Verksamhetsberättelse och bokslut

Transkript

1 Verksamhetsberättelse och bokslut 2008

2

3 1 Femårsöversikt (1 000 euro) Premieinkomster Redovisad premieinkomst ,9 % Omsättning Premieintäkter ,7 % Nettointäkter av placeringsverksamheten Omsättning ,3 % Resultatanalys Premieintäkter netto ,6 % Ersättningskostnader netto ,3 % Driftskostnader ,0 % Garantiavgiftsposten Försäkringstekniskt resultat Placeringsverksamheten Övriga intäkter Rörelsevinst Utjämningsbeloppet Bokslutsdispositioner Skatter Räkenskapsperiodens vinst Skade-, drifts- och totalkostnadsprocent Skadeprocent 84,8 % 87,7 % 69,1 % 79,3 % 74,0 % Driftskostnadsprocent 15,8 % 14,7 % 14,4 % 23,6 % 20,1 % Totalkostnadsprocent 100,6 % 102,3 % 83,5 % 102,9 % 94,1 % Balansposter Eget kapital ,4 % Värderingsdifferenser ,0 % Verksamhetskapital ,7 % Utjämningsbelopp ,4 % Solvenskapital ,9 % Ansvarsskuld netto ,6 % Solvenskapital i procent 158 % 174 % 193 % 217 % 177 % Solvensprocent 466 % 498 % 526 % 651 % 512 % Balansomslutning ,0 % Balansomslutning, gängse värde ,9 % Personal Medelantal anställda

4 2 Verkställande direktörens utblick Det gångna året har varit ett ovanligt år. Försäkringsmässigt var det ett av de bästa åren någonsin, placeringsmässigt ett av de sämsta. Att världens börser backat mellan 30 och 50 procent har givetvis påverkat oss också. Men i jämförelse med andra aktörer i branschen har vi klarat oss bra och står fortsättningsvis finansiellt starka. Det är viktigt nu att vi är rätt positionerade för framtiden och att vi starkt fokuserar på lönsamhet. Vi ska fortsätta att vara det tryggaste alternativet för våra ägare och kunder. Värdet med ett lokalt försäkringsbolag är att vi finns nära våra ägare/kunder och att det är lätt att prata med oss. Vi har en genuin ambition att försöka lösa uppkomna skadehändelser för våra kunder. Dagordern är att försöka hitta en orsak att kunna ersätta liden skada enligt ingånget försäkringsavtal. Som ett ansvarsfullt företag försöker vi i vår investeringsverksamhet stöda åländska investeringar som förhoppningsvis ger både arbetsplatser och avkastning på Åland. Sammanlagt har vi satsat nästan 50 miljoner euro i 45 åländska bolag. Vi har närmare 100 bostadslägenheter inklusive andelar i bostadsbolag på landet och i skärgården. Vi stöder brandkårerna med subventionerade bilpremier, räddningsutrustning, restvärdesräddningsbil och aktiviteter för medlemmarna. Vi tror också att det finns ett värde i att stöda ideella föreningar, kultur och idrott. Vi hjälper till att skapa meningsfull sysselsättning för både ungdomar och äldre som i sin tur skapar en ansvars- och gemenskapskänsla. Det drar vi alla nytta av. Under året har vi fortsatt vårt arbete med att bearbeta den svenska småföretagsmarknaden. Vi säljer företagsförsäkringar via mäklare utgående från vår företagsavdelning. Riskbedömning och s.k. underwriting sker på hemmaplan av samma erfarna personer som riskbedömer och prissätter åländska risker. Tanken är att från andra marknader kunna hämta en sakta ökande premievolym som stöder den traditionella fösäkringsverksamheten inom Ömsen. Varumärket Ömsen eller Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag (utanför Åland kallas vi rätt och slätt för Ålands) som vi officiellt heter står för trygghet, närhet, kompetens och bekvämlighet för kunden. Våra produkter skall motsvara kundernas behov och leveransen vid en skada skall motsvara förväntningarna. Därutöver erbjuder vi skadeförebyggande rådgivning som sparar pengar och obehag för kunderna. Jag vill framföra mitt tack till alla kunder och till de förtroendevalda samt till all personal som tillsammans är med och påverkar och utvecklar vårt gemensamt ägda försäkringsbolag till nytta för försäkringstagarna och till nytta för det samhälle vi lever i. Göran Lindholm

5 3 Verksamhetsberättelse Allmänt Bolagets affärsidé är att ge kunderna ekonomisk trygghet genom att erbjuda ett bra och förmånligt försäkringsskydd. Inom ramen för affärsidén följs i den dagliga verksamheten olika delmålsättningar. De mest betydelsefulla av dessa är att försäkringspremierna skall vara förmånliga, att skaderegleringen skall vara snabb och rättvis, att personalen skall vara kompetent och servicevillig, att driftskostnaderna skall vara måttliga samt att bolaget skall vara lönsamt. En mycket stor del av ålänningarna och de åländska företagen är försäkrade i bolaget. Man kan om man vill med ledning av detta dra slutsatsen att bolaget levererar vad man lovar, och att kvaliteten överträffar priset. Enskilda premier för olika försäkringsobjekt kan vara såväl högre som lägre än vad man kan hitta hos konkurrerande bolag, men även i det fall premienivån skulle visa sig vara något högre tycks kunderna värdera och uppskatta det försäkringsskydd man får hos Ömsen. Om det skulle hända en skada vill man vara i goda händer. Premierna totalt sett bör täcka skadeersättningarna och den administration som krävs för att hantera försäkringsverksamheten. Men inte nödvändigtvis mer än så. Eftersom bolaget är ömsesidigt, och därigenom ägs av kunderna, är ett stort försäkringstekniskt resultat inte ens eftersträvansvärt, eftersom detta skulle drabba bolagets ägare i form av onödigt höga premier. Med ett försäkringstekniskt resultat nära noll betalar försäkringskollektivet rätt premier för sitt försäkringsskydd. Sett över den senaste tioårsperioden är skadeprocenten för direktförsäkringen i genomsnitt 87,0 procent och driftskostnaderna i genomsnitt 14,5 procent, vilket ger en totalkostnadsprocent om 101,5 procent. Med tanke på den i jämförelse med andra skadeförsäkringsbolag av liknande karaktär mycket låga driftskostnadsprocenten kan man alltså säga att kunderna totalt sett får ett förmånligt ekonomiskt utfall av sina inbetalda premier. Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag grundades redan Verksamhetsberättelsen och bokslutet beskriver därmed bolagets 142:a verksamhetsår. Det försäkringstekniska resultatet för året visar ett överskott på 0,86 miljoner euro, men efter att utjämningsbeloppet, som är en reserv för framtida skador, har ökats med 2,44 miljoner euro, redovisas i stället ett underskott för försäkringsverksamheten på 1,58 miljoner euro. Det mest anmärkningsvärda för året är de konsekvenser den globala finansmarknadskraschen förde med sig för bolagets placeringsverksamhet, där nettoresultatet för året, efter realisationsförluster och nedskrivningar av värdepapper, visar ett underskott om 3,8 miljoner euro. När man bedömer placeringsverksamhetens resultat bör detta ställas i relation till de totala placeringstillgångarnas storlek. Vid årets slut uppgick placeringsportföljens gängse värde till 111,32 miljoner euro. Avkastningen under året blev -11,1 procent. Många av de nuvarande starkt nedvärderade innehaven av olika värdepapper ingår i placeringsportföljen som långsiktiga innehav, och förväntas ha goda möjligheter att öka i värde under de kommande åren. Bolagets ekonomiska situation är fortsättningsvis mycket stark. Solvenskapitalet är betryggande stort och ligger i förhållande till ansvarsskulden på en mycket hög nivå. Detta tillsammans med bolagets övriga verksamhetsförutsättningar utgör grund för fortsatt stark tilltro till bolaget och dess förmåga att leverera ekonomisk trygghet till kunderna.

6 4 Premieinkomsterna Premieinkomsterna för direktförsäkringen ökade med 17,3 procent till 20,04 miljoner euro. De totala försäkringspremierna, då även mottagen återförsäkring medräknas, ökade med 16,9 procent till 21,23 miljoner euro. När man bedömer premieinkomsterna bör man även ta i beaktande den extra rabatt på i storleksordningen en miljon euro som har beviljats hemömskunderna som återbäring av bolagets positiva resultat Ungefär hälften av rabattbeloppet har belastat premieinkomsterna för 2008 medan resten belastar premieinkomsterna Utan denna extra återbäringsrabatt skulle resultatet i jämförelse med föregående år ha varit ännu bättre. Bolagets andel av den åländska skadeförsäkringsmarknaden är förhållandevis stor, vilket kan ses som ett bra betyg på bolaget och dess verksamhet. Minst lika viktigt som en stor marknadsandel är dock att premievolymen motsvarar den administration som krävs för att kunna verka som skadeförsäkringsbolag med fullstort produktsortiment. För att komplettera premievolymen sker sedan två år tillbaka försäljning av försäkringar även till den rikssvenska småföretagssektorn. Under 2008 uppgick premieinkomsterna till ca 30 miljoner kronor, medan premieintäkterna för året uppgick till ca 16 miljoner kronor Premieintäkter för egen räkning (1 000 euro) Återförsäkrarnas andel av premieintäkterna uppgick till 4,86 (3,93) miljoner euro. Detta motsvarar 24,6 (22,4) procent av premieintäkterna. Provisionsintäkterna för den överlåtna försäkringsaffären ökade med 32,1 procent till 1,01 miljon euro. Premieintäkter för egen räkning, som anger hur stor del av premieintäkterna som är kvar då delar av inkomsterna i enlighet med återförsäkringsavtalen har överlåtits till återförsäkrarna, ökade med 9,6 procent till 14,92 miljoner euro Premieinkomster (1 000 euro) Ersättningskostnaderna Antalet gjorda skadeanmälningar ökade med 3,3 procent till De utbetalda skadeersättningarna minskade däremot med 14,4 procent till 11,37 miljoner euro. När också förändringarna i reserveringarna samt till ersättningskostnaderna hörande driftskostnader beaktas minskade de sålunda totala ersättningskostnaderna med 2,2 procent till 13,07 miljoner euro. Av de totala ersättningskostnaderna inklusive reservförändringarna stod återförsäkrarna för 2,02 (2,56) miljoner euro, vilket motsvarar 15,5 (19,2) procent av kostnaderna. Ersättningskostnaderna på eget ansvar ökade med 2,3 procent till 11,05 miljoner euro.

7 5 Ersättningskostnader inkl. förändring av ersättningsreserver (1 000 euro) Skadeprocenten Skadeprocenten anger skadeersättningarnas andel av premieintäkterna efter att återförsäkrarnas andelar avdragits. Skadeprocenten uppgick till 74,0 (79,3) och har visat en nedåtgående trend under de senaste tio åren Skadeprocent 140% 120% 100% % 60% 40% Ersättningskostnader på eget ansvar (1 000 euro) 20% % De totala reserveringarna för kommande skadeutbetalningar uppgick vid verksamhetsperiodens utgång till 37,41 (36,58) miljoner euro. Av dessa står återförsäkrarna för 3,05 (3,05) miljoner euro Driftskostnaderna Bruttodriftskostnaderna för försäkrings- och placeringsverksamheten ökade med 4,6 procent till 4,94 miljoner euro. Beloppet innehåller driftskostnader och avskrivningar som hör till driften av såväl försäkrings- som placeringsverksamheten. Av totalbeloppet utgörs 53,5 (53,9) procent av personalkostnader. Bruttodriftskostnadsprocenten uppgick till 23,3 (26,9) procent av premieintäkterna i resultaträkningen. Driftskostnaderna i resultaträkningen minskade med 7,0 procent till 2,99 miljoner euro efter att de totala driftskostnaderna justerats med erhållna och betalade återförsäkringsprovisioner och övriga provisionsintäkter samt efter att en del av kostnaderna har fördelats till ersättningsverksamheten och till placeringsverksamheten. Driftskostnadsprocenten anger driftskostnaderna enligt resultaträkningen i procent av premieintäkterna på eget ansvar. Driftskostnadsprocenten

8 6 uppgick till 20,1 (23,6) och har varit högre än normalt under de två senaste åren framförallt till följd av de extra provisionskostnader som samman hänger med etableringen av den svenska småföretagsaffären. Om försäljningsutvecklingen fortgår enligt plan kommer extra provisioner av det här slaget att betalas ut ännu under innevarande år. Totalkostnadsprocenten Med totalkostnadsprocent avses summan av skadeprocenten och driftskostnadsprocenten. Då det erhållna procenttalet är lägre än hundra är försäkringsverksamhetens resultat positivt, medan resultatet är negativt om procenttalet överstiger hundra. Totalkostnadsprocenten uppgick till 94,1 (102,9). Bruttodriftskostnader (1 000 euro) Totalkostnadsprocent 140% % 100% 80% 60% 40% % 0 0% Driftskostnadsprocent 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Försäkringstekniskt resultat Det försäkringstekniska resultatet före förändringen i utjämningsbeloppet uppgick till 0,86 (-0,43) miljoner euro och var det näst bästa resultatet under den senaste tioårsperioden. Med utjämningsbelopp avses en riskteoretiskt uträknad reserv. Denna reserv är att betrakta som en utjämnande buffert som används speciellt för att täcka ersättningskostnader som inträffar under särskilt skaderika år. För att undvika en överstor avsättning till utjämningsbeloppet har grunderna för hur reserven uträknas ändrats. Under de tre föregående åren har utjämningsbeloppet ökats med totalt 12,22 miljoner euro till 23,41 miljoner euro. Trots förändringen av uträkningsgrunderna ökades utjämningsbeloppet med ytterligare 2,44 (3,81)

9 7 miljoner euro och uppgår nu till 25,85 miljoner euro. Det försäkringstekniska resultatet efter ökningen av utjämningsbeloppet blev negativt och uppgick till -1,58 (-4,24) miljoner euro Försäkringstekniskt resultat före utjämningsbeloppet (1 000 euro) Placeringsverksamheten De totala intäkterna av placeringsverksamheten minskade med 23,5 procent till 6,87 (8,98) miljoner euro, främst beroende på att försäljningsvinsterna minskade till 1,01 (3,61) miljoner euro. Ränteintäkterna ökade med 15,6 procent till 2,53 miljoner euro, dividendintäkterna ökade med 7,4 procent till 1,41 miljoner euro och fastighetsintäkterna ökade med 8,4 procent till 1,35 miljoner euro. Härtill justerades tidigare nedskrivna värdepapper upp med 0,18 (0,62 miljoner euro) De totala kostnaderna för placeringsverksamheten ökade till 10,63 (3,21) miljoner euro, i huvudsak beroende på att värdepapper till följd av finansmarknadskrisen har skrivits ned med 7,90 (1,56) miljoner euro. De åländska tillgångarnas bokföringsvärde skevs ned med 0,36 miljoner euro, samtidigt som tidigare nedskrivna värden återfördes med 0,04 miljoner euro. Målsättningen gällande de utomåländska placeringarna är att riskerna skall vara måttliga och tillräckligt spridda. Den finanskris vi nu upplever har förorsakat värdeminskningar på placeringstillgångarna överlag. Av de utomåländska värdepappren blev ett sextiotal föremål för ned- Ökning (-) eller minskning (+) av utjämningsbeloppet (1 000 euro) Bokföringsmässigt resultat av placeringsverksamheten (1 000 euro)

10 8 skrivning till ett belopp om 7,53 miljoner euro, medan återföring av tidigare nedskrivna värden bokfördes till 0,14 miljoner euro. De direkta fastighetskostnaderna inklusive driftskostnader för utrymmen i egen användning ökade med 12,4 procent till 1,11 miljoner euro. Det bokförda nettoresultatet av placeringsverksamheten minskade till -3,76 (5,77) miljoner euro, medan värderingsdifferenserna minskade till 15,99 (25,40) miljoner euro. Placeringstillgångarnas bokföringsvärde minskade med 0,8 procent till 95,33 (96,05) miljoner euro. Motsvarande gängse värde minskade med 8,3 procent till 111,32 (121,45) miljoner euro. Det gängse värdet på fastigheter och fastighetsaktier uppgick till ( ) euro, medan det gängse värdet på aktier och andelar var ( ) euro. Av placeringstillgångarna värderade till gängse värde utgjorde vid räkenskapsperiodens utgång aktier och andelar 43,1 (45,6) procent, finansmarknadsinstrument 37,4 (40,5) procent, fastigheter 17,8 (12,5) procent och depåfordringar inom återförsäkring 1,7 (1,4) procent. Värderingsdifferensen är den skillnad som finns mellan tillgångarnas verkliga värde och bokföringsvärdet. Denna reserv uppgår till 15,99 (25,40) miljoner euro. Härutöver har bolaget genom åren avsatt betydande belopp till det s.k. utjämningsbeloppet, som är en extra reserv för framtida skador. Utjämningsbeloppet uppgår till 25,85 (23,41) miljoner euro och utgör tillsammans med verksamhetskapitalet bolagets solvenskapital. Solvenskapitalet uppgår till 76,35 (88,69) miljoner euro. Värderingsdifferenser (1 000 euro) Solvens Det egna kapitalet uppgår till 34,47 (39,82) miljoner euro och är trots verksamhetsperiodens negativa bokföringsmässiga resultat relativt stort i förhållande till bolagets verksamhet. Bolagets verksamhetskapital måste uppgå till minst 3,32 (3,26) miljoner euro. Verksamhetskapitalet, som består av bolagets egna kapital, avskrivningsdifferenser och värderingsdifferenser, uppgår till 50,50 (65,28) miljoner euro

11 Placeringstillgångar värderade till gängse värde (1 000 euro) verksamheten blev -3,76 (5,77) miljoner euro och var därmed klart sämre än föregående år. Rörelseresultatet uppgick till -2,90 (6,35) miljoner euro. Förstärkningen av utjämningsbeloppet innebär en reservförstärkning som utan att innebära en faktisk kostnad belastar årets resultat med ytterligare -2,44 (-3,81) miljoner euro. Resultatdisponering Bolagets resultaträkning för 2008 uppvisar en förlust om ,87 euro. Styrelsen föreslår att förlusten finansieras genom att belasta reservfonden, varefter det fria egna kapitalet uppgår till ,90 euro. Styrelsen föreslår vidare att ur reservfonden betalas 8 procent ränta på garantikapitalet, vilket innebär en räntebetalning om 6 880,00 euro. Solvenskapitalet i procent av ansvarsskulden är förhållandevis stort och uppgår till 176,8 (216,6) procent. Solvensförhållandet i procent uppgår till hela 511,8 (651,3) procent. Den försäkringstekniska ansvarsskuld som måste kunna täckas med för ändamålet godkända tillgångar uppgår till 67,17 (62,57) miljoner euro. De för täckning av ansvarsskulden godkända tillgångarnas värde uppgår till 92,07 (90,92) miljoner euro och överskrider därmed behovet med 24,90 (28,36) miljoner euro. Resultatanalys Omsättningen minskade med 31,3 procent till 16,02 (23,32) miljoner euro beroende på lägre bokföringsmässigt resultat inom placeringsverksamheten. Med omsättning avses summan av försäkringspremieintäkterna och nettointäkterna av placeringsverksamheten. Det försäkringstekniska resultatet före förändringen av utjämningsbeloppet förbättrades till ett överskott om 0,86 (-0,43) miljoner euro. Det bokföringsmässiga nettoresultatet av placerings- Händelser efter räkenskapsperioden Efter räkenskapsperiodens utgång är osäkerheten på finansmarknaderna fortsatt stor. Inga extraordinära händelser har dock inträffat som har betydande inverkan på verksamheten eller på det förväntade resultatet. I februari 2009 förvärvades Svenska Träförsäkringar AB. Framtidsutsikter Bolaget står väl positionerat för att kunna bedriva sakförsäkringsverksamhet framgångsrikt även i fortsättningen. Bolagets affärsidé att ge kunderna ekonomisk trygghet genom att erbjuda ett bra och förmånligt försäkringsskydd är möjlig att förverkliga tack vare bra produktsortiment och kompetent personal samt att bolaget finns så nära sitt huvudsakliga marknadsområde. Bolagets försäkringsverksamhet i Sverige har mottagits väl och målsättningen är en behärskad och relativt måttlig tillväxt. Det nyligen förvärvade bolaget Svenska Träförsäkringar AB kommer att bli ytterligare en plattform för ny försäkringsverksamhet i Sverige. Verksamheten inom det för koncernen nya bolaget går ut på att förmedla försäkringar gällande sågar och andra verksam-

12 10 heter inom träförädlingsindustrin till olika försäkringsgivare, som för närvarande till största delen har sin verksamhet i London. Resultatet av placeringsverksamheten är svårt att prognostisera på grund av den fortsatta osäkerheten på finansmarknaderna. År 2008 blev ett resultatmässigt tungt år för placeringsverksamheten och utsikterna för 2009 är fortsättningsvis ovissa. Bolagsstämman I ett ömsesidigt försäkringsbolag är det försäkringstagarna och garantiandelsägarna som äger bolaget. På bolagsstämman har alla ägare en röst samt ytterligare en röst för varje påbörjad hundra euro i betald premie under det senaste året. Genom rösträttsbegränsning kan ingen representera mer än tio procent av rösterna på stämman. Bolagsstämman fastställer bokslutet och tar beslut om hur årets resultat skall användas. Dessutom avgör man frågan om ansvarsfrihet för förvaltningsrådets och styrelsens medlemmar samt verkställande direktören. På bolagsstämman har varje ägare möjlighet att ställa frågor, komma med synpunkter och föreslå medlemmar till förvaltningsrådet. Valberedning Medlemmar av valberedningen är advokat Dan Karlsson, ordförande, samt förvaltningsrådets ordförande Sture Carlson, styrelsens ordförande Trygve Eriksson och förvaltningsrådets medlemmar Carin Holmqvist och Tor-Rolf Karlsson. Förvaltningsrådet Förvaltningsrådet kan enligt bolagsordningen bestå av minst nio och högst femton medlemmar. Varje medlem väljs för en tidsperiod om tre år räknat från utgången av den bolagsstämma på vilken man väljs fram till utgången av den ordinarie bolagsstämma som infaller tre år senare. För närvarande består förvaltningsrådet av tretton medlemmar. Vid inkommande ordinarie bolagsstämma är Jesper Blomsterlund, Peter Grönlund, Tor-Rolf Karlsson, Mikael Lundell och Anders Wiklöf i tur att avgå. Förvaltningsrådets medlemmar erhöll ett årsarvode om euro samt därtill ett arvode om 500 euro per möte. Förvaltningsrådets ordförande erhöll därutöver ett årsarvode om euro. Totalt utbetalades (34 950) euro till förvaltningsrådets medlemmar. Styrelsen Styrelsen har under 2008 bestått av Trygve Eriksson, ordförande, Kjell Clemes, viceordförande, Dan E Eriksson, Klas Mörn och Elisabeth Nauclér. Vid förvaltningsrådets möte omvaldes styrelsen för år Styrelsens medlemmar arvoderades på samma sätt som förvaltningsrådets medlemmar. Totalt utbetalades (25 750) euro till styrelsemedlemmarna. Personalen Räkenskapsperiodens löner, naturaförmåner, pensionskostnader och övriga lönebikostnader ökade med 3,8 procent till euro. Det utbetalda beloppet av löner och arvoden som betalats till styrelse, förvaltningsråd och verkställande direktören uppgick tillsammans med naturaförmånernas beskattningsvärde till ( ) euro. Bolagets personalresurs uppgick till i medeltal 43,6 personer (43,6). Vid räkenskapsperiodens utgång uppgick personalens ålder i medeltal 44,4 (44,7) år medan anställningsåren i medeltal uppgick till 14,0 (14,3) år. Bolagets personalstyrka består till ca 60 procent av kvinnor. Bolagets pensionsansvar sköts genom avtal med utomstående pensionsbolag. I enlighet med

13 11 den allmänna lagstadgade pensionsåldern kan personalen avgå med pension från och med 63 års ålder. Bolagets verkställande direktör och en del av personalen med längre anställningstid kan avgå med pension vid 60 års ålder. Verksamhetsklimatet har under det senaste året varit sällsynt kargt. Försäkringsverksamheten har trots den hårda konkurrensen varit framgångsrik samtidigt som placeringsverksamheten på grund av oron på finansmarknaderna har varit osedvanligt svårhanterbar. Styrelsens uppfattning är att bolagets personal och ledning med tanke på de utmanande uppgifterna har skött verksamheten på ett bra sätt och vill med anledning av detta framföra sin uppskattning och ett varmt tack för väl utfört arbete. Riskhantering och kontroll Styrelsen har det övergripande ansvaret för bolagets riskhantering och interna kontroll. Bolagets ledning förverkligar styrningen av affärsverksamheten och övervakas kontinuerligt av styrelsen. Riskhanteringsverksamheten utvecklas internt i bolaget utgående från bland annat finansinspektionens anvisningar och de externa revisorernas synpunkter. Den interna kontrollfunktionen är underställd bolagets verkställande direktör. Riskhanteringen behandlas även i noterna till bokslutet. Till revisorer för verksamhetsåret har utsetts Dan Jungar, CGR, och Kari Niukko, CGR. Deras personliga suppleanter har varit revisionssamfundet KPMG Oy Ab. Förutom revisorerna övervakar och granskar Försäkringsinspektionen att bolaget följer lag, iakttar god försäkringssed och tillämpar ändamålsenliga tillvägagångssätt i sin verksamhet. Försäkringsinspektionen följer upp och bedömer den ekonomiska ställningen samt bolagets lednings-, övervaknings- och riskkontrollsystem samt verksamhetsförutsättningar. Kunder och övriga samarbetspartners Till alla kunder och övriga samarbetspartners vill vi rikta ett stort och varmt tack för ett mycket gott samarbete under året.

14 12 Balansräkning Aktiva Immateriella tillgångar: Immateriella rättigheter (not 19) 5 873, ,95 Placeringar Placeringar i fastigheter (not 13 och 14) Fastigheter och fastighetsaktier , ,87 Lånefordringar hos koncernföretag , , , ,37 Placeringar i koncernföretag och företag i vilka ägarandelen är betydande Aktier i koncernföretag (not 15 och 17) , ,00 Övriga placeringar Aktier och andelar (not 16) , ,36 Finansmarknadsinstrument , ,72 Inteckningslån , ,17 Övriga lånefordringar (not 18) , ,09 Depositioner , , , ,34 Placeringar exkl. depåfordringar inom återförsäkring , ,71 Depåfordringar inom återförsäkring , ,32 Placeringar totalt , ,03 Fordringar Direktförsäkring , ,10 Återförsäkring , ,85 Övriga fordringar , , , ,77 Övriga tillgångar Materiella tillgångar Inventarier (not 19) , ,03 Kassa och banktillgodohavanden , , , ,32 Aktiva resultatregleringar Räntor och hyror , ,92 Övriga aktiva resultatregleringar , , , ,61 Aktiva totalt , ,68

15 13 Passiva Eget kapital (not 20) Grundfond , ,00 Garantikapital , ,00 Uppskrivningsfond , ,51 Reservfond , ,80 Räkenskapsperiodens resultat , , , ,28 Ackumulerade bokslutsdispositioner Avskrivningsdifferens , ,54 Försäkringsteknisk ansvarsskuld (not 23) Premieansvar , ,00 Återförsäkrares andel av premieansvaret , , , ,00 Ersättningsansvar , ,00 Återförsäkrares andel av ersättningsansvaret , , , ,00 Utjämningsbelopp , ,00 Garantiavgiftspost , ,41 Försäkringsteknisk ansvarsskuld totalt , ,41 Skulder Direktförsäkringsverksamhet , ,80 Återförsäkringsverksamhet , ,27 Övriga skulder , , , ,62 Erhållna förskott och passiva resultatregleringar , ,83 Passiva totalt , ,68

16 14 Resultaträkning Försäkringsteknisk kalkyl Premieintäkter Premieinkomst (not 4 och 5) , ,05 Återförsäkrares andel , , , ,21 Förändring av premieansvaret , ,00 Återförsäkrares andel , , , ,00 Premieintäkter för egen räkning , ,21 Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar , ,31 Återförsäkrares andel , , , ,49 Förändring av ersättningsansvaret , ,00 Återförsäkrares andel , , , ,00 Ersättningskostnader på eget ansvar , ,49 Förändring av garantiavgiftsposten , ,83 Driftskostnader (not 6 och 7) , ,81 Försäkringstekniskt bidrag före utjämningsbeloppet , ,92 Förändring av utjämningsbeloppet , ,00 Försäkringstekniskt bidrag , ,92 Annan än försäkringsteknisk kalkyl Placeringsverksamheten (not 11) Intäkter , ,06 Kostnader , , , ,49 Övriga intäkter 0, ,00 Förändring av avskrivningsdifferensen , ,89 Direkta skatter , ,71 Räkenskapsperiodens resultat , ,97

17 15 Finansieringsanalys Rörelseverksamhetens kassaflöde: Resultat av den egentliga verksamheten Korrektivposter: Förändring av ansvarsskulden Ned- och uppskrivningar av placeringar Avskrivningar enligt plan Övriga korrektivposter Kassaflöde före förändring av rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) av korta räntefria rörelsefordringar Ökning (+) / minskning (-) av korta räntefria skulder Kassaflöde före finansiella poster och skatter Betalda räntor och övriga finansiella kostnader Betalda direkta skatter Investeringarnas kassaflöde: Placeringar Materiella och immateriella tillgångar Finansieringens kassaflöde: Utbetalda räntor på garantikapital och övrig vinstutdelning Förändring av likvida medel Likvida medel vid räkenskapsperiodens början Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut

18 16 Noter Not 1. Bokslutsprinciper Allmänt Resultaträkningen är indelad i försäkringsteknisk kalkyl och annan än försäkringsteknisk kalkyl. Den förstnämnda beskriver försäkringsverksamhetens resultat medan annan än försäkringsteknisk kalkyl främst beskriver resultatet av placeringsverksamheten. I ersättningsansvaret ingår en reservering för skadehanteringskostnader för inträffade skador. Driftskostnader och planavskrivningar redovisas funktionsvis i resultaträkningen. Kostnader för ersättningsverksamheten redovisas i resultaträkningen som ersättningskostnader. Kostnader för anskaffning, skötsel och administration av försäkringar redovisas som driftskostnader. Kostnader som har att göra med värdepappers- och fastighetsinnehavet redovisas som kostnader för placeringsverksamheten. Koncernbolag Dotterbolag med aktiv verksamhet är fastighetsbolagen Fastighets Ab Nygatan 7, Fastighets Ab Köpmansgatan 4, Fastighets Ab Torggatan 9 och Bostads Ab Västra Klinten. Dotterbolag utan aktiv verksamhet är Hamnia Ab, Istemonix Ab, Praolex Ab och Trimotix Ab. De olika dotterbolagens bokslut har ringa inverkan på koncernens resultat och ekonomiska ställning och behöver därför inte medtas i upprättat koncernbokslut. Eftersom i det här fallet inga bolag behöver tas med i koncernbokslut har koncernbokslut inte uppgjorts. Under 2009 har ytterligare ett bolag förvärvats, Svenska Träförsäkringar AB. Koncernbokslut kommer att uppgöras för Kreditförluster Premiefordringar som sannolikt inte kommer att kunna indrivas avskrivs som kreditförluster och redovisas som korrektivpost till premieinkomsterna. Kreditförluster som hör till placerings-verksamheten redovisas som nedskrivningar inom gruppen kostnader för placeringsverksamheten. Poster i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till euro enligt den kurs som gällde på bokslutsdagen. Värdering av tillgångarna Fastigheterna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsutgift efter avdrag för avskrivningar enligt plan. Bokföringsvärdet på vissa fastigheter innehåller uppskrivningar. Fastigheternas gängse värde fastställs årligen skilt för varje objekt. Aktier och andelar som ingår i placeringstillgångarna har bokförts till anskaffningsutgift eller lägre gängse värde. Värderingen har gjorts enligt principen om genomsnittsvärde. Tidigare gjorda nedskrivningar återförs till den del gängse värdet är högre än det med nedskrivningar korrigerade bokföringsvärdet. Aktier och andelar som är börsnoterade är värderade enligt sista köp- eller avslutskurs där så är rimligt. För värdepapper som inte är börsnoterade utgörs det gängse värdet av anskaffningsvärdet eller lägre sannolikt överlåtelsevärde. För finansmarknadsinstrumenten periodiseras och bokförs differenser mellan nominellt värde och anskaffningsutgiften under värdepapprens löptid. Därtill beaktas ett eventuellt lägre marknadsvärde som nedskrivning i bokföringen eller som justering av värderingsdifferensen. Lånefordringar och övriga fordringar bokförs till nominellt värde eller till lägre gängse värde. Planmässiga avskrivningar De planmässiga avskrivningarna har beräknats på anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärden lineärt under den beräknade ekonomiska livslängden. Avskrivningstiden är fem år för ADB-utrustning och -program samt fordon, femton till femtio år för byggnader och konstruktioner samt fem till femton år för maskiner och inventarier. Planmässiga avskrivningar har även gjorts på de uppskrivningar som under tidigare år verkställts på delar av fastighetsinnehavet. Eventuell skillnad mellan planmässiga och skattemässiga avskrivningar redovisas separat i resultaträkningen som förändring av avskrivningsdifferensen. Ackumulerade bokslutsdispositioner Kreditförlustreservering får inte överstiga en procent av det sammanlagda beloppet av försäkringsbolagets andra fordringar än premiefordringar, eller den sannolika större risk för kreditförluster som kan antas finnas. För räkenskapsåret har inga kreditförlustreserveringar gjorts. Direkta skatter Skatt för räkenskapsåret är beräknad enligt 26 procent av beskattningsbar redovisad vinst före skatt. Räkenskapsårets resultat var negativt varför ingen inkomstskatt kommer ifråga. Den skatt som redovisas i resultaträkningen utgör skatter från tidigare period samt källskatter. Pensionsarrangemang Pensionsansvaret för personalen är helt täckt genom försäkringar tecknade hos utomstående pensionsförsäkringsbolag. Not 2. Beskrivning av använda nyckeltal Omsättning Premieinkomst före avdrag av återförsäkrares andel + nettointäkter av placeringsverksamheten i resultaträkningen + övriga intäkter Premieinkomst Med premieinkomst avses premier före avdrag av återförsäkrarnas andelar. Skadeprocent (uträknad efter avdrag av återförsäkrarnas andelar) Ersättningskostnader x 100 Premieintäkter Skadeprocent (utan beräkningsräntekostnad) (uträknad efter avdrag av återförsäkrarnas andelar) Ersättningskostnader (utan beräkningsräntekostnad) x 100 Premieintäkter (utan beräkningsräntekostnad)

19 17 Driftskostnadsprocent (uträknad efter avdrag av återförsäkrarnas andelar) Driftskostnader x 100 Premieintäkter Bruttodriftskostnadsprocent Driftskostnaderna före avdrag av återförsäkrarnas andelar x 100 Premieinkomst före avdrag av återförsäkrarnas andelar Eftersom bolaget återförsäkrar en stor del av sin rörelse och provisionerna därför utgör en väsentlig del av driftskostnaderna anges även bruttodriftskostnadsprocenten. Totalkostnadsprocent Skadeprocent + Driftskostnadsprocent Totalkostnadsprocent (utan beräkningsräntekostnad) Skadeprocent (utan beräkningsräntekostnad) + Driftskostnadsprocent Vid uträkning av totalkostnadsprocenten används alltid den egentliga driftskostnadsprocenten (inte bruttodriftskostnadsprocenten). Rörelsevinst eller -förlust och totalresultat Med rörelsevinst eller -förlust avses vinst eller förlust före förändring i utjämningsbeloppet, extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter. Resultatanalys för skadeförsäkringsbolag + Premieintäkter - Ersättningskostnader - Driftskostnader +/- Övriga försäkringstekniska intäkter och kostnader = Försäkringstekniskt bidrag före förändring i utjämningsbeloppet +/- Intäkter och kostnader av placeringsverksamheten samt uppskrivningar, korrigeringar av dem och värdeförändringar +/- Övriga intäkter och kostnader = Rörelsevinst eller -förlust + Extraordinära intäkter - Extraordinära kostnader = Vinst eller förlust före bokslutsdispositioner och skatter - Inkomstskatter och övriga direkta skatter = Räkenskapsperiodens vinst eller förlust Totalresultat +/- Rörelsevinst eller -förlust +/- Förändring i värderingsdifferensen utanför balansen, fonden för verkligt värde och uppskrivningsfonden Intäkter av placeringsverksamheten: A. Nettointäkter av placeringsverksamheten på sysselsatt kapital (gängse värde) Nettointäkterna av placeringsverksamheten till gängse värde i relation till sysselsatt kapital beräknas per placeringsslag och för det sammanräknade beloppet av placeringar med beaktande av kassaflöden. Periodens vinst beräknas med en s.k. anpassad Dietz-formel (tids- och penningavvägd formel) på så sätt att det sysselsatta kapitalet beräknas genom att man till marknadsvärdet i början av perioden lägger periodens kassaflöden avvägda med den proportionella andel av hela perioden som kvarstår vid transaktionsdagen eller från transaktionsmånadens mitt till periodens slut. B. Specifikation av nettointäkterna av placeringsverksamheten +/- Placeringsverksamhetens direkta nettointäkter i bokföringen +/- Värdeförändringar i bokföringen +/- Förändring i värderingsdifferenserna Placeringsallokering till gängse värde Av räntefonderna ingår långa räntefonder i masskuldebrevslån och korta räntefonder i penningmarknadsplaceringar. Andelar i placeringsfonder eller andra med dem jämförbara fondföretag som investerar i fastigheter och fastighetsbolag ingår i fastighetsplaceringar. Kalkylmässiga värderingsdifferenser av derivat som upptas under resultatregleringar och premier som upptas under förskottspremier hänförs till underliggande tillgångspost. I placeringarna inkluderas inte köpeskillingsfordringar och -skulder i anslutning till placeringar. Placeringsallokeringen inkluderar depositioner som hör till placeringarna i balansräkningen. Avkastning på totalkapitalet (gängse värde) +/- Rörelsevinst eller förlust + Räntekostnader och övriga finansiella kostnader + Beräkningsräntekostnad +/- I uppskrivningsfonden bokförd uppskrivning/återföring +/- Förändring i placeringarnas värderingsdifferenser + Balansomslutning x 100 +/- Placeringarnas värderingsdifferenser Nyckeltalets divisor beräknas som ett medeltal av värdena enligt räkenskapsperiodens och den föregående räkenskapsperiodens balansräkning. Med beräkningsräntekostnad avses den kostnadsbelastning diskontering av pensioner och eventuella övriga försäkringstekniska ansvarsposter medför. Beräkningsräntekostnaden beräknas genom att multiplicera det diskonterade ersättningsansvaret vid årets början med den beräkningsränta som använts vid föregående års slut. Verksamhetskapital + Eget kapital efter avdrag för föreslagen vinstutdelning + Ackumulerade bokslutsdispositioner +/- Placeringarnas värderingsdifferenser +/- Latent skatteskuld + Kapitallån (med Försäkringsinspektionens samtycke) - Immateriella tillgångar +/- Andra i förordning nämnda poster Utjämningsbelopp Med utjämningsbelopp avses en för skaderika år riskteoretisk uträknad reserv. Solvenskapital Verksamhetskapital + Utjämningsbelopp Solvenskapital i procent av ansvarsskulden Solvenskapital x 100 Försäkringsteknisk ansvarsskuld - utjämningsbelopp

20 18 Den försäkringstekniska ansvarsskulden räknas ut efter avdrag för återförsäkrarnas andelar. Solvensprocent (solvensförhållande i procent) Solvenskapital x 100 Premieintäkter under 12 månader Premieintäkterna räknas ut för de 12 föregående månaderna efter avdrag av återförsäkrarnas andelar. Antalet anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden Nyckeltalet räknas ut som ett medeltal av antalet anställda i slutet av varje kalendermånad. I antalet beaktas eventuellt deltidsarbete för de anställda. Till personalen räknas de personer till vilka under räkenskapsperioden betalas lön. Not 3. Riskhanteringsprinciper Allmänt Bolagets riskhanteringsplan anger styrelsens riktlinjer för kontroll av riskerna inom försäkrings- och placeringsverksamheten. Målsättningen är att beakta alla kända och väsentliga risker. I planen beskrivs olika typer av risker och hur kontrollen av dem organiseras. Det mest centrala målet med riskhanteringen är att säkerställa att det förvaltade kapitalet i alla situationer räcker för de åtaganden bolaget har gentemot kunderna. Viktiga delar i planen är återförsäkringsplanen och placeringsplanen. De olika riskmomenten följs kontinuerligt upp genom såväl intern som extern kontroll. Bolagets styrelse fastställer omfattningen av riskhanteringen och den interna kontrollen och kravet på rapportering av angivna riskmått. Solvens Det är av största vikt att det kapital bolaget förvaltar hanteras på ett sådant sätt att avkastningen är tillräcklig med hänsyn tagen till given risk, och att bolaget är ekonomiskt starkt och därmed har förmåga att bära risker. Rapport gällande solvenskapitalet och förmågan att täcka ansvarsskulden upprättas kvartalsvis och meddelas styrelsen och försäkringsinspektionen. Vid bokslutstillfället uppgick solvenskapitalet till 76,35 (88,69) miljoner euro. Det lagstadgade minimikravet uppgår till 9,26 (7,69) miljoner euro. Täckningen av ansvarsskulden uppvisade ett överskott på 24,90 (28,36) miljoner euro. Tabell: Solvenskapitalets tillräcklighet (1 000 euro) Solvenskapital Premieintäkter % % Ersättningskostnader % % Ansvarsskuld % % Placeringar till gängse värde % % Försäkringsverksamheten Inom försäkringsverksamheten kontrolleras framför allt risker som har att göra med produkterna och prissättningen av dessa, samt med skadehanteringen och uppföljningen av resultatet för de olika försäkringsslagen och -klasserna. Återförsäkringsplanen beskriver hur stor risk bolaget kan hålla självt i förhållande till verksamhetens omfattning, samt vilka kreditrisker som är acceptabla gällande återförsäkrare. Bolagets maximala ekonomiska risk vid en skada beräknas till 1,5 miljoner euro. Placeringsverksamheten Risker i anslutning till placeringsverksamheten behandlas i placeringsplanen, vilken styrelsen tar ställning till minst en gång per år. Tillräcklig riskspridning och uppsatta mål för avkastningen hör till de riskmått som kontrolleras. Det av styrelsen fastställda riktvärdet för placeringar i fastigheter är 20 procent av placeringsportföljen (med tillåtelse för placeringsgruppen att verka inom intervallet procent), för placeringar i aktier och andelar 50 procent (intervall procent) samt för ränteinstrument och övriga placeringar 30 procent (intervall procent). Även begränsning av valutarisker beskrivs vid behov i placeringsplanen. Enligt placeringsplanen kan derivatinstrument förutom att användas i skyddande syfte även användas för att ställa ut köp- och säljoptioner på aktier. Ränteportföljens risk bedöms enligt modifierad duration. Kreditrisker i räntepapper bedöms utifrån kända ratinginstituts bedömningar. Likviditetsrisken bedöms utgående från hur snabbt placeringsportföljen eller delar av denna kan realiseras. Riskerna i placeringsverksamheten bedöms även utgående från olika s.k. stresstest där man prövar konsekvenserna av att aktiernas och aktiefondernas värden går ner med ett visst antal procent. Aktier och andelar noteras under övriga placeringar i bokslutets balansräkning till 34,43 (33,27) miljoner euro, medan deras gängse värde uppgår till 48,02 (55,39) miljoner euro. En generell tio procentig förändring av aktie- och andelsvärdena skulle utgående från det totala marknadsvärdet vid räkenskapsperiodens utgång uppgå till 4,80 miljoner euro. En dylik värdeförändring bör ställas i relation till bolagets egna kapital om 34,47 miljoner euro och till solvenskapitalet om 76,35 miljoner euro. Härutöver görs bedömningar av hur ränteportföljens värde utvecklas vid ränteförändringar. Operativa risker Inom ramen för riskhanteringen definieras och hanteras även operativa, ekonomiska eller säkerhetsmässiga risker. En fungerande administration säkerställs med kompetent personal och tydliga processbeskrivningar. Driftskostnaderna hålls nere genom effektiva processer, och kontrolleras kontinuerligt. Datarisker och fysiska risker som berör kontorsmiljön i händelse av brand eller liknande beskrivs i riskhanteringsplanen. Utöver detta har styrelsen fastställt en beredskapsplan, som vägledning för åtgärder som skall vidtas i samband med extraordinära händelser. Procenttalen i tabellen anger hur stort solvenskapitalet är i förhållande till respektive jämförelseobjekt. Premieintäkter, ersättningskostnader och ansvarsskuld anges efter att återförsäkrarnas andelar har räknats bort.

21 19 Not 4. Premieinkomst Direktförsäkring Återförsäkring Not 5. Poster som dragits av från premieinkomsten Kreditförluster på premiefordringar Fördelningsavgifter Premieskatt Brandskyddsavgift Trafiksäkerhetsavgift Arbetarskyddsavgift Not 6. Posten Driftskostnader i resultaträkningen Utgifter för anskaffning av försäkringar: Provisioner för direktförsäkring Provisioner för mottagen återförsäkring Övriga utgifter Kostnader för skötsel av försäkringar Förvaltningskostnader Provisioner för avgiven återförsäkring Not 7. De totala driftskostnaderna enligt funktion Ersättningsverksamheten Driftskostnader Placeringsverksamheten Not 8. Personalkostnader Löner, arvoden och naturaförmåner Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Varav till: Förvaltningsrådet Styrelsen VD Genomsnittligt antal anställda Not 9. Revisionskostnader Revisionskostnader Skatterådgivning Specialuppdrag Resekostnader

22 20 Not 10. Resultat enligt försäkringsklassgrupp Premie- Premie- Ersättnings- Drifts- Återförs. Förs.tekn. inkomster intäkter kostnader kostnader andel bidrag Lagstadgad olycksfallsförsäkring: Motorfordonsansvar: Landfordon: Brand och naturkrafter och annan skada på egendom: Övriga försäkringsklasser: Direktförsäkring sammanlagt: Återförsäkring: Försäkringsverksamheten totalt: Förändring av garantiavgiftsposten: Förändring av utjämningsbeloppet: Försäkringstekniskt bidrag:

23 21 Not 11. Nettointäkter av placeringsverksamheten Intäkter: Intäkter av placeringar i fastigheter Ränteintäkter Koncernföretag Övriga intäkter Intäkter av övriga placeringar Dividendintäkter Ränteintäkter Övriga intäkter Intäkter av fastigheter och övriga placeringar Återförda nedskrivningar Försäljningsvinster Intäkter totalt Kostnader: Kostnader som hör till fastighetsplaceringar Kostnader för övriga placeringar Räntekostnader och dylika kostnader för främmande kapital Nedskrivningar och avskrivningar Nedskrivningar Placeringsverksamhetens avskrivningar Försäljningsförluster Kostnader totalt Nettointäkter av placeringsverksamheten