Flerspråkighet och interkulturalitet i skolan Centret för livslångt lärande, Åbo Akademi, Vasa Helsingfors september 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Flerspråkighet och interkulturalitet i skolan Centret för livslångt lärande, Åbo Akademi, Vasa Helsingfors 22-23 september 2009"

Transkript

1 Flerspråkighet och interkulturalitet i skolan Centret för livslångt lärande, Åbo Akademi, Vasa Helsingfors september 2009 FD Lotta Forsman och PeD Anna Slotte-Lüttge Åbo Akademi, Vasa Forsman & Slotte-Lüttge Forsknings- och utvecklingsprojektet FLIS/ Flisfabriken Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola Fritjof Sahlström, HU, Lotta Forsman, Michaela Pörn, Anna Slotte-Lüttge, Ida Hummelstedt (projektassistent) och Fredrik Rusk (projektassistent), ÅA Forsman & Slotte-Lüttge

2 Varför flerspråkighet och interkulturalitet? Hög andel svensk-finsk tvåspråkiga elever i de svenskspråkiga skolorna Ökande kontakt med engelskan Ökande andel andra språk än finska och svenska Forsman & Slotte-Lüttge Elevers språkbakgrund Helsingforsregionen, 2005, åringar i svenska skolor 72 % svensk-finskt tvåspråkiga hem 20 % enspråkigt svenska hem 5% enspråkigt finska hem 3% hem med annat språk utöver svenska och/eller finska el enbart annat språk C. Kovero & M. Londen (2009): Språk, identitet och skola Forsman & Slotte-Lüttge

3 Ökad mängd barn med annan språklig bakgrund personer med annat modersmål än finska, svenska, samiska i Finland (Latomaa 2007 )» år pers.» år pers.» år pers. Forsman & Slotte-Lüttge De största språkgrupperna i Finland idag vid sidan om de inhemska språken Forsman & Slotte-Lüttge Statistikscentralen

4 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004) Den grundläggande utbildningen skall ( )stödja varje elevs språkliga och kulturella identitet och modersmålsutveckling (s 12). Det är väsentligt att all undervisning i skolan, inte minst inom ämnet modersmål och litteratur, beaktar denna språkliga variation i syfte att stödja och stärka alla elevers språkliga identitet och färdighet att använda skolspråket. (Svenska som modersmål, s 44). Forsman & Slotte-Lüttge Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2000) I undervisningen ska även utvecklingen av svenskan/finskan och i mån av möjlighet också barnets modersmål samt möjligheterna att växa in i två kulturer stödjas (s. 20) Forsman & Slotte-Lüttge

5 Hur ser det ut i klassrummet? Elev-lärarinteraktion Enspråkig norm i klassrummet tvåspråkiga elever är aktivt med och gör klassrummet till ett svenskt rum finska ovanlig i elev-lärarsamtal (lägre klasser) kodväxling möjligt, men sista utväg (Slotte-Lüttge 2005, 2007) Forsman & Slotte-Lüttge Lä: Ni: Lä: va sto de mera där? att (0.9) sen fråga den där (0.6) va- dom gick å köpa så (0.5) då de där sa sa den (0.9) dom ska ge nån lapp (0.7) så (1.1) nån sen (0.4) (gen) gav dom de- (0.5) sin henkilötodistus mm identitetsbevis (0.4) jå för de som sitter i butiken så Forsman & Slotte-Lüttge

6 Lärarens roll vid kodväxling Efter kodväxling översätter lärare oftast alla elever får tillgång till det svenska ordet normen om enspråkighet upprätthålls eleven bekräftas som en tvåspråkig individ fokus kvar på sakinnehåll Forsman & Slotte-Lüttge Mot en norm om enspråkighet Blir att kunna att kunna på svenska begränsning för elever med svagt skolspråk att delta i undervisningen Tvåspråkigheten är osynlig i det gemensamma klassrumssamtalet Forsman & Slotte-Lüttge

