Flerspråkighet och interkulturalitet i skolan Centret för livslångt lärande, Åbo Akademi, Vasa Helsingfors september 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flerspråkighet och interkulturalitet i skolan Centret för livslångt lärande, Åbo Akademi, Vasa Helsingfors 22-23 september 2009"

Transkript

1 Flerspråkighet och interkulturalitet i skolan Centret för livslångt lärande, Åbo Akademi, Vasa Helsingfors september 2009 FD Lotta Forsman och PeD Anna Slotte-Lüttge Åbo Akademi, Vasa Forsman & Slotte-Lüttge Forsknings- och utvecklingsprojektet FLIS/ Flisfabriken Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola Fritjof Sahlström, HU, Lotta Forsman, Michaela Pörn, Anna Slotte-Lüttge, Ida Hummelstedt (projektassistent) och Fredrik Rusk (projektassistent), ÅA Forsman & Slotte-Lüttge

2 Varför flerspråkighet och interkulturalitet? Hög andel svensk-finsk tvåspråkiga elever i de svenskspråkiga skolorna Ökande kontakt med engelskan Ökande andel andra språk än finska och svenska Forsman & Slotte-Lüttge Elevers språkbakgrund Helsingforsregionen, 2005, åringar i svenska skolor 72 % svensk-finskt tvåspråkiga hem 20 % enspråkigt svenska hem 5% enspråkigt finska hem 3% hem med annat språk utöver svenska och/eller finska el enbart annat språk C. Kovero & M. Londen (2009): Språk, identitet och skola Forsman & Slotte-Lüttge

3 Ökad mängd barn med annan språklig bakgrund personer med annat modersmål än finska, svenska, samiska i Finland (Latomaa 2007 )» år pers.» år pers.» år pers. Forsman & Slotte-Lüttge De största språkgrupperna i Finland idag vid sidan om de inhemska språken Forsman & Slotte-Lüttge Statistikscentralen

4 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) Den grundläggande utbildningen skall ( )stödja varje elevs språkliga och kulturella identitet och modersmålsutveckling (s 12). Det är väsentligt att all undervisning i skolan, inte minst inom ämnet modersmål och litteratur, beaktar denna språkliga variation i syfte att stödja och stärka alla elevers språkliga identitet och färdighet att använda skolspråket. (Svenska som modersmål, s 44). Forsman & Slotte-Lüttge Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2000) I undervisningen ska även utvecklingen av svenskan/finskan och i mån av möjlighet också barnets modersmål samt möjligheterna att växa in i två kulturer stödjas (s. 20) Forsman & Slotte-Lüttge

5 Hur ser det ut i klassrummet? Elev-lärarinteraktion Enspråkig norm i klassrummet tvåspråkiga elever är aktivt med och gör klassrummet till ett svenskt rum finska ovanlig i elev-lärarsamtal (lägre klasser) kodväxling möjligt, men sista utväg (Slotte-Lüttge 2005, 2007) Forsman & Slotte-Lüttge Lä: Ni: Lä: va sto de mera där? att (0.9) sen fråga den där (0.6) va- dom gick å köpa så (0.5) då de där sa sa den (0.9) dom ska ge nån lapp (0.7) så (1.1) nån sen (0.4) (gen) gav dom de- (0.5) sin henkilötodistus mm identitetsbevis (0.4) jå för de som sitter i butiken så Forsman & Slotte-Lüttge

6 Lärarens roll vid kodväxling Efter kodväxling översätter lärare oftast alla elever får tillgång till det svenska ordet normen om enspråkighet upprätthålls eleven bekräftas som en tvåspråkig individ fokus kvar på sakinnehåll Forsman & Slotte-Lüttge Mot en norm om enspråkighet Blir att kunna att kunna på svenska begränsning för elever med svagt skolspråk att delta i undervisningen Tvåspråkigheten är osynlig i det gemensamma klassrumssamtalet Forsman & Slotte-Lüttge

7 Barn-barn interaktion Barn talar om språk Simon: lånar du svenska böcker (sätter sig bredvid Edward, ser på hans bok) Edward: jea-a Simon: e du (.)lite bra på svenska Edward: je-a -a pratar (.) svenska (1,0) lite- vet- Simon: e- du kan visst bra engelska å bra spanska Edward: jå-å Barn talar sinsemellan förhållandevis öppet om språklig och kulturell bakgrund och kunskap Forsman & Slotte-Lüttge Barn refererar till sin egen bakgrund 01 Sara: kruk[a 02 Lina: [de nånting som man ((visar en roddrörelse)) 03 flicka: va 04 barn: nähä [du hade 05 Sara: [va 06 Minna: de e nånting som man (1.0) int e de åror 07 Sara: stick 08 Minna: utan (.) nää utan d e en såndä som man sitter i o (1.0) 09 Minna: sen så (1.0)den flyter på vattnet (0.4) 10 Minna: som man brukar ha på lande Forsman & Slotte-Lüttge

8 11 (barn): (xx) man liksom så här 12 Sara: ja vet int den 13 Hanna: [(ohbt) 14 Minna: [å sen så gö man så här så den kommer liksom så här 15 Minna: (xx) bå:t 16 Sara: ai nii båt: 17 Lina: de nånting (.) den ha gett bort nå 18 Sara: vi har också på afrika d 19 Lina: de nånting som allts[å: 20 Sara: [o på thailand eller va? Forsman & Slotte-Lüttge Jobba för ett öppet och medvetet språkklimat se eleverna som de flerspråkiga individer de är kunskap om språkkontaktfenomen viktig visa öppenhet, intresse och ge bekräftelse diskutera elevernas (och din egen) språkliga bakgrund, språkanvändning och språkliga identitet kontrastera och relatera till finskan vid behov lärarens kunskap om och intresse för barnens andra språk betydelsefull följ upp och stöd barnen i hela deras språkutveckling Forsman & Slotte-Lüttge

9 Jobba för interkulturell medvetenhet medvetet stödja alla barn i deras språkliga och kulturella identitet och fostra till en interkulturell medvetenhet hos barn ha ett positivt och konstruktivt sätt att se på barns olikheter uttalat bekräfta barnens bakgrund och stöd dem i deras utveckling av sin språkliga och kulturella identitet stärker deras självbild ger bättre grund för deras delaktighet i skolsamfundet ger bättre möjligheter för deras lärande i stort Forsman & Slotte-Lüttge Minoritetsbarns skolframgång är beroende av tillgång till modersmål, svenska som andraspråk och kunskapsutveckling på båda språken i en sociokulturellt stödjande miljö. Svensk forskning, Axelsson, Lennartson-Hokkanen & Sellgren 2002, 10 Läroplansgrunderna betonar kombinationen modersmålsundervisning i elevens eget modersmål och svenska som andraspråk i syfte att stärka elevens identitet och ge en grund mångkulturell och funktionell tvåspråkighet. (GLGU, bilaga 4, se också GFFL s. 20). Forsman & Slotte-Lüttge

10 Språkutvecklande miljöer fokus på läs- och skrivprocessen över hela skoldagen Skolverket, Sverige 1998 Karaktäristiskt för A-miljö samtal, läsning och skrivning införlivat i alla ämnen, i varierande form ämnesintegrerade teman olika typer av texter, flera läs- och skrivgenrer samtalande, läsande, skrivande, lyssnande går in i varandra elevers och lärares egna erfarenheter används ofta som utgångspunkt Forsman & Slotte-Lüttge A-miljöer, fortsättning konkret och riktad respons på elevers texter skrivande i process samtidigt som man lär sig nya ämnen lär man sig nya sätt att använda språket på skrivande används som tankeredskap flerstämmighet olika mottagare för läs- och skrivuppgifter Forsman & Slotte-Lüttge

11 Karaktäristiskt för C-miljöer inget samarbete mellan ämnen enstämmiga klassrum (läraren har ordet) språket ses som en angelägenhet enbart inom modersmålsundervisningen eleverna läser enbart läromedel skönlitteratur används sällan mycket isolerad färdighetsträning eleverna producerar få egna texter främst avskrivning från tavlan, böcker, nätet eleverna fyller i färdiga svar >reproducerande kunskap Forsman & Slotte-Lüttge Questioning the Author - ett sätt att föra strukturerade textsamtal - som stöd för läsförståelseutveckling Forsman & Slotte-Lüttge

12 Beck, I. L., McKeown, M. G., Hamilton, R. L. & Kucan, L. (1997). Questioning the Author. An Approach for Engaging Student Engagement with Text. Newark, Delaware: International Reading Association. Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur. Forsman & Slotte-Lüttge Läsförståelse nyckeln till framgång i de flesta skolämnen -> inte bara modersmålstimmarna! grunden för ett livslångt lärande En konst att läsa faktatexter -> speciellt angeläget inför åk 3 -> elever med svag läsförståelse: kan avkoda orden de läser förhållandevis väl, men förstår inte vad de läser Forsman & Slotte-Lüttge

13 Elever med annan språklig bakgrund dubbel inlärningsbörda (minst!): språket, kulturen, innehållet! 4-8 år att hinna ikapp i läsämnena Tendens att barn som fått fullfölja grundläggande läsoch skrivutveckling på L1 klarar sig bättre. Forsman & Slotte-Lüttge Hur får vi då elever att läsa aktivt? Våga undervisa! Ge elever aktiv vägledning i hur de ska ta till sig innehållet i faktatexter, bli medskapare av texten (kritisk reflektion). Men inte heller den dominerande läraren är rätt modell! -> Strukturerade samtal om faktatexter ger eleven stöd att klara av mer än på egen hand (både språkligt och kognitivt) > kan vartefter hantera mer på egen hand. -> komplement till extensiv läsning Forsman & Slotte-Lüttge

14 Gemensamt för textsamtal: eleverna involveras i en dialog med läraren, varandra och ämnet så att de har möjlighet att fördjupa sina kunskaper om hur språket kan användas just i dessa situationer I samtalet förhandlar man, löser problem, argumenterar, jämför, tolkar, misstolkar, utvecklar idéer, ställer frågor, associerar... -> Kunskap byggs och befästs genom bearbetning! Reagera mot otydligt innehåll: inte nödvändigtvis läsarens fel om svårt att förstå! (speciellt QtA) Forsman & Slotte-Lüttge Strukturerade textsamtal tar tid, men behöver ej användas vid varje textläsning -> inte möjligt följa upp allt eleverna för fram: balansgång och tillräcklig flexibilitet, så man utnyttjar det som är relevant för sammanhanget -> mer intensivt i början för att skola in eleverna i den aktiva läsarrollen, så de mer spontant kan börja använda strategierna vid läsning Forsman & Slotte-Lüttge

15 1. Gör så här med en ny bok (text)! -> aktivera förkunskaper, lär eleverna se samband mellan vad de läser och vad de vet, och minska därmed risken för missförstånd. 2. Hur gör jag med alla svåra ord? -> ordförklaringar i ett meningsfullt sammanhang; förklara inte allt (också viktigt dra egna slutsatser), men optimera nivån på språket. Forsman & Slotte-Lüttge Hur börjar jag träna frågor? -> diskutera olika typer av frågor och varför de kan behövas! faktafrågor (viktiga för t.ex. instruktioner) inferensfrågor (kunna läsa mellan raderna) inlevelsefrågor (få känna, göra egen röst hörd) 4. Hur börjar jag träna inferenser? -> visa genom kort textexempel: så här ska ni också göra då ni läser lärobokstexter! Forsman & Slotte-Lüttge

16 5. Hur får jag eleverna att reflektera? -> ställ frågor som utmanar elevernas tänkande -> ge exempel på frågor de själva kan ställa i sitt textläsande: Kan jag känna igen mig? Varför? Är det något jag hänger upp mig på? Varför? Vad har jag lärt mig som jag inte kände till tidigare? -> arbeta med att komma ifrån argumentet det står inte i texten, samtidigt som det som verkligen står i texten ska tas i beaktande! Forsman & Slotte-Lüttge Questioning the Author: -> bygger på ovanstående principer för strukturerade textsamtal -> både för faktatexter & skönlitterära -> vill bryta ner avståndet mellan text & läsare: uppmuntrar till dialog/aktivt läsande som gynnar förståelsen författaren kan missa, hoppa över tankeled, uttrycka sig med för komplicerad vokabulär... -> särskilt viktigt för elever som annars skulle ge upp p.g.a. alla svårigheter! Forsman & Slotte-Lüttge

17 Riktlinjer: Åskådlig och konkret tuning in på ämnet: bilder/foton/teckningar; berättande och diskuterande så elever får chans att visa sina förkunskaper. Vid behov mejslas ord-/begreppskarta ut; sparas och kompletteras vartefter (OH; häften). Hur kan bokens illustrationer användas för bästa möjliga stöttning? Redan nu i början före texten behandlas? Forsman & Slotte-Lüttge Själva textinnehållet: Segmentering av texten Direkt börja läsa enskilda segment ELLER gemensam/tyst snabb genomläsning för helhetsgreppet (beror på hur förbehandlats och hur svår texten är)! Sammanfatta (på något sätt!) i lämpliga avsnitt; återknyt till tidigare stycken om eleverna glömmer tidigare innehåll. Forsman & Slotte-Lüttge

18 Olika ställen i texten kräver olika typ av frågor: fakta; inferens (att läsa mellan raderna); inlevelse. Diskutera dessa med eleverna och visa konkreta ställen i texten som väcker dessa olika typer av frågor! Ex på frågor på djupare plan än faktanivån: Vad tror ni författaren menar med...? Varför (tror ni...)? Vad tror ni hände? > Var särskilt observant där det är meningen att eleverna ska kunna dra slutsatser och öva detta med dem! Visa genom att tänka högt själv! Komplettera ord-/begreppskartan vartefter (men använd inte för mycket tid till detta!). Sammanfatta slutligen hela textens huvudsakliga innehåll (eleverna övar att ta över om möjligt!), helst med hjälp av ord i ord-/begreppskartan. Forsman & Slotte-Lüttge Drag för att söka efter goda texter eller bearbeta själv enligt Författarröst: dialog (uppmuntras reflektera), mer levande (ex. s. 37 Emil) Vissa talspråkliga drag: aktiv form; fullständiga satser (inte satsförkortningar); inte fast sammansatta partikelverb (igenkänna > känna igen) OBS! Ämnesspecifika ord kan inte bytas ut eftersom viktiga att lära sig -> förklaringar! (ex. s. 37 Emil) >> Forsman & Slotte-Lüttge

19 (forts. textdrag) Sammansatta substantiv ex. prisjämförelse arbetsmarknadskonflikter -> nominalfraser -> jämförelse av priser -> konflikter på... Murbruk: därför alltså så för eftersom bidrog till berodde på även om Forsman & Slotte-Lüttge Läromedelstexter Textförståelse, produkt av a) textens läsbarhet b) innehållet i texten och elevens förkunskaper c) elevens strategier vid läsning d) hur textsamtalen sker i klassrummet Palinscar & Brown, Reichenberg 2008 Forsman & Slotte-Lüttge

20 Textsamtal, Reichenberg 2008 Ny bok Studera och diskutera bild, titel, författare (man/kvinna) innehållsförteckning Nytt kapitel: översiktsläsning: kapitelrubriker, fundera: varför är just de bilderna valda fundera på kapitlets huvudidé t.ex. genom att läsa inledning och avslutning lättare för eleverna förstå detaljer och främmande ord då strukturen och grovinnehåll klart gör tills med eleverna upp en strukturerad översikt läs texten, plocka ut centrala begrepp högst på begreppskarta, försök lista ut vilka underbegrepp som finns på följande nivå Forsman & Slotte-Lüttge Flerspråkighet i och utanför skolan Två- och flerspråkighet en naturlig del av barns vardag barn omges av och använder olika språk barn ofta språkligt medvetna talar om vem som kan vad, var och hur olika språk används undervisar varandra i språk skolan sammanhängande språkligt rum påverkar också utåt > skolprat mera svenskt i tvåspråkiga sammanhang de enskilda barnens språkvärldar utanför skolan ser mycket olika ut Forsman & Slotte-Lüttge

21 I skolan kan vi ta till vara detta genom att visa uppskattning och respekt för barns språkliga kunnande låta barnen jobba kring denna språkliga medvetenhet stöda intresset för språk, skapa sammanhang för språkreflektioner fortsätta låta skolan påverka utåt och ta in vardagen på svenska tidningar, broschyrer, barnprogram, spel, filmer, lekar dvs. blanda skol- och fritids domäner erbjud och stöd svenska på många domäner Forsman & Slotte-Lüttge Språkstödjande arbete i klassrummet - elevers lexikala utveckling Varför? ordförrådet den viktigaste komponenten i vår språkbehärskning ordkunskap av stor betydelse för lärande ordkunskapen viktig för den senare läsutvecklingen Barn behöver ett mer varierat, mer abstrakt, mer specificerat ordförråd i skolan Sommardahl 2002 Forsman & Slotte-Lüttge

22 Vilka ord ska uppmärksammas? De ämnesspecifika orden inte svårast erosion, preposition, stenålder Behöver uppmärksammas: allmän akademisk vokabulär gröda, kärl, komplex, fastställa således, dessutom, därigenom ord med överförd, abstrakt betydelse i skolan (politisk) rörelse volym, axel metaforiska uttryck» medaljens baksida Forsman & Slotte-Lüttge Inre bara innehållsord rätt ordförråd för rätt språkliga kontext och genre ex för diskussion/argumentation: å ena sidan/ å andra sidan, visserligen, förutsättning faktatexter huvudsakligen, sällsynt personliga narrativer känslor, upplevelser förmedlas Det är frustrerande då man kan alla ord men ändå inte förstår betydelsen i texten I. Lindberg, I.L. Kullbrandstad Forsman & Slotte-Lüttge

23 för att även om så även om för annars alltså därför Textens murbruk därför att eftersom trots allt ledde till berodde på medförde Reichenberg 2008, 25 Forsman & Slotte-Lüttge För att man ska uppnå en rimlig läshastighet och förståelse behöver 95% av orden i en text vara bekanta Holmegaard & Wikström 2004, s. 549; Nation & Cady 1988 Forsman & Slotte-Lüttge

24 Genrepedagogik stöd för språkutveckling Genre identifierbara mönster för språkanvändningen i sociala kontexter, både i tal och skrift genrer har särdrag (genrekonventioner) specifikt syfte övergripande struktur specifika språkliga drag genrer är kulturspecifika Forsman & Slotte-Lüttge Var uppmärksam på de genrer/texttyper som används i de olika ämnena erbjud bredd och variation stöd eleverna i att lära sig genrekonventioner Elever behöver stöd i att hitta rätt ordförråd och språkbruk för rätt språkliga kontext och genre Det är svårt att förbättra sig i blindo Kuyumcu 2004 Forsman & Slotte-Lüttge

25 Så länge kriterierna för det språkbruk eleverna förväntas tillämpa förblir osynliga, drabbas ( ) framför allt socioekonomiskt missgynnade elever och elever med annat modersmål än majoritetsspråket Lindberg 2006, 80 Forsman & Slotte-Lüttge Den genrebaserade kunskapsmodellen 1. bygga upp kunskap inom ämnesområdet 1. fokus på textens innehåll 2. studera och analysera textförebilder, fokus på form och funktion 1. kontext/ textens funktion 2. strukturell organisation 3. typiska språkliga drag 3. skapa en gemensam klasstext 4. skapa en text på egen hand 5. bygga upp kunskap om fältet Forsman & Slotte-Lüttge

26 kontext/ textens funktion Var brukar den här typen av text förekomma? (elevernas erfarenheter) Vem skriver, vem läser den här typen av text? Vilket jobb gör texten? instruerar, berättar, beskriver, informerar, argumenterar strukturell organisation typiska språkliga drag tempusform, bindeord, konkret abstrakt, vardagligt mer vetenskapligt språk Diskussion om språk uppmuntrar till att använda ett metaspråk, språk om språket! sammanlänkande ord, texttyp, struktur, verb, tempus Forsman & Slotte-Lüttge Genreanpassad litteracitetspedagogik E. Kuyumcu (2005). I Hyltenstam & Lindberg (red.) Svenska som andraspråk Forsman & Slotte-Lüttge

27 E. Kuyumcu (2005). I Hyltenstam & Lindberg (red.) Svenska som andraspråk Forsman & Slotte-Lüttge Analys av den strukturella organisationen. /E. Kuyumcu (2005). I Hyltenstam & Lindberg (red.) Svenska som andraspråk Forsman & Slotte-Lüttge

28 Kontextualisera, visualisera, laborera Undersök begreppsfält bygg upp ordfält, t.ex, jordbrukskontext, som kan användas under ett tema laborera med ords semantiska djup, nyansskillnader Nya begrepp måste fyllas med innehåll genom konkret och aktiv användning av orden koppling till elevernas egna referensramar Då du stöder genom laborativt och interaktivt arbetssätt avlastas språket som enda medel för kunskapsutveckling samtidigt får språkutvecklingen stöd Forsman & Slotte-Lüttge För god läsförståelse hjälper det att eleven sammanfattar med egna ord ställer frågor hjälper att skilja ut det väsentliga reder ut oklarheter föregriper att kunna förutsäga vad en text handlar om utgående från rubrik, inledande stycke, bilder etc dra slutsatser ut från det redan bekanta Forsman & Slotte-Lüttge

29 I mötet med nya ord språkliga ledtrådar inomspråkliga, intralingvala: startblock starta interlingvala kaneli kanel kontextuella: Han drack äppelmust ju större förkunskaper om ett ämne som man har, dess lättare att kompensera begränsningar i ett ordförråd referentiella ledtrådar Så här håller man i sällträ (bollträ, slagträ) greppet demonstreras Holmegaard & Wikström 2005, Viberg 2005; 1999 Forsman & Slotte-Lüttge för fält gräsvall klövervall åker Ordfält Holmegaard & Wikström (2005) I Hyltenstam & Lindberg (red.) Svenska som andraspråk Forsman & Slotte-Lüttge

30 Ord har olika extension, betydelseomfång omfattar olika många referenter Bolander, M. (2005). Funktionell svensk grammatik. Forsman & Slotte-Lüttge Förklara, diskutera ord i sammanhang inte lösryckt innan eleverna bekantat sig med texten ord kan ha olika betydelse beroende på kontext viktigt med tydlig disposition på tavlan koppla till elevernas erfarenheter Reichenberg 2008 Forsman & Slotte-Lüttge

31 Varierande arbetsformer grupper, individuellt, helklass språkligt blandade grupper elever stöder varandra, utmanas struktur på grupparbetena alla ska aktivt använda språket roterande positioner utmaningar och krav på språkanvändning? Om vi ställer vi krav på elevernas egna språkanvändning behöver vi ge dem redskap (genrepedagogik) problemlösning utgående från egna frågor Forsman & Slotte-Lüttge elever kan läsa olika texter med motsvarande innehåll höjer nivån på diskussionen enkel inledande text kan ge helhetsbild förbered medvetet läromedelstexter bredd och variation på texttyperna som eleverna skriver och läser ex. dagstidningen aktuell samhällsrelaterad terminologi Forsman & Slotte-Lüttge

32 Attityd... Vi bör kanske acceptera att tvåspråkiga barns språk bär språk av deras andra språk och av att de inte har haft möjligheter och tid att använda och höra svenska i samma utsträckning som enspråkigt svenska barn. Det är ett lågt pris att betala för att man har två språk M. Sundman 1994 Forsman & Slotte-Lüttge Men vår attityd till olika språk, kulturer och till varandra är ändå mest avgörande för hur väl skolarbetet skall lyckas och för att eleverna skall få en positiv utveckling Holmegaard & Wikström i Hyltenstam & Lindberg, 2004, 565 Forsman & Slotte-Lüttge

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax,

Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax, Lässtrategier och textsamtal så kan du stöda eleverna i att förstå skolans texter Läsdax, 10.9. 2016 Docent Anna Slotte Universitetslektor i pedagogik Helsingfors universitet anna.slotte@helsinki.fi 1

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

CSL-dagen 2012. Susanne Duek

CSL-dagen 2012. Susanne Duek CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med

Läs mer

Skolutveckling på mångfaldens grund

Skolutveckling på mångfaldens grund Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Textsamtal utifrån skönlitteratur Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator.

Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten 1 (2006) (kapitel 1-3 och 5). Rådfråga din examinator. prövning sva 01 Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Svenska som andraspråk 1 Kurskod SVASVA01 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Läromedel anpassat för SVA01 t.ex. Språkporten

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Inledning till presentationen Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift.

Prövningen Vid prövningstillfället ska du komma till skolan och göra en läsförståelseuppgift samt en argumenterande skriftlig uppgift. 2013 2015 Välkommen till prövning i Svenska som andraspråk 1! Kursen innehåller moment där du ska kunna uttrycka dig i tal och skrift på ett klart och tydligt sätt. Hur du använder språket för vardagsbruk

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk 3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Studiehandledning för vuxenutbildning

Studiehandledning för vuxenutbildning Studiehandledning för vuxenutbildning till STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET av Pauline Gibbons Meta Lindberg Attlerud och Nationellt centrum för svenska som andraspråk 2009 Kommentarer På min arbetsplats,

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända Vad innebär dessa siffror? 4 6-8 7 000 15 000-17 000 50 000 För att minska klyftan måste alla våra klassrum bli språkutvecklande! Vad utmärker framgångsrik

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Vad är läsförståelse? Redskap / strategier för förståelse En läsande klass-materialet Anita Jönsson Läs- och skrivutvecklare, Helsingborg

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR ANNA WINLUND, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET) Innehåll Presentation av Pauline

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Leksaker och spel. Innehåll. Inledning... 2 Hinderbanan...12 Robo-Rex...18 Djur som leker... 24 Schas på dig, mus!... 30 Datorspel...

Leksaker och spel. Innehåll. Inledning... 2 Hinderbanan...12 Robo-Rex...18 Djur som leker... 24 Schas på dig, mus!... 30 Datorspel... Leksaker och spel Innehåll Inledning... 2 Hinderbanan...12 Robo-Rex...18 Djur som leker... 24 Schas på dig, mus!... 30 Datorspel... 36 Sanoma Utbildning BONNIER Sanoma UTBILDNING Utbildning Inledning Temat

Läs mer

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna..

OBS! Inga lexikon eller liknande hjälpmedel är tillåtna.. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Roma'hredovisnihg (både muntlig och skriftlig)

Läs mer

Observations- och analysmaterial

Observations- och analysmaterial 1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling

Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Centrala faktorer för flerspråkiga förskolebarns språk- och kunskapsutveckling Förskolans organisation Kontakt med föräldrarna - bjuda in föräldrarna i verksamheten Sociopolitiska sammanhanget Förhållningssätt

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk 3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk Judar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk jiddisch är ett officiellt nationellt minoritetsspråk. De nationella

Läs mer

All lära på si+ andraspråk

All lära på si+ andraspråk All lära på si+ andraspråk Språkförmågor som u+rycks i olika ämnes- och kursplaner Utveckla förmågan a+ med hjälp av olika språklig redskap läsa instruk?oner Använda för ämnet centrala begrepp, använda

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP) Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Lässtrategier för läsförståelse

Lässtrategier för läsförståelse Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola

Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1

Praktisk Svenska 2. Jag kan Skapa och använda olika minnesknep Studieteknik 1 Förmågor som eleverna ska utveckla i svenska Praktisk Svenska 1 Praktisk Svenska 2 Praktisk Svenska 3 Kunskapskrav i svenska Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Jag kan Formulera positiva tankar

Läs mer

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå

Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar våren 2017 Svenska som andraspråk grundläggande nivå Läs igenom kursplanen för Svenska som andraspråk här nedanför. Läs och arbeta med kursboken

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA

SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA 2015-03-13 SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA www.backahagensskola.stockholm.se ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ska uppleva att han/hon lyckas och att han/hon möts av positiva förväntningar. Personalens förväntningar

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Prövning i Moderna språk 1

Prövning i Moderna språk 1 Prövning i Moderna språk 1 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6

Mål för lärmiljöer och arbetssätt i A-lärokursen i modersmålsinriktad finska i årskurs 2 6 FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 2 6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson

Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? Bötrius & Lukic Danielsson Hur hänger teknik och språk ihop i förskolan? SoL i tre steg Steg 3 Uppföljning och implementering: SoL-inspiratörer på förskolor och skolor driver arbetet vidare i samarbete med förskolechefer/ rektorer

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker

Smedingeskolan LPP och matris för tema klassiker. LPP och matris för tema klassiker Under den kommande perioden kommer vi att arbeta med temat klassiker. Ni ska få lära er vad som räknas som en klassiker samt olika författare. Ni ska läsa en klassiker - som ni själva väljer, läsa utdrag

Läs mer