Civila myndigheters användande av tjänster i Försvarets Telenät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Civila myndigheters användande av tjänster i Försvarets Telenät"

Transkript

1 DDDDDDDDDD Datum Diarienr Civila myndigheters användande av tjänster i Försvarets Telenät Förstudie över dagens användande av tjänster och framtida behov

2 MSB:s kontaktperson: Christer Wiklund,

3 3 Förord Försvarets Telenät (FTN) kommer att förändra sitt tjänsteutbud på grund av bland annat den tekniska utvecklingen men även då såväl behov som hotbild har förändrats. För att få ett ställningstagande och ett beslutsunderlag inför kommande förändringar har MSB genomfört en förstudie. Denna rapport är resultatet av detta arbete.

4 4 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Förstudien Avgränsningar Metod Läsanvisningar Historiska fakta Tillkomsten av Försvarets Telenät (FTN) och dess utveckling Civila myndigheters användande av FTN Rättsliga krav och avtal som styr användandet av FTN Frågeställning Förordning 2002: Förordning 2006: SSMFS 2008: Några utvalda myndigheters användande av FTN Allmänt Frågepaket för intervjuer Centrala myndigheter Kustbevakningen LFV MSB MSB - Rakelverksamheten Polisen Sjöfartsverket SOS Alarm Strålsäkerhetsmyndigheten Tullverket Regionala myndigheter Polisen (LKC) Landsting Länsstyrelse Kärnkraftverk Lokala myndigheter Kommuner Tjänsteutbud Tjänsteutbud i dagens FTN Infrastruktur... 21

5 Transmissionskapacitet Telefoni FM IP Tjänsteutbud i morgondagens FTN FTN Systemversion 2012 (FTN 2012) Målbild för FTN:s vidareutveckling Nätbyggnad Tjänster Konsekvenser för användaren vid ett teknikskifte IP-baserad tjänst Kretskopplad tjänst Behov av omsättning av materiel Driftprofil för drift och underhåll av FTN Kostnader för övergång till FTN Principer för hantering av kostnader Driftkostnader idag Investeringskostnader för nya FTN Investeringskostnader för ny radiolänkutrustning Investeringskostnader för uppgradering av radiolänk Avvecklingskostnader Drift- och underhållskostnader för tjänster i nya FTN Bedömd kostnadsbild för övergång till FTN Kostnadsbild på regional nivå Kostnadsbild på lokal nivå Analys (Workshop) Genomförande av analys Analys central nivå - operativa myndigheter Myndigheter som använder FTN kontinuerligt Myndigheter som använder FTN som reservsamband Analys på regional nivå Kärnkraftslän Analys på regional nivå, ej kärnkraftslän Analys på lokal nivå Slutsatser Ordförklaringar och definitioner... 33

6 6 1 Sammanfattning FTN och då speciellt tjänsterna ATL och FM IP används av myndigheter på olika sätt beroende på om de är centrala, regionala eller lokala. Generellt sett är nyttjandegraden högst på central nivå och lägre på lokal nivå. Berörda myndigheter enligt Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 11 Särskilt ansvar för krisberedskapen är: Myndigheterna som anges i bilagan till denna förordning, länsstyrelserna samt i övrigt de andra myndigheter som regeringen meddelar föreskrifter om eller beslutar efter förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. Enligt punkten 6 ska myndigheterna särskilt: Beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) som förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det har inte genom denna förstudie gått att få belägg för att FTN skall nyttjas av civila myndigheter som reservnät utan det står endast i SSM:s förordning SSMFS 2008:12 att kommunikation skall ske på alternativa sätt (diversifierade sambandssystem). Ursprungligen var FTN i princip det enda reservalternativet för att skapa redundans till de tjänster som nyttjades i publika leverantörers nät. En bedömning är att Rakel kan bli det alternativa kommunikationssättet för tal. Genom att framöver i möjligaste mån nyttja Rakel istället för FTN/ATL behöver det inte ske någon större investering i ny materiel för anpassningen till FTN Nedan följer ett antal slutsatser som förstudien har kommit fram till: Central nivå: 1. Centrala myndigheter som använder FM IP för datakommunikation bör behålla FTN. 2. Centrala myndigheter som använder FTN som reservförbindelse bör göra en analys av myndighetens kommunikationsbehov. Rakel kan vara ett bättre alternativ till reservförbindelse samt att investeringskostnaden för fortsatt användning av FTN är hög. Regional nivå: 3. FTN på regional nivå i kärnkraftslän bör finnas kvar eftersom kommunikation mellan kärnkraftverk, SSM och länsstyrelsen är prioriterad vid en kärnkraftsolycka och kommunikationslösningen bygger på FM IP.

7 7 4. FTN för övriga länsstyrelser och landsting (ej kärnkraftslän) bör ej genomföra uppgradering eller investering eftersom Rakel är ett bättre alternativ till reservförbindelse samt att investeringskostnaden för fortsatt användning av FTN är hög. 5. FTN för polisens LKC (ej kärnkraftslän) bör utredas ytterligare om behov finns för uppgradering eller investeringar. Lokal nivå: 6. Idag bekostar MSB driften för FTN på lokal nivå. Användare på lokal nivå bör göra en analys av sitt kommunikationsbehov. Kommuner bör ej genomföra uppgradering eller investeringar eftersom Rakel är ett bättre alternativ till förbindelse. I de fall användare vill behålla FTN på lokal nivå kommer respektive användare att få betala sina egna driftskostnader. De driftkostnader som MSB betalar idag är kkr/år och investeringskostnader för FTN 2012 uppskattas till ca kkr. Andra frågor av vikt som bör beaktas i arbetet med FTN:s förändring är: Driftavtal (SLA) saknas för användandet av FTN. Detta bör ses över med avseende på myndigheternas behov. Att bevaka möjligheten att ansluta FTN/ATL med en för samtliga länsstyrelser gemensam telefonväxel (projektidé som diskuteras). Att SGSI kan var ett alternativ för datakommunikation mellan myndigheter. Att SOS Alarm saknar FTN-anslutning.

