!!! Linköpings Universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats i Statsvetenskap, VT 14

Transkript

1 Linköpings Universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats i Statsvetenskap, VT 14 Följer förfoganderätten av äganderätten? Fastighetsägarens rätt till sin egendom vid mineralprospektering, ett exempel från Norra Kärr Do the right of disposition follow the property right? A study of the property owner s rights in comparison to mineral exploration, an example from Norra Kärr Av Carl-Johan Sommar Handledare: Mikael Rundqvist Antal ord:

2 Sammandrag Med den nya minerallagens tillkomst 1991 skapades incitament för privata aktörer att bedriva mineralprospektering i riket. Minerallagen reglerar koncessionsmineral, mineral som utgör föremål för en samhällelig prövning. Förfarandet är emellertid inte konfliktfritt, då lagstiftningen möjliggör för den prospekterande parten att bedriva markundersökningar och i förlängningen mineralutvinning på annans egendom. Tidvis har förändringar gjorts i syfte att stärka markägarens ställning men frågeställningen kvarstår: Vilka är konsekvenserna för fastighetsägaren? Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka fastighetsägarens ställning och rätt till sin egendom vid en mineralprospektering. Den teoretiska utgångspunkten är dels att påvisa hur lagstiftning används som påverkansinstrument för att främja ett näringspolitiskt syfte och därtill skapa en process med hög tillförlitlighet och ett förväntat utfall. Utifrån John Lockes och Robert Nozicks idealtyper om egendomen behandlar även uppsatsen fastighetsägarens rätt till sin egendom vid mineralprospektering. Nästkommande empiriska del innehåller de bestämmelser som reglerar egendomsskydd och mineralprospektering. Här ges även introduktion för Norra Kärr och kapitlet innehåller de intervjuer som ägt rum med prospektören respektive fastighetsägaren. Därefter sammanställs uppsatsens teoretiska och empiriska grunder. Avslutningsvis får det konstateras att fastighetsägarens ställning under mineralprospektering är att betecknas som svag. Likväl är fastighetsägarens egendomsrätt ej att betrakta som absolut. Nyckelord: Expropriation, minerallagen, mineralundersökning, undersökningstillstånd, äganderätt 2

3 Abstract The Swedish Minerals Act of 1991 was founded on the basis of allowing new, non-state participants to prospect and mine the swedish bedrock. The Minerals Act applies to concessionary minerals which allows for societal probation and therefore the process of prospecting is highly regulated by the Swedish authorities. The procedure, however, isn t conflict-free since the legislation allows the prospector to search for minerals and in the prolongation to mine land belonging to other property owners. Since the introduction of the legislation has numerous changes been made in order to secure the rights of the property owner. However the question still stands: How does the law affect property-owning when the land is subject to mineral exploration? The purpose of this bachelor thesis is to examine the property owner s standing when his property is subject to mineral exploration. The aim of the Minerals Act is to encourage mining exploration in Sweden, therefore the theoretical grounds of this essay are based on how legislation is used in order to create a mineral exploration process of high trustworthiness which gives the prospector a calculated outcome. In order to view the property owner s rights, the works of John Locke and Robert Nozick are also taken into account. The essay s empirical part consists mostly of the Minerals Act and the constitutional property-rights as well as conducted interviews from both the prospector and one land-owner from the area of Norra Kärr. The conclusion of this essay is that the property-owners rights in contrast to mineral exploration in Sweden are to be considered as weak. Likewise the owners right to her property cannot be deemed absolute. Keywords: Exploration permit, expropriation, mineral exploration, property rights, the minerals act 3

4 Innehållsförteckning Inledning 1.1 Bakgrund Syfte Avgränsning och disposition 7 Metod 2.1 Strategi och design Teorier om regleringsverktyg för styrning och den personliga egendomen Christopher Hoods klassificering för statlig styrning Egendomstanken Tillvägagångssätt Källmaterial och källkritik Valididet och reliabilitet Begreppsdefinitioner 16 Undersökning 3.1 Grundlagen och egendomsskyddet Egendomsskyddet och mineralutvinning Norra Kärr De sällsynta jordartsmetallerna Sveriges mineralstrategi Kort introduktion till minerallagen Tre teorier om rätten till mineral Mineralprospektering Undersökningstillstånd Förutsättningar Ensamrätt och giltighetstid Villkor Beslut om undersökningstillstånd Sammanfattning Undersökningsarbetet Arbetsplaner och kommunikation Arbetsplanernas bemötande Sammanfattning Fastighetsägaren Gruvbolaget

5 Analys 4.1 Vilken är undersökningstillståndets verkan gentemot fastighetsägaren? Påverkar minerallagens bestämmelser villkoren för personlig egendom? 34 Slutsats Källförteckning Bilaga 1. Bearbetningskoncession & Markanvisning 1. Bearbetningskoncession Förutsättningar Kort om Miljöbalkens bestämmelser Ensamrätt & Giltighetstid Markägaren och ersättningsnivåer Sammanfattning Markanvisning 45 Bilaga 2. Intervjuguide Henning Holmström, Tasman AB Bilaga 3. Intervjuguide Fastighetsägare

6 Inledning I detta första kapitel ges en introduktion till ämnet och uppsatsens syfte behandlas. Avslutningsvis presenteras uppsatsens disposition som även redogör för arbetets omfång. 1.1 Bakgrund Äganderätten och egendomstanken är sedan upplysningsfilosofernas tid en grundläggande stöttepelare vilken de västerländska ekonomierna grundar sig på. Tanken bakom egendom och ett fritt ägande är att individerna ska ges incitament att fritt skapa och skörda frukterna av sitt egna verk. Dock är inte äganderätten absolut, vilket även är uppsatsens utgångspunkt. I området Norra Kärr mellan Östergötlands och Jönköpings län har såväl regering och företaget Tasman AB åberopat stort intresse av att tillgodogöra berggrundens resurser. En framtida mineralutvinning här ses minska ett exportberoende av sällsynta jordartsmetaller samtidigt som etableringen skapar arbetstillfällen. Förfarandet generellt är inte konfliktfritt då fastighetsägaren oftast motsätter sig en exploatering med hänvisning till att marken rättmätigt tillhör denne. Syftet med minerallagstiftningen är att finna lösning på de konflikter som uppstår vid prospektering samt utvinning av mineral. Följaktligen riktas uppsatsen explicit mot minerallagen och de följder som tillämpningen av lagstiftningen medför å markägarens sida. Äganderätten i Sverige har utgjort föremål för diskussion förr. I en intervju år 2012 med journalisten Maciej Zaremba beträffande skogsvårdslagens hänsynsparagraf och den inverkan denna har på grannar till skogfastigheter sa lantbruksminister Eskil Erlandsson att Av äganderätten följer förfoganderätten. 1 Det är även här föreliggande uppsats tar vid, stater kan genom sin dominanta ställning stifta lagar och använda dessa för att uppnå sina mål. Meningen med en lagstiftning är att förbjuda eller tillåta samhällets aktörer att bete sig på ett visst sätt och ger staten viss kontroll över normbildningen i samhället. Uppsatsen tar sin utgångspunkt från minerallagstiftningen med syfte att påvisa hur näringspolitiska skäl och ett intresse av att mineral tillgodogörs används i mål-medelrelationer. Syftet med minerallagen är sedan upphävandet av det statliga prospekteringsmonopolet att främja uppsökandet och upptagandet av mineral på svensk mark. Minerallagen som tillkom 1991 tillåter i princip vem som helst att söka efter mineral på annans mark och efter företagen koncessionsprövning utvinna mineralresurser. Förfarandet är emellertid inte konfliktfritt. Hushåll får flytta, skog avverkas och andra radikala markingrepp sker ofta till följd av gruvverksamhetens etablering. Således är detta en kontrasterande verksamhet eftersom mineralexploatören vill tillgodogöra sig mineral som denne funnit och fastighetsägaren vill kunna fortsätta bruka sin mark och få avkastning från den. För att ytterligare komplicera mineralprospekteringen kan det sägas att staten har ett stort intresse av att näringspolitiska beslut tillgodoses och mineral tillgodogörs eftersom verksamheten bringar in intäkter i form av skatt samtidigt som kompetens och arbetstillfällen skapas och bibehålls. 1 läst den 22/8/2014 6

7 Svenska medborgare åtnjuter flera friheter, merparten av dessa återfinns i regeringsformens andra kapitel. En av dessa utgör garant för den personliga egendomen och fastställer äganderätten. Syftet med 2 kap. 15 Regeringsformen är att trygga medborgarnas egendom och utgör därigenom incitament för enskilda att fritt skapa, köpa samt sälja personliga tillhörigheter. Egendomsskyddet är emellertid inte absolut och inskränkningar kan göras av flera skäl, näringspolitiska beslut är ett av dessa vilket påvisas i min uppsats. 2 Eftersom minerallagen är att ses som ett näringspolitiskt instrument kan den jämställas vid en politiskt medveten inskränkning av egendomsskyddet. Följden blir att markägaren känner sig åsidosatt, en inskränkning som motiveras av att anläggandet av en gruvverksamhet och prospektering efter mineral är en tidskrävande och kostsam process. 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur minerallagstiftningen används som regleringsinstrument för att påverka fastighetsägarens besittningstagande. Likväl söker uppsatsen svar om hur minerallagen är förenlig med John Lockes och Robert Nozicks tankar om privategendomen. Frågeställningen delas upp i två delar: - Vilken är undersökningstillståndets verkan gentemot fastighetsägaren? - Påverkar minerallagens bestämmelser villkoren för personlig egendom? 1.3 Avgränsning och disposition Uppsatsen ämnar att granska undersökningstillståndets verkningar på den enskilde fastighetsägarens rätt till sin egendom. Uppsatsen behandlar således inte skedena bearbetningskoncession, miljöprövning, markanvisning eller de krav som ställs av Plan och bygglagen (SFS 2010:900) eftersom majoriteten av rådighetsinskränkningarna sker vid utfärdandet av ett undersökningstillstånd. Uppsatsen berör heller inte Kontinentalsockellagen (SFS 1966:314) eller Lag om vissa torvfyndigheter (SFS 1985:620) eftersom avsikten är att ge läsaren fullgod insyn i hur prospektering efter koncessionsmineral på land går tillväga. Myndighetsutövning berörs inte heller explicit i uppsatsen, däremot vill jag kortfattat upplysa om vilken roll de berörda myndigheterna Länsstyrelsen och Statens geologiska undersökning har. Länsstyrelsen ska verka för regionala frågor samtidigt som myndigheten ska tillvarata nationella intressen, likväl vilar frågor beträffande miljön hos Länsstyrelsen. I fallet med mineralutvinning utgör däremot Länsstyrelsen enbart remissinstans åt Statens geologiska undersökning som genom Bergsstaten är den myndighet som uteslutande arbetar i frågor gällande mineralutvinning i Sverige. 2 Prop. 2004/05:80 s. 30 7

8 Valet av Norra Kärr är intressant eftersom det rör sig om den första etableringen av en gruvverksamhet söder om Zinkgruvan i Askersunds kommun, i modern tid. Dels är även mineralerna som återfinns i området intressanta i sig eftersom dessa är oersättliga för dagens konsumentelektronik och för inhämtandet av de förnyelsebara energislag som efterfrågas av marknaden. Norra Kärrs läge är en tredje aspekt utifrån vilken jag valt mitt uppsatsämne eftersom mineralprospekteringen och den föreslagna gruvverksamheten äger rum i färskvattentäkten Vätterns avrinningsområde. Gruvans vara eller inte vara behandlas inte nedan eftersom jag har för avsikt att belysa markägarens ställning. Det första kapitlet utgör en inledning till uppsatsen och redogör för arbetets syfte samt räckvidd. Nästkommande kapitel redogör för uppsatsens upplägg och metod samt tar fasta på uppsatsens teoretiska verktyg som senare utgör grund för den fjärde analytiska delen. Det tredje kapitlet innehåller min undersökning och redogör för det grundlagsstadgade egendomsskyddet samt området Norra Kärr. Därefter följer en genomgång av gällande rätt och de villkor som mineralprospektering förknippas med. Det fjärde kapitlet utgör uppsatsens analys. Avslutningsvis inrymmer det femte kapitlet uppsatsens slutsats som besvarar min frågeställning. 8

9 Metod Metodkapitlet inleds med att förklara uppsatsens upplägg samt kvalitativa metod, och varför arbetssättet valts. Därefter övergår kapitlet i att redogöra för valda teorier och hur dessa använts i arbetet med uppsatsen. Sedan granskas uppsatsens kvalitet och genomförande. Kapitlet avslutas med en definition över begrepp som förekommer i uppsatsen. 2.1 Strategi och design Föreliggande uppsats är beskrivande. Meningen med den är att öka förståelsen för den komplicerade process i vilken gruvverksamhet prövas utifrån institutioners och individers egna perspektiv. Uppsatsen söker även svar på hur berörda markägare drabbas av det exploateringsförfarande som mineralprospektering innebär. Processen är som ovan nämnts, lång och krävande, vilket förutsätter förståelse för myndighetsutövning och den påverkan sådant har på de berörda aktörerna. Eftersom mitt arbete i huvudsak baserats på lagstiftning, kommittébetänkanden, propositioner och av myndigheter utfärdade styrdokument så baseras uppsatsen uteslutande på kvalitativ metod. En kvalitativ metod möjliggör för att stora mängder av empiriskt material tas i anspråk för att sedan bearbetas. En annan fördel med metoden är att den ger författaren möjlighet att ta tillvara på kontexten och således försöka återskapa en helhetsbild om den beskrivna situationen. I min uppsats påvisar jag hur markägarens besittningstagande ändras genom att systematiskt gå igenom minerallagens bestämmelser om mineralprospektering från dess att ansökning om undersökningstillstånd har skett till avslutat undersökningsarbete. Uppsatsens systematiska upplägg syftar till att ge en tydlig struktur i mitt empiriska arbete och öppna upp för mig som författare att framhäva skillnader, och kritiskt granska dessa, mellan privategendom och lagstiftning. 3 Samtidigt påvisar jag även hur lagstiftningen används som regleringsinstrument för att främja mineralprospektering i Sverige. Eftersom minerallagen enbart reglerar så kallat koncessionsmineral har urvalet av material för min studie har skett efter vad Esaiasson m.f kallar för typiskt, det vill säga att jag undersöker ett fall där resultatet ser likadant ut i de flesta materialtyper. 4 Då lagstiftningen är det enda instrument som reglerar undersökningen av dessa mineral i Sverige kan det sägas att de kausala mekanismerna och därigenom resultaten är tillämpliga på andra fall i landet. Eftersom uppsatsen studerar minerallagens verkningar så utgör området kring Norra Kärr exempel, varför kvalitativa informants- och respondentsintervjuer i blandad form använts. Den kvalitativa informantsintervjun möjliggör för författaren att fördjupa sig i det empiriska materialets innehåll, då författaren med hjälp av intervjuer tillåts ta del av institutioners- och organisationers kompetensområden. Detta kan jämföras med intervjuer av respondentkaraktär där det istället är svarspersonernas egna tankar som görs gällande. 5 För att valet av respondenter ska vara 3 Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L, 2012: Metodpraktikan s ibid, s Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L, 2012: Metodpraktikan s. 227f 9

10 representativt för Norra Kärr har urvalet skett strategiskt efter deras centralitet. 6 Från Tasmet AB, det företag som innehar undersökningstillstånd och bearbetningskoncession, har verkställande direktör Henning Holmström intervjuats. Representativitet bland markägarna har uppnåtts genom att majoritetsägaren av berörd skogsmark intervjuats. Vid tillfället för intervjun deltog även dennes rådgivare i diskussionen. Fastighetsägaren har med hänsyn till dennes situation önskat att få vara anonym. Intervjun med fastighetsägaren ägde rum på plats. Med hänsyn till avstånd och att det inte bedrivs daglig verksamhet i Norra Kärr har intervjun med Henning Holmström, Tasmet AB ägt rum per telefon. Båda mina intervjuer har skett under en semi-strukturerad form där en intervjuguide har utgjort en vägledande utgångspunkt och diskussionsunderlag. Meningen bakom arbetssättet har varit att intervjun ska ge upphov till nya infallsvinklar och frågeställningar samtidigt som respondenterna givits möjlighet att svara självständigt. 7 Viktigt för uppsatsens reliabilitet är att samtliga intervjuer har inspelats, med subjektens samtycke, varav dessa senare transkriberats av mig. Att arbeta med inspelade samtal minskar chansen för att det sagda missförstås samtidigt som det har givit tillfälle att öka förståelsen för diskuterade ämnen. Slutligen har jag gjort en analys av mitt presenterade empiriskt material. Textanalysen tillåter att mitt material ställs mot Christopher Hoods teorier om statliga regleringsverktyg samt John Lockes och Robert Nozicks tankar om privategendomen, vilket möjliggör en uttömmande analys av ämnet. 8 I fallet med Hood har jag eftersökt hur lagstiftaren har använt sig av olika typer av styrningsverktyg. Därigenom vill jag påvisa hur en regering genom lagstiftning kan påverka aktörer i en mål-medelrelation. Inom ramen för detta arbete använder jag de verktyg som enligt Hood påverkar enskilda aktörer och inte samhället i stort. Dessa enskilda styrinstrument kan sedan delas in i fyra underkategorier, vilka jag utgått från i min analys. Utöver Hood ämnas den andra delen av analysen åt den personliga egendomen och de idealtyper filosoferna John Locke och Robert Nozick skapat. Här har jag utgått från deras egendomstankar i stort, men även från Nozicks entitlement-teori för att belysa hur minerallagens inskränkningar i fastighetsägarens besittning ställer sig i jämförelse mot egendomenstanken Teorier om regleringsverktyg för styrning och den personliga egendomen Som utgångspunkt och analysinstrument för uppsatsen används som ovan nämnts Christopher Hoods teorier om de verktyg regeringen har för att påverka olika samhälleliga aktörer. Det är framförallt hur lagstiftning kan användas för att påverka dessa aktörer till förväntade utfall som används i min analysdel. Beträffande uppsatsen andra syfte, huruvida minerallagens bestämmelser påverkar egendomsidealen, är John Lockes och Robert Nozicks egendomstankar centrala. Dessa används för att förklara om gällande rätt lever upp till villkoren om den av filosoferna sedda som nästintill oinskränkliga egendomen. 6 ibid s ibid s Teorell, J, Svensson, T, 2007: Att fråga och att svara - Samhällsvetenskaplig metod s För en mer uttömmande beskrivning se avsnitt 2.3 Tillvägagångssätt 10

11 2.2.1 Christopher Hoods klassificering för statlig styrning Staten, genom folkviljan och riksdagen är den enda aktören på ett nationellt plan som kan stifta och tillämpa lagstiftning. Denna ställning möjliggör även för staten, att genom dess institutioner, skapa vägledande institutionella ramverk för att påverka marknadens aktörer med eller utan tvångslagstiftning. I arbetet används den brittiske statsvetaren och professorn Christopher Hoods klassificering för statlig styrning, vilken delas upp i fyra områden: Nodality, Authority, Treasure och Organization. 10 Sammantaget eller enskilt kan dessa användas som påtryckningsmedel för att tvinga eller påverka aktörer att agera efter ett visst förutsägbart sätt. Lagar och direktiv utgör typiska, hierarkiska styrningsformer som en regering kan använda sig utav. Enligt Hood kännetecknas dessa som användandet av som authority eller auktoritet. Tillämpandet av authority kan i sin tur delas upp i två formella maktmedel: De som direkt påverkar den enskilde aktören, samt de som påverkar den allmänna gemenskapen i sin helhet. Dessa kan av sin natur sedan delas in i ytterligare steg vilka ökar eller begränsar de restriktioner som staten har ålagt. 11 I min uppsats utgår jag från de instrument som påverkar de enskilda aktörerna, detta eftersom mineralprospektering oftast äger rum på fastigheter som inte ägs av det allmänna. Det första direkta verktyget liknas enklast vid utfärdandet av ett certifikat. Certifikatet tillskänker en auktoritiv deklaration om huruvida aktören anses lämplig eller ej för det aktuella förfarandet. Utfärdandet av certifikat möjliggör för tre användningssätt varav det ena innebär att användandet av officiella dokument betingar en viss legitimitet tack vare dess utfärdande från myndigheter och regering. Denna form inskränker inte nämnvärt på aktörernas frihet, utan syftar mest till att möjliggöra för den sökande aktören att genom myndighetsprövning åtaga sig verksamhet som förutsätter den här typen av instrument. 12 En ansökan om bearbetningskoncession utgör exempel på utfärdandet av ett certifikat eftersom koncessionsbeviljandet fordrar en lämplighetsbedömning för att sedan knyta an mineralrättigheterna till den sökande. Två mer inskränkande former av direkt auktoritet är användandet av verktyg som möjliggör för ett syfte, enablements & conditional tokens. Dessa öppnar upp för tidigare förbjudna aktiviteter, vilket i fallet med minerallagen innebär mineralprospektering på annans fastighet. Enablements har den fördelen att den inte tvingar aktörer, utan snarare uppmuntrar dessa till att åtaga sig saker som annars vore förbjudna. Det är kanske även den mest klassiska formen av företagsreglering och är i många fall en nödvändighet för att bedriva en verksamhet. En fördel med användandet av enablements är att man öppnar för verksamhetsområden som i normala fall är föremål för restriktion. Vidare kommer den aktör som har tillåtelse att bedriva den här typen av verksamhet att själv bevaka sina intressen. Detta medför att risken för illegal verksamhet inom samma område blir föremål för branschreglering. 13 Conditional tokens öppnar å sin sida upp ett åtagande från regeringens sida om en aktör uppfyller vissa villkor. Ett exempel på detta är utfärdandet av en 10 Hood, Christopher, 1983, The Tools of Government s ibid s ibid s ibid s

12 garanti mot att vissa förutsättningar uppnåtts. 14 För att illustrera detta i förhållande med minerallagen ges en prospektör som anses lämplig exklusiv rättighet att bedriva undersökningsverksamhet. Slutligen har staten möjlighet att genom restriktion och tvång förmå aktörer att agera samt foga sig efter gällande rätt, en form som Hood benämner constraints. Detta tvångsmedel har både negativa och positiva verkningar, där det negativa förbjuder en enskild eller kollektiv handling. Den positiva utkomsten kan likställas vid regler som avser att förhindra smittospridning, förmå byggnadsreparationer i syfte att skydda allmänheten eller ta land i besittning. Staten kan vid dessa förfaranden själv utgöra skiljeman genom att vara instans för överklagan av vissa beslut. 15 Ovan nämnda sätt kan användas enskilt, men sett till sin helhet är mineralprospektering föremål för en beslutsprocess där verktygen dels används enskilt och dels tillsammans. Här menar Hood på att det finns tre användningssätt: 1) Att officiella beslut härstammar från olika typer av ovan verktyg; 2) Att ett beslut är tvunget att först medföra en typ av prövning för att sedan kräva ett annat; 3) Att dessa används i kombination med andra styrinstrument som exempelvis i fallet med nodality, där staten utgör informationsnav Egendomstanken Egendomstanken härstammar från den brittiske upplysningsfilosofen John Locke ( ) som år 1690 utgav boken Two Treatises of Government. Verket är uppdelat i två delar där den första delen utgör ett polemiskt inlägg mot Sir Robert Filmers historiskt-religiösa argumentation, Patriarcha. Det är i den andra delen som läsaren får ta del av Lockes tankar kring politisk teori och det är här författaren presenterar sin uppfattning om styrelseskicket och därmed även egendomstanken. John Lockes idéer kom att utvecklas av de samtida franska upplysningsfilosoferna Montesquieus och Rousseaus tankar som senare låg grund för den moderna maktdelningsläran. Tankarna och skapandet av den klassiska liberalismen har även givit upphov till tankeläror som präglat sentida filosofer som John Rawls och Robert Nozick. Locke utgår från människans naturtillstånd, vilket åtnjuts i fred och harmoni. Alla människor är fria och har därigenom en rätt att försvara sig mot godtyckliga angrepp på den individuella friheten för att upprätthålla den gudomliga ordningen. Med människans självbevarelsedrift följer även rätten till egendom. Materiella tillgångar är en självklar rättighet för att kunna försörja sig själv såväl som ens avkomma. Således kan Lockes tes sammanfattas i tre delar, att människan har en naturlig rättighet till liv, frihet och egendom. 17 Rätten till liv, frihet och egendom ansågs emellertid vara absolut. Den som bröt mot respekten och tillskansade sig rätten till en annans rättigheter kunde dömas till slaveri eller död. För att ge 14 ibid s. 57f 15 ibid s. 60f 16 ibid s Locke, John, 1996, Andra avhandlingen om styrelseskicket, s

13 egendomen ett godtagbart skydd och således skydda det från andra individers godtycklighet sammanslöt sig människan under staten, i de former som idag kännetecknar en rättsstat. Genom skapandet av en lagstiftande och exekutiv makt lämnar människan de befogenheter som medföljdes av livet i naturtillståndet. Härigenom fråntas hennes rättighet att själv bestraffa andra för brott samtidigt som hennes rätt till självbevarelse försvinner. Således ges egendomen enligt Locke ett skydd mot arbiträra beslut och inskränkningar. 18 Egendomen utgör en central tes i Lockes argumentation. Egendomen ses som en grundval för ett statsstyre. Det som utgör statsstyrets legitima uppgift är att upprätthålla människans rätt till egendom. Locke ser egendomen som en garant mot tyranni och ett skydd mot andras nyckfullhet. Utgångspunkten i argumentationen är naturtillståndets allmänna äganderätt, där naturresurserna hörde till samtliga människor. Det är först när någonting lösgörs från naturen som en individuellt exklusiv rätt uppstår. Likväl inskränks den allmänna äganderätten av det arbete som människan lägger ned på förädling av produkter. Således kan det sägas att när människan tar sin handlingskapacitet i anspråk och använder den för att vidareutveckla naturens produkter så skapas äganderätt. Det följer inte heller några begränsningar av hur mycket människor får äga, äganderätten överskrids enbart om resurserna förfar eller om egendomsinnehavaren omöjliggör för andra att överleva. Egendom sågs ge incitament för den rättmätige ägaren att vidareutveckla sin verksamhet, vilket i sin tur skulle ge upphov till ekonomisk utveckling. 19 Med boken Anarchy, State and Utopia kom Robert Nozick år 1974 att återknyta till John Lockes politisk-filosofiska argumentation om egendomen och människans rätt till självägarskap. Dessa tankar har sedermera givits en överblick av den kanadensiske filosofiprofessorn Will Kymlicka i verket Modern politisk filosofi. Enligt Kymlicka skapas vad Nozick ser som en rättvis egendomsfördelning genom fria transaktioner av egendom som legitimt förvärvats. Äganderätt genom legitima förvärv kan likställas med Lockes tankar om hur egendom uppstår, dvs. oanvända naturresurser som tas i anspråk genom egen möda är legitimt så länge förvärvet ej försämrar för andra. 20 Ekonomiska omfördelningar ser Nozick som godtyckliga och människan ska ha fri rätt att disponera över sin egendom. Således ska staten hållas absolut minimal som institution. Det enda som legitimerar statens existens är vidmakthållandet av ett rättsväsende i syfte att skydda fria transaktioner och därigenom egendomen. Det är dessa tankar som utgör Nozicks entitlement-teori och redogör för synsättet på hur rättvis fördelning skapas: 21 1) En överföringsprincip: allt som förvärvats på ett rättvist sätt kan fritt avyttras till andra; 2) En princip om rättvist ursprungligt förvärv: en redogörelse för hur människor från början kommit att äga de saker som kan överföras i enlighet med princip (1); 3) En princip om korrigering av orättvisor: hur man skall förfara med tillgångar som förvärvats eller avyttras orättvist. 18 ibid s ibid s Kymlicka, Will, 1995, Modern politisk filosofi s. 117f 21 ibid s. 101ff 13

14 Genom teorin kan det enligt Nozick utstakas att alla förvärv som ej skett genom ett regelrätt köp är illegitima. Härigenom blir statens enda roll, upprätthållandet av lag och ordning, att ogiltigförklara samtliga förvärv som ej skett på ett korrekt sätt. Har ett illegitimt förvärv genomförts och det finns indikationer på vem egendomen tillhör, är det den som egendomen osökt ska återgå till. 22 Likt egendomen har vi en obegränsad rätt till oss själva, en rättighet som oaktat ska respekteras. Eftersom vi besitter äganderätten till oss själva och det vi skapar, har staten inte rätt att göra anspråk av de transaktioner som sker i en fri marknad. 23 Förutsättningen för att systemet ska fungera är att resurserna som används har förvärvats legitimt. Vad som är viktigt att betona är att i människans utgångspunkt i samhället är vi alla jämlikar, således ges alla fri och obegränsad rätt till resurser så länge mitt anspråk inte försämrar mina medmänniskors utgångsläge. 2.3 Tillvägagångssätt Analysen i mitt fjärde kapitel baserar sig på uppsatsens empiriska undersökning. Att använda två skilda teorier kan vid en första anblick te sig ovanligt. Men teorierna om egendom och styrning är till för att ge en inblick i hur lagstiftningen öppnar upp och används för att inskränka rättigheter och egendom till jord som ägs av en annan. Rätten till egendom är viktig, den främjar människors kreativitet och förmår oss att använda vårt flit för att skapa. Därigenom är institutionerna som upprätthåller rättigheterna lika så viktiga. Dessa uppmuntrar till ett skapande och förvaltande av egendom och utgör garant för att ingen annan ska ges bättre rätt än upphovsmannen själv. Eftersom min undersökning till stor del kretsar kring gällande rätt påvisar jag utifrån Hoods klassificering för hur dekret och lag används. Som ovan nämnts utgår jag från de idealtyper som uteslutande rör enskilda aktörer och inte samhället i stort. Dessa fyra: certificates, conditional tokens, enablements, och constrains används var för sig och tillsammans i analysen. Syftet är att sammanväva fastighetsägarens och prospektörens intressen med lagstiftningen och visa hur minerallagen, som ett styrinstrument, används för att åsidosätta fastighetsägarens besittning. Eftersom mineralprospektering försätter fastighetsägaren i en ställning där denne äger sin egendom, men inte längre fritt kan disponera över den används John Lockes ursprungliga egendomstanke och Robert Nozicks sentida vidareutveckling. Privategendom är enligt dessa en rättighet som är lika självklar som den ska lämnas oinskränkt. Enligt Locke och Nozick är staten inte bara en bärare av samhället utan även privategendomens starkaste beskyddare. Genom deras tankar är staten ett skydd mot godtyckliga förvärv och staten fråntas därigenom möjligheten att lägga anspråk på andras egendom. Egendomstanken används i min analys eftersom villkoren utgör en motpol till minerallagens expropriationsmässiga bestämmelser som ger grospektören en lagstadgad garanti att utnyttja mark som hör till en annan. Idéerna kan redan sägas ha svarat på mina frågor, men för att konstatera huruvida besittningsövertagandet är att ses som legitimt eller ej utgår jag även från Nozicks entitlement-teori. Eftersom den moderna västerländska staten är uppbyggd på bland annat 22 ibid s. 114f 23 ibid s

15 John Lockes ideal har jag även valt att titta på om staten i förhållande till mineralprospektering utgör garant för sina medborgares rättigheter. 2.4 Källmaterial och källkritik Jag har till så stor utsträckning som möjligt använt mig av källmaterial publicerat från offentliga institutioner och i fallet då lagrum används, vedertagna kommentarer till dessa. Esaiasson m.fl. betonar vikten av att primärkällor används, då sekundärkällor medför att materialet riskerar bli tendensiöst, en partsinlaga. 24 Uppsatsen består huvudsakligen av primärkällor, men det har under intervjuers gång förekommit att respondenten uttalat sig om tredje part vilket medför att delar av vissa avsnitt härstammar från sekundärkällor. I de få förekommande fall detta har skett har empiriskt material från en primärkälla används för att stärka äktheten. Samtligt använt empiriskt material är samtida förutom Lars Delins Minerallagen och kontinentalsockellagen från år En omfattande lagändring skedde emellertid år 2005, vilken stärkte markägarens ställning. Som komplement för de lagrum som ändras har prop. 2004/05:40 Ändringar i minerallagen samt kommittébetänkandena SOU 2000:89 Minerallagen, markägarna och miljön och SOU 2012:73 Undersökningstillstånd och arbetsplaner använts. Intervjuerna är av både informants- och respondentkaraktär eftersom jag eftersöker respondenternas synsätt och deras skildring av omvärlden. För att få tillförlitliga svar på mina frågor är respondenterna valda enligt centralitetsprincipen. Centralitetsprincipen innebär att centralt placerade respondenter intervjuats för att minska beroendet av sekundärkällor samt stärka tillförlitligheten genom att dessa själva kan bekräfta skeenden. 25 De för uppsatsen två valda intervjusubjekten representerar skilda intressen vilket får ses som stärkande för uppsatsens oberoende. Användandet av dessa motpoler är en avvägning vilket minskar ensidigheten och ger kontrast till mineralprospekteringens då förfarandet ses från två sidor Valididet och reliabilitet Enligt Metodpraktikan definieras validitet som: 1) överensstämmande mellan teoretisk definition och operationell indikator; 2) frånvaro av systematiska fel; 3) att vi mäter det vi påstår oss mäta. 27 Det empiriska materialet är inhämtat från dels primärkällor, dels utförda intervjuer vilka skedde under inspelning. Respondenterna styrdes inte, undantaget den vagt utformade intervjuguiden, i syfte av att låta dessa själva komma med information. 28 Samtligt empiriskt material har sedan jämförts mot utförda intervjuer för att kunna utföra en kritisk källgranskning. Jag anser att uppsatsen tillfredställer de validitetskrav som Metodpraktikan ställer, då jag har mätt det jag avsåg att mäta. 24 Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L, 2012: Metodpraktikan s ibid s ibid s. 285 f. 27 Ibid s ibid s

16 Reliabilitet mäter frånvaro av slumpmässiga och osystematiska fel, alltså hur autentisk min data är. 29 Graden av reliabiltet får anses förhålla sig till intervjuguidens utformning samt källkritiska granskningar av övrigt empiriskt material. För att öka reliabiliteten har jag i stor utsträckning använt mig av material publicerat av offentliga institutioner och kompletterat med intervjuer. 2.6 Begreppsdefinitioner Bergmästare - Generaldirektör för myndigheten Bergsstaten, med tillsyn över gruvor. Bonitet - Tillväxtfaktor för skog från en produktionssynpunkt. Impediment - Obrukbar skogsmark, ekonomisk onyttig mark. Koncession - Tillstånd att bedriva viss verksamhet. Prospektering - Undersökning av ett område med hänsyn till förekomst av naturresurser. Rådighetsinskränkning - Inskränkning av förfoganderätten i fast egendom. Sakägare - Den som intar partsställning vid civilrättsliga mål rörandes fast egendom. 29 Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L, 2012: Metodpraktikan s

17 Undersökning Kapitlet börjar med att ge en introduktion till det grundlagsstadgade egendomsskyddet. Vidare ges en introduktion till området Norra Kärr och en förklaring varför området utgör föremål för mineralprospektering. Därefter redogörs för minerallagen och de bestämmelser som förknippas med mineralprospektering. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av utförda intervjuer. 3.1 Grundlagen och egendomsskyddet Grundlagen reglerar statsmakten, ger den enskilde individen grundläggande fri- och rättigheter gentemot statliga ingrepp och bestämmer övergripande hur politisk makt i riket får utövas. I Sverige delas grundlagen upp i fyra separata element: regeringsformen, yttrandefrihetsgrundlagen, tryckfrihetsförordningen samt successionsordningen. Regeringsformen har sina rötter från år 1634 och är det centrala dokument som slår fast rikets grundlagar. Det är även i denna lag stora delar av de konstitutionella elementen återfinns. 30 Själva essensen med grundlagstiftningen är att densamma är överordnad samtlig gällande rätt vilket medför att lag som stiftas inte får ställas i strid mot grundlagen. I förhållande till exempelvis USA är den svenska grundlagen inte statisk utan ständigt föremål för ett kontinuerligt förändringsarbete. Sedan införandet av nuvarande författning år 1974 har densamme kommit att utföra föremål för ändringar flertalet gånger, bland annat avseendes succession år 1977 och beträffande det berörda egendomsskyddet senast år Uppsatsen berör regeringsformens andra kapitel, mer specifikt 2 kap 15. Lagrummen i det andra kapitlet kan delas upp i två grupper: 1) De absoluta, vilka kräver grundlagsändring och därmed två riksdagsbeslut med mellankommande allmänna val; 31 2) De relativa, regler som inte är föremål för samma process utan kan begränsas genom vanlig lagstiftning. Till de relativa hör även den 15 som åsyftar till egendomsskyddet kap 15 Regeringsformen innehåller det individuella egendomsskyddet och syftar till att trygga egendom från inskränkning. Egendomsskyddet är emellertid inte absolut och syftet med detsamma är inte heller att ge egendomsinnehavaren ett heltäckande skydd. 33 En stark grundlagsstadgad äganderätt kan åsidosätta fördelningspolitiska beslut, eller andra politiskt angelägna beslut. Detta medför att skyddet utifrån lagstiftarens synvinkel kan ses som en kompromiss. 34 Beträffande de inskränkingar i egendomsskyddet som samhället ser nödgade måste dessa emellertid uppfylla krav om allmänna intressen. Begreppet utgör föremål för politisk värdering, och syftar därtill att ge samhället möjlighet att värdera samt väga markåtgång och således bestämma hur samhälleliga intressen ska tillgodoses. 35 Emellertid har två för egendomsskyddet betydande förändringar gjorts, år 1994 samt års förändringar innebar att äganderätten stärktes 30 Eka A, Hirschfeldt J, Jermsten H, Svahn Starrsjö K, 2012, Regeringsformen med kommentar, s.1 31 ibid s ibid s ibid s Eka A, Hirschfeldt J, Jermsten H, Svahn Starrsjö K, 2012, Regeringsformen med kommentar s ibid s

18 eftersom [ ] principen är orubblig och inskränkningar får enbart ske i klart angivna fall.. 36 Bakgrunden till lagändringen var att den dåvarande borgerliga regeringen menade att expropriation och inskränkningar i nyttjanderätt endast ska få ske om det kan tillgodose angelägna allmänna intressen. Detta har medfört att det krävs samhällelig förankring i beslutsfattandet. Således gavs riksdagen fria händer i att besluta om vad som utgörs vara ett allmänt intresse eller ej. 37 Ändringen i dåvarande 2 kap 18 var att markägaren även gavs rätten till ersättning vid inskränkningar i nyttjanderätten års lagändring medförde att paragrafen ändrades till 15 samt att egendomsskyddet förtydligades avseendes vem skyddet var ämnat för. Samtidigt ändrades formuleringens betoning till att full ersättning skulle utgå när egendom utgör föremål för expropriation Egendomsskyddet och mineralutvinning Minerallagen