2006:942 4 Källa: ATL Fredskatalog 2009 samt information från kontaktpersoner i denna rapport.

12 12 Länsstyrelserna MSB NMC (Telia Sonera) Pensionsmyndigheten Rekryteringsmyndigheten Post- och telestyrelsen Regeringskansliet Strålsäkerhetsmyndigheten Affärsverket svenska kraftnät Sveriges Riksdag SÄPO Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket (HK, RSC under anslutning) Förordning 2006:942 Det finns ingen förordning som direkt pekar på ett uttalat nyttjande av FTN. Däremot står det i 11 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap om behovet av kommunikation: Myndigheterna som anges i bilagan till denna förordning, länsstyrelserna samt i övrigt de andra myndigheter som regeringen meddelar föreskrifter om eller beslutar efter förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. Myndigheterna ska särskilt: Samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig myndighet. Samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda. Beakta behovet av säkerhet och kompatibilitet i de tekniska system som är nödvändiga för att myndigheterna ska kunna utföra sitt arbete. Beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) som förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Med förordningen 2006:942 pekas det med andra ord på behovet av åtgärder för fredstida krishantering och förhöjd beredskap. Det finns förslag på att civila myndigheter inom krishanteringssystemet i ökad omfattning ansluts till Försvarets telenät (FTN) i syfte att minska sårbarheten i kommunikationsvägarna. 5 Enligt information på FMV hemsida skall Försvarets telenät användas för totalförsvarsändamål och ska garantera Försvarsmaktens telekommunikation av hög kvalitet i fred, kris och krig. För att underlätta samarbete i samhället finns även civila abonnenter som till exempel LFV, SMHI, Försvarets Radioanstalt, Rekryteringsmyndigheten och länsstyrelserna. Försvarets telenät används också som stöd för kärnkraftssäkerheten. 6 5 Källa: tv_krisberedskap_ruben.pdf 6 Källa:

13 SSMFS 2008:12 I Strålssäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:12 står följande med avseende på sambandsutrustning för olika anläggningstyper enligt SSM:s klassificering: Anläggningar som hänförs till kategori 1 och och 2.21 Vid anläggningen ska det finnas sambandsutrustning i tillräcklig omfattning som möjliggör kommunikation dels inom anläggningen, dels mellan anläggningen och polismyndighet eller andra berörda myndigheter. Sambandsutrustningen ska bestå av minst två av varandra oberoende och diversifierade sambandssystem som kontinuerligt medger tvåvägs röstkommunikation såväl internt som externt. För larmöverföring, såväl internt som externt, ska det finnas minst två av varandra oberoende och diversifierade sambandssystem. Anläggningar som hänförs till kategori 3 Vid en anläggning ska det finnas sambandsutrustning i tillräcklig omfattning som möjliggör kommunikation dels inom anläggningen dels mellan anläggningen och polismyndighet eller andra berörda myndigheter. Överföring av larm från anläggningen till bevakningscentralen ska ske med övervakad överföring. Texten i SSMFS 2008:12 har sitt ursprung i föreskrifter som skrevs redan SSM tolkar innehållet i SSMFS 2008:12 som att FTN för deras verksamhet är ett av de oberoende och diversifierade sambandssystemen. 7 Med detta följer att tillgången till FTN är nödvändigt för SSM:s verksamhet. 7 Källa: Jonas Lindgren, Strålssäkerhetsmyndigheten

14 14 Ansvars- och rollfördelning Myndighet Försvarsmakten (FM HKV) Roll Materielsystemansvarig Ansvaret för arbetet med inventering och konvertering av gamla abonnentsystem till IPbaserad kommunikation vilar på materielsystemansvarig (MSA) för FTN vid FM HKV. Försvaret Materielverk (FMV) Svarar för nätutbyggnad och vidmakthållande. FMV AK LED Nät ger tekniskt stöd för teknik- och produktval för exempelvis gateways mellan TDM och IP. Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) FM LOG MSB Nätoperatör för FTN. Nätägarens företrädare är FMTM, Tek Ledsyst. Svarar för driftfrågor, underhåll och service. Stödjer samhällets aktörer i frågor som rör FTN. Det finns ett ramavtal FMV KB som redovisar respektive parts åtaganden mellan FMV och MSB. Det vill säga MSB är koordinator åt FMV för det som myndigheter kan nyttja i FTN.

15 15 4 Några utvalda myndigheters användande av FTN 4.1 Allmänt Enligt gällande anvisningar skall förbindelser till FTN för civila myndigheter betraktas som krisförbindelser som skall nyttjas vid extraordinära händelser i samhället när de publika telenäten inte fungerar. För detta ändamål finns det idag ATL-abonnemang (nödtelefoner) och anslutning till abonnentens telefonväxel via ISDN PRA (2 Mbit/s och G.703). I en framtid kan behovet av att även hantera datatrafik vid kriser att öka (nyttjande av FM IP). Ett exempel på detta kan vara kärnkraftsverkens eventuella behov av datakommunikation till berörda myndigheter vid en kris. För att tillgodose detta så projekteras alla nya förbindelser med 2x4 Mbit/s där det i dagsläget oftast nyttjas endast en 2 Mbit/s-förbindelse. Idag är även Rakel en stor användare av förbindelser i FTN (transmission mellan basstationer och växlar). För att få en bild över nyttjandet har några myndigheter intervjuats om dess nuvarande och framtida behov av tjänster i FTN. 4.2 Frågepaket för intervjuer Här är några av de frågor som använts som underlag vid intervjuerna: 1. Vilka tjänster i FTN används? - används FTN idag? - dataöverföring via FTN/ATL - telefoni (tal) - trunkförbindelse mellan arbetsplatser/ledningsplatser, etc. - dataöverföring via FM IP 2. Anslutning av telefoni: - Växelanslutning med trunkförbindelse - ATL-abonnemang (ATL-telefon) 3. Hur ofta används tjänsterna (vid en krissituation, för normal verksamhet, etc.)? - som reservalternativ - sällan - enstaka tillfällen - återkommande 4. Med vilka intressenter sker det kommunikation? 5. Finns det några ställda tillgänglighetskrav på tjänsterna? 6. Vilken typ av anslutning till FTN används? - Anslutning via RL-länk

16 16 - Anslutning via parkabel (koppar) - Anslutning via fiber - Enkel eller dubbelanslutning 7. Används Rakel som ett alternativ till tjänster i FTN 4.3 Centrala myndigheter Kustbevakningen Kontaktperson: Jan Olsson, jan.olsson@kustbevakningen.se Kustbevakningen nyttjar FTN med FM IP för kontinuerlig sjölägesinformation via SjöBasis (7 x 24). Det finns förbindelser för system Strima via FM IP. All telefonkommunikation sker via operatören Telenors fasta och mobila nät, dvs. ATL nyttjas inte. Mobiltelefon nyttjas som reserv. Anslutningar sker via radiolänk alternativt via fiber. Rakel nyttjas kontinuerligt. Kustbevakningen har även koppling mot Rakel för telefoni LFV Kontaktperson: Gunnar Magnusson, gunnar.magnusson@lfv.se LFV använder FTN för följande funktioner: Flygradio med 6-trådsförbindelser i ATL (talförbindelser) Dataförbindelser för radaröverföring i ATL (modemförbindelser) Telefoni med växelanknytningar på större anläggningar (2 Mbit/s ISDN) Enstaka 2-tråds ATL-abonnemang för uppringt radarsamband med modem FTN och ATL ses som ett av tre sambandsnät. De övriga sambandsnäten tillhandahålls av civila nätoperatörer. LFV kan på grund av tillgänglighetskrav på flygledning (flygoperativ verksamhet) få snabb felavhjälpning i FTN under dagtid genom ett avropsavtal (Flygledningsprioriterad felanmälan). Flygverksamheten bedrivs som 7 x 24. FTN ansluts via radiolänkförbindelser i försvaret för att inte få beroende av tillgängligheten i kabelnäten hos en civil nätoperatör. Fiber- och kabelförbindelser är endast som reserv när länkförbindelserna ligger nere. Fiberförbindelser finns bara mellan backbone-noder i Norrland och inte på accessförbindelser. LFV använder FTN enbart som sambandsform för intern kommunikation inom den egna verksamheten, dvs. det sker ingen kommunikation med andra myndigheter. FTN används endast för operativa funktioner i flygtrafiktjänst. LFV ser ett kommande behov av att få tillgång till FM IP.

17 17 Rakel används inte. Räddningstjänsten på flygplatser kommer eventuellt att använda Rakel men detta ligger inom Svedavias ansvarsområde MSB Anslutning till FTN och ATL ses som ett reservalternativ när ordinarie kommunikationsvägar med publik teleoperatör inte fungerar. Idag är telefonväxlar anslutna till FTN/ATL och det finns även ATL-abonnemang (nödtelefoner) MSB - Rakelverksamheten Kontaktperson: Otto Gardemeister, otto.gardemeister@msb.se FTN används för transmission mellan olika nätelement i Rakelsystemet, till exempel mellan växel och basstationer, växel och driftcentral, växel och kommunikationscentral. FTN är en av leverantörerna av transmission. Tillsammans med andra publika nätleverantörer skapas redundans i nätet. FTN skulle kunna användas i större utsträckning men nu sätts begränsningar på grund av krav från Försvarsmakten. FTN kommer att nyttjas mer framöver för förbindelser i Rakelsystemets stomnät Polisen Kontaktperson: Lars-Åke Jonsson, Generellt nyttjar polisen FTN främst för anslutning av växlar till ATL och då med ISDN PRA/G.703. Anslutningen av växlar till nya IP ATL bedöms av sekretesskäl att ske med samma gränssnitt som till dagens ATL. FTN ses som ett reservalternativ som nyttjas vid extraordinära händelser i samhället när ordinarie telefonnät inte går att nyttja. Anslutningen till de större arbetsplatserna sker med dubbelanslutning (radiolänk och kabel). Det finns eventuellt ett kommande behov av att nyttja FM IP som bärartjänst för datatrafik Sjöfartsverket Kontaktperson: Per Stålhammar, , per.stalhammar@sjofartsverket.se Sjöfartsverket har en 2-tråds ATL-telefon i sitt beredskapsrum på huvudkontoret. Telefonen är sällan använd på grund av att den skall utnyttjas vid krishantering. ATL är anslutet till Sjöfartsverkets växel och kan nås via prefix. Det finns även andra separata ATL telefoner, fristående från telefonväxeln, som skall fungera oavsett om växeln fungerar eller ej. För överföring av radarinformation används transmission i FTN med 2 Mbit/sförbindelser. Förbindelserna går via radiolänk till Sjöfartsverkets VTS-central i Malmö. FM IP används inte idag men kan var aktuellt för kustradio.

18 18 Rakel används för sjöräddningen (JRCC, Joint Rescue Co-ordination Centre) och är planerat för sjötrafikinformation (VTS, Vessel Traffic Service) men är ännu inte anslutet (november 2010) SOS Alarm SOS Alarm saknar idag (november 2010) anslutning till FTN Strålsäkerhetsmyndigheten Kontaktperson: Jonas Lindgren, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är en stor användare av FTN med dess tjänster. Här följer några användningsområden: Telefoni, ATL-abonnemang via 2 Mbit/s-anslutning av huvudkontorets växel och IP ATL Anslutning till IP ATL med egen IP-växel Datatrafik genom förbindelser mellan olika anläggningar via FM IP Egen e-postserver på FM IP (@ssm.mil.se) Videokonferens via FM IP Tjänsterna i FTN används kontinuerligt och då framför allt FM IP. ATL används mera som reserv. SSM samverkar med ett stort antal aktörer, både centrala och regionala, vid olyckor inom kärnkraftsområdet. Exempel: Kärnkraftverk Länsstyrelser Kustbevakningen Polis SMHI Försvarsmakten SSM är även användare av Rakel. Vid kärnkraftverk råder dock vissa begränsningar i nyttjandet av Rakel Tullverket Kontaktperson: Åke Samuelsson, , , ake.samuelsson@tullverket.se Anslutning till FTN och ATL ses som ett reservalternativ när ordinarie kommunikationsvägar med publik teleoperatör inte fungerar. Kommunikation via FTN sker med de verksamheter som hanterar krisberedskap (både internt inom Tullverket och externt). Idag är det telefonväxlar i sambandscentralen i Kiruna och huvudkontoret i Stockholm som är anslutna till FTN/ATL.

19 19 På sikt kommer även verksamheten i Malmö att anslutas. I Malmö kommer även två separata telefonabonnemang för ATL att installeras. FTN-anslutningen i Malmö förbereds för FTN Anslutningen sker via radiolänk (Stockholm, Malmö) alternativt via fiber (Kiruna). Tullverket i Kiruna nyttjar även FTN för sin dispatcher-anslutning mot Rakel. 4.4 Regionala myndigheter Polisen (LKC) FTN används som ett reservsamband. Anslutningen består av telefonväxelanslutningar samt fristående ATL-telefoner. Regionala ledningsplatser är anslutna med radiolänk (vid egen ledningsplats eller länsstyrelsens ledningsplats) Landsting FTN används som ett reservsamband. Anslutningen består av telefonväxelanslutningar samt fristående ATL-telefoner. Regionala ledningsplatser är anslutna med radiolänk. Idag är det fyra landsting som inte har FTN (Värmland, Västernorrland, Halland och Södermanland) Länsstyrelse Kontaktperson: Jan Edenquist, , Länsstyrelsen i Uppsala. jan.edenquist@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Uppsala län bedöms som representativt för ett kärnkraftslän. Länsstyrelsen i Uppsala har fyra kommunikationsvägar för extern kommunikation. Samtliga anses lika viktiga för att skapa tillräcklig redundans och inget alternativ bedöms mindre viktigt eller används som ett reservalternativ. De fyra kommunikationsvägarna är: Telefoni (fast och mobil telefoni) Försvarets Tele Nät (FTN) RAKEL Satellittelefoni

20 20 Länsstyrelsen ser FTN som en av fyra kommunikationsvägar och som ett reservalternativ till publik telefoni. I kommunikationen med SSM har däremot FTN en central roll eftersom den videokonferens som upprättas mellan länsstyrelser och SSM:s experter är utomordentligt viktig vid en kärnkraftsolycka. Många aktörer har tillgång till FTN men nyttjandet av FTN (ATL) som reservsamband kunde vara högre. Kunskapen om kommunikationsmöjligheter och användningsområden kan förbättras genom utbildning. De aktörer som betecknas som lokala (exempelvis kommuner) bör kunna gå över till att nyttja Rakel istället för FTN och ATL Kärnkraftverk Kärnkraftverken använder FTN för bland annat kommunikation med SSM och länsstyrelsen genom att nyttja funktionerna ATL och FM IP. 4.5 Lokala myndigheter Kommuner Anslutningen till en kommun sker i regel till kommunens räddningscentral eller huvudbrandstation. Det är ett fåtal kommunala ledningsplatser (mindre än 10) som har anslutning till FTN. FTN nyttjas som ett reservalternativ till publika telefonnätet. Anslutningen består av en fristående ATL-telefon. Generellt är nyttjandet av FTN och ATL i den kommunala räddningstjänsten låg. Vid slumpmässiga kontroller visar det sig ofta att abonnemanget inte fungerar.

21 21 5 Tjänsteutbud 5.1 Tjänsteutbud i dagens FTN Infrastruktur FTN har ett tjänsteutbud för ren transmissionskapacitet i form av stela förbindelser och även som tjänster som nyttjar denna transmission som informationsbärare Transmissionskapacitet Transmission levereras normalt som digitala trunkförbindelser för uppkoppling av stela förbindelser (punkt-till-punkt) mellan två abonnenter. Kapaciteten kan exempelvis vara 2 Mbit/s med gränssnittet G.703. Transmission kan även vara stela 2-trådiga eller 4-trådiga analoga förbindelser mellan två abonnenter. Förbindelsen är ofta ändpunkten mot en abonnent för anslutning till FTN och framförs via en fysisk kopparkabel. I FTN framförs förbindelsen digitalt mellan abonnenterna Telefoni FTN tillhandahåller kretsförmedlad telefoni med hjälp av tjänsten ATL (Automatiskt förmedlad Telefontrafik, Landsomfattande). Anslutningen till ATL kan antingen vara en digital trunkförbindelse av en telefonväxel (2 Mbit/s ISDN PRA med G.703) eller som ett 2-trådigt telefonabonnemang (ATL-telefon med 2-trådig eller 4-trådig analog förbindelse) FM IP FM IP är ett slutet IP-nät för kommunikation med andra abonnenter anslutna till samma nät. För anslutning till nätet ställs krav på säkerhetslösningar i form av Färist (Försvarets brandvägg med VPN-krypto) och krypteringsutrustningar. Det finns ingen kommunikationsmöjlighet till externa abonnenter utanför FM IPnätet. 5.2 Tjänsteutbud i morgondagens FTN FTN Systemversion 2012 (FTN 2012) Försvarets Telenät är inne i en förändringsprocess och kommer under de närmaste åren att realisera ett All-IP baserat, landsomfattande nät, som erbjuder abonnenterna robust IP-anslutning. 8 Förändringsarbetet har arbetsnamnet FTN 2012 och målet är att nätstrukturen skall vara genomförd till Källa: FTN vidareutveckling till ett All-IP nät (Informationsblad)