Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 Folkhälsorådet i Mölndals stad 1

2 Folkhälsorådet Mölndals stad Innehåll Folkhälsoarbetet i Mölndal... 3 Folkhälsorådets arbete Budgetområde: Delaktighet, inflytande och gemenskap... 5 Fokusområde: Barn och ungas psykiska hälsa... 7 Fokusområde: Åldrande med livskvalitet Fokusområde: Goda levnadsvanor Fokusområde: Utveckling och strategiska insatser Ekonomisk redovisning Ledamöter i folkhälsorådet

3 Folkhälsoarbetet i Mölndal Folkhälsorådets uppgift är att följa mölndalsbornas hälsa och med den kunskapen som grund ta initiativ till olika insatser. Rådet ska också samordna och utvärdera folkhälsoarbete. Folkhälsorådet har också en roll i att vara huvudman för utvecklingsprojekt där flera parter samverkar. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter lokal förankring och bred samverkan mellan olika parter såsom kommunal verksamhet, primärvård, tandvård, studieförbund, församlingar, föreningar och andra organisationer och med enskilda mölndalsbor. I Mölndal är nätverket kring Hälsodisken Balansen en viktig mötesplats för lokala aktörer. Som grund för samverkan finns ett avtal mellan Mölndals stad och Hälso- och sjukvårdsnämnd 7. Här regleras bland annat gemensam finansiering. Folkhälsorådet är sammansatt av förtroendevalda från staden och från hälso- och sjukvårdsnämnden samt tjänstemän från primärvården, tandvården, hälso- och sjukvårdsnämndens kansli och försäkringskassan. Folkhälsoplaneraren svarar för övergripande samordning och är anställd inom stadsledningsförvaltningen i Mölndals stad. Nationella folkhälsomålet Det lokala folkhälsoarbetet knyter an till det nationella målet för folkhälsoarbetet - Att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa - och till de nationella målområdena, liksom till den regionala folkhälsopolicyns utmaningar för folkhälsa. Folkhälsoarbetet syftar till att god hälsa i vid mening, alltså både fysiskt, psykiskt, socialt och mentalt. Lokala fokusområden Folkhälsorådet och kommunstyrelsen har pekat ut fyra prioriterade fokusområden för det lokala arbetet (kommunstyrelsen 2009). Delaktighet, inflytande och gemenskap Trygga och goda uppväxtvillkor Goda levnadsvanor Åldrande med livskvalitet Inför arbetet med verksamhetsplan valde folkhälsorådet att betona tre av fokusområdena och förnyade prioriteringarna inom dem. Detta skedde med välfärdsbokslutet som grund: Barn och ungas psykiska hälsa - likvärdiga förutsättningar att klara skolan - närvarande vuxna i barns vardag - god väg in i vuxenlivet Goda levnadsvanor Fler ska vara fysiskt aktiva i vardagen Tonårstiden ska vara fri från tobak, alkohol och andra droger Åldrande med livskvalitet. Äldre ska vara trygga i sitt närområde 3

4 Folkhälsorådet Mölndals stad Verksamhet 2014 Redovisning av rådets verksamhet 2014 sker per fokusområde och omfattar också insatser av strategisk art. Budgeten omfattade totalt kr, varav kr i form av överflyttade projektmedel (statliga) för generellt föräldrastöd såsom kurser och föreläsningar för föräldrar. Budgeten har rymt verksamhet, en tjänst som folkhälsoplanerare, tillfällig personalförstärkning, lokaler och administrativa kostnader. Hälso- och sjukvårdsnämnden efterfrågade under januari en uppföljning av folkhälsoavtalet och en redovisning har lämnats till hälso- och sjukvårdsnämnden. Innehållet är snarlikt det som finns i den här verksamhetsberättelsen, men innehöll också kommentarer om de viktigaste effekterna (lärdomar/resultat) av insatserna under året. Dessa kommentarer har lyfts in i den här texten under finns sist i redovisningen av varje fokusområdet. 4

5 Folkhälsorådets arbete 2014 Fokusområde: Delaktighet, inflytande och gemenskap Insats Form Händelser under 2014 Bifrostprojektet kr Ekonomiskt stöd till samhällsarbete i bostadsområden och Bifrostprojektets arbete Folkhälsorådet har gett stöd till Bifrostprojektet under avtalsperioden Under året har samverkan skett kring föräldraträffar, dels på temat Bra mat för barn, dels genom att kursen Familjeverkstan ägde rum i Bifrostprojektets lokal. Ungdomar från området har också medverkat i Tänk om-kampanjerna om att sätta gränser kring alkohol och tonåringar. Två cykelkurser för kvinnor har genomförts i området i samverkan med Balansen. Balansen kr Ekonomiskt stöd till nätverksträffar Folkhälsoplaneraren medverkar i styrgrupp och i nätverk Löpande rapportering sker till folkhälsorådet. Folkhälsorådet stödjer hälsodisken Balansen i uppdraget att inspirera och stödja mölndalsborna att välja hälsosamma vanor. Syftet är också att ge människor tillgång till sociala kontakter och nätverk. Drygt tjugo aktörer (primärvård, tandvård, studieförbund, församlingar, seniorföreningar, förvaltningar inom staden mfl.) är involverade i det samverkansforum för folkhälsoarbetet som Balansen är. Tema vid för nätverkets första träff i år var aktiviteter som passar vid FaR-recept. Vid andra träffen diskuterades hur vi kan förebygga ökade sjukskrivningar bland unga kvinnor, och den diskussionen fortsätter. Balansen sammansställer ett program varje termin. Under våren erbjöds föreläsningar på temat Att möta omvälvande händelser i livet och under hösten var temat Att möta vardagens stress. Enstaka föreläsningar har rört Konsten att hämta andan och Kärlek i vår tid, liksom Ät dig frisk. Samtalsgruppen Att leva med smärta har arrangerats tillsammans med samordnings-förbundet. Hälsoveckan erbjöd både föreläsningar och prova på-aktiviteter. Totalt har programmet haft drygt besök under året, varav föreläsningarna ca 710 och fysisk aktivitet (dans, yoga etc) Samtalsgruppen kring smärta har haft 76 besök. Aktiviteter som Balansen marknadsfört i programmen, men inte genomfört i egen regi ingår inte i statistiken. Två cykelkurser i samverkan med Bifrostprojektet engagerade 12 deltagare. 5

6 Folkhälsorådet Mölndals stad Balansen har sin grund i ett avtal mellan staden (Kultur o Fritid) och HSN 7. Det aktuella avtalet omfattar fyra år och har gällt t o m Samtliga vårdcentraler bidrar finansiellt (via närområdesplanen) till 0,5 tjänst som samordnare. Staden bidrar med lika mycket, ytterligare 0,5 tjänst. Avtalet är förlängt t o m Jämlik hälsa kr Sammanställning över sk Onödig ohälsa i grupper med funktionsnedsättning Faktablad Onödig ohälsa Enklare kartläggning hbtqfrågor Samordnare/handläggare deltid Ett faktaunderlag har tagits fram kring Onödig ohälsa, d v s uppgifter om i vilken omfattning grupper med olika funktionsnedsättningar har en sämre hälsa än vad nedsättningen i funktion motiverar. Vanligt är att brister i bemötande och miljö bidrar till begränsningar och ohälsa. Sammanställningen har redovisats för folkhälsorådet och kan användas som underlag i ett fortsatt arbete för jämlik hälsa. Uppgifterna presenteras också i ett faktablad. I samband med besvarandet av en motion har en översiktlig inventering gjorts om hur stadens förvaltningar arbetar med hbtq-frågor. Underlaget kan användas för att t ex identifiera behov av utbildning. 6

7 Fokusområde: Barn och ungas psykiska hälsa - Trygga och goda uppväxtvillkor Mål: Det ska finnas närvarande vuxna i barns liv Insats Form Händelser under 2014 Föräldrastöd kr Två föräldrastödskurser Medverkan i forskningsprojekt om stöd till föräldrar med tonåringar kursen Connect. Föräldrar Emellan föreläsningsprogram vår och höst Nätverk för planering av Föräldrar Emellan-programmet Föräldracoach vid AquaMix Öppet hus med föräldracoach i Balltorp Samordnare på deltid Folkhälsorådet samverkar med bl a studieförbund i att erbjuda kurser och inspirationskvällar för alla föräldrar som vill utvecklas i sin föräldraroll. En samordnare har arbetat ett par dagar per månad med planering, föreläsningsprogram, marknadsföring och praktiskt genomförande. I programbladet marknadsförs även annat föräldra-/familjestöd. - Totalt deltog runt 25 föräldrar i föräldrakurser. Familjeverkstan (barn 3-9 år) genomfördes i Bifrost under hösten i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan. I februari avslutades en Connect-grupp för tonårsföräldrar, som påbörjats hösten Våren 2014 genomfördes en liknande kurs med 5 träffar för tonårsföräldrar - Ca 75 personer besökte Föräldrar emellan-kvällarna under året. Temav var Men fatta då om tonåringar och Kärlekens betydelse för hjärnans utveckling. Under hösten erbjöds två kvällar om Bra mat för barn. Fyra träffar har erbjudits på dagtid för föräldrar med bebisar, i samverkan med stadsbiblioteket. Teman var Det smakar så gott om språket, 100 möjligheter istället för två, Barnet fritt från kemikalier och Bom bom låter trumman. Totalt 60 besökare. - Medverkan i Folkhälsoinstitutets forskningsprojekt om föräldrastöd till föräldrar med barn mellan 10 och 15 år har fortsatt. Projektet har letts av GU (Tjörns kommun huvudman). Syftet har varit att värdera/jämföra effekten av olika föräldrastödsprogram. Deltagande föräldrar och deras barn har besvarat flera enkäter. Resultatet visar att föräldrastöd har effekt på både föräldrarnas och barnens psykiska hälsa, liksom att föräldrar är intresserade av stöd, men har svårt att hitta utbudet. - Föräldrar med barn i aktiviteten AquaMix har fått möjlighet att träffa en föräldrarådgivare kring frågor som självkänsla, konflikter och gränssättning, under tiden barnen är i vattnet. Elva vuxna utnyttjade möjligheten, vilket bedöms mycket bra. Försök med Öppet Hus-rådgivning i Balltorp lockade däremot inga besökare. 7

8 Folkhälsorådet Mölndals stad Tidig samverkan kring små barn kr Planering av familjecentral Folkhälsoplaneraren har under året medverkat i delar av planeringen för stadens andra familjecentral. I januari 2015 påbörjas samverkan mellan mödrahälsovården, BVC Åby vårdcentral, socionom samt den öppna förskolan i Balltorp. Medverkan i NOSAM, Barn och unga Sammanställning över aktörer kring barn och unga och deras uppdrag Workshop kring familjecentrerat arbetssätt. Folkhälsoplaneraren och verksamhetsutvecklare inom barnhälsovården har tidigare tillsammans initierat nätverk och kontakter mellan BVC, MVC, förskola, elevhälsa och socialtjänst. Avsikten har varit att bidra till kontinuerlig samverkan mellan de olika aktörerna så att små barn och deras familjer kan få stöd tidigt. Under har det här arbetet utvecklats inom ordinarie linjeorganisation, bl a kopplat till Kommun och sjukvård och NOSAM. Folkhälsoplaneraren deltar numera i NOSAM, Barn och unga-gruppen och har bidragit med en sammanställning över offentliga aktörer och deras uppdrag kring barn och ungas hälsa och vardagsliv. Folkhälsoplaneraren har inom Kommun och sjukvård-arbetet medverkat som representant för förortskommunerna i en arbetsgrupp tillsammans med representanter från Göteborgs stadsdelar. Uppgiften har varit att stödja utvecklingen av familjecentrerat arbetssätt. Gruppen arrangerade en konferens i juni och uppföljande workshops i september i flera stadsdelar och i Mölndal. Ett 40-tal personer från t ex barnhälsovård, förskola, socialtjänst deltog. Processledare medverkade från Centrum för barns hälsa och rättigheter, VGR. Utbildning anknytningens betydelse för små barn kr Föreläsning för anställda inom förskola, BVC, socialtjänst mfl Totalt ca 600 personer inom kommunala och privata förskolor, samt bland annat socialtjänst och BVC tog del av en föreläsning om anknytningens betydelse för små barns utveckling. Föreläsare var professor Anders Broberg, psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Folkhälsorådet och skolförvaltningen arrangerade tillsammans vid två tillfällen i september. Seminarium om föräldrastöd, barn med funktionsnedsättning kr Seminarium om situationen för föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Runt 20 personer deltog i ett seminarium om hur föräldrar vars barn har någon form av funktionsnedsättning upplever det stöd de får från det offentliga och vad de skulle önska för typ av stöd. Professor Malin Broberg, psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har varit ansvarig för den sk RiFS-studien och presenterade resultat från den. Eftermiddagen arrangerades i november i samverkan med Vård och omsorg. Syftet var att initiera frågan om hur vi kan stödja den här gruppen föräldrar. 8

9 Folkhälsorådet Mölndals stad Ungdomsenkäten LUPP kr Folkhälsoplaneraren ingick i stadens arbetsgrupp för genomförandet av LUPP, bidrog vid rapportskrivning och vid presentation av resultatet för nämnder, chefer, nyckelpersoner och arbetsgrupper Specialtabeller och diagram Medverkan i GR:s regionala LUPParbetsgrupp och presentation vid GR:s LUPP-konferens Samlad rapport från tre enkäter Ungdomsenkäten LUPP genomfördes i november 2013 bland ungdomar i åk 8 samt år 2 på gymnasiet. Sex kommuner i göteborgsregionen samverkade kring genomförandet och anlitade tillsammans GR för stöd i analys och rapportskrivning. Folkhälsoplaneraren medverkade i den lokala arbetsgruppen och gav projektledaren stöd i arbetet med planering och genomförande. Under våren 2014 presenterades lokala resultatet för kommunstyrelsen samt berörda nämnder. Presentationer gjordes också för arbetsgrupper och nyckelpersoner och olika specialtabeller arbetades fram som underlag för t ex rektorer, skolhälsovård, bibliotekspersonal och samordnare för ungas delaktighet. En gemensam konferens anordnades i juni, i GR:s regi. Där presenterades resultat och exempel på arbetssätt från de merverkande kommunerna, både vid genomförandet och i den fortsatta dialogen med ungdomar och vuxna. Ett syfte med LUPP-enkäten är att öka ungas inflytande. Resultatet ska därför ligga till grund för planering av stadens verksamheter. Utifrån resultatet prioriteras nu ungas delaktighet och trygghet. Resultatet stödjer det fortsatta arbetet med att planera fyra Ungdomsråd, men fungerar även som underlag för skolans utvecklingsarbete. Dialog mellan ungdomar och politiker planeras under Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Generellt föräldrastöd är en samhällsekonomiskt god satsning, men för att föräldrar ska nås av utbudet behövs gedigen marknadsföring. Det finns dock många möjligheter att utveckla och samordna stöd till föräldrar på nya arenor! Angeläget är också att fortsätta utveckla former som attraherar dagens föräldrar. En reflektion är att många vittnar om att föräldrar behöver stöd i att våga tro på sig själva som föräldrar. En tendens är att man önskar allt gott till sina barn, och i den strävan ökar barnens tid med professionella, och minskar med familjen. Seminariet om stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning väckte tankar om hur vårt bemötande kan underlätta för dessa föräldrar och familjer och kommer att följas upp under Ungdomsenkäten LUPP har lett till att former för ungas deltagande i samhällslivet är på väg att utvecklas. I första steget har fyra lokala ungdomsråd inrättats och former för dialog mellan unga och politiker kommer att undersökas. Enkätresultatet visar också att det är angeläget att fortsätta arbetet med att stärka ungas psykiska hälsa. Resultatet finns som underlag vid prioriteringar på skolenheter och i elevhälsans planering. Samverkan med andra kommuner i genomförandet, via GR, var positivt genom att det gav inspiration och utbyte av både idéer och praktiska exempel på aktiviteter och processer som genomförts i kommunerna. I LUPP-arbetet blev det också tydligt att om ungdomar rör sig över kommungränserna, t ex via skolvalet behöver vi samverka kommuner emellan för att få en bild av speciellt gymnasieungdomarnas livssituation. 9

10 Fokusområde: Åldrande med livskvalitet Mål: Äldre ska vara trygga i sitt närområde Insats Form Händelser under 2013 Äldres delaktighet kr Folder Livslotsen kr Äldres säkerhet kr Enkät till äldre om deltagande i aktiviteter och tillgång till mötesplatser Utskick till alla hushåll Livslotsen med uppgifter om var det finns råd och stöd när livet gungar. Testhorn för utdelning I maj gick en postenkät ut till 400 slumpvis utvalda mölndalsbor i åldrarna 65 år och äldre. Runt 200 svar kom in och dessa sammanställdes. Resultatet visar att av de som svarat är ungefär hälften aktiva i anordnade aktiviteter, de allra flesta en gång per vecka. Föreningar och fysisk aktivitet är det som engagerar mest. En mindre grupp upplever svårigheter som gör att de inte kan vara så aktiva de skulle vilja. Svaren visar också att stadens Träffpunkter behöver bli mera kända. Enkäten och sammanställningen gjordes av en student vid folkhälsoutbildningen, Mittuniversitetet. I början av året sändes foldern Livslotsen ut till alla hushåll. Foldern innehåller uppgifter om offentliga aktörer, organisationer och föreningar som kan bidra med samtalsstöd och kunskap vid kriser i livet och vid psykisk ohälsa. Livslotsen har blivit mycket uppskattad, både av allmänhet och personal inom bl a vård och socialtjänst. Seniorbesökaren erbjuder alla mölndalsbor som fyller 80 år under året ett förebyggande hembesök med information om bl a stadens verksamheter. Vid besöken delas också testhorn ut. Dessa fungerar både som skohorn och som hjälpverktyg för att regelbundet kontrollera att brandvarnarens batterier är i funktion, utan att behöva klättra på en stol. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Enkäten till äldre bör ses som en fingervisning (för stora slutsatser kan inte dras utifrån den) men den gav värdefulla signaler om behovet av ständig information och marknadsföring av de aktiviteter som erbjuds, liksom behovet av dialog för att fånga behov och intressen. Annat som kom fram är vikten av goda förutsättningar för föreningar att verka och driva sin verksamhet. Livslotsen har blivit oerhört uppskattad av både invånare i olika åldrar och professionella som använder den i kontakten med klienter och besökare. Även fastighetsbolag har visat intresse. Tolkningen är att det finns behov av samlad information om det utbud av stöd som finns. Någon sa Det är svårt att söka på webben, när man inte vet vad man söker efter. 10

11 Folkhälsorådet Mölndals stad Fokusområde: Goda levnadsvanor - Drogförebyggande arbete Mål: Tonårstiden fri från tobak, alkohol och droger Insats Form Händelser under 2013 Alkohol- tobaks- och drogförebyggande arbete kr Kampanjen Tänk Om - Brev till föräldrar - Affischer Tänk Om - Filmbudskap, Maxi, Willys - Budskap på stadens webb Ungdomar har delat ut foldrar vid Systembolagen vid skolavslutning, höstlov och julhelg. Utskick av brev till samtliga hushåll med tonåringar år om spice och cannabis Pilotarbete på Skånhällaskolan En resa mot framtiden ANDT-arbetet bygger på många aktörers medverkan och består av många olika insatser. Strukturen för arbetet utgår från den gemensamma bild som togs fram under det sk LUMAprojektet Arbetet fokuserar på att begränsa tillgängligheten, begränsa de ungas efterfrågan och på opinionsbildning för att stärka normen om en tonårstid fri från alkohol, tobak och droger. Insatser görs för att stärka föräldrar i att sätta gränser och för att öka kunskapen om konsumtionen bland unga. Dessutom är avsikten att bidra till användning av strukturerade och effektiva arbetsmetoder. Stadens tillsynsroll är också viktig. Mölndal deltar i kampanjen Tänk om och även under 2014 har länsstyrelsen hjälpt till med gemensamt kampanjmaterial i regionen. I samband med skolavslutning, novemberlov respektive jul och nyår har ett drygt 20-tal ungdomar från Lindome-, Kållered- och Bifrostsprojekten, liksom Balltorp varit engagerade i att stå utanför Systembolagen både i Kållered och i Mölndal. Där delade de ut flyers till vuxna, med budskapet att tonåringar och alkohol inte hör ihop. En test har gjorts med att i två livsmedelsbutiker köpa reklamfilm med Tänk om-budskapet. Under december fick alla föräldrar med tonårsbarn brev om situationen med drogerna spice och cannabis. Formulering av mål för gemensamt uppdrag kring ANDT Efter dialog med arbetslag på Kvarnbyskolan har en verktygslåda tagits fram med metoder och material som stöd för undervisning kring ANDT i åk 7-9. Lådan kommer att spridas under Det pilotarbete som startade 2013 med elever i åk 9 på Skånhällaskolan har avslutats och en utvärdering visar positiva erfarenheter. En fortsättning kan bli aktuell på någon annan skola. ANDT-arbetet samordnas av brotts- och drogförebyggande samordnaren, som har kontinuerliga kontakter med polisen. Övergripande planering sker i samverkan med folkhälsoplaneraren. Föreningar kring gemensam policy kr (projektledare) Gemensam policy kring ANDT som elva föreningar anslutit sig till Under hösten 2013 undersöktes några föreningars intresse för att arbeta förebyggande bland ungdomar mot alkohol, tobak, narkotika och droger. Representanter för 15 föreningar intervjuades och lämnade synpunkter, tankar och idéer. 11

12 Folkhälsorådet Mölndals stad Material som stöd för diskussion med ledare, aktiva och föräldrar Stöd till föreningarna att ta fram egna handlingsplaner Arbetet gick vidare våren 2014 med att de intresserade föreningarna erbjöds stöd i form av material och enklare utbildning/handledning. Som en följd av de möten som skedde tog elva föreningar initiativ till en gemensam policy kring ANDT. En sådan har tagits fram i samverkan mellan föreningarna och med stöd av SISU, Kultur och fritid samt projektledarstöd via folkhälsorådet. De elva föreningarna, som tillsammans når aktiva undertecknade policyn vid en ceremoni i oktober och alla erbjuds nu stöd för att komma igång med att forma egna handlingsplaner. Arbetet ligger i linje med den översyn av föreningsstödet som pågår inom Kultur och fritid och detta blir det första området som föreningar så småningom kan få speciellt ekonomiskt stöd för att arbeta med. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Vi ser i lokala undersökningar samma mönster som på regional och nationell nivå, att allt färre föräldrar bjuder eller förser sina barn med alkohol. Andelen tonåringar som har smakat alkohol är historisk låg. Det tyder på att långsiktigt och strukturerat arbete ger effekt. Det bedöms därför viktigt att fortsätta arbetet för att behålla den positiva situationen. Nu utvecklas arbetsformerna för att arbetet ska ge god effekt, genom lokal samverkan och med rimligt behov av resurser. Föreningarnas initiativ till och intresse för en gemensam policy i ANDT-frågor är mycket värdefullt. Arbetet har skett i dialog där föreningarnas villkor varit styrande för hur policyn utformats, vilket bör innebära att den och det arbetsmaterial som tagits fram kommer att vara till nytta. De som deltagit har upplevt att processen varit bra. I stadens arbete med att utveckla föreningsstödet blir den här processen ett första steg. 12

13 Fokusområde: Goda levnadsvanor - Fysisk aktivitet och goda matvanor Mål: Fler ska vara fysiskt aktiva i vardagen Nätverk primärvård Folkhälsoplaneraren medverkar I nätverket ingår distriktssköterskor från samtliga vårdcentraler (privata och offentliga). Syftet är att fokusera det hälsofrämjande arbetet och bl a samordna aktiviteter via Balansen. En kontinuerlig dialog sker kring FaR- fysisk aktivitet på recept. Nätverket ingår i primärvårdens närområdesplan och är en del av det regelbundna lokala folkhälsoarbetet. FAR- fysisk aktivitet på recept kr (samordnare + aktivitet) Stöd för ökad utskrivning av FaR uppdatering av aktivitetskatalogen, spridning av information, utbildning för förskrivare mm Capoeira-grupp I syfte att stödja primärvårdens arbete med FaR och stärka enskildas möjligheter att komma igång med fysisk aktivitet har en särskild satsning gjorts under hösten 2013 och Aktivitetskatalogen med en förteckning över lättare aktiviteter har uppdaterats vid två tillfällen. En halvdagsutbildning med sjukgymnast Lena Thorselius genomfördes i januari för förskrivare av recept och 18 personer från bland annat vårdcentraler, rådgivningsbyrån och socialtjänsten deltog. Möjligheten att anordna utbildning för föreningar i hur dessa kan forma aktiviteter för personer med recept undersöktes, men efterfrågan bedömdes inte tillräckligt stor. Under året har personer med FaR fått delta i aktiviteter hos Balansen gratis eller till mycket låg kostnad. En föreläsning om att minska stillasittandet, med sjukgymnast Stefan Lundqvist, erbjöds under Hälsoveckan. Under hösten har en kurs i Capoeira erbjudits som FaR-aktivitet. Minskat stillasittande Kunskap om kost och motion Cykelkurs i Bifrost Balansens samordnare har varit inbjudna till Fågelbergskyrkan för att prata om kost och motion. Vid två tillfällen har man också varit hos Bifrostprojektet och pratat om kost och motion med områdets kvinnonätverk. Både vår och höst har cykelkurs genomförts för kvinnor i Bifrost. Kursen har ordnats tillsammans med samhällsarbete i bostadsområden och tekniska förvaltingen, med gott utfall och stor uppskattning från deltagarna. 13

14 Folkhälsorådet Mölndals stad Aqua-Mix kr Ekonomiskt stöd till aktiviteter för överviktiga barn fyra grupper under året se även föräldrastöd I samverkan mellan Barnmedicinmottagningen och Streteredsbadet erbjuds vattenaktiviteter för barn 6-14 år med övervikt. Aqua Mix testades hösten 2010 och sedan dess har 16 grupper genomförts. Barnläkarna rekommenderar AquaMix och totalt har cirka 60 barn deltagit (några har deltagit mer än en termin). Under året deltog runt 20 barn. Aktiviteterna erbjuds till subventionerat pris. Under 2014 har föräldrar erbjudits att träffa föräldrarådgivare kring frågor som självkänsla, konflikter och gränssättning, samtidigt som barnen haft sin aktivitet. Bamses Må Bratidning Utdelning av specialnummer av Bamsetidningen Handledning/tips Ett specialnummer av Bamsetidningen om mat och rörelse, har tagits fram av folkhälsokommittén inom Västra Götalandsregionen i samverkan med några kommuner i regionen. Tidningen delas ut till 4-åringar via BVC och 6-åringar via tandvården, men också till förskolebarn via förskolan. Den kan även finnas på öppna förskolor och liknande mötesplatser. Handledning finns för förskolan att använda tidningen i den pedagogiska verksamheten och i dialog med föräldrar och familjer. Öppen idrottshall i Balltorp kr Finansiering av öppen verksamhet i Balltorp Vid fem tillfällen, fredag eftermiddag, under våren hölls gymnastiksalen i Balltorpsskolan öppen för barn i 9-12 års ålder. Syftet var att erbjuda en positiv mötesplats. Folkhälsorådet bidrog till arvode för personal. Totalt 50 barn deltog, 41 killar och 9 tjejer. Mat och livsstil SV kr Kurs om bra mat och livsstil för vuxna Studieförbundet Vuxenskolan arrangerade under våren en kurs på temat bra mat vid livsstilsförändring. Målgruppen var personer som nyligen insjuknat i diabetes eller av annan anledning behövde förändra sin kost och sättet att leva. Hälsoveckan kr Annons om Hälsoveckan Folkhälsorådet gav stöd till Hälsoveckan som arrangerades av Balansen, biblioteket och SV genom att finansiera en annons i GP. Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Nätverket med en representant från varje vårdcentral är värdefullt och en uppskattad form av samverkan kring hälsofrämjande arbete. Det ger aktuell information och stöd för att driva det hälsofrämjande perspektivet på respektive vårdcentral. FaR-arbetet är beroende av många aktörers insatser, från förskrivning till utbud av lämpliga aktiviteter och därefter uppföljning av effekten. Många parter, som arbetar utifrån olika avtal och uppdrag, gör att det kan vara en utmaning att samordna en kedja för den enskilda personen med recept. 14

15 Fokusområde: Utveckling och strategiska insatser Mål: Folkhälsoperspektiv i verksamheternas vardag samt Ökad samverkan med civilsamhället Insats Form Händelser under 2012 Social hållbarhet och sociala investeringar Folkhälsoplaneraren har deltagit i beredning av kf-mål och indikatorer Sociala konsekvenser i fysisk planering Folkhälsorådet har löpande haft diskussioner kring social hållbarhet och återkommit till frågan om sociala investeringar. I samband med beredningen av fullmäktiges övergripande mål har folkhälsoplaneraren haft möjlighet att bidra med perspektiven folkhälsoarbete, jämlik hälsa och social hållbarhet. Under våren arrangerades en workshop för ett 20-tal politiker och tjänstemän med varierande roller och uppdrag. Syftet var att lyfta och diskutera sociala aspekter i den fysiska planeringen. En arbetsmetod för social konsekvensanalys testades. Detta skedde i samverkan med stadsbyggnadsförvaltningen och S2020 i Göteborg och gav positiva erfarenheter. Kunskap och kommunikation Tre faktablad Ytterligare ett faktablad har tagits fram, denna gång kring Onödig ohälsa. Avsikten är att använda formen faktablad för fler teman för att göra kunskapen lättillgänglig för både stadens verksamheter och andra aktörer. Nätverk och kompetensutveckling mm kr Folkhälsoplaneraren medverkar i nätverk och utvecklingsarbeten Material och litteratur Folkhälsoplanerarna från kommunerna inom HSN 4 och HSN 7 samlas tillsammans med representant från Göteborg för utbyte av information och erfarenheter, ca 3-4 ggr/år. Bland de teman som lyfts under året finns VGR Strategi för tillväxt och utveckling, jämlik hälsa, kommunikation etc. Folkhälsoplaneraren har medverkat i seminarium om Samverkan med civilsamhället. De flesta av folkhälsorådets ledamöter har haft möjlighet att delta vid konferenser och seminarier under året, bland annat på tema föräldrastöd och sociala investeringar. Folkhälsoråd samt presidieträffar kr Folkhälsorådets sammanträden Folkhälsorådet har haft fyra sammanträden under Presidiet har också träffats vid fyra tillfällen. Vid rådets sammanträden har presentationer gjorts om bland annat Onödig ohälsa, Aktuellt ANDT-arbete, Resultat från LUPP-enkäten, Förskolor med läsfrämjande litteraturprofil, Ungdomsråd, Förebyggande arbete bland äldre och Volontär i Mölndal. 15

16 Folkhälsorådet Mölndals stad Vilka är de viktigaste effekterna (resultat/lärdomar) av insatserna? Den process som pågår i staden med att utveckla målstyrningen innebär att folkhälsa och social hållbarhet får en tydligare plats i stadens verksamheter under kommande år. Folkhälsorådets insatser stödjer och inspirerar i utvecklingen. Kunskap inom dessa perspektiv behöver kontinuerligt föras in i den fortsatta processen. Former för samverkan med föreningslivet och andra delar av civilsamhället behöver fortsätta att utvecklas. 16

17 Ekonomisk redovisning 2014 Nedan redovisas budget och slutliga kostnader. Finansieringen av både folkhälsoråd och folkhälsoplanerare sker i samverkan mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 och Mölndal stad. Under 2014 har HSN 7 bidragit med kr och Mölndals stad med kr. Finansiering Intäkter - Bidrag Budget Utfall HSN Staden Föräldrastödsprojekt kr kr kr kr kr kr Totalt intäkter kr kr Kostnader Tjänst Budget Utfall Lön inkl lönebikostnader samt lokal, telefon, kr kr it, utbildning etc Summa tjänst kr kr Insatser enligt verksamhetsplan Budget Utfall Delaktighet, inflytande o gemenskap kr Trygga och goda uppväxtvillkor kr inkl föräldrastödsinsatser Åldrande med livskvalitet kr kr Goda levnadsvanor -Fysisk aktivitet och matvanor -Drogförebyggande arbete kr kr kr kr Strategiska insatser kr kr Summa verksamhet kr kr Totalt kostnader kr kr Resultat sammanfattning Intäkter Kostnader Överskott Budget Utfall Kommentarer kr kr kr kr kr Överskott avser föräldrastöd - externa medel, överförs till

18 Ledamöter i folkhälsorådet Ledamöter i folkhälsorådet : Förtroendevalda: Ingvar Paulsson (m) ordförande Mölndals stad Eva Johansson (s) 1 vice ordförande Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Ann-Marie Ebbesson (s) 2 v ordförande Mölndals stad Merjem Maslo (m) Mölndals stad Mona Benzel (fp) Mölndals stad Hjalmar Lindkvist (s) Mölndals stad Maria Martini (c) Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Tjänstemän: Petteri Lackéus (jan 2011-juni 2013) Lena Ekeroth (aug 2013-april 2014) Susanne Grönbeck (april-dec 2014) Monica Ericson Sjöström (jan 2011-jan 2012) Gudny Sveinsdottir (febr-dec 2012) Lisbeth Bertilsson ( ) Helena Magnusson Rolf Carlsson (t om april 2014) Stadens tjänstemän kan adjungeras vid behov. Lars Ekberg, näringslivschef har deltagit under 2014 Hälso- och sjukvårdskansliet Hälso- och sjukvårdskansliet Hälso- och sjukvårdskansliet Primärvården Primärvården Primärvården Folktandvården Försäkringskassan Mölndals stad Mera information Folkhälsoplanerare Hillevi Funck, Mölndals stad, e-post: hillevi.funck@molndal.se 18