Med miljömålen i sikte. Åtgärdsprogram för hållbar utveckling

Transkript

1 Med miljömålen i sikte Åtgärdsprogram för hållbar utveckling

2 Med miljömålen i sikteåtgärdsprogram för hållbar utveckling Hållbaraste länet 2020 är du med? Länsstyrelsen Västerbottens vision är att tillsammans göra det hållbara möjligt och att bli det hållbaraste länet till år För att detta ska bli möjligt behöver vi din hjälp och ditt engagemang! Vi har redan fått stor hjälp från många länsbor med att ta fram ett åtgärdsprogram för att visa hur målen om ett hållbart samhälle och de 16 miljömålen ska kunna nås. Resultatet av det samarbetet håller du nu i din hand. Vår förhoppning är att de åtgärdsförslag som vi presenterar här, som under 2011 tagits fram av 130 engagerade personer i länet, ska inspirera och aktivera människor, företag, kommuner, kommunala bolag, organisationer och myndigheter att agera och genomföra konkreta åtgärder för att tillsammans bidra till att lösa miljöproblemen. Alla kan inte göra allt men tillsammans kan vi göra ofantligt mycket mer än vad vi tror. Ett första steg som Länsstyrelsen Västerbotten kommer att ta är att ställa sig bakom några av de åtgärder som tagits fram i processen och lämna ett löfte för Hållbara Västerbotten. Jag hoppas att du också hittar något i åtgärdsprogrammet som du kan bidra med för ett hållbart Västerbotten. Med dessa ord riktar jag ett varmt tack till alla som bidragit med sin tid, kompetens och engagemang i samverkansprocessen med att ta fram vårt gemensamma åtgärdsprogram. Kom ihåg: Det är framförallt tillsammans som vi gör det hållbara möjligt! Birgitta Heijer, vik. landshövding Produktion: Länsstyrelsen Västerbotten juni 2012 Redaktör: Annika Nordenstam Artikelförfattare: Annika Nordenstam och Margareta Pihlgren Illustrationer miljömål: Tobias Flygar

3 Innehåll Sammanfattning...5 DEL 1. Inledning... 7 Varför behöver vi ett åtgärdsprogram för hållbar utveckling?...7 Vill du vara med och arbeta för ett hållbart Västerbotten?...9 Samverkan i fokus när åtgärdsprogrammet togs fram...10 Fokusområden och miljömål i åtgärdsprogrammet...12 DEL 2. Miljömålen i Västerbottens län...13 Miljömålen i Västerbottens län...13 Miljömålen - läget i länet...14 DEL 3 Goda exempel, åtgärder och verktyg...18 Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande...18 Hållbart resande och energieffektiva transporter...24 Hållbart näringsliv och miljödriven affärsutveckling...30 Hållbara natur- och kulturmiljöer...36 Hållbara vatten...42 Hållbar konsumtion, hälsa och livsstil...48 DEL 4 Uppföljning och utvärdering...54 DEL 5 Bilagor...55 Bilaga 1 Jämställdhetsperspektiv i genomförandet...55 Bilaga 2 Möjliga samarbeten...57 Bilaga 3 Deltagande organisationer i programmet

4 Sammanfattning Varför behöver vi ett åtgärdsprogram? DEL 1. Inledning I din hand håller du nu Med miljömålen i sikte- Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling. Vi har allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i på internationell, nationell, regional och lokal nivå, både för människors, växters och djurs hälsa samt våra livsmöjligheter. Med hjälp av åtgärdsprogrammet tar vi i länet ett steg på vägen och visar på möjligheter som olika aktörer i Västerbottens län kan ta för att bidra till en hållbar utveckling. Programmet är ett resultat av ett omfattande samarbete i länet där 130 engagerade personer från ett 70-tal organisationer tagit fram och prioriterat åtgärder som de anser behövs för en hållbar utveckling i länet. Det knyter an till de 16 svenska miljömålen - ett unikt system där vi tillsammans med regering, riksdag, myndigheter, län, kommuner och andra samhällsaktörer arbetar för ett hållbart samhälle med fokus på den ekologiska delen av hållbar utveckling. Kärnan i åtgärdsprogrammet presenteras i sex fokusområden som vi arbetat med i vår samverkansprocess: - Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande - Hållbart resande och energieffektiva transporter - Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling - Hållbara natur-och kulturmiljöer - Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa - Hållbara vatten Varje fokusområde inleds med goda exempel på åtgärder i länet följt av en nationell utblick inom området. Därefter kommer vi in på de åtgärdsförslag du själv eller din organisation kan välja att bidra med för att skapa ett hållbart Västerbotten. Själva åtgärdsförslagen presenteras aktör för aktör i en tabell. Här visar vi också vilka miljömål som varje åtgärd kopplar till. Varje fokusområde avslutas med exempel på olika verktyg som kan användas för att genomföra åtgärderna. Men det går givetvis bra att genomföra åtgärderna utan stöd och ersättningar. I programmet visar vi hur du, genom att ställa dig bakom de åtgärdsförslag som passar dig, kan gå från ord i programmet till handling i Västerbottens län, genom att lämna ett löfte för Hållbara Västerbotten. Löftet kan lämnas dygnet runt på en webbplats med början i slutet av september Syftet är att man som organisation, privatperson, kommun, statlig myndighet eller företag kan teckna sig för någon av de åtgärder som föreslås och lämna ett löfte om att arbeta för att genomföra det till år När man lämnar ett löfte för Hållbara Västerbotten åtar man sig förutom att försöka genomföra det man lovat också att följa upp hur det går. En ny generation västerbottning från Vindelns kommun. Foto: Länsstyrelsen Vi har ansvar för framtida generationer I Sverige har vi ett unikt arbetssätt där vi tillsammans med regering, riksdag, myndigheter, län, kommuner och andra samhällsaktörer arbetar för ett hållbart samhälle med fokus på den ekologiska delen av hållbar utveckling. Det handlar om Sveriges 16 miljömål, ett system som sjösattes redan (Proposition 1997/98:145 Svenska miljömål miljöpolitik för ett hållbart Sverige). De 16 miljömålen/miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i miljön som miljöarbetet ska leda till år Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken och miljömålen formuleras i det så kallade generationsmålet: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljömålen ska nås. Generationsmålet är därför vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. I målet står också att arbetet med att lösa de svenska miljöproblemen inte ska ske på bekostnad av att vi exporterar miljö- och hälsoproblem till andra länder. Målet förutsätter därför en ambitiös miljöpolitik i Sverige och internationellt. Miljömålen är viktiga utgångspunkter för regering och riksdag när de formar miljöpolitiken. Miljömålen påverkar på så sätt vilka styrmedel: ersättningar och skatter, som tas fram i vårt land. Syftet med miljömålsstystemet är att skapa ett strukturerat miljöarbete och möjliggöra en systematisk uppföljning av miljöpolitiken- så att målen nås. Vi har ett regionalt och lokalt ansvar Länsstyrelserna har i uppdrag att rapportera hur arbetet med att nå miljömålen går i sina respektive län. Skogsstyrelsen ansvarar för och följer upp miljömålet Levande skogar. Tillsammans har vi också i uppgift att verka för att målen får genomslagskraft i vårt län bland annat genom att arbeta fram regionala strategier och åtgärdsprogram i samverkan med länets olika aktörer. Kommunerna har också mycket viktiga roller i arbetet för att nå miljömålen. Genom att översätta nationella och regionala miljömål till lokala mål och åtgärder blir miljömålen verksamma redskap i den lokala politiken. 7

5 Allvarliga miljöproblem behöver lösas Svaret på frågan varför vi behöver ett åtgärdsprogram för en hållbar utveckling, handlar om att vi har allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i, både för människors, växters och djurs hälsa och livsmöjligheter. Vi behöver göra betydligt mer för att målen ska nås i jämförelse med vad vi gör idag. Även om vi inte alltid själva ser konsekvenserna av vårt agerande i vår vardag kan människor, växter och djur i andra länder drabbas hårt av vår miljöpåverkan, t.ex. när det gäller utsläpp av klimatpåverkande gaser. Klimatförändringarnas effekter påverkar många utvecklingsländers möjligheter att skydda sig mot ökade översvämningar, extrem nederbörd och torka. Vi har nu bara åtta år på oss innan miljömålen ska ha uppnåtts. I en omfattande utvärdering för att bedöma hur det går med arbetet för en hållbar utveckling i Sverige konstateras att vi har mycket kvar att göra för att nå målen. Utvärderingen fick det lämpliga namnet Nu är det bråttom (Naturvårdsverket 2008, Miljömålen- nu är det bråttom). Länsstyrelsen i Västerbotten och Skogsstyrelsen som följer upp hur arbetet med att nå målen i vårt län håller med om att det är bråttom. Det är nio mål som är mycket svåra att nå. Det gäller Begränsad Klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Hav i balans samt en levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Dessa mål är också inbördes beroende av att de andra uppnås. För att uppnå målet om Ett rikt växt-och djurliv måste alla de andra målen var uppnådda. Begränsad Klimatpåverkans måluppfyllelse gynnar många mål bland annat Frisk luft, Ett rikt växt och djurliv och God bebyggd miljö. Fjällrävar med ungar. Foto: Kenneth Johansson Målen Frisk luft, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen övergödning,grundvatten av god kvalitet, Storslagen fjällmiljö och God bebyggd miljö har en mer positiv utveckling och är nära att nås eller kommer att nås till 2020, se sid För att miljömålen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler beslut och insatser. Det är bråttom! För att skynda på arbetet i Sverige har regeringen beslutat att miljömålssystemet behöver effektiviseras. Regeringen har därför tillsatt ett parlamentariskt råd, Miljömålsberedningen, som ska ta fram förslag till nya nationella strategier, etappmål och styrmedel för att miljömålen ska nås i tid. Miljömålsberedningen presenterar sina förändringar allt eftersom uppdragen slutförs och sedan är det upp till regering och riksdag att fatta beslut om förslagen. Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärder för att nå miljömålen. I vårt län har detta arbete skett genom att samarbeta på länsnivå i Samverkansprocess för en hållbar utveckling i Västerbottens län. Under 2012 kommer Länsstyrelsen i Västerbotten att utifrån föreslagna förändringar i miljömålssystemet ta fram nya regionala miljömål i samverkan med länets olika aktörer. Mer information om förändringarna i miljömålssystemet och om miljötillståndet i Sverige och Västerbottens län kan du läsa på Vill du bidra till ett hållbart Västerbotten? Foto: Länsstyrelsen Om du och din organisation vill arbeta för ett hållbart län, har ni möjlighet att ansluta er till Med miljömålen i sikte - åtgärdsprogram för hållbar utveckling. Det är ett frivilligt program med ett antal åtgärder din organisation kan välja att ställa er bakom genom att lämna ett löfte på webbplatsen Hållbara Västerbotten. Åtgärdsförslag finns för följande grupper av aktörer och det finns cirka 30 åtgärder att välja bland för varje aktör: Forskning och utveckling Företag Kommuner, landsting och kommunala bolag Statliga myndigheter inklusive Länsstyrelsen Intresse- och branschorganisationer, föreningar och studieförbund Privatpersoner Samarbetsprojekt Löftet kan lämnas dygnet runt Löftet kan lämnas på webbplatsen Hållbara Västerbotten som nås via Länsstyrelsens hemsida från och med hösten Syftet är att man som organisation, privatperson, kommun, företag, statlig myndighet tecknar sig för några av de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet och lämnar ett löfte om att arbeta för att genomföra det till år Åtgärderna ska med andra ord genomföras inom fyra år. När man lämnar ett löfte åtar man sig att försöka genomföra det man lovat och att följa upp hur det går på webbplatsen. Löftet för Hållbara Västerbotten är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten och Västerbottens Läns Landsting. Löftet för Hållbara Västerbotten innebär kortfattat: En möjlighet att bidra till vårt gemensamma arbete för ett hållbart Västerbotten. Ett tillfälle för regionen och länet att samla aktörer som kan och vill göra skillnad för ett hållbart Västerbotten år 2020 på samma webbplats. En chans för företag, kommuner och andra aktörer att visa sitt engagemang för länet på webbplatsen men också att länka till sitt miljöarbete på sin egen webbplats. Välj vad du vill bidra med! DEL 1. Inledning Alla aktörer behöver inte genomföra allt i åtgärdsprogrammet. Man väljer själv vilka åtgärder som man vill genomföra för att bidra till ett hållbart Västerbotten. Kanske hittar du tre lämpliga åtgärder som du vill ställa upp på eller kanske tio? Ju fler vi är som deltar desto större miljönytta ger det för länet. För en del aktörer upplevs kanske åtgärderna som mycket krävande, medan andra kanske redan har genomfört dem. Förhoppningen är att alla som vill ska kunna hitta åtgärder som passar dem och deras verksamhet oavsett vad den handlar om. De flesta av åtgärderna är därför generella, så att de ska passa många kommuner eller företag, medan vissa är specifika, t.ex. när det gäller samarbetsprojekt eller forskning och utveckling. Åtgärdsprogrammet fångar upp en del inte allt! Det är viktigt att komma ihåg att arbetet med åtgärdsprogrammet och genomförandet av det är en del av den omställning som behöver ske för att skapa ett hållbart Västerbotten. Åtgärderna tar inte upp krav och uppdrag som följer av olika lagar, förordningar och instruktioner eftersom vi förutsätter att varje aktör arbetar efter att följa dessa. Programmet har inte heller fokus på åtgärder som redan pågår för att skapa förändring. Istället bygger åtgärdsprogrammet på idén att ju fler som vi är som arbetar mot samma mål- desto större genomslagskraft och skillnad kan vi göra. Det är därför extra viktigt att vi får med så många olika aktörer som möjligt från vårt län. 8 9

6 DEL 1. Inledning Samverkan viktig i åtgärdsprogrammet Samverkansprocessen välkomnade alla Samverkansprocessen med att ta fram förslag till åtgärdsprogrammet startade den 30 mars 2011 då Länsstyrelsen anordnade en första konferens i Umeå. De som bjudits in var politiker, kommunala tjänstemän, forskare, intresseorganisationer, statliga myndigheter, studieförbund, konsulter, kommunala bolag med flera. Över 130 personer från hela länet deltog vid det första mötet när vi delade upp oss i samverkansgrupper utifrån våra olika fokusområden och genomförde SWOT-analyser (analyser av styrkor, svagheter, möjligheter och hot) för länet. Samverkansgrupperna koordinerades av en utvald ordförande från olika aktörer med regionalt fokus: Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande (Royne Söderström, Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat) Hållbart resande och energieffektiva transporter (Maria Forsberg, NENET) Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling (Sten-Anders Gustafson, ALMI Företagspartner Nord) Hållbara natur-och kulturmiljöer (Emma Vidmark, Länsstyrelsen Västerbotten) Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa (Malin Karlsson, Länsstyrelsen Västerbotten) Hållbara vatten (Ann Salomonson, Region Västerbotten) Efter det första mötet genomförde vi under våren och hösten två träffar för varje samverkansgrupp (15-30 deltagare i varje grupp). Med utgångspunkt i miljömålen och i de SWOT-analyser som tagits fram, arbetade grupperna fram förslag till åtgärder som olika aktörer i länet kan genomföra för att uppnå en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling. Vid de sista mötena prioriterades åtgärdsförslagen av grupperna. Programmet skickades ut på remiss till över 100 organisationer i länet under december 2011 till mars 2012.För deltagande organisationer i processen, se bilaga tre. Grupperna prioriterade åtgärderna Åtgärdsförslagen har tagits fram och prioriterats i samverkansgrupperna. Länsstyrelsens roll i framtagandet av åtgärdsprogrammet har varit att fungera som samordnare för arbetet. Länsstyrelsen har stämt av åtgärdsförslagen mot miljömålen för att se till att vi har en tydlig koppling till uppdraget om att ta fram ett åtgärdsprogram. Vi har också arbetat in ett urval av de synpunkter på åtgärderna som kommit in efter att programmet skickats på remiss i länet. Åtgärdsförslagen som presenteras är ett resultat av deltagarnas förslag där Länsstyrelsen varit en av flera deltagande parter och på så sätt påverkat arbetet. Det har varit extra viktigt eftersom programmet är länets och inte Länsstyrelsens program. Sommarfiske i södra Saddijaur, Lycksele kommun. Foto Länsstyrelsen Länsstyrelsens arbete för att nå miljömålen - i egen rapport På samma sätt som en kommun eller ett företag har ett internt miljöprogram har även Länsstyrelsen Västerbotten en mängd uppdrag som motsvarar ett sådant. I Länsstyrelsens rapport Hur mår miljön i Västerbottens län? redovisas den årliga uppföljningen av tillståndet i miljön i länet. I rapporten kan du också läsa om hur Länsstyrelsen arbetar med de uppdrag och åtgärder som regeringen beslutat att vi ska genomföra för att miljömålen ska nås. Det är Länsstyrelsens interna åtgärdsprogram. Arbetet med miljömålen består med andra ord av flera viktiga pusselbitar. Bilden till höger visar hur miljömålsarbetet ser ut ifrån Länsstyrelsens perspektiv. Det handlar om att när allt arbete är klart kommer vi att ha nya regionala miljömål, ett åtgärdsprogram för länet i form av ett webbaserat Hållbara Västerbotten -löfte, en sammanställning av Länsstyrelsens interna miljömålsarbete och miljötillståndsrapporter där vi årligen följer upp och analyserar arbetet med miljömålen i länet. Fyra viktiga delar i arbetet för en hållbar utveckling - med miljömålen i sikte i Västerbottens län. Samverkansgruppen för hållbart resande och energieffektiva transporter. Foto: Länsstyrelsen Årtalen i tabellen till höger anger när arbetet beräknas 10 11

7 DEL 2. Miljömålen i Västerbottens län Fokusområden och miljömål i åtgärdsprogrammet För att bredda perspektiven och för att åtgärderna i större utsträckning ska omfatta även de ekonomiska och sociala perspektiven av hållbar utveckling, har vi delat in Västerbottens läns åtgärdsprogram i sex övergripande områden: Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling Hållbart resande och energieffektiva transporter Hållbara natur- och kulturmiljöer Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa Hållbara vatten Vi bedömer att åtgärderna som presenteras här i programmet har en tydlig koppling även till social- och ekonomisk utveckling eftersom deltagarna i processen tagit fram åtgärderna med fokus på såväl ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Länsstyrelsen har stämt av måluppfyllelsen av de framtagna åtgärderna enbart utifrån miljömålen och inte från folkhälsomålen eller från tillväxtmålen. Det har att göra med att uppdraget att ta fram ett åtgärdsprogram har sin grund i miljömålen och det är en avgränsning som vi har gjort i arbetet. Ett resultat av samverkansprocessen är att vi tydligt ser att kopplingen och samarbetet mellan miljömålen, folkhälsomålen och de tillväxtpolitiska målen är något som behöver stärkas på regional nivå. Jämställdhetsperspektivet viktigt För att vi ska kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation är det viktigt att alla människor, såväl kvinnor som män, pojkar som flickor, får möjlighet att ta ansvar för och påverka sin egen och vår gemensamma framtid. Att vi har ett jämställdhetsperspektiv i genomförandet av åtgärdsprogrammet är därför en grundförutsättning för ett hållbart Västerbotten. Att se till att både kvinnor och män kan delta i sammanhang där hållbarhetsarbete bedrivs och att ta reda på hur olika åtgärder påverkar kvinnor respektive män är upp till den som genomför åtgärden t.ex. kommunen, företaget eller myndigheten. I åtgärdsprogrammet ger vi några konkreta exempel på hur ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra genomförandet av åtgärden. En särskild symbol klimat och kön visar åtgärden i programmet, se bild. Du kan sedan i programmets sista bilaga ta del av tips på arbetssätt om hur din organisation kan arbeta med ett jämstälhetsperspektiv i genomförandet av olika åtgärder. Miljömålsmärkta åtgärder Åtgärderna i programmet går att sortera på olika sätt: efter genomförare, efter fokusområden men givetvis också efter miljömål. För att på ett enkelt sätt visa vilka miljömål som åtgärderna kopplar till, illustrerar vi detta i åtgärdsprogrammet genom att visa de bilder som symboliserar miljömålen, se sidorna Innehåll i åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet består av fem delar. I Del 1 Inledning berättar vi om varför vi behöver ett åtgärdsprogram, hur vi har arbetat med att ta fram åtgärdsförslagen och tanken med att lämna ett löfte på webbplatsen Hållbara Västerbotten. I Del 2 Miljömål presenterar vi kort de 16 miljömålen och bedömer hur arbetet går går med att nå miljömålen i vårt län. I Del 3 Goda exempel, åtgärder och verktyg som är kärnan i åtgärdsprogrammet, presenteras de sex fokusområdena som vi arbetat med i vår samverkansprocess. Varje fokusområde inleds med några goda exempel på åtgärder från länet, följt av en nationell utblick inom området. Därefter kommer vi in på det du och din organisation kan bidra med för ett hållbart Västerbotten: förslagen till åtgärder. Själva åtgärdsförslagen presenteras aktör för aktör i en tabell. Här visar vi också vilka miljömål som varje åtgärd kopplar till. Varje fokusområde avslutas med exempel på olika verktyg som kan användas för att genomföra åtgärderna. I Del 4 Uppföljning och utvärdering berättar vi om hur vi tänker oss att följa upp, revidera och utvärdera åtgärdsprogrammet samt hur programmet förhåller sig till länets klimat-och energistrategi. Vi avslutar åtgärdsprogrammet med Del 5 Bilagor bestående av tre bilagor som visar hur man kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i genomförandet av åtgärderna, de förslag till samarbetsprojekt som vi tagit fram i processen, samt de organisationer som deltagit i processen med att ta fram åtgärdsprogrammet. Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild bild/ikon som illustrerar målet. Dessa bilder används i åtgärdsprogrammet för att visa vilka miljömål som åtgärderna i huvudsak bidrar till. I följande avsnitt presenteras mycket kort hur miljömålen är formulerade och den bedömning över hur miljötillståndet för respektive miljömål såg ut i länet i början av år2012. Varje år ger Länsstyrelsen ut en miljötillståndsrapport som mer i detalj följer upp miljömålen. Rapporten finns att ladda ner på vår webbplats: Foto: Länsstyrelsen 12 13

8 DEL 2 Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen - läget i länet 1. Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. 5. Skyddande ozonskikt: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger ett skydd mot skadlig UV-strålning Läge: Miljökvalitetsmålet nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före Då väntas avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara klar och ozonuttunningen har vänt och en stabilisering vara märkbar Läge: Det är mycket svårt att till år 2050 skapa förutsättningar för att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Även om utsläppen drastiskt minskar kommer halten i atmosfären att fortsätta öka under lång tid beroende på att växthusgaserna är långlivade. 2. Frisk luft: Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Läge: Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljömålet om ytterligare åtgärder vidtas till Luftmiljön har förbättrats mycket under de senaste decennierna men det finns fortfarande mycket kvar att göra. 6. Säker strålmiljö: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av stålning i den yttre miljön. Kunskapen ska öka bland länets befolkning om elektromagnetisk strålning. Utvecklingen i cesiumhalter i bär, svamp, fisk och kött ska fortlöpande kontrolleras och befolkningen informeras. Länet ska ha god beredskap inför eventuella nya kärnkraftsolyckor och andra olyckor med radioaktivt material. Läge: Med ytterligare insatser för att minska exponering för UV-strålning är miljökvalitetsmålet nära att nås. Dagens exponering för joniserande strålning och elektromagnetiska fält är liten och ofarlig för människan. 3. Bara naturlig försurning: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurnande ämnen ska inte öka korrosionshasigheten i tekniska material, kulturföremål eller byggnader. Halten av oorganiskt aluminium ska inte överskrida kritiska nivåer för djurlivet i länets sjöar och vattendrag. Läge: Utsläppen av svavel har inte minskat i samma takt som tidigare. Det finns många försurande vatten. Fler beslutande styrmedel och åtgärder som reducerar svavelutsläppen krävs, för att målet ska uppnås. 7. Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Dessutom ska kunskapen om effekter av näringsbelastning på bruna vatten, det vill säga vatten med hög halt av humus, öka. Läge: Miljökvalitetsmålet nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda till Länet har nästan inga problem med övergödning. Problemen som finns är lokala och innebär att vi måste minska utsläppen från jordbruket. 4. Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vid återvinning av varor och material tas farliga ämnen om hand och kan fasas ut från produktionskedjan. Läge: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Till 2020 bedöms utfasningen av farliga ämnen ha kommit en bit på väg om lagstiftningen nyttjas effektivt, men det räcker inte. 8. Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. I Västerbottens sjöar och vattendrag ska den biologiska mångfalden säkerställas genom att skydda, återställa eller återskapa viktiga och variationsrika livsmiljöer. Läge: Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020, med idag beslutade eller planerade styrmedel. Skydds- och åtgärdsbehovet är fortfarande väldigt omfattande. Dessutom råder fortfarande stora kunskapsbrister, främst när det gäller värdefulla kulturmiljöer

9 DEL 2 Miljömålen i Västerbottens län 9. Grundvatten av god kvalitet: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar vattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Isälvsavlagringar som har eller förväntas få betydelse för framtida dricksvattenförsörjning bör undantas från tillstånds-eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Läge: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns idag planerade styrmedel som beslutas före 2020 som gör att målet nås. Vattendirektivsarbetet har ökat myndigheternas och kommunernas insatser och engagemang för grundvattenfrågor och samsynen är bred. 13. Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Det öppna odlingslandskapets omfattning bibehålls och utvecklas i hela länet. Läge: Om miljökvalitetsmålet kommer att nås är helt beroende av vilka ekonomiska styrmedel som kommer att finnas under perioden fram till Förutsättningar att nå målet finns ifall det görs stora satsningar på långsiktigt hållbart jordbruk i hela länet. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård : Västerbottens kust-och havsområde har en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden och brackvattenmiljöns ekologiska funktion bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Läge: Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga eller planerade styrmedel.resurser behövs för kulturmiljöer, stödja traditionella näringar, minska utsläpp av föroreningar, åtgärda vandringshinder i kustmynnande vattendrag och lekområden för fisk. 14. Storslagen fjällmiljö: Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Läge: Miljökvalitetsmålet nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före Fjällvärlden är till största delen oexploaterad och det finns goda möjligheter att uppleva såväl djur och växter som en aktiv renskötsel. Klimatförändringarna är ett hot. 11. Myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Våtmarker av klass 1 och 2 i länets våtmarksinventering och våtmarker som ligger inom riksintresse för naturvård undantas från arbetsföretag som påtagligt kan skada våtmarkernas naturvärden. Övriga våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärdenskyddas så långt möjligt mot åtgärder som kan skada dem. Läge: Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå med befintliga eller planerade styrmedel. Mer insatser behövs för att återställa våtmarkers hydrologi och för att bevara kulturvärden. Skärpt hänsyn vid vägbyggnad behövs. Hot är ökad skyddsdikning och fortsatt byggande av skogsbilvägar över värdefulla våtmarker. 15. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Läge: Det finns förutsättningar att inom en generation uppnå miljökvalitetsmålet. Det krävs ågärder för den fysiska planeringen för både små och stora kommuner. Kulturmiljöprogram, buller- och bra avfallsplaner är viktiga åtgärder. 12. Levande skogar: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Läge: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Situationen för många skogslevande arter är fortfarande kritisk. Skogar med höga miljö- och kulturvärden avverkas fortfarande. 16. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljö och ekosystemen samt deras funktioner ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Läge: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med beslutade eller planerade åtgärder. Dagens nyttjande av biologiska resurser inom skogsbruk och fiske är inte hållbart. Utdöendet av arter fortsätter

10 DEL 3 Goda exempel, åtgärder och verktyg Goda exempel Hållbar samhällsplanering, byggande & förvaltande Hållbar samhällsplanering, byggande och förvaltande omfattar många olika områden som påverkar länsbornas liv och framtid. Ytterst handlar det om att vi ska ha möjlighet till en god livskvalitet och hälsa i form av bra boende, sysselsättning, bra mat, rekreation och en möjlighet att göra egna hållbara val, oavsett ursprung, kön, ålder eller var i länet vi bor. Vi behöver också en energiproduktion som baseras på förnybara, lokala och regionala energikällor och ett omfattande energieffektiviserings- och miljöarbete för att minska miljöpåverkan inom alla sektorer, inklusive byggsektorn. Samhällsplaneringsfrågorna behöver präglas av ett hållbarhetsperspektiv där miljömålen tidigt integreras i planeringsskedet. Miljömålen God bebyggd miljö, Frisk luft, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Levande skogar, Grundvatten av god kvalitet och Säker strålmiljö är exempel på några miljömål som innehåller mål som bidrar till att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsplanering, byggande och boende i vårt län. Goda exempel Hållbara Ålidhem visar vägen för ett hållbart byggande och boende Umeå ska bli ett nordligt nav för modern miljöteknik och hållbara stadsutveckling och projektet Hållbara Ålidhem ska visa vägen. Totalt omfattas Hållbara Ålidhem av cirka 500 lägenheter, varav 130 är nybyggnationer. Bostaden, Umeå kommun och Umeå energi har fått 33 miljoner kronor av Delegationen för hållbara städer för projektet. Pengarna ska bland annat finansiera lågenergihus med innovativ teknik, solceller och små vindkraftverk, berättar Albert Edman, samordnare för Hållbara Ålidhem. Tillsammans med satsningar på attraktiva utemiljöer och nya mötesplatser på Ålidhem blir ny teknik också viktig: till exempel informationssystem och mätningar i fastigheterna, fjärrvärmedrivna vitvaror, och en av Sveriges största solcellsanläggningar på taken på Matematikgränd och Geografigränd. Terrängkörningsplaner minskar marktrycket i fjällen Att köra motorfordon på barmark kan leda till stora skador i terrängen och särskilt på våra våtmarker i länet. Körning med motorfordon på barmark är därför förbjuden med vissa undantag, till exempel i samband med rennäringsutövning. En lösning för att minska skadorna inom rennäringen är att ta fram en terrängkörningsplan som t.ex. Vilhelmina Södra sameby, Vilhelmina Norra Sameby, Rans sameby och Grans sameby har gjort. Rans sameby har också sökt och beviljats bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra åtgärder i planen. Bland annat har en ny bro byggts över en viktig älv för transporter och åtgärder för att koncentrera körningen till ett stråk som ligger på torrmark har genomförts, allt för att undvika att skada våtmarkerna. Hittills är vi mycket nöjda med vad vi kunnat göra med hjälp av bidraget. Genom att vi tänkt hela vägen och tagit hänsyn även till leder som vi nyttjar för fiske och för kalvmärkning, har vi fått ett resultat som minskar påverkan på de känsliga markerna på ett bra sätt, berättar Per-Mikael Jonsson, Rans sameby. Exempel på åtgärd för att minska slitaget på barmark i fjällen. Bliekevare vindkraftspark i Dorotea kommun. Foto: Dorotea kommun Samarbete kring vindkraftsplan i Åsele, Dorotea och Vilhelmina Runt om i vårt län pågår projektering och byggnation av vindkraftverk för fullt. I mars 2012 fanns drygt 110 byggda vindkraftverk på 14 olika platser i länet och beviljade tillstånd för uppförande av nära 340 verk på 17 andra platser. Totalt pågår också vindkraftprojekt där projektörer håller på att samråda eller ansöka om tillstånd för att få bygga vindkraftsanläggningar omfattande nära 1200 vindkraftverk. En viktig del i arbetet med att bygga vindkraftverk är att planera för vindkraften, då den ofta konkurrerar med t.ex. rennäring, naturvård och andra intressen. Åsele, Dorotea och Vilhelmina kommuner har tagit fram en gemensam vindkraftsplan som är ett tillägg till kommunernas egna översiktsplaner, med stöd av bidrag från Boverket. Vindkraftplanen gjorde att vi på kommunen haft ett mycket bra underlag och en tidig dialog när det sedan blev skarpt läge och dags att fatta beslut. Planen har också stärkt samarbetet mellan våra tre kommuner ytterligare, berättar byggnadsinspektör Roger Pålsson, Dorotea kommun. Samhällsplanering med jämställdhetsperspektiv i Lycksele Vad kan göras för att stadens natur- och kulturmiljöer ska upplevas som trygga och tillgängliga för alla, kvinnor och män, flickor och pojkar under alla tider på dygnet? I projektet Trygg närnatur har Lycksele kommun undersökt vad som kan göras och med hjälp av bidrag från Boverket genomfört trygghetsvandringar och bland annat anpassat belysningen på Gammplatsen, ett viktigt närnatur- och hembygdsområde för många lyckselebor. Trygghetsvandringarna tillsammans med allmänhet och politiker i olika åldrar har lett till att kommunen fått upp ögonen för problematiken, berättar Bengt-Lennart Nordlund, parkchef, Lycksele kommun. Tack vare projektet nyttjar nu kommunen trygghetsvandringar i samhällsplaneringen vilket på sikt ska leda till ett mer tryggt offentligt rum i Lycksele. Kommunen har redan genomfört olika åtgärder t. ex installerat belysning, gallrat befintliga buskage och satt ut parkbänkar i områden som inte ingår i själva projektet. Gammplatsen, ett viktigt natur- och hembygdsområde för många lyckselebor. Foto: Lycksele kommun 18 19

11 Åtgärder Utblick från ett nationellt perspektiv Boverket Åtgärder för hållbar samhällsplanering, byggande & förvaltande Ylva Rönning arbetar på Boverket, Sveriges centrala myndighet som har ansvar för och vägleder om bland annat byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering och boendefrågor. Hur ser trenderna ut när det gäller möjligheterna att nå de av riksdagen beslutade miljömålen och då särskilt målet God bebyggd miljö? Det finns många positiva trender inom Boverkets ansvarsområde med koppling till miljömålen: Fler bostäder åtgärdas mot buller och radon och fler bostäder värms också upp med förnybar energi. Vi ser också att mindre avfall går till deponi, mycket tack vare deponeringsförbudet för organiskt avfall som infördes år 2005, berättar Ylva Rönning. Tyvärr ser vi även negativa trender i form av ökade vägtransporter, ökade avfallsmängder per person, fortsatta problem med inomhusmiljöer, att tätortsnära grönområden minskar och att kulturvärden i byggnader inte beaktas i tillräckligt stor utsträckning, fortsätter Ylva. Vilka insatser är på gång på nationell nivå för att vi ska komma tillrätta med problemen lokalt och regionalt? Många insatser är på gång. Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning. Naturvårdverkets uppdrag om att ta fram en färdplan för Sverige 2050 utan nettoutsläpp av växthusgaser. Boverkets uppdrag om en vision för Sverige 2025, liksom satsningen på Hållbara städer, kommer också att bidra i frågan. När det gäller kulturvärden arbetar Boverket och Riksantikvarieämbetet med att ta fram ett tema för området i vår vägledning för planerare PBL-kunskapsbanken som finns på Boverkets hemsida. Under 2012 kommer även ett nytt spännande planeringsstöd för Attraktivt boende på landsbygden att lanseras. Kan du ge ett tips till oss vi Västerbottens län på en konkret åtgärd som du i din roll som handläggare på Boverket tycker bidrar till en hållbar utveckling? Mitt spontana tips är att arbeta med att försöka få in miljömålen ännu mer och bättre i den fysiska planeringen, såväl i översikts- som detaljplaner. Om miljömålen får genomslag där hoppas jag att vi kommer en bit på vägen, säger Ylva Rönning. Åtgärder företag Utveckla och/eller använda verktyg för livscykelanalys och livskostnad vid upphandling. Arbeta för att bli ett resurseffektivt företag och medverka till / skapa demonstrationsprojekt om t.ex. hållbart byggande i länet. Informera företagets anställda om resursbesparande åtgärder (temadagar, utbildningar) när det gäller såväl direkt som indirekt miljöpåverkan i företaget. Ställ krav på effektiv resursanvändning och minskad energianvändning vid nyproduktion, renovering av bebyggelse och hyreskontrakt: kontor och lager. Åtgärder kommuner och landsting Erbjud gratis energiinformation till kommuninvånarna med hjälp av olika metoder: fysisk plats, pro-aktivitet, utställningsyta, samverkan företag. Innan 2015 inrikta översiktsplanen på hållbarhetsfrågorna t.ex. genom gröna friköpsavtal, cykelparkeringsnorm, koldioxidneutral infrastruktur, helhetssyn m.m. Kustkommuner: Ta fram fördjupade översiktsplaner för kusten och arbeta för ökad samordning mellan kommunerna. Utveckla former för tilldelning av kommunens mark för att styra mot hållbart byggande. Ställa krav på effektiv resursanvändning och minskad energianvändning vid nyproduktion, renovering av bebyggelse och hyreskontrakt: kontor och lager. Se över och uppdatera radonriskkartor och redovisa högriskområden för radon i översiktsplanen. Åtgärder kommunala bolag Ställ krav på resurseffektivt byggande och renovering vid upphandling. Samverka med andra aktörer i länet för att undersöka möjligheterna till smarta elnät i Västerbottens län och ta fram ett utkast till strategi. Utveckla ett system för fastighetsnära insamling av kemikalier och farligt avfall som testkörs innan Ta fram en plan för hur bolaget ska kunna öka andelen förnybar energi till 2020 som även omfattar småskaliga anläggningar. Samverka med vindkraftsexploatörer, nätägare och andra aktörer i länet kring elnätsbehov och elnätresurser på lokal, regional och stamnätsnivå. Samarbetet bör innefatta en strategi för hur tröskeleffekterna vid utbyggnad av elnät för vindkraft ska minska. Åtgärder statliga myndigheter Energikartlägg myndighetens verksamhet och påbörja genomförandet av föreslagna energieffektiviseringsåtgärder innan 2015 både vad gäller fastighetsbestånd och transporter. Koppling till miljömålen Koppling till miljömålen Koppling finns till samtliga miljömål Koppling till miljömålen Koppling till miljömålen 20 21

12 Verktyg Initiera ett ökat kunskapsutbyte mellan myndigheterna Trafikverket, Energimyndigheten och Boverket inom hållbar samhällsplanering i Västerbotten där vi tar ett helhetsgrepp kring transporter och byggnation. Arbetet påbörjas genom en gemensam träff för att dra upp riktlinjer och behov. Länsstyrelsen anordnar i samverkan med Region Västerbotten utbildning av/ information till politiker m.fl. om hållbarhetsarbete genom planeringsprocessen, där studiebesök och kunskapsutbyte med syfte att lära inom länet ingår. Åtgärder organisationer och föreningar Ta initiativ till att skapa ett hållbarhetscentrum för företagare och konsumenter. En idé är att ta fram en utställningslokal (mobila anläggningar, virtuella lösningar) i samverkan. Utveckla ett forum som möjliggör ett effektivt samarbete i strategiska hållbarhetsfrågor mellan länets kommuner och leder till nya konkreta samarbeten inom hållbar samhällsplanering. Erbjud studiecirklar och kurser (t.ex. småskalig energiförsörjning, energisnålt byggande). Erbjud utbildningar riktade till skolelever inom hållbarhetsområdet och samhällsplanering (temadagar eller liknande). Ta på sig ledartröjan inom sin bransch och driva specifika hållbarhetsfrågor i länet. Åtgärder forskning och utveckling Stöd och marknadsför satsningar som t.ex. Technical Visits för hela Västerbotten och pilotpark Norrland inom bioenergi och bioraffinaderi. Utveckla pilotprojekt i länet för att testa nya forskningsresultat. Etablera, utveckla samarbetsavtal mellan universiteten, kommunerna, Region Västerbotten, Landstinget och Länsstyrelsen inom strategiska utvecklingsområden i länet, inklusive hållbar utveckling. Samarbetsavtalen kan rikta sig både på utbildningsnivå och forskningsnivå. Ta fram strategiska utvecklingsområden för länet kopplat till forskning för att driva utvecklingsarbetet framåt i länet. Steg 1) Forskningsstrategi för länet inklusive det som redan görs. Åtgärder privatpersoner Ansluta sig till fjärrvärmenätet om det är möjligt eller andra uppvärmningssätt som är förnybara och energieffektiva. Se över energiförbrukningen i det egna hemmet genom att göra en energikartläggning och enkla investeringar och åtgärder: T.ex. Sänka innetemperaturen, byta till lågenergilampor. Skaffa information om energieffektivisering t.ex. genom ett besök hos energirådgivare. Bevara och vårda ditt gamla hus istället för att riva. Ta reda på hur du kan bevara husets karaktär och detaljer samtidigt som du genomför förbättringar för t.ex. energieffektivisering. Koppling finns till samtliga miljömål Koppling till miljömålen Koppling finns till samtliga miljömål Koppling finns till samtliga miljömål Koppling till miljömålen Koppling finns till samtliga miljömål Koppling finns till samtliga miljömål Koppling finns till samtliga miljömål Koppling finns till samtliga miljömål Koppling till miljömålen Verktyg för frivillig förändring För privatpersoner ROT-avdrag Avdrag för arbetskostnader i samband med t.ex. renovering eller energibesparande åtgärder. Mer information: Solcellsstöd Ersättning för installation av solceller. Mer information: Kontakt Länsstyrelsen: Thomas Edström Bidrag för att sänka radonhalten i inomhusluften i småhus Mer information: Kontakt Länsstyrelsen: Thomas Edström Bidrag till kulturmiljövård Bidrag kan lämnas till vård av och information om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, landskap och fornlämningar. Mer information: Kontakt Länsstyrelsen: Jeanette Joelsson För företag Har du en egen energismart innovation? Finansiering till företag inom energiområdet i ett förkommersiellt skede. Mer information: Programmet för energieffektivisering (PFE) Ett ekonomiskt styrmedel i form av ett 5-årigt program som riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag. Mer information: Ekonomiskt stöd för energikartläggning energikarläggningscheck Mer information: Bidrag till kulturmiljövård Bidrag kan lämnas till vård av och information om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, landskap och fornlämningar. Mer information: Kontakt Länsstyrelsen: Jeanette Joelsson För offentliga sektorn Statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Mer information: Bidrag för efterbehandling av förorenad mark Statliga medel för att bekosta undersökning och efterbehandling av förorenade områden där det idag inte går att hitta någon som enligt lag är ansvarig. Kan sökas av kommuner och länsstyrelser. Mer information: Organisationer/föreningar/samverkan Ansökan om stöd till informations-, utbildnings- och samverkansprojekt Mer information: Bidrag till kulturmiljövård Bidrag kan lämnas till vård av och information om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, landskap och fornlämningar. Mer information: Kontakt Länsstyrelsen: Jeanette Joelsson EU-stöd Finansiellt instrument för hållbara energilösningar (EEE-F) En ny EU-fond på 146 miljoner euro ska användas för investeringar i energiprojekt och energieffektivisering på lokal och regional nivå. Mer information: Forskning och utveckling Intelligent energi - Europa 2 (IEE2) Mer information:

13 Hållbart resande och energieffektiva transporter Länets invånare bor, arbetar och reser i ett län som är stort till ytan, med cirka 50 mil från fjäll till kust. Den största delen av befolkningen bor i tätorter medan andra bor på landsbygden. Det ställer höga krav på goda kommunikationer och tillgänglighet till olika färdsätt. Alla ska ha möjlighet att minska resandet bland annat med hjälp av resfri-mötesteknik men ska också kunna resa på ett hållbart och miljövänligt sätt såväl i tätorten som på landsbygden. Nya lösningar för att transportera gods på ett energieffektivt sätt behöver utvecklas. Vi behöver även ta fram strategier som gör att vi kan ställa om vårt samhälle till en koldioxidsnål infrastruktur som inte ger några nettoutsläpp av växthusgaser år Miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och God bebyggd miljö är de miljömål som främst visar i vilken riktning hållbart resande och energieffektiva transporter behöver utvecklas för ett hållbart Västerbotten. Goda exempel Gymnasieelever i Storuman bygger världens första eldrivna sportskoter Projektet heter Biomedelsdrivna snöskotrar och är ett samarbetsprojekt mellan BioFuel Region, Trafikverket, Nationella Snöskoterrådet, Snofed (Svenska snöskoterägares riksorganisation), Region Västerbotten, Luleå tekniska universitet, Studieförbundet Vuxenskolan, ISMA(International Snowmobile Manufacturers Association) och Storumans kommun, som också är projektägare. Syftet är att öka kunskapen om förnybara drivmedel och utveckla snöskotrar anpassade till förnybart bränsle. Vid Luspengymnasiet har man valt att inrikta sig på el. Det är en Arctic Cat F 1000, årsmodell 2007, som är kommer att byggas om till världens första sportskoter med en elmotor. Eleverna vet redan hur de ska placera motorn i skotern men de behöver testa vilka batterier som kan tänkas fungera bäst. En annan utmaning är att öka elskoterns räckvidd. Den första skotern blir främst en visningsskoter, med en ganska begränsad räckvidd. I framtiden kommer vi kanske att kunna bygga en laddhybrid som kan lösa problemet, säger Jim Hedberg, tekniklärare på Luspengymnasiet. Full fart i verkstaden när världens första sportskoter med elmotor ska byggas. Foto: Storumans kommun Ny godsterminal i Bastuträsk säkrar hållbara transporter I en region med en omfattande industri inom malm, skog och energi är företagen starkt beroende av hållbara transportlösningar. Umeå har fått en ny godsterminal och godsterminaler byggs i Storuman och i Bastuträsk, Norsjö kommun. Terminalerna förväntas få en betydelsefull funktion i regionens transportsystem och bidra till att mer gods överförs till järnväg och även minskar utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Terminalen i Bastuträsk bidrar till att framtidssäkra vår region, säger Ingrid Ejderud Nygren, projektledare Godsterminal, Norsjö kommun. Tid för tåg 2010 invigdes Botniabanan sträckan Örnsköldsvik- Umeå 2011 återinvigdes Tvärbanans persontrafik sträckan Lycksele-Umeå och Vännäspendeln startade kommer vi att kunna åka tåg hela vägen till Stockholm längs Botniabanan och den delvis nybyggda och restaurerade Ådalsbanan. Frågan är när den Botniska korridoren kommer att vara utbyggd i sin helhet, även delen Umeå-Luleå? Elisabeth Sinclair, projektledare för Norrbotniabanegruppen berättar: Sträckan Umeå-Luleå är den sista länken i den Botniska korridoren. Järnvägssträckan ansluter till Botniabanan, Malmbanan, Stambanan, Haparandabanan och det finska järnvägsnätet. Den nya kustjärnvägen binder ihop Sverige med Finland och nordvästra Ryssland, med sina enorma råvarutillgångar. Det brådskar att komma igång med järnvägsplanerna för en första del. I den nationella planen nämns sträckan Piteå-Skellefteå. Om arbetet med järnvägsplanerna påbörjas under 2012 kan bygget starta under I EU-kommissionens förslag till det Europeiska stomnätet, core network, där Botniska korridoren finns med, är tanken att nätet skall vara fullt utbyggt till Det handlar om Europa, konkurrenskraft och kompetensförsörjning. Att ta tåget längs tvärbanan mellan Umeå och Lycksele lockar många resenärer. Foto: Länsstyrelsen Biogas på frammarsch i länet Goda exempel Skellefteborna kan tanka biogas sedan Foto: Arne Smedberg Sedan 2007 produceras biogas vid biogasanläggningen i Skellefteå. Här tas allt utsorterat matavfall i kommunen om hand och omvandlas till fordonsgas. Vid ett lantbruk i Kulbäcksliden utanför Vindeln byggs den första gårdsbiogasanläggningen i länet. Nu undersöker även Vännäs kommun tillsammans med Bio Fuel Region möjligheterna till biogasproduktion i Vännäs norra industriområde. Vad är det som krävs för att anläggningen i Vännäs kommun ska bli av och att vi ska kunna börja tanka biogas. i Umeåregionen? Det behövs ett första tankställe för fordonsgas, baserat på hittransporterad naturgas eller biogas, för att marknaden ska komma igång säger Arne Smedberg, VD BioFuel Region. En annan viktig faktor är kontrakt med ett antal storkunder som kan garantera avsättning för gasen från dag ett när anläggningen startar. Då har vi flera näringslivsaktörer som är intresserade av att investera. Ny gång och cykelväg i Robertsfors för bättre säkerhet, hälsa och miljö Mellan Robertsfors och Sikeå bygger Trafikverket under maj augusti 2012 en ny gång-och cykelväg så att cyklister och gångtrafikanter inte längre ska behöva samsas med tät biltrafik på vägen. Vägen är smal, har höga hastigheter och gång- och cykeltrafikanterna har upplever att trafiksituationen är otrygg. Vi har väntat på vägen i över 20 års tid och är fantastiskt glada över att den äntligen blir av, särskilt med tanke på våra barn - och ungas trafiksäkerhet, säger Robertsfors kommunalråd Patrik Nilsson