KUNSKAP TRYGGHET GLÄDJE SKARPÄNGSSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN. Läsåret

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 2 2. LAGSTIFTNING OCH STYRDOKUMENT Diskrimineringslagen (2008:567) Skollagen 2010: Lgr SKARPÄNGSSKOLANS ARBETE MOT MOBBNING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Processbeskrivning 3.2 Skarpängsskolans förebyggande arbete mot kränkande behandling Friendsprogrammet Friendsgrupp på Skarpäng Kränkningar på nätet Ordningsregler Utvärdering och uppföljning Skarpängsskolans aktiva arbete mot kränkande behandling Mentorns och arbetslagsledarens roll Utredning gällande kränkande behandling Vad kan jag som elev göra för att bidra till tryggheten på skolan? Vad kan man som förälder göra för att bidra till tryggheten på skolan? 6 4 PRIORITERAT ARBETE LÄSÅRET Summering av resultat från enkät VT Prioriterade mål baserat på enkät och skolledningens analys 6 Bilagor: Ordningsregler Bilaga 1 Utredning av incidenter samt kränkande behandling Bilaga 2 1

3 1. INLEDNING Skarpängsskolans personal och elever skall tillsammans arbeta förebyggande mot alla former av kränkande behandling. Skolan skall vara en plats där mobbning och trakasserier aktivt bekämpas. Skarpängsskolan arbetar för att motverka all form av diskriminering och kränkande behandling. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon har blivit kränkt alltid måste tas på allvar. 2. LAGSTIFTNING OCH STYRDOKUMENT All form av diskriminering och kränkande behandling är enligt lag förbjuden. Utifrån gällande lagstiftning, gäller: 2.1 Diskrimineringslagen (2008:567) 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Likabehandlingsplan 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 2.2 Skollagen 2010:800 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (Skollagen 2010:800) 2

4 2.3 Lgr 11 Skolans värdegrund Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lgr11, sid 7) Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska: Aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. (Lgr11, sid 12) Uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. (Lgr11, sid 13) 3. SKARPÄNGSSKOLANS ARBETE MOT MOBBNING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Med anledning av gällande lagstiftning har Skarpängsskolan utarbetat dessa riktlinjer i sitt arbete mot mobbing, diskriminering och kränkande behandling. Arbetet är både förebyggande och verkställande. 3.1 Processbeskrivning - Kartläggning av det juridiska nuläget (hur ser gällande lagstiftning ut) - Kartläggning av nuläget på skolan - Analys av kartläggning - Formulering av mål, aktiviteter och uppföljningssätt - Uppdatering av plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan - Implementering i verksamheten - Uppföljning Elever och vuxna på Skarpängsskolan ska respektera varandra och känna sig respekterade. Skolan ska verka för en fysisk och social studiemiljö där eleverna upplever trygghet. Skolan har därför en gemensam värdegrund för alla vuxna och elever. På Skarpängsskolan tillämpar vi ett förhållningssätt där vi ser och reagerar på allt som strider mot likabehandlingsplanen och skolans värdegrund. Alla vuxna som arbetar på skolan ska alltid ingripa vid incidenter som de bevittnar under lektionstid, i korridorer, på skolgården etc. Konkret innebär detta att personal och elever på Skarpängsskolan arbetar på följande sätt för att upprätthålla ett positivt skolklimat. 3

5 3.2 Skarpängsskolans förebyggande arbete mot kränkande behandling Friendsprogrammet Friendsprogrammet sträcker sig över tre år och innebär återkommande utbildning av all skolpersonal. Friendsprogrammet inkluderar alla elever och föräldrar. Friends hjälper skolan att kartlägga problemområden och hitta fungerande arbetssätt och strukturer. Utbildningen är förankrad i aktuell forskning om kränkningar, diskriminering, skolstrukturer, normer, grupprocesser, samt den lagstiftning som reglerar skolans uppdrag Friendsgrupp på Skarpäng Under höstterminen 2013 sker ett arbete med att ta fram en struktur för hur elevmedverkan i trygghetsarbetet kan förbättras. Det nya arbetssättet kommer att ersätta tidigare arbete med årskursvisa kamratstödjargrupper. Detta arbete ska vara förebyggande och syftar till att Skarpängsskolan ska vara en plats där alla elever och vuxna kan må bra och ha en god arbetsmiljö. Fokus är att stärka de elever som redan beter sig bra och att synliggöra det förebyggande arbetet. I samråd med Friends kommer detta arbete ske i en större grupp med 8-12 vuxna och elever. I den gruppen ska man sedan arbeta med olika projekt utifrån intresse. Projekten kan exempelvis vara jippobetonade för att skapa trivsel och synliggöra arbetet, men det kan också handla om att synliggöra likabehandlingsplanen. En fråga som återstår är förankra detta hos eleverna, samt avgöra hur eleverna ska väljas. I denna grupp finns också en ambition att förbättra/öka arbetet med Friends-materielet i samtliga klasser. Gruppen som arbetar med att ta fram en ny struktur/organisation är: Frida Öh (röd) Fredrik Eng (röd) Marja Richson (orange) Charlotta Thelin (blå) Joakim Ekström (röd) Lottie Dahlin (grön) Linda Björnsson (gul) Caroline Alsö (blå) Kränkningar på nätet Under läsåret 13/14 kommer skolans friendsgrupp arbeta med ett projekt för hur man kan förebygga kränkningar på nätet och hur man kan skapa en god nätkultur Ordningsregler Skarpängsskolan har utarbetat ordningsregler där elevers rättigheter beskrivs och vilka skyldigheter som krävs för att skydda dessa rättigheter. Dessa regler ska alla elever i skolan, alla föräldrar till elever på skolan samt alla vuxna som arbetar på skolan ta del av. Bilaga 1. 4

6 3.2.5 Utvärdering och uppföljning Täby Kommun gör årligen en elevenkät om hur eleverna upplever sin skolsituation. Våren 2014 kommer Skarpängsskolan att genomföra en egen enkät i alla årskurser för att få veta hur eleverna trivs och om de känner sig trygga. Skolans enkät ska vara underlag för vad som ska prioriteras under nästkommande läsår. 3.3 Skarpängsskolans aktiva arbete mot kränkande behandling När en incident eller fall av kränkande behandling kommer till någon vuxens kännedom ska detta omgående utredas och åtgärdas. Det är ett ansvar som all skolpersonal delar gemensamt, oavsett om man sitter med i den vuxna friendsgruppen eller ej. Dokumentation av incidenter samt kränkande behandling ska alltid göras och lämnas till berörda klassföreståndare. Se mall för Utredning av incidenter samt kränkande behandling, bilaga Mentorns och arbetslagsledarens roll I de fall en elev blir utsatt är det elevens mentor samt elevens arbetslagsledare som ska informeras och sedan vidta åtgärder. Vid behov kan mentorn ta hjälp av ett samtalsteam för att genomföra samtal med de/den som är utsatt och de/den som utsätter någon annan. Ansvarig för samtalsteamet är Linda Björnsson, som kontaktas vid behov av hjälp. Samtliga ärenden ska dokumenteras av mentorn i Utredning av incidenter samt kränkande behandling. Föräldrar ska alltid kontaktas när ärenden utreds Utredning gällande kränkande behandling Samtalen med de berörda eleverna ska vara av kartläggande natur och ha en neutral karaktär. Samtalen dokumenteras i Utredning av incidenter samt kränkande behandling. Denna ska vara utformad på ett sakligt och neutralt sätt samt vara lösningsinriktad och framåtsyftande. 1. Enskilda samtal med samtliga berörda elever. 2. Så långt det är möjligt sträva efter att lösa konflikten i ett trepartssamtal, vilket innebär att berörda elever samt ansvarig vuxen träffas tillsammans. 3. Vid behov kan andra elever eller personal kontaktas för att få fram en bredare bild. 4. Informera berörda föräldrar. Samtalen följs upp med nya enskilda samtal inom två veckor med de inblandade. Samtal med berörda elever: Ta reda på vad som har hänt, samt elevens upplevelse av händelsen. Låta eleven måla upp en bild av hur skolsituationen borde se ut. Låta eleven med hjälp av den ansvariga vuxna formulera några små åtgärder han/hon kan göra samt vad andra inblandade ska göra, för att närma sig målbilden. Ansvarig vuxen preciserar kortsiktiga mål och åtgärder samt målbild på lång sikt i en skriftlig rapport (utredning av incidenter samt kränkande behandling). Uppföljning sker enligt överenskommelse, men vanligtvis efter två veckor. Samtalet avslutas med att tydliggöra vilka förväntningar som ligger hos både elever och vuxna de närmsta två veckorna. 5

7 3.3.3 Vad kan jag som elev göra för att bidra till tryggheten på skolan? Eleven har ett ansvar att vara en god kamrat och behandla skolkamrater och vuxna på ett trevligt och bra sätt. Detta gäller även om man inte är en nära vän. Något så enkelt som att säga HEJ till sina klasskamrater bidrar till ett bra klimat. Genom att berätta för en vuxen, t.ex. klassföreståndaren, om man är ensam utsatt eller märker att någon annan är det, bidrar man till att det blir en lugn och trygg skola Vad kan man som förälder göra för att bidra till tryggheten på skolan? Det är värdefullt om föräldrar pratar med sina barn om hur barnen har det i skolan, t.ex. med kamratrelationer. Man bör även samtala med sina barn om hur man är en bra skolkamrat samt hur man beter sig mot andra på nätet. Vår erfarenhet är att det är bäst om skolan utreder och handlägger incidenter och kränkande behandling. Om föräldrar kontaktar varandra utan skolans medverkan kan effekten bli att situationen förvärras eftersom en förälders naturliga reaktion är att försvara sitt barn. Vi rekommenderar därför föräldrar att alltid kontakta klassföreståndaren om man märker att ens barn eller någon skolkamrat är ensam eller utsatt. 4 PRIORITERAT ARBETE LÄSÅRET Underlag för de prioriterade målen är en enkät som görs av skolans elever och en bedömning av skolans ledningsgrupp. Från enkäten väljer vi ut resultat som vi anser är särskilt uppseendeväckande och vilka vi vill göra till prioriterade mål. 4.1 Summering av resultat från enkät VT13 Svarsfrekvensen var låg, vilket gör att det är svårt att dra slutsatser av resultaten. Ett område i enkäten sticker dock ut, ett område som även uppmärksammats i personalens utvärderingar redan under våren Vårt fokus för läsåret handlar om att flera elever upplever att de har utsatts för verbala kränkningar av andra elever. 4.2 Prioriterade mål baserat på enkät och skolledningens analys Ett av skolans prioriterade mål för läsåret 13/14 är ökad trygghet på skolan och nätet, vilket delvis har valts utifrån ovan resultat. För att öka tryggheten för eleverna kommer vi att: - implementera Friendsprogrammet år 2. - utveckla en skolgemensam modell för att använda den utökade mentorstiden. - öka vuxennärvaron i skolans lokaler. - förstärka samsynen kring skolans värdegrund och reagera tydligare på saker som sker utanför värdegrundens ram. Exempelvis markerar vi alltid vid kränkande kommentarer i korridorerna eller vid beteende som ej är förenligt med ordningsreglerna. - starta en elevdriven skolidrottsförening i augusti 2013, med ledning av skolans fritidsledare. - göra en omstart av skolans struktur för elevinflytande (gamla elevrådet ersätts med Skarpängsskolans Student Advisory Board under läsåret). 6

8 ORDNINGSREGLER 2013 Bilaga 1 BAKGRUND I Skollagen 2010:800 beskrivs att: Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektor beslutar om ordningsregler. På Skarpängsskolan bygger vi skoldagen utifrån pyramiden där trygghet och glädje utgör benen och bär upp kunskapen som vi ska utveckla. Som ett förtydligande av detta så arbetar vi med trygghets och glädjekontrakt. Ordningsreglerna beskriver de konkreta praktiska handlingar som måste genomföras för att vi ska uppnå trygghet och glädje. I läroplanen beskrivs också den värdegrund som ska spegla svensk skola och i arbetet med ordningsregler finns värdegrunden som en ledstjärna. PROCESS FÖR FRAMTAGANDE AV ORDNINGSREGLER -Under höstterminen tar Skarpänsskolans Student Advisory Board upp skolans ordningsregler och utvärderar hur de fungerar -Under höstterminen tar rektor upp skolans ordningsregler med medarbetarna och utvärderar hur de fungerar -Skolans ledningsgrupp träffar sedan representanter ur Student Advisory Board och tar fram förslag på ordningsregler för nästkommande kalenderår. -Rektor beslutar om ordningsregler -I januari träder nya ordningsregler i kraft -Rektor har rätt att med kort varsel och på förekommen anledning revidera befintliga ordningsregler ORDNINGSREGLER Elever på Skarpängsskolan har rätt till: - att ha en bra arbetsmiljö därför kommer vi i tid till lektioner eller möten och har med det material som läraren bestämt därför har vi inga ytterkläder på oss under lektionstid därför ska IT-verktyg (mobil, dator etc) användas med sunt förnuft och under lektionstid om läraren samtycker därför ska läraren tillfrågas om det är okej att filma, fotografera en föreläsning/lektion därför håller vi god ordning i våra lokaler och tar personligt ansvar för hur vi agerar därför har vi i skolan och på internet ett respektfullt förhållningssätt till varandra och nolltolerans för t ex utfrysning, kasta blickar, prata illa om och att förolämpa varandra - att utveckla sina kunskaper och sin egen person därför visar vi respekt för alla på skolan därför leder läraren undervisningen och ger instruktioner som eleverna följer därför gör du som elev dina läxor och deltar aktivt i undervisningen därför måste du som elev säga till när du inte kan eller förstår, våga fråga! därför är det tillåtet med huvudbonad i skolans matsal och när du har rast men inte på lektioner. Detta eftersom läraren ska ha möjlighet att se hela ditt ansikte och den kommunikation som sker genom kroppsspråket. KONSEKVENSER Vad händer om man inte följer reglerna? 7

9 Om en elev inte följer ordningsreglerna så genomförs ett samtal med en vuxen i syfte att diskutera och fördjupa skolans ordningsregler Om en elev trots det inte följer ordningsreglerna kontaktas vårdnadshavare för att tillsammans hitta strategier för att komma vidare. Lärare får utvisa elev för resten av lektionen efter att ha uppmanat eleven att ändra sitt uppförande Kvarsittning om högst en timme efter avslutad skoldag kan förekomma om eleven har missat undervisning. Vid upprepade tillfällen av ordningsproblem ska skolan utreda i samråd med vårdnadshavare. Utifrån utredning ska rektor se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende Efter utredning får rektor besluta att tilldela eleven en skriftlig varning Rektor får besluta om tillfällig omplacering inom skolan eller vid annan skola för högst fyra veckor Rektor får besluta att stänga av en elev helt eller delvis under den tid som en utredning genomförs, dock längst en vecka SKONTRAKT FÖR ELEVER PÅ SKARPÄNGSSKOLAN Trygghetskontraktet innehåller de gemensamma värderingar som ska prägla samarbetet mellan alla på skolan. Detta är viktigt för att alla ska trivas, känna glädje och finna arbetsro. Respekt för varandra Respekt för varandra innebär att vara en trevlig kompis eller skolkamrat. En god kamrat bryr sig om hur andra mår, visar hänsyn och att tar hand om varandra. En god kamrat tar alltid ansvar för sina egna handlingar. Ansvar för miljön För att nå goda resultat i skolan krävs en bra arbetsmiljö. Ansvar för miljön innebär att själv handla så att undervisning och raster upplevs positivt av alla. Det innebär också att hantera skolans möbler, datorer, undervisningsmaterial och lokaler på ett bra sätt. Miljön utanför skolans byggnader påverkar också trivseln. Var och en måste visa gott omdöme och följa trafikregler för allas säkerhet. Underskrift Jag som elev på Skarpängsskolan har efter diskussioner i klassen tagit del av skolans ordningsregler och trygghetskontrakt. Elev... Klass... Läsår... Underskrift av förälder... Jag har fått information om skolans ordningsregler och elevernas trygghetskontrakt 8

10 Bilaga 2 UTREDNING AV INCIDENTER SAMT KRÄNKANDE BEHANDLING Datum för utredning: Orsak till utredning: Beskrivning av händelsen efter samtal med berörda elever: Åtgärder: Samtliga berörda elever ska formulera två till tre konkreta och enkla åtgärder. Vuxen i samråd med elev formulerar kortsiktiga och långsiktiga mål. Allt dokumenteras kortfattat nedan. Datum för uppföljning (vanligtvis inom två veckor): Utredningen gjord av: 9