Fennia Verksamhetsberättelse och bokslut

Transkript

1 Fennia 2010 Verksamhetsberättelse och bokslut

2 Fennia 2010 Verksamhetsberättelse och bokslut 3 Verkställande direktörens översikt 4 Styrelsens verksamhetsberättelse 7 Bokslut 7 Resultaträkning 10 Balansräkning 13 Moderbolagets finansieringsanalys 14 Bokslutsprinciper 18 Noter till moderbolaget 30 Nyckeltal 34 Formler för beräkning av nyckeltalen 36 Risker och riskhantering 39 Styrelsens förslag till hur vinsten ska disponeras 40 Revisionsberättelse 41 Förvaltningsrådets utlåtande 42 Fennias förvaltningsorgan

3 Verkställande direktörens översikt Fennia hade ett bra år Företagens anpassningsåtgärder avspeglades i Fennias premieinkomst Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias rörelsevinst för 2010 var 39 miljoner euro. Bolagets resultat från placeringsverksamheten var bra och solvensen stärktes. Förra året minskade premieinkomsten från skadeförsäkringen med cirka 2 procent och var 332 miljoner euro. Även premieinkomsten från den lagstadgade olycksfallsförsäkringen minskade. Orsaken till detta var i huvudsak att realekonomin lett till minskning av lönesumman där konjunkturförsämringar syns med fördröjning. Våra kundföretag anpassade sig dock i tid och lyckades under utmanande förhållanden hålla huvudet ovanför ytan, så vi klarade oss undan större kreditförluster. År 2010 präglades av ett stort antal skador, vilket ledde till att ersättningskostnaderna ökade kraftigt jämfört med året innan. De svåra väderleksförhållandena under början av året orsakade ett betydande antal företagsbränder och ökade antalet bil- och trafikskador. När man lägger till sommarens stormar och de skador som orsakades av åska, kan man säga att naturkrafterna fick Fennias meriterade riskhanteringsarbete på fall. Omfattningen av skadorna som orsakades av naturföreteelser samt de ekonomiska förlusterna och nyhetsförmedlingen om dem ökade dock människornas medvetenhet om behovet av att försäkra risker. Med andra ord finns det efterfrågan på vårt målmedvetna riskhanteringsarbete och våra försäkringsprodukter. Jag anser att utsikterna för 2011 och utvecklingen av verksamhetsförutsättningarna är rätt positiva. Ekonomin ser ut att återhämta sig, företagen mår bättre än året innan och konsumenterna har tilltro till sin ekonomi. Enligt de små och medelstora företagens bedömning är det pågående året relativt bra affärsmässigt sett, men man tror inte att den ekonomiska tillväxten längre accelererar. Det pågående årets utsikter för en ökning av Fennias premieinkomst är mot bakgrund av detta positiva. Hotbilderna i den internationella ekonomin samt naturkatastrofernas effekter medför dock egna utmaningar för försäkringsbranschen och placeringsverksamheten. Naturomvälvningar medför stor oförutsebarhet för riskhanteringens del. Vi kommer tyvärr inte heller i framtiden att undgå katastrofer, men skadorna som orsakas av dem kan minskas genom framförhållning. Vi Fenniaanställda styrs av principen Kunden är nummer ett alltid. Därför vill hela vår personal utveckla sig och ha givande kundkontakter så att ni uppriktigt kan rekommendera våra tjänster. Jag vill tacka Dig vår kund för ett gott samarbete! Antti Kuljukka

4 Styrelsens verksamhetsberättelse 2010 Styrelsens verksamhetsberättelse 2010 Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias rörelsevinst för 2010 var 39 miljoner euro. Bolagets påtagligt försämrade försäkringstekniska resultat drog kännbart ned rörelsevinsten. Bolagets resultat från placeringsverksamheten var bra och solvensen stärktes. Försäkringsverksamhet Premieinkomsten från skadeförsäkringen var 332 miljoner euro (340 mn euro). Premieinkomsten från direktförsäkringen minskade med 2 procent och var 331 miljoner euro (339 mn euro). Enligt preliminära uppgifter minskade bolagets marknadsandel till cirka 9,6 procent (10,1 %). Premieinkomsten från den mottagna återförsäkringen blev mindre än en halv miljon euro (2 mn euro). År 2010 var ett skaderikt år till följd av exceptionella väderleksförhållanden. Kölden och de svåra väderleksförhållandena i övrigt ledde i början av året till ett betydande antal brandskador och andra sakskador. Dessutom ökade antalet sakskador av sommarens stormar. Ersättningskostnaderna ökade kraftigt framför allt för att föregående års kostnader hade varit lägre än normalt. Skadekvoten utan beräkningsräntekostnader försämrades kännbart till 82,9 procent (72,5 %). Kreditförlusterna var på samma nivå som året innan, nämligen under 3 miljoner euro. Driftskostnaderna var 75 miljoner euro (72 mn euro). Driftskostnadsprocenten var till följd av ökade kostnader och en minskande premieinkomst 23,2 procent (21,6 %). Bolagets totalkostnadsprocent utan beräkningsränta försämrades till den otillfredsställande nivån 106,0 procent (94,1 %), varav skadorna utgjorde 74,6 procent (64,9 %) och driftskostnaderna och kostnaderna för ersättningshandläggning 31,4 procent (29,2 %). Premieinkomsten från den lagstadgade olycksfallsförsäkringen var 72 miljoner euro (82 mn euro); en minskning på 12,2 procent som i huvudsak berodde på att lönesumman, där den försämrade konjunkturen syns med fördröjning, sjunkit till följd av en försämrad realekonomi. Bolaget försäkrar i stor omfattning små och medelstora företag. Därför är utvecklingen av försäkringsbeståndet utsatt för nationalekonomins konjunkturväxlingar. Försäkringsgrenens skadekvot försämrades betydligt och var 94 procent (69 %). Premieinkomsten från den övriga olycksfalls- och sjukförsäkringen ökade med över 10 procent till 26 miljoner euro. Försäkringsgrenens skadekvot utvecklades i en positiv riktning till följd av de tarifflösningar som hade omsatts i praktiken under flera år. Skadekvoten var 97 procent (113 %). Premieinkomsten från trafikförsäkringen (motorfordonsansvar) var på samma nivå som föregående år, nämligen 69 miljoner euro. Skadekvoten var 83 procent (81 %). Premieinkomsten från den frivilliga bilförsäkringen (landfordon) sjönk lite till 58 miljoner euro (59 mn euro). Skadekvoten försämrades bl.a. på grund av svåra vinterförhållanden och var 77 procent (71 %). Premieinkomsten från brandförsäkringar och övriga egendomsförsäkringar förblev oförändrad och var 40 miljoner euro. Premieinkomsten från brandförsäkringar och övriga egendomsförsäkringar för privathushåll ökade lite och var 35 miljoner euro. Företagssektorns skadekvot försämrades kännbart på grund av att egendomsersättningarna ökade avsevärt till följd av talrika storskador. I fråga om olycksfalls- och trafikförsäkringar har skadeförsäkringsbolagen haft i balansräkningen en garantiavgiftspost, som man avstod ifrån i och med en lagändring som trädde i kraft i slutet av året. Till följd av lagändringen upplöstes garantiavgiftsposten i bolagets balansräkning. När det gäller den lagstadgade olycksfallsförsäkringen överfördes garantiavgiftsposten till det s.k. fördelningssaldot och upplöses under de kommande tre åren genom att beaktas i olycksfallsförsäkringspremierna. Trafikförsäkringens garantiavgiftspost överfördes till det utjämningsbelopp från vilket den en gång i tiden hade finansierats. 4 Fennia

5 Styrelsens verksamhetsberättelse 2010 Fennia, moderbolag Placeringsbestånd mn euro (1 180 mn euro) Placeringsverksamhetens avkastningsprocent 6,8 % (11,5 %) * Avkastningsprocent per placeringsslag Övriga placeringar 2,8 % (2,6 %) * -4,3 % (4,9 %) Övriga finansmarknadsinstrument 5,7 % (6,0 %) * 1,8 % (3,8 %) Aktier och andelar 21,4 % (14,7 %) * 18,7 % (15,6 %) Masskuldebrevslån 46,5 % (55,6 %) * 5,1 % (16,4 %) Fastighetsplaceringar 23,6 % (21,2 %) * 5,5 % (2,1 %) Placeringsverksamhet Nettointäkterna från bolagets placeringsverksamhet enligt gängse värde var 83 miljoner euro (123 mn euro). Placeringsverksamhetens nettoavkastning på sysselsatt kapital var 6,8 procent (11,5 %). Placeringstillgångarna enligt gängse värde (inklusive upplupna räntor) var vid årets slut miljoner euro (1 180 mn euro). Masskuldebrevslån och placeringar i långa räntefonder utgjorde 47 procent av placeringsbeståndet, och penningmarknadsplaceringar och depositioner 6 procent. Aktier, placeringar i aktiefonder och kapitalfonder utgjorde 21 procent, fastighetsplaceringar 24 procent och övriga placeringar 2 procent. Resultat och solvens Bolagets rörelsevinst var 39 miljoner euro (69 mn euro). Rörelsevinsten minskade till följd av att det försäkringstekniska resultatet försämrades avsevärt. På grund av lagändringen som rörde garantiavgiftposten uppstod en förbättring av engångskaraktär i rörelsevinsten som ökade med 6 miljoner euro Till följd av en ogynnsam skadeutveckling minskade utjämningsbeloppet med 6 miljoner euro, men det ökade genom en engångshändelse med lite över 6 miljoner på grund av ändringarna som rörde garantiavgiftposten. Utjämningsbeloppet blev på så sätt på föregående års nivå eller med andra ord 217 miljoner euro. Bolagets verksamhetskapital ökade till 285 miljoner euro (246 mn euro). Bolagets solvenskapital steg till 502 miljoner euro (462 mn euro). Solvensprocenten, dvs. solvenskapitalet i förhållande till intäkterna av premieinkomsterna, ökade till 155,0 procent (138,5 %). Företagsledning och personal Under verksamhetsåret bestod Fennias styrelse av kommerserådet Eero Lehti (ordförande), trafikrådet Esko Penttilä (vice ordförande), verkställande direktör Jouko Kemppi, verkställande direktör Lars Koski, professor Eva Liljeblom, industrirådet Rauno Mattila, styrelseordförande Antti Vaahto, Juha Valkamo och styrelseordförande Juhani Vesterinen. Styrelsesuppleant var Lasse Heiniö. Styrelsen sammanträdde sammanlagt nio gånger under verksamhetsåret. För de ordinarie medlemmarnas del var närvaroprocenten 81 procent och för suppleanternas del 67 procent. Bolagets var Antti Kuljukka. Till nya medlemmar av förvaltningsrådet utsågs på bolagsstämman den 19 april 2010 kundchef Jouko Hälikkä, Marianne Kaasalainen, Seppo Kukkola och verkställande direktör Heikki Vauhkonen. År 2010 hade bolaget i medeltal 995 anställda (986). Koncernstruktur Till Ömsesidiga Försäkringsbolaget Fennias koncernbokslut fogas Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv på basis av bolagets underkoncernbokslut. Moderbolaget äger 60 procent av Fennia Liv. Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia, som också ingår i Fennia-gruppen, äger 40 procent av Fennia Liv. Till koncernbokslutet fogas också efennia Oy. Fennia äger 20 procent av bolaget och rösträtten är 63,6 procent. Till koncernen har dessutom fogats Finlands Skadeinspektion SVT Ab, som ägs till 100 procent av bolaget efter förvärvet I slutet av 2010 hörde till koncernen ytterligare 31 fastighetsbolag, av vilka 17 tillhörde den underkoncern som utgjordes av Fennia Liv. Dessutom har Uudenmaan Pääomarahasto Oy sammanslagits till koncernen som intresseföretag. Koncernbokslut Resultatet av koncernens livförsäkringsverksamhet var bra och solvensen stärktes. Premieinkomsten för Fennia 5

6 Styrelsens verksamhetsberättelse 2010 livförsäkringen var 60 miljoner euro (70 mn euro). De utbetalda ersättningarna sjönk till 52 miljoner euro (53 mn euro). Driftskostnaderna för livförsäkringsverksamheten var 8 miljoner euro. Omkostnadsprocenten (av belastningsinkomsten) försämrades till 105,2 procent (99,1 %). Resultatet av koncernens placeringsverksamhet enligt gängse värde var 163 miljoner euro (241 mn euro), varav fondförsäkringarna utgjorde 43 miljoner euro (59 mn euro). Koncernens värderingsdifferenser ökade till 144 miljoner euro (128 mn euro). Koncernens rörelsevinst var 59 miljoner euro (84 mn euro). Koncernens fria egna kapital var 200 miljoner euro (163 mn euro). Koncernens solvenskapital uppgick till 583 miljoner euro (529 mn euro). Riskhantering Riskhanteringen inom Fenniakoncernen bygger på en riskhanteringsplan, som årligen behandlas i styrelserna. En ledningsgrupp för riskhantering, som utsetts av en, koordinerar och styr riskhanteringsverksamheten. En intern revision, som är oberoende av affärsverksamheten, utvärderar om den interna kontrollen ordnats på tillbörligt sätt. Försäkringsverksamheten baserar sig på risktagande och kontrollerad riskhantering. De största riskerna är förknippade med riskurval och prissättning, återförsäkringsskydd och ansvarsskuld. Riskurval kan hanteras genom riskanalyser och genom att följa godkända direktiv om riskurval. Produktspecifika skadefrekvenser och utvecklingen av skadekostnaderna följs upp kontinuerligt. Placeringsverksamheten baserar sig på de placeringsplaner som godkänns i bolagsstyrelserna och som preciserar bland annat allokeringen av placeringar och slår fast ansvar och befogenheter för dem som i praktiken verkar inom placeringsverksamheten. När allokeringen av placeringar fastställs beaktas bolagens risktäckningskapacitet. Vid hantering av operativa risker är målet att säkra att bolaget inte drabbas av risker som äventyrar dess funktionsförmåga i anslutning till processer, personal, datasystem, säkerhet eller juridiska frågor. Ansvaret för hanteringen av operativa risker ligger hos affärsverksamhetsenheterna. I bolaget görs regelbundet en riskhanteringskartläggning och man upprätthåller en kontinuitetsplan över affärsverksamheten. Utsikter för pågående räkenskapsperiod Den positiva konjunkturutveckling som började i fjol lär fortsätta under Den inhemska produktionen kommer antagligen att öka, vilket antagligen i sin tur leder till förbättrad sysselsättning. Det är emellertid ännu lång väg kvar till den produktionsnivå som föregick den ekonomiska kris som började En positiv utveckling av ekonomin är hotad om den europeiska skuldkrisen inte klaras av. Även en utvidgning av oroligheterna i Mellanöstern samt en efterföljande höjning av oljepriset kan inverka negativt på ekonomin. Förra årets exceptionella väderleksförhållanden förväntas inte upprepa sig i samma omfattning, trots att köldperioden under årets början tyder på det. Den ekonomiska återhämtningen syns i form av aktiverad företagsverksamhet, som vi tror leder till ökad försäkringspremieinkomst. Särskilt premieinkomsten från den lagstadgade olycksfallsförsäkringen kommer antagligen att öka under pågående år. Om dessa faktorer uppfylls, leder det till att en lägre skadekvot i enlighet med våra mål nås med stöd av långsiktigt riskhanteringsarbete. I bolaget pågår flera omfattande utvecklingsprojekt, av vilka ett av de mest betydande är att implementera tillsynsramen Solvens II. Att effektivera riskhanteringen och se till att den blir ett system som styr hela bolaget är en stor och arbetskrävande utmaning, som när den blir framgångsrik i sista hand gagnar kunden. 6 Fennia

7 Resultaträkning Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter Försäkringsteknisk kalkyl 2 Skadeförsäkring Premieintäkter Premieinkomst Återförsäkrares andel Totalförändring i premieansvaret Beståndsöverföring Premieintäkter sammanlagt Övriga försäkringstekniska intäkter Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar Återförsäkrares andel Totalförändring i ersättningsansvaret Beståndsöverföring Återförsäkrares andel Ersättningskostnader sammanlagt Förändring i garantiavgiftsposten Driftskostnader Övriga försäkringstekniska kostnader Försäkringstekniskt bidrag före förändring i utjämningsbeloppet Förändring i utjämningsbeloppet Totalförändring i utjämningsbeloppet Beståndsöverföring Försäkringstekniskt bidrag Fennia 7

8 1 000 Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter Försäkringsteknisk kalkyl Livförsäkring Premieinkomst Premieinkomst Återförsäkrares andel Premieinkomst sammanlagt Andel av nettointäkterna från placeringsverksamheten Ersättningskostnader Utbetalda ersättningar Återförsäkrares andel Förändring i ersättningsanvaret Ersättningskostnader sammanlagt Förändring i premieansvaret Driftskostnader Försäkringstekniskt resultat Fennia

9 1 000 Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter Annan än försäkringsteknisk kalkyl Skadeförsäkringens tekniska bidrag Livförsäkringens tekniska resultat Intäkter av placeringsverksamheten Uppskrivningar av placeringar Kostnader för placeringsverksamheten Korrigering av uppskrivningar av placeringar Överföring av placeringsverksamhetens nettointäktsandel Övriga intäkter Övriga Övriga kostnader Övriga Andel av intresseföretagens vinster Inkomstskatt för den egentliga verksamheten Skatt för räkenskapsperioden Skatt för tidigare räkenskapsperioder Latent skatt Vinst av den egentliga verksamheten Minoritetsandelar Bokslutsdispositioner Förändring i avskrivningsdifferensen Räkenskapsperiodens vinst Fennia 9

10 Balansräkning Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter AKTIVA Immateriella tillgångar Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar Placeringar 7 Fastighetsplaceringar Fastigheter och fastighetsaktier Lånefordringar hos företag inom samma koncern Lånefordringar hos ägarintresseföretag Placeringar i företag inom samma koncern och i ägarintresseföretag Aktier och andelar i företag inom samma koncern Aktier och andelar i intresseföretag Övriga placeringar Aktier och andelar Finansmarknadsinstrument Fordringar på inteckningslån Övriga lånefordringar Depositioner Depåfordringar inom återförsäkring Placeringar sammanlagt Placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar Fordringar Vid direktförsäkringsverksamhet Hos försäkringstagare Vid återförsäkringsverksamhet Övriga fordringar Latenta skattefordringar Fennia

11 1 000 Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter Övriga tillgångar Materiella tillgångar Maskiner och inventarier Varulager Kassa och bank Aktiva resultatregleringar Räntor och hyror Övriga aktiva resultatregleringar Fennia 11

12 Balansräkning Koncernen Koncernen Moderbolaget Moderbolaget Noter PASSIVA Eget kapital 16 Grundfond Garantikapital Uppskrivningsfond Säkerhetsfond Styrelsens dispositionsmedel Vinst från tidigare räkenskapsperioder Räkenskapsperiodens vinst Ackumulerade bokslutsdispositioner Avskrivningsdifferens Minoritetsandelar Koncernreserv Försäkringsteknisk ansvarsskuld Premieansvar inom skadeförsäkring Premieansvar inom livförsäkring Ersättningsansvar inom skadeförsäkring Återförsäkrares andel Ersättningsansvar inom livförsäkring Utjämningsbelopp inom skadeförsäkring Garantiavgiftspost inom skadeförsäkring Försäkringsteknisk ansvarsskuld sammanlagt Ansvarsskuld för fondförsäkringar Skulder Av återförsäkringsverksamhet Övriga skulder Latenta skatteskulder Passiva resultatregleringar Fennia

13 Moderbolagets finansieringsanalys Indirekt finansieringsanalys Rörelseverksamhetens kassaflöde Vinst av den egentliga verksamheten Korrektivposter Förändring i den försäkringstekniska ansvarsskulden Nedskrivningar och uppskrivningar av placeringar Avskrivningar enligt plan Övriga korrektivposter Kassaflöde före förändring i rörelsekapital Förändring i rörelsekapital: Minskning/ökning av kortfristiga räntefria rörelsefordringar Ökning/minskning av kortfristiga räntefria skulder Rörelseverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter Betalda räntor och betalningar för rörelseverksamhetens övriga finansiella kostnader Betalda direkta skatter Rörelseverksamhetens kassaflöde Investeringarnas kassaflöde Investeringar i placeringar (exkl. likvida medel) Överlåtelseinkomster av placeringar (exkl. likvida medel) Investeringar i och överlåtelseinkomster av materiella och immateriella tillgångar samt av övriga tillgångar (netto) Investeringarnas kassaflöde Förändring i likvida medel Likvida medel vid räkenskapsperiodens början Likvida medel vid räkenskapsperiodens slut Fennia 13

14 Bokslutsprinciper Bokslutet har upprättats enligt bokföringslagen och lagarna om aktiebolag och försäkringsbolag samt i enlighet med beslut, föreskrifter och anvisningar från de myndigheter som övervakar försäkringsbolagen. Placeringarnas bokföringsvärde Byggnader och konstruktioner tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften med avdrag för avskrivningarna enligt plan eller till ett lägre gängse värde. Fastighetsaktier samt mark- och vattenområden tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften eller till ett lägre gängse värde. Intäktsförda uppskrivningar på byggnader avskrivs enligt plan. Aktier och andelar som ingår i placeringarna tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften eller till ett lägre gängse värde. Aktier och andelar som hänför sig till anläggningstillgångar tas upp till anskaffningsutgiften eller till ett lägre gängse värde om värdesänkningen anses bestående. Anskaffningsutgiften beräknas med hjälp av medelpriset. Finansmarknadsinstrument tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften. Anskaffningsutgiften beräknas med hjälp av medelpriset. Differensen mellan finansmarknadsinstrumentens nominella värde och anskaffningsutgift periodiseras bland ränteintäkterna eller som avdrag för dessa under finansmarknadsinstrumentets löptid. Motposten bokförs som en ökning eller minskning av anskaffningsutgiften. Värdeförändringar till följd av fluktuationer i räntenivån har inte bokförts. Nedskrivningar i anslutning till emittentens kreditvärdighet bokförs i resultatet. De nedskrivningar som tidigare gjorts av placeringar återförs till placeringarnas värde till den del som det gängse värdet överskrider bokföringsvärdet. Derivatinstrument används i första hand till att skydda placeringsportföljerna. Derivaten bokförs dock som icke-skyddande derivatkontrakt. Vinster och förluster som uppkommit under räkenskapsperioden till följd av att derivatkontrakt stängts eller förfallit har bokförts som intäkter eller kostnader för räkenskapsperioden. Den negativa differensen mellan det gängse värdet för ett icke-skyddande derivatkontrakt och ett högre bokföringsvärde/en högre avtalskurs bokförs som kostnad. Orealiserade intäkter bokförs inte. Placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar värderas till gängse värde. Bokföringsvärde för annan egendom än placeringar Som övriga utgifter med lång verkningstid har utgifter för totalrenovering av lägenheter och för planering av datasystem aktiverats. Dessa och inventarier tas i balansräkningen upp till anskaffningsutgiften med avdrag för avskrivningar enligt plan. Premiefordringar tas i balansräkningen upp till det sannolika värdet och övriga fordringar till det nominella värdet eller till ett bestående lägre sannolikt värde. Från premiefordringarnas nominella värde har annullationer som baserar sig på tidigare erfarenhet dragits av, varvid man får det sannolika värdet. En fordran som sannolikt inte kommer att betalas bokförs som kreditförlust. Avskrivningar enligt plan Avskrivningar enligt plan görs som lineära avskrivningar på anskaffningsutgiften baserade på ekonomisk verkningstid. De uppskattade avskrivningstiderna är i genomsnitt följande: Immateriella rättigheter (dataprogram) 3 7 år Aktiverad dataplanering 3 7 år Övriga utgifter med lång verkningstid 10 år Kontors-, affärs- och industribyggnader år Beståndsdelar i byggnader år Transportmedel och datautrustning 3 5 år Kontorsmaskiner och -inventarier 7 år Uppskrivningar av placeringar Uppskrivningar av placeringar som hänför sig till placeringstillgångar och till placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar samt korrektivposter till uppskrivningarna bokförs så att de inverkar på resultatet. Uppskrivningar av placeringar som hänför sig till anläggningstillgångar och återföringar av dem förs mot uppskrivningsfonden under det bundna egna kapitalet. Intäktsförda uppskrivningar på byggnader avskrivs enligt plan. Placeringarnas gängse värde Fastigheternas gängse värden fastställs årligen fastighetsvis med utgångspunkt i beräkningar av bolagets egna experter. I bokslutet har 14 Fennia

15 en försiktig värdering tillämpats. I situationer där den rätta nivån på en försiktig värdering har behövt säkerställas har man låtit göra utomstående värderingar av fastigheternas gängse värden. Värderingarna har då gjorts av ett landsomfattande bolag som vid sidan av sin övriga verksamhet specialiserat sig på fastighetsvärdering. Som gängse värde för aktier och andelar i livförsäkringsbolaget, som är dotterbolag, tillämpas ett försiktigt kalkylerat sannolikt överlåtelsepris som baserar sig på dotterbolagets substansvärde. För noterade värdepapper och för sådana värdepapper som har en marknad används som gängse värde årets sista tillgängliga kurs enligt fortlöpande handel, eller om den saknas, den sista avslutskursen. Som gängse värde för värdepapper som inte noteras används det sannolika överlåtelsepriset, den återstående anskaffningsutgiften eller ett substansvärde. Som gängse värde för kapitalinvesteringsfonderna har tillämpats anskaffningsutgiften eller de värderingar som förvaltningsbolaget uppgett om fondens gängse värde. Derivatkontrakt värderas till gängse värde på bokslutsdagen. Från verksamhetskapitalet avdras eventuell maximiförlust för icke-skyddande derivatkontrakt. Som gängse värde för fordringar tillämpas det nominella värdet eller ett lägre sannolikt värde. Poster i utländsk valuta Affärstransaktioner i utländsk valuta bokförs enligt transaktionsdagens kurs. Fordringar och skulder i utländsk valuta liksom gängse värde för placeringar har i bokslutet omvandlats till euro enligt Europeiska centralbankens kurs på bokslutsdagen. Kursdifferenser som uppkommit under räkenskapsperioden och vid bokslutet bokförs som korrigeringsposter till de berörda inkomsterna och utgifterna eller som intäkter och kostnader av placeringsverksamheten om kursdifferenserna hör till finansieringstransaktioner. Kursdifferenser i den försäkringstekniska kalkylen har i resultaträkningen inte överförts till intäkter/kostnader av placeringsverksamheten. Att överföringen inte gjorts har ingen effekt på den korrekta och tillräckliga bild som resultaträkningen ger av hur resultatet bildats. Arrangemang för personalens pensioner Pensionsskyddet för personalen i koncernbolagen har ordnats genom ArPL-försäkringar i Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia. Pensionsförsäkringspremierna bokförs i resultaträkningen enligt prestationsprincipen. Ackumulerade bokslutsdispositioner och hantering av latenta skatter Lagstiftningen gör det möjligt att bokföra frivilliga reserver samt avskrivningar som överskrider planen. I koncernbolagens bokslut avdras inte den latenta skatteskulden från ackumulerade bokslutsdispositioner, fonderade uppskrivningar och värderingsdifferenser på placeringar. Intäktsförda uppskrivningar är skattepliktig inkomst. Latenta skattefordringar till följd av periodiseringsdifferenser i bokföring och beskattning har inte tagits upp i koncernbolagens bokslut. Koncernbolagen har inte motsvarande latenta skatteskulder. I koncernbokslutet har latenta skatteskulder och latenta skattefordringar till följd av konsolideringsåtgärder, fonderade uppskrivningar och periodiseringsdifferenser bokförts. I koncernbokslutet har de frivilliga reserverna och den ackumulerade avskrivningsdifferensen delats upp i ändring i den latenta skatteskulden och i räkenskapsperiodens resultat samt i latent skatteskuld och i eget kapital. Den tillämpade skattesatsen är 26 procent. Förändring i bokföringsprinciperna för skadeförsäkring I slutet av 2010 trädde en lagändring om den s.k. garantiavgiftsposten i kraft. I fråga om lagstadgad olycksfallsförsäkring och trafikförsäkring skulle skadeförsäkringsbolagen på förhand förbereda sig på eventuellt solidariskt ansvar genom att bilda en särskild garantiavgiftspost i balansräkningen. Lagändringen ledde till att man avstod från förhandsförberedelse i form av en garantiavgiftspost och att skadeförsäkringsbolagen inte längre behöver reservera en garantiavgiftspost i sina resultaträkningar. Enligt lagens bestämmelser bokfördes de belopp som motsvarade garantiavgiftsposten som intäkter under övriga försäkringstekniska intäkter i resultaträkningen. Det garantiavgiftsbelopp som ackumulerats före den 31 december 2010 i olycksfallsförsäkringen bokfördes som kostnad under övriga försäkringstekniska kostnader i resultaträkningen och under fördelningssaldot i balansräkningen. Den garantiavgiftspost som ackumulerats före den 31 december 2010 i trafikförsäkringen bokfördes som en förändring i utjämningsbeloppet i resultaträkningen samt i utjämningsbeloppet i balansräkningen. Skadeförsäkringens ersättningsansvar Ersättningsansvaret omfattar de ersättningsbelopp som bolaget ska betala efter räkenskapsåret och som orsakats av skador som inträffat under räkenskapsåret eller tidigare samt av andra försäkringsfall. År 2009 tog bolaget i bruk nya beräkningsgrunder för ersättningsansvaret. Till följd av de nya beräkningsgrunderna minskade Fennia 15

16 ersättningsansvaret enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkringen med cirka 3 miljoner euro år Ansvarsskulden inom egendomsförsäkringar ökade med drygt 3 miljoner euro, så ändringen har inte i väsentlig grad påverkat det totala beloppet på ansvarsskulden och skadekvoten. Vid beräkning av ersättningsansvaret för alla ersättningar i pensionsform tillämpas förräntning, och den tillämpade räntesatsen är 3,0 procent i patientförsäkring och 3,5 procent i övriga försäkringsgrenar. På andra delar av ersättningsansvaret tilllämpas inte förräntning. Till ersättningsansvaret hör också det utjämningsbelopp som separat ska tas upp i balansräkningen. Utjämningsbeloppet är en buffert som kalkylerats i händelse av skaderika år. Storleken på utjämningsbeloppet bestäms på de grunder som Finansinspektionen fastställer för bolaget. Ansvarsskuld för livförsäkringen Vid beräkning av ansvarsskulden följs både lagen om försäkringsbolag och social- och hälsovårdsministeriets och Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar. Vid försäkringar som är bundna till placeringarnas värdeutveckling (fondförsäkringar) används ingen beräkningsränta. För övriga försäkringar beräknas ansvarsskulden försäkringsvis, och den beräkningsränta som tillämpas varierar enligt följande: För den individuella liv- och pensionsförsäkringen inklusive kapitaliseringsavtal tillämpas en beräkningsränta på 4,5 procent på avtal som börjat gälla före , 3,5 procent på avtal som börjat gälla efter och 2,5 procent på avtal som börjat gälla efter I en del av kapitaliseringsavtalen är beräkningsräntan 2 procent eller 1 procent. För den icke formbundna gruppensionsförsäkringen är beräkningsräntan 3,5 procent. För ansvarsskuld som ackumulerats före har den ändrade beräkningsräntans (från 4,25 procent till 3,5 procent) effekt aktiverats i ansvarsskulden och den kommer att avskrivas i jämna belopp under 15 års tid. För individuella pensionsförsäkringar som börjat gälla före är beräkningsräntan 4,5 procent. För att uppfylla räntekravet ökades ansvarsskulden med totalt 17 miljoner euro under tidigare år, vilket betyder att det årliga avkastningskravet för detta bestånd är cirka 3,5 procent. År 2010 gjordes ett tillägg på 8 miljoner euro för att uppfylla beräkningsräntekravet på pensionsförsäkringar. För de individuella pensionsförsäkringarnas del som börjat gälla före har den aktiverade anskaffningsutgiften dragits av från premieansvaret. Amorteringstiden för denna s.k. zillmering bestäms per försäkring och är högst sju år. Zillmeringen har fastslagits på ett sådant sätt att de belastningar som motsvarar försäkringarna räcker till för framtida amorteringar. Skälighetsprincipen Enligt 13 kap. 2 i lagen om försäkringsbolag ska livförsäkringsbolag tillämpa den s.k. skälighetsprincipen i fråga om sådana försäkringar som enligt försäkringsavtalet berättigar till extra förmåner som utdelas enligt de överskott som försäkringarna eventuellt avkastar. Denna princip förutsätter att en skälig del av det överskott som dessa försäkringar avkastar i form av extra förmåner ska återföras till de aktuella försäkringarna om detta inte förhindras av solvenskraven. Fennia Livs mål är att på lång sikt ge försäkringskapitalet i försäkringar som är berättigade till utdelning av överskottet en bruttoavkastning som motsvarar minst den riskfria räntan. Försäkringens duration och återköpsrätt beaktas då de extra förmånerna delas ut. Beloppet på den utdelade avkastningen bestäms på basis av de långsiktiga nettointäkterna för bolagets placeringar. Med försäkringens totalränta avses försäkringsavtalets beräkningsränta och den tilläggsränta som ska gottskrivas det aktuella avtalet. I beloppet av den tillläggsränta som gottskrivs försäkringen tas avtalets beräkningsräntenivå i beaktande. När bolagets nettointäkter för placeringar är låga sänks nivån på de extra förmånerna. Totalräntan på försäkringar med en lägre beräkningsränta kan då underskrida den högsta beräkningsräntan. När placeringarnas nettoavkastning är hög, kan försäkringar med en lägre beräkningsränta få en högre totalränta än försäkringar med en högre beräkningsränta. När det gäller nivån på de extra förmånerna strävar vi efter kontinuitet, vilket leder till att överskottet från placeringsintäkterna kan periodiseras till att utdelas som en extra förmån till den berörda gruppen försäkrade under kommande år. I förhållande till övriga försäkringsbolag och andra former av lågriskplaceringar strävar bolaget efter konkurrenskraftiga extra förmåner. Nivån på de extra förmånerna begränsas av avkastningskraven som ägarna har fastställt för kapitalet samt av bolagets solvensmål. Ett sådant solvensmål uppställs att alla solvensgränser som lagstiftarna förutsätter överskrids och att bolaget kan ta risker i sin placeringsverksamhet i den mån som placeringsplanen förutsätter för att det årligen fastställda avkastningsmålet ska uppnås. Fennia Livs styrelse fastställer tilläggsräntan kvartalsvis på förhand. Beloppet på de kommande extra förmånerna kan dock ändras även 16 Fennia

17 under kvartalet om solvensen eller den allmänna marknadssituationen förutsätter det. I risklivförsäkringarna tillämpas den så kallade skälighetsprincipen i dödsfallsskyddet för namngivna försäkringsgrupper i form av höjda ersättningsbelopp. Målen för de extra förmånerna är inte bindande och inte en del av försäkringsavtalet som tecknats mellan bolaget och försäkringstagaren. Målen för de extra förmånerna gäller tills vidare och bolaget förbehåller sig rätten att ändra dessa mål. Koncernbokslut I Fennias koncernbokslut har alla de dotterbolag tagits med där moderbolaget direkt eller indirekt har över hälften av rösträtten. Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv hör till koncernen som ett dotterbolag. Fennia Liv och dess dotterbolag inkluderas i koncernbokslutet på basis av Fennia Livs underkoncernbokslut. EFennia Oy är Fennias dotterbolag (20 procents ägarandel, rösträtt 63,6 procent). Finlands Skadeinspektion SVT Ab blev Fennias dotterbolag (100 procents ägarandel) efter det tilläggsförvärv som gjordes De övriga dotterbolagen som upptagits i koncernbokslutet är alla fastighetsbolag. I slutet av 2010 hörde till koncernen 31 fastighetsbolag, av vilka 17 tillhörde den underkoncern som utgjordes av Fennia Liv. Koncernbokslutet har upprättats som en sammanställning av moderbolagets och dotterbolagens resultaträkningar, balansräkningar och noter. Bolagens interna fordringar och skulder, intäkter och kostnader, vinstutdelning samt inbördes aktieinnehav har eliminerats. Från resultatet och det egna kapitalet har minoritetsandelen avskiljts som en separat post. Inbördes aktieinnehav har eliminerats genom förvärvsmetoden. Den koncernaktiva som hänför sig till anläggningstillgångsposter avskrivs enligt avskrivningsplanen för den berörda anläggningstillgångsposten. Koncerngoodwill som inte har hänförts har avskrivits i sin helhet. De uppskrivningar som fanns i fastighetsdotterbolagens bokföring när aktierna förvärvades har återförts, eftersom grunden för att de genomförts har inverkat på anskaffningspriset för dotterbolagets aktier. I koncernbokslutet har de bolag där koncernen kontrollerar procent av rösträtten tagits med som intresseföretag genom kapitalandelsmetoden. Undantag utgör innehaven (20 50 procent) i ömsesidiga bostads- och fastighetsaktiebolag som inte tas in i koncernbokslutet. Att de lämnas utanför har ingen väsentlig inverkan på koncernens resultat och fria egna kapital. Koncernbolagen Fennias koncernbokslut inkluderar som nya dotterbolag Finlands Skadeinspektion SVT Ab Kiinteistö Oy Ruosilantie 11 Kiinteistö Oy Tampereen Rautatienkatu 21 Koncernbokslutet inkluderar följande dotterbolag efennia Oy Emmelia Oy Asunto Oy Espoon Myllynkivi Asunto Oy Helsingin Vattuniemenkuja 8 Asunto Oy Helsingin Viikinportti Asunto Oy Keravan Jaakonkulma Asunto Oy Linnankoskenkatu 11 Asunto Oy Oulun Alppilan Ruusu Kiinteistö Oy Eagle Lahti Kiinteistö Oy Joensuun Metropol Kiinteistö Oy Ornant Kiinteistö Oy Ruosilantie 4-6 Kiinteistö Oy Televisiokatu 1 Kiinteistö Oy Televisiokatu 3 Försäkringsaktiebolaget Fennia Liv nya dotterbolag Asunto Oy Tampereen Vuoreksen Puistokatu 76 Kiinteistö Oy Espoon Juvankartanontie 5 Kiinteistö Oy Espoon Kiilaniityntie 2 dotterbolag Asunto Oy Jyväskylän Jontikka Kiinteistö Oy Espoon Niittyrinne 1 Kiinteistö Oy Kaakkurin Liikekeskus Kiinteistö Oy Kalevankatu 9 Kiinteistö Oy Koivuhaanportti 1-5 Kiinteistö Oy Mikkelin Hallituskatu 1 Kiinteistö Oy Nevametsä Kiinteistö Oy Pirkkalan Tuottotie 2 Kiinteistö Oy Sellukatu 5 Kiinteistö Oy Teohypo Kiinteistö Oy Tuusulan Pakkasraitti 2A Kiinteistö Oy Vaajakosken Varaslahdentie 6 Kiinteistö Oy Vasaramestari Kiinteistö Oy Vasaraperän Liikekeskus Koncernbokslutet inkluderar som intresseföretag Uudenmaan Pääomarahasto Oy Fennia 17

18 Noter till moderbolaget Noter till resultaträkningen och balansräkningen Premieinkomst Skadeförsäkring Direktförsäkring Från hemlandet Återförsäkring Premieinkomst före återförsäkrares andel Fennia 2. Resultat enligt försäkringsklassgrupp Försäkringsklassgrupp År Premieinkomst Premieintäkter Ersättnings- Driftskostnader Åter- Försäkringstekniskt före åter- före åter- kostnader före åter- försäkrares bidrag före förförsäkrares försäkrares före åter- försäkrares andel ändring i garantiandel andel försäkrares provisioner och avgiftsposten och andel vinstandelar utjämningsbeloppet Lagstadgat olycksfall Övriga olycksfall och sjukdomar Motorfordons ansvar Landfordon Brand och annan skada på egendom Ansvar Övriga DIREKTFÖRSÄKRING SAMMANLAGT Återförsäkring SAMMANLAGT Förändring i 2010 garantiavgiftsposten Försäkringstekniska intäkter och kostnader Förändring i utjämningsbeloppet FÖRSÄKRINGS TEKNISKT BIDRAG

19 Poster som avdragits från premieinkomsten Kreditförluster på premiefordringar Fördelningsavgifter Premieskatt Brandskyddsavgift Trafiksäkerhetsavgift Arbetarskyddsavgift Specifikation av driftskostnader Totala driftskostnader enligt funktion Utbetalda ersättningar Driftskostnader Kostnader för skötsel av placeringsverksamheten Övriga kostnader Sammanlagt Funktionsspecifika avskrivningar enligt plan Utbetalda ersättningar Driftskostnader Kostnader för skötsel av placeringsverksamheten Sammanlagt Specifikation av driftskostnaderna i resultaträkningen Utgifter för anskaffning av försäkringar Provisioner för direktförsäkring Provisioner och vinstandelar för mottagen återförsäkring Övriga utgifter för anskaffning av försäkringar Sammanlagt Kostnader för skötsel av försäkringar Förvaltningskostnader Provisioner och vinstandelar för avgiven återförsäkring Sammanlagt Fennia 19

20 Specifikation av personalkostnader, personalen och medlemmarna i de olika organen Personalkostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Sammanlagt Löner och arvoden till ledningen Verkställande direktören och ens ställföreträdare Styrelsen Förvaltningsrådet Sammanlagt Pensionsåldern för en bestäms enligt ArPL. Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden Kontorspersonal Försäljningspersonal Sammanlagt Revisorns arvoden Revision Skatterådgivning 14 4 Övriga tjänster 1 1 Sammanlagt Fennia

21 Specifikation av nettointäkterna från placeringsverksamheten Intäkter av placeringsverksamheten Intäkter av placeringar i företag inom samma koncern Dividendintäkter Intäkter av fastighetsplaceringar Ränteintäkter Från företag inom samma koncern Övriga intäkter Från företag inom samma koncern Från övriga företag Sammanlagt Intäkter av övriga placeringar Dividendintäkter Ränteintäkter Övriga intäkter Sammanlagt Sammanlagt Återförda nedskrivningar Försäljningsvinster SAMMANLAGT Kostnader för placeringsverksamheten Kostnader för fastighetsplaceringar Till företag inom samma koncern Till övriga företag Sammanlagt Kostnader för övriga placeringar Räntekostnader och övriga kostnader för främmande kapital Till övriga företag Sammanlagt Sammanlagt Nedskrivningar och avskrivningar Nedskrivningar Byggnadsavskrivningar enligt plan Sammanlagt Försäljningsförluster SAMMANLAGT Nettointäkter av placeringsverksamheten i resultaträkningen Fennia 21

22 1 000 Placeringar Placeringar Återstående Bokförings- Gängse Återstående Bokförings- Gängse anskaffnings- värde värde anskaffnings- värde värde utgift utgift 7. Gängse värde och värderingsdifferens för placeringar Fastighetsplaceringar Fastigheter Fastighetsaktier i företag inom samma koncern Fastighetsaktier i ägarintresseföretag Övriga fastighetsaktier Lånefordringar hos företag inom samma koncern Placeringar i företag inom samma koncern Aktier och andelar Placeringar i ägarintresseföretag Aktier och andelar Övriga placeringar Aktier och andelar Finansmarknadsinstrument Fordringar på inteckningslån Övriga lånefordringar Depåfordringar inom återförsäkring I den återstående anskaffningsutgiften för finansmarknadsinstrument ingår skillnaden mellan det nominella värdet och anskaffningspriset, periodiserad som ränteintäkter eller som en minskning av dessa I bokföringsvärdet ingår Intäktsförda uppskrivningar Övriga uppskrivningar Värderingsdifferens (skillnaden mellan gängse värde och bokföringsvärde) Värderingsdifferensen i icke-skyddande derivatkontrakt Fennia

23 Förändringar i fastighetsplaceringar Fastigheter och Lånefordringar fastighetsaktier hos företag inom samma koncern 8. Fastighetsplaceringar Anskaffningsutgift Ökningar Minskningar Anskaffningsutgift Ackumulerade avskrivningar Avskrivningar under räkenskapsperioden Ackumulerade avskrivningar Nedskrivningar Räkenskapsperiodens nedskrivningar -280 Återföringar av nedskrivningar 110 Nedskrivningar Uppskrivningar Uppskrivningar Bokföringsvärde Fastigheter och fastighetsaktier i eget bruk: Återstående anskaffningsutgift Bokföringsvärde Gängse värde Förändringar i företag inom samma koncern och i ägarintresseföretag Aktier och andelar i företag inom samma koncern Aktier och andelar i ägarintresseföretag 9. Placeringar i företag inom samma koncern och i ägarintresseföretag Anskaffningsutgift Ökningar Överföringar mellan poster Anskaffningsutgift Bokföringsvärde Fennia 23

24 Övriga placeringar Övriga lånefordringar specificerade enligt säkerhet Övrig säkerhet Fordringar Övriga fordringar Hos företag inom samma koncern Andel av samtliga Bokföringsvärde Gängse värde aktier % Innehav i övriga företag Övriga placeringar Aktier och andelar, inhemska Aloitusrahasto Vera Oy 0, Amer Sports Oyj, serie A 0, Elisa Abp 0, Ömsesidiga försäkringsbolaget Pensions-Fennia European Batteries Oy, B-serie 9, Fortum Abp 0, K III Sweden AB - C 3, Kemira Oyj 0, Kesko Abp, serie B 0, Kone Oyj, serie B 0, Konecranes Abp 0, Kytäjä Golf Oy 4, Metso Abp 0, Nokia Abp 0, Nokian Renkaat Oyj 0, Outokumpu Oyj, serie A 0, Outotec Oyj 0, Panostaja Oyj 4, Pohjola Bank Abp, serie A 0, Sampo Abp, serie A 0, Stockmann Oyj Abp, serie B 0, Stora Enso Oyj, serie R 0, Terveysrahasto Oy, B-aktie 3, UPM-Kymmene Oyj 0, Uudenmaan Pääomarahasto Oy 13, YIT Abp 0, Aktier och andelar, utländska Spanien Telefonica S.A. 0, Storbritannien Royal Dutch Shell Plc 0, Fennia