En väg till framgångsrik samverkan. Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter
|
|
- Gerd Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 En väg till framgångsrik samverkan Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter
2 Länsstyrelsernas uppdrag är tydligt: Information, samordning och stöd för att främja en anslutning till Rakel. Behovet hos användarna att hitta effektiva processer och metoder för samverkan är stor. I stort som smått, i vardag och kris. Hur och när Rakel ska användas är naturligtvis en viktig gemensam fråga, men också information och utbildning vinner på ett gott och etablerat samarbete mellan länets alla aktörer. I den här foldern låter vi länsstyrelserna och ett antal aktörer i Kronobergs och Jönköpings län dela med sig av värdefulla erfarenheter som de gjort de senaste åren inom sitt gemensamma Rakelprojekt.
3 Rakel underlättar, utvecklar och ger nya förutsättningar till samverkan En framgångsrik modell och metod för samverkan mellan olika användarorganisationer och två grannlän är resultatet när nu Kronobergs och Jönköpings län utvärderat sitt gemensamma projekt för anslutning till Rakelsystemet. När det gäller Rakel startade vi från grunden och har efter hand skapat en fungerande struktur att jobba efter i planeringen och införandet, konstaterar Lars-Peder Johansson, Kronobergs län, som tillsammans med Kurt Lindberg, Jönköpings län, startade projektet. Stora delar bygger på den goda samverkansgrund som redan fanns, men som behövde föras över från de olika analoga systemen till det digitala och gemensamma Rakel. Erfarenheter av samverkan och ledningstänket var Jönköpings läns främsta bidrag i projektet, medan Kronobergs län, som tillhör en tidigare utbyggnadsetapp av Rakel, främst bidrog med teknisk kunskap om systemet. Dessutom engagerades tidigt både Ola Siljedahl och Göran Bertilsson från Rikspolisstyrelsen respektive SOS Alarm AB. Därmed höjdes projektets samlade Rakelkunskap rejält. Bengt Rålin, Landstinget Kronoberg Lars-Peder Johansson, Länsstyrelsen i Kronobergs län God vana att samverkan fanns redan Startskottet för det så kallade Projekt FoG-Rakel blev ett beslut i Kronobergs regionala råd att införa Rakel åtminstone på ledningsnivå. Detta innebar att alla aktörer i Kronobergs län blev involverade i Rakelinförandet, konstaterar Lars-Peder Johansson. Ett länsbeslut var en förutsättning för att alla skulle bli intresserade och aktiva i processen. Vi hade en samsyn om att Rakel var det system som skulle ersätta alla övriga under en lång tid framöver. Detta beslut innebar också att projektgruppen helt kunde lämna frågor kring kostnaderna kopplade till Rakel därhän. Projektets primära mål och syfte var istället att hitta en modell och en metod som underlättar för kommunala och landstingskommunala aktörers anslutning till Rakel som bygger på samverkan. I både Kronoberg och Jönköping finns en vana att samverka inom såväl beredskapsarbetet som operativt i samband med kriser eller olyckor. Prestigevallen mellan olika organisationer är sprängd sedan länge. Det är gruppen oerhört glad över idag. Joakim Karlsson, Värends räddningstjänst Jörgen Nordman, Combitech En sådan kultur är svårt att skapa, den måste uppstå naturligt och levas fram i verklig heten, säger Joakim Karlsson, representant för räddningstjänsterna i Kronoberg. Det sitter i ryggmärgen på oss alla. Vi måste lösa större kriser i länet gemensamt. Kunskap gör det lätt att förstå nyttan Han fortsätter genom att påtala vikten av att alla användarorganisationer kommer med i processen redan från början, även de som inte vill vara med fullt ut i första läget. Att vara med i planering och uppstart ger viktiga kunskaper och en möjlighet att påverka riktlinjerna för samverkan. Nyttan och värdet av en anslutning till Rakel blir tydligare ju större kunskaper man får, konstaterar Joakim Karlsson. Arbetet med det här projektet har varit mycket större än vi från början hade räknat med, men vi har hela tiden varit övertygade om att det är rätt väg att gå.
4 Genom att använda scenarier från tidigare händelser kan man analysera vilka behov Rakel kan lösa. Bild från stormen Gudrun januari En viktig slutsats och ett tips till andra län är att lägga kraft på att arbeta efter en genomtänkt realistisk tidsplan. Den måste ta hänsyn till behovet av att viss kalendertid förflyter mellan olika steg, och att involverade organisationer behöver egen arbetstid. Även Jörgen Nordman, extern konsult och med i projektgruppen som kunskaps- och tekniskt stöd, håller med om att kunskap är en viktig del i införandet av Rakel. En idé kan vara att börja med en gemensam utbildning för de som ska delta i projektet, Vi ska ju in i samma digitala framtid säger han. En viktig bieffekt är att när människor träffas lär de också känna varandra och utökar sina nätverk. Och det är mer naturligt att samverka och utvecklas tillsammans med den man känner väl. Nyckelord: Samverkan mellan Händelser bryr sig, som vi alla vet, inte om länsgränser. Därför är ytterligare en framgångsfaktor det faktum att projektet har involverat aktörer i två grannlän. Både Kronoberg och Jönköping har ytterligare fyra grannlän. Samverkan behöver dock inte begränsas till dem som ligger närmast. Jönköpings län har tidigare erfarenhet från insatser även i län som inte gränsar det till egna. Samverkan måste kunna ske nationellt. Man kan säga att nyckelorden hela tiden har varit samverkan mellan, säger Lars-Peder Johansson. Samverkan mellan organisationer, samverkan mellan olika kommuner i länet och samverkan mellan flera län. Rakel kan, förutsatt bra planering, förbättra förutsättningarna för samverkan. Vårt analoga arv ser mycket olika ut, därför måste det finnas ödmjukhet i projektet, fortsätter han. Vi ska ju in i samma digitala framtid. Analysera sambandsbehov Projektets första workshop gav svar på många frågor som rör behovet av samverkan och samband i länet i händelse av en kris eller olycka. Genom att använda kända scenarier från tidigare händelser och identifiera de samband som behövdes för att hantera krisen, fick man en analys och tydliga besked om vilka behov Rakelsystemet måste lösa. Workshopen gav oss en gemensam bild av nuläget. Vi fick också möjlighet att fånga upp behov som våra gamla system inte kunde täcka upp för, konstaterar Bengt Rålin, Rakel-projektledare inom Landstinget Kronoberg. Projekt FoG-Rakel är nu formellt avslutat. En fungerande struktur för samverkan i Rakelsystemet finns för blåljussektorn. Idag samordnar vi våra insatser så att vi får den effekt vi vill uppnå, säger Lars-Peder Johansson. Vi har fått ett enhetligt system för radiokommunikation för hela länet på högsta ledningsnivå och inom räddningstjänsterna.
5 Viktiga delar i FoG-projektet En realistisk tidsplan som gav utrymme även för eget arbete och intern förankring hos användarorganisationerna är viktigt. Ett länsövergripande beslut togs att införa Rakel på minst ledningsnivå. Förutom polisen (som redan var ansluten), omfattade beslutet även landstingen, räddningstjänsterna, respektive kommunledning och länsstyrelserna. Projektorganisationen sattes med styrgrupp, projektgrupp och referensgrupp. Även externt konsultstöd med kompletterande teknisk kompetens knöts till projektet. Länsgemensamma ansökningar om kompetensstöd skickades till MSB och beviljades. En första workshop genomfördes i syfte att kartlägga samverkans- och sambandsbehov vid insats. Tydliggjorde det analoga arv som skulle överföras till digitala Rakel. Arbetet med att skapa gemensamma talgrupper för hela länet skapade förutsättningar för samverkan. En kommunal räddningstjänst valdes ut som pilot i arbetet med att ta fram en operativ kommunikationsplan, OKP. Arbetet gav en värdefull mall som godkändes av MSB och sedan kunde återanvändas inom övriga organisationer. Detta gav samsyn kring användningen och effektiviteten i arbetet. I syfte att diskutera samverkan i Rakel anordnades ett seminarium Samverkan i Rakel i samverkan dit grannlän och centrala aktörer bjöds in att diskutera mål, krav och förutsättningar för samverkan. Detta blev ett viktigt avstamp för det fortsatta arbetet med samverkan i Rakel på nationell nivå. En viktig milstolpe för införandet i Kronobergs län, var det sambandsprov som genomfördes med Krissamverkan Kronoberg. Här konstaterades att samverkansledning kan bedrivas i Rakel. En andra workshop genomfördes i syfte att testa den uppsättning av talgrupper som projektet hade identifierat för intern kommunikation och samverkan inom och mellan RAPS-organisationer. Projektet utvärderades, projektrapport skrevs och presenterades för styrgruppen och projektägaren. Anslut fler verksamheter Nästa steg och uppgift för länsstyrelserna kräver arbete motsvarande FoG-projektet även för annan kommunal- och samhällsviktig verksamhet. Annars begränsas värdet av Rakel för kommunerna samtidigt som det finns en risk att anslutningsviljan minskas från en redan låg nivå. Samverkanstanken måste vara ledande för all samhällsviktig verksamhet, konstaterar Börje Karlsson, som jobbar med Rakel i Jönköpings län. Det krävs bland annat gemensamma benämningar på talgrupper och funktioner. Eftersom verksamheten organiseras olika i kommunerna, måste det arbetet grundas på de minsta enheterna, till exempel en enskild hemtjänstpatrull eller en enskild snöjour. Samhällets förmåga att klara extraordinära händelser kräver resurser som inte längre finns i enskilda kommuner. Att låna resurser från en annan mindre drabbad kommun på nära eller längre håll för att till exempel klara en extrem väderhändelse eller pandemi, behöver underlättas.
6 Konkreta tips Varje län har olika förutsättningar och står inför sina egna utmaningar när Rakel ska införas. Ta till er de tips som fungerar för er, och anpassa de andra så att de passar aktuella användare och behov. Fatta ett länsövergripande beslut om anslutning till Rakel som involverar alla tänkbara och framtida användarorganisationer. Rådet är samstämmigt med MSB:s rekommendation från Ger aktiva och intresserade aktörer i projektet. Bestäm en lägsta nivå på införande för att samverkan mellan aktörerna ska kunna fungera. Identifiera områden för införande av Rakel och gör det stegvis och läns gemensamt vid bestämda tidpunkter. Beslut bör tas inom samverkansorgan. Släpp all prestige och se nyttan med att samverka. Ger öppna och givande diskussioner, långsiktiga beslut och de bästa förutsättningarna för samband i händelse av kris eller olycka. Ger förutsättningar för ett gemensamt ansvar handlar inte om att någon ska ta över ansvaret från varandra. Tillsätt styrgrupp och projektgrupp med personer som känner engagemang, tror på syftet och bär med sig värdefulla nätverk. Ta hjälp av extern konsult som kompletterar projektet med teknisk kompetens. Utse även en formell och kunnig projektledare. Det ökar tydligheten, både internt och externt. Gör en gemensam ansökan om kompetensstöd från MSB. Rakel är ett samverkansverktyg det måste planeras och genomföras tillsammans, och inte av enskilda lokala användare. Annars missar man målet. Gör en genomtänkt och realistisk tidsplan för projektet. Ta hänsyn till behovet av att viss kalendertid förflyter mellan olika steg, samt att involverade organisationer behöver egen arbetstid. Börja arbetet med de kommunala räddningstjänsterna. Underlättar införandet i övrig kommunal verksamhet eftersom räddningstjänsterna har störst erfarenhet inom radiokommunikation. Låt även organisationer som inte går med fullt ut vara med i processen. Ju mer kunskaper om nyttan och värdet med Rakel desto med positiva tongångar. Bjud in till grundläggande utbildning om Rakel och möjliga tjänster. Gärna som ett startskott i länet! Ger mer fruktsamma diskussioner och skapar större förutsättningar för samverkan. Viktigt att alla använder samma terminologi. Människor som ska samverka lär känna varandra. Nya nätverk skapas. Skapa talgrupper som är gemensamma för hela länet. God samverkan kräver gemensamma talgrupper som till stor del måste finnas statiskt. Det är just i planerandet av talgrupper som Rakel kan bidra till samverkanstänket. Involvera flera län i samma process. En kris eller olycka berör ofta även ett eller flera grannlän. Då är det nödvändigt att strukturerna för samband är desamma. Men se även längre än till grannlänet. Allt vanligare blir stödresurser från större avstånd. En workshop ger grunden till en ordentlig sambandsanalys. Hur samverkan och samband sker i de gamla analoga systemen ger en bild av vilka behov som måste tillfredställas även i Rakelsystemet. Identifierar befintliga brister som bör täckas upp i Rakel redan från start. Ger en gemensam bild av behov och nuläge. Men börja spelen med de små insatserna. Inse att Rakel inte bara är en teknikfråga utan även en viktig ledningsfråga. Låt lednings- och samverkanstänket vara styrande. Beakta att sann samverkan innebär att de olika användarna verkar inom varandras områden. Till exempel att brandmän dirigerar trafik eller utför sjukvård i väntan på ambulans, likväl som ambulansmän kan släcka en brand, eller polismän kan rädda en drunknande.
7 Stöd i Rakelanslutning Kompetensstöd för ökad kunskap Regeringen har avsatt hundra miljoner kronor i kompetensstöd i syfte att underlätta för kommuner och landsting att ansluta sig till Rakelsystemet. Ansökan sker till MSB. Pengarnas riktning är väl genomtänkt. Kommuner och landsting har en central roll i det svenska krishanteringssystemet och är i och med det viktiga Rakelanvändare. När alla med ansvar för krishantering snabbt och säkert kan kommunicera med varandra blir resultatet en stark svensk krisberedskap. Stödet kan till exempel användas till: Att identifiera de egna behoven av ledning och samband inför en anslutning. Att kartlägga Rakels fördelar för den egna organisationen. Projektmedel i samband med förankring och införande av Rakel. Utreda möjligheterna till samverkan med andra användarorganisationer i samband med anslutning. MSB är mycket positiv till att flera användarorganisationer ansöker om kompetensstöd tillsammans. Det ökar möjligheten att finna samverkans- och kostnadsfördelar genom ett större erfarenhetsutbyte. Detta har bland annat skett i Kronoberg och Jönköping. Här har man ansökt om, och beviljats kompetensstöd, i syfte att fördjupa arbetet med Rakel genom att bland annat kartlägga hur systemet kan användas utanför de områden som redan är anslutna det vill säga även inom kommunal verksamhet utanför räddningstjänsterna. Länsstyrelsen har ett viktigt uppdrag Länsstyrelserna har i uppdrag att bistå länets olika aktörer med information, samordning och stöd för att det främjar en anslutning till Rakelsystemet i länen. Uppdraget grundar sig på en överenskommelse mellan MSB och respektive länsstyrelse. Det finns ett behov hos användarorganisationerna att lokalt och regionalt hitta effektiva och praktiska modeller och metoder för samverkan. Det gäller till exempel informationsfrågor, utbildning och slutligen hur Rakelsystemet ska användas. Uppdraget har sin grund i bland annat länsstyrelsernas roll när det gäller krishantering. De har ett ansvar att koordinera olika aktörers förberedelser inför en kris inom det egna geografiska området. Genom sin kunskap och sina etablerade regionala nätverk har de möjlighet att bidra till att fler användare ansluter sig till Rakel. På så sätt ger systemet största möjliga samhällsnytta. Länsstyrelsen är dock inte beslutfattare. Varje användarorganisation bestämmer själv när det är dags att ansluta verksamheten till Rakel. Riktlinjer för samverkan i Rakel MSB ger ut Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel. Riktlinjerna är framtagna i samarbete med en mängd användarorganisationer. Syftet är att bidra till att öka samhällets krishanteringsförmåga genom effektivare samverkan med Rakel. Riktlinjerna beskriver hur samverkan möjliggörs ur ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Mer information om stöd från MSB och från andra myndigheter inför en anslutning till Rakel
8 ADVANT PRODUKTIONSBYRÅ RAKEL DET SJÄLVKLARA VALET Vår vision är att Rakelsystemet ska vara det självklara valet av kommunikationslösning för att möjliggöra ledning och samverkan till vardags och i kris inom all samhällsviktig verksamhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Karlstad Tel Publ. nr MSB
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0 Vilka har tagit fram riktlinjerna? Projekt Samverkan i Rakel Styrgrupp MSB (ordförande Per-Åke Mårtensson, Håkan Axelsson, Kurt Andersson) Socialstyrelsen
Läs merNationella riktlinjer för samverkan i Rakel
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merRakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen
Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.
Läs merSnabbguide till det norsk-svenska ISI-projektet
Snabbguide till det norsk-svenska ISI-projektet Ett gränsöverskridande utvecklingsarbete Gränsöverskridande samverkan underlättas Nor-Swe ISI-projektet pågår under tre år och sätter fokus på lednings-
Läs merRegional Samordnings funktion (RSF)
Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.
Läs merDnr: Samverkan RAKEL i Örebro län
Dnr: 450-1278-2013 Samverkan RAKEL i Örebro län 2012-2013 Projektrapport 2:4 2012 Samverkan RAKEL Örebro län 2012-2013 Projektansvarig: Petter Kärrlander Telefon: 019-19 30 43 E-post: petter.karrlander@lansstyrelsen.se
Läs merKommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merregional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län
S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
Läs merREGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN
Diarienummer: 4463-2013 S T R A T E G I F Ö R REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans
Läs merRegional krissamverkan i Jönköpings län
Syfte Fördjupa samverkan mellan myndigheter och samverkande organisationer och företag samt stärka samhällets beredskap före, under och efter en kris eller olycka. Samverkansmetodik Myndigheter och organisationer
Läs merInformation och kriskommunikation
Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten
Läs merLagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
Läs merTalgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län
samhällsskydd och beredskap Exempel Kalmar län 1 (5) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län Notera: Detta dokument kan användas som
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merRegional krissamverkan i Jönköpings län
Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,
Läs merRegional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Kalmar län
samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 1 (17) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära
Läs merLänsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser
Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel
Läs merKommunal krishantering
Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt
Läs merUtlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet
UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta
Läs merSå är vi redo om krisen kommer
Rakel Så är vi redo om krisen kommer Råd till dig som använder Rakel och arbetar inom samhällsviktig verksamhet Vårt samhälle är sårbart och vi lever i en tid med nya hot och utmaningar. Sverige stärker
Läs merNationell risk- och förmågebedömning 2017
Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet
Läs merRegional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län
Bo Edström Christer Wiklund Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 1 (21) Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings Notera:
Läs merGeneraldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering
Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör Ekonomi- och planeringsdirektör HR-direktör Chefsjurist verksamhetsstöd Service- och säkerhetsenheten Rättsenheten Ekonomienheten Personalenheten
Läs merÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS
ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS Det svenska krisberedskapssystemet bygger på samverkan mellan alla samhällets aktörer. Vi har alla en roll och en
Läs merNationella riktlinjer för samverkan i Rakel
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Lokal nivå Datum: 2012-05-29 Publ.nr: MSB 419 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten Tel vxl. 0771-240 240 2 Innehållsförteckning 1
Läs merRegional utbildnings- och övningsstrategi
Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud
Läs merSmörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar
samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande
Läs merSå gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel
Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel Datum: 2012-05-29 Publ.nr MSB440 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster, Rakelverksamheten Tel växel: 0771-240 240 2 Innehållsförteckning Lednings-
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs merÖverenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA
Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING
Läs merUtvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43
Utvärdering Regional samverkanskurs 11 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr: 11:3 Dnr: 5-5191-11 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... Målgrupp/deltagare....1 Förkunskapskrav... 3 Kursinnehåll... Planering
Läs merHandlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län
Bilaga 1 Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län Denna handlingsplan är en bilaga till R egional ö verenskommels e om utveckling av samverkan
Läs merBilaga 6. Sammanställning av enkätsvar
B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och
Läs merLänsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap
L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018
Kommittédirektiv Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018 Dir. 2018:81 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera de operativa
Läs merSå klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län
Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också
Läs merRakel. Kort om att kommunicera i Rakel. Till dig som har fått en Rakelmobil att använda vid samhällsstörningar
Rakel Kort om att kommunicera i Rakel Till dig som har fått en Rakelmobil att använda vid samhällsstörningar Att prata i radio är enkelt För dig som inte tidigare pratat i en radioterminal kan det kännas
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merKommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014
Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merSamverkansplattform, en metod
Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer
Läs merExtrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
Läs merNyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013
Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka
Läs merSamuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.
Samuel Koelega Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering samuel.koelega@msb.se Uppdrag Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar.
Läs merVägledning för gemensam Rakelanvändning
Vägledning för gemensam Rakelanvändning Västernorrlands län Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 10 Sida 3 av 10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Användningsområden... 4 2.1 Mötesformer med Rakel...
Läs merProjektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst
Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter
Läs mer1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Läs merTraumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt
Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum
Läs merRegional ledningssamverkan
Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merAktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015
SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merMSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.
Läs merHur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län
Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun
Läs merUtveckling av FRG-konceptet
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper
Läs merRegeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK
Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om
Läs merRoller och ansvar vid kärnteknisk olycka
Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades
Läs merNyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014
Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merRakel i Blekinge. Seminarium på Ronneby Brunn. Onsdagen 16 september 2009
Rakel i Blekinge Seminarium på Ronneby Brunn Onsdagen 16 september 2009 Blekinge var först i Sverige med täckning i Rakel-nätet. Men användandet har låtit vänta på sig. Länsstyrelsens seminarium kan ha
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merKRISKOMMUNIKATIONSPLAN
KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Kriskommunikationsplan En kriskommunikationsplan beskriver hur krisinformationsarbetet ska utföras vid en allvarlig eller extra ordinär händelse. Kommunikationen ska ske på ett snabbt,
Läs merTrygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus
Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen
Läs merKommunal krisberedskap under kommande mandatperiod
Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merVerksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning
Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merF-samverkan. - en styrka i Jönköpings län
F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar
Läs merÖverenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM
Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap
Läs merUppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s
Läs merStormen Gudrun informationen till allmänheten
Stormen Gudrun informationen till allmänheten Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Förord KBM sammanfattade erfarenheter efter stormen Gudrun som härjade i Sydsverige under januari 2005. Dessa
Läs merPlan för krisstödssamordning
Plan för krisstödssamordning POSOM Mönsterås och Högsby kommun 2017 Dokumentet har antagits av kommunstyrelserna i Mönsterås och Högsby Bakgrund Landstingets och sjukvårdens planering för allvarliga händelser
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merNationella riktlinjer för samverkan i Rakel
Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationell nivå Datum: 2012-05-29 Publ. nr: MSB 421 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten Tel vxl. 0771-240 240 2 Innehållsförteckning
Läs merIvar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap
Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merNationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning
Nationella riktlinjer för WIS Sammanfattning Varför behöver vi ett gemensamt system? För samlade lägesbilder och helhetssyn Genom att aktörer delar information på ett likartat sätt i WIS får man en sammanfattning
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
Läs merFörsvarsdepartementet
Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas
Läs merUppdrag och mandat i TRIS
Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer
Läs merTrygghetens Hus - från vardag till kris
Trygghetens Hus - från vardag till kris 1 Jämtlands län - en stor del av Sverige 2 Cirka 8-11 miljoner gästnätter i länet varje år. 3 4 Polisstationer i Jämtlands län Bräcke Funäsdalen Hammarstrand Hoting
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merSäkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet
En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merAnvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar
samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.
Läs merLandstingsuppföljning 2010
Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240
Läs merKrisledningsplan 2011 2014
Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,
Läs merRegional samverkanskurs Utvärdering 2012
www.lansstyrelsen.se/orebro Regional samverkanskurs Utvärdering 2012 Dnr 455-7382-2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 2 2 Målgrupp/deltagare... 2 2.1 Förkunskapskrav... 2 3 Kursinnehåll... 2 4 Planering
Läs merÅrssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010-240 51 22 Eleonor Storm, 010-240 53 76 Årssammansställning 2009 av MSB:s tillsyn och kontroll av SOS Alarm AB:s åtaganden enligt alarmeringsavtalet
Läs merHur kan vi kommunicera vid bränder, RAKEL för rökdykning?
Hur kan vi kommunicera vid bränder, RAKEL för rökdykning? och för en hel skadeplats! Vem jag är David Högberg make pappa - - brandingenjör Brandingenjör, LTH 2002, RUB 2003 Räddningstjänsten i Jönköpings
Läs mer