Hälso- och sjukvårdsrapport 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälso- och sjukvårdsrapport 2009"

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsrapport 2009

2 ISBN Artikelnr Omslag Foto Socialstyrelsen/Fhebe Hjälm Bleking Bildreportage, Hans-Peter Blom Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, april 2009

3 Rättelseblad Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 Artikelnummer: Inledningen Sidan 39: Följande referenser saknas i referensförteckningen: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Recept för vården. Om effektivitet i vården och äldreomsorgen. Cederqvist J, red. Stockholm: SNS Förlag; Palier, B. Hälso- och sjukvårdens reformer En internationell jämförelse. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting; Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Sidan 230: Sidhänvisningen i högra kolumnen, tredje stycket ska vara till sidan 238 och inte till sidan 212. Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Sidan 260: I tabell 3:6 saknas en kolumn. Den korrekta tabellen visas nedan: Tabell 3:6. Antal elever per årsarbetare* i grund- och gymnasieskola Medelvärden för kommungrupper, år Skolläkare Kommungrupper** Skolsköterska Skolkurator Skolpsykolog Samtliga kommuner Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga: > inv Övriga: inv Övriga: < inv Rättelseblad

4

5 Förord Socialstyrelsen har sedan 1994 haft regeringens uppdrag att återkommande rapportera om förhållandena i hälso- och sjukvården. Den första analytiska rapporten publicerades 1995 och därefter har ytterligare tre rapporter utkommit 1998, 2001 och Socialstyrelsens regelbundna rapportering om hälso- och sjukvården ligger väl i linje med ambitionerna i andra länder att utveckla nationella strategier och modeller för kontinuerlig uppföljning och förbättring av vårdens kvalitet och resultat. Hälso- och sjukvården är ett komplext system som är beroende av många samverkande faktorer och olika aktörers samtidiga insatser. Denna komplexitet gör att det är en utmanande och svår uppgift att bedöma hur väl vården fungerar totalt sett. I årets rapport har målen för God vård varit vägledande för bedömningar och analyser. God vård innebär att den ska vara säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, ges i rimlig tid, vara jämlik och effektiv. Därutöver har en strävan varit att lyfta fram betydelsen av utveckling mot en ökad hälsoorientering i vården för att dels förbättra hälso- och sjukvårdens effektivitet, dels minska de skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper av medborgare. Vidare har stor vikt lagts vid att lyfta fram medborgar- och patientperspektivet samt att diskutera de utmaningar hälso- och sjukvården står inför i framtiden. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 utgör därmed ytterligare ett steg i utvecklingen av en nationell strategi för uppföljning och analys av hälso- och sjukvården. Arbetet med rapporten har bedrivits som ett tvärgående projekt inom Socialstyrelsen. Ett flertal interna och externa experter har bidragit med underlag och synpunkter. Författare och övriga medverkande presenteras på nästa uppslag. Projektledare för arbetet har varit Ingrid Schmidt. Den redaktionella slutbearbetningen av rapporten har gjorts av projektledaren, samt Emma Bergmark, Thomas Malm och Henrik Moberg. Rapporten vänder sig i första hand till politiker på nationell, kommunal och regional nivå som genom sina beslut på olika sätt kan påverka utvecklingen av hälso- och sjukvården i Sverige. Den riktar sig även till de olika professionerna inom hälso- och sjukvården, företrädare för patientorganisationer, studerande och andra engagerade i hälso- och sjukvårdens utveckling. Vi hoppas att Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 kan ge underlag för både beslut och debatt om utformningen av den framtida sjukvårdspolitiken. Lars Erik Holm Generaldirektör

6 Medverkande Medverkande Projektgrupp och författare En projektgrupp har ansvarat för det huvudsakliga arbetet. I gruppen har följande personer ingått: Emma Bergmark, Kristina Eklund, Marianne Hanning, Charlotta Hansell, Kristina Håkansson, Birgitta Larsson, Bo Lindblom, Thomas Malm, Henrik Moberg, Maarten Sengers och Ingrid Schmidt (projektledare), Kristina Stig och Eva Stolpe. Nedan redogörs för huvudansvarig författare respektive redaktör samt övriga medverkande. Avsnitt Huvudansvarig Personer som lämnat skriftliga underförfattare/redaktör lag och /eller databearbetning etc. Sammanfattning och slutsatser Ingrid Schmidt Del 1: Inledning och vårdens förutsättningar Inledning Ingrid Schmidt Vårdens förutsättningar, Kristina Stig Cecilia Dahlgren, Lena Barrbrink, verksamhet och kostnader Charlotta Hansell Del 2: God Vård Patientfokuserad vård Henrik Moberg Isabella Gripe Tillgänglig vård i rimlig tid Birgitta Larsson Maarten Sengers Säker vård Eva Stolpe Michael Soop, Ulla Fryksmark Kunskapsbaserad och Kristina Eklund Kjell Asplund, Christina Kärvinge, ändamålsenlig vård Vård på lika villkor, hur jämlik är vården? Marianne Hanning/Ingrid Schmidt Gunilla Ringbäck Weitoft, Bengt Haglund Rickard Ljung Effektiv vård Charlotta Hansell Rosita Wigand Claesson, Malin Bruce Del 3: Valda vårdområden Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Ingrid Ström, Margareta Kristensson/ Kjell Asplund Henrik Moberg Hälso- och sjukvård för barn Henrik Moberg Aulii Pyy Skog, Kerstin Olsson, och ungdomar Anders Hedberg

7 Medverkande Avsnitt Huvudansvarig Personer som lämnat skriftliga underförfattare/redaktör lag och /eller databearbetning etc. Vård av äldre med omfattande vårdbehov Marianne Lidbrink/Emma Bergmark Johan Fastbom Vård vid nedsatt hörsel Ulf Rosenhall/Ingrid Schmidt Vård vid psykisk ohälsa och sjukdom Susanne Rolfner-Suvanto, Anders Printz, Mårten Gerle Claes-Göran Stefansson, Ingrid Schmidt Vård vid rörelseorganens sjukdomar Emma Bergmark Leif Dahlberg Behandling av infektioner Johan Struwe/Ingrid Schmidt Örjan Ericsson Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Marie Lawrence/Emma Bergmark Kjell Asplund Diabetesvård Emma Bergmark Örjan Ericsson Cancervård Emma Bergmark Mats Talbäck Vård vid kronisk obstruktiv Emma Bergmark Örjan Ericsson lungsjukdom och astma Maria Branting Elgstrand Vård vid förlossning och gynekologiska Emma Bergmark Katrin Ekström, Bo Lindblom sjukdomar Tandhälsa och tandvård Thomas Malm Marianne Appelquist, Andreas Cederlund, Nils Oscarson Del 4: Framtida utmaningar Bo Lindblom Projektgruppen Utöver ovanstående personer har rapportens innehåll även faktagranskats av registerhållare vid de nationella kvalitetsregistren, Socialstyrelsens vetenskapliga råd samt andra ämnesexperter både inom och utanför Socialstyrelsen. Intern styrgrupp och extern referensgrupp Arbetet har fortlöpande avrapporterats till en intern styrgrupp som har bestått av följande personer: Åsa Börjesson, Birgitta Eriksson (fr.o.m. april 2008 t.o.m. september 2008), Gunilla Hulth- Backlund (fr.o.m. april 2008 t.o.m. februari 2009), Bo Lindblom (fr.o.m. februari 2008 t.o.m. mars 2008), Petra Olausson Otterblad, Thomas Tegenfeldt (fr.o.m. mars 2009), Eva Wallin (fr.o.m. oktober 2008), Elisabeth Wall-Bennet, Olivia Wigzell (fr.o.m. januari 2008 t.o.m. mars 2008), Klas Öberg (fr.o.m. april 2008). En extern referensgrupp har getts möjlighet att lämna synpunkter på arbetet. Följande organisationer erbjöds ingå i referensgruppen: Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund, Svenska Läkarsällskapet, Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna, Sjukvårdsdirektörernas nätverk, FAMNA, HSO, Sjuksköterskeföreningen, SBU och Läkemedelsverket.

8

9 Innehåll Innehåll * Förord...3 Medverkande...4 Sammanfattning och slutsatser...15 Hälsoinriktningen behöver stärkas...15 Patientfokuserad vård en utmaning inför framtiden...16 Vårdens tillgänglighet fortfarande ett problemområde...17 Säker vård en positiv utveckling har påbörjats...18 Vården blir allt mer kunskapsbaserad...19 Jämlikhet i vården skillnaderna måste utjämnas...21 Effektiv vård bättre samverkan och användning av kompetens krävs...22 Framtiden...23 Slutsatser Del 1. Inledning Uppdraget Rapportens innehåll och disposition Systemperspektiv på hälso- och sjukvården Lagstiftning och mål...30 Mötet som utgångspunkt...31 Etiska principer...31 God vård *Referensförteckning återfinns i slutet av varje avsnitt Fokus på hälsa En modell för uppföljning och analys Förutsättningar för nationell utvärdering av vården...37 Datakällor och metoder Vårdens förutsättningar, verksamhet och kostnader...41 Sammanfattning...41 Underlag, mått och indikatorer Demografiska förändringar utlandsfödda och äldre ökar Ekonomiska förutsättningar och kostnader Den samhällsekonomiska utvecklingen avgör vårdens resurser Kostnaderna för svensk hälso- och sjukvård ökar...46 Vilka producerar och finansierar hälso- och sjukvården?...48 Kostnaden per vårdkontakt har minskat i primärvården Läkemedelskostnadernas andel av sjukvårdskostnaderna Kostnaderna varierar mellan landstingen Sveriges hälso- och sjukvårdskostnader är genomsnittliga i förhållande till andra länder Slutenvård och öppenvård utvecklas olika Tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal Aktuella utvecklingstrender och strukturförändringar

10 Innehåll Vårdvalssystem på frammarsch Intresset ökar för processorientering Ersättningsprinciper påverkar vården Förändringar i legala förutsättningar...61 Organisationsfrågor...61 Informationsteknik...63 Medicinsk etik...63 Psykiatri...64 Läkemedel...65 Övriga lagändringar...66 Aktuella utredningar Avslutning Del 2. God vård...73 Patientfokuserad vård Sammanfattning Inledning Delaktighet ger bättre behandlingsresultat...76 Hinder för patientfokuserat arbetssätt...76 Underlag, mått och indikatorer...76 Vad innebär patientfokuserad vård?...77 Gott omdöme om vården i europeiskt perspektiv Stort utrymme för förbättringar Tillgång till kunskap en förutsättning för det fria valet...81 Fler anmälningar om bristande bemötande Exempel på tillämpning av patientperspektivet Utvecklingsinsatser i några europeiska länder...89 Avslutande reflektioner Tillgänglig vård i rimlig tid...99 Sammanfattning...99 Inledning...99 God vård i rimlig tid Försök att komma tillrätta med väntetider Underlag, mått och indikatorer Ekonomi, geografi och information Vården upplevs ibland som otillgänglig och krånglig Något fler får resa längre Svårt att få enkel och tydlig information Väntetider Väntetidsmätningarna behöver utvecklas Något kortare väntetider vid vårdcentralerna Väntetiderna till den specialiserade vården är fortfarande långa Risk att vänta på akutmottagningen Utveckling av indikatorer för väntetider och rehabilitering Överbeläggningar är fortfarande vanliga Vårdgarantins effekter på vänte tiderna en splittrad nationell bild Personalens kunskaper om vårdgarantin behöver förbättras Exempel från två landsting Undanträngning kan inte uteslutas Incitament- och sanktionssystem provas Vårdgarantier i andra länder Medicinska indikationer Tillgång till rehabilitering Säker vård Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Bakgrund med internationell utblick

11 Innehåll Säkerhetstänkandet till vården från industrin Kunskapsområde under utveckling Nästan var tionde patient skadas i vården Lex Maria-anmälningarna ökar Hur kan man följa patientsäkerhetsnivån? Vårdrelaterade infektioner Självmord i anslutning till vård och behandling Ogynnsamma effekter av läkemedel Skador hos patienter i samband med sjukhusvård Patientsäkerhetsarbete i Sverige Nationell satsning från SKL Utbildning och information till vårdpersonal Patientsäkerhetsarbetets utveckling regionalt Avslutande reflektioner Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Sammanfattning Inledning Vad är evidensbaserad medicin? Grundläggande principer för EBM Frågeställningen avgör studiedesign Forskningsetiska problem och andra svårigheter Riktlinjer och rekommendationer Är vården kunskapsbaserad? Ordnat införande, uppföljning och utmönstring Nya metoder måste studeras noga innan de används Nya behandlingar bör följas upp Ineffektiva och skadliga metoder bör utmönstras Kunskapsstyrning och implemen tering av kunskapsunderlag Kunskapsproducenter och kunskapsstyrning Regionala och lokala förutsättningar för kunskapsstyrningen Forskning om implementering av ny kunskap Kunskapsunderlagens genomslag Uppföljning av nationella riktlinjer på tre nivåer Kunskapsbaserad vård i ett internationellt perspektiv Varierande ansvar och uppdrag Strukturella förändringar för ökad effektivitet och samordning Internationellt samarbete Lärdomar från andra EU-länder Slutsatser om den svenska kunskapsstyrningen Vård på lika villkor hur jämlik är vården? Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Medborgarnas kontakter med vården skillnader mellan olika grupper Äldre utlandsfödda gör färre besök i vården än andra grupper Läkarbesök och behov av vård bostadsort och utbildning Var tionde söker inte vård trots behov Utlandsfödda har lägre förtroende för vården Positiv utveckling av jämställdheten i vården Åtgärdbar dödlighet skillnaderna mellan låg- och högutbildade kvarstår Undvikbara vårdtillfällen skillnaderna är stora

12 Innehåll Skillnader i läkemedelsbehandling Äldre med lägre utbildning får sämre läkemedelsbehandling Samma sjukdom olika behandling Avslutande reflektioner Effektiv vård fokus på kompetenssammansättning Sammanfattning Inledning Material och metod Att analysera effektivitet i hälso- och sjukvården Svårt att mäta vårdens effektivitet Försök att jämföra genom index Effektiv kompetenssammansättning Olika drivkrafter bakom förändring av roller och kompetenssammansättning Juridiska förutsättningar för omfördelning av arbetsuppgifter Forskning kring förändrade yrkesroller få generella slutsatser Några exempel i praktiken från svensk hälso- och sjukvård Avslutande reflektioner Del 3. Utvecklingen inom valda områden Inledning Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Ett hälsofrämjande perspektiv forskning och tillämpning Psykobiologin bidrar med ny kunskap Metoder för att stödja patientens tilltro till sin egna förmåga Allt fler vårdgivare tillämpar empowermentinriktade metoder Hälsorelaterad livskvalitet ett centralt mått på vårdens resultat Sjukdomsförebyggande insatser för individer och grupper Förändring av levnadsvanor ökad kunskap om kostnadseffektiva metoder Läkemedelsanvändning i förebyggande syfte fortsätter att öka Ohälsosamma levnadsvanor vanligare hos utsatta grupper Program och rutiner för att påverka levnadsvanor i primärvården har ökat Exempel på alkoholförebyggande insatser Andelen patienter som får livsstilsfrågor vid besök i vården oförändrad Förebyggande insatser på befolkningsnivå Styr- och ledningsprocesser Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Sammanfattning Underlag, mått och indikatorer De flesta mår bra men den psykiska ohälsan ökar Barns och ungdomars vårdkontakter Infektioner och astma vanligaste orsakerna till besök på vårdcentral Skador vanligaste orsaken till vård på sjukhus Läkemedelsförskrivningen återspeglar ohälsopanoramat Hälsovård för barn- och ungdomar Successiv förändring av barnhälsovårdens roll Stora skillnader i personalresurser för skolhälsovården Flera olika uppgifter för ungdomsmottagningar Många nås av föräldrastöd

13 Innehåll Specialiserad barnsjukvård Färre nyfödda dör Vården för nyfödda har utvecklats och förbättrats Barn- och ungdomskirurgi Brister i tillgängligheten för barn med neurologiska sjukdomar Yngre barn får diabetes nya krav på vården Barncancervård förbättrad överlevnad men behovet av uppföljning ökar Vård av äldre med omfattande vårdbehov Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Var vårdas de äldre? Hjärt- och kärlsjukdomar vanligaste orsaken till vård på sjukhus Fortsatt minskning av platser i särskilt boende Allt fler får hemsjukvård Kvaliteten inom vissa vårdområden Operation av grå starr fortsatt längre väntan för kvinnor Färre kvinnor får vård på strokeenhet Fler lever med demens Läkemedelsbehandling fortsatt problemområde Undernäring är vanligt Stora skillnader i kvalitet vid vård i livets slutskede Nya modeller för patientfokuserad hemsjukvård Äldres vård ett flerprofessionellt ansvar Vård vid nedsatt hörsel Sammanfattning Inledning Vad är hörselnedsättning? Förekomsten av hörselnedsättning ökar med stigande ålder Många tycker att hjälpmedlen är dyra Förebyggande hörselvård är centralt Diagnostik och behandling Hörselvårdens organisation i olika landsting Framtida behandlingsmöjligheter Vård vid psykisk ohälsa och sjukdom Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Förekomst av psykisk ohälsa och svåra psykiska besvär Självmordsförsöken ökar men självmorden minskar Missbruk och depression är de vanligaste orsakerna till sjukhusvård Metoder och behandlingsformer Barn och ungdomar behöver få hjälp tidigt Depression och ångest diagnostik, behandling och uppföljning kan förbättras Psykiatrisk tvångsvård endast var tredje får rekommenderad behandling Behandling vid schizofreni många får flera läkemedel samtidigt Hur kan psykiatrin förbättras? Avslutande reflektioner Vård vid rörelseorganens sjukdomar Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Smärtrehabilitering erbjuds inte i tillräcklig omfattning Artros vår vanligaste ledsjukdom Reumatoid artrit behandlingsresultaten allt bättre Osteoporos och höftfraktur fokus på prevention angeläget

14 Innehåll Behandling av infektioner Sammanfattning Infektion vanlig orsak till besök på vårdcentral Underlag, mått och indikatorer Nationella behandlingsrekommendationer Kvalitetsindikatorer för diagnostik och behandling Möjligheter till uppföljning Diagnostik i primärvård för många snabbtest Antibiotikaförskrivningen är omfattande Antibiotika vanligt i äldrevården Hög förskrivning i tandvården Var tredje får antibiotika på sjukhus Resistenta bakterier orsakar många problem Allmänhetens kunskaper om antibiotika kan förbättras Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Sammanfattning Dödligheten minskar Underlag, mått och indikatorer Minst en tredjedel av hjärtinfarkterna och strokefallen kan förebyggas Dödligheten är högre i Sverige än i södra Europa Hjärtinfarkt den vanligaste orsaken till akut vård Hjärtsvikt goda behandlingsresultat Förmaksflimmer trolig underbehandling Insjuknande och dödlighet i stroke minskar Diabetesvård Sammanfattning Underlag, mått och indikatorer Fler har diabetes vanligare bland lågutbildade Diabetes kan förebyggas Diabetesvård är teamarbete Nationella diabetesregistret anslutningen ökar långsamt Intensiv läkemedelsbehandling ger mätbara resultat Regelbundna kontroller minskar komplikationer Akuta intag på sjukhus minskar Cancervård Sammanfattning Underlag, mått och indikatorer Allt fler diagnostiseras med cancer Cancer kan förebyggas Dödligheten minskar och överlevnaden ökar Lungcancer stora utmaningar kvarstår Goda resultat i cancervården vid internationell jämförelse Utmaningar Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Allt fler kvinnor dör i KOL men dödligheten för män avtar Följsamhet till vårdprogram kan förbättras Läkemedelsbehandlingen inte alltid optimal Vård vid förlossning och gynekologiska sjukdomar Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Graviditet

15 Innehåll Förlossning allt kortare vårdtider Livmoderoperationer fler bör kunna opereras vaginalt Urininkontinens Tandvård och tandhälsa Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Förbättrad tandhälsa hos barn och ungdomar men utvecklingen mattas av Positiv utveckling av tandhälsan hos vuxna men skillnader mellan olika grupper Generellt sett god tillgång till resurser inom allmäntandvården Strategier för effektivare tandvård Fortsatt utvecklingsarbete Del 4. Utmaningar för svensk hälsooch sjukvård inför 2010-talet Svenska sjukvårdsreformer Aktuella utvecklingslinjer Folkhälsan har förbättrats i vissa avseenden Många nya tekniker utvecklas Patienternas delaktighet och inflytande har ökat Vården har blivit mer kunskapsbaserad Dokumentationen behöver förbättras ytterligare Vården är inte jämlik Brister i patientsäkerheten Bristande tillgänglighet är ett fortsatt problem Kostnadskrisen kan fördjupas Tillgången på kompetent personal kan bli problematisk Framtida utmaningar Tackla folkhälsoproblemen och utjämna hälsoskillnaderna Minska skillnader i vård och behandling Planera för den demografiska utvecklingen Säkra en långsiktig personalförsörjning Gör vården mer tillgänglig Höj patientsäkerheten Bemästra finansieringsproblemen Var beredd på nytt sjukdomspanorama Viktiga strategier Öka hälsoorienteringen Stärk patientperspektivet ytterligare Satsa på utvecklade IT-tjänster Öka kunskapsstyrningen Pröva nya metoder på ett mer strukturerat sätt Tydliggör vad vården presterar Följ upp satsningarna på mångfald och vårdval Ta fram en ny personalstrategi Överväg nya finansieringsformer och ersättningsmodeller Avslutning Bilaga 1. Förteckning över mått, indikatorer, figurer och tabeller Bilaga 2. Datakällor Socialstyrelsens register Övriga nationella datakällor Internationella datakällor

16

17 Sammanfattning och slutsatser I jämförelse med andra länder är förutsättningarna för att följa upp vårdens kvalitet och tillgänglighet i Sverige i dag förhållandevis goda. De rikstäckande datakällorna med individrelaterade uppgifter om vårdens innehåll och resultat, som nationella kvalitetsregister och hälsodataregister genomgår kontinuerlig utveckling. Många kvalitetsregister har också förbättrat sin analyskapacitet och ger nu allt bättre förutsättningar för att t.ex. kunna följa aspekter som vårdens jämställdhet och jämlikhet. Allt fler kvalitetsregister inkluderar numera också hälsorelaterad livskvalitet som resultatmått till skillnad mot ett fåtal för bara några år sedan. Möjligheterna till nationell uppföljning och analys är dock fortfarande i huvudsak begränsade till verksamheterna i den somatiska specialistvården, medan många andra viktiga områden fortfarande saknar gemensamma uppföljningssystem. Detta gäller bland annat för verksamheterna i primärvård och närsjukvård samt i psykiatrin. Socialstyrelsens strategi för att säkerställa att patienterna får en god vård omfattar utveckling av indikatorer för God vård, en IT-baserad och ändamålsenlig dokumentation samt nationella riktlinjer för vård och behandling. Dessutom ingår också analys och utvärdering av sjukvårdens verksamheter. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 beskriver och analyserar utvecklingen i hälso- och sjukvården med utgångspunkt i ett medborgar- och patientperspektiv. För första gången har målen för God vård genomgående varit vägledande för bedömningar och slutsatser. God vård innebär att vården ska vara patientfokuserad, ges i rimlig tid, vara säker, kunskapsbaserad, jämlik och effektiv. Inledning Sammanfattning Hälsoinriktningen behöver stärkas En hälsoinriktad hälso- och sjukvård har fokus på hur verksamhetens samlade insatser bidrar till bättre hälsa, både som minskad dödlighet, sjuklighet och nyinsjuknande, och som förbättrad funktionsförmåga, välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet. Under lång tid har ambitionen i Sverige och många andra länder varit att stärka hälsoinriktningen i vården genom att omfördela resurser till öppna vårdformer. En väl fungerande primärvård och närsjukvård kan bidra till bättre folkhälsa, och på sikt minska de totala sjukvårdskost-

18 Sammanfattning naderna. Också sjukhusvården bör präglas av ett hälsoorienterande perspektiv. För att uppnå detta behöver vården utveckla sin beteendevetenskapliga kompetens och sina tvärprofessionella arbetsformer. På individnivå är hälsofrämjande insatser särskilt angelägna för patienter med kroniska sjukdomar. Insatserna blir successivt fler, men de kan förbättras ytterligare. De klara sambanden mellan levnadsvanor och sjukdomsrisker har ännu inte fått fullt genomslag i vården. Vad gäller patienter med diabetes har behandling med läkemedel till exempel påverkat riskfaktorerna i en positiv riktning; däremot är vården ännu inte utformad på ett sätt som effektivt främjar patienternas hälsosamma levnadsvanor. När det gäller personer med sjukdomar i rörelseorganen är det hälso inriktade arbetet också av stor vikt, då till exempel fysisk aktivitet både förebygger och lindrar led- och muskelproblem. Försiktiga beräkningar visar att minst en tredjedel av hjärt-kärlsjukdomarna skulle kunna förhindras med förändrade levnadsvanor. Vidare skulle vart tredje fall av de tolv största cancersjukdomarna kunna förebyggas om man lyckades påverka och förändra människors levnadsvanor. Trots att hela 90 procent av befolkningen vill att vårdpersonalen tar upp levnadsvanor med dem, så svarar endast 30 procent av de patienter som sökt vård det senaste året att personalen gjort det. Många vårdcentraler uppger att de har rutiner för det sjukdomsförebyggande arbetet, och omfattningen förefaller ha ökat något på senare år, men det finns utrymme för betydande förbättringar. Kvaliteten på sjukvårdens hälsofrämjande insatser kan följas upp genom att man regelbundet mäter patienternas hälsorelaterade livskvalitet. Många kvalitetsregister utvecklar i dag sådana mått, men fortfarande inkluderar endast en tredjedel av alla kvalitetsregister hälsorelaterad livskvalitet som resultatmått. För att vården ska kunna ha en stark kunskapsbas och samtidigt vara kostnadseffektiv är det angeläget att utveckla styrformer, avtal och ersättningssystem som stödjer hälso- och sjukvårdens hälsoinriktning. Intresset för hälsoinriktningen i vården ökar, bland annat ansluter sig allt fler hälso- och sjukvårdsenheter till det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). Patientfokuserad vård en utmaning inför framtiden Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet inför den enskilda individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Dessa överväganden ska vägas in i både de kliniska besluten och den information som ges till patienten. Patientfokuserad vård kan även omfatta möjligheten att välja fast läkarkontakt i primärvården, att ha kontinuitet i vårdkontakterna och att fritt kunna välja sjukhus. Mycket pekar dock på att vården fortfarande inte är tillräckligt patientfokuserad, utan att den domineras av ett verksamhets- och yrkesperspektiv, detta trots att patienternas syn på vården lyfts fram allt mer de senaste decennierna, både i sjukvårdspolitiken och i det praktiska vårdarbetet. Ett antal statliga utredningar har också uppmärksammat frågan om hur patientens ställning i vården ska kunna stärkas. Enkätundersökningar visar att patienterna är nöjda med vissa aspekter av vården, till exempel med att personalen visar respekt. Dock visar anmälningar till patientnämnderna att andra delar 16

19 Sammanfattning av bemötandet utgör ett problemområde. Mellan 2000 och 2007 ökade antalet ärenden som registrerats som bemötande, kommunikation, information med 41 procent. Befintliga underlag pekar också på att vården inte alltid uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav när det till exempel gäller att informera patienten om den egna sjukdomen och diskutera behandlingsalternativ. Samtidigt visar allt fler vetenskapliga studier att bemötande, delaktighet och förtroende är komponenter som är viktiga för vårdens resultat. Hur vården är organiserad har också stor betydelse för om den kan anses vara patientfokuserad eller ej. Planeras vården exempelvis utifrån ett helhetsperspektiv på patientens behov? Det finns i dag goda exempel på förbättringsarbete där man har ambitionen att göra vården mer patientfokuserad. I några kommuner prövas exempelvis en ny form av öppen vård för äldre äldrevårdscentraler. Vårdformen bygger på att landsting och kommun sammanförs såväl organisatoriskt som lokalmässigt, för att samla kompetensen runt den äldre patienten. Vårdbiträden, undersköterskor, distriktssköterskor och läkare arbetar i samma organisation med gemensam ledning. Syftet är att skapa en trygg och säker vård- och omsorgskedja, där de äldre tas om hand av rätt vårdgivare i rätt tid. I en patientfokuserad vård ska patienterna själv kunna välja vårdgivare och sjukhus samt vara delaktiga i valet av behandling. För detta krävs öppna redovisningar av kvalitet och säkerhet som kan ge patienter och medborgare de kunskaper de behöver. En av de stora utmaningarna för hälsooch sjukvården de närmaste åren kommer att vara att ta fram lättillgänglig och jämförbar kvalitetsinformation för både medborgare och professionella grupper. Vårdens tillgänglighet fortfarande ett problemområde Tillgängligheten i hälso- och sjukvården har länge beskrivits som ett betydande problem. I internationella jämförelser ligger Sverige ofta längst ner i rankingen. Bristande tillgänglighet det vill säga att inte få den vård man behöver, eller att inte få den när man behöver den kan få allvarliga medicinska och ekonomiska konsekvenser. Målet för ett effektivt hälso- och sjukvårdsystem måste vara att minimera dessa konsekvenser genom att organisera vården så att olika vårdbehov tas om hand i rätt tid på rätt vårdnivå. Väntetiderna i vården är långa och många patienter upplever att det är svårt att komma fram på telefon. De senaste decennierna har man genomfört ett flertal reformer och tagit flera initiativ på statlig och regional nivå för att förbättra situationen. Tillgängligheten på telefon och möjligheten att få tid på vårdcentralen har följts upp vid flera tillfällen och visar tecken på vissa framsteg. Ett annat positivt tecken är att väntetidsdatabasen har allt större täckning. Dock återstår mycket arbete för att skapa en fullgod tillgänglighet i vården. Bättre samordning mellan olika enheter och vårdnivåer kan korta väntetiderna och öka tillgången till undersökningar och behandlingar. Att som patient känna att man snabbt får kontakt med sin vårdcentral är betydelsefullt för att uppleva att vården fungerar. Forskning har visat att bättre tillgänglighet leder till färre kontakter längre fram, eftersom patienterna upplever att vården finns där när de behöver den. Många landsting/ regioner har också de senaste åren arbetat aktivt för att förbättra tillgängligheten, både på specialistmottagningar och vårdcentraler. Som exempel 17

20 Sammanfattning kan nämnas projekten Bättre flyt i vården och Bra mottagning, men de analyser som är möjliga att göra på nationell nivå visar bara på marginella förbättringar. Tillgänglighet handlar också om geografisk tillgänglighet. I glesbygden har antalet vårdcentraler minskat, och det är svårt att rekrytera läkare och annan sjukvårdspersonal. För vissa patientgrupper är tillgängligheten också mer problematisk än för andra grupper. Patienter med neurologiska och neuropsykiatriska skador och sjukdomar har till exempel svårt att få tillgång till insatser de har behov av. Även för äldre, barn och ungdomar med psykisk ohälsa är problemen med tillgänglighet speciellt uttalade. För dessa grupper är det särskilt viktigt att vården samordnas så att den blir mer effektiv och anpassad till patienternas behov. Säker vård en positiv utveckling har påbörjats Alla landsting och kommuner i Sverige bedriver någon form av patientsäkerhetsarbete, även om det varierar i intensitet och omfång. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit initiativ till en rad projekt för att dels utveckla arbetet med patientsäkerhet, och dels utveckla en säkerhetskultur. Landstingen och kommunerna har deltagit i projekten i varierad omfattning, men aktiviteten ser ut att öka. Alltför sällan genomsyras dock hälso- och sjukvårdspersonalens dagliga vårdarbete av ett systematiskt patientsäkerhetsperspektiv och en tydlig säkerhetskultur. Ett sådant perspektiv präglar inte heller i någon högre grad vårdgivarnas planering och direktiv för hälso- och sjukvården. Vårdskador uppkommer ofta på grund av otillräckliga rutiner för samverkan samt bristande informationshantering och kommunikation. Åren tog Socialstyrelsen emot anmälningar enligt lex Maria, där sådana brister var den huvudsakliga orsaken till vårdskador. Att det saknas vårdplatser på landets sjukhus är en annan riskfaktor som kan leda till sämre vård och behandling samt till förlängda vårdtider. I den somatiska sjukhusvården drabbas hela 8,6 procent av patienterna av någon vårdskada under sin sjukhusvistelse. Detta innebär cirka vårdskador och extra vårddygn på sjukhus om året. De vanligaste vårdskadorna är infektioner och skador på inre organ. De flesta skadorna inträffar vid kirurgiska ingrepp och i samband med läkemedelsbehandling. I psykiatrin kan patienters självmord ofta betraktas som vårdskador som orsakats av otillräckliga självmordsförebyggande åtgärder. Ett särskilt riskfyllt område är läkemedelsbehandling av äldre patienter. Det normala åldrandet gör äldre känsligare för läkemedel, ofta på grund av nedsatt kapacitet i olika organ. Dessutom får äldre personer ofta många olika läkemedel samtidigt. Personer över 80 år använder i genomsnitt 5 6 läkemedel per dygn och de allra äldsta (över 89 år) i genomsnitt 8 10 läkemedel per dygn. Detta kan i vissa fall vara medicinskt motiverat, eftersom många äldre behöver behandlas för flera sjukdomar, men det innebär samtidigt stora risker för både biverkningar och att läkemedlen påverkar varandra på ett ogynnsamt sätt. De senaste tio åren har fokus i säkerhetstänkandet flyttats från den enskilda yrkesutövaren till systemet och organisationen. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar är förstås fortfarande viktigt, men det måste ses i ett vidare sammanhang. I en verklighet med hög arbetstakt, 18

Hälso- och sjukvårdsrapport 2009

Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 ISBN 978-91-978065-9-6 Artikelnr 2009-126-72 Omslag Foto Socialstyrelsen/Fhebe Hjälm Bleking Bildreportage, Hans-Peter Blom Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar

Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar 2014 2017 Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Tryck: Elanders 2014 Omslagsfoto: Johnér Artikelnr: S2014.005 Innehåll Därför

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Hur jämlik är vården?

Hur jämlik är vården? Hur jämlik är vården? Nätverk uppdrag hälsa 6 maj 2011 Bengt Göran Emtinger Hur får vi en jämlik vård? Strategier för en jämlik vård 1. Ökad kunskap om hur vården ser ut i länet 2. Minskad skillnad i hjärt-

Läs mer

Bra sjukvård kan bli bättre

Bra sjukvård kan bli bättre Bra sjukvård kan bli bättre 1 En sammanfattning baserad på Närsjukvårdsutredningens rapport Framtidens hälso- och sjukvård i Norrbotten hot, möjligheter och vägval inför år 2020 2 Att möta framtiden Du

Läs mer

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet

Uppdrag >ll myndigheter. Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp. Regionala cancercentra (RCC) Socialdepartementet Uppdrag >ll myndigheter Överenskommelser med SKL och RCC:s samordningsgrupp Regionala cancercentra (RCC) Implementering av den nationella cancerstrategin Kjell Asplund Presentation på Socialstyrelsen mars

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson

Från hälsobeskrivning till resultat. Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Från hälsobeskrivning till resultat Ralph Harlid, Barbara Rubinstein, Karin Althoff Marianne Laiberg, Lena Olsson Västra Götalandsregionen Piteå Politisk organisation och beställar-utförar modell Syfte

Läs mer

PUNK-handboken Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet

PUNK-handboken Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet 5 GOD OCH SÄKER VÅRD 5.1 Varför kvalitetsarbete? Intresset och engagemanget för att följa upp, värdera, analysera och förbättra vård och behandling har lika lång historia som läkekonsten, dvs. sen Hippokrates

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Nationella riktlinjer för f tandvården

Nationella riktlinjer för f tandvården Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård

Läs mer