8 8 2 Inledning 2.1 Bakgrund FTN har erbjudits till civila myndigheter sedan lång tid tillbaka. MSB har i avtal med FMV förbundit sig att erbjuda tjänster i FTN till dessa myndigheter. Eftersom FTN kommer att förändra sitt tjänsteutbud på grund av bland annat den tekniska utvecklingen men även då behov och hotbild har ändrats finns det behov av att genomföra en översyn över nyttjandet av FTN hos civila myndigheter. Rakelsystemets införande är även en väsentlig del i denna översyn liksom kostnadsbilden för eventuella uppgraderingar i samband med förändringar i FTN:s tjänsteutbud. 2.2 Syfte Med bakgrund av det förändringsarbete som sker med FTN har MSB sett behov av att beskriva nuläget av nyttjandet av FTN hos civila myndigheter och att skapa beslutsunderlag för en inriktning för FTN för civila myndigheter. 2.3 Förstudien Ett första steg i arbetet med framtagandet av behovsbilden är att göra en förstudie som beskriver nuläget och som bildar ett beslutsunderlag för inriktningen Fortsatt nyttjande av FTN för civila myndigheter. Arbetet med förstudien har tagits fram av: - Christer Wiklund MSB - Christer Wiberg Combitech - Göran Bojnell Combitech Som en del i arbetet har en workshop genomförts ( i Karlstad) med följande deltagare: - Niklas Andrén MSB - Christer Wiklund MSB - Antoine Wittebols MSB - Bo Karlsson Combitech - Christer Wiberg Combitech - Göran Bojnell Combitech

9 9 2.4 Avgränsningar Arbetet med förstudien har delats i in ett antal delmål genom att översiktligt beskriva: Kort historik om FTN:s utveckling. Varför och på vilka grunder skaffades FTN till civila myndigheter? Eventuella styrande regelverk (rättsliga krav/förordningar) för användande av FTN som reservalternativ. Beskriva vilka förändringar som FTN genomgår och konsekvenser av detta (FTN 2012). Beskriva det förändringsarbete som behöver göras inför anpassning till nya FTN, dvs. vilka krav ställs på anpassning av äldre materiel till nya tekniska gränssnitt. Grov analys av vilka kostnader som tillkommer i form av investering av ny materiel och/eller förändrad drift. Redovisning av några myndigheters behov och nyttjande av FTN. 2.5 Metod Arbetet med förstudien har genomförts genom informationsinhämtning på publika hemsidor som innehåller information om FTN och dess nyttjande. Ett antal myndigheter har valts ut för intervju om dess användning av tjänster i FTN och kommande behov. Samråd har därefter tagits med kontaktpersonerna på respektive myndighet för en avstämning av den text som är skriven i detta dokument om myndighetens utnyttjande av FTN. Studien avslutades med en workshop med redovisning av arbetsmaterial och framtagning av beslutsunderlag för fortsatt arbete. Workshopen hölls hos MSB i Karlstad. 2.6 Läsanvisningar Dokumentet är indelat enligt följande: Kapitel 3 beskriver den historiska bakgrunden till FTN och kort information om civila myndigheters nyttjande av FTN. Kapitel 4 beskriver hur FTN används på några utvalda myndigheter. Kapitel 5 beskriver tjänsteutbudet i FTN och konsekvenserna vid ett teknikskifte. Kapitel 6 ger en grov sammanfattning över de kostnader som uppstår genom användande av FTN. Kapitel 7 och 8 redovisar den analys som gjordes vid workshopen och slutsatser avseende övergripande riktlinjer för civila myndigheters fortsatta nyttjande av FTN.

10 10 3 Historiska fakta 3.1 Tillkomsten av Försvarets Telenät (FTN) och dess utveckling I början av 1950-talet började flygvapnet bygga ett fast radiolänknät som benämndes FFRL (Försvarets Fasta Radiolänknät). Detta radiolänknät var avsett att täcka behovet av snabba och säkra förbindelser för uppbyggnaden av nya luftbevakningssystem och var från början i huvudsak avsett för luftbevakning och stridsledning. 1 Under mitten av 1960-talet påbörjades en omfattande integration av den operativa ledningens och strilsystemets samband. Nu kom begreppet FTN (Försvarets Telenät) att användas. FTN skapades för att stödja Försvarsmaktens behov av säker telekommunikation. Med tiden har Försvarsmaktens huvuduppgifter förändrats vilket påverkat kraven på FTN. Utvecklingen av FTN var under lång tid koncentrerad på att skapa god uthållighet mot krigsskador. Vid extraordinära händelser har det visat sig att de publika telenäten inte har tillräcklig kapacitet och tillgänglighet för att svara upp mot de krav som ställs av nämnda myndigheter. Under senare år har därför ett antal centrala, regionala och lokala myndigheter anslutits till FTN. Syftet är att säkerställa deras ledningsmöjligheter och ge möjlighet till samverkan med Försvarsmakten för att lösa uppgifter för samhället vid extraordinära händelser i fredstid. Ett annat syfte är att stödja kärnkraftsverksamheten för att garantera en säker möjlighet att kommunicera inbördes i händelse av ett olyckstillbud Civila myndigheters användande av FTN Utgångspunkten för centrala myndigheters krishantering är i princip följande: Förordningen (SFS 2006:942) som beskriver att Myndigheterna skall samverka och stödja varandra vid en krissituation. Syfte med en anslutning till FTN för civila myndigheter kan vara följande: Förbättra ledningsförmågan under extraordinära händelser. Skapa en redundans till publik telekommunikation, med syfte att säkerställa en förstärkt förmåga hos de viktigaste aktörerna inom krisberedskapen. 1 Källa: utvecklingen_av_fv_telefoni-_och_transmissionssystem.pdf och radiolank.pdf (www.fht.nu) 2 Källa: SOU 2003:10, Trygga medborgare - säker kommunikation

11 11 Myndigheter som omfattas av krisförordningen har möjlighet att ansluta sig till FTN. Exempel på användare på olika nivåer: Central nivå Polisen, Sjöfartsverket, Tullen och Strålsäkerhetsmyndigheten Regional nivå Polisen (LKC), Länsstyrelser, Landsting och kärnkraftverk Lokal nivå RC, brandstationer 3.3 Rättsliga krav och avtal som styr användandet av FTN Frågeställning FTN är idag inte det enda för myndigheterna gemensamma kommunikationsmedlet. Idag finns det andra möjligheter till att skapa alternativ till ordinarie kommunikation med publika teleoperatörer, ett exempel är Rakel. Av den anledningen kan följande fråga ställas: Finns det några rättsliga krav eller förordningar som är styrande för myndigheternas anslutning och nyttjande av FTN? Förordning 2002:472 Viktiga aktörer är myndigheter enligt 4 i Förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap som ersätts av Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. I efterföljande sammanställning visas civila myndigheter med utpekat särskilt ansvar för krisberedskap och som är möjliga nyttjare av tjänster i FTN. De myndigheter som använder FTN är markerade med kursiv stil. 3 4 Elsäkerhetsverket Finansinspektionen Flygräddningscentralen (ARCC) i Göteborg FOI Försvarets Materielverk Försvarsdepartementet Försvarsmakten Försäkringskassan Kustbevakningen Kärnkraftsäkerhet (KKV) Landsting Livsmedelsverket LFV Länspolismyndigheter (LKC) Riksgäldskontoret Rikspolisstyrelsen Räddningstjänsten (cirka 180 brandstationer) Sjöfartsverket Sjöräddningscentralen (MRCC) i Göteborg Skatteverket SMHI Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens Energimyndighet Statens jordbruksverk Statens kärnkraftinspektion Statens veterinärmedicinska anstalt 3 Källa: SOU 2006:942 4 Källa: ATL Fredskatalog 2009 samt information från kontaktpersoner i denna rapport.

12 12 Länsstyrelserna MSB NMC (Telia Sonera) Pensionsmyndigheten Rekryteringsmyndigheten Post- och telestyrelsen Regeringskansliet Strålsäkerhetsmyndigheten Affärsverket svenska kraftnät Sveriges Riksdag SÄPO Trafikverket Transportstyrelsen Tullverket (HK, RSC under anslutning) Förordning 2006:942 Det finns ingen förordning som direkt pekar på ett uttalat nyttjande av FTN. Däremot står det i 11 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap om behovet av kommunikation: Myndigheterna som anges i bilagan till denna förordning, länsstyrelserna samt i övrigt de andra myndigheter som regeringen meddelar föreskrifter om eller beslutar efter förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker. Myndigheterna ska särskilt: Samverka med länsstyrelserna i deras roll som områdesansvarig myndighet. Samverka med övriga statliga myndigheter, kommuner, landsting, sammanslutningar och näringsidkare som är berörda. Beakta behovet av säkerhet och kompatibilitet i de tekniska system som är nödvändiga för att myndigheterna ska kunna utföra sitt arbete. Beakta behovet av deltagande i det samhällsgemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (Rakel) som förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Med förordningen 2006:942 pekas det med andra ord på behovet av åtgärder för fredstida krishantering och förhöjd beredskap. Det finns förslag på att civila myndigheter inom krishanteringssystemet i ökad omfattning ansluts till Försvarets telenät (FTN) i syfte att minska sårbarheten i kommunikationsvägarna. 5 Enligt information på FMV hemsida skall Försvarets telenät användas för totalförsvarsändamål och ska garantera Försvarsmaktens telekommunikation av hög kvalitet i fred, kris och krig. För att underlätta samarbete i samhället finns även civila abonnenter som till exempel LFV, SMHI, Försvarets Radioanstalt, Rekryteringsmyndigheten och länsstyrelserna. Försvarets telenät används också som stöd för kärnkraftssäkerheten. 6 5 Källa: tv_krisberedskap_ruben.pdf 6 Källa:

13 SSMFS 2008:12 I Strålssäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:12 står följande med avseende på sambandsutrustning för olika anläggningstyper enligt SSM:s klassificering: Anläggningar som hänförs till kategori 1 och och 2.21 Vid anläggningen ska det finnas sambandsutrustning i tillräcklig omfattning som möjliggör kommunikation dels inom anläggningen, dels mellan anläggningen och polismyndighet eller andra berörda myndigheter. Sambandsutrustningen ska bestå av minst två av varandra oberoende och diversifierade sambandssystem som kontinuerligt medger tvåvägs röstkommunikation såväl internt som externt. För larmöverföring, såväl internt som externt, ska det finnas minst två av varandra oberoende och diversifierade sambandssystem. Anläggningar som hänförs till kategori 3 Vid en anläggning ska det finnas sambandsutrustning i tillräcklig omfattning som möjliggör kommunikation dels inom anläggningen dels mellan anläggningen och polismyndighet eller andra berörda myndigheter. Överföring av larm från anläggningen till bevakningscentralen ska ske med övervakad överföring. Texten i SSMFS 2008:12 har sitt ursprung i föreskrifter som skrevs redan SSM tolkar innehållet i SSMFS 2008:12 som att FTN för deras verksamhet är ett av de oberoende och diversifierade sambandssystemen. 7 Med detta följer att tillgången till FTN är nödvändigt för SSM:s verksamhet. 7 Källa: Jonas Lindgren, Strålssäkerhetsmyndigheten

14 14 Ansvars- och rollfördelning Myndighet Försvarsmakten (FM HKV) Roll Materielsystemansvarig Ansvaret för arbetet med inventering och konvertering av gamla abonnentsystem till IPbaserad kommunikation vilar på materielsystemansvarig (MSA) för FTN vid FM HKV. Försvaret Materielverk (FMV) Svarar för nätutbyggnad och vidmakthållande. FMV AK LED Nät ger tekniskt stöd för teknik- och produktval för exempelvis gateways mellan TDM och IP. Försvarsmaktens telenät- och markteleförband (FMTM) FM LOG MSB Nätoperatör för FTN. Nätägarens företrädare är FMTM, Tek Ledsyst. Svarar för driftfrågor, underhåll och service. Stödjer samhällets aktörer i frågor som rör FTN. Det finns ett ramavtal FMV KB som redovisar respektive parts åtaganden mellan FMV och MSB. Det vill säga MSB är koordinator åt FMV för det som myndigheter kan nyttja i FTN.

15 15 4 Några utvalda myndigheters användande av FTN 4.1 Allmänt Enligt gällande anvisningar skall förbindelser till FTN för civila myndigheter betraktas som krisförbindelser som skall nyttjas vid extraordinära händelser i samhället när de publika telenäten inte fungerar. För detta ändamål finns det idag ATL-abonnemang (nödtelefoner) och anslutning till abonnentens telefonväxel via ISDN PRA (2 Mbit/s och G.703). I en framtid kan behovet av att även hantera datatrafik vid kriser att öka (nyttjande av FM IP). Ett exempel på detta kan vara kärnkraftsverkens eventuella behov av datakommunikation till berörda myndigheter vid en kris. För att tillgodose detta så projekteras alla nya förbindelser med 2x4 Mbit/s där det i dagsläget oftast nyttjas endast en 2 Mbit/s-förbindelse. Idag är även Rakel en stor användare av förbindelser i FTN (transmission mellan basstationer och växlar). För att få en bild över nyttjandet har några myndigheter intervjuats om dess nuvarande och framtida behov av tjänster i FTN. 4.2 Frågepaket för intervjuer Här är några av de frågor som använts som underlag vid intervjuerna: 1. Vilka tjänster i FTN används? - används FTN idag? - dataöverföring via FTN/ATL - telefoni (tal) - trunkförbindelse mellan arbetsplatser/ledningsplatser, etc. - dataöverföring via FM IP 2. Anslutning av telefoni: - Växelanslutning med trunkförbindelse - ATL-abonnemang (ATL-telefon) 3. Hur ofta används tjänsterna (vid en krissituation, för normal verksamhet, etc.)? - som reservalternativ - sällan - enstaka tillfällen - återkommande 4. Med vilka intressenter sker det kommunikation? 5. Finns det några ställda tillgänglighetskrav på tjänsterna? 6. Vilken typ av anslutning till FTN används? - Anslutning via RL-länk

16 16 - Anslutning via parkabel (koppar) - Anslutning via fiber - Enkel eller dubbelanslutning 7. Används Rakel som ett alternativ till tjänster i FTN 4.3 Centrala myndigheter Kustbevakningen Kontaktperson: Jan Olsson, Kustbevakningen nyttjar FTN med FM IP för kontinuerlig sjölägesinformation via SjöBasis (7 x 24). Det finns förbindelser för system Strima via FM IP. All telefonkommunikation sker via operatören Telenors fasta och mobila nät, dvs. ATL nyttjas inte. Mobiltelefon nyttjas som reserv. Anslutningar sker via radiolänk alternativt via fiber. Rakel nyttjas kontinuerligt. Kustbevakningen har även koppling mot Rakel för telefoni LFV Kontaktperson: Gunnar Magnusson, LFV använder FTN för följande funktioner: Flygradio med 6-trådsförbindelser i ATL (talförbindelser) Dataförbindelser för radaröverföring i ATL (modemförbindelser) Telefoni med växelanknytningar på större anläggningar (2 Mbit/s ISDN) Enstaka 2-tråds ATL-abonnemang för uppringt radarsamband med modem FTN och ATL ses som ett av tre sambandsnät. De övriga sambandsnäten tillhandahålls av civila nätoperatörer. LFV kan på grund av tillgänglighetskrav på flygledning (flygoperativ verksamhet) få snabb felavhjälpning i FTN under dagtid genom ett avropsavtal (Flygledningsprioriterad felanmälan). Flygverksamheten bedrivs som 7 x 24. FTN ansluts via radiolänkförbindelser i försvaret för att inte få beroende av tillgängligheten i kabelnäten hos en civil nätoperatör. Fiber- och kabelförbindelser är endast som reserv när länkförbindelserna ligger nere. Fiberförbindelser finns bara mellan backbone-noder i Norrland och inte på accessförbindelser. LFV använder FTN enbart som sambandsform för intern kommunikation inom den egna verksamheten, dvs. det sker ingen kommunikation med andra myndigheter. FTN används endast för operativa funktioner i flygtrafiktjänst. LFV ser ett kommande behov av att få tillgång till FM IP.

17 17 Rakel används inte. Räddningstjänsten på flygplatser kommer eventuellt att använda Rakel men detta ligger inom Svedavias ansvarsområde MSB Anslutning till FTN och ATL ses som ett reservalternativ när ordinarie kommunikationsvägar med publik teleoperatör inte fungerar. Idag är telefonväxlar anslutna till FTN/ATL och det finns även ATL-abonnemang (nödtelefoner) MSB - Rakelverksamheten Kontaktperson: Otto Gardemeister, FTN används för transmission mellan olika nätelement i Rakelsystemet, till exempel mellan växel och basstationer, växel och driftcentral, växel och kommunikationscentral. FTN är en av leverantörerna av transmission. Tillsammans med andra publika nätleverantörer skapas redundans i nätet. FTN skulle kunna användas i större utsträckning men nu sätts begränsningar på grund av krav från Försvarsmakten. FTN kommer att nyttjas mer framöver för förbindelser i Rakelsystemets stomnät Polisen Kontaktperson: Lars-Åke Jonsson, Generellt nyttjar polisen FTN främst för anslutning av växlar till ATL och då med ISDN PRA/G.703. Anslutningen av växlar till nya IP ATL bedöms av sekretesskäl att ske med samma gränssnitt som till dagens ATL. FTN ses som ett reservalternativ som nyttjas vid extraordinära händelser i samhället när ordinarie telefonnät inte går att nyttja. Anslutningen till de större arbetsplatserna sker med dubbelanslutning (radiolänk och kabel). Det finns eventuellt ett kommande behov av att nyttja FM IP som bärartjänst för datatrafik Sjöfartsverket Kontaktperson: Per Stålhammar, , Sjöfartsverket har en 2-tråds ATL-telefon i sitt beredskapsrum på huvudkontoret. Telefonen är sällan använd på grund av att den skall utnyttjas vid krishantering. ATL är anslutet till Sjöfartsverkets växel och kan nås via prefix. Det finns även andra separata ATL telefoner, fristående från telefonväxeln, som skall fungera oavsett om växeln fungerar eller ej. För överföring av radarinformation används transmission i FTN med 2 Mbit/sförbindelser. Förbindelserna går via radiolänk till Sjöfartsverkets VTS-central i Malmö. FM IP används inte idag men kan var aktuellt för kustradio.

18 18 Rakel används för sjöräddningen (JRCC, Joint Rescue Co-ordination Centre) och är planerat för sjötrafikinformation (VTS, Vessel Traffic Service) men är ännu inte anslutet (november 2010) SOS Alarm SOS Alarm saknar idag (november 2010) anslutning till FTN Strålsäkerhetsmyndigheten Kontaktperson: Jonas Lindgren, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är en stor användare av FTN med dess tjänster. Här följer några användningsområden: Telefoni, ATL-abonnemang via 2 Mbit/s-anslutning av huvudkontorets växel och IP ATL Anslutning till IP ATL med egen IP-växel Datatrafik genom förbindelser mellan olika anläggningar via FM IP Egen e-postserver på FM IP Videokonferens via FM IP Tjänsterna i FTN används kontinuerligt och då framför allt FM IP. ATL används mera som reserv. SSM samverkar med ett stort antal aktörer, både centrala och regionala, vid olyckor inom kärnkraftsområdet. Exempel: Kärnkraftverk Länsstyrelser Kustbevakningen Polis SMHI Försvarsmakten SSM är även användare av Rakel. Vid kärnkraftverk råder dock vissa begränsningar i nyttjandet av Rakel Tullverket Kontaktperson: Åke Samuelsson, , , Anslutning till FTN och ATL ses som ett reservalternativ när ordinarie kommunikationsvägar med publik teleoperatör inte fungerar. Kommunikation via FTN sker med de verksamheter som hanterar krisberedskap (både internt inom Tullverket och externt). Idag är det telefonväxlar i sambandscentralen i Kiruna och huvudkontoret i Stockholm som är anslutna till FTN/ATL.

19 19 På sikt kommer även verksamheten i Malmö att anslutas. I Malmö kommer även två separata telefonabonnemang för ATL att installeras. FTN-anslutningen i Malmö förbereds för FTN Anslutningen sker via radiolänk (Stockholm, Malmö) alternativt via fiber (Kiruna). Tullverket i Kiruna nyttjar även FTN för sin dispatcher-anslutning mot Rakel. 4.4 Regionala myndigheter Polisen (LKC) FTN används som ett reservsamband. Anslutningen består av telefonväxelanslutningar samt fristående ATL-telefoner. Regionala ledningsplatser är anslutna med radiolänk (vid egen ledningsplats eller länsstyrelsens ledningsplats) Landsting FTN används som ett reservsamband. Anslutningen består av telefonväxelanslutningar samt fristående ATL-telefoner. Regionala ledningsplatser är anslutna med radiolänk. Idag är det fyra landsting som inte har FTN (Värmland, Västernorrland, Halland och Södermanland) Länsstyrelse Kontaktperson: Jan Edenquist, , Länsstyrelsen i Uppsala. Länsstyrelsen i Uppsala län bedöms som representativt för ett kärnkraftslän. Länsstyrelsen i Uppsala har fyra kommunikationsvägar för extern kommunikation. Samtliga anses lika viktiga för att skapa tillräcklig redundans och inget alternativ bedöms mindre viktigt eller används som ett reservalternativ. De fyra kommunikationsvägarna är: Telefoni (fast och mobil telefoni) Försvarets Tele Nät (FTN) RAKEL Satellittelefoni

20 20 Länsstyrelsen ser FTN som en av fyra kommunikationsvägar och som ett reservalternativ till publik telefoni. I kommunikationen med SSM har däremot FTN en central roll eftersom den videokonferens som upprättas mellan länsstyrelser och SSM:s experter är utomordentligt viktig vid en kärnkraftsolycka. Många aktörer har tillgång till FTN men nyttjandet av FTN (ATL) som reservsamband kunde vara högre. Kunskapen om kommunikationsmöjligheter och användningsområden kan förbättras genom utbildning. De aktörer som betecknas som lokala (exempelvis kommuner) bör kunna gå över till att nyttja Rakel istället för FTN och ATL Kärnkraftverk Kärnkraftverken använder FTN för bland annat kommunikation med SSM och länsstyrelsen genom att nyttja funktionerna ATL och FM IP. 4.5 Lokala myndigheter Kommuner Anslutningen till en kommun sker i regel till kommunens räddningscentral eller huvudbrandstation. Det är ett fåtal kommunala ledningsplatser (mindre än 10) som har anslutning till FTN. FTN nyttjas som ett reservalternativ till publika telefonnätet. Anslutningen består av en fristående ATL-telefon. Generellt är nyttjandet av FTN och ATL i den kommunala räddningstjänsten låg. Vid slumpmässiga kontroller visar det sig ofta att abonnemanget inte fungerar.

21 21 5 Tjänsteutbud 5.1 Tjänsteutbud i dagens FTN Infrastruktur FTN har ett tjänsteutbud för ren transmissionskapacitet i form av stela förbindelser och även som tjänster som nyttjar denna transmission som informationsbärare Transmissionskapacitet Transmission levereras normalt som digitala trunkförbindelser för uppkoppling av stela förbindelser (punkt-till-punkt) mellan två abonnenter. Kapaciteten kan exempelvis vara 2 Mbit/s med gränssnittet G.703. Transmission kan även vara stela 2-trådiga eller 4-trådiga analoga förbindelser mellan två abonnenter. Förbindelsen är ofta ändpunkten mot en abonnent för anslutning till FTN och framförs via en fysisk kopparkabel. I FTN framförs förbindelsen digitalt mellan abonnenterna Telefoni FTN tillhandahåller kretsförmedlad telefoni med hjälp av tjänsten ATL (Automatiskt förmedlad Telefontrafik, Landsomfattande). Anslutningen till ATL kan antingen vara en digital trunkförbindelse av en telefonväxel (2 Mbit/s ISDN PRA med G.703) eller som ett 2-trådigt telefonabonnemang (ATL-telefon med 2-trådig eller 4-trådig analog förbindelse) FM IP FM IP är ett slutet IP-nät för kommunikation med andra abonnenter anslutna till samma nät. För anslutning till nätet ställs krav på säkerhetslösningar i form av Färist (Försvarets brandvägg med VPN-krypto) och krypteringsutrustningar. Det finns ingen kommunikationsmöjlighet till externa abonnenter utanför FM IPnätet. 5.2 Tjänsteutbud i morgondagens FTN FTN Systemversion 2012 (FTN 2012) Försvarets Telenät är inne i en förändringsprocess och kommer under de närmaste åren att realisera ett All-IP baserat, landsomfattande nät, som erbjuder abonnenterna robust IP-anslutning. 8 Förändringsarbetet har arbetsnamnet FTN 2012 och målet är att nätstrukturen skall vara genomförd till Källa: FTN vidareutveckling till ett All-IP nät (Informationsblad)

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Bilaga 2. Uppdraget fas 2

Bilaga 2. Uppdraget fas 2 Sid 1 (8) Dnr Bilaga 2 Hemställan om redovisning av resurser avseende expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (CBRN-området) fas 2 Regeringen

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län

Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län samhällsskydd och beredskap Exempel Kalmar län 1 (5) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län Notera: Detta dokument kan användas som

Läs mer

Före. 25 oktober 2005

Före. 25 oktober 2005 Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer

Läs mer

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 7 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Användningsområden... 3 2.1 Mötesformer med Lync...

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Rakel. Statusrapport K-sam 7 oktober 2011

Rakel. Statusrapport K-sam 7 oktober 2011 Rakel Statusrapport K-sam 7 oktober 2011 Agenda MSB Rakels fokus: Vara samhällets sambandssystem för ledning och kris Få ordning på ekonomin Rakel ska vara självfinansierande Fler betalande kunder ger

Läs mer

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-29 KS-2014/1199.142 1 (4) HANDLÄGGARE Tillman, Sven Sven.Tillman@huddinge.se Kommunstyrelsen Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Gemensam Lägesuppfattning (GLU) Ledningsanvisningar

Gemensam Lägesuppfattning (GLU) Ledningsanvisningar Gemensam Lägesuppfattning (GLU) Nu presenterar flera operatörer driftinformation i GLU och fler är på gång Ledningsanvisningar Stadsnät i Uppland deltar i pilot Jonny Nilsson PTS Lars Björkman SSNf Gemensam

Läs mer

DYGNET RUNT ÅRET OM. Försvarsmaktens telenät- och markteleförband, FMTM. Ett ständigt insatt insatsförband.

DYGNET RUNT ÅRET OM. Försvarsmaktens telenät- och markteleförband, FMTM. Ett ständigt insatt insatsförband. DYGNET RUNT ÅRET OM Försvarsmaktens telenät- och markteleförband, FMTM. Ett ständigt insatt insatsförband. FMTM STÖDJER FÖRSVARSMAKTENS FÖRBAND Försvarsmakten 2013 Formgivning och illustration: FMTM, Örebro

Läs mer

Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel

Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel Datum: 2012-05-29 Publ.nr MSB440 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster, Rakelverksamheten Tel växel: 0771-240 240 2 Innehållsförteckning Lednings-

Läs mer

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),

Läs mer

EN SNABBT FÖRÄNDERLIG VÄRLD. Har dina kommunikationslösningar vad som krävs?

EN SNABBT FÖRÄNDERLIG VÄRLD. Har dina kommunikationslösningar vad som krävs? EN SNABBT FÖRÄNDERLIG VÄRLD. Har dina kommunikationslösningar vad som krävs? En säker kommunikationspartner Kommunikation är en livsnerv i vårt moderna samhälle. Samtidigt ökar vårt beroende av olika tekniska

Läs mer

SNABB, SÄKER OCH LÖNSAM LARMÖVERFÖRING med Rakel eller Tetra Contal Security AB är ett av Sveriges ledande företag inom in- och utalarmering, integrerade säkerhetssystem och larmsändare. Med ett flexibelt

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Vardagssamverkan Blåljus

Vardagssamverkan Blåljus U T V E C K L I N G A V S A M V E R K A N I S Y F T E A T T Ö K A S A M O R D N I N G E N A V S A M H Ä L L E T S R E S U R S E R F Ö R A T T F Ö R H I N D R A O C H L I N D R A S T Ö R N I N G A R I S

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala

Läs mer

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel

Bredband via fiber i byn. -framtiden är här. tingsryd.se. bild: Scanpix foto: Sofia Sabel Bredband via fiber i byn -framtiden är här tingsryd.se bild: Scanpix foto: Sofia Sabel När fibern kom till byn Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till

Läs mer

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga)

Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020 (l bilaga) Regeringsbeslut 8 -l_o -- REGERINGEN 2015-06-25 Fö2015/00954/MFU Försvarsdepartementet Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Lokal nivå Datum: 2012-05-29 Publ.nr: MSB 419 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten Tel vxl. 0771-240 240 2 Innehållsförteckning 1

Läs mer

2010-02-17 - Monterad 15x15 från Erik.indd 2

2010-02-17 - Monterad 15x15 från Erik.indd 2 2009-11-13-15x15 - med Eriks kommentarer.indd 1 2009-11-13 10:48:21 2010-02-17 - Monterad 15x15 från Erik.indd 2 2010-02-19 18:31:19 Den långa fiberresan... Många tycker nog att den här resan har varit

Läs mer

IP-telefoni för nybörjare

IP-telefoni för nybörjare IP-telefoni för nybörjare Erik Morin 1 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 2 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 3 Från ett system till ett annat De flesta användare behöver inte alls bry sig

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om radioutrustning och kommunikationscentraler; beslutade

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Bredband via fiber i byn

Bredband via fiber i byn Bredband via fiber i byn -framtiden är här Foto: Karin Nilsson När bredbandet kom Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Möte rörande trygghetslarm och IP

Möte rörande trygghetslarm och IP MINNESANTECKNINGAR 2008-02-26 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Björn Björk Möte rörande trygghetslarm och IP Plats: Hornsgatan 15, Bellman Tid: 13.00 16.00 Närvarande: Björn Björk Sven Lusensky

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Vad är speciellt med Rakel? Den politiska förankringen Robustheten Täckning som kan förstärkas vid behov

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om elektronisk kommunikation; SFS 2003:396 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Regeringen föreskriver följande. Allmänna bestämmelser 1

Läs mer

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden Kurskatalog 2015 Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Datum: 24 april 2015 (09.00 16.00) Sista anmälningsdag: 27 mars 2015 Plats: Länsstyrelsen i Uppsala län, Hamnesplanaden 3 Regional samverkanskurs

Läs mer

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening

Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Varaslättens Bredband Ekonomisk Förening Några stolpar FIBER ÄR FRAMTIDEN Idag finns det inga hastighetsbegränsningar BILLIGARE TJÄNSTER TV/Bredband/Telefon blir billigare ATTRAKTIVARE FASTIGHET Fastighetens

Läs mer

ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI

ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI 2 ASCOM IP-DECT Ascom är ledande inom trådlös telefoni för professionella användare. Våra lösningar är kända för sin flexibilitet, tillförlitlighet

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

.. Oversikt av försvarets fasta radiolänknät (FFRL)

.. Oversikt av försvarets fasta radiolänknät (FFRL) Radioliillkkompelldium.. Oversikt av försvarets fasta radiolänknät (FFRL) H. Franztn Utbyggnaden av FFRL påbörjades i mitten av 1950-talet med huvudsyfte att detta nät skulle tjäna som reserv för krigsmaktens

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Avtal om vissa ändringar i Huvudavtalet 2000-06-13

Avtal om vissa ändringar i Huvudavtalet 2000-06-13 Avtal 2010-04-28 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Arbetsgivarverket OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Avdelningen för utbildning,

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Instruktion för Rakel driftinformation i WIS

Instruktion för Rakel driftinformation i WIS MSB-1.5 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (9) Instruktion för Rakel driftinformation i WIS Rakelanvändare får löpande driftinformation om Rakel och information om planerade och akuta driftstörningar

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör

Läs mer

Systemlösningar telefoni 2003-07-01 Sida 1 (14)

Systemlösningar telefoni 2003-07-01 Sida 1 (14) 2003-07-01 Sida 1 (14) SYSTEMLÖSNINGAR TELEFONI Innehållsförteckning ALLMÄNT... 2 UPPBYGGNADSPRINCIPER AV TELEVÄXLAR... 2 Telenät... 2 EXTERNA ANSLUTNINGAR TILL VÄXEL... 3 Allmänt... 3 Telia... 3 Övriga

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunikations- lösningar för operatörer och företag

Kommunikations- lösningar för operatörer och företag Kommunikationslösningar för operatörer och företag Ett perfekt val för företag, operatörer och IT-bolag Skellefteå har Sveriges bästa fibernät. Det välutbyggda och tillförlitliga nätet ägs och drivs av

Läs mer

Kort projektpresentation. Ny telefonilösning

Kort projektpresentation. Ny telefonilösning Kort projektpresentation Ny telefonilösning Enköping den 11/11 2009 Stefan Hedlund Telefonispecialist Enköpings Kommun Lars Lindström Telefonikonsult Caperio AB Varför ny lösning? - 1) Kommunens krav på

Läs mer

Nu kommer fibernätet till: Laholm

Nu kommer fibernätet till: Laholm Nu kommer fibernätet till: Laholm En utbyggnad som förändrar Sverige Sveriges tredje största stadsnät 100% fokus på stadsnät och telekom Erfarenhet och kompetens Öppenhet, Helhetsgrepp, Närhet och Flexibilitet

Läs mer

Rakel för samverkan i energibranschen Svar på frågor och påståenden om Rakel

Rakel för samverkan i energibranschen Svar på frågor och påståenden om Rakel Energibranschen och rakel 1 Rakel för samverkan i energibranschen Svar på frågor och påståenden om Rakel 2 Energibranschen och rakel Vad är egentligen Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling

Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling Björkviks Fiber Ekonomisk Förening Välkommen att delta i vår bygds utveckling En information från Björkviks Fiber Ekonomisk Förening (BFEKF) som planerar för utbyggnad av Bredband i Fibernät Intresseanmälan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i telelagen (1993:597); SFS 2002:282 Utkom från trycket den 28 maj 2002 utfärdad den 16 maj 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om telelagen

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Telestörning 22 september. www.lansstyrelsen.se/orebro. En sammanställning av hur störningen påverkade myndigheter och operatörer i Örebro län

Telestörning 22 september. www.lansstyrelsen.se/orebro. En sammanställning av hur störningen påverkade myndigheter och operatörer i Örebro län Telestörning 22 september En sammanställning av hur störningen påverkade myndigheter och operatörer i Örebro län www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Roger Lundberg 2009-11-25 SAMMANFATTNING 2 TELESTÖRNING

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG

SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG SJÖRÄDDNINGSCENTRALEN MRCC GÖTEBORG - Sweden Rescue, lyssnar på kanal 16... Först en definition: Sjöräddningscentralen förkortas MRCC. Det betyder Maritime Rescue Co-ordination Centre. Sweden Rescue är

Läs mer

Framtidens datanät. Nisse Husberg 14.1 2009

Framtidens datanät. Nisse Husberg 14.1 2009 Framtidens datanät Nisse Husberg 14.1 2009 Betydelse Datanätet den viktigaste infrastrukturen om 20 år tidtabellen svår, riktningen klar! Landsbygden vinner mest på datanäten! service på samma nivå som

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst.

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst. Pris Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB 1 (5) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Konsulter... 4 3. Webbportal... 4 4. Leveranstider... 4 5. Pris... 5 2 (5) 1. Inledning De

Läs mer

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar

Sverige och USA. gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar Sverige och USA gränsöverskridande risker och gemensamma lösningar USA är en viktig internationell samarbetspartner för Sverige och Europa när det gäller samhällsskydd och beredskap. USA har omfattande

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

Rakel Tillsammans med SOS Alarm

Rakel Tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 10 Rakel Tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 10 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rakel... 1 Tillsammans med... 1 SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Förord... 4 3 Inledning... 4 4 SOS Alarms Rakeluppdrag...

Läs mer

SÄPO:s förlängda arm Lag om Datalagring Bredbandsbåten 2012-10-03

SÄPO:s förlängda arm Lag om Datalagring Bredbandsbåten 2012-10-03 SÄPO:s förlängda arm Lag om Datalagring Bredbandsbåten 2012-10-03 Sture Lundgren Säkerhetspolisen Lars Björkman SSNf Vad ska vi prata om? Vad ska lagras? Vilka Trafikuppgifter ska lagras? Vem ska lagra

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Fiber en fiber av renaste glas

Fiber en fiber av renaste glas Fiber en fiber av renaste glas Fibern är en mycket tunn tråd av glas, ungefär lika tunn som ett hårstrå. Tråden är uppbyggd i tre lager. De innersta delarna är tillverkade av ren kvarts, det vill säga

Läs mer

Försvarets telenät. Systembeskrivning

Försvarets telenät. Systembeskrivning 2003 Försvarets telenät Systembeskrivning FÖRSVARETS MATERIELVERK Försvarets telenät Systembeskrivning Förrådsbeteckning: M7773-001001 Förrådsbenämning: SBESKR FTN Fastställd enligt: FMV ProjLed 37 177:34332/03

Läs mer

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att

Mål för underhållsberedningen (UHB) är att 2001-03-01 Utgåva 1 Sida 1 (5) DRIFT OCH UNDERHÅLL, ALLMÄN INFORMATION Allmänt Allmänt om underhållsberedning Verksamhet för materielunderhåll bedrivs i materielprocessens samtliga faser. Planläggning

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer