Uppdrag att genomföra en upphandling av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet. Lena Carlsson

Transkript

1 Regeringsbeslut II N2003/696/ITFoU Näringsdepartementet Försvarets materielverk STOCKHOLM Uppdrag att genomföra en upphandling av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet 1 Bilaga Ärendet Regeringen beslöt vid regeringssammanträdet den 10 juni 2002 att en särskild utredare med uppgift att presentera ett underlag till regeringsbeslut om att genomföra en upphandling av ett avtal för ett gemensamt radiokommunikationsnät för skydd och säkerhet, skulle tillkallas (Dir. 2002:78). Utredningen antog namnet Radiokommunikation för effektiv ledning (RAKEL) och lade den 22 januari 2003 fram betänkandet, Trygga medborgare säker kommunikation (SOU 2003:10), med förslag i enlighet med direktiven. Regeringen anser att utredaren genomfört uppdraget på ett sådant sätt att det nu finns tillräckliga förutsättningar för att genomföra en upphandling av ett gemensamt radiokommunikationssystem. Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt Försvarets materielverk att i samverkan med RAKEL genomföra en upphandling av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet baserat på de förutsättningar som framgår av bilagan samt det upphandlingsunderlag som tagits fram av RAKEL. RAKEL skall fortsätta pågående uppdrag genom att förbereda introduktionen av det gemensamma radiokommunikationssystemet samt samverka med Försvarets materielverk i upphandlingen. På regeringens vägnar Ulrica Messing Lena Carlsson Postadress Telefonväxel E-post: registrator@industry.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Jakobsgatan

2 2 Kopia till Statsrådsberedningen Justitiedepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Finansdepartementet RAKEL

3 Bilaga till regeringsbeslut den 22 maj 2003 nr II N2003/696/ITFoU Näringsdepartementet Uppdrag att genomföra en upphandling av ett gemensamt radiokommunikationssystem för skydd och säkerhet Bakgrund Regeringen beslöt vid regeringssammanträdet den 10 juni 2002 att en särskild utredare med uppgift att presentera ett underlag till regeringsbeslut om att genomföra en upphandling av ett avtal för ett gemensamt radiokommunikationsnät för skydd och säkerhet skulle tillkallas (Dir. 2002:78). I ett första steg skulle utredaren göra en genomgång av de ekonomiska och funktionella konsekvenserna av alternativa kravnivåer, klarlägga kostnader och former för fördelning av dessa mellan användare samt bedöma hur stor del av investeringen som bör finansieras gemensamt, föreslå metoder för att påverka anslutningen av offentliga användare, i dialog med blivande användare så långt möjligt utarbeta och sammanställa ett upphandlingsunderlag med deras kravspecifikationer och villkor, föreslå hur eventuella konflikter mellan reglerna för frekvenstillstånd och för offentliga upphandling skall lösas. Dessa uppgifter skulle presenteras för regeringen senast den 31 oktober Regeringen beslöt sedermera att förlänga tiden till den 31 januari Enligt direktiven skulle utredaren i ett nästa steg, efter beslut av regeringen, utforma upphandlingen så att anbud med skilda tekniska och operativa lösningar möjliggjordes, genomföra upphandlingen av ett avtal med systemleverantör och nätoperatör, som tillhandahåller grundläggande infrastruktur och infrastrukturtjänst som kan avropas av utredare och användare, göra en plan för ett nationellt nät. Utredarens arbete skulle vara avslutat den 30 november Tidplanen enligt direktiven berodde i stor utsträckning på att tillstånden för Polisen att använda de nuvarande frekvenserna skulle gå ut fr.o.m. den 1 januari 2004, vilket föranledde ett uttalande i direktiven om att över-

4 2 gångslösningar kunde behövas på grund av den korta tiden. Denna tidsgräns flyttades emellertid, genom ett avtal mellan Sverige och Danmark, fram ett år till den 1 januari Detta minskar behovet av övergångslösningar. Slutligen skulle utredaren senast den 1 mars 2003 föreslå en organisation för fortsatt förvaltning och utveckling av de gemensamma delarna av systemet. Den senaste tidpunkten för ett sådant förslag har genom beslut av regeringen flyttats fram till den 28 maj Utredaren lade fram ett betänkande, Trygga medborgare säker kommunikation (SOU 2003:10), med förslag i enlighet med direktiven för det första utredningssteget den 22 januari Utredarens förslag i korthet Enligt utredaren är bristerna så allvarliga i de nuvarande radiokommunikationssystemen att det är nödvändigt att med skyndsamhet påbörja en utbyggnad av ett gemensamt radiokommunikationssystem. Det gemensamma systemet skall vara rikstäckande; inledningsvis undantas emellertid fjällvärden. Utbyggnaden skall ske under åren Kostnaderna beräknas till ca. 2,3 miljarder kronor för infrastrukturen och en årskostnad för att driva systemet på drygt 500 miljoner kronor. Så långt möjligt bör redan investerad infrastruktur användas för det gemensamma systemet. Om försvarets telenät (FTN) kan användas i detta sammanhang kan årskostnaderna komma att sänkas med över 20 procent. Användarna av det gemensamma systemet bör vara skydds- och säkerhetsmyndigheterna, dvs. Polisen, Kustbevakningen, Tullverket, den kommunala räddningstjänsten, akutsjukvården och Försvarsmakten. Dessutom skall andra samhällsviktiga aktörer t.ex. den statliga räddningstjänsten (Luftfartsverket, Sjöfartsverket och länsstyrelserna) och eldistributionsföretag kunna få tillgång till systemet vid särskilda händelser. Även andra aktörer bör kunna bli användare i framtiden. Staten föreslås äga det gemensamma systemet. Förvaltningsorganisationen utövar ägarskapet, innehar aktuella frekvenstillstånd, svarar för drift och underhåll av systemet och tillhandahåller tjänster till användarna. Nedan följer en redogörelse för de huvudpunkter som utredaren hade i uppdrag att klarlägga i det första utredningssteget. Ekonomiska och funktionella konsekvenser av alternativa kravnivåer Inledningsvis skulle utredaren klarlägga konsekvenserna av alternativa kravnivåer. Utredaren har pekat ut de ovannämnda s.k. skydds- och säkerhetsmyndigheterna som användare i första hand. För dessa användare har utredaren identifierat de verksamhetsmässiga, funktionella samt säkerhetsmässiga krav och behov som användarna har på ett

5 gemensamt system. Vikt har även lagts vid täcknings- och kapacitetsbehov vid normal verksamhet samt vid större händelser och kriser. Exempel på gemensamma krav är bland annat möjligheten till dynamisk gruppsamtalshantering, kort uppkopplingstid, prioritering av olika typer av samtal, direkttrafik mellan mobila stationer, möjlighet till kryptering etc. Ett annat gemensamt krav som framförts är att ett gemensamt system skall vara robust och säkert med hög tillgänglighet även vid stora påfrestningar. Vidare skall en effektiv samverkan och samband mellan användarna möjliggöras och kunna vidareutvecklas. För att undersöka hur olika kravnivåer påverkar kostnaderna har en särskild analys gjorts av en oberoende extern part. De olika kravnivåerna illustreras av vad som inom fem till tio år går att uppnå i ett antal kommunikationsstandarder, nämligen GSM, GSM-R, cdma450 och UMTS. Resultatet har ställts mot vad en lösning baserad på TETRAstandard ger i form av funktionalitet och kostnader. Analysen visar att de övriga kommunikationsstandarderna inte når upp till användarnas baskrav och att kravnivåerna har en kraftig påverkan på de beräknade kostnaderna för de olika teknikalternativen. Utredaren tar dock inte ställning i teknikfrågan eftersom den tekniska lösningen väljs i samband med upphandlingen. 3 Kostnadsfördelning och gemensam finansiering Infrastrukturen bör enligt förslaget inledningsvis anslagsfinansieras och därefter finansieras med lån. Finansieringen av de årliga kostnaderna bör enligt förslaget finansieras av användarna fullt ut, dock bör staten inledningsvis lämna ett driftbidrag. Utredaren föreslår en avgift som är lika för hela landet och utgår med ett schablonbelopp per mobil station, där schablonen anpassas till brukarintensitet. Anslutningen av användare I utredarens uppdrag ingick att överväga formerna för anslutning av de offentliga användarna, dvs. framför allt i vilken utsträckning anslutning skulle vara obligatorisk eller frivillig. För att underlätta anslutning anser utredaren att det skall finnas en stimulans i form av att centrala bidrag till finansieringen av infrastrukturen och, inledningsvis, driftkostnaderna respektive medfinansiering av utrustningen. Upphandlingsunderlag med kravspecifikationer och villkor Ett utkast till upphandlingsunderlag med kravspecifikation har inom utredningen arbetats fram i en arbetsgrupp med representanter för de blivande användarna. Inom gruppen råder samstämmighet om de gemensamma kraven. Utgångspunkten har varit funktionella krav, inte krav på vissa tekniska lösningar. Eventuella krav som inte är gemensamma för samtliga användare kommer att redovisas som tilläggskrav från respektive kravställare. Inga individuella krav har framförts till utredaren.

6 4 Analys av reglerna för frekvenstillstånd och för offentlig upphandling Utredaren visar att kombinationen av frekvenstilldelning och offentlig upphandling inte kommer att innebära något problem då frågan om frekvenstilldelning är helt skild från upphandlingen. Detta beror på att utredaren föreslår att utredaren själv ansöker och innehar frekvenstillstånd (vilket sedan är tänkt att överföras till den förvaltande organisationen) istället för den operatör som upphandlas. Dessutom kommer det planerade införandet av lagen om elektronisk kommunikation allmänt att innebära lättnader beträffande frekvenstilldelning för ett nät avsett för samhällsviktiga funktioner. Under förutsättningen att riksdagen fattar beslut i enlighet med förslagen i propositionen Lag om elektronisk kommunikation, m.m. (prop. 2003/03:110) som regeringen lagt fram den 27 mars 2003 kommer lagen att träda i kraft den 25 juli Regeringens bedömning Regeringen anser att utredaren genomfört uppdraget på ett sådant sätt att det nu finns tillräckliga förutsättningar för att gå vidare genom att genomföra en upphandling av ett gemensamt radiokommunikationssystem. Finansiella förutsättningar I tilläggsbudgeten till den ekonomiska vårpropositionen 2003 föreslår regeringen att ett nytt ramanslag 37:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet på kronor anvisas under Utgiftsområde 22 Kommunikationer för att möjliggöra att en upphandling av ett gemensamt radiokommunikationssystem kan inledas under Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2004 återkomma med förslag till finansiering av uppbyggnaden av hela systemet. Kravnivåer Regeringen har inget att anmärka mot de kravnivåer som utredaren överenskommit med tilltänkta användare. Användargrupper Regeringen godtar utredarens förslag till avgränsning av användare till de s.k. skydds- och säkerhetsmyndigheterna, dvs. Polisen, Kustbevakningen, Tullverket, kommunal räddningstjänst, akutsjukvården och Försvarsmakten. Alarmeringsföretag som bistår dessa myndigheter för alarmering och dirigering bör inkluderas i användarkretsen. Dessutom skall andra samhällsviktiga aktörer kunna få tillgång till systemet vid särskilda händelser. Goda kommunikationsmöjligheter med liknande användargrupper i länder i vårt närområde skall eftersträvas. Om det i ett senare skede bedöms lämpligt bör även andra aktörer kunna bli användare i framtiden.

7 Förvaltningsorganisation Den särskilde utredaren har sedan tidigare uppdraget att föreslå en organisation för förvaltning och utveckling av de gemensamma delarna av systemet. Regeringen delar utredarens uppfattning om den roll som föreslagits för en statlig förvaltningsorganisation. Tidpunkten för inrättandet och den närmare utformningen av förvaltningsorganisationen beslutas av regeringen efter det att utredaren redovisat förslag till organisation senast den 28 maj Täckningsgrad och utbyggnadsplan Regeringen bedömer att den av utredaren föreslagna täckningsgraden och utbyggnadsplanen huvudsakligen är rimliga. Regeringen har uppmärksammat att vissa användare anser att deras behov inte till fullo tillgodoses i den föreslagna utbyggnadsplanen, regeringen anser att användarna gemensamt bör finna lösningar som tillgodser behoven. Användning av befintlig infrastruktur Redan investerad infrastruktur bör om så är lämpligt användas för det gemensamma radiokommunikationssystemet i så stor omfattning som möjligt.