7 Barn-barn interaktion Barn talar om språk Simon: lånar du svenska böcker (sätter sig bredvid Edward, ser på hans bok) Edward: jea-a Simon: e du (.)lite bra på svenska Edward: je-a -a pratar (.) svenska (1,0) lite- vet- Simon: e- du kan visst bra engelska å bra spanska Edward: jå-å Barn talar sinsemellan förhållandevis öppet om språklig och kulturell bakgrund och kunskap Forsman & Slotte-Lüttge Barn refererar till sin egen bakgrund 01 Sara: kruk[a 02 Lina: [de nånting som man ((visar en roddrörelse)) 03 flicka: va 04 barn: nähä [du hade 05 Sara: [va 06 Minna: de e nånting som man (1.0) int e de åror 07 Sara: stick 08 Minna: utan (.) nää utan d e en såndä som man sitter i o (1.0) 09 Minna: sen så (1.0)den flyter på vattnet (0.4) 10 Minna: som man brukar ha på lande Forsman & Slotte-Lüttge

8 11 (barn): (xx) man liksom så här 12 Sara: ja vet int den 13 Hanna: [(ohbt) 14 Minna: [å sen så gö man så här så den kommer liksom så här 15 Minna: (xx) bå:t 16 Sara: ai nii båt: 17 Lina: de nånting (.) den ha gett bort nå 18 Sara: vi har också på afrika d 19 Lina: de nånting som allts[å: 20 Sara: [o på thailand eller va? Forsman & Slotte-Lüttge Jobba för ett öppet och medvetet språkklimat se eleverna som de flerspråkiga individer de är kunskap om språkkontaktfenomen viktig visa öppenhet, intresse och ge bekräftelse diskutera elevernas (och din egen) språkliga bakgrund, språkanvändning och språkliga identitet kontrastera och relatera till finskan vid behov lärarens kunskap om och intresse för barnens andra språk betydelsefull följ upp och stöd barnen i hela deras språkutveckling Forsman & Slotte-Lüttge

9 Jobba för interkulturell medvetenhet medvetet stödja alla barn i deras språkliga och kulturella identitet och fostra till en interkulturell medvetenhet hos barn ha ett positivt och konstruktivt sätt att se på barns olikheter uttalat bekräfta barnens bakgrund och stöd dem i deras utveckling av sin språkliga och kulturella identitet stärker deras självbild ger bättre grund för deras delaktighet i skolsamfundet ger bättre möjligheter för deras lärande i stort Forsman & Slotte-Lüttge Minoritetsbarns skolframgång är beroende av tillgång till modersmål, svenska som andraspråk och kunskapsutveckling på båda språken i en sociokulturellt stödjande miljö. Svensk forskning, Axelsson, Lennartson-Hokkanen & Sellgren 2002, 10 Läroplansgrunderna betonar kombinationen modersmålsundervisning i elevens eget modersmål och svenska som andraspråk i syfte att stärka elevens identitet och ge en grund mångkulturell och funktionell tvåspråkighet. (GLGU, bilaga 4, se också GFFL s. 20). Forsman & Slotte-Lüttge

10 Språkutvecklande miljöer fokus på läs- och skrivprocessen över hela skoldagen Skolverket, Sverige 1998 Karaktäristiskt för A-miljö samtal, läsning och skrivning införlivat i alla ämnen, i varierande form ämnesintegrerade teman olika typer av texter, flera läs- och skrivgenrer samtalande, läsande, skrivande, lyssnande går in i varandra elevers och lärares egna erfarenheter används ofta som utgångspunkt Forsman & Slotte-Lüttge A-miljöer, fortsättning konkret och riktad respons på elevers texter skrivande i process samtidigt som man lär sig nya ämnen lär man sig nya sätt att använda språket på skrivande används som tankeredskap flerstämmighet olika mottagare för läs- och skrivuppgifter Forsman & Slotte-Lüttge

11 Karaktäristiskt för C-miljöer inget samarbete mellan ämnen enstämmiga klassrum (läraren har ordet) språket ses som en angelägenhet enbart inom modersmålsundervisningen eleverna läser enbart läromedel skönlitteratur används sällan mycket isolerad färdighetsträning eleverna producerar få egna texter främst avskrivning från tavlan, böcker, nätet eleverna fyller i färdiga svar >reproducerande kunskap Forsman & Slotte-Lüttge Questioning the Author - ett sätt att föra strukturerade textsamtal - som stöd för läsförståelseutveckling Forsman & Slotte-Lüttge

12 Beck, I. L., McKeown, M. G., Hamilton, R. L. & Kucan, L. (1997). Questioning the Author. An Approach for Engaging Student Engagement with Text. Newark, Delaware: International Reading Association. Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur. Forsman & Slotte-Lüttge Läsförståelse nyckeln till framgång i de flesta skolämnen -> inte bara modersmålstimmarna! grunden för ett livslångt lärande En konst att läsa faktatexter -> speciellt angeläget inför åk 3 -> elever med svag läsförståelse: kan avkoda orden de läser förhållandevis väl, men förstår inte vad de läser Forsman & Slotte-Lüttge

13 Elever med annan språklig bakgrund dubbel inlärningsbörda (minst!): språket, kulturen, innehållet! 4-8 år att hinna ikapp i läsämnena Tendens att barn som fått fullfölja grundläggande läsoch skrivutveckling på L1 klarar sig bättre. Forsman & Slotte-Lüttge Hur får vi då elever att läsa aktivt? Våga undervisa! Ge elever aktiv vägledning i hur de ska ta till sig innehållet i faktatexter, bli medskapare av texten (kritisk reflektion). Men inte heller den dominerande läraren är rätt modell! -> Strukturerade samtal om faktatexter ger eleven stöd att klara av mer än på egen hand (både språkligt och kognitivt) > kan vartefter hantera mer på egen hand. -> komplement till extensiv läsning Forsman & Slotte-Lüttge

14 Gemensamt för textsamtal: eleverna involveras i en dialog med läraren, varandra och ämnet så att de har möjlighet att fördjupa sina kunskaper om hur språket kan användas just i dessa situationer I samtalet förhandlar man, löser problem, argumenterar, jämför, tolkar, misstolkar, utvecklar idéer, ställer frågor, associerar... -> Kunskap byggs och befästs genom bearbetning! Reagera mot otydligt innehåll: inte nödvändigtvis läsarens fel om svårt att förstå! (speciellt QtA) Forsman & Slotte-Lüttge Strukturerade textsamtal tar tid, men behöver ej användas vid varje textläsning -> inte möjligt följa upp allt eleverna för fram: balansgång och tillräcklig flexibilitet, så man utnyttjar det som är relevant för sammanhanget -> mer intensivt i början för att skola in eleverna i den aktiva läsarrollen, så de mer spontant kan börja använda strategierna vid läsning Forsman & Slotte-Lüttge

15 1. Gör så här med en ny bok (text)! -> aktivera förkunskaper, lär eleverna se samband mellan vad de läser och vad de vet, och minska därmed risken för missförstånd. 2. Hur gör jag med alla svåra ord? -> ordförklaringar i ett meningsfullt sammanhang; förklara inte allt (också viktigt dra egna slutsatser), men optimera nivån på språket. Forsman & Slotte-Lüttge Hur börjar jag träna frågor? -> diskutera olika typer av frågor och varför de kan behövas! faktafrågor (viktiga för t.ex. instruktioner) inferensfrågor (kunna läsa mellan raderna) inlevelsefrågor (få känna, göra egen röst hörd) 4. Hur börjar jag träna inferenser? -> visa genom kort textexempel: så här ska ni också göra då ni läser lärobokstexter! Forsman & Slotte-Lüttge

16 5. Hur får jag eleverna att reflektera? -> ställ frågor som utmanar elevernas tänkande -> ge exempel på frågor de själva kan ställa i sitt textläsande: Kan jag känna igen mig? Varför? Är det något jag hänger upp mig på? Varför? Vad har jag lärt mig som jag inte kände till tidigare? -> arbeta med att komma ifrån argumentet det står inte i texten, samtidigt som det som verkligen står i texten ska tas i beaktande! Forsman & Slotte-Lüttge Questioning the Author: -> bygger på ovanstående principer för strukturerade textsamtal -> både för faktatexter & skönlitterära -> vill bryta ner avståndet mellan text & läsare: uppmuntrar till dialog/aktivt läsande som gynnar förståelsen författaren kan missa, hoppa över tankeled, uttrycka sig med för komplicerad vokabulär... -> särskilt viktigt för elever som annars skulle ge upp p.g.a. alla svårigheter! Forsman & Slotte-Lüttge

17 Riktlinjer: Åskådlig och konkret tuning in på ämnet: bilder/foton/teckningar; berättande och diskuterande så elever får chans att visa sina förkunskaper. Vid behov mejslas ord-/begreppskarta ut; sparas och kompletteras vartefter (OH; häften). Hur kan bokens illustrationer användas för bästa möjliga stöttning? Redan nu i början före texten behandlas? Forsman & Slotte-Lüttge Själva textinnehållet: Segmentering av texten Direkt börja läsa enskilda segment ELLER gemensam/tyst snabb genomläsning för helhetsgreppet (beror på hur förbehandlats och hur svår texten är)! Sammanfatta (på något sätt!) i lämpliga avsnitt; återknyt till tidigare stycken om eleverna glömmer tidigare innehåll. Forsman & Slotte-Lüttge

18 Olika ställen i texten kräver olika typ av frågor: fakta; inferens (att läsa mellan raderna); inlevelse. Diskutera dessa med eleverna och visa konkreta ställen i texten som väcker dessa olika typer av frågor! Ex på frågor på djupare plan än faktanivån: Vad tror ni författaren menar med...? Varför (tror ni...)? Vad tror ni hände? > Var särskilt observant där det är meningen att eleverna ska kunna dra slutsatser och öva detta med dem! Visa genom att tänka högt själv! Komplettera ord-/begreppskartan vartefter (men använd inte för mycket tid till detta!). Sammanfatta slutligen hela textens huvudsakliga innehåll (eleverna övar att ta över om möjligt!), helst med hjälp av ord i ord-/begreppskartan. Forsman & Slotte-Lüttge Drag för att söka efter goda texter eller bearbeta själv enligt Författarröst: dialog (uppmuntras reflektera), mer levande (ex. s. 37 Emil) Vissa talspråkliga drag: aktiv form; fullständiga satser (inte satsförkortningar); inte fast sammansatta partikelverb (igenkänna > känna igen) OBS! Ämnesspecifika ord kan inte bytas ut eftersom viktiga att lära sig -> förklaringar! (ex. s. 37 Emil) >> Forsman & Slotte-Lüttge

19 (forts. textdrag) Sammansatta substantiv ex. prisjämförelse arbetsmarknadskonflikter -> nominalfraser -> jämförelse av priser -> konflikter på... Murbruk: därför alltså så för eftersom bidrog till berodde på även om Forsman & Slotte-Lüttge Läromedelstexter Textförståelse, produkt av a) textens läsbarhet b) innehållet i texten och elevens förkunskaper c) elevens strategier vid läsning d) hur textsamtalen sker i klassrummet Palinscar & Brown, Reichenberg 2008 Forsman & Slotte-Lüttge

20 Textsamtal, Reichenberg 2008 Ny bok Studera och diskutera bild, titel, författare (man/kvinna) innehållsförteckning Nytt kapitel: översiktsläsning: kapitelrubriker, fundera: varför är just de bilderna valda fundera på kapitlets huvudidé t.ex. genom att läsa inledning och avslutning lättare för eleverna förstå detaljer och främmande ord då strukturen och grovinnehåll klart gör tills med eleverna upp en strukturerad översikt läs texten, plocka ut centrala begrepp högst på begreppskarta, försök lista ut vilka underbegrepp som finns på följande nivå Forsman & Slotte-Lüttge Flerspråkighet i och utanför skolan Två- och flerspråkighet en naturlig del av barns vardag barn omges av och använder olika språk barn ofta språkligt medvetna talar om vem som kan vad, var och hur olika språk används undervisar varandra i språk skolan sammanhängande språkligt rum påverkar också utåt > skolprat mera svenskt i tvåspråkiga sammanhang de enskilda barnens språkvärldar utanför skolan ser mycket olika ut Forsman & Slotte-Lüttge

21 I skolan kan vi ta till vara detta genom att visa uppskattning och respekt för barns språkliga kunnande låta barnen jobba kring denna språkliga medvetenhet stöda intresset för språk, skapa sammanhang för språkreflektioner fortsätta låta skolan påverka utåt och ta in vardagen på svenska tidningar, broschyrer, barnprogram, spel, filmer, lekar dvs. blanda skol- och fritids domäner erbjud och stöd svenska på många domäner Forsman & Slotte-Lüttge Språkstödjande arbete i klassrummet - elevers lexikala utveckling Varför? ordförrådet den viktigaste komponenten i vår språkbehärskning ordkunskap av stor betydelse för lärande ordkunskapen viktig för den senare läsutvecklingen Barn behöver ett mer varierat, mer abstrakt, mer specificerat ordförråd i skolan Sommardahl 2002 Forsman & Slotte-Lüttge

22 Vilka ord ska uppmärksammas? De ämnesspecifika orden inte svårast erosion, preposition, stenålder Behöver uppmärksammas: allmän akademisk vokabulär gröda, kärl, komplex, fastställa således, dessutom, därigenom ord med överförd, abstrakt betydelse i skolan (politisk) rörelse volym, axel metaforiska uttryck» medaljens baksida Forsman & Slotte-Lüttge Inre bara innehållsord rätt ordförråd för rätt språkliga kontext och genre ex för diskussion/argumentation: å ena sidan/ å andra sidan, visserligen, förutsättning faktatexter huvudsakligen, sällsynt personliga narrativer känslor, upplevelser förmedlas Det är frustrerande då man kan alla ord men ändå inte förstår betydelsen i texten I. Lindberg, I.L. Kullbrandstad Forsman & Slotte-Lüttge

23 för att även om så även om för annars alltså därför Textens murbruk därför att eftersom trots allt ledde till berodde på medförde Reichenberg 2008, 25 Forsman & Slotte-Lüttge För att man ska uppnå en rimlig läshastighet och förståelse behöver 95% av orden i en text vara bekanta Holmegaard & Wikström 2004, s. 549; Nation & Cady 1988 Forsman & Slotte-Lüttge

24 Genrepedagogik stöd för språkutveckling Genre identifierbara mönster för språkanvändningen i sociala kontexter, både i tal och skrift genrer har särdrag (genrekonventioner) specifikt syfte övergripande struktur specifika språkliga drag genrer är kulturspecifika Forsman & Slotte-Lüttge Var uppmärksam på de genrer/texttyper som används i de olika ämnena erbjud bredd och variation stöd eleverna i att lära sig genrekonventioner Elever behöver stöd i att hitta rätt ordförråd och språkbruk för rätt språkliga kontext och genre Det är svårt att förbättra sig i blindo Kuyumcu 2004 Forsman & Slotte-Lüttge

25 Så länge kriterierna för det språkbruk eleverna förväntas tillämpa förblir osynliga, drabbas ( ) framför allt socioekonomiskt missgynnade elever och elever med annat modersmål än majoritetsspråket Lindberg 2006, 80 Forsman & Slotte-Lüttge Den genrebaserade kunskapsmodellen 1. bygga upp kunskap inom ämnesområdet 1. fokus på textens innehåll 2. studera och analysera textförebilder, fokus på form och funktion 1. kontext/ textens funktion 2. strukturell organisation 3. typiska språkliga drag 3. skapa en gemensam klasstext 4. skapa en text på egen hand 5. bygga upp kunskap om fältet Forsman & Slotte-Lüttge

26 kontext/ textens funktion Var brukar den här typen av text förekomma? (elevernas erfarenheter) Vem skriver, vem läser den här typen av text? Vilket jobb gör texten? instruerar, berättar, beskriver, informerar, argumenterar strukturell organisation typiska språkliga drag tempusform, bindeord, konkret abstrakt, vardagligt mer vetenskapligt språk Diskussion om språk uppmuntrar till att använda ett metaspråk, språk om språket! sammanlänkande ord, texttyp, struktur, verb, tempus Forsman & Slotte-Lüttge Genreanpassad litteracitetspedagogik E. Kuyumcu (2005). I Hyltenstam & Lindberg (red.) Svenska som andraspråk Forsman & Slotte-Lüttge

27 E. Kuyumcu (2005). I Hyltenstam & Lindberg (red.) Svenska som andraspråk Forsman & Slotte-Lüttge Analys av den strukturella organisationen. /E. Kuyumcu (2005). I Hyltenstam & Lindberg (red.) Svenska som andraspråk Forsman & Slotte-Lüttge

28 Kontextualisera, visualisera, laborera Undersök begreppsfält bygg upp ordfält, t.ex, jordbrukskontext, som kan användas under ett tema laborera med ords semantiska djup, nyansskillnader Nya begrepp måste fyllas med innehåll genom konkret och aktiv användning av orden koppling till elevernas egna referensramar Då du stöder genom laborativt och interaktivt arbetssätt avlastas språket som enda medel för kunskapsutveckling samtidigt får språkutvecklingen stöd Forsman & Slotte-Lüttge För god läsförståelse hjälper det att eleven sammanfattar med egna ord ställer frågor hjälper att skilja ut det väsentliga reder ut oklarheter föregriper att kunna förutsäga vad en text handlar om utgående från rubrik, inledande stycke, bilder etc dra slutsatser ut från det redan bekanta Forsman & Slotte-Lüttge

29 I mötet med nya ord språkliga ledtrådar inomspråkliga, intralingvala: startblock starta interlingvala kaneli kanel kontextuella: Han drack äppelmust ju större förkunskaper om ett ämne som man har, dess lättare att kompensera begränsningar i ett ordförråd referentiella ledtrådar Så här håller man i sällträ (bollträ, slagträ) greppet demonstreras Holmegaard & Wikström 2005, Viberg 2005; 1999 Forsman & Slotte-Lüttge för fält gräsvall klövervall åker Ordfält Holmegaard & Wikström (2005) I Hyltenstam & Lindberg (red.) Svenska som andraspråk Forsman & Slotte-Lüttge

30 Ord har olika extension, betydelseomfång omfattar olika många referenter Bolander, M. (2005). Funktionell svensk grammatik. Forsman & Slotte-Lüttge Förklara, diskutera ord i sammanhang inte lösryckt innan eleverna bekantat sig med texten ord kan ha olika betydelse beroende på kontext viktigt med tydlig disposition på tavlan koppla till elevernas erfarenheter Reichenberg 2008 Forsman & Slotte-Lüttge

31 Varierande arbetsformer grupper, individuellt, helklass språkligt blandade grupper elever stöder varandra, utmanas struktur på grupparbetena alla ska aktivt använda språket roterande positioner utmaningar och krav på språkanvändning? Om vi ställer vi krav på elevernas egna språkanvändning behöver vi ge dem redskap (genrepedagogik) problemlösning utgående från egna frågor Forsman & Slotte-Lüttge elever kan läsa olika texter med motsvarande innehåll höjer nivån på diskussionen enkel inledande text kan ge helhetsbild förbered medvetet läromedelstexter bredd och variation på texttyperna som eleverna skriver och läser ex. dagstidningen aktuell samhällsrelaterad terminologi Forsman & Slotte-Lüttge

32 Attityd... Vi bör kanske acceptera att tvåspråkiga barns språk bär språk av deras andra språk och av att de inte har haft möjligheter och tid att använda och höra svenska i samma utsträckning som enspråkigt svenska barn. Det är ett lågt pris att betala för att man har två språk M. Sundman 1994 Forsman & Slotte-Lüttge Men vår attityd till olika språk, kulturer och till varandra är ändå mest avgörande för hur väl skolarbetet skall lyckas och för att eleverna skall få en positiv utveckling Holmegaard & Wikström i Hyltenstam & Lindberg, 2004, 565 Forsman & Slotte-Lüttge

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg Det är svårare idag! Idag finns det en uppsjö av läseböcker, läsläror och läroböcker att välja bland. Vad ska

Läs mer

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Text: Annika Mindedal, språkutvecklare och lektor i Katrineholms kommun Foto: Jenny Ahlforn Westdahl

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA

SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA 2015-03-13 SPRÅKPOLICY FÖR BÄCKAHAGENS SKOLA www.backahagensskola.stockholm.se ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ska uppleva att han/hon lyckas och att han/hon möts av positiva förväntningar. Personalens förväntningar

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass Vad är läsförståelse? Redskap / strategier för förståelse En läsande klass-materialet Anita Jönsson Läs- och skrivutvecklare, Helsingborg

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

All lära på si+ andraspråk

All lära på si+ andraspråk All lära på si+ andraspråk Språkförmågor som u+rycks i olika ämnes- och kursplaner Utveckla förmågan a+ med hjälp av olika språklig redskap läsa instruk?oner Använda för ämnet centrala begrepp, använda

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Lässtrategier för läsförståelse

Lässtrategier för läsförståelse Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning

Läs mer

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen.

Vid läsning av berättande texter handlar förutsägelserna om vad som kommer att hända senare i berättelsen. Spågumman Spågumman förutspår vad som ska hända i en text. Hon kan ibland även gissa vad en bok ska handla om genom att titta på bilden som finns på bokens framsida. Spågumman hjälper dig att sätta igång

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1

Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Ersdungen F-6 skola i Umeå Temadag - Öka läsförståelsen 2014-01-30 1 Vad jag kommer att prata om: Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå

inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå 1 Föreläsningens innehåll Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av interventionsstudien

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena

Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Snabb introduktion till LäsDax & SkrivDax 1 De fyra tillfällena Första tillfället Gemensam läsning Inled lektionen med en aktivitet som anknyter till texten. Samla sedan klassen kring storboken. Täck gärna

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Engelska. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Uppsala musikklasser 2009 Engelska Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna läsa och förstå mycket enkla texter ha ett elementärt ordförråd kunna berätta om sig själv på

Läs mer

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Kronoby kommun Säbråvägen 2 68500 KRONOBY +358 (0)6 8343 000 Fax+358 (0)6 8343 200 kronoby.kommun@kronoby.fi www.kronoby.fi

Läs mer

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv Sara Edén, leg logoped Lena Åberg, leg logoped Talkliniken, Danderyds sjukhus AB 20 mars 2013 Introduktion Presentation Flerspråkighet Språkstörning

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Symposium 4 oktober 2012 Anniqa Sandell Ring anniqa.sandell.ring@andrasprak.su.se Arash Hassanpour arash.hassanpour@linkoping.se Innehåll En historisk tillbakablick

Läs mer

IDÉER FÖR KONTAKT MELLAN SKOLA OCH HEM I MÅNGKULTURELLA MILJÖER

IDÉER FÖR KONTAKT MELLAN SKOLA OCH HEM I MÅNGKULTURELLA MILJÖER IDÉER FÖR KONTAKT MELLAN SKOLA OCH HEM I MÅNGKULTURELLA MILJÖER Lotta Forsman & Fredrik Rusk Forskningsprojektet FLIS Flerspråkiga barns lärande och identitet i och utanför skola Pedagogiska Fakulteten,

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Språket, ämnet och språket i ämnet

Språket, ämnet och språket i ämnet Språket, ämnet och språket i ämnet att arbeta med andraspråkselever i klassrummet Meta Hylén och Ida Söderman En presentation Meta Hylén Ida Söderman Mellanstadielärarutbildning Svenska som andraspråk

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA)

BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) 1 (9) BESKRIVNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK (SVA) Avsedd som underlag till lärare i förberedelseklass, svenska som andraspråk och svenska 2 (9) VAD ÄR SVENSKA SOM ANDRASPRÅK OCH FÖR VEM? Det svenska språket

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte

Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte Bilaga 3 : språkutvecklingsschema ftirskolan Om språkutvecklingsschemat for forskolan Barns språkutveckling är individuell och inte linjär. Därfor är språkutvecklingsschemat inte en trappa där man går

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Tore Otterup Institutionen för svenska språket Institutet för svenska som andraspråk Göteborgs universitet Innehåll Flerspråkighet allmänt om flerspråkighet

Läs mer

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Språklyftet A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E Undervisande personal & Fritidspersonal Didaktik Förstelärare med inriktning mot språkutveckling Lärare F-6 Processledare Hörselklass

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Högaktuell konferens om språkets avgörande betydelse för bättre skolresultat! Konferens den 8-9 september 2015 Ingenjörshuset, Stockholm Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Strategier för ökad språk-

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Spanska höstterminen 2014

Spanska höstterminen 2014 LOKAL PEDAGOGISK PLANERING (LPP) Susanna Bertilsson Grindenheten 2014-08-12 Ämne, årskurs och tidsperiod Spanska, åk 6, vecka 35-51. Spanska höstterminen 2014 Arbetsformer VAD? Vi kommer att ha genomgångar,

Läs mer

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass Uppsala KOMMUN UTBILDNING SFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Giggi Thomsson 5 UBN-2015-0807 Rev 2015-06-08 Utbildningsnämnden Översyn av organisationen för modersmål i förskola och förskoleklass

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa

2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Lyssna/tala Läsa 2008-10-01 Svenska Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer