Ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott. Ersättarna för kännedom. 1. Val av justerare och fastställande av dagordning

Transkript

1 HAPARANDA STAD KALLELSE Kommunledningskontoret Ledamöter i kommunstyrelsens arbetsutskott. Ersättarna för kännedom. Tid: kl Plats: Förvaltningshuset, Byskär 1. Val av justerare och fastställande av dagordning Bilaga Ärenden 2. Information; Näringslivsklimat ( Ansökan om medfinansiering till Arbetsmarknadsprojekt Gröna Jobb Ansökan om bidrag till mineraljaktens prispengar 5. 5 Ansökan om medel till projekt Gamla hus och händelser Begäran från länsstyrelsen om underlag för åtgärdsplanering LTU; praktikplatser, e-nämnden, avsiktsförklaring - regionnav Upphandling av Lokaltrafik, Ringlinjen Hans Wikström: Förslag till kalender till alla hushåll i Haparanda 10. Presentation av Nordisk Vindkraft, Karl-Johan Svanvik (kl 11.30) 11. Kommunalrådsrapporten 12. Kommunchefsrapporten

2 ~ ~SKOGSSTYRELSEN Ansökan Datum Dlarlenr 2013/854 1(2) Norra Norrbotten Rune Airijoki Box 3, Pajala Tfn Raparanda Stad Att. N ad ja Lukin Raparanda Ansökan om medfinansiering till Arbetsmarknadsprojekt Härmed ansöker skogsstyrelsen om medfinansiering på kr for arbetsmarknadsprojekt (Gröna Jobb) inom Raparanda kommun år skogsstyrelsen och Arbetsformedlingen har ett nationellt samarbetsavtal, SAFT, där långtidsarbetslösa i det s.k. F AS 3 kan få ett års anställning hos skogsstyrelsen. Överenskommelsen ger 20 platser i Raparanda och har påbörjats l mars Projektet pågår t.o.m Inom kommunen är det i forsta hand Raparanda teknik och fastigheter som bestämmer vilka uppgifter som ska göras. Tidigare års arbetsuppgifter har främst bestått av röjnings- och städningsarbeten runt samhället och kommunens anläggningar samt vedtillverkning och utkörning. Ä ven andra typer av arbetsuppgifter är möjliga och är behövliga då inte alla anvisade passar for röjningsarbeten. Kom gärna med förslag på arbetsuppgifter som kan/bör göras inom ramen för detta. Totalt beräknas 3800 dagsverken kunna utfåras under resterande tid av 2013, varav ca hälften kan utfåras hos Raparanda kommun. Projektet leds som tidigare år av skogsstyrelsen som tillhandahåller arbetsledare, fordon, röjsågar ink! bränsle, rastbodar och skyddskläder for anvisad personal. Arbetsformedlingen anvisar ca 20 personer från sysselsättningsgarantin till projektet där cirka hälften erhåller anställning hos skogsstyrelsen. Projektet finansieras via: o merkostnadsersättning/anordnarbidrag från AF, normalt 225 kr per aktivitetsdag alternativt 300 kr per närvarodag om det är forstärkt arbetsträning. o Förstärkt särskilt anställningsstöd från AF o Medfinansiering från Raparanda Stad 200 kr per dagsverke. Ansökan medflnans Hap 2013 (2) Postadress Huvudkontor skogsstyrelsen Jönköping sesöksadress Vallgatan 8 Jönköping Telefon Fax Organlsat!onsnr Momsreg.nr SE E-post skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se

3 skogsstyrelsen Ansökan Om Medfinansiering Till (2) Med vänlig hälsning ~~~~::1;.. Rune Ai~ij~~-. DistriktschefNorra Norrbottens distrikt

4 KsAu Haparanda stad Haparanda Ärende med Dnr KS 2013/ Ansökan om medfinansiering till Arbetsmarknadsprojekt Skogsstyrelsen ansöker om medfinansiering på kr för arbetsmarknadsprojekt (Gröna Jobb) inom Haparanda kommun för år Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen har ett nationellt samarbetsavtal, SAFT, där långtidsarbetslösa i det sk FAS 3 kan få ett års anställning hos Skogsstyrelsen. Överenskommelsen ger 20 platser i Haparanda och projektet pågår tom Totalt beräknas 3800 dagsverken kunna utföras under resterande tid av 2013, varav ca hälften (1900 dv) kan utföras hos Haparanda stad. Skogsstyrelsen ansöker om en medfinansiering från Haparanda stad med 200 kr/dv vilket då motsvarar kr för år 2013 (1900 dv x 200 kr). Projektet leds som tidigare år av Skogsstyrelsen som tillhandahåller arbetsledare, fordon, sågar inkl bränsle, rastkurar och skyddskäder för anvisad personal. Projektet finansieras genom: - merkostnadsersättning/anordnarbidrag från AF, normalt 225 kr per aktivitetsdag alt. 300 kr per närvarodag om det är förstärkt arbetsträning. - förstärkt särskilt anställningsstöd från AF - medfinansiering från Haparanda stad med 200 kr per dagsverke. Lämpliga arbetsobjekt åt Haparanda stad är bla: röjning, gallring, vedtillverkning och vedtransporter, rågångar, grästrimning infarter och grönytor samt olika underhållsarbeten på rastplatser, lekparker, naturreservat, motions- och friluftsanläggningar, elljusspår, idrottsanläggningar, vandringsleder, skoterleder, fastigheter och VA-anläggningar. Undertecknade föreslår att man tillstyrker ansökan då samhällsnyttan är betydande. Enligt uppdrag Robert Ekholm Allan Fjellvind

5 !)nr K<'::>ZDl'3>(lDh.00 BIDRAGSANSÖKAN 1(3) Vårt datumfour date Ert datum/your date Vår beteckning/o ur r~ference Dnr /2013 Er beteckning/your reference Norrlands Mineraljakt Handläggare, direkttelefonjour reference, telephone LeifBildström te! Raparanda kommun Kommunstyrelsen Torget RAPARANDA HAPARANDA STAD ANSÖKAN OM BIDRAG TILL MINERALJAKTENs PRISPENGAR SAMT INFORMATION OCH RESOR FÖR DE KOMMUNALA KONTAKTPERsONERNA. Tack för Ett bidrag till fjolårets Mineraljakt! Bidragen från de olika kommunerna är viktiga och kompletterar verksamheten. Arets Norrlands Mineraljakt arrangeras och delfinansieras av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Ekonomiska medel för analyser och fältbesök kommer i huvudsak från gruv och prospekteringsföretagen. Den årliga prissumman på cirka kr är inte finansierad genom dessa anslag. Prispengar söks hos kommuner och företag i Norrland samt hos Norrlandsfonden. Årets, liksom föregående års budget, baseras på att kommuner bidrar med prispengar samt även bekosta kontaktpersonernas resor. Norrlands Mineraljakt bidrar till utvecklingen i Norrland. Som exempel kan nämnas Lappland Goldminers AB i Lycksele vars grundare startade i Mineraljakten och som upptäckte guldfyndigheten Svartliden som fortfarande drivs som guldgruva. Mineraljakten har också genom åren skapat åtskilliga arbetstillfållen i Norrbotten. Dessutom har Mineraljakten på många platser bidragit till fynd av värdefulla bergmaterial för anläggningsbranschen, såsom granit och kvartsit för tillverkning av makadam. Samtliga bättre Mineraljaktsfynd från 1967 och framåt finns i en databas och utgör en viktig informationskälla tillsammans med annan information i den fottsatta mineralletningen. Årets upplaga av Norrlands mineraljakt pågår till 15 september. Granskning av inlämnade prover görs löpande vid SGU:s mineralinformationskontor i Malå.

6 (3) Intressanta prover skickas på kemisk analys och fältbesök görs på fyndplatserna l\v SGU och prospekteringsbolag. Under hösten hålls gransknings- och jurymöten och årets prisutdelningar sker länsvis under november och december. SGU ansöker härmed för Norrlands Mineraljakt 2013 om kommunalt bidrag till prispengar och till de kommunala kontaktpersonernas resor och utlägg. (förslagsvis 5-l O 000 kr, men alla bidrag mottages tacksamt). Vi önskar Ert beslut i god tid före jurymötet i oktober 2013, då årets priser beslutas. Beviljat bidrag kan inbetalas på SGUs postgirokonto l Vänligen ange proj.nr , Norrlands Mineraljakt Med vänliga hälsningar Leif Bildström Projektledare Mineraljakten SGU Skolgatan Il Malå Tel: Mobile: leif.bildstrom@sgu.se Organisationsnr ~2528

7 Ansökan från SGU om bidrag till Norrlands Mineraljakt 2013 till prispengar och till de kommunala kontaktpersonernas resor och utlägg Bidrag sökes från SGU med kr för rubricerat ändamål. Samhällsbyggnadskontoret föreslår att bidrag beviljas förutsatt att kommunstyrelsen har budgeterat medel för detta. Ifjol, 2012, beviljade Haparanda stad kr i bidrag. Pekka Hanski Samhällsbyggnadskontoret Haparanda stad

8 Ansökan om medfinansiering till projektet "Gamla hus och händelser i Raparanda med omnejd ur Roll-Fotos bildarkiv talar" Efter att ha arbetat med projektet i l Yz år och upplevt att det har uppskattats av kommunmedborgarna speciellt på facebook så behöver jag medfinansiering av Raparanda Stad för att kunna fortsätta med projektet. Projektet är tänkt att delvis fortsätta enligt den tidigare projektplanen d.v.s. fortsätta skanna in bilder, och samla in information om bilderna genom studiecirklar och studera gamla utgåvor av Raparandabladet som finns på mikrofilm på stadsbiblioteket. Nu publiceras 5 bilder i månaden målet är att större delen av bilderna ska göras tillgängliga för allmänheten dels genom internet men också i form av en bok. Kommunen har redan en bilddatabas Sofiereflex som i dagsläget inte används och som är lämplig för att arkivera bilderna på. För att kunna arbeta l år till med projektet behövs :- det är :- i lönekostnader :- inkl. moms för hyra av programvara i l år för att kunna göra ett förslag till en bok :- för diverse material, resor och oförutsedda utgifter. Det finns medfinansiering från Arbetsförmedlingen Kultur Media Nord på :- och :- från Föreningen Raparandapojkarna. Jag söker därför resten :- från Raparanda Stad. Projektledare Mikael Dysholm

9 Sida: 1 av 1 ~ Arbetsförmedlingen Datum: Intyg om medfinansiering Härmed intygas att Arbetsförmedlingen Kultur Media Nord har för avsikt att bevilja Nystartsjobb för Mikael Dysholm vid anställning till projektet Gamla hus och händelser i "Haparanda med omnejd ur Roll-Fotos bildarkiv talar". Utifrån det regelverk som gäller för NYS i dagsläget är medfinansieringen vid en heltidsanställning enligt den månadslön som anges i Budgeten. Umeå Anita Eriksson Arbetsförmedlingeschef Kultur Media Nord Telefon: Arbetsförmedlingen BESÖKSADRESS: Nygatan 25 POSTADRESS: Box Umeå Tel: Fax: E-post: arbetsformedlingen.se

10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Planeringschef Göran Wigren, Länsstyrelsens begäran om underlag för åtgärdsplanering för Länstransportplan Norrbotten samt Nationell plan Bakgrund: Som Länsstyrelsen och Trafikverket tidigare informerat om vid kommunträffar i mars så önskas ett uppdaterat underlag om kommunernas målsättning, brister/behov och önskan om funktioner i transportssystemet. Det kan handla om exempelvis restidsanspråk, stora nationella projekt till konkreta prioriterade objektförslag. Senaste svaret från Haparanda lämnades genom kommunstyrelsen , 17. För att göra detta hanterbart önskas att kommunerna använder och fyller i tre olika mallar enligt följande: 1. Prioritering utifrån övergripande mål, funktioner, stora viktiga projekt för regionen m.m. 2. Prioritering och en djupare beskrivning av de tio högst prioriterade objekten 3. Prioritering och en enklare beskrivning av objekt som prioriteras lägre än under punkt 2 Undertecknad har uppdaterat materialet och förslag till prioriteringar lämnas i de bifogade bilagorna 1 och 2. Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

11 Bilaga 1: Prioriteringar uifrån övergripande mål, funktioner, stora viktiga projekt för regionen m.m. Prio Mål, funktion, objekt Beskrivning & Effekter (Eventuell översiktlig beskrivning av effekter och påverkan på de transportpolitiska delmålen samt påverkan på olika grupper (ex barn, äldre, kvinnor, män samt näringsliv) 1 Ten -T, Barents Corridor, Norrbotniabanan, Haparandabanan: Etapp Svensk-Finskt Logistikcentrum vid riksgränsen För att maximera nyttan av Norrbotniabanan krävs ett fungerande centralt placerat svenskt-finskt logistikcentrum invid riksgränsen som löser problemen med olika spårvidd mm och ger förbättrade möjligheter för regionen och nationerna att samverka. Ett sådant centrum för transporter, lager och kringliggande industrier måste planeras och utföras av länderna gemensamt som en Logistik nod för hela Barents och kan därigenom knyta samman den Finsk-Svenska Öresundsregionen. Finland är vår femte största partner avseende import och den sjätte största för export. Logistikcentrat behövs för transporterna från/till Kina/Ryssland/Finland/Norge där Sverige måste spela en viktig roll. 2 Ten -T, Barents Corridor, Norrbotniabanan, Haparandabanan: Etapp modern kustnära järnväg Umeå - Luleå Norrbotniabanan är viktig för Sverige och skapandet av en konkurrenskraftig region i norr. Nyttan av järnvägen finns beskrivet i alla de utredningar som tagits fram för banan. 3 Kollektivtrafik på järnväg etapp Luleå- Svensk/Finska riksgränsen samt åtgärder spår/perrong/resecentrum i berörda orter längs sträckan: Luleå, Boden, Kalix och Haparanda Samarbetet mellan Norrbotten och Lappi på regional nivå och mellan Sverige och Finland på nationell nivå måste förbättras för att skapa och stärka regionen på samma sätt som samarbete skapat den framgångsrika gränsöverskridande Öresundsregionen. Regionen tar ett steg mot en större arbetsmarknadsregion, utbildningsregion, handelsregion etc när man skapar goda kollektivtrafikförbindelser. Andelen kollektivresande kan öka och privatbilismen kan minska med goda miljöeffekter som följd. Arbetsmarkandsregionen utökas/fördubblas för kvinnor och män. Möjligheterna till högre utbildning fördubblas. EUtanken förverkligas. Barnens utbud av fritidsaktiviteter och ett öppet Europa ökar. Åtgärden är viktig för hela regionen och medverkar till att vårt områdes konkurrenskraft stärks och utvecklingen av en stark region i norr kan ta fart. Dessa förbättrade kommunikationer ger nya möjligheter för turismen/företagandet och industrierna i regionen.

12 4 Flyg mellan Kemi-Stockholm Samarbetet mellan Norrbotten och Lappi på regional nivå och mellan Sverige och Finland på nationell nivå måste förbättras för att skapa och stärka regionen på samma sätt som samarbete skapat den framgångsrika gränsöverskridande Öresundsregionen. Kemi flygplats är inget hot utan ett komplement liksom Skellefteå flygplats. Normalt avstånd mellan de nordliga kustflygplatserna med Stockholmslinjer är 100 till 130 km, Kemi passar i mönstret och Östra Norrbotten och Lappi behöver snabbare kommunikationer till Stockholm. Därför måste Svenska och Finska staten måste samverka och tänka i nya banor för att stötta en sådan flyglinje. Dessa förbättrade kommunikationer ger nya möjligheter för turismen/företagandet och industrierna i regionen. I den risktäckande undersökning om företagsklimat som svensk näringsliv gör årligen så är dåliga kommunikationer den största bristen för Haparanda enligt ortens företagare (Demoskop 2008). Företagen pekar ut vägnät, tåg och flygförbindelser som icke godtagbara. Infrastrukturen har getts underbetyg i undersökningarna varje år från 2001 till Snabbare och säkrare väg E4 genom Länet: Etapp Salmis- Svensk/Finska Riksgränsen: Mötesfri bilväg, parallell gång- och cykelväg, gång- och cykelbro över Haparandabanan väster om Haparanda, Gång- och cykelport under E4 vid IKEA. Länet behöver god infrastruktur och snabba tranportmöjligheter. E4 bör därför färdigställas med säkrare korsningar och mötesfri trafik i enlighet med Vägverkets planer, en viktig stäcka är därvid E4 genom Haparanda kommun. Sträckan behöver även kompletteras med separerad gång-och cykelväg, gång-och cykelbro över Haparandabanan i enlighet med järnvägsplanen, Gång- och cykeltunnel under E4 invid regionens IKEA. 6 Snabbare och trafiksäkrare väg 99 genom Länet: Etapp Karungi- Risudden: Förbättrad bilväg med separat gång och cykelväg. Länet behöver god infrastruktur och snabba tranportmöjligheter. Väg 99 behöver få höjd standard för att möta den väntade positiva utvecklingen i Pajala-Kolari som kommer att påverka hela regionen positivt. I den rikstäckande undersökning om företagsklimat som svensk näringsliv gör årligen så är dåliga kommunikationer den största bristen för Haparanda enligt ortens företagare (Demoskop 2008). Företagen pekar ut vägnät, tåg och flygförbindelser som icke godtagbara. Infrastrukturen har getts underbetyg i undersökningarna varje år från 2001 till 2008.

13 7 Fungerande regional kollektivtrafik på väg som binder samman sverige och finland och medför utveckling av regionen 8 Samverkan mellan Svenska och Finska hamnar i Bottenviken för att förbättra företagens konkurrenssituaion Samarbetet mellan Norrbotten och Lappi på regional nivå och mellan Sverige och Finland på nationell nivå måste förbättras för att skapa och stärka regionen på samma sätt som samarbete skapat den framgångsrika gränsöverskridande Öresundsregionen. Regionen tar ett steg mot en större arbetsmarknadsregion, utbildningsregion, handelsregion etc när man skapar goda kollektivtrafikförbindelser. Andelen kollektivresande kan öka och privatbilismen kan minska med goda miljöeffekter som följd. Arbetsmarkandsregionen utökas/fördubblas för kvinnor och män. Möjligheterna till högre utbildning fördubblas. EUtanken förverkligas. Barnens utbud av fritidsaktiviteter och ett öppet Europa ökar. Åtgärden är viktig för hela regionen och medverkar till att vårt områdes konkurrenskraft stärks och utvecklingen av en stark region i norr kan ta fart. Dessa förbättrade kommunikationer ger nya möjligheter för turismen/företagandet och industrierna i regionen. Samverkan mellan alla Bottenvikens Svenska och Finska hamnar för effektiva och billiga transporter för att stärka hela regionens industrier och företag Samarbetet mellan Norrbotten och Lappi på regional nivå och mellan Sverige och Finland på nationell nivå måste förbättras för att skapa och stärka regionen på samma sätt som samarbete skapat den framgångsrika gränsöverskridande Öresundsregionen. 9 Taxiavtal mellan Sverige och Finland För att förbättra samarbetet inom regionen över den gamla riksgränsen måste ett kund/nyttjarperspektiv införas med en fungerande taxitrafik över gränsen för höjd servicegrad i gränstrakterna så att service och besöksnäring kan utvecklas. 10 Inre Farled Från Skellefteå till Haparanda/Tornio Den inre farled som planerats för att stärka skärgårdens attraktionskraft för regionens boende och våra besökare bör gå från planering till förverkligande.

14 Bilaga 2: Mall för prioritering och djupare beskriving av de tio högst prioriterade förslagen till objekt/projekt. (Hanteras och ifylles utifrån relevans för varje enskilt objekt/projektförslag) och en mer detaljerad. Fyll i nedanstående uppgifter. Om så bedöms nödvändigt komplettera med bilagor. 1. Namn på förslaget till objekt/projekt GC-möjlighet på Seskaröbron samt GC-väg parallellt väg 725 från väg E4 till Seskarö samhälle i Haparanda kommun 2. Prioritet ange rangordning med siffra, där 1 är högst prioriterat. Prioritet 2 3. Beskrivning av bristen (problembeskrivning eller utvecklingsbeskrivning). Boende och besökare i Haparanda kommun tvingas cykla/gå/springa/åka rullskidor på väg 725 på ett direkt olämpligt och osäkert sätt med stora risker för trafikolyckor mellan bilar/lastbilar och oskyddade trafikanter. Störst är problemen på Seskaröbron som är lång, smal och utförd i en svängd båge med stor höjdskillnad vilket ger dålig/obefintlig sikt och stor fara för oskydade trafikanter. Ingen alternativ väg till ön finns för oskydade trafikanter vare sig sommar eller vinter. Bron saknar belysning. 4. Beskrivning av ert förslag på lösning av bristen/problemet. Ange gärna förslag på alternativa/kombinerade lösningar samt lösningar som ni eventuellt valt bort (kan problemet lösas med annat än fysiska åtgärder, exempelvis driftåtgärder, hastighetskameror eller omledning av tung trafik.) I den mån ni själva kan definiera om det rör sig om ett bidragsobjekt, ange då gärna detta. För att skapa en trafiksäker situation krävs en separerad Gång och cykelväg parallellt med bilvägen längs hela sträckan

15 5. Redogör för bedömda effekter utifrån de transportpolitiska målen och andra mål, t.ex. översiktsplan eller regional utvecklingsplan. Åtgärden har stöd i kommunens översiktsplan. Anläggandet av separerad GC-väg ger stor påverkan på trafiksäkerhet, miljö, jämställdhet och tillänglighet samt stimulerar till ökad gång- och cykeltrafik och minskat bilåkande. 6. Beskriv hur olika grupper påverkas (barn, äldre, kvinnor, män samt näringsliv). Barn får en säkrare väg till butiker, fritidsaktiviteter (ridstall, bandy-, forbolls, ishockeyplaner etc), skola m.m. Näringslivet och byarna utvecklas genom att staden och byarna knyts samman av bättre infrastruktur och bättre gångvägar. Arbetspendling och utvecklingen av handel och annan samhällsservice underlättas. Insatsen gagnar alla oavsett kön. Fordonstrafiken på vägen flyter bättre när oskyddade trafikanter hänvisas till en egen GC-väg. 7. Bedömd kostnad om detta finns. Vägverket är lämpligast att beöma kostnaderna för insatsen, ca 13 km ny GC-väg. 8. Övrigt. Insatsen kan etappindelas där en trafiksäkerhetshöjande åtgärd för oskyddade trafikanter på bron är en lämplig och brådskande första etapp.

16

17 Minnesanteckningar videomöte Dagordning 1. Närvaro Roger, Anders, Magnus och Rolf Anmält förhinder: Anne, Håkan, Johnny 2. Praktikplatser till kandidatprogrammet Politik vid LTU Thomas Lind, LTU, deltog och informerade om programmet Politik och samhällsutveckling (se bifogade bilder). Studenterna (10 st) som läser tredje året ska genomföra 10 ve praktik under perioden nov 13-jan 14. Intresserade kommuner kontakta 3. Landshövdingens resa till Tromsö Som det ser ut nu kommer 11 kommunchefer att delta. 4. Övriga frågor Jag påminner om avsiktsförklaringen ang regionnav Boden, Jokkmokk, Luleå, Ö-kalix och Ötå har skickat in, resten måste in senast 05-15! Beslutsläget angående enämnden - Haparanda och Kalix har behandlat i KF och sagt ja. A-plog, Pajala, Älvsbyn och Ö-kalix har sagt ja i Ks. Jokkmokk tar beslut 06-17, Övertorneå under maj månad. Hur ser tidsplanen ut för övriga? 5. Nästa videomöte Genomförs kl Roger Kempainen

18 Verksamhetsförlagda studier Politik och samhällsutveckling Tredje året

19 Om politik och samhällsutveckling Statsvetenskaplig utbildning Ger studenten verktyg att studera, utvärdera och analysera beslutsprocesser Nationalekonomi Offentlig rätt Statistik Utvecklar studentens muntliga och skriftliga presentationsförmåga

20 Om praktikkursen 15,0 hp motsvarar 10 veckors heltidsstudier November t.o.m. mitten på januari (ca.) Studenten får möjlighet att omsätta teoretiska kunskaper i praktiken Kontakten mellan LTU och det omgivande samhället mycket viktig

21 Fördel för er som arbetsgivare Bygga goda kontakter med framtida potentiella arbetstagare Får ett arbete gjort Förstudie, närmare analys, utredning Eventuell fortsättning under studentens kandidatuppsats Detta är våra studenter bra på!

22 Exempel Länsstyrelsens arbete med klimatfrågor Utreda och identifiera framgångsfaktorer inom EU-projekten Norrsken och UTAN i Piteå kommun (människor långt från arbetsmarknaden samt unga) Studenter fortsätter inom samma organisation efter examen (Price Waterhouse Coopers, Landstinget)

23 Kommunledningsförvaltningen Datum Diarienummer Kommunstyrelsen Upphandling av Lokaltrafik, Ringlinjen Bakgrund: Haparanda har för närvarande avtal för trafikeringen av Ringlinjen med centrala buss. Avtalet löper med utnyttjade förlängningar från till , 48 månader Trafiken omfattar vagnskilometer per år och har basår ett kostat kr/år före biljettintäkter vilka tillfaller Haparanda stad färdigställs nytt resecentrum för Haparanda och Torneå där alla finska och svenska bussar i lokal och regionaltrafik kommer att mötas. Efter resecentrumets färdigställande så behöver linjesträckningarna ses över och röd linje som idag trafikerar Torneå centrum kan utgå då resenären istället kan ta sig vidare med Torneås stadslinje. Den tid som friställs från ringlinjen när röd linje utgår kan istället användas till att öka antalet turer inom Haparanda. Kommande upphandling För närvarande arbetar undertecknad tillsammans med Länstrafiken med att ta fram förfrågningsunderlag för kommande upphandling För att inte skapa onödiga oklarheter vid upphandlingen genom att utföra den mitt i en större trafikomläggning bör den nya avtalsperioden starta då det nya resecentrumet är igång. För detta krävs en förlängning av nuvarande avtal/trafik för perioden till En offert på detta har begärts in av centrala buss, bilaga. Ny upphandling utföres att omfatta 5 år med möjlighet till års förlängning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar om att anta offerten från centrala buss avseende tiden perioden till (4 månader) om sek exklusive moms. Göran Wigren Planeringschef Postadress Besöksadress Telefon/Fax E-post/Hemsida Haparanda stad Torget kommun@haparanda.se Haparanda Haparanda

24 Haparanda kommun Att: Göran Widgren Offert, Ringlinjen Haparanda Centrala Buss i Norrbotten AB lämnar härmed offert p~ Er förfr~gan avseende Ringlinjen Haparanda under perioden Utförande med befintligt fordon och i enlighet med befintlig tidtabell. Pris: kr exkl moms för perioden Fr~gor, vänligen kontakta undertecknad. Med förhoppning att ovanst~ende skall tilltala Er. Med vänlig hälsning CE USS I NORRBOTTEN AB Centrala Buss i Norrbotten AB Leif D rugge Sandviksgatan 43, Lule3 Tel: , Orgnr:

25 Tjänsteanteckning, Sakägare: Hans Wikström, (saknar mer uppgifter) Ärendet: Hans Wikström har idag muntligen via telefon meddelat mig att han föreslår att kommunen trycker kalendrar till alla hushåll, som Bodens kommun gör. I dessa kalendrar ska det synas när tex. Grovsopor hämtas och det kan vara reklam i de. Kommunen ska dela ut den till alla hushåll. Kostnaden för detta ska kommunen lösa. Hans har lämnat ett ex av Bodens kalender till Göran Wigren vid ett tidigare tillfälle. Jag lovar lyfta frågan till KsAu för beslut och återkoppla till honom. Jag meddelar att detta kan dock tidigast ske i maj. Enligt uppdrag Nadja Lukin Beslutsexpediering: Hans Wikström

26 NV NORDISK VINDKRAFT PRESENTATION Karl-Johan Svanvik

27 VILKA ÄR VI? Nordisk Vindkraft AB bildades 2002, ca 45 anställda, kontor Göteborg och Östersund Utvecklar, bygger, äger och säljer nyckelfärdiga vindkraftsanläggningar, bl.a. Sveriges största landbaserade: Havsnäs vindkraftsanläggning Dotterbolag till RES Group världsledande inom förnyelsebar energi, bildades 1982, huvudkontor England ca 1000 anställda runt om i världen. 2

28 SIR ROBERT M C ALPINE GROUP, BILDAT 1869, helägare av RES Group Wembley Stadium Mersey Tunnel Bradwell Power Station Torness Power Station Canary Wharf Jubilee Line extension British Library Millennium Dome Eden Project Arsenal Stadium London Olympic Stadium 3

29 THE RES GROUP 4

30 RES KONTOR RUNT OM I VÄRLDEN Gothenburg, Sweden Glasgow Portland Oregon Minneapolis Minnesota Montreal Canada Larne HQ Kings Langley Paris Lyon Broomfield Colorado Avignon France Istanbul Austin Texas Sydney Australia Cape Town South Africa Wellington New Zealand RES experter

31 RES GROUP HAR UTVECKLAT OCH BYGGT ÖVER 6,5 GW VÄRLDEN ÖVER 6

32 VARFÖR ÄR VI ANNORLUNDA? Privatägda Fristående från leverantörer Gör hela kedjan, från projektering till drift och underhåll, med egen personal Har varit banbrytande inom vindkraftsbranchen i över 30 år Vår långa erfarenhet har gett oss mycket gott anseende hos investerare 7

33 VAD GÖR VI? Förstudie Forskning Projektutveckling Policy arbete Tekniska analyser Drift & underhåll Projektering Byggnation Finansiering 8

34 VÅRA PROJEKT Hornberget Malå kommun, 5 verk (10 MW) togs i drift 2007 Håcksta Hudiksvalls kommun, 5 verk (10 MW) togs i drift 2008 Havsnäs Strömsunds kommun, 48 verk (95,4 MW) togs i drift 2010 Kyrkberget Mora kommun, 10 verk (23 MW) togs i drift 2011 Ytterberg Malå kommun, 22 verk (44 MW) togs i drift 2011 Åmliden Malå kommun, 23+6 (46+12 MW) togs i drift 2012 Sidensjö Örnsköldsviks kommun, 48 (144 MW) byggstart 2013 Totalt ca 384 MW 9

35 VINDKRAFTPROJEKTERING Vindmätning Naturinventering Kulturmiljöinventering Fotomontage Samråd med myndigheter, LFV, allmänheten, m.m. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ansökan enligt Miljöbalken Ljud- och skuggutredningar 10

36 HAVSNÄS VINDKRAFTSANLÄGGNING Störst i Sverige på land FAKTA Antal vindkraftverk: 48 Typ: 45 stycken är Vestas V90 2.0, 3 stycken är Vestas V Effekt: 95,4 MW Motsvarar el till antal hushåll per år: Ägare: Nordisk Vindkraft 25 procent och Hg Capital 75 procent Togs i drift: november 2009-mars

37 VI LEVERERAR! Vindkraftverk som är projekterade och byggda av Nordisk Vindkraft 12

38 KIVIJÄRVI 13

39 INTRESSEOMRÅDEN I KIVIJÄRVI 14

40 PALOJÄRVI 15

41 INTRESSEOMRÅDEN I PALOVÄRVI 16

42 17