Hälso- och sjukvårdsrapport 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälso- och sjukvårdsrapport 2009"

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsrapport 2009

2 ISBN Artikelnr Omslag Foto Socialstyrelsen/Fhebe Hjälm Bleking Bildreportage, Hans-Peter Blom Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, april 2009

3 Rättelseblad Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 Artikelnummer: Inledningen Sidan 39: Följande referenser saknas i referensförteckningen: Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Recept för vården. Om effektivitet i vården och äldreomsorgen. Cederqvist J, red. Stockholm: SNS Förlag; Palier, B. Hälso- och sjukvårdens reformer En internationell jämförelse. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting; Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Sidan 230: Sidhänvisningen i högra kolumnen, tredje stycket ska vara till sidan 238 och inte till sidan 212. Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Sidan 260: I tabell 3:6 saknas en kolumn. Den korrekta tabellen visas nedan: Tabell 3:6. Antal elever per årsarbetare* i grund- och gymnasieskola Medelvärden för kommungrupper, år Skolläkare Kommungrupper** Skolsköterska Skolkurator Skolpsykolog Samtliga kommuner Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga: > inv Övriga: inv Övriga: < inv Rättelseblad

4

5 Förord Socialstyrelsen har sedan 1994 haft regeringens uppdrag att återkommande rapportera om förhållandena i hälso- och sjukvården. Den första analytiska rapporten publicerades 1995 och därefter har ytterligare tre rapporter utkommit 1998, 2001 och Socialstyrelsens regelbundna rapportering om hälso- och sjukvården ligger väl i linje med ambitionerna i andra länder att utveckla nationella strategier och modeller för kontinuerlig uppföljning och förbättring av vårdens kvalitet och resultat. Hälso- och sjukvården är ett komplext system som är beroende av många samverkande faktorer och olika aktörers samtidiga insatser. Denna komplexitet gör att det är en utmanande och svår uppgift att bedöma hur väl vården fungerar totalt sett. I årets rapport har målen för God vård varit vägledande för bedömningar och analyser. God vård innebär att den ska vara säker, kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, ges i rimlig tid, vara jämlik och effektiv. Därutöver har en strävan varit att lyfta fram betydelsen av utveckling mot en ökad hälsoorientering i vården för att dels förbättra hälso- och sjukvårdens effektivitet, dels minska de skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper av medborgare. Vidare har stor vikt lagts vid att lyfta fram medborgar- och patientperspektivet samt att diskutera de utmaningar hälso- och sjukvården står inför i framtiden. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 utgör därmed ytterligare ett steg i utvecklingen av en nationell strategi för uppföljning och analys av hälso- och sjukvården. Arbetet med rapporten har bedrivits som ett tvärgående projekt inom Socialstyrelsen. Ett flertal interna och externa experter har bidragit med underlag och synpunkter. Författare och övriga medverkande presenteras på nästa uppslag. Projektledare för arbetet har varit Ingrid Schmidt. Den redaktionella slutbearbetningen av rapporten har gjorts av projektledaren, samt Emma Bergmark, Thomas Malm och Henrik Moberg. Rapporten vänder sig i första hand till politiker på nationell, kommunal och regional nivå som genom sina beslut på olika sätt kan påverka utvecklingen av hälso- och sjukvården i Sverige. Den riktar sig även till de olika professionerna inom hälso- och sjukvården, företrädare för patientorganisationer, studerande och andra engagerade i hälso- och sjukvårdens utveckling. Vi hoppas att Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 kan ge underlag för både beslut och debatt om utformningen av den framtida sjukvårdspolitiken. Lars Erik Holm Generaldirektör

6 Medverkande Medverkande Projektgrupp och författare En projektgrupp har ansvarat för det huvudsakliga arbetet. I gruppen har följande personer ingått: Emma Bergmark, Kristina Eklund, Marianne Hanning, Charlotta Hansell, Kristina Håkansson, Birgitta Larsson, Bo Lindblom, Thomas Malm, Henrik Moberg, Maarten Sengers och Ingrid Schmidt (projektledare), Kristina Stig och Eva Stolpe. Nedan redogörs för huvudansvarig författare respektive redaktör samt övriga medverkande. Avsnitt Huvudansvarig Personer som lämnat skriftliga underförfattare/redaktör lag och /eller databearbetning etc. Sammanfattning och slutsatser Ingrid Schmidt Del 1: Inledning och vårdens förutsättningar Inledning Ingrid Schmidt Vårdens förutsättningar, Kristina Stig Cecilia Dahlgren, Lena Barrbrink, verksamhet och kostnader Charlotta Hansell Del 2: God Vård Patientfokuserad vård Henrik Moberg Isabella Gripe Tillgänglig vård i rimlig tid Birgitta Larsson Maarten Sengers Säker vård Eva Stolpe Michael Soop, Ulla Fryksmark Kunskapsbaserad och Kristina Eklund Kjell Asplund, Christina Kärvinge, ändamålsenlig vård Vård på lika villkor, hur jämlik är vården? Marianne Hanning/Ingrid Schmidt Gunilla Ringbäck Weitoft, Bengt Haglund Rickard Ljung Effektiv vård Charlotta Hansell Rosita Wigand Claesson, Malin Bruce Del 3: Valda vårdområden Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Ingrid Ström, Margareta Kristensson/ Kjell Asplund Henrik Moberg Hälso- och sjukvård för barn Henrik Moberg Aulii Pyy Skog, Kerstin Olsson, och ungdomar Anders Hedberg

7 Medverkande Avsnitt Huvudansvarig Personer som lämnat skriftliga underförfattare/redaktör lag och /eller databearbetning etc. Vård av äldre med omfattande vårdbehov Marianne Lidbrink/Emma Bergmark Johan Fastbom Vård vid nedsatt hörsel Ulf Rosenhall/Ingrid Schmidt Vård vid psykisk ohälsa och sjukdom Susanne Rolfner-Suvanto, Anders Printz, Mårten Gerle Claes-Göran Stefansson, Ingrid Schmidt Vård vid rörelseorganens sjukdomar Emma Bergmark Leif Dahlberg Behandling av infektioner Johan Struwe/Ingrid Schmidt Örjan Ericsson Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Marie Lawrence/Emma Bergmark Kjell Asplund Diabetesvård Emma Bergmark Örjan Ericsson Cancervård Emma Bergmark Mats Talbäck Vård vid kronisk obstruktiv Emma Bergmark Örjan Ericsson lungsjukdom och astma Maria Branting Elgstrand Vård vid förlossning och gynekologiska Emma Bergmark Katrin Ekström, Bo Lindblom sjukdomar Tandhälsa och tandvård Thomas Malm Marianne Appelquist, Andreas Cederlund, Nils Oscarson Del 4: Framtida utmaningar Bo Lindblom Projektgruppen Utöver ovanstående personer har rapportens innehåll även faktagranskats av registerhållare vid de nationella kvalitetsregistren, Socialstyrelsens vetenskapliga råd samt andra ämnesexperter både inom och utanför Socialstyrelsen. Intern styrgrupp och extern referensgrupp Arbetet har fortlöpande avrapporterats till en intern styrgrupp som har bestått av följande personer: Åsa Börjesson, Birgitta Eriksson (fr.o.m. april 2008 t.o.m. september 2008), Gunilla Hulth- Backlund (fr.o.m. april 2008 t.o.m. februari 2009), Bo Lindblom (fr.o.m. februari 2008 t.o.m. mars 2008), Petra Olausson Otterblad, Thomas Tegenfeldt (fr.o.m. mars 2009), Eva Wallin (fr.o.m. oktober 2008), Elisabeth Wall-Bennet, Olivia Wigzell (fr.o.m. januari 2008 t.o.m. mars 2008), Klas Öberg (fr.o.m. april 2008). En extern referensgrupp har getts möjlighet att lämna synpunkter på arbetet. Följande organisationer erbjöds ingå i referensgruppen: Vårdförbundet, Sveriges läkarförbund, Svenska Läkarsällskapet, Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna, Sjukvårdsdirektörernas nätverk, FAMNA, HSO, Sjuksköterskeföreningen, SBU och Läkemedelsverket.

8

9 Innehåll Innehåll * Förord...3 Medverkande...4 Sammanfattning och slutsatser...15 Hälsoinriktningen behöver stärkas...15 Patientfokuserad vård en utmaning inför framtiden...16 Vårdens tillgänglighet fortfarande ett problemområde...17 Säker vård en positiv utveckling har påbörjats...18 Vården blir allt mer kunskapsbaserad...19 Jämlikhet i vården skillnaderna måste utjämnas...21 Effektiv vård bättre samverkan och användning av kompetens krävs...22 Framtiden...23 Slutsatser Del 1. Inledning Uppdraget Rapportens innehåll och disposition Systemperspektiv på hälso- och sjukvården Lagstiftning och mål...30 Mötet som utgångspunkt...31 Etiska principer...31 God vård *Referensförteckning återfinns i slutet av varje avsnitt Fokus på hälsa En modell för uppföljning och analys Förutsättningar för nationell utvärdering av vården...37 Datakällor och metoder Vårdens förutsättningar, verksamhet och kostnader...41 Sammanfattning...41 Underlag, mått och indikatorer Demografiska förändringar utlandsfödda och äldre ökar Ekonomiska förutsättningar och kostnader Den samhällsekonomiska utvecklingen avgör vårdens resurser Kostnaderna för svensk hälso- och sjukvård ökar...46 Vilka producerar och finansierar hälso- och sjukvården?...48 Kostnaden per vårdkontakt har minskat i primärvården Läkemedelskostnadernas andel av sjukvårdskostnaderna Kostnaderna varierar mellan landstingen Sveriges hälso- och sjukvårdskostnader är genomsnittliga i förhållande till andra länder Slutenvård och öppenvård utvecklas olika Tillgång och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal Aktuella utvecklingstrender och strukturförändringar

10 Innehåll Vårdvalssystem på frammarsch Intresset ökar för processorientering Ersättningsprinciper påverkar vården Förändringar i legala förutsättningar...61 Organisationsfrågor...61 Informationsteknik...63 Medicinsk etik...63 Psykiatri...64 Läkemedel...65 Övriga lagändringar...66 Aktuella utredningar Avslutning Del 2. God vård...73 Patientfokuserad vård Sammanfattning Inledning Delaktighet ger bättre behandlingsresultat...76 Hinder för patientfokuserat arbetssätt...76 Underlag, mått och indikatorer...76 Vad innebär patientfokuserad vård?...77 Gott omdöme om vården i europeiskt perspektiv Stort utrymme för förbättringar Tillgång till kunskap en förutsättning för det fria valet...81 Fler anmälningar om bristande bemötande Exempel på tillämpning av patientperspektivet Utvecklingsinsatser i några europeiska länder...89 Avslutande reflektioner Tillgänglig vård i rimlig tid...99 Sammanfattning...99 Inledning...99 God vård i rimlig tid Försök att komma tillrätta med väntetider Underlag, mått och indikatorer Ekonomi, geografi och information Vården upplevs ibland som otillgänglig och krånglig Något fler får resa längre Svårt att få enkel och tydlig information Väntetider Väntetidsmätningarna behöver utvecklas Något kortare väntetider vid vårdcentralerna Väntetiderna till den specialiserade vården är fortfarande långa Risk att vänta på akutmottagningen Utveckling av indikatorer för väntetider och rehabilitering Överbeläggningar är fortfarande vanliga Vårdgarantins effekter på vänte tiderna en splittrad nationell bild Personalens kunskaper om vårdgarantin behöver förbättras Exempel från två landsting Undanträngning kan inte uteslutas Incitament- och sanktionssystem provas Vårdgarantier i andra länder Medicinska indikationer Tillgång till rehabilitering Säker vård Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Bakgrund med internationell utblick

11 Innehåll Säkerhetstänkandet till vården från industrin Kunskapsområde under utveckling Nästan var tionde patient skadas i vården Lex Maria-anmälningarna ökar Hur kan man följa patientsäkerhetsnivån? Vårdrelaterade infektioner Självmord i anslutning till vård och behandling Ogynnsamma effekter av läkemedel Skador hos patienter i samband med sjukhusvård Patientsäkerhetsarbete i Sverige Nationell satsning från SKL Utbildning och information till vårdpersonal Patientsäkerhetsarbetets utveckling regionalt Avslutande reflektioner Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Sammanfattning Inledning Vad är evidensbaserad medicin? Grundläggande principer för EBM Frågeställningen avgör studiedesign Forskningsetiska problem och andra svårigheter Riktlinjer och rekommendationer Är vården kunskapsbaserad? Ordnat införande, uppföljning och utmönstring Nya metoder måste studeras noga innan de används Nya behandlingar bör följas upp Ineffektiva och skadliga metoder bör utmönstras Kunskapsstyrning och implemen tering av kunskapsunderlag Kunskapsproducenter och kunskapsstyrning Regionala och lokala förutsättningar för kunskapsstyrningen Forskning om implementering av ny kunskap Kunskapsunderlagens genomslag Uppföljning av nationella riktlinjer på tre nivåer Kunskapsbaserad vård i ett internationellt perspektiv Varierande ansvar och uppdrag Strukturella förändringar för ökad effektivitet och samordning Internationellt samarbete Lärdomar från andra EU-länder Slutsatser om den svenska kunskapsstyrningen Vård på lika villkor hur jämlik är vården? Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Medborgarnas kontakter med vården skillnader mellan olika grupper Äldre utlandsfödda gör färre besök i vården än andra grupper Läkarbesök och behov av vård bostadsort och utbildning Var tionde söker inte vård trots behov Utlandsfödda har lägre förtroende för vården Positiv utveckling av jämställdheten i vården Åtgärdbar dödlighet skillnaderna mellan låg- och högutbildade kvarstår Undvikbara vårdtillfällen skillnaderna är stora

12 Innehåll Skillnader i läkemedelsbehandling Äldre med lägre utbildning får sämre läkemedelsbehandling Samma sjukdom olika behandling Avslutande reflektioner Effektiv vård fokus på kompetenssammansättning Sammanfattning Inledning Material och metod Att analysera effektivitet i hälso- och sjukvården Svårt att mäta vårdens effektivitet Försök att jämföra genom index Effektiv kompetenssammansättning Olika drivkrafter bakom förändring av roller och kompetenssammansättning Juridiska förutsättningar för omfördelning av arbetsuppgifter Forskning kring förändrade yrkesroller få generella slutsatser Några exempel i praktiken från svensk hälso- och sjukvård Avslutande reflektioner Del 3. Utvecklingen inom valda områden Inledning Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Ett hälsofrämjande perspektiv forskning och tillämpning Psykobiologin bidrar med ny kunskap Metoder för att stödja patientens tilltro till sin egna förmåga Allt fler vårdgivare tillämpar empowermentinriktade metoder Hälsorelaterad livskvalitet ett centralt mått på vårdens resultat Sjukdomsförebyggande insatser för individer och grupper Förändring av levnadsvanor ökad kunskap om kostnadseffektiva metoder Läkemedelsanvändning i förebyggande syfte fortsätter att öka Ohälsosamma levnadsvanor vanligare hos utsatta grupper Program och rutiner för att påverka levnadsvanor i primärvården har ökat Exempel på alkoholförebyggande insatser Andelen patienter som får livsstilsfrågor vid besök i vården oförändrad Förebyggande insatser på befolkningsnivå Styr- och ledningsprocesser Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Sammanfattning Underlag, mått och indikatorer De flesta mår bra men den psykiska ohälsan ökar Barns och ungdomars vårdkontakter Infektioner och astma vanligaste orsakerna till besök på vårdcentral Skador vanligaste orsaken till vård på sjukhus Läkemedelsförskrivningen återspeglar ohälsopanoramat Hälsovård för barn- och ungdomar Successiv förändring av barnhälsovårdens roll Stora skillnader i personalresurser för skolhälsovården Flera olika uppgifter för ungdomsmottagningar Många nås av föräldrastöd

13 Innehåll Specialiserad barnsjukvård Färre nyfödda dör Vården för nyfödda har utvecklats och förbättrats Barn- och ungdomskirurgi Brister i tillgängligheten för barn med neurologiska sjukdomar Yngre barn får diabetes nya krav på vården Barncancervård förbättrad överlevnad men behovet av uppföljning ökar Vård av äldre med omfattande vårdbehov Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Var vårdas de äldre? Hjärt- och kärlsjukdomar vanligaste orsaken till vård på sjukhus Fortsatt minskning av platser i särskilt boende Allt fler får hemsjukvård Kvaliteten inom vissa vårdområden Operation av grå starr fortsatt längre väntan för kvinnor Färre kvinnor får vård på strokeenhet Fler lever med demens Läkemedelsbehandling fortsatt problemområde Undernäring är vanligt Stora skillnader i kvalitet vid vård i livets slutskede Nya modeller för patientfokuserad hemsjukvård Äldres vård ett flerprofessionellt ansvar Vård vid nedsatt hörsel Sammanfattning Inledning Vad är hörselnedsättning? Förekomsten av hörselnedsättning ökar med stigande ålder Många tycker att hjälpmedlen är dyra Förebyggande hörselvård är centralt Diagnostik och behandling Hörselvårdens organisation i olika landsting Framtida behandlingsmöjligheter Vård vid psykisk ohälsa och sjukdom Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Förekomst av psykisk ohälsa och svåra psykiska besvär Självmordsförsöken ökar men självmorden minskar Missbruk och depression är de vanligaste orsakerna till sjukhusvård Metoder och behandlingsformer Barn och ungdomar behöver få hjälp tidigt Depression och ångest diagnostik, behandling och uppföljning kan förbättras Psykiatrisk tvångsvård endast var tredje får rekommenderad behandling Behandling vid schizofreni många får flera läkemedel samtidigt Hur kan psykiatrin förbättras? Avslutande reflektioner Vård vid rörelseorganens sjukdomar Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Smärtrehabilitering erbjuds inte i tillräcklig omfattning Artros vår vanligaste ledsjukdom Reumatoid artrit behandlingsresultaten allt bättre Osteoporos och höftfraktur fokus på prevention angeläget

14 Innehåll Behandling av infektioner Sammanfattning Infektion vanlig orsak till besök på vårdcentral Underlag, mått och indikatorer Nationella behandlingsrekommendationer Kvalitetsindikatorer för diagnostik och behandling Möjligheter till uppföljning Diagnostik i primärvård för många snabbtest Antibiotikaförskrivningen är omfattande Antibiotika vanligt i äldrevården Hög förskrivning i tandvården Var tredje får antibiotika på sjukhus Resistenta bakterier orsakar många problem Allmänhetens kunskaper om antibiotika kan förbättras Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Sammanfattning Dödligheten minskar Underlag, mått och indikatorer Minst en tredjedel av hjärtinfarkterna och strokefallen kan förebyggas Dödligheten är högre i Sverige än i södra Europa Hjärtinfarkt den vanligaste orsaken till akut vård Hjärtsvikt goda behandlingsresultat Förmaksflimmer trolig underbehandling Insjuknande och dödlighet i stroke minskar Diabetesvård Sammanfattning Underlag, mått och indikatorer Fler har diabetes vanligare bland lågutbildade Diabetes kan förebyggas Diabetesvård är teamarbete Nationella diabetesregistret anslutningen ökar långsamt Intensiv läkemedelsbehandling ger mätbara resultat Regelbundna kontroller minskar komplikationer Akuta intag på sjukhus minskar Cancervård Sammanfattning Underlag, mått och indikatorer Allt fler diagnostiseras med cancer Cancer kan förebyggas Dödligheten minskar och överlevnaden ökar Lungcancer stora utmaningar kvarstår Goda resultat i cancervården vid internationell jämförelse Utmaningar Vård vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom och astma Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Allt fler kvinnor dör i KOL men dödligheten för män avtar Följsamhet till vårdprogram kan förbättras Läkemedelsbehandlingen inte alltid optimal Vård vid förlossning och gynekologiska sjukdomar Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Graviditet

15 Innehåll Förlossning allt kortare vårdtider Livmoderoperationer fler bör kunna opereras vaginalt Urininkontinens Tandvård och tandhälsa Sammanfattning Inledning Underlag, mått och indikatorer Förbättrad tandhälsa hos barn och ungdomar men utvecklingen mattas av Positiv utveckling av tandhälsan hos vuxna men skillnader mellan olika grupper Generellt sett god tillgång till resurser inom allmäntandvården Strategier för effektivare tandvård Fortsatt utvecklingsarbete Del 4. Utmaningar för svensk hälsooch sjukvård inför 2010-talet Svenska sjukvårdsreformer Aktuella utvecklingslinjer Folkhälsan har förbättrats i vissa avseenden Många nya tekniker utvecklas Patienternas delaktighet och inflytande har ökat Vården har blivit mer kunskapsbaserad Dokumentationen behöver förbättras ytterligare Vården är inte jämlik Brister i patientsäkerheten Bristande tillgänglighet är ett fortsatt problem Kostnadskrisen kan fördjupas Tillgången på kompetent personal kan bli problematisk Framtida utmaningar Tackla folkhälsoproblemen och utjämna hälsoskillnaderna Minska skillnader i vård och behandling Planera för den demografiska utvecklingen Säkra en långsiktig personalförsörjning Gör vården mer tillgänglig Höj patientsäkerheten Bemästra finansieringsproblemen Var beredd på nytt sjukdomspanorama Viktiga strategier Öka hälsoorienteringen Stärk patientperspektivet ytterligare Satsa på utvecklade IT-tjänster Öka kunskapsstyrningen Pröva nya metoder på ett mer strukturerat sätt Tydliggör vad vården presterar Följ upp satsningarna på mångfald och vårdval Ta fram en ny personalstrategi Överväg nya finansieringsformer och ersättningsmodeller Avslutning Bilaga 1. Förteckning över mått, indikatorer, figurer och tabeller Bilaga 2. Datakällor Socialstyrelsens register Övriga nationella datakällor Internationella datakällor

16

17 Sammanfattning och slutsatser I jämförelse med andra länder är förutsättningarna för att följa upp vårdens kvalitet och tillgänglighet i Sverige i dag förhållandevis goda. De rikstäckande datakällorna med individrelaterade uppgifter om vårdens innehåll och resultat, som nationella kvalitetsregister och hälsodataregister genomgår kontinuerlig utveckling. Många kvalitetsregister har också förbättrat sin analyskapacitet och ger nu allt bättre förutsättningar för att t.ex. kunna följa aspekter som vårdens jämställdhet och jämlikhet. Allt fler kvalitetsregister inkluderar numera också hälsorelaterad livskvalitet som resultatmått till skillnad mot ett fåtal för bara några år sedan. Möjligheterna till nationell uppföljning och analys är dock fortfarande i huvudsak begränsade till verksamheterna i den somatiska specialistvården, medan många andra viktiga områden fortfarande saknar gemensamma uppföljningssystem. Detta gäller bland annat för verksamheterna i primärvård och närsjukvård samt i psykiatrin. Socialstyrelsens strategi för att säkerställa att patienterna får en god vård omfattar utveckling av indikatorer för God vård, en IT-baserad och ändamålsenlig dokumentation samt nationella riktlinjer för vård och behandling. Dessutom ingår också analys och utvärdering av sjukvårdens verksamheter. Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 beskriver och analyserar utvecklingen i hälso- och sjukvården med utgångspunkt i ett medborgar- och patientperspektiv. För första gången har målen för God vård genomgående varit vägledande för bedömningar och slutsatser. God vård innebär att vården ska vara patientfokuserad, ges i rimlig tid, vara säker, kunskapsbaserad, jämlik och effektiv. Inledning Sammanfattning Hälsoinriktningen behöver stärkas En hälsoinriktad hälso- och sjukvård har fokus på hur verksamhetens samlade insatser bidrar till bättre hälsa, både som minskad dödlighet, sjuklighet och nyinsjuknande, och som förbättrad funktionsförmåga, välbefinnande och hälsorelaterad livskvalitet. Under lång tid har ambitionen i Sverige och många andra länder varit att stärka hälsoinriktningen i vården genom att omfördela resurser till öppna vårdformer. En väl fungerande primärvård och närsjukvård kan bidra till bättre folkhälsa, och på sikt minska de totala sjukvårdskost-

18 Sammanfattning naderna. Också sjukhusvården bör präglas av ett hälsoorienterande perspektiv. För att uppnå detta behöver vården utveckla sin beteendevetenskapliga kompetens och sina tvärprofessionella arbetsformer. På individnivå är hälsofrämjande insatser särskilt angelägna för patienter med kroniska sjukdomar. Insatserna blir successivt fler, men de kan förbättras ytterligare. De klara sambanden mellan levnadsvanor och sjukdomsrisker har ännu inte fått fullt genomslag i vården. Vad gäller patienter med diabetes har behandling med läkemedel till exempel påverkat riskfaktorerna i en positiv riktning; däremot är vården ännu inte utformad på ett sätt som effektivt främjar patienternas hälsosamma levnadsvanor. När det gäller personer med sjukdomar i rörelseorganen är det hälso inriktade arbetet också av stor vikt, då till exempel fysisk aktivitet både förebygger och lindrar led- och muskelproblem. Försiktiga beräkningar visar att minst en tredjedel av hjärt-kärlsjukdomarna skulle kunna förhindras med förändrade levnadsvanor. Vidare skulle vart tredje fall av de tolv största cancersjukdomarna kunna förebyggas om man lyckades påverka och förändra människors levnadsvanor. Trots att hela 90 procent av befolkningen vill att vårdpersonalen tar upp levnadsvanor med dem, så svarar endast 30 procent av de patienter som sökt vård det senaste året att personalen gjort det. Många vårdcentraler uppger att de har rutiner för det sjukdomsförebyggande arbetet, och omfattningen förefaller ha ökat något på senare år, men det finns utrymme för betydande förbättringar. Kvaliteten på sjukvårdens hälsofrämjande insatser kan följas upp genom att man regelbundet mäter patienternas hälsorelaterade livskvalitet. Många kvalitetsregister utvecklar i dag sådana mått, men fortfarande inkluderar endast en tredjedel av alla kvalitetsregister hälsorelaterad livskvalitet som resultatmått. För att vården ska kunna ha en stark kunskapsbas och samtidigt vara kostnadseffektiv är det angeläget att utveckla styrformer, avtal och ersättningssystem som stödjer hälso- och sjukvårdens hälsoinriktning. Intresset för hälsoinriktningen i vården ökar, bland annat ansluter sig allt fler hälso- och sjukvårdsenheter till det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS). Patientfokuserad vård en utmaning inför framtiden Patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet inför den enskilda individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Dessa överväganden ska vägas in i både de kliniska besluten och den information som ges till patienten. Patientfokuserad vård kan även omfatta möjligheten att välja fast läkarkontakt i primärvården, att ha kontinuitet i vårdkontakterna och att fritt kunna välja sjukhus. Mycket pekar dock på att vården fortfarande inte är tillräckligt patientfokuserad, utan att den domineras av ett verksamhets- och yrkesperspektiv, detta trots att patienternas syn på vården lyfts fram allt mer de senaste decennierna, både i sjukvårdspolitiken och i det praktiska vårdarbetet. Ett antal statliga utredningar har också uppmärksammat frågan om hur patientens ställning i vården ska kunna stärkas. Enkätundersökningar visar att patienterna är nöjda med vissa aspekter av vården, till exempel med att personalen visar respekt. Dock visar anmälningar till patientnämnderna att andra delar 16

19 Sammanfattning av bemötandet utgör ett problemområde. Mellan 2000 och 2007 ökade antalet ärenden som registrerats som bemötande, kommunikation, information med 41 procent. Befintliga underlag pekar också på att vården inte alltid uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav när det till exempel gäller att informera patienten om den egna sjukdomen och diskutera behandlingsalternativ. Samtidigt visar allt fler vetenskapliga studier att bemötande, delaktighet och förtroende är komponenter som är viktiga för vårdens resultat. Hur vården är organiserad har också stor betydelse för om den kan anses vara patientfokuserad eller ej. Planeras vården exempelvis utifrån ett helhetsperspektiv på patientens behov? Det finns i dag goda exempel på förbättringsarbete där man har ambitionen att göra vården mer patientfokuserad. I några kommuner prövas exempelvis en ny form av öppen vård för äldre äldrevårdscentraler. Vårdformen bygger på att landsting och kommun sammanförs såväl organisatoriskt som lokalmässigt, för att samla kompetensen runt den äldre patienten. Vårdbiträden, undersköterskor, distriktssköterskor och läkare arbetar i samma organisation med gemensam ledning. Syftet är att skapa en trygg och säker vård- och omsorgskedja, där de äldre tas om hand av rätt vårdgivare i rätt tid. I en patientfokuserad vård ska patienterna själv kunna välja vårdgivare och sjukhus samt vara delaktiga i valet av behandling. För detta krävs öppna redovisningar av kvalitet och säkerhet som kan ge patienter och medborgare de kunskaper de behöver. En av de stora utmaningarna för hälsooch sjukvården de närmaste åren kommer att vara att ta fram lättillgänglig och jämförbar kvalitetsinformation för både medborgare och professionella grupper. Vårdens tillgänglighet fortfarande ett problemområde Tillgängligheten i hälso- och sjukvården har länge beskrivits som ett betydande problem. I internationella jämförelser ligger Sverige ofta längst ner i rankingen. Bristande tillgänglighet det vill säga att inte få den vård man behöver, eller att inte få den när man behöver den kan få allvarliga medicinska och ekonomiska konsekvenser. Målet för ett effektivt hälso- och sjukvårdsystem måste vara att minimera dessa konsekvenser genom att organisera vården så att olika vårdbehov tas om hand i rätt tid på rätt vårdnivå. Väntetiderna i vården är långa och många patienter upplever att det är svårt att komma fram på telefon. De senaste decennierna har man genomfört ett flertal reformer och tagit flera initiativ på statlig och regional nivå för att förbättra situationen. Tillgängligheten på telefon och möjligheten att få tid på vårdcentralen har följts upp vid flera tillfällen och visar tecken på vissa framsteg. Ett annat positivt tecken är att väntetidsdatabasen har allt större täckning. Dock återstår mycket arbete för att skapa en fullgod tillgänglighet i vården. Bättre samordning mellan olika enheter och vårdnivåer kan korta väntetiderna och öka tillgången till undersökningar och behandlingar. Att som patient känna att man snabbt får kontakt med sin vårdcentral är betydelsefullt för att uppleva att vården fungerar. Forskning har visat att bättre tillgänglighet leder till färre kontakter längre fram, eftersom patienterna upplever att vården finns där när de behöver den. Många landsting/ regioner har också de senaste åren arbetat aktivt för att förbättra tillgängligheten, både på specialistmottagningar och vårdcentraler. Som exempel 17

20 Sammanfattning kan nämnas projekten Bättre flyt i vården och Bra mottagning, men de analyser som är möjliga att göra på nationell nivå visar bara på marginella förbättringar. Tillgänglighet handlar också om geografisk tillgänglighet. I glesbygden har antalet vårdcentraler minskat, och det är svårt att rekrytera läkare och annan sjukvårdspersonal. För vissa patientgrupper är tillgängligheten också mer problematisk än för andra grupper. Patienter med neurologiska och neuropsykiatriska skador och sjukdomar har till exempel svårt att få tillgång till insatser de har behov av. Även för äldre, barn och ungdomar med psykisk ohälsa är problemen med tillgänglighet speciellt uttalade. För dessa grupper är det särskilt viktigt att vården samordnas så att den blir mer effektiv och anpassad till patienternas behov. Säker vård en positiv utveckling har påbörjats Alla landsting och kommuner i Sverige bedriver någon form av patientsäkerhetsarbete, även om det varierar i intensitet och omfång. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit initiativ till en rad projekt för att dels utveckla arbetet med patientsäkerhet, och dels utveckla en säkerhetskultur. Landstingen och kommunerna har deltagit i projekten i varierad omfattning, men aktiviteten ser ut att öka. Alltför sällan genomsyras dock hälso- och sjukvårdspersonalens dagliga vårdarbete av ett systematiskt patientsäkerhetsperspektiv och en tydlig säkerhetskultur. Ett sådant perspektiv präglar inte heller i någon högre grad vårdgivarnas planering och direktiv för hälso- och sjukvården. Vårdskador uppkommer ofta på grund av otillräckliga rutiner för samverkan samt bristande informationshantering och kommunikation. Åren tog Socialstyrelsen emot anmälningar enligt lex Maria, där sådana brister var den huvudsakliga orsaken till vårdskador. Att det saknas vårdplatser på landets sjukhus är en annan riskfaktor som kan leda till sämre vård och behandling samt till förlängda vårdtider. I den somatiska sjukhusvården drabbas hela 8,6 procent av patienterna av någon vårdskada under sin sjukhusvistelse. Detta innebär cirka vårdskador och extra vårddygn på sjukhus om året. De vanligaste vårdskadorna är infektioner och skador på inre organ. De flesta skadorna inträffar vid kirurgiska ingrepp och i samband med läkemedelsbehandling. I psykiatrin kan patienters självmord ofta betraktas som vårdskador som orsakats av otillräckliga självmordsförebyggande åtgärder. Ett särskilt riskfyllt område är läkemedelsbehandling av äldre patienter. Det normala åldrandet gör äldre känsligare för läkemedel, ofta på grund av nedsatt kapacitet i olika organ. Dessutom får äldre personer ofta många olika läkemedel samtidigt. Personer över 80 år använder i genomsnitt 5 6 läkemedel per dygn och de allra äldsta (över 89 år) i genomsnitt 8 10 läkemedel per dygn. Detta kan i vissa fall vara medicinskt motiverat, eftersom många äldre behöver behandlas för flera sjukdomar, men det innebär samtidigt stora risker för både biverkningar och att läkemedlen påverkar varandra på ett ogynnsamt sätt. De senaste tio åren har fokus i säkerhetstänkandet flyttats från den enskilda yrkesutövaren till systemet och organisationen. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar är förstås fortfarande viktigt, men det måste ses i ett vidare sammanhang. I en verklighet med hög arbetstakt, 18

Hälso- och sjukvårdsrapport 2009

Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 ISBN 978-91-978065-9-6 Artikelnr 2009-126-72 Omslag Foto Socialstyrelsen/Fhebe Hjälm Bleking Bildreportage, Hans-Peter Blom Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet. 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2007-02-07 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Den medicinska kunskapen och den medicinska teknologin (arbetsmetoder, utrustning

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall Det finns många skillnader

Läs mer

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015 Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Omvärldsbevakning landsting

Omvärldsbevakning landsting Omvärldsbevakning landsting Jean Odgaard Innehållsförteckning Barnkonventionen, * 1 Kortare väntetider i cancervården, * 1 Nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

Resursfördelning Region Östergötland

Resursfördelning Region Östergötland Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Stockholm 2009-04-22 Socialdepartementet 103 37 Stockholm Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127) Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar

Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar 2014 2017 Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Tryck: Elanders 2014 Omslagsfoto: Johnér Artikelnr: S2014.005 Innehåll Därför

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-09-10 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta? 14 november 2012 Tony Holm, Sophia Björk, Christian Berne Vad menas då med kunskapsstyrning? Ingen vedertagen

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv Agenda presentationen i korthet En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Program Patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom Per-Henrik Zingmark Projektledare 2014-11-12 Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård Västerås 2014 05 22 2014 05-22 Inom vilka områden publiceras Öppna jämförelser? Öppna jämförelser finns idag för: Hälso-och sjukvården, Läkemedel, Cancer,

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir. 2013:104

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir. 2013:104 Kommittédirektiv En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Dir. 2013:104 Beslut vid regeringssammanträde den 21 november 2013 Sammanfattning En nationell samordnare

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Bilaga Uppföljning 2014

Bilaga Uppföljning 2014 Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion Christina Lindberg, Jan Olov Strandell 2015-09-29 Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på nationella riktlinjer från 2015 och den utvärdering som Socialstyrelsen

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 25 juni 2012 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder varför? 50% av alla kvinnor och 65% av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 2014-04-04 1(11) Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier 1. Utvecklingstendenser Hälsan i befolkningen i sydöstra sjukvårdsregionen har, som i resten av Sverige,

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Ännu bättre cancervård

Ännu bättre cancervård Ännu bättre cancervård Överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om insatser i enlighet med nationella cancerstrategin Varför cancerstrategi? Dubblering av antalet personer som

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer