-UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING ANTAGANDEHANDLING

Transkript

1 -UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING ANTAGANDEHANDLING 1

2 Innehåll Inkomna synpunkter i utställningen... 3 Yttranden med åtföljande ändringar eller kommentarer... 5 Länsstyrelsen Granskningsyttrande... 5 Statliga myndigheter... 5 Kultur och fritidsnämnden... 6 Politiska partier/föreningar... 6 Övriga yttranden med åtföljande ändringar eller kommentarer... 6 Del 1 Regional samverkan... 6 Del 2 Framtida stadsstruktur/bostäder och boende... 8 Del 2 /MKB Boende i Folkesta Del 2 Samhällsservice Del 2 Näringsliv Del 2 Teknisk försörjning Del 2 Vindkraft Del 2 Transporter Del 2 Godhantering Del 2 Fritid Del 2 Kulturmiljö Generellt formalia/digital Översiktsplan och kartor Generella ändringar och tillägg Del 1 Ändring: text Del 2 ändring: text Del 2 och 3 ändring Del 3 ändring: text inklusive kartändringar Del 4 ändringar miljökonsekvensbeskrivning Generella kartändringar/nya funktioner Implementeringsfas Bilaga A Länsstyrelsens granskningsyttrande, Länsstyrelsens granskningsyttrande 2005 Bilaga B Bilaga C Bilaga D Bilaga E Bilaga F Yttrande från Statliga myndigheter och högskola Yttrande från Centrum för rättvisa (20 fullmakter ej bilagda) Yttrande från politiska partier/föreningar Ställningstaganden/faktaunderlag gällande lagerförteckning Ändringar objekt i karta 2

3 Inkomna synpunkter i utställningen Ett förslag till kommunomfattande Översiktsplan för Eskilstuna kommun har varit föremål för samråd under tiden 11 april t o m 1 september 2011 och utställning november 2012 till januari Berörda myndigheter, förvaltningar samt verksamma och invånare i kommunen har beretts tillfälle att yttra sig över planförslaget. Sammanlagt har det inkommit 108 yttranden på utställningsförslaget. Yttranden kommer från länsstyrelse, myndigheter, angränsande kommuner, förvaltningar, bolag, företag, förbund, föreningar, enskilda samt politiska partier. Förslaget har under samma tid varit utställt för synpunkter från allmänheten på Värjan, Medborgarkontoret i Torshälla, Demokraticentrum, kommunens bibliotek. Efter utställningen sammanställs inkomna synpunkter i ett utlåtande. Efter att ha reviderats ytterligare ska översiktsplanen slutligen antas av kommunfullmäktige. När kommunens beslut att anta eller ändra översiktsplanen har vunnit laga kraft, ska de aktuella handlingarna, enligt 3 kap 22, utan dröjsmål skickas till Boverket, länsstyrelsen, regionplaneorgan och kommuner som berörs av förslaget. Materialet nedan är en sammanfattning av inkomna skriftliga synpunkter under utställningen samt förslag till bemötanden. Uppställningen är tematisk och följer översiktsplanens tematiska indelning (länsstyrelsens granskningsyttrande, politiska partiers och kommunala nämnders yttranden behandlas separat). Läsanvisning / förklaringar I detta utlåtande anges mycket kortfattat vad synpunkterna handlar om, därefter kommentarer med förslag till justeringar, förtydligande eller redaktionella ändringar i översiktsplanen och miljökonsekvensbeskrivningen (vilka förtydliganden som ska göras i handlingarna innan antagande). Samtliga yttranden behandlas tematiskt (följer översiktsplanens tematiska indelning). En del synpunkter berör frågor som behandlas i pågående detaljplaner eller sådant som hör hemma i andra sektorsplaner. I dessa fall påpekas detta med hänvisning till pågående program/process. Synpunkten kommer i dessa fall delges projektledare för program/processen. Under den här rubriken tas upp t ex förkortningar som förekommer i texten och hur vi förhåller oss i vissa principiella fall (t ex: Ifall ställningstagande eller faktatext redan finns ges ej svar på/kommenteras ej/ påpekandet i yttrandet ). Förkortningar ÖP = översiktsplan VA = vatten och avlopp MB = Miljöbalken PBL = Plan och bygglagen ST = Ställningstagande (det som KF fattar beslut om) F = Faktaunderlag (uppdateras löpande) För att få tillgång till antagandeversion av ÖP kartor använd följande länk: ( För att kunna jämföra med utställningsversionen använd följande länk: 3

4 Sändlista för remissinstanser till utställningen och samtliga inkomna yttranden finns i originalutförande att tillgå på Stadsbyggnadsförvaltningen, Planavdelning. I detta utlåtande anges mycket kortfattat vad synpunkterna handlar om, därefter kommentarer med justeringar, förtydligande eller redaktionella ändringar i översiktsplanen och miljökonsekvensbeskrivningen. 4

5 Yttranden med åtföljande ändringar eller kommentarer Länsstyrelsen Granskningsyttrande se bilaga A Kommunikationer Kulturmiljö Miljökonsekvensbeskrivning Naturmiljö Kommentar Se statliga myndigheter Trafikverket Tillägg i antagandeversion: * Värdebeskrivningar RI kulturmiljö fanns med i kartan i utställning (infoknapp och via länk). Finns även med i Del 3 till antagandeversionen. * Nytt ställningstagande: Kommunen föreslår en ny avgränsning av riksintresse kulturmiljövård (Eskilstuna, D5) och skäl för detta. Finns med i Del 2 Kulturmiljö * Nytt ställningstagande: riksintressena Eskilstuna och Torshälla och stadens relativt låga siluett Finns med i Del 2 Stadsbild * Information/beskrivning om enskilda byggnadsminnen och kyrkor under lagskydd finns i digitala kartan (infoknapp och via länk). Tillägg antagandeversion: *Risk för negativ påverkan på tätortsnära natura 2000: Stenby äng och Vilsta Statliga myndigheter Luftfartsverket: Inget att erinra mot översiktsplanen Försvarsmakten Gällande vindkraft Mälardalens högskola Avstår från yttrande Trafikverket Långsiktiga planer för RV 53 Utredningsplatser för byte mellan trasportslag Transporter av farligt gods Skogsstyrelsen Inget att invända. Hänsyn ska tas till nyckelbiotoper, biotopskydd, skogar med höga natur- och kulturmiljövärden eller skogar med höga sociala värden. Vattenfall Bedömer att vindkraftverk kan påverka stationer (transformatorstationer. Lindningskopplare mm). I detalplanearbetet/vindkraftsutbyggnad ska detta uppmärksammas. Kommentar Försvarsmakten Byggavdelningen och miljöavdelningen delges. Trafikverket Långsiktiga planer för RV 53: Östra gatan -Objekt 5 förbifart RV 53. Östra gatan är inte aktuell i planförslaget inför antaganden Utredningsplatser för byte mellan transportslag: prioritering ännu inte gjord Transporter av farligt gods: ändrat ställningstagande i antagandeversionen Vattenfall Tilllägg i metadata gällande att detta ska uppmärksammas. Byggavdelningen och miljöavdelningen delges. Yttrandet i sin helhet se bilaga B 5

6 Kultur och fritidsnämnden Budgetfrågor för finansiering av planförslaget Bollplaner lyfts i högre grad än andra sporter (kan gynna pojkar mer än flickor) Vikten av offentlig konst Felaktig definition samhällsservice (barn och unga) Kommentar Behandlas ej i översiktsplanen I faktaunderlaget finns: Fotbollsplaner men även isbanor, golfbanor, ridhus, kommunala ridstigar mm. Tillägg antagandeversion: Ridstigar kring ridhus som utredningsområde under temat Fritid Tas med i kommande mer detaljerat visionsarbete Ändring antagandeversion: Definition ändras enligt yttrande Politiska partier/föreningar Yttrandet i sin helhet se bilaga D Kommentar Se bilaga F för ändringar Övriga yttranden med åtföljande ändringar eller kommentarer Del 1 Regional samverkan Västerås stad: Mälardalens högskola Kvicksund turtäthet/resetid Mälaren med öar och strandområden (turismnäring i samverkan) Vattenkvaliteten i Mälaren Kungsörs kommun: Planeringssamsyn ökad arbets- och bostadsintegration i Mälaren Knyta samman trekanten Eskilstuna- Örebro-Västerås Förbättra E20 mellan Kungsör och Eskilstuna Arboga kommun: Betonar vikten av samverkan med kommuner väster om Eskilstuna (Kungsör, Arboga, Örebro) Tågsträckan väster om Eskilstuna blivit sämre. Ställer sig bakom dubbelspår Örebor- Eskilstuna.-Stockholm, Eskistuna-Västerås Gods och persontrafik kräver regionalt grepp Kommentar: Västerås stad: I den fysiska miljön värnas mötesplatser för näringsliv, samhälle och akademi. Kunskapstråket knyter samman resecenterhögskolan och Munktellområdet. Ökad satsning i infrastrukturen för att stärka kollektivtrafik i förhållande till biltrafik innebär för Kvicksund både turtäthet och restid. Ett av målen för den fysiska planeringen är att öka samverkan med näringsliv, handel och besöksnäring. Regionala cykelstråk är ett led i detta. Kommunen ska verka för att öka turistsektorns konkurrenskraft och ge fysiska förutsättningar för att främja en hållbar utveckling av turismnäringen. Kommunen ska verka för goda förbindelser med gång, cykel och kollektivtrafik samt för att öppna vattenvägarna för sjöturism. Samtidigt ska detta möjliggöra intermodala resor, det vill säga byte mellan olika transportslag även regionalt underlättas. 6

7 Under avsnittet Dagvatten och VA förtydligas det gemensamma ansvaret för Mälaren vatten. Kungsör kommun: De kommuner som svarar för den största inpendlingen till Eskilstuna är Strängnäs, Västerås, Flen, Stockholm och Kungsör. Även i andra avseenden är det tydligt att Eskilstuna blir en allt mer integrerad del av Mälarregionen. Det gäller i särskilt hög grad angränsande kommuner och kommunerna utmed de stora kommunikationsstråken. En allt mer integrerad arbetsmarknad innebär samtidigt att bostadsmarknaden växer i geografisk omfattning. För Eskilstuna kommun är det viktigt att samverka över gränserna. Vi är en del i en funktionell region. Genom långsiktiga samarbeten kan regionens attraktivitet och konkurrenskraft höjas. Regioner byggs upp av kommuner och samverkan liksom samordning blir allt viktigare. Eskilstuna kommun har gjort en hel del insatser under 2012 för bättre tågtrafik till och från Örebro, riktade både mot Sörmlands och Örebro läns kollektivtrafikmyndigheter, men har liksom tydligen Kungsör och övriga kommuner misslyckats i sina ansträngningar främst pga bristande intresse hos ansvariga kollektivtrafikmyndigheter att finansiera bättre trafiklösningar. Nu pågår dock ett samarbete mellan de tre kollektivtrafikmyndigheterna som gett MÄLAB i uppdrag att utreda lösningar för bättre tågtrafik. Arboga kommun: I långsiktiga samarbeten kan regionens attraktionskraft och konkurrenskraft höjas. Som utgångspunkt och strategi för översiktsplanen lyfts de regionala sambanden där kommunen betonar, att Eskilstuna blir en allt mer integrerad del av Mälarregionen. Det gäller i särskilt hög grad angränsande kommuner och kommunerna utmed de stora kommunikationsstråken. Samverkan sker även mellan kommuner i olika län. Kommunen verkar för dubbelspår på sträckan Örebro-Eskilstuna-Stockholm samt Eskilstuna-Västerås. Frågan om trafikering hör inte direkt hemma i en översiktsplan utan snarare på en stor- 7

8 regional arena. Kollektivtrafikmyndigheternas avsiktsförklaring Tågplan 2017 och dess innehåll och förutsättningar är centrala i sammanhanget. Kungsörs kommuns beskrivning om önskad förbättrad och utökad persontågstrafik delas av Eskilstuna kommun och är målet med det omfattande arbete som bedrivs av främst kollektivtrafikmyndigheterna och Landstingen inom Mälardalslänen. Vi bedömer att de önskade förbättringarna av persontågstrafiken förutsätter att ett nytt tågsystem kommer på plats enligt Tågplan Eskilstuna energi och miljö: Eskilstuna Samverkan regionalt gällande teknisk försörjning Till antagandeversionen: Förtydligare i text Del 2 Framtida stadsstruktur/bostäder och boende Eskilstuna kommunfastigheter: Tillägg utredningsområden för bostäder Eskilstuna kommunfastigheter: Skogsängen och Viptorp öppnas mot varandra Arbetsgruppen för Ängsholmen östra: Småskalig modernisering, kommunalt VA. Bör vara en expansiv tätort Näshulta hembygdsförening: Emot stråktänk och kluster Kommentar: Till antagandeversionen: Objekt läggs till enligt Bilaga F Till antagandeversionen: Genom nya planeringsområden för bostäder skapas goda förutsättningar för att öppna upp Skogsängen och Viptorp mot varandra. I planförslaget anges Ängsholmen Östra som välbevarat Område som ska bevara sin karaktär som fritidshusområde av främst kulturhistoriska skäl. Översiktsplanens huvudinriktning är långsiktig hållbarhet. I ett långsiktigt hållbart samhälle ingår att förvalta kulturarvet för kommande generationer. Huvudprincipen och det viktigaste redskapet för att skapa en långsiktigt hållbar kommun är att begränsa stadens utbredning genom att förtäta den inifrån och ut. Förtätning innebär att underlaget för service stärks och att befintlig utbyggd infrastruktur i form av gator och teknisk försörjning kan utnyttjas mer kostnadseffektivt. Möjligheterna att förbättra och utveckla kollektivtrafiken blir också större. Genom att begränsa stadens utbredning uppnås en mer stadsmässig och tät bebyggelsestruktur. I alla tider har landsbygden varit en förutsättning för staden och staden för dem som bor på landet, även om skälen har varierat över tid. I planeringen utanför stadsbygden fokuseras på tre särskilt utpekade utvecklingspunkter, så kallade 8

9 noder, nämligen Kvicksund, Torshälla inklusive Torshälla Huvud och Sundbyholm samt de stråk som leder fram till dessa orter, primära stråk. Utöver de primära stråken prioriteras prövning av ny bebyggelse inom gångavstånd från följande sekundära stråk: väg 230 till Alberga, väg 214 till Näshulta Kyrkby, vägen mellan Hållsta och Bälgviken, Gamla E20 till Kjula samt vägen till Ärla via Hällberga. Längs dessa vägarfinns goda förutsättningar för tekniska försörjningssystem och hållbara stråk för kollektivtrafik. Näshulta vision: Sammanbinda Näshulta fritidsområde med kyrkbyn Handlingsplan för landsbygdsutveckling Hyresgästföreningen: 680 bostäder om året (300 för lågt) för att möta efterfrågan och säkra rörligheten Rekarnes ortsförbund LRF: Området mellan Näshulta och kyrkbyn markeras i planförslaget som Förslag område med utvecklingspotential. Område där plan för framtida utveckling föreslås studeras ingående med syfte att säkerställa intentionerna i översiktsplanen Befolkningen i Eskilstuna kommun förväntas öka med personer per år, vilket innebär att det år 2020 kommer att bo drygt innevånare i kommunen. Därmed behövs en planberedskap motsvarande bostäder årligen. För att klara framtida befolkningsutveckling tar översiktsplanen planeringsmässig höjd för invånare år Praxis i nordeuropeisk planering är att planera nya bostäder per 1000 nya invånare. Om andelen enpersonshushåll är stort, bör man ligga i det övre spannet. Eskilstuna ligger lite lägre än hela riket, eftersom det inte är en utpräglad förortskommun, som till störst del består av villor med barnfamiljer. Dessutom är Eskilstuna en studentstad med många enpersonshushåll. Med det synsättet blir siffran 1,7 boende per bostad. Men nyproduktionen attraherar i allmänhet mycket få enpersonshushåll. En stor andel småhus i nyproduktionen innebär också en större hushållsstorlek bland inflyttade. Ett riktvärde mellan 1,8 och 2,0 har därför lagt grund för bostadsförsörjningsprogrammet vilket bedömts som mer rimligt för Eskilstunas del. Den statliga målsättningen är att minska trångboddheten, vilket inte är direkt tillämpbart i nyproduktionen. Bostadsförsörjningsprogrammet och översiktsplanen har tagits fram parallellt. Att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle 9

10 -Människor bör få bo där de vill. Landsbygden. Biltrafik kommer på sikt ha nya drivmedel. Planförslaget fokuserar på kollektivt, buss och cykel i för hög grad förutsätter en hållbar stadsstruktur. Det handlar om att både förebygga fortsatta utsläpp av klimatpåverkande gaser och att parera de extrema vädersituationer likväl som redan är en realitet till följd av klimatförändringarna i form av oväder och stora regn. Ett hållbart samhälle hushållar också med samhällsekonomin. Utöver de primära stråken prioriteras prövning av ny bebyggelse inomgångavstånd från följande sekundära stråk: väg 230 till Alberga, väg 214 till Näshulta Kyrkby, vägen mellan Hållsta och Bälgviken, Gamla E20 till Kjula samt vägen till Ärla via Hällberga. Längs dessa vägarfinns goda förutsättningar för tekniskaförsörjningssystem och hållbara stråk för kollektivtrafik. Ny bebyggelse placeras i eller i anslutning till bybebyggelse eller i anslutning till höjder och skogsbryn i landskapet i enlighet med traktens bebyggelsemönster. Elöverkänsligas förening Sörmlandsavdelning: Frizon för elallergiker Skogstorps golf: Ej bostäder på Vreta IF fotbollsplaner Samfällighetsföreningen Äggkoppen: Mot att bygga bostäder Slagsta 1:1, Västerledsparken Odlarens villaägarförening: Byggordning odlaren bevara rekreationsområden Tillägg utredningsområden för bostäder centrum Enskilda: Ta bort utredningsområden för bostäder Slagsta/Måsta Ändrad avgränsning utredningsområde Kvicksund Trafikplanering är en viktig del av kommunens stadsplanering men också en del av den översiktliga planeringen för hela kommunen. Viktigt i trafikplaneringen är strategier för hur vi ska arbeta för att skapa ett hållbart framtida trafiksystem i staden och på landsbygden. Trots nya drivmedel kvarstår det faktum att bilar är mer ytkrävande än kollektiva färdmedel och cyklar. I planförslaget visas Potentiell mastfrizon, Stora opåverkade områden och Tysta områden. Strålningsfrihet i dessa områden kan dock ej garanteras. I planförslaget: Del av ytan kvarstår som bostäder och del av området markeras för fritidsändamål Till antagandeversionen: Objekt kvarstår till enligt Bilaga F Rekreationsområdet bevaras. Planförslagets intention är att förtäta innefrån och ut. Studeras närmare i kommande visionsarbete Till antagandeversionen: Objekt kvarstår enligt Bilaga F Till antagandeversionen: Viss förändring av yta 10

11 Fastighetsägare: Gredby Enskilda: Slagsta Källsta/Brunnsta Enskilda: Mesta Enskilda: Utbyggnad av Kvicksund för bostadsändamål. Samt reservera mark för rekreation. I linje av FÖP 1995 Ängsholmens fritidshusområde/östra ängsholmen Önskar permanent enligt tidigare löfte Fullfölja VA-utbyggnad Ingen förändring bostäder/verksamheter/kontor (mindre del handel enligt dp) Till antagandeversionen: Objekt kvarstår enligt Bilaga F Till antagandeversionen: Uppdatering sker av detaljplanelager Till antagandeversionen: Objekt kvarstår enligt Bilaga F I planeringen utanför stadsbygden fokuseras på tre särskilt utpekade utvecklingspunkter, så kallade noder, nämligen Kvicksund, Torshälla inklusive Torshälla Huvud och Sundbyholm samt de stråk som leder fram till dessa orter, primära stråk. Dessa och noderna bedöms på ett optimalt sätt kunna både förses med tekniska försörjningssystem och trafikeras med kollektiva färdmedel. För ytor SE digital karta Bostäder och boende I planförslaget anges Ängsholmen Östra som välbevarat Område som ska bevara sin karaktär som fritidshusområde av främst kulturhistoriska skäl. Översiktsplanens huvudinriktning är långsiktig hållbarhet. I ett långsiktigt hållbart samhälle ingår att förvalta kulturarvet för kommande generationer. Enskilda: Förtätning Mesta/måste stödjer socialdemokratioska stadsdelsförvaltningens synpunkter. Vill inte ha någon ytterligare förtätning av staden eller vallby/sundbyholmsområdet. Vill ha bebyggelse skogstorp, hållsta, bälgviken. Hällberga-Ärla/kjula/Barva med närhet till järnväg. Östra gatan bör dras längre österut. Fristadstorget inklusive kiosken bör bevaras som det är. Arbetets ära och Smederna bevaras. Levande centrum med fler affärer och samhällsfunktioner. Bygg i centrum på avrivna tomter Kungsplan stökig trafik och sociala problem Bostadsbyggande bör ej begränsas på privat mark Till antagandeversionen: Objekt ändras enligt Bilaga F Till antagandeversionen: Objekt ändras enligt Bilaga F För utveckling av Fristadstorget hänvisas till pågående projekt. Största delen av nybyggnation förväntas ske i städerna och de mindre tätorterna. Ett av planförslagets ställningstaganden för förtätning: Utnyttja obebyggd impedimentmark och lucktomter. Beslut som rör mark- och vattenanvändningen är av avgörande betydelse för hur kommunen kan utnyttja sina resurser för att producera välfärd och 11

12 Eskilstuna-Kumla och Eskilstuna- Katrineholm via Äs. Större fokus på landsbygd och omland förslaget fokuserar på centralorten. Integrations försvåras genom förtätning. Redovisa kommunkoncernens styrsystem. Stimulera boende på landsbygd skapar större underlag för kollektivtrafik. Saknar mål för samverkan med byalag mfl. tjänster. Att skapa en långsiktigt hållbar samhällsstruktur ger inte bara miljömässiga och sociala fördelar utan också ekonomiska vinster. Ju mer splittrad kommunens fysiska strukturer är med långa avstånd mellan bostäder, service och arbetsplatser desto mindre pengar får kommunen över att satsa på utveckling av en attraktiv livsmiljö. Glesa infrastrukturer gör det också dyrare för kommuninvånarna genom högre anslutningsavgifter. Därför är vi noggranna med att göra avvägningar mellan sociala, ekonomiska och ekologiska planeringsmål, men även mellan utveckling, bevarande och förnyelse av olika värden och olika identiteter på både landsbygden och i staden. Ny bebyggelse placeras i eller i anslutning till bybebyggelse eller i anslutning till höjder och skogsbryn i landskapet i enlighet med traktens bebyggelsemönster. Utöver de primära stråken prioriteras i planförslaget prövning av ny bebyggelse inomgångavstånd från följande sekundära stråk: väg 230 till Alberga, väg 214 till Näshulta Kyrkby, vägen mellan Hållsta och Bälgviken, Gamla E20 till Kjula samt vägen till Ärla via Hällberga. Längs dessa vägarfinns goda förutsättningar för tekniskaförsörjningssystem och hållbara stråk för kollektivtrafik. Landsbygden behandlas i eget kapitel. Befintliga större ensartade hyreshusrespektive villaområden med bristande grad av integration ska utvecklas mot socialt och etniskt integrerade stadsdelar genom att tillföra ny eller ersätta befintlig bebyggelse samt skapa sådana upplåtelseformer och hustyper det i nuläget är brist på. På så sätt skapas också förutsättningar för bostadskarriär för dem som vill bo kvar i sin stadsdel. Kommunkoncernens styrsystem återfinns på eskilstuna.se. Eskilstuna kommuns handlingsplan för landsbygden är inriktat på service av olika slag, näringsliv samt bygdeutveckling och kompletterar på så sätt översiktsplanens fokus på markanvändningsfrågor. 12

13 Enskilda: Påskynda VA-utbyggnad Förtätning Slagsta medför allvarliga hälsorisker VA utbyggnad förutsätter intressent för exploatering. För detaljer gällande VAutbyggnad kontakta Eskilstuna Energi och Miljö. Miljöavdelningen deltar vid detaljplaneläggning. 13

14 Del 2 /MKB Boende i Folkesta Centrum för rättvisa (20 st. fullmakter): Yttrandet i sin helhet se bilaga C Kommentar: Folkesta industriområde är ett riksintresse för transporter och infrastruktur (kommunikation) på grund av sin strategiska betydelse för transportnäringen. Det handlar om behovet av att kunna frakta stora godsmängder långa sträckor på energisnål järnväg och lasta om till/från bil den korta sträckan till/från det lokala företaget. Enligt planförslaget kan området för logistik vid Folkesta kombiterminal utvidgas åt nordväst, så att det bostadsområde som ligger där omvandlas och införlivas med logistikområdet. Anledningen är att det i framtiden förväntas ske en ökning av transportbehovet och därmed behovet av ökade ytor för logistik. Kombiterminalen är ett viktigt samhällsintresse som är svårt att tillgodose på annan plats och utan stora kostnader för samhället. Mycket stora investeringar med allmänna medel är redan gjorda. Kommunens tidigare ställningstagande avseende förhållandena för de boende i Folkesta gäller. LÄS MER: KS beslut , protokollsutdrag 135. Ändrade villkor för förvärv av fastigheter i Folkesta, Eskilstuna (KSKF/2011:443). Kommunstyrelsen har beslutat om åtgärder till följd av utbyggnad av kombiterminalen i Folkesta. Beslutet har kommunicerats med berörda fastighetsägare inom området. 14

15 Del 2 Samhällsservice Äldreboende behövs i Mesta för kvarboende Asfalterade vägar Måsta äldreboende Kommentar: För lokalisering av vård och omsorgsboende SE digital karta Bostäder och boende Planeringsområden Förmedlas till berörd förvaltning Del 2 Näringsliv Rekarnes ortsförbund LRF: Genomförande av friluftsområden står i konflikt med jakt och skogsskötsel. Allemansrätten räcker. Rekarnes ortsförbund LRF: -Oexploterad mark är inte detsamma som jord- och skogsbruk -Bärkraftigt näringsliv viktigt, livsmedelsproduktion lyfts ej till samma grad som våtmarker, kulturlandskap, naturvärden. Sörmlands travsällskap: Expandera området för Sundbyholms travbana/hästsportcentrum Sundbyholms golf SGAB: Utveckling av Sundbyholmsgolf Tuna park bygga på höjden Kommentar: I översiktsplanen sker en noga avvägning mellan intressen genom sin demokratiska process. SE digital karta planförslaget Fritid rekreation. Rekreation har likväl som jakt och skogsskötsel bedömts viktigt för en attraktiv kommun att bo, visas och verka i. I alla tider har landsbygden varit en förutsättning för staden och staden för dem som bor på landet, även om skälen har varierat över tid. Landsbygdens ekonomiska struktur har förändrats i modern tid. De areella näringarna jordbruk och skogsbruk är dock fortfarande viktiga basnäringar. De står också för huvuddelen av markanvändningen på landsbygden och har en unik roll i att förvalta landskapets natur- och kulturvärden. I planförslaget: Med areella näringar avses jord- och skogsbruk samt yrkesfiske. SE digital kartan presenteras befintlig jordbruksmark. Ytor där jordbruksverksamhet (åker/bete) pågår enligt bidrag (Jordbruksverkets blockdatabas). Jordbruksmark får enligt plan- och bygglagen endast bebyggas för att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen eller om en annan användning ger totalt större miljövinst än när marken används för jordbruk. Landsbygden har en självklar betydelse för produktion av livsmedel, inte minst på grund av den ökande efterfrågan på ekologiskt odlade produkter, särskilt färskvaror. I planförslaget presenteras travbanan som större anläggningar för fritids- och/eller rekreationsändamål. SE Fritid, ställningstaganden. I planförslaget presenteras golfbanan som större anläggningar för fritids- och/eller rekreationsändamål. SE Fritid, ställningstaganden. I planförslaget är Tuna park ett prioriterat 15

16 område för handel. För detaljer angående utformning hänvisas till pågående detaljplanearbete. Del 2 Teknisk försörjning Eskilstuna energi och miljö: Eskilstuna Definitioner av återvinningscentral/station Eskilstuna energi och miljö: Eskilstuna Hänvisning till avfallsplan planförslag och MKB Eskilstuna Energi och Miljö: Dagvatten Eskilstuna Energi och Miljö: Lokaliseringsplatser för fjärrkyla EEM planer för VA Närsjö sommarstugeområde, Hyndevadstrand Rekarnes ortsförbund LRF: Dagvattenplan måste diskuteras med berörda Kvinnersta vägsamfällhet: VA- planeringen Kommentar: Till antagandeversionen: ändras Till antagandeversionen: ändras Till antagandeversionen: läggs ställningstagande till och viss ombearbetning Bör utredas i separat lokaliseringsprövning Verksamhetsområden fastställs utifrån den strategiska VA-planen. I denna vägs samman i en modell kriterier som belastning från bebyggelse i nuläget, framtida bebyggelse, ekonomiska förutsättningar, miljöbelastning, myndighets- och andra krav samt hälsoaspekter. Resultatet ger underlag för beslut om hur vatten- och avloppsförsörjningen ska lösas i varje enskilt fall. I planförslaget återfinns befintligt VAområde under teknisk försörjning (fakta). I övrigt hänvisas till Eskilstuna energi och miljö. Skyddsområde ytvattentäckt och grundvattentäkt utreds för närvarande. Önskemål delges projektledare för dagvattenplan. Verksamhetsområden fastställs utifrån den strategiska VA-planen. I denna vägs samman i en modell kriterier som belastning från bebyggelse i nuläget, framtida bebyggelse, ekonomiska förutsättningar, miljöbelastning, myndighets- och andra krav samt hälsoaspekter. Resultatet ger underlag för beslut om hur vatten- och avloppsförsörjningen ska lösas i varje enskilt fall. I planförslaget återfinns befintligt VAområde under teknisk försörjning (fakta). I övrigt hänvisas till Eskilstuna energi och miljö. 16

17 Del 2 Vindkraft Vindkraft östra delen av Näshulta ej lämpligt pga höga naturvärden, Storlom, fiskjuse, örn och fladdermöss påverkas. Motsätter sig vindkraft i Näshulta. Riksintresset för miljövård överstiger allmänhetens nytta av vindkraft. Byte av kategori Hammarby lämpligt för vindkraft hänsyn till andra värden. Kvisslans sportstugeförening: Mot vindkraftspark på stora Uvberget Människan och landskapet Hänsyn till djurlivet Risker för närboende Kommentar: Vindkraftsanalysen baseras på följande skyddsavstånd: Buller och skuggvandring är två faktorer som avgör vindkraftverkens placering i förhållande till bostäder. Därför ska vindkraftverk inte placeras närmare ett bostadshus än 400 m. Av säkerhetsskäl gäller 150 m skyddsavstånd i förhållande till större vägar och järnvägar och 200 m runt kraftledningar, transformatorstationer och flygplatser. Vindkraften kan ha påverkan på djurlivet, främst berörs fåglar och fladdermöss. Djurens generella rörelsemönster i ett område måste därför analyseras vid lokaliseringsprövning. I Eskilstuna kommun har goda förutsättningar för vindkraft. Här finns två utpekade riksintresseområden för vindbruk, ett i Mälarmården och ett i Näshulta-området. Enligt miljöbalken (3 kap. 8 MB) ska områden som är av riksintresse för vindkraft skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra en utbyggnad. Eskilstuna tar genom den översiktliga planeringen sin del i det kommunala planeringsansvaret. Vindkraftsanalysen har reviderats inför antagandet då ny teknisk medför högre höjder på vindkraftverk och därmed andra skyddsavstånd. I planförslaget visas Näshulta som Område lämpligt för prövning - hänsyn krävs (vindkraft) SE digitala kartan Teknisk försörjning vindkraft Vindkraftsanalysen har reviderats inför antagandet då ny teknisk medför högre höjder på vindkraftverk och därmed andra skyddsavstånd. I planförslaget visas del av Hammarby som Område lämpligt för prövning - hänsyn krävs (vindkraft) SE digitala kartan Teknisk försörjning vindkraft I Eskilstuna kommun har goda förutsättningar för vindkraft. Här finns två utpekade riksintresseområden för vindbruk, ett i Mälarmården och ett i Näshulta-området. Enligt miljöbalken (3 kap. 8 MB) ska områden som är av riksintresse för vindkraft skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra en utbyggnad. Eskilstuna tar genom den översiktliga planeringen sin del i det kommunala 17

18 Kvinnersta vägsamfällhet: Vindkraft Odlaren förflyttas längre ut planeringsansvaret. Vindkraftsanalysen har reviderats inför antagandet då ny teknisk medför högre höjder på vindkraftverk och därmed andra skyddsavstånd. I planförslaget visas Stora Uvberget som Område lämpligt för prövning - hänsyn krävs (vindkraft) SE digitala kartan Teknisk försörjning vindkraft Vindkraftsanalysen har reviderats inför antagandet då ny teknisk medför högre höjder på vindkraftverk och därmed andra skyddsavstånd. Område lämpligt för prövning - hänsyn krävs i Odlaren har flyttats längre ut från befintlig bebyggelse. SE digitala kartan Teknisk försörjning vindkraft Del 2 Transporter Cykelbana Tumbo-Kvicksund Säker väg Ekeby till Västeråsvägen Ekebys flygbuller Enskilda: Cykelväg förbinder Erlandervägen. Emot västra länken. Kommentar: Cykelbanan ingår i Sörmlands Regionförbunds cykelstrategi som länets mest prioriterade starka stråk. Eskilstuna kommun kommer att arbeta för att den ska ingå i kommande Länstransportplan , som ska vara klar i december Cykelbanan finns markerad i planförslag Markeras i digital karta som Viktiga kopplingar stadsdelar. Kommer att studeras närmare åtgärdsprogram för färre barriäreffekter i transportsystemet. Hänvisas till miljöavdelningen Eskilstuna kommun anser att järnvägsanläggningen i dess centrala läge innebär en barriäreffekt för stadens tillväxt och stark påverkan när det gäller buller. I den kommunövergripande översiktsplanen redovisas nytt läge för utredning av rangerbangård i Gunnarsskäl, väster om Eskilstuna. En studie av nytt läge kan ske som tidigast 2022 i samband med ny nationell transportplan. Redan i översiktsplanen för Stadsbygden från 2005 redovisas en ny koppling; Västra länk som ett sista led i Eskilstunas yttre ring. Västra länken utgör en framtida koppling under bangården som bidrar till att avlasta Kungsgatan på trafik. Länken ingår i det övergripande trafiknätet för Eskilstuna stad. I planförslaget visas Västra länken som den sista delen i en komplett yttre ring runt centrum. Den 18

19 kommer att avlasta Kungsgatan, Gredbyvägen, Västermarksrondellen och i viss mån Tullgatan. Framkomligheten för kollektivtrafiken förbättras markant. Västra länken är en viktig koppling för att avlasta centrumringen, d v s Tullgatan, Västermarksgatan, Hamngatan och Kyrkogatan från biltrafik. Eskilstuna kommun har som mål att både minska andelen biltrafik i Centrum och även att öka kollektivtrafikens framkomlighet. Genom att minska bilarnas påverkan i anslutning till Resecentrum kommer även bussarnas framkomlighet att öka. Tunneln under Svealandsbanan är även en mycket viktig koppling för gångareoch cyklister, då järnvägen är en mycket stor barriär för dem idag. Även omvandlingen av stadsdelen Väster skulle gynnas av en ny GC-koppling. Projektet är beroende av att dagens rangerbangård flyttas, så att en tunnel under de kvarvarande spåren blir dels ekonomisk hållbar, men även trygg och säker för oskyddade trafikanter. Ett förverkligande av Västra Länken måste ske på ett sådant sätt, att störningar för befintliga boende och verksamheter inte uppstår eller blir av ringa vikt. Cykelbana /bilväg Gråsparvsvägen till Björkvägen Sats på bil ej cykel Yttrandet delges projektledare för cykelplanen. Trafikplanering är en viktig del av kommunens stadsplanering men också en del av den översiktliga planeringen för hela kommunen. Viktigt i trafikplaneringen är strategier för hur vi ska arbeta för att skapa ett hållbart framtida trafiksystem i staden och på landsbygden. Långsiktighet är ett nyckelord och vi bevakar trender och händelser i omvärlden. I trafikplaneringen föreslår man hur trafiknäten för gående, cyklister, bussar och bilar ska byggas ut eller ändras i framtiden. Hur vi ska prioritera mellan olika trafikslag och vilken typ av åtgärder som kommunen i första hand bör genomföra. Övergripande målsättning i Eskilstuna kommun för år 2020 är följande (Trafikplan): Andelen busstransporter och cykeltransporter ska fördubblas från 8% och 13% till 16% respektive 26% till år En större del av denna andelsökning sker från biltransporterna där målet är att minska 19

20 Östra gatan bör dras längre österut. Fler och billigare parkeringsplatser i centrum Kvinnersta vägsamfällhet: Vägmatning odlaren Hagnesta samfällighetsförening/hagnesta gård/equiterapeut: Motsätter sig cykelbana Skiftinge-Svista på grund av pågående hästverksamhet Enskilda: Motsätter sig cykelbana Skiftinge-Svista på grund av pågående hästverksamhet/ostördhet biltrafiken från 58% till 39%. Andelen gångtrafikanter antas minska något från 21% till 19%, en trend som även finns i andra europeiska städer som visar att gångtrafikanterna förväntas ta cykeln i större utsträckning. I planförslaget inför antagande har Östra länken/östra gatan tagits bort. Traditionell trafikplanering har inneburit att balansera ökad biltrafik med att bygga fler vägar. En hållbar utveckling av transportsystemet kräver dock nytänkande och ett samlat grepp. I vissa lägen är nya vägar och utbyggnad motiverad, men minst lika viktigt är att försöka styra efterfrågan på transporter genom att påverka resan innan den börjat. Ett hållbart transportsystem är en övergripande målsättning. Med det avses en positiv utveckling av samtliga hållbarhetsaspekter parallellt ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Begrepp som tillgänglighet, god miljö, minskad klimatpåverkan, transportkvalitet, regional utveckling, en säker trafik, god hälsa samt ökad jämställdhet och rättvis fördelning beskriver viktiga aspekter av ett hållbart transportsystem. Den 19 april 2013 startade vi parkeringsledningssystemet som ska hjälpa dig som invånare och besökare att hitta en ledig parkeringsplats i centrum. Parkeringsledningssystemet visar till lediga parkeringsplatser i P-husen Cityhuset, Gallerian, Smedjan och Vildsvinet samt parkeringsplats Valören på Alva Myrdals gata. Till antagandeversion: Översiktsplanen redovisar ej den detaljeringsgraden. Planförslaget Till antagandeversion: Ny dragning av cykelbana mellan Skiftinge och Svista. Dialog med hästverksamhet. Till antagandeversion: Ny dragning av cykelbana mellan Skiftinge och Svista. Dialog med hästverksamhet. 20

21 Del 2 Godshantering Enskilda: Bra att transporter av farligt gods leds utanför tätorterna. Mesta, Stenby och Gredby borde dock räknas som tätort. 367 st bostäder berörs vid infrastrukturkorridor intill västerleden. Ekonomisk påverkan på fastigheter och buller. Godsväg öster om staden till Kjula förordas. Kommentar: På sikt kan det vara aktuellt att reservera mark för en infrastrukturkorridor för godstrafik väster om staden. Se Utredning infrastrukturkorridor i planförslaget. Dess placering längs med Västerleden baseras på studie utförd av ÅF Infrastructure på uppdrag av kommunen. I studien jämfördes olika dragningsalternativ (UA6 är den dragning för förordas i planförslaget). Studien finns bilagd i planförslagets kartdel. En av målsättningarna med projektet är att främja en bättre godsstruktur och stadsmiljö i Eskilstuna. Samtliga utredningsalternativ uppfyller dessa mål eftersom tung, bullrande godstågstrafik flyttas ut från den centrala staden. Järnvägssystemet blir också mer robust och vissa godstransporter kan sannolikt få kortare körtider. Vid en övergripande jämförelse av utredningsalternativen kan sägas att UA 1, UA 3 och UA 5 har fördelarna att de medför mindre påverkan på befintliga boendemiljöer och ger staden större möjligheter att växa västerut än UA 6. Samtidigt skapas en ny infrastrukturbarriär i landskapet som ger en betydande påverkan på natur och friluftsliv. Dessa alternativ inkräktar också på Hyndevads vattenskyddsområde vilket innebär en relativt stor intressekonflikt. UA 6 har fördelen att det följer en befintlig transportled och således ger en begränsad barriäreffekt. Det inkräktar mindre i naturområden, mindre naturresurser och mindre mark tas i anspråk. Det är också det utredningsalternativ som bedöms vara billigast. Jämfört de andra utredningsalternativen påverkas fler bostäder och områden som är lätt tillgängliga för allmänheten. Men i och med att banan planeras längs Västerleden blir den förändring som banan innebär inte lika dramatisk som för de övriga utredningsalternativen, där korridoren går genom mer rurala och tysta områden. Genom den förmodade framtida ökade belastningen på Eskilstunas spårsystem innebär JA försämringar av stadsmiljön och järnvägssystemets funktion. Samtidigt medför det inga nya kostnader och ingen påverkan på natur och kulturmiljöer. En annan fördel är att inga naturresurser och ingen ny mark tas i anspråk. Vid planering av eventuell ny godstågförbindelse väster om Eskilstuna tätort (infrastrukturkorridor), beaktas de positiva effekterna av att farligt gods kan transporteras på järnväg utanför tätorten. Nya områden kommer dock i riskzonen. Möjliga åtgärder måste utredas och frågan lösas på ett säkert sätt i den fortsatta planeringen. Vid ett eventuellt framtida förverkligande tar Trafikverkets utredningar vid, 21

22 där lokalisering återigen prövas. När Trafikverket planerar och bygger väg och järnväg börjar arbetet med en omfattande planeringsprocess. Den består av idéskede, förstudie, väg- och järnvägsutredning och arbets- eller järnvägsplan. Planeringen blir successivt allt mer detaljerad. De tre första skedena består framförallt av avvägningar mellan olika allmänna intressen medan Trafikverket i arbets- eller järnvägsplanskedet gör avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Det betyder att det är först i planskedet som vi kan se säkert hur till exempel enskilda markägare berörs. Hela processen är omfattande och tidskrävande vilket gör att tiden från idé till färdig väg eller järnväg sträcker sig över flera år. Planeringsprocessen regleras i lagen om byggande av järnväg, väglagen och miljöbalken. Det gör att planeringen följer en prövningskedja där både Trafikverket och övriga samhället medverkar. Enligt lagen ska väg och järnväg planläggas och byggas på ett sätt som medför minsta möjliga påverkan för såväl närboende som miljön men ändå uppfyller vägens och järnvägens ändamål och håller en skälig budget. Mestaborgens samfällighet: Mot godsjärnväg farligt gods längs västerleden Enskilda: Ingen rangerbangård på Egelsta gård minska ner planerna För att möta framtida behov av eventuellt utökade malmtransporter krävs en anslutning väster om staden till ny rangerbangård vid Gunnarskäl. Se ovan Framtida rangerbangård/godsterminal vid Gunnarskäl se Näringsliv, planeringsområden verksamhet/industri. Exakt placering utreds i samband med förverkligande. Del 2 Fritid Vill ha hundrastgård mitt emot slottskolan, ej bostäder. Vill införa ridvägar Hagby mm Vill ej ha gångstårk Torshällaån mot Mälaren Kommentar: Till antagandeversion: Ingen ändring. Markanvändning Bostäder kvarstår. Ridvägar finns vid de kommunala ridhusen, men intressekonflikter behöver utredas. Vid privata stall finns ingen kommunal planering av ridvägar. Intressekonflikter kan finnas. Syftet med Åstråket är att öka tillgängligheten till ån på båda sidor med enkelt utformat gångstråk. Östra sidan emellertid lägre prioriterad närmast åmynningen. Förutsätter överenskommelse med markägarna. 22

23 Del 2 Kulturmiljö Bevara äldre byggnader Kommentar: Kulturmiljö behandlas under Del 2: Bostäder och boende, Kulturmiljö samt i miljökonsekvensbeskrivning. Generellt formalia/digital Översiktsplan och kartor Rekarnes ortsförbund LRF: Samordning landsbygdplan och trafikplan finns ej tillgängliga För kort yttrandetid Enskilda: Bra med digitala och lättillgängliga kartor Rekarnes ortsförbund LRF: Obegripliga kartor och diffus översiktsplan Innehållsförteckning Banta ner planen och ta bort faktadelar. Kommentar: Dokumenten fanns tillgängliga via kommunens webbplats. Utställningstiden följde gällande lagstiftning. Användbarhetstester har genomförts vid två tillfällen (samråd och utställning) på politiker, tjänstemän och allmänhet för att göra planen så lättillgänglig och begriplig som möjligt. Det kommer finnas innehållsförteckning i layoutad antagandeversion. Det kommer att tas fram en kortfattad populärversion av planen. 23

24 Generella ändringar och tillägg Del 1 Ändring: text Viss uppdatering av text i förhållande till klimatplan m.fl. Landskapskonventionen Barnkonventionen Integrationsuppdraget Tillägg dialog och delaktighet Del 2 ändring: text Viss uppdatering av text i förhållande till klimatplan m.fl. Bostäder och boende och fysiska strukturer: 13 Ställningstaganden kortats ner och bearbetats redaktionellt. Uppdatering av ställningstaganden efter tillkomna lager och objekt i kartan (Samtliga ställningstaganden bör ha motsvarighet i text/karta). Integrationsuppdraget: Inga nya ställningstaganden. 8 stycken befintliga ställningstaganden under Fysiska strukturer samt Bostäder och boende (se nedan*) *Del 2: Befintliga ställningstaganden som stödjer integrationsuppdraget Ett övergripande mål för stadsbyggandet är att bygga staden och utforma den yttre miljön så att en mångfald av platser för möten skapas. Stadsdelen Väster omvandlas till en funktions- integrerad stadsdel och ökar på så sätt andelen boende i Eskilstunas centrala del. I de etablerade stadsdelarna skapas strategiska punkter där olika funktioner för stadsdelshelheten sammanstrålar såsom samhälls- och kommersiell service, busshållsplatser, stadsdelspark m fl funktioner av träffpunktskaraktär. I alla bostadsområden eftersträvas som princip blandstadskaraktär, d v s funktionsblandning, med inslag av sådana verksamheter som ger liv och rörelse utan att inverka störande på omgivningen. Kommunen verkar för att lokala stadsdelscentra utvecklas och stärks med avseende på service (främst livsmedel och kollektivtrafik).i dessa lägen är det lämpligt med smålägenheter attraktiva för äldre och singelhushåll. Parker och grönområden i bostadens grannskap ska finnas i tillräcklig omfattning och på platser där de på ett naturligt sätt är tillgängliga i anslutning till boendet och vardagslivets olika mål punkter och stråk. Stadsdelarnas gång-cykelstråk och mötesplatser planeras utifrån naturliga rörelsemönster mellan olika servicefunktioner och vardagslivets olika målpunkter som förskola, skola, större lekplatser, livsmedelsbutiker, busshållplatser och så vidare. 24

25 Näraliggande stadsdelar knyts samman med bebyggelse längs förbindande gator och andra funktioner som parker och andra mötesplatser, utomhus likaväl som i form av lokaler Landskapskonventionen: Inga nya ställningstaganden. 25 stycken befintliga i under olika temaområden. Barnkonventionen = 4 nya ställningstaganden: 3 under fysiska strukturer och 1 under transporter Del 2 och 3 ändring: Kartans uppbyggnad (se gällande lagerförteckning i bilaga E) Ställningstaganden och Fakta placeras i anslutning till varandra Kartskikt har bytt temaområde (tydligare struktur) Kartskikt har bytt från ställningstaganden till fakta (faktaskikt är lager som har en karaktär av stöd till ställningstaganden) Kartskikt har bytt från fakta till ställningstaganden (ställningstaganden är lager som kommunen tar beslut om). Löpande uppdatering även av ställningstaganden men utan ÖP2030 tag Nya kartskikt Borttagna kartskikt Ihopslagna kartskikt (tydligare stuktur) Nya namn på kartskikt (förenkla för användaren) Följande kartlager återfinns under ställningstaganden i antagandeversionen: Se bilaga E gällande lagerförteckning flik ställningstaganden Följande kartlager återfinns under faktaunderlag i antagandeversionen: Se bilaga E gällande lagerförteckning flik fakta Del 3 ändring: text inklusive kartändringar Kartans uppbyggnad (se gällande lagerförteckning i bilaga E) Viss uppdatering av text Uppdatering av ställningstaganden efter tillkomna lager/objekt Tillägg på kulturmiljö Skyddszoner kring industrier läggs till i karta 25

26 Del 4 ändringar miljökonsekvensbeskrivning Förändringar i planförslaget har föranlett förändringar i MKB Tillägg sociala konsekvenser Tillägg ekonomiska konsekvenser Generella kartändringar/nya funktioner Objekt i kartan se bilaga F Nya objekt Borttagna objekt Ändad yta på objekt Ny analys objektsförflyttnigar (se kartlänk: teknisk försörjning ny vindkraftsanalys) Kvalitetsgranskning av överlappande objekt/feldigitaliserade objekt (kan ske löpande tom ) Eskilstuna kartan Ny version 2.0 Viss ändring av symboler Lättare åtkomst åt metadata (data om data) Sökbarhet i metadata Sökbarhet Sökbar eskilstunakarta (fastigheter och sökord) Vässad sökmotor på eskilstuna.se Sökbar metadatakatalog (sökbara pdf:er) Koppling karta-text Större minikartor på eskilstuna.se Ökad information om objekt i kartan (info- knapp i eskilstunakartans sidhuvud) Pdf:er kopplas till lager/objekt med t.ex. utredningar Pdf:er med ställningstaganden kopplas (efter antagande) till lager/objekt 26

27 Implementeringsfas (utdrag ur kommunikationsplan. Finns tillgängligt i sin helhet på Stadsbyggnadsförvaltningen, planavdelningen) Aktivitet Mål Målgrupp Ansvar Deadl ine Fasta infotillfällen 1 gång /vecka i datasal Förankra översiktsplanens Politiker inriktning och intentioner Strateger KLK Upphandlingsansvariga SBF: plan-, bygg-, trafikavdelningen Miljö- och räddningstjänst KLK: mark och fastighet Kommunfastigheter Torshällafastighet Eskilstuna energi och miljö Torshälla SBF Nov 2013 Skräddarsydda infotillfällen 1 gång /vecka i datasal Layout av översiktspla nen Förankra översiktsplanens inriktning och intentioner Skapa utskriftsvänliga /sökbara PDF:er för webbplats samt möjliggöra eventuellt tryck av produkt för bibliotek Uppföljning Årlig uppföljning av översiktsplanens intentioner, inriktning och mål enligt utvalda planindikatorer och analyser Populärversion tas fram Förmedla översiktsplanens inriktning och intentioner Samtliga förvaltningar /nämnder Webbplatsens besökare, bibliotekets besökare och personer utan tillgång till dator Presentera för KSau samt SBN Besökare till kommunens webbplats, fysiska SBF SBF SBF: Planav del och kart och GIS SBF Feb 2014 *Påbörjas efter antag andebeslut Apr 2014 Sep

28 Engelsk kortversion Förmedla översiktsplanens inriktning och intentioner Infotavlor Förmedla att översiktsplanen är antagen. Återkoppla och tacka för engagemang Ta fram kortfilm på webbplats Fristadssale n Buisness arena Förmedla översiktsplanens inriktning och intentioner Förmedla översiktsplanens inriktning och intentioner gällande bostäder och boende (tillsammans med bostadsförsörjningsprogra mmet) Nå ut med ÖPs intentioner och viljeriktning gällande bostäder och boende (tillsammans med bostadsförsörjningsprogra mmet) Bomässan Nå ut med ÖPs intentioner och viljeriktning gällande bostäder och boende (tillsammans med bostadsförsörjningsprogra mmet) Fastighetsmässan (Frankrike) Nå ut med ÖPs intentioner och viljeriktning gällande bostäder och boende (tillsammans med bostadsförsörjningsprogra mmet) besök samt vid mässor/konferens er Besökare till SBF kommunens webbplats, fysiska besök samt vid mässor/konferens er Kommuninvånare SBF Besökare på webbplats och deltagare vid infotillfällen Besökare på fastighetsmässa Besökare på bomässan Besökare på fastighetsmässa SBF KLK (SBF) Okt 2013 Nov 2013 Sep 2013 Dec 2013 KLK sep 2013 KLK - KLK Våren