En väg till framgångsrik samverkan. Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En väg till framgångsrik samverkan. Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter"

Transkript

1 En väg till framgångsrik samverkan Dra nytta av Kronobergs och Jönköpings erfarenheter

2 Länsstyrelsernas uppdrag är tydligt: Information, samordning och stöd för att främja en anslutning till Rakel. Behovet hos användarna att hitta effektiva processer och metoder för samverkan är stor. I stort som smått, i vardag och kris. Hur och när Rakel ska användas är naturligtvis en viktig gemensam fråga, men också information och utbildning vinner på ett gott och etablerat samarbete mellan länets alla aktörer. I den här foldern låter vi länsstyrelserna och ett antal aktörer i Kronobergs och Jönköpings län dela med sig av värdefulla erfarenheter som de gjort de senaste åren inom sitt gemensamma Rakelprojekt.

3 Rakel underlättar, utvecklar och ger nya förutsättningar till samverkan En framgångsrik modell och metod för samverkan mellan olika användarorganisationer och två grannlän är resultatet när nu Kronobergs och Jönköpings län utvärderat sitt gemensamma projekt för anslutning till Rakelsystemet. När det gäller Rakel startade vi från grunden och har efter hand skapat en fungerande struktur att jobba efter i planeringen och införandet, konstaterar Lars-Peder Johansson, Kronobergs län, som tillsammans med Kurt Lindberg, Jönköpings län, startade projektet. Stora delar bygger på den goda samverkansgrund som redan fanns, men som behövde föras över från de olika analoga systemen till det digitala och gemensamma Rakel. Erfarenheter av samverkan och ledningstänket var Jönköpings läns främsta bidrag i projektet, medan Kronobergs län, som tillhör en tidigare utbyggnadsetapp av Rakel, främst bidrog med teknisk kunskap om systemet. Dessutom engagerades tidigt både Ola Siljedahl och Göran Bertilsson från Rikspolisstyrelsen respektive SOS Alarm AB. Därmed höjdes projektets samlade Rakelkunskap rejält. Bengt Rålin, Landstinget Kronoberg Lars-Peder Johansson, Länsstyrelsen i Kronobergs län God vana att samverkan fanns redan Startskottet för det så kallade Projekt FoG-Rakel blev ett beslut i Kronobergs regionala råd att införa Rakel åtminstone på ledningsnivå. Detta innebar att alla aktörer i Kronobergs län blev involverade i Rakelinförandet, konstaterar Lars-Peder Johansson. Ett länsbeslut var en förutsättning för att alla skulle bli intresserade och aktiva i processen. Vi hade en samsyn om att Rakel var det system som skulle ersätta alla övriga under en lång tid framöver. Detta beslut innebar också att projektgruppen helt kunde lämna frågor kring kostnaderna kopplade till Rakel därhän. Projektets primära mål och syfte var istället att hitta en modell och en metod som underlättar för kommunala och landstingskommunala aktörers anslutning till Rakel som bygger på samverkan. I både Kronoberg och Jönköping finns en vana att samverka inom såväl beredskapsarbetet som operativt i samband med kriser eller olyckor. Prestigevallen mellan olika organisationer är sprängd sedan länge. Det är gruppen oerhört glad över idag. Joakim Karlsson, Värends räddningstjänst Jörgen Nordman, Combitech En sådan kultur är svårt att skapa, den måste uppstå naturligt och levas fram i verklig heten, säger Joakim Karlsson, representant för räddningstjänsterna i Kronoberg. Det sitter i ryggmärgen på oss alla. Vi måste lösa större kriser i länet gemensamt. Kunskap gör det lätt att förstå nyttan Han fortsätter genom att påtala vikten av att alla användarorganisationer kommer med i processen redan från början, även de som inte vill vara med fullt ut i första läget. Att vara med i planering och uppstart ger viktiga kunskaper och en möjlighet att påverka riktlinjerna för samverkan. Nyttan och värdet av en anslutning till Rakel blir tydligare ju större kunskaper man får, konstaterar Joakim Karlsson. Arbetet med det här projektet har varit mycket större än vi från början hade räknat med, men vi har hela tiden varit övertygade om att det är rätt väg att gå.

4 Genom att använda scenarier från tidigare händelser kan man analysera vilka behov Rakel kan lösa. Bild från stormen Gudrun januari En viktig slutsats och ett tips till andra län är att lägga kraft på att arbeta efter en genomtänkt realistisk tidsplan. Den måste ta hänsyn till behovet av att viss kalendertid förflyter mellan olika steg, och att involverade organisationer behöver egen arbetstid. Även Jörgen Nordman, extern konsult och med i projektgruppen som kunskaps- och tekniskt stöd, håller med om att kunskap är en viktig del i införandet av Rakel. En idé kan vara att börja med en gemensam utbildning för de som ska delta i projektet, Vi ska ju in i samma digitala framtid säger han. En viktig bieffekt är att när människor träffas lär de också känna varandra och utökar sina nätverk. Och det är mer naturligt att samverka och utvecklas tillsammans med den man känner väl. Nyckelord: Samverkan mellan Händelser bryr sig, som vi alla vet, inte om länsgränser. Därför är ytterligare en framgångsfaktor det faktum att projektet har involverat aktörer i två grannlän. Både Kronoberg och Jönköping har ytterligare fyra grannlän. Samverkan behöver dock inte begränsas till dem som ligger närmast. Jönköpings län har tidigare erfarenhet från insatser även i län som inte gränsar det till egna. Samverkan måste kunna ske nationellt. Man kan säga att nyckelorden hela tiden har varit samverkan mellan, säger Lars-Peder Johansson. Samverkan mellan organisationer, samverkan mellan olika kommuner i länet och samverkan mellan flera län. Rakel kan, förutsatt bra planering, förbättra förutsättningarna för samverkan. Vårt analoga arv ser mycket olika ut, därför måste det finnas ödmjukhet i projektet, fortsätter han. Vi ska ju in i samma digitala framtid. Analysera sambandsbehov Projektets första workshop gav svar på många frågor som rör behovet av samverkan och samband i länet i händelse av en kris eller olycka. Genom att använda kända scenarier från tidigare händelser och identifiera de samband som behövdes för att hantera krisen, fick man en analys och tydliga besked om vilka behov Rakelsystemet måste lösa. Workshopen gav oss en gemensam bild av nuläget. Vi fick också möjlighet att fånga upp behov som våra gamla system inte kunde täcka upp för, konstaterar Bengt Rålin, Rakel-projektledare inom Landstinget Kronoberg. Projekt FoG-Rakel är nu formellt avslutat. En fungerande struktur för samverkan i Rakelsystemet finns för blåljussektorn. Idag samordnar vi våra insatser så att vi får den effekt vi vill uppnå, säger Lars-Peder Johansson. Vi har fått ett enhetligt system för radiokommunikation för hela länet på högsta ledningsnivå och inom räddningstjänsterna.

5 Viktiga delar i FoG-projektet En realistisk tidsplan som gav utrymme även för eget arbete och intern förankring hos användarorganisationerna är viktigt. Ett länsövergripande beslut togs att införa Rakel på minst ledningsnivå. Förutom polisen (som redan var ansluten), omfattade beslutet även landstingen, räddningstjänsterna, respektive kommunledning och länsstyrelserna. Projektorganisationen sattes med styrgrupp, projektgrupp och referensgrupp. Även externt konsultstöd med kompletterande teknisk kompetens knöts till projektet. Länsgemensamma ansökningar om kompetensstöd skickades till MSB och beviljades. En första workshop genomfördes i syfte att kartlägga samverkans- och sambandsbehov vid insats. Tydliggjorde det analoga arv som skulle överföras till digitala Rakel. Arbetet med att skapa gemensamma talgrupper för hela länet skapade förutsättningar för samverkan. En kommunal räddningstjänst valdes ut som pilot i arbetet med att ta fram en operativ kommunikationsplan, OKP. Arbetet gav en värdefull mall som godkändes av MSB och sedan kunde återanvändas inom övriga organisationer. Detta gav samsyn kring användningen och effektiviteten i arbetet. I syfte att diskutera samverkan i Rakel anordnades ett seminarium Samverkan i Rakel i samverkan dit grannlän och centrala aktörer bjöds in att diskutera mål, krav och förutsättningar för samverkan. Detta blev ett viktigt avstamp för det fortsatta arbetet med samverkan i Rakel på nationell nivå. En viktig milstolpe för införandet i Kronobergs län, var det sambandsprov som genomfördes med Krissamverkan Kronoberg. Här konstaterades att samverkansledning kan bedrivas i Rakel. En andra workshop genomfördes i syfte att testa den uppsättning av talgrupper som projektet hade identifierat för intern kommunikation och samverkan inom och mellan RAPS-organisationer. Projektet utvärderades, projektrapport skrevs och presenterades för styrgruppen och projektägaren. Anslut fler verksamheter Nästa steg och uppgift för länsstyrelserna kräver arbete motsvarande FoG-projektet även för annan kommunal- och samhällsviktig verksamhet. Annars begränsas värdet av Rakel för kommunerna samtidigt som det finns en risk att anslutningsviljan minskas från en redan låg nivå. Samverkanstanken måste vara ledande för all samhällsviktig verksamhet, konstaterar Börje Karlsson, som jobbar med Rakel i Jönköpings län. Det krävs bland annat gemensamma benämningar på talgrupper och funktioner. Eftersom verksamheten organiseras olika i kommunerna, måste det arbetet grundas på de minsta enheterna, till exempel en enskild hemtjänstpatrull eller en enskild snöjour. Samhällets förmåga att klara extraordinära händelser kräver resurser som inte längre finns i enskilda kommuner. Att låna resurser från en annan mindre drabbad kommun på nära eller längre håll för att till exempel klara en extrem väderhändelse eller pandemi, behöver underlättas.

6 Konkreta tips Varje län har olika förutsättningar och står inför sina egna utmaningar när Rakel ska införas. Ta till er de tips som fungerar för er, och anpassa de andra så att de passar aktuella användare och behov. Fatta ett länsövergripande beslut om anslutning till Rakel som involverar alla tänkbara och framtida användarorganisationer. Rådet är samstämmigt med MSB:s rekommendation från Ger aktiva och intresserade aktörer i projektet. Bestäm en lägsta nivå på införande för att samverkan mellan aktörerna ska kunna fungera. Identifiera områden för införande av Rakel och gör det stegvis och läns gemensamt vid bestämda tidpunkter. Beslut bör tas inom samverkansorgan. Släpp all prestige och se nyttan med att samverka. Ger öppna och givande diskussioner, långsiktiga beslut och de bästa förutsättningarna för samband i händelse av kris eller olycka. Ger förutsättningar för ett gemensamt ansvar handlar inte om att någon ska ta över ansvaret från varandra. Tillsätt styrgrupp och projektgrupp med personer som känner engagemang, tror på syftet och bär med sig värdefulla nätverk. Ta hjälp av extern konsult som kompletterar projektet med teknisk kompetens. Utse även en formell och kunnig projektledare. Det ökar tydligheten, både internt och externt. Gör en gemensam ansökan om kompetensstöd från MSB. Rakel är ett samverkansverktyg det måste planeras och genomföras tillsammans, och inte av enskilda lokala användare. Annars missar man målet. Gör en genomtänkt och realistisk tidsplan för projektet. Ta hänsyn till behovet av att viss kalendertid förflyter mellan olika steg, samt att involverade organisationer behöver egen arbetstid. Börja arbetet med de kommunala räddningstjänsterna. Underlättar införandet i övrig kommunal verksamhet eftersom räddningstjänsterna har störst erfarenhet inom radiokommunikation. Låt även organisationer som inte går med fullt ut vara med i processen. Ju mer kunskaper om nyttan och värdet med Rakel desto med positiva tongångar. Bjud in till grundläggande utbildning om Rakel och möjliga tjänster. Gärna som ett startskott i länet! Ger mer fruktsamma diskussioner och skapar större förutsättningar för samverkan. Viktigt att alla använder samma terminologi. Människor som ska samverka lär känna varandra. Nya nätverk skapas. Skapa talgrupper som är gemensamma för hela länet. God samverkan kräver gemensamma talgrupper som till stor del måste finnas statiskt. Det är just i planerandet av talgrupper som Rakel kan bidra till samverkanstänket. Involvera flera län i samma process. En kris eller olycka berör ofta även ett eller flera grannlän. Då är det nödvändigt att strukturerna för samband är desamma. Men se även längre än till grannlänet. Allt vanligare blir stödresurser från större avstånd. En workshop ger grunden till en ordentlig sambandsanalys. Hur samverkan och samband sker i de gamla analoga systemen ger en bild av vilka behov som måste tillfredställas även i Rakelsystemet. Identifierar befintliga brister som bör täckas upp i Rakel redan från start. Ger en gemensam bild av behov och nuläge. Men börja spelen med de små insatserna. Inse att Rakel inte bara är en teknikfråga utan även en viktig ledningsfråga. Låt lednings- och samverkanstänket vara styrande. Beakta att sann samverkan innebär att de olika användarna verkar inom varandras områden. Till exempel att brandmän dirigerar trafik eller utför sjukvård i väntan på ambulans, likväl som ambulansmän kan släcka en brand, eller polismän kan rädda en drunknande.

7 Stöd i Rakelanslutning Kompetensstöd för ökad kunskap Regeringen har avsatt hundra miljoner kronor i kompetensstöd i syfte att underlätta för kommuner och landsting att ansluta sig till Rakelsystemet. Ansökan sker till MSB. Pengarnas riktning är väl genomtänkt. Kommuner och landsting har en central roll i det svenska krishanteringssystemet och är i och med det viktiga Rakelanvändare. När alla med ansvar för krishantering snabbt och säkert kan kommunicera med varandra blir resultatet en stark svensk krisberedskap. Stödet kan till exempel användas till: Att identifiera de egna behoven av ledning och samband inför en anslutning. Att kartlägga Rakels fördelar för den egna organisationen. Projektmedel i samband med förankring och införande av Rakel. Utreda möjligheterna till samverkan med andra användarorganisationer i samband med anslutning. MSB är mycket positiv till att flera användarorganisationer ansöker om kompetensstöd tillsammans. Det ökar möjligheten att finna samverkans- och kostnadsfördelar genom ett större erfarenhetsutbyte. Detta har bland annat skett i Kronoberg och Jönköping. Här har man ansökt om, och beviljats kompetensstöd, i syfte att fördjupa arbetet med Rakel genom att bland annat kartlägga hur systemet kan användas utanför de områden som redan är anslutna det vill säga även inom kommunal verksamhet utanför räddningstjänsterna. Länsstyrelsen har ett viktigt uppdrag Länsstyrelserna har i uppdrag att bistå länets olika aktörer med information, samordning och stöd för att det främjar en anslutning till Rakelsystemet i länen. Uppdraget grundar sig på en överenskommelse mellan MSB och respektive länsstyrelse. Det finns ett behov hos användarorganisationerna att lokalt och regionalt hitta effektiva och praktiska modeller och metoder för samverkan. Det gäller till exempel informationsfrågor, utbildning och slutligen hur Rakelsystemet ska användas. Uppdraget har sin grund i bland annat länsstyrelsernas roll när det gäller krishantering. De har ett ansvar att koordinera olika aktörers förberedelser inför en kris inom det egna geografiska området. Genom sin kunskap och sina etablerade regionala nätverk har de möjlighet att bidra till att fler användare ansluter sig till Rakel. På så sätt ger systemet största möjliga samhällsnytta. Länsstyrelsen är dock inte beslutfattare. Varje användarorganisation bestämmer själv när det är dags att ansluta verksamheten till Rakel. Riktlinjer för samverkan i Rakel MSB ger ut Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel. Riktlinjerna är framtagna i samarbete med en mängd användarorganisationer. Syftet är att bidra till att öka samhällets krishanteringsförmåga genom effektivare samverkan med Rakel. Riktlinjerna beskriver hur samverkan möjliggörs ur ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Mer information om stöd från MSB och från andra myndigheter inför en anslutning till Rakel

8 ADVANT PRODUKTIONSBYRÅ RAKEL DET SJÄLVKLARA VALET Vår vision är att Rakelsystemet ska vara det självklara valet av kommunikationslösning för att möjliggöra ledning och samverkan till vardags och i kris inom all samhällsviktig verksamhet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Karlstad Tel Publ. nr MSB

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0 Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel version 2.0 Vilka har tagit fram riktlinjerna? Projekt Samverkan i Rakel Styrgrupp MSB (ordförande Per-Åke Mårtensson, Håkan Axelsson, Kurt Andersson) Socialstyrelsen

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Snabbguide till det norsk-svenska ISI-projektet

Snabbguide till det norsk-svenska ISI-projektet Snabbguide till det norsk-svenska ISI-projektet Ett gränsöverskridande utvecklingsarbete Gränsöverskridande samverkan underlättas Nor-Swe ISI-projektet pågår under tre år och sätter fokus på lednings-

Läs mer

Regional Samordnings funktion (RSF)

Regional Samordnings funktion (RSF) Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.

Läs mer

Dnr: Samverkan RAKEL i Örebro län

Dnr: Samverkan RAKEL i Örebro län Dnr: 450-1278-2013 Samverkan RAKEL i Örebro län 2012-2013 Projektrapport 2:4 2012 Samverkan RAKEL Örebro län 2012-2013 Projektansvarig: Petter Kärrlander Telefon: 019-19 30 43 E-post: petter.karrlander@lansstyrelsen.se

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län

Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län samhällsskydd och beredskap Exempel Kalmar län 1 (5) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Talgrupper för kommunal ledning inom Kalmar län Notera: Detta dokument kan användas som

Läs mer

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Kalmar län

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Kalmar län samhällsskydd och beredskap Exempel: Kalmar län 1 (17) Christer Wiklund tel. nr 010-240 5172 christer.wiklund@msb.se Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län

Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län Bo Edström Christer Wiklund Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 1 (21) Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings Notera:

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör Ekonomi- och planeringsdirektör HR-direktör Chefsjurist verksamhetsstöd Service- och säkerhetsenheten Rättsenheten Ekonomienheten Personalenheten

Läs mer

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Utvärdering.  Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43 Utvärdering Regional samverkanskurs 11 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr: 11:3 Dnr: 5-5191-11 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... Målgrupp/deltagare....1 Förkunskapskrav... 3 Kursinnehåll... Planering

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Lokal nivå Datum: 2012-05-29 Publ.nr: MSB 419 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten Tel vxl. 0771-240 240 2 Innehållsförteckning 1

Läs mer

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Regional utbildnings- och övningsstrategi Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Vägledning för gemensam Rakelanvändning

Vägledning för gemensam Rakelanvändning Vägledning för gemensam Rakelanvändning Västernorrlands län Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 10 Sida 3 av 10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Användningsområden... 4 2.1 Mötesformer med Rakel...

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel

Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel Så gör du en ledningsoch sambandsanalys för Rakel Datum: 2012-05-29 Publ.nr MSB440 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster, Rakelverksamheten Tel växel: 0771-240 240 2 Innehållsförteckning Lednings-

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Rakel i Blekinge. Seminarium på Ronneby Brunn. Onsdagen 16 september 2009

Rakel i Blekinge. Seminarium på Ronneby Brunn. Onsdagen 16 september 2009 Rakel i Blekinge Seminarium på Ronneby Brunn Onsdagen 16 september 2009 Blekinge var först i Sverige med täckning i Rakel-nätet. Men användandet har låtit vänta på sig. Länsstyrelsens seminarium kan ha

Läs mer

Stormen Gudrun informationen till allmänheten

Stormen Gudrun informationen till allmänheten Stormen Gudrun informationen till allmänheten Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Förord KBM sammanfattade erfarenheter efter stormen Gudrun som härjade i Sydsverige under januari 2005. Dessa

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län F-samverkan - en styrka i Jönköpings län Förord Jönköpings län är unikt på många sätt och oftast en förebild. Detta gäller även vår modell för att samverka vid oförutsedda händelser som kan leda till påfrestningar

Läs mer

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan Presentation av Mål/syfte Att genom samverkan bli effektivare och kraftfullare i vår strävan att skapa trygghet och säkerhet för de som verkar, bor och vistas i RäddSamF:s område. RäddSamF skall kunna

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning

Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning EM4000 W-4.0, 2010-11-17 Datum: 2016-05-17 Dnr: 2016-4714 1 (5) Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning Bakgrund Regeringen avsätter 25 miljoner

Läs mer

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning Nationella riktlinjer för WIS Sammanfattning Varför behöver vi ett gemensamt system? För samlade lägesbilder och helhetssyn Genom att aktörer delar information på ett likartat sätt i WIS får man en sammanfattning

Läs mer

Hur kan vi kommunicera vid bränder, RAKEL för rökdykning?

Hur kan vi kommunicera vid bränder, RAKEL för rökdykning? Hur kan vi kommunicera vid bränder, RAKEL för rökdykning? och för en hel skadeplats! Vem jag är David Högberg make pappa - - brandingenjör Brandingenjör, LTH 2002, RUB 2003 Räddningstjänsten i Jönköpings

Läs mer

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 7 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Användningsområden... 3 2.1 Mötesformer med Lync...

Läs mer

Trygghetens Hus - från vardag till kris

Trygghetens Hus - från vardag till kris Trygghetens Hus - från vardag till kris 1 Jämtlands län - en stor del av Sverige 2 Cirka 8-11 miljoner gästnätter i länet varje år. 3 4 Polisstationer i Jämtlands län Bräcke Funäsdalen Hammarstrand Hoting

Läs mer

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete Regeringsbeslut I:5 2017-02-16 Ju2017/01526/KRIM Justitiedepartementet Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

SNABB, SÄKER OCH LÖNSAM LARMÖVERFÖRING med Rakel eller Tetra Contal Security AB är ett av Sveriges ledande företag inom in- och utalarmering, integrerade säkerhetssystem och larmsändare. Med ett flexibelt

Läs mer

UPPSALA RÖDAKORSKRETS VERKSAMHETSPLAN 2017

UPPSALA RÖDAKORSKRETS VERKSAMHETSPLAN 2017 VISION UPPDRAG PRIORITERAD MÅLGRUPP VERKTYG ÖVERGRIPANDE MÅL PRIORITERADE OMRÅDEN OCH MÅL INGEN SKALL LÄMNAS ENSAM I KRIS ELLER KATASTROF. VI GER HOPP OCH RÄDDAR LIV I UPPSALA OCH I VÄRLDEN. DE MEST UTSATTA

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 01: Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Utbildningsmaterialet

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget

Läs mer

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK.

Bilaga 2. Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen. En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK. samhällsskydd och beredskap 1 (24) Bilaga 2 Geografisk indelning av centrala aktörer inom krisberedskapen En del av redovisningen av regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK. samhällsskydd och beredskap 2 (24)

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Samordnad kommunikation

Samordnad kommunikation Samordnad kommunikation - före, under och efter samhällsstörningar i Gävleborgs län Regional kommunikationsstrategi Utgiven november 2015 Tryck: Taberg Media Group Produktion: Länsstyrelsen Gävleborg Innehållsförteckning

Läs mer

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59

Överenskommelse Kommunal ehälsa Genomförandeplan för regional utveckling i samverkan inom ehälsa 2013 Dnr: RFUL 2013/59 Övergripande aktivitet Organisation för styrning och ledning Insats (vad)? Hur? När? Ansvar (vem)? Kostnad ehälsofrågorna ska förankras i strukturerna för styrning, ledning och samverkan som finns i länet;

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...

Läs mer

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor

Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor Projekt 10 från handlingsplanen för den svenska beredskapen för radiologiska och nukleära

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

Regional samverkanskurs Utvärdering 2012

Regional samverkanskurs Utvärdering 2012 www.lansstyrelsen.se/orebro Regional samverkanskurs Utvärdering 2012 Dnr 455-7382-2012 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 2 2 Målgrupp/deltagare... 2 2.1 Förkunskapskrav... 2 3 Kursinnehåll... 2 4 Planering

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer