PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Skruvstads skola och fritidshem

Transkript

1 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skruvstads skola och fritidshem Läsåret 2014/2015

2 Innehåll Varför denna plan 2 Sammanst. föräldraenkät Vår vision.. 3 Kommunikation, spridning.12 Främjande arbete... 3 Kompetensutveckling. Ut- Förebyggande arbete 4 värdering. Om det händer. 13 Riskområden. 5 Rutiner. Om det händer Våra mål och åtgärder. 5 Signaler på mobbing..16 Kartläggning 6-7 Ordlista..1 7 Sammanst. elevenkät 8 Analys av elevenkät 9 Våra ordningsregler.18 Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, skolan och vuxenutbildningen ska vara fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När elever känner sig trygga i skolan påverkas även studieresultaten i positiv riktning. Skolverket Allmänna råd (Skolfs.2012:10) Varför denna plan? Alla elever ska komma till skolan och känna sig respekterade och trygga. Detta styrs av bland annat diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (6 kap.2010:800). I den plan du nu läser preciserar vi varje år de mål och åtgärder vi satt upp utifrån rådande behov. För att möjliggöra detta arbetar vi medvetet på flera nivåer och detta kan åskådliggöras i en modell med tre delar. FRÄMJANDE arbete FÖREBYGGANDE arbete ÅTGÄRDANDE arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna 1, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, är en naturlig del i det vardagliga arbetet. kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. 1 Det främjande arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Inget hindrar dock att man även arbetar med diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet och ålder.

3 Vår vision 2014/2015 Skruvstads skola och fritids är fria från diskriminering och alla former av kränkande behandling. Vår skola och fritidshem kännetecknas av hög trivsel, trygghet och gemenskap. Främjande arbete Kön Mål Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Flickor och pojkar ska ges lika mycket utrymme och inflytande. Insats Vi ser till eleven inte könet. Vi uppmuntrar till lekar och aktiviteter utifrån varje individs förmåga och intresse. Vi uppmuntrar även eleverna till att testa nya saker tex. elevens val eller valbara aktiviteter på skola/fritidshem. Vi stärker självkänslan genom att fokusera på det positiva. Detta kan till exempel vara att vi ger beröm och uppmärksammar det som fungerar bra. Kränkande behandling Mål Träna elevernas förmåga till empati och respekt för allas lika värde oavsett exempelvis utseende, ekonomisk status, kroppsstorlek och personlig stil. Insats Utifrån gruppens sammansättning och behov arbetar vi på olika sätt för att öka elevernas förståelse för varandras olikheter och allas lika värde. Detta görs t ex genom dilemmafrågor, diskussioner och samarbetsövningar. Etnisk tillhörighet Mål Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om olika etniska grupper som kan förekomma i media eller läromedel. Insats Diskutera, upplysa, ge exempel. Religion eller annan trosuppfattning Mål Tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt och en öppenhet för världsreligionerna och annan trosuppfattning. Insats I religionsundervisningen pratar vi i grupperna om att det finns olika religioner och att man även kan ha andra trosuppfattningar. Vi har en öppenhet och lägger inga värderingar när vi diskuterar. Funktionsnedsättning Mål Belysa samt diskutera rättigheter för människor med synliga och osynliga funktionsnedsättningar. Insats Diskutera med eleverna om att alla människor ska ha samma möjlighet att delta i olika aktiviteter på sitt eget sätt.

4 Sexuell läggning Mål Synliggöra och skapa förståelse för olika sexuella läggningar. Insats Diskutera och ha stor öppenhet. Vi vill att det ska vara en naturlig del i vårt arbete. Ålder Mål Vi vill att alla elever ska känna trygghet och kunna samarbeta med andra oavsett ålder. Insats Genom att vi arbetar åldersblandat blir aktiviteter och spontanlek naturligt oavsett ålder. Vi ser till individen, inte till åldern. Olika aktiviteter under läsåret till exempel friidrottsdag, pysseldag, lekdag och läsprojekt främjar detta lite extra. Förebyggande arbete Kartläggning och nulägesanalys I arbetet med att kartlägga och analysera behov av prioriterade insatser, har såväl barn/elever, vårdnadshavare som personal varit involverade. Alla barn/elever och vårdnadshavare har haft möjlighet att besvara trivsel- och trygghetsenkäter för att mäta stämningen på skolan. Resultatet analyseras i arbetslaget, elevrådet, skolans samarbetsgrupp och på ledningsnivå. I klasserna har man diskuterat skolans lokaler och skolområdet i stort utifrån trivsel och trygghet. Detta för att lokalisera de platser som präglas av såväl lugn och trygghet som eventuellt stök och otrygghet. Eleverna har via klassråd och stormöten varit delaktiga i revideringen av skolans trivsel- och ordningsregler och man har även haft möjlighet att ha synpunkter på denna plan mot diskriminering och kränkande behandling. I elevernas individuella utvecklingsplaner finns särskilda delar som rör trivsel, vilket också lyfts på utvecklingssamtalet ihop med vårdnadshavare och klasslärare. Likaså berörs frågorna i det årliga arbetet med BRUK, skolans kvalitetsarbete, hos såväl barn/elev, vårdnadshavare som personal. Vi vill heller inte undervärdera det arbete som sker i skolvardagen i form av diskussioner i och utanför klassrummet, planerade etiska samtal, under föräldramöten och öppet hus mm. Även på fritidshemmet erbjuds föräldrar utvecklingssamtal. Täta föräldrakontakter. Sociogram gör personalen utifrån enkäter och intervjuer. Drop in och stormöte varje månad. Samtliga barn bjuds in vid aktiviteter.

5 Riskområden Av erfarenhet vet personalen att nedanstående riskområden kan upplevas obehagliga och är därför ständigt aktuella. De ska fortlöpande diskuteras på ALT under läsåret. Olycksfall, tillbud och kränkningar skall dokumenteras och rapporteras till rektor. Riskområden Riskbedömning Elever Personal Förebyggande Vem ansvarar Lek på skolgården. Reder genast ut vad Rastvakter och klara Kan ibland kännas som hänt. trivselregler. Våga säga ifrån och otryggt eftersom Rapporterar till Klasslärare och Skolgården inte göra som rastvakten inte har ansvarig personal. fritidshemspersonal andra. möjlighet att se allt Dokumenteras även som händer. skriftligt. Bussarna. Skollunch/matkön Omklädningsrum till idrott och bad. Klassrummet Gruppindelning och val. Ingen vuxen finns i bussen, förutom chauffören. Hög ljudnivå. Stökigt när barnen går för att tvätta händerna. Alla vill komma först. Stökigt och bråkigt. Saker kommer bort. Skratt, miner och kommentarer vid ex. redovisningar och felsägningar. Några känner sig utanför, utpekade och mindre värda. Eventuella incidenter tas upp på klassrådet. Respektera varandra. Ta hänsyn även vid lek på raster. Våra mål och åtgärder Bussvakter i busskön. Rapport till föräldrar. Tar upp regler för matsituationen på ex. klassråd. Genast och tydligt påpeka att detta inte tolereras. Etiska samtal med utgångspunkt från gyllene regeln. Vuxna sköter gruppindelningar Bussfilm, övning i utrymning, föräldrainformation Lärarna äter pedagogisk lunch. Hänsyn tas till allergiska barn. Rullande platssystem ingen idé att skynda sig. Tillsyn av vuxna. Etiska samtal med utgångspunkt från gyllene regeln samt trivselreglerna. Etiska samtal med utgångspunkt från gyllene regeln. Vuxna sköter gruppindelningar. Undervisande lärare. Undervisande lärare Skolmåltidspersonal Undervisande personal. Undervisande personal. Undervisande personal. Rastvakt. Mål Vad ska göras? Vem ansvarar? Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling samt likabehandlingsplanen blir känd av alla, elever, personal och föräldrar. Ordningsregler och likabehandlingsplan ska upprättas med elever och personal, även föräldrar ska involveras. Förebygga situationer där kränkningar kan uppstå. Upptäcka förekommande trakasserier och kränkningar. All pedagogisk personal ska ha tillräcklig kunskap att kunna utreda och åtgärda trakasserier och kränkningar. Eleverna ska känna sig trygga och ha något att göra på rasterna som känns meningsfullt. Information till elever vid terminsstarten. Information till föräldrar på föräldramöten och samarbetsgruppsmöten. Upprättande av ordningsregler och likabehandlingsplan med elever och föräldrar delaktiga. Arbete i klassråd, elevråd, stormöten, arbetsenhetskonferenser och samarbetsgrupp. Kartläggning med alla elever i klassråden och på stormöten av situationer där risk för kränkningar föreligger och tillsammans hitta sätt att förebygga dem. Inrätta rastvärdar. Ordningsregler som stöder trygghet, respekt, arbetsro. Rutinmässig kartläggning av ev. förekomst vid varje veckoutvärdering och utvecklingssamtal Inventera personalens kompetens. Ha rastaktiviteter regelbundet. Aktiviteter som kräver samarbete. Visa tydlighet genom regler, turtagning, ledning mm. Eleverna får lämna förslag på aktiviteter och i viss mån vara med och leda. Personalen stöder eleverna i genomförandet av dessa idéer. Personalen på skolan och fritidshemmet. Personalen på skolan och fritidshemmet. Personalen på skolan och fritidshemmet. Klasslärare vid utvecklingssamtal och klassråd. Rektor, vid medarbetarsamtal. rastvakt

6 Kartläggning av otrygga platser i skolan samt förslag till åtgärder. För att hitta ev. otrygga platser har vi gjort en kartläggning av inne- och utemiljön på skolan. Kartläggningen gjordes genom Husmodellen. Kartläggningen visade att miljön på skolan upplevs som trygg. Följande punkter ska vi uppmärksamma: En otrygg plats är utanför staketet mot väg och parkering. Åtgärd: Vi har bussvakter och rastvakter ansvarar för att inga barn vistas på vägen. Vid terminsstart och när vi får nya elever går vi igenom skolgårdens gränser. Eleverna vill gärna vara i skogen och leka, men upplever att det är jobbigt att det ofta är så blött där. Åtgärd: Stövlar och regnkläder behövs. Trappan till balkongen på gamla fritids. Åtgärd: Alla vet att det är förbjudet att gå upp där.

7 Kartläggning och nulägesanalys fritids Kartläggning av otrygga platser på fritids samt förslag till åtgärder För att hitta ev. otrygga platser har vi gjort en kartläggning av inne och utemiljön på fritids. Kartläggningen gjordes genom Husmodellen. Kartläggningen visade att miljön på fritids upplevs som trygg. Följande punkter ska vi uppmärksamma: Röda soffan på fritids, när det byggs kojor där och det är mörkt. Toaletten på fritids låter läskigt och dörren kan gå upp av sig själv. Pysselrummet, datarummet, hallen, matsalen och klassrummen upplevs skrämmande när det är mörkt i dem. Läskigt när man leker och plötsligt alla kompisar är någon annanstans. Åtgärd: Personalen ser till att belysningen är tänd och följer med när något ska hämtas i skolan på eftermiddagarna. Diskuterar kontinuerligt att saker ser olika ut i mörker och kan upplevas annorlunda då. Övriga kommentarer från barnen De vuxna gör att det känns bra och tryggt. Stora rummet på fritids upplevs som en trygg plats, eftersom där alltid finns vuxna. Soffhörnet vid Tv:n känns tryggt.

8 Sammanställning elevenkät.(skolan) 18 elever, 17 svar. 1 elev sjuk. 1. Trivs du i skolan? F-1: 9 ja, 2-3: 8 ja 2. Känner du dig rädd för att gå ut på rasterna? F-1: 9 nej, 2-3: 8 nej 3. Har du bra kamrater i skolan? F-1: 9 ja, 2-3: 8 ja 4. Finns det vuxna på skolan som du tycker att du kan prata med om du känner dig ledsen eller rädd? F-1: 9 ja, 2-3: 8 ja 5. Är det något på skolan som du tycker är extra bra? F-!: 9 ja, 2-3: 7 ja,1 nej 6. Är det något på skolan som du inte tycker är bra? F-1: 9 nej, 2-3: 7 nej,1 ja 7. Är det någon på skolan som ser ut att vara ensam på rasterna? F-1: 3 ja, 6 nej, 2-3: 3 ja, 5 nej 8. Tycker du att det finns någon på skolan som ofta är dum mot andra? F-1: 9 nej, 2-3: 5 ja, 3 nej 9. Är du alltid en bra kompis? F-1: 9 ja, 2-3: 8 ja 10. Får du dumma kommentarer, skratt eller miner när du säger något på lektionerna/rasterna? F-1: 9 nej, 2-3: 5 nej, 3 ja Elevkommentarer till enkäten. Viktigt att...alla är snälla och inte slåss....vi har kul i skolan och det är inte så högljutt i klassrummet...vi har bra kompisar och att ingen gör något dumt... det finns vuxna när vi behöver dom...vi känner oss trygga på skolan och har bra fröknar...det inte är bråk på fotbollen. Andra bra saker..god mat....lego, gunga, matte, datorn, skriva....hela skolan är bra.

9 Analys av elevenkäten samt åtgärdsförslag. Enkäten visar att skolan ska fortsätta att arbeta med trivsel och trygghetsfrågor på samma sätt som man gör idag. Fråga 6: En elev har kommenterat om bråk på fotbollsplanen. Åtgärd: Rastvakten är extra uppmärksam och klassläraren har återkommande samtal om detta i elevgruppen. Fråga7: Tre elever har nämnt en elev vid namn som ofta är ensam. Tre elever har ansett att de själva är ensamma ibland. Åtgärd: Klassläraren har pratat med den namngivna eleven och med alla elever i helklass om att alla ska få vara med. Ibland är ensamheten självvald. Rastvakten är extra uppmärksam om någon går ensam. Fråga 8: Tre elever har namngett två elever som ibland sägs vara dumma. Åtgärd: Så fort en situation uppstår, tar en vuxen itu med det. Återkommande samtal om hur vi ska vara mot varandra i klasserna. Påminner om de regler vi gemensamt har kommit överens om. Fråga10: Tre elever har nämnt att de ibland får dumma kommentarer på rasterna, inte lektionerna. Åtgärd: se åtgärd fråga 8.

10 Sammanställning föräldraenkät.(skolan) 18 elever, 12 svar.( 2 syskonpar) 1.Upplever ni att ert/era barn nu utsätts för kränkande behandling? Nej-12 st. 2. Vad tycker ni är viktigt för att ert/era barn ska trivas och känna sig trygga på skolan? (se nedan) Föräldrakommentarer till enkäten. Viktigt...att mitt barn har kompisar...att personalen sätter gränser och har regler...att barnen känner förtroende för alla lärare...att barnen blir uppmärksammade för de individer de är och får positiv bekräftelse....att miljön inne och ute är bra och att det finns rastaktiviteter....att aktivt arbeta för gemenskap och hur vi ska vara mot varandra. att kommunikationen mellan hem och skola fungerar bra.. Analys. Inget hem har upplevt att deras barn nu utsätts för kränkande behandling. Vi jobbar aktivt vidare med trivsel- och trygghetsfrågor.

11 Sammanställning av föräldraenkät -fritids (19 barn 10 svar) Vad tycker ni är viktigt för att ert/era barn ska trivas och känna sig trygga på fritids? Kommentarer Trivsam miljö. Gemensamma aktiviteter inne och ute. Att personal finns och är med Att det finns regler och gränser och att man pratar om det så att barnen förstår. Engagerad personal som ser alla barn. För trivsel bör det finnas aktiviteter och lek både fritt och organiserat. Trygga och positiva pedagoger. Uppmärksam personal som ser om något är fel och lyssnar på barnen. Att de blir sedda och uppmärksammade för de olika individer de är. Närvarande vuxna som inte räds ta tag i situationer som kan uppstå. Att man har ett klimat som främjar kommunikation och dialog mellan både barn och vuxna kring det som uppstår även om det är svåra och jobbiga situationer/ämnen. Att barnen blir respekterade av varandra och av de vuxna. Att barngruppen är lagom stor. Lyhördhet, gemenskap, uppmuntran, ordning och reda och rutiner. Säkra och utvecklande miljöer både inne och ute. Lugn och ro. Att varje barn syns och behandlas efter sitt behov. Kompisar. Upplever ni att ert/era barn nu utsätts för kränkande behandling på fritids? Nej - 10 svar, inga kommentarer Analys: Inget hem har upplevt att deras barn nu utsätts för kränkande behandling. Vi jobbar aktivt vidare med trivsel och trygghetsfrågor.

12 Kommunikation och spridning Efter det att planen arbetats fram och godkänts ska innehållet bli känt bland alla barn/elever vid skolan, deras vårdnadshavare samt all skolans personal. Barn och elever görs bekanta med planen och dess innehåll vid terminsstart på exempelvis klassråd samt i andra sammanhang i klass och på fritids. Vårdnadshavarna får information om planen på föräldramöten och samarbetsgruppsmöten samt via veckobrev. Både barn/elev och vårdnadshavare kan också komma att diskutera planen under utvecklingssamtal samt spontant i olika typer av möten. Den färdiga planen anslås både på skolans intranät, Fronter, samt på kommunens hemsida så att du oavsett om du är barn/elev, vårdnadshavare eller personal, ska kunna ta del av innehållet. Arbetet med normer och värden/likabehandling är en stående punkt på arbetsplatsträffarna. Rektor, eller den denna delegerar uppdraget till, ansvarar för att arbetet med likabehandling och mot kränkande behandling hålls levande hela tiden. Vid träffar med personalgrupper följs exempelvis årets vidtagna åtgärder upp, analyser av enkäter följs upp, man introduceras till nya kartläggningsmetoder och man diskuterar i syfte att utveckla ett sunt normkritiskt förhållningssätt. Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns också med som en punkt vid introduktion av ny personal samt vid mottagande av ny elev under pågående läsår.

13 Kompetensutveckling och resurser Rektor har i uppdrag att hålla sig väl insatt i gällande förordningar, sätta sig in i framgångsrika metoder för att jobba mot diskriminering och kränkande behandling och öka personalens kunskap genom kontinuerlig fortbildning. Utvärdering och revidering Utvärdering av likabehandlingsplanen görs bl.a. med enkäter till föräldrar och elever under höstterminen. Dessutom utvärderar vi tillsammans med eleverna på klassråden. Föräldrarna är med och utvärderar på samarbetsgruppsmöten och föräldramöten. Före dessa möten uppmanas föräldrarna att läsa, tänka igenom planen och komma med synpunkter. Med hjälp av feedback från elever och föräldrar, reviderar personalen planen innan höstterminens slut. Resultatet ligger till grund för den årliga revideringen av planen, vilket sker vid läsårets start. Om det händer Även om arbetet i huvudsak handlar om att förebygga, så är det av stor vikt att skolan har tydliga rutiner för hur man agerar då det väl händer. Var och en som får signaler om att någon utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling har en skyldighet att omedelbart agera och vidta åtgärder enligt vad som vidare beskrivs i denna plan. Att upptäcka, utreda och åtgärda Att så tidigt som möjligt upptäcka förekomst av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling underlättar arbetet med att förhindra en fortsättning. All personal rapporterar till berörd klassföreståndare/mentor eller skolledning om iakttagelser som gjorts vid lektioner eller på raster. Så snart någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling föreligger skyldighet att utreda uppgifterna. Utredningen skall alltid ske med all möjlig hänsyn till den som är utsatt och övriga inblandade. Vi arbetar med två huvudsakliga rutiner beroende på om den som utsätter/kränker är elev/barn eller vuxen. Dessa rutiner åskådliggörs i två olika grafiska modeller på nästkommande sidor i denna plan.

14 Rutiner vid misstanke om trakasseri, mobbning eller annan kränkande behandling (Elev - Elev) Vid indikation på att elev/elever utsätter annan elev/elever för trakasseri, mobbning eller kränkande behandling kontaktas klasslärare/mentor. Klasslärare/mentor utreder händelsen, rapporten eller indikationen. Utredningens samtal syftar främst till att lösa konflikten och hitta vägar till överenskommelse. Samtalen skall alltid dokumenteras. Därför bör en annan vuxen vara närvarande under samtalen för att föra anteckningar. Först sker ett enskilt samtal med den utsatta där man tydligt visar att skolan aktivt ska arbeta för att stödja den utsatta och förhindra fortsatt trakasseri/mobbning/kränkning. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är vårdnadshavarnas närvaro vid detta samtal. En kartläggning skall utreda: - Vad har hänt? - Vem/vilka har utfört? - Var har det ägt rum? - Hur länge har det pågått? - Vem/vilka har bevittnat? Klasslärare/mentor tar hjälp av arbetslagets personal om det behövs för att utreda det inträffade. Även skolans elevhälsoteam kan komma att kontaktas vid behov. Enskilda samtal med eventuella vittnen för att styrka det inträffade. Enskilda samtal med den/de som utsatt för trakasseri, mobbning eller kränkande behandling. Klasslärare/mentor leder samtalet och eventuellt deltar även personal från elevhälsoteamet. Vid konfrontationen av framkomna uppgifter är det viktigt att lyssna aktivt. Finns det möjlighet till flera tolkningar av händelserna? Ju yngre eleverna är, desto viktigare är vårdnadshavarnas närvaro vid detta samtal. Om trakasseri, mobbning eller kränkande behandling konstateras: - Vad kan du göra för att sluta med beteendet? - När tänker du börja? - Kom överens om när och hur en uppföljning skall ske. Uppföljningssamtal med den/de utsatta för att informera om överenskommelsen med den/de som utsatt och hur skolan följer upp den. Klasslärare/mentor informerar vårdnadshavare till den utsatte och den som utsatt när trakasseri/mobbning/kränkning konstaterats. Även rektor informeras om det inträffade och delges dokumentationen. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på gruppoch verksamhetsnivå. Uppföljningssamtal med berörda parter för att ta reda på om trakasserier/den kränkande behandlingen upphört. Vårdnadshavarna ges återkoppling. Vid svårare fall eller upprepning vänder sig klasslärare/mentor till elevhälsoteamet. Om elevhälsoteamet bedömer att det inte kan lösa problemet anmäler de till rektor för vidare utredning och åtgärder. Måste disciplinära åtgärder vidtas beslutas dessa av rektor och styrs av Grundskoleförordningen: 6 Kap, 9-10 Vid allvarligare händelser bedöms om rektor ska göra en polisanmälan. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Likaså gäller incidenter med våld och hot om våld.

15 Rutiner vid misstanke om diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling (Vuxen - Elev) Vid indikation på att vuxen i skolan utsätter elev/elever för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling kontaktas alltid rektor. Rektor utreder händelsen, rapporten eller indikationen. Utredningens syftar främst till att få slut på kränkningarna och förhindra att liknande situation uppstår igen. Samtalen skall alltid dokumenteras. Först sker enskilda samtal med eventuella vuxna som kan intyga det inträffade samt med den utsatta där man tydligt visar att skolan aktivt ska arbeta för att stödja den utsatta och förhindra fortsatt diskriminering/ trakasseri/kränkning. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är vårdnadshavarnas närvaro vid detta samtal. En kartläggning skall utreda: - Vad har hänt? - Vem/vilka har utfört? - Var har det ägt rum? - Hur länge har det pågått? - Vem/vilka har bevittnat? Om det inträffade av rektor bedöms som mycket allvarligt kan denna redan från början be såväl den kränkandes fackliga företrädare som kommunens personalchef att delta i utredningen. Enskilda samtal med den/de vuxna som utsatt elev/elever för diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling. Rektor leder samtalet och är tydlig med att skolan inte accepterar någon form av kränkningar. Alla eventuella kränkningar måste omedelbart upphöra. Den vuxna som kränkt meddelas att kontroller kommer att ske för att rektor ska vara försäkrad om att kränkningarna verkligen upphört. Om diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling konstateras: - Vad kan du göra för att sluta med beteendet? - Kom överens om när och hur en uppföljning skall ske. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på gruppoch verksamhetsnivå. Uppföljningssamtal med den/de utsatta för att informera om överenskommelsen med den/de som utsatt och hur skolan följer upp den. Elevernas vårdnadshavare informeras om samtalen. Beroende på elevernas ålder och mognad, vad som hänt och hur akut händelsen är informeras vårdnadshavarna före eller efter samtalen. Ju yngre eleverna är, desto viktigare är det att vårdnadshavarna informeras om samtalen i förväg. Elev och vårdnadshavare informeras om Barn- och elevombudsmannen roll och eventuellt rätt till skadestånd Utifrån det enskilda fallet bedömer rektor om någon/några av parterna ska erbjudas alternativt beordras samtalsstöd. Uppföljningssamtal med berörda parter för att ta reda på om diskriminering/trakasserier/kränkande behandlingen upphört. Vårdnadshavarna ges återkoppling. Om kränkningarna inte upphör är det viktigt att rektor går vidare utan dröjsmål. De åtgärder som då skall övervägas är anmälan till kommunens verksamhetschef och/eller anmälan till socialtjänsten och/eller Polismyndigheten. Vid allvarligare händelser bedöms om rektor ska göra en polisanmälan. Vid händelse som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. Likaså gäller incidenter med våld och hot om våld.

16 Att uppmärksamma signaler på mobbning För vuxna är mobbning i skolan en företeelse som det är svårt att se tydliga uttryck för. Det ligger i mobbningens natur att den sker i det fördolda. Man kan dock vara uppmärksam på elever som visar någon/några av dessa signaler i skolan: - Går ensam, vill vara ensam eller drar sig undan - Försöker vara nära en vuxen i fria situationer - Man driver med och förlöjligar en elev inte sällan med dennes godkännande - Ont i magen, ont i huvudet, ströfrånvaro - Uteblir från fester och utflykter - Uteblir ofta från idrottslektioner - Bråk och stoj som upplöses när vuxen kommer i närheten - Går ofta hem på raster, går till syster eller personalrum med bagateller - Tar lång tid på sig för att komma ut på rast - Har ofta förstörda böcker, teckningar, kläder - Blickar och ögonkast inom elevgruppen - Svårigheter att tala högt på lektionerna - Verkar ledsen och olycklig gråter lätt - Koncentrationssvårigheter - Saknar vänner i skolan och på fritiden Som förälder önskar man alltid sitt barn en trygg och god uppväxt. Skolan delar denna önskan och arbetar aktivt för att skolan skall vara en plats där alla ska kunna känna sig trygga. Trots detta arbete händer det ändå ibland, att barn blir utsatta för mobbning. Dessa signaler skall inte tolkas som ett klart uttryck för att barnet är mobbat. Det kan finnas flera skäl till varför eleven inte trivs med sin tillvaro. Vi vill dela med oss av dessa iakttagelser för att du som förälder skall kunna samtala med ditt barn och diskutera om ett av skälen kan vara mobbning eller kränkande behandling i skolan. - Verkar ledsen, deprimerad och har humörsvängningar - Sover dåligt, mardrömmar, gråter i sömnen - Ofta ont i magen eller huvudet - Motvillig att gå till skolan - Träffar sällan eller aldrig klasskamrater - Tar en omväg till och från skolan - Saknar vänner - Kommer ofta hem med smutsiga eller trasiga kläder - Ger krystade förklaringar angående förstörda saker - Skråmor och blåmärken utan naturlig förklaring - Blir sällan eller aldrig bjuden på partyn - Väljer omvägar till och från skolan - Tappar intresset för skolan - Ber om eller stjäl pengar (för att muta) Barn och ungdomar som är mobbade, kan känna en stor skam över att vara mobbade. De försöker ibland att dölja eller förneka det även inför sina föräldrar. De kan förringa eller förneka att de är utsatta för kränkande behandling och mobbning. Om barnet i samtal med föräldrarna säger att han/hon är mobbad, kan de också säga, att föräldrarna absolut inte får ta kontakt med skolan. Vårt råd är emellertid, att alltid kontakta skolan för att diskutera barnets uppgifter och skolans möjlighet att påverka situationen.

17 Ordlista Följande definitioner och begrepp används bland annat i de allmänna råden och är hämtade från exempelvis diskrimineringslagen och skollagen. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Exempel på sexuella trakasserier kan vara: - Runda ord", pornografiska bilder - Ovälkomna sexuella anspelningar, gester, tilltalsord - Ovälkomna kommentarer om utseende, klädsel, privatliv - Tafsande eller annan ovälkommen medveten kroppsberöring - Ovälkomna förslag eller krav på sexuella tjänster eller ett sexuellt förhållande - Nedsättande skämt med anspelning på det kön man tillhör Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Befogade tillsägelser för att upprätthålla ordning och god miljö är naturligtvis inte en kränkande behandling i sig, även om barn kan uppleva tillrättavisningar som kränkande. Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar en annan skada eller obehag. Mobbning kan ta sig uttryck i både fysiskt och psykiskt våld. Det psykiska våldet kan ta sig aktiva uttryck som tråkningar och tillmälen. Det kan även vara aktivt passivt, som vid utfrysning.

18 Våra ordningsregler Tillsammans utarbetar elever och personal på varje skola de trivselregler som ska gälla. Som grund till detta arbete ligger de i kommunen övergripande trivsel- och ordningsreglerna. Reglerna skall regelbundet utvärderas och förnyas, vilket sker varje höst och involverar elevråd, personal samt föräldragruppen. Följ den gyllene regeln: Det du vill att andra ska göra mot dig, ska du också göra mot dem Låt alla vara med. Använd ett vårdat och trevligt språk. Håll skolan och skolgården ren och fin. Gå inte utanför skolgården. Var ute på rasterna om du inte har fått tillåtelse av en lärare att stanna inne. Plocka in det du tagit ut. Ha på dig hjälm när du åker på kullen på vintern. Håll din plats städad. Gå i korridoren. Gör måltiden till en lugn och trivsam stund på dagen. Ta inte med farliga saker eller godis till skolan. Allemansrätten gäller när du leker i skogen. Tänk också på att inte störa och inte förstöra.

19