Civila myndigheters användande av tjänster i Försvarets Telenät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Civila myndigheters användande av tjänster i Försvarets Telenät"

Transkript

1 DDDDDDDDDD Datum Diarienr Civila myndigheters användande av tjänster i Försvarets Telenät Förstudie över dagens användande av tjänster och framtida behov

2 MSB:s kontaktperson: Christer Wiklund,

3 3 Förord Försvarets Telenät (FTN) kommer att förändra sitt tjänsteutbud på grund av bland annat den tekniska utvecklingen men även då såväl behov som hotbild har förändrats. För att få ett ställningstagande och ett beslutsunderlag inför kommande förändringar har MSB genomfört en förstudie. Denna rapport är resultatet av detta arbete.

4 4 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Förstudien Avgränsningar Metod Läsanvisningar Historiska fakta Tillkomsten av Försvarets Telenät (FTN) och dess utveckling Civila myndigheters användande av FTN Rättsliga krav och avtal som styr användandet av FTN Frågeställning Förordning 2002: Förordning 2006: SSMFS 2008: Några utvalda myndigheters användande av FTN Allmänt Frågepaket för intervjuer Centrala myndigheter Kustbevakningen LFV MSB MSB - Rakelverksamheten Polisen Sjöfartsverket SOS Alarm Strålsäkerhetsmyndigheten Tullverket Regionala myndigheter Polisen (LKC) Landsting Länsstyrelse Kärnkraftverk Lokala myndigheter Kommuner Tjänsteutbud Tjänsteutbud i dagens FTN Infrastruktur... 21

5 Transmissionskapacitet Telefoni FM IP Tjänsteutbud i morgondagens FTN FTN Systemversion 2012 (FTN 2012) Målbild för FTN:s vidareutveckling Nätbyggnad Tjänster Konsekvenser för användaren vid ett teknikskifte IP-baserad tjänst Kretskopplad tjänst Behov av omsättning av materiel Driftprofil för drift och underhåll av FTN Kostnader för övergång till FTN Principer för hantering av kostnader Driftkostnader idag Investeringskostnader för nya FTN Investeringskostnader för ny radiolänkutrustning Investeringskostnader för uppgradering av radiolänk Avvecklingskostnader Drift- och underhållskostnader för tjänster i nya FTN Bedömd kostnadsbild för övergång till FTN Kostnadsbild på regional nivå Kostnadsbild på lokal nivå Analys (Workshop) Genomförande av analys Analys central nivå - operativa myndigheter Myndigheter som använder FTN kontinuerligt Myndigheter som använder FTN som reservsamband Analys på regional nivå Kärnkraftslän Analys på regional nivå, ej kärnkraftslän Analys på lokal nivå Slutsatser Ordförklaringar och definitioner... 33

6 6 1 Sammanfattning FTN och då speciellt tjänsterna ATL och FM IP används av myndigheter på olika sätt beroende på om de är centrala, regionala eller lokala. Generellt sett är nyttjandegraden högst på central nivå och lägre på lokal nivå. Berörda myndigheter enligt Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 11 Särskilt ansvar för krisberedskapen är: Myndigheterna som anges i bilagan till denna förordning, länsstyrelserna samt i övrigt de andra myndigheter som regeringen meddelar föreskrifter om eller beslutar efter förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. Enligt punkten 6 ska myndigheterna särskilt: Beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) som förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det har inte genom denna förstudie gått att få belägg för att FTN skall nyttjas av civila myndigheter som reservnät utan det står endast i SSM:s förordning SSMFS 2008:12 att kommunikation skall ske på alternativa sätt (diversifierade sambandssystem). Ursprungligen var FTN i princip det enda reservalternativet för att skapa redundans till de tjänster som nyttjades i publika leverantörers nät. En bedömning är att Rakel kan bli det alternativa kommunikationssättet för tal. Genom att framöver i möjligaste mån nyttja Rakel istället för FTN/ATL behöver det inte ske någon större investering i ny materiel för anpassningen till FTN Nedan följer ett antal slutsatser som förstudien har kommit fram till: Central nivå: 1. Centrala myndigheter som använder FM IP för datakommunikation bör behålla FTN. 2. Centrala myndigheter som använder FTN som reservförbindelse bör göra en analys av myndighetens kommunikationsbehov. Rakel kan vara ett bättre alternativ till reservförbindelse samt att investeringskostnaden för fortsatt användning av FTN är hög. Regional nivå: 3. FTN på regional nivå i kärnkraftslän bör finnas kvar eftersom kommunikation mellan kärnkraftverk, SSM och länsstyrelsen är prioriterad vid en kärnkraftsolycka och kommunikationslösningen bygger på FM IP.

7 7 4. FTN för övriga länsstyrelser och landsting (ej kärnkraftslän) bör ej genomföra uppgradering eller investering eftersom Rakel är ett bättre alternativ till reservförbindelse samt att investeringskostnaden för fortsatt användning av FTN är hög. 5. FTN för polisens LKC (ej kärnkraftslän) bör utredas ytterligare om behov finns för uppgradering eller investeringar. Lokal nivå: 6. Idag bekostar MSB driften för FTN på lokal nivå. Användare på lokal nivå bör göra en analys av sitt kommunikationsbehov. Kommuner bör ej genomföra uppgradering eller investeringar eftersom Rakel är ett bättre alternativ till förbindelse. I de fall användare vill behålla FTN på lokal nivå kommer respektive användare att få betala sina egna driftskostnader. De driftkostnader som MSB betalar idag är kkr/år och investeringskostnader för FTN 2012 uppskattas till ca kkr. Andra frågor av vikt som bör beaktas i arbetet med FTN:s förändring är: Driftavtal (SLA) saknas för användandet av FTN. Detta bör ses över med avseende på myndigheternas behov. Att bevaka möjligheten att ansluta FTN/ATL med en för samtliga länsstyrelser gemensam telefonväxel (projektidé som diskuteras). Att SGSI kan var ett alternativ för datakommunikation mellan myndigheter. Att SOS Alarm saknar FTN-anslutning.

8 8 2 Inledning 2.1 Bakgrund FTN har erbjudits till civila myndigheter sedan lång tid tillbaka. MSB har i avtal med FMV förbundit sig att erbjuda tjänster i FTN till dessa myndigheter. Eftersom FTN kommer att förändra sitt tjänsteutbud på grund av bland annat den tekniska utvecklingen men även då behov och hotbild har ändrats finns det behov av att genomföra en översyn över nyttjandet av FTN hos civila myndigheter. Rakelsystemets införande är även en väsentlig del i denna översyn liksom kostnadsbilden för eventuella uppgraderingar i samband med förändringar i FTN:s tjänsteutbud. 2.2 Syfte Med bakgrund av det förändringsarbete som sker med FTN har MSB sett behov av att beskriva nuläget av nyttjandet av FTN hos civila myndigheter och att skapa beslutsunderlag för en inriktning för FTN för civila myndigheter. 2.3 Förstudien Ett första steg i arbetet med framtagandet av behovsbilden är att göra en förstudie som beskriver nuläget och som bildar ett beslutsunderlag för inriktningen Fortsatt nyttjande av FTN för civila myndigheter. Arbetet med förstudien har tagits fram av: - Christer Wiklund MSB - Christer Wiberg Combitech - Göran Bojnell Combitech Som en del i arbetet har en workshop genomförts ( i Karlstad) med följande deltagare: - Niklas Andrén MSB - Christer Wiklund MSB - Antoine Wittebols MSB - Bo Karlsson Combitech - Christer Wiberg Combitech - Göran Bojnell Combitech

9 9 2.4 Avgränsningar Arbetet med förstudien har delats i in ett antal delmål genom att översiktligt beskriva: Kort historik om FTN:s utveckling. Varför och på vilka grunder skaffades FTN till civila myndigheter? Eventuella styrande regelverk (rättsliga krav/förordningar) för användande av FTN som reservalternativ. Beskriva vilka förändringar som FTN genomgår och konsekvenser av detta (FTN 2012). Beskriva det förändringsarbete som behöver göras inför anpassning till nya FTN, dvs. vilka krav ställs på anpassning av äldre materiel till nya tekniska gränssnitt. Grov analys av vilka kostnader som tillkommer i form av investering av ny materiel och/eller förändrad drift. Redovisning av några myndigheters behov och nyttjande av FTN. 2.5 Metod Arbetet med förstudien har genomförts genom informationsinhämtning på publika hemsidor som innehåller information om FTN och dess nyttjande. Ett antal myndigheter har valts ut för intervju om dess användning av tjänster i FTN och kommande behov. Samråd har därefter tagits med kontaktpersonerna på respektive myndighet för en avstämning av den text som är skriven i detta dokument om myndighetens utnyttjande av FTN. Studien avslutades med en workshop med redovisning av arbetsmaterial och framtagning av beslutsunderlag för fortsatt arbete. Workshopen hölls hos MSB i Karlstad. 2.6 Läsanvisningar Dokumentet är indelat enligt följande: Kapitel 3 beskriver den historiska bakgrunden till FTN och kort information om civila myndigheters nyttjande av FTN. Kapitel 4 beskriver hur FTN används på några utvalda myndigheter. Kapitel 5 beskriver tjänsteutbudet i FTN och konsekvenserna vid ett teknikskifte. Kapitel 6 ger en grov sammanfattning över de kostnader som uppstår genom användande av FTN. Kapitel 7 och 8 redovisar den analys som gjordes vid workshopen och slutsatser avseende övergripande riktlinjer för civila myndigheters fortsatta nyttjande av FTN.

10 10 3 Historiska fakta 3.1 Tillkomsten av Försvarets Telenät (FTN) och dess utveckling I början av 1950-talet började flygvapnet bygga ett fast radiolänknät som benämndes FFRL (Försvarets Fasta Radiolänknät). Detta radiolänknät var avsett att täcka behovet av snabba och säkra förbindelser för uppbyggnaden av nya luftbevakningssystem och var från början i huvudsak avsett för luftbevakning och stridsledning. 1 Under mitten av 1960-talet påbörjades en omfattande integration av den operativa ledningens och strilsystemets samband. Nu kom begreppet FTN (Försvarets Telenät) att användas. FTN skapades för att stödja Försvarsmaktens behov av säker telekommunikation. Med tiden har Försvarsmaktens huvuduppgifter förändrats vilket påverkat kraven på FTN. Utvecklingen av FTN var under lång tid koncentrerad på att skapa god uthållighet mot krigsskador. Vid extraordinära händelser har det visat sig att de publika telenäten inte har tillräcklig kapacitet och tillgänglighet för att svara upp mot de krav som ställs av nämnda myndigheter. Under senare år har därför ett antal centrala, regionala och lokala myndigheter anslutits till FTN. Syftet är att säkerställa deras ledningsmöjligheter och ge möjlighet till samverkan med Försvarsmakten för att lösa uppgifter för samhället vid extraordinära händelser i fredstid. Ett annat syfte är att stödja kärnkraftsverksamheten för att garantera en säker möjlighet att kommunicera inbördes i händelse av ett olyckstillbud Civila myndigheters användande av FTN Utgångspunkten för centrala myndigheters krishantering är i princip följande: Förordningen (SFS 2006:942) som beskriver att Myndigheterna skall samverka och stödja varandra vid en krissituation. Syfte med en anslutning till FTN för civila myndigheter kan vara följande: Förbättra ledningsförmågan under extraordinära händelser. Skapa en redundans till publik telekommunikation, med syfte att säkerställa en förstärkt förmåga hos de viktigaste aktörerna inom krisberedskapen. 1 Källa: utvecklingen_av_fv_telefoni-_och_transmissionssystem.pdf och radiolank.pdf (www.fht.nu) 2 Källa: SOU 2003:10, Trygga medborgare - säker kommunikation

11 11 Myndigheter som omfattas av krisförordningen har möjlighet att ansluta sig till FTN. Exempel på användare på olika nivåer: Central nivå Polisen, Sjöfartsverket, Tullen och Strålsäkerhetsmyndigheten Regional nivå Polisen (LKC), Länsstyrelser, Landsting och kärnkraftverk Lokal nivå RC, brandstationer 3.3 Rättsliga krav och avtal som styr användandet av FTN Frågeställning FTN är idag inte det enda för myndigheterna gemensamma kommunikationsmedlet. Idag finns det andra möjligheter till att skapa alternativ till ordinarie kommunikation med publika teleoperatörer, ett exempel är Rakel. Av den anledningen kan följande fråga ställas: Finns det några rättsliga krav eller förordningar som är styrande för myndigheternas anslutning och nyttjande av FTN? Förordning 2002:472 Viktiga aktörer är myndigheter enligt 4 i Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap som ersätts av Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. I efterföljande sammanställning visas civila myndigheter med utpekat särskilt ansvar för krisberedskap och som är möjliga nyttjare av tjänster i FTN. De myndigheter som använder FTN är markerade med kursiv stil. 3 4 Elsäkerhetsverket Finansinspektionen Flygräddningscentralen (ARCC) i Göteborg FOI Försvarets Materielverk Försvarsdepartementet Försvarsmakten Försäkringskassan Kustbevakningen Kärnkraftsäkerhet (KKV) Landsting Livsmedelsverket LFV Länspolismyndigheter (LKC) Riksgäldskontoret Rikspolisstyrelsen Räddningstjänsten (cirka 180 brandstationer) Sjöfartsverket Sjöräddningscentralen (MRCC) i Göteborg Skatteverket SMHI Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens Energimyndighet Statens jordbruksverk Statens kärnkraftinspektion Statens veterinärmedicinska anstalt 3 Källa: SOU 2006:942 4 Källa: ATL Fredskatalog 2009 samt information från kontaktpersoner i denna rapport.

12 12 Länsstyrelserna MSB NMC (Telia Sonera) Pensionsmyndigheten Rekryteringsmyndigheten Post- och telestyrelsen Regeringskansliet Strålsäkerhetsmyndigheten Affärsverket svenska kraftnät Sveriges Riksdag SÄPO Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket (HK, RSC under anslutning) Förordning 2006:942 Det finns ingen förordning som direkt pekar på ett uttalat nyttjande av FTN. Däremot står det i 11 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap om behovet av kommunikation: Myndigheterna som anges i bilagan till denna förordning, länsstyrelserna samt i övrigt de andra myndigheter som regeringen meddelar föreskrifter om eller beslutar efter förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. Myndigheterna ska särskilt: Samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig myndighet. Samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda. Beakta behovet av säkerhet och kompatibilitet i de tekniska system som är nödvändiga för att myndigheterna ska kunna utföra sitt arbete. Beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) som förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Med förordningen 2006:942 pekas det med andra ord på behovet av åtgärder för fredstida krishantering och förhöjd beredskap. Det finns förslag på att civila myndigheter inom krishanteringssystemet i ökad omfattning ansluts till Försvarets telenät (FTN) i syfte att minska sårbarheten i kommunikationsvägarna. 5 Enligt information på FMV hemsida skall Försvarets telenät användas för totalförsvarsändamål och ska garantera Försvarsmaktens telekommunikation av hög kvalitet i fred, kris och krig. För att underlätta samarbete i samhället finns även civila abonnenter som till exempel LFV, SMHI, Försvarets Radioanstalt, Rekryteringsmyndigheten och länsstyrelserna. Försvarets telenät används också som stöd för kärnkraftssäkerheten. 6 5 Källa: tv_krisberedskap_ruben.pdf 6 Källa:

13 SSMFS 2008:12 I Strålssäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:12 står följande med avseende på sambandsutrustning för olika anläggningstyper enligt SSM:s klassificering: Anläggningar som hänförs till kategori 1 och och 2.21 Vid anläggningen ska det finnas sambandsutrustning i tillräcklig omfattning som möjliggör kommunikation dels inom anläggningen, dels mellan anläggningen och polismyndighet eller andra berörda myndigheter. Sambandsutrustningen ska bestå av minst två av varandra oberoende och diversifierade sambandssystem som kontinuerligt medger tvåvägs röstkommunikation såväl internt som externt. För larmöverföring, såväl internt som externt, ska det finnas minst två av varandra oberoende och diversifierade sambandssystem. Anläggningar som hänförs till kategori 3 Vid en anläggning ska det finnas sambandsutrustning i tillräcklig omfattning som möjliggör kommunikation dels inom anläggningen dels mellan anläggningen och polismyndighet eller andra berörda myndigheter. Överföring av larm från anläggningen till bevakningscentralen ska ske med övervakad överföring. Texten i SSMFS 2008:12 har sitt ursprung i föreskrifter som skrevs redan SSM tolkar innehållet i SSMFS 2008:12 som att FTN för deras verksamhet är ett av de oberoende och diversifierade sambandssystemen. 7 Med detta följer att tillgången till FTN är nödvändigt för SSM:s verksamhet. 7 Källa: Jonas Lindgren, Strålssäkerhetsmyndigheten

14 14 Ansvars- och rollfördelning Myndighet Försvarsmakten (FM HKV) Roll Materielsystemansvarig Ansvaret för arbetet med inventering och konvertering av gamla abonnentsystem till IPbaserad kommunikation vilar på materielsystemansvarig (MSA) för FTN vid FM HKV. Försvaret Materielverk (FMV) Svarar för nätutbyggnad och vidmakthållande. FMV AK LED Nät ger tekniskt stöd för teknik- och produktval för exempelvis gateways mellan TDM och IP. Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) FM LOG MSB Nätoperatör för FTN. Nätägarens företrädare är FMTM, Tek Ledsyst. Svarar för driftfrågor, underhåll och service. Stödjer samhällets aktörer i frågor som rör FTN. Det finns ett ramavtal FMV KB som redovisar respektive parts åtaganden mellan FMV och MSB. Det vill säga MSB är koordinator åt FMV för det som myndigheter kan nyttja i FTN.

15 15 4 Några utvalda myndigheters användande av FTN 4.1 Allmänt Enligt gällande anvisningar skall förbindelser till FTN för civila myndigheter betraktas som krisförbindelser som skall nyttjas vid extraordinära händelser i samhället när de publika telenäten inte fungerar. För detta ändamål finns det idag ATL-abonnemang (nödtelefoner) och anslutning till abonnentens telefonväxel via ISDN PRA (2 Mbit/s och G.703). I en framtid kan behovet av att även hantera datatrafik vid kriser att öka (nyttjande av FM IP). Ett exempel på detta kan vara kärnkraftsverkens eventuella behov av datakommunikation till berörda myndigheter vid en kris. För att tillgodose detta så projekteras alla nya förbindelser med 2x4 Mbit/s där det i dagsläget oftast nyttjas endast en 2 Mbit/s-förbindelse. Idag är även Rakel en stor användare av förbindelser i FTN (transmission mellan basstationer och växlar). För att få en bild över nyttjandet har några myndigheter intervjuats om dess nuvarande och framtida behov av tjänster i FTN. 4.2 Frågepaket för intervjuer Här är några av de frågor som använts som underlag vid intervjuerna: 1. Vilka tjänster i FTN används? - används FTN idag? - dataöverföring via FTN/ATL - telefoni (tal) - trunkförbindelse mellan arbetsplatser/ledningsplatser, etc. - dataöverföring via FM IP 2. Anslutning av telefoni: - Växelanslutning med trunkförbindelse - ATL-abonnemang (ATL-telefon) 3. Hur ofta används tjänsterna (vid en krissituation, för normal verksamhet, etc.)? - som reservalternativ - sällan - enstaka tillfällen - återkommande 4. Med vilka intressenter sker det kommunikation? 5. Finns det några ställda tillgänglighetskrav på tjänsterna? 6. Vilken typ av anslutning till FTN används? - Anslutning via RL-länk

16 16 - Anslutning via parkabel (koppar) - Anslutning via fiber - Enkel eller dubbelanslutning 7. Används Rakel som ett alternativ till tjänster i FTN 4.3 Centrala myndigheter Kustbevakningen Kontaktperson: Jan Olsson, Kustbevakningen nyttjar FTN med FM IP för kontinuerlig sjölägesinformation via SjöBasis (7 x 24). Det finns förbindelser för system Strima via FM IP. All telefonkommunikation sker via operatören Telenors fasta och mobila nät, dvs. ATL nyttjas inte. Mobiltelefon nyttjas som reserv. Anslutningar sker via radiolänk alternativt via fiber. Rakel nyttjas kontinuerligt. Kustbevakningen har även koppling mot Rakel för telefoni LFV Kontaktperson: Gunnar Magnusson, LFV använder FTN för följande funktioner: Flygradio med 6-trådsförbindelser i ATL (talförbindelser) Dataförbindelser för radaröverföring i ATL (modemförbindelser) Telefoni med växelanknytningar på större anläggningar (2 Mbit/s ISDN) Enstaka 2-tråds ATL-abonnemang för uppringt radarsamband med modem FTN och ATL ses som ett av tre sambandsnät. De övriga sambandsnäten tillhandahålls av civila nätoperatörer. LFV kan på grund av tillgänglighetskrav på flygledning (flygoperativ verksamhet) få snabb felavhjälpning i FTN under dagtid genom ett avropsavtal (Flygledningsprioriterad felanmälan). Flygverksamheten bedrivs som 7 x 24. FTN ansluts via radiolänkförbindelser i försvaret för att inte få beroende av tillgängligheten i kabelnäten hos en civil nätoperatör. Fiber- och kabelförbindelser är endast som reserv när länkförbindelserna ligger nere. Fiberförbindelser finns bara mellan backbone-noder i Norrland och inte på accessförbindelser. LFV använder FTN enbart som sambandsform för intern kommunikation inom den egna verksamheten, dvs. det sker ingen kommunikation med andra myndigheter. FTN används endast för operativa funktioner i flygtrafiktjänst. LFV ser ett kommande behov av att få tillgång till FM IP.

17 17 Rakel används inte. Räddningstjänsten på flygplatser kommer eventuellt att använda Rakel men detta ligger inom Svedavias ansvarsområde MSB Anslutning till FTN och ATL ses som ett reservalternativ när ordinarie kommunikationsvägar med publik teleoperatör inte fungerar. Idag är telefonväxlar anslutna till FTN/ATL och det finns även ATL-abonnemang (nödtelefoner) MSB - Rakelverksamheten Kontaktperson: Otto Gardemeister, FTN används för transmission mellan olika nätelement i Rakelsystemet, till exempel mellan växel och basstationer, växel och driftcentral, växel och kommunikationscentral. FTN är en av leverantörerna av transmission. Tillsammans med andra publika nätleverantörer skapas redundans i nätet. FTN skulle kunna användas i större utsträckning men nu sätts begränsningar på grund av krav från Försvarsmakten. FTN kommer att nyttjas mer framöver för förbindelser i Rakelsystemets stomnät Polisen Kontaktperson: Lars-Åke Jonsson, Generellt nyttjar polisen FTN främst för anslutning av växlar till ATL och då med ISDN PRA/G.703. Anslutningen av växlar till nya IP ATL bedöms av sekretesskäl att ske med samma gränssnitt som till dagens ATL. FTN ses som ett reservalternativ som nyttjas vid extraordinära händelser i samhället när ordinarie telefonnät inte går att nyttja. Anslutningen till de större arbetsplatserna sker med dubbelanslutning (radiolänk och kabel). Det finns eventuellt ett kommande behov av att nyttja FM IP som bärartjänst för datatrafik Sjöfartsverket Kontaktperson: Per Stålhammar, , Sjöfartsverket har en 2-tråds ATL-telefon i sitt beredskapsrum på huvudkontoret. Telefonen är sällan använd på grund av att den skall utnyttjas vid krishantering. ATL är anslutet till Sjöfartsverkets växel och kan nås via prefix. Det finns även andra separata ATL telefoner, fristående från telefonväxeln, som skall fungera oavsett om växeln fungerar eller ej. För överföring av radarinformation används transmission i FTN med 2 Mbit/sförbindelser. Förbindelserna går via radiolänk till Sjöfartsverkets VTS-central i Malmö. FM IP används inte idag men kan var aktuellt för kustradio.

18 18 Rakel används för sjöräddningen (JRCC, Joint Rescue Co-ordination Centre) och är planerat för sjötrafikinformation (VTS, Vessel Traffic Service) men är ännu inte anslutet (november 2010) SOS Alarm SOS Alarm saknar idag (november 2010) anslutning till FTN Strålsäkerhetsmyndigheten Kontaktperson: Jonas Lindgren, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är en stor användare av FTN med dess tjänster. Här följer några användningsområden: Telefoni, ATL-abonnemang via 2 Mbit/s-anslutning av huvudkontorets växel och IP ATL Anslutning till IP ATL med egen IP-växel Datatrafik genom förbindelser mellan olika anläggningar via FM IP Egen e-postserver på FM IP Videokonferens via FM IP Tjänsterna i FTN används kontinuerligt och då framför allt FM IP. ATL används mera som reserv. SSM samverkar med ett stort antal aktörer, både centrala och regionala, vid olyckor inom kärnkraftsområdet. Exempel: Kärnkraftverk Länsstyrelser Kustbevakningen Polis SMHI Försvarsmakten SSM är även användare av Rakel. Vid kärnkraftverk råder dock vissa begränsningar i nyttjandet av Rakel Tullverket Kontaktperson: Åke Samuelsson, , , Anslutning till FTN och ATL ses som ett reservalternativ när ordinarie kommunikationsvägar med publik teleoperatör inte fungerar. Kommunikation via FTN sker med de verksamheter som hanterar krisberedskap (både internt inom Tullverket och externt). Idag är det telefonväxlar i sambandscentralen i Kiruna och huvudkontoret i Stockholm som är anslutna till FTN/ATL.

19 19 På sikt kommer även verksamheten i Malmö att anslutas. I Malmö kommer även två separata telefonabonnemang för ATL att installeras. FTN-anslutningen i Malmö förbereds för FTN Anslutningen sker via radiolänk (Stockholm, Malmö) alternativt via fiber (Kiruna). Tullverket i Kiruna nyttjar även FTN för sin dispatcher-anslutning mot Rakel. 4.4 Regionala myndigheter Polisen (LKC) FTN används som ett reservsamband. Anslutningen består av telefonväxelanslutningar samt fristående ATL-telefoner. Regionala ledningsplatser är anslutna med radiolänk (vid egen ledningsplats eller länsstyrelsens ledningsplats) Landsting FTN används som ett reservsamband. Anslutningen består av telefonväxelanslutningar samt fristående ATL-telefoner. Regionala ledningsplatser är anslutna med radiolänk. Idag är det fyra landsting som inte har FTN (Värmland, Västernorrland, Halland och Södermanland) Länsstyrelse Kontaktperson: Jan Edenquist, , Länsstyrelsen i Uppsala. Länsstyrelsen i Uppsala län bedöms som representativt för ett kärnkraftslän. Länsstyrelsen i Uppsala har fyra kommunikationsvägar för extern kommunikation. Samtliga anses lika viktiga för att skapa tillräcklig redundans och inget alternativ bedöms mindre viktigt eller används som ett reservalternativ. De fyra kommunikationsvägarna är: Telefoni (fast och mobil telefoni) Försvarets Tele Nät (FTN) RAKEL Satellittelefoni

20 20 Länsstyrelsen ser FTN som en av fyra kommunikationsvägar och som ett reservalternativ till publik telefoni. I kommunikationen med SSM har däremot FTN en central roll eftersom den videokonferens som upprättas mellan länsstyrelser och SSM:s experter är utomordentligt viktig vid en kärnkraftsolycka. Många aktörer har tillgång till FTN men nyttjandet av FTN (ATL) som reservsamband kunde vara högre. Kunskapen om kommunikationsmöjligheter och användningsområden kan förbättras genom utbildning. De aktörer som betecknas som lokala (exempelvis kommuner) bör kunna gå över till att nyttja Rakel istället för FTN och ATL Kärnkraftverk Kärnkraftverken använder FTN för bland annat kommunikation med SSM och länsstyrelsen genom att nyttja funktionerna ATL och FM IP. 4.5 Lokala myndigheter Kommuner Anslutningen till en kommun sker i regel till kommunens räddningscentral eller huvudbrandstation. Det är ett fåtal kommunala ledningsplatser (mindre än 10) som har anslutning till FTN. FTN nyttjas som ett reservalternativ till publika telefonnätet. Anslutningen består av en fristående ATL-telefon. Generellt är nyttjandet av FTN och ATL i den kommunala räddningstjänsten låg. Vid slumpmässiga kontroller visar det sig ofta att abonnemanget inte fungerar.

21 21 5 Tjänsteutbud 5.1 Tjänsteutbud i dagens FTN Infrastruktur FTN har ett tjänsteutbud för ren transmissionskapacitet i form av stela förbindelser och även som tjänster som nyttjar denna transmission som informationsbärare Transmissionskapacitet Transmission levereras normalt som digitala trunkförbindelser för uppkoppling av stela förbindelser (punkt-till-punkt) mellan två abonnenter. Kapaciteten kan exempelvis vara 2 Mbit/s med gränssnittet G.703. Transmission kan även vara stela 2-trådiga eller 4-trådiga analoga förbindelser mellan två abonnenter. Förbindelsen är ofta ändpunkten mot en abonnent för anslutning till FTN och framförs via en fysisk kopparkabel. I FTN framförs förbindelsen digitalt mellan abonnenterna Telefoni FTN tillhandahåller kretsförmedlad telefoni med hjälp av tjänsten ATL (Automatiskt förmedlad Telefontrafik, Landsomfattande). Anslutningen till ATL kan antingen vara en digital trunkförbindelse av en telefonväxel (2 Mbit/s ISDN PRA med G.703) eller som ett 2-trådigt telefonabonnemang (ATL-telefon med 2-trådig eller 4-trådig analog förbindelse) FM IP FM IP är ett slutet IP-nät för kommunikation med andra abonnenter anslutna till samma nät. För anslutning till nätet ställs krav på säkerhetslösningar i form av Färist (Försvarets brandvägg med VPN-krypto) och krypteringsutrustningar. Det finns ingen kommunikationsmöjlighet till externa abonnenter utanför FM IPnätet. 5.2 Tjänsteutbud i morgondagens FTN FTN Systemversion 2012 (FTN 2012) Försvarets Telenät är inne i en förändringsprocess och kommer under de närmaste åren att realisera ett All-IP baserat, landsomfattande nät, som erbjuder abonnenterna robust IP-anslutning. 8 Förändringsarbetet har arbetsnamnet FTN 2012 och målet är att nätstrukturen skall vara genomförd till Källa: FTN vidareutveckling till ett All-IP nät (Informationsblad)

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters informationssäkerhet

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters informationssäkerhet samhällsskydd och beredskap REMISS 1 (5) Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet Ert datum Er referens Helena Andersson 073-026

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens

Läs mer

Vägledning för gemensam Rakelanvändning

Vägledning för gemensam Rakelanvändning Vägledning för gemensam Rakelanvändning Västernorrlands län Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 10 Sida 3 av 10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Användningsområden... 4 2.1 Mötesformer med Rakel...

Läs mer

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel

Läs mer

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK. samhällsskydd och beredskap 1 (24) Bilaga 2 Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK. samhällsskydd och beredskap 2 (24)

Läs mer

Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm mars 2010 Syfte med seminariet är att:

Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm mars 2010 Syfte med seminariet är att: Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm 10-11 mars 2010 Syfte med seminariet är att: 1. Utveckla förståelsen mellan teleoperatörer, elnätsägare och områdesansvariga

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om totalförsvar och höjd beredskap; SFS 2015:1053 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör Ekonomi- och planeringsdirektör HR-direktör Chefsjurist verksamhetsstöd Service- och säkerhetsenheten Rättsenheten Ekonomienheten Personalenheten

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 7 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Användningsområden... 3 2.1 Mötesformer med Lync...

Läs mer

Före. 25 oktober 2005

Före. 25 oktober 2005 Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer

Läs mer

Dnr M2016/01073/R

Dnr M2016/01073/R Remiss 2016-04-15 Dnr M2016/01073/R Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Anna Berglund Telefon 08-405 49 58 E-post anna.berglund@regeringskansliet.se Informationsansvar enligt det s.k. Inspiredirektivet;

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Bilaga 2. Uppdraget fas 2

Bilaga 2. Uppdraget fas 2 Sid 1 (8) Dnr Bilaga 2 Hemställan om redovisning av resurser avseende expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (CBRN-området) fas 2 Regeringen

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län Bo Edström Christer Wiklund Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 1 (21) Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings Notera:

Läs mer

Programmeringsanvisningar för lokal, regional och nationell nivå

Programmeringsanvisningar för lokal, regional och nationell nivå Programmeringsanvisningar för lokal, regional och nationell nivå Datum: 2012-10-02 Publ.nr: MSB471 ISBN 978-91-7383-275-5 Diarienummer: 10194-2010 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten

Läs mer

Täckning och robusthet i Rakel. Jonas Karlsson MSB

Täckning och robusthet i Rakel. Jonas Karlsson MSB Täckning och robusthet i Rakel Jonas Karlsson MSB Mål Öka robusthet Bygg egna radiolänkförbindelser radiolänkprojektet klart Bygg reservkraft AGA (Air Ground Air) Förtätningar och kapacitetshöjningar kontinuerligt

Läs mer

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter L A N T M Ä T E R I E T 1 (21) PM Enkätsammanställning 2011-01-18 Dnr 508-2010/2787 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.

Läs mer

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap

Bakgrund robusthet och reparationsberedskap RakEL Bakgrund robusthet och reparationsberedskap Målen för vår säkerhet! Prop. 2008/09:140 Målen för vår säkerhet är: att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att

Läs mer

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter 1 (19) PM Enkätsammanställning 2013-01-23 Dnr 508-2012/4786 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Rakel. Statusrapport K-sam 7 oktober 2011

Rakel. Statusrapport K-sam 7 oktober 2011 Rakel Statusrapport K-sam 7 oktober 2011 Agenda MSB Rakels fokus: Vara samhällets sambandssystem för ledning och kris Få ordning på ekonomin Rakel ska vara självfinansierande Fler betalande kunder ger

Läs mer

En väg till framgångsrik samverkan. Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter

En väg till framgångsrik samverkan. Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter En väg till framgångsrik samverkan Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter Länsstyrelsernas uppdrag är tydligt: Information, samordning och stöd för att främja en anslutning till Rakel. Behovet

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län

Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län samhällsskydd och beredskap Exempel Kalmar län 1 (5) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län Notera: Detta dokument kan användas som

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Länsstyrelsens ledningsplatser (LLP)

Länsstyrelsens ledningsplatser (LLP) Länsstyrelsens ledningsplatser (LLP) Preliminär plan för Funktionskontroll, underhållsbesök och på Länsstyrelsens ledningsplatser (LLP) Funktionskontroll (FK) vart femte år med mellanliggande Underhållsbesök

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0 Vilka har tagit fram riktlinjerna? Projekt Samverkan i Rakel Styrgrupp MSB (ordförande Per-Åke Mårtensson, Håkan Axelsson, Kurt Andersson) Socialstyrelsen

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter ENKÄTSAMMANSTÄLLNING 2015-02-09 Dnr 508-2014/5510 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter TINA KEMPE I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen

Läs mer

Delegering av processbehörighet i arbetstvister

Delegering av processbehörighet i arbetstvister Delegering av processbehörighet i arbetstvister 341 376 Utgiven av Arbetsgivarverket 2014 Produktion: Arbetsgivarverket Innehåll Förord Delegering av Arbetsgivarverkets processbehörighet Bilaga till Arbetsgivarverkets

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel

Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel Datum: 2012-05-29 Publ.nr MSB440 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster, Rakelverksamheten Tel växel: 0771-240 240 2 Innehållsförteckning Lednings-

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-29 KS-2014/1199.142 1 (4) HANDLÄGGARE Tillman, Sven Sven.Tillman@huddinge.se Kommunstyrelsen Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),

Läs mer

SNABB, SÄKER OCH LÖNSAM LARMÖVERFÖRING med Rakel eller Tetra Contal Security AB är ett av Sveriges ledande företag inom in- och utalarmering, integrerade säkerhetssystem och larmsändare. Med ett flexibelt

Läs mer

PTS Förstudierapport 700 MHz - Förstudie inför arbete med tilldelning av 694 790 MHz

PTS Förstudierapport 700 MHz - Förstudie inför arbete med tilldelning av 694 790 MHz MSB-108.3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (9) Ert datum 2015-02-25 Er referens PTS-ER-2015:10 Post och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm PTS Förstudierapport 700 MHz - Förstudie

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Vad är speciellt med Rakel? Den politiska förankringen Robustheten Täckning som kan förstärkas vid behov

Läs mer

Godkännande av kundapplikationer

Godkännande av kundapplikationer samhällsskydd och beredskap 1 (9) Godkännande av kundapplikationer MSB-50.2 samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1 Alla applikationer måste godkännas... 3 1.1 Hur går ansökan om godkännande

Läs mer

Rakel - nya polisradion. Polisens införande av Rakel Hösten 2008 Etapp 3: Halland, Västra Götaland

Rakel - nya polisradion. Polisens införande av Rakel Hösten 2008 Etapp 3: Halland, Västra Götaland Rakel - nya polisradion Polisens införande av Rakel Hösten 2008 Etapp 3: Halland, Västra Götaland Polisens införande av Rakel Rikspolisstyrelsen arbetar med införandet av nya radiosystemet Rakel inom hela

Läs mer

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB MSB:s särskilda ansvar rörande civilt försvar MSB ska företräda det

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...

Läs mer

Grundläggande begrepp och regelverk

Grundläggande begrepp och regelverk Grundläggande begrepp och regelverk Regeringsformen om krig och krigsfara Sverige ska ha regler som så långt det är möjligt skapar grund för legalt handlande även i krigstid. Krigsdelegation i stället

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling (Ds 2017:31)

Elektroniska fakturor vid offentlig upphandling (Ds 2017:31) Remiss 2017-06-29 Fi2017/02886/DF Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Enheten för digital förvaltning Veronica Eckerby veronica.eckerby@regeringskansliet.se Elektroniska fakturor

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

REMISSVAR. Sammanfattning. Övergripande synpunkter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

REMISSVAR. Sammanfattning. Övergripande synpunkter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap REMISSVAR Datum 2017-05-09 Ert datum 2017-03-15 Diarienr 2017-1730 Er referens Ju2017/021730/SSK 1 (7) Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Kommunal krisledningsplan

Kommunal krisledningsplan Kommunal krisledningsplan vid extraordinära händelser i Värnamo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-08-30, 119 Kommunal krisledning Denna plan äger tillämpning för kommunens ledning vid extraordinära

Läs mer

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och

Läs mer

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter

Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter ENKÄTSAMMANSTÄLLNING 2016-06-17 Dnr 508-2015/4543 Införande av SWEREF 99 och RH 2000 i statliga myndigheter TINA KEMPE I den Nationella geodatastrategin står att en snabb övergång till de nationella referenssystemen

Läs mer

Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016

Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 SAMÖ 2016 Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 Program 10.00 SAMÖ 2016 11.30 Utvärdera för att lära och utveckla 12.15 Lunch 13.00 Hur ska

Läs mer

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Inbjudan till RFI - Request for information

Inbjudan till RFI - Request for information samhällsskydd och beredskap RFI 1 (9) Inbjudan till RFI - Request for information Avseende drift-och investeringskostnader samt uppskattning av tidplan för att nå skarp drift av säker och tillgänglig mobil

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Gemensam Lägesuppfattning (GLU) Ledningsanvisningar

Gemensam Lägesuppfattning (GLU) Ledningsanvisningar Gemensam Lägesuppfattning (GLU) Nu presenterar flera operatörer driftinformation i GLU och fler är på gång Ledningsanvisningar Stadsnät i Uppland deltar i pilot Jonny Nilsson PTS Lars Björkman SSNf Gemensam

Läs mer

DYGNET RUNT ÅRET OM. Försvarsmaktens telenät- och markteleförband, FMTM. Ett ständigt insatt insatsförband.

DYGNET RUNT ÅRET OM. Försvarsmaktens telenät- och markteleförband, FMTM. Ett ständigt insatt insatsförband. DYGNET RUNT ÅRET OM Försvarsmaktens telenät- och markteleförband, FMTM. Ett ständigt insatt insatsförband. FMTM STÖDJER FÖRSVARSMAKTENS FÖRBAND Försvarsmakten 2013 Formgivning och illustration: FMTM, Örebro

Läs mer

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Kalmar län

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Kalmar län samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 1 (17) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära

Läs mer

Processbeskrivning för införande av Rakel vid ledningsplatser

Processbeskrivning för införande av Rakel vid ledningsplatser samhällsskydd och beredskap Processbeskrivning 1.0 1 (9) Bo Edström tel. nr 010-240 5025 bo.edstrom@msb.se Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Processbeskrivning för införande

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Några stolpar FIBER ÄR FRAMTIDEN Idag finns det inga hastighetsbegränsningar BILLIGARE TJÄNSTER TV/Bredband/Telefon blir billigare ATTRAKTIVARE FASTIGHET Fastighetens

Läs mer

Samhällets informationssäkerhet

Samhällets informationssäkerhet Samhällets informationssäkerhet Handlingsplan 2008 2009 2010 Dr. Per Oscarson Krisberedskapsmyndigheten Krisberedskapsmyndigheten försvinner Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätter KBM,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om elektronisk kommunikation; SFS 2003:396 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap; SFS 2006:544 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1

Läs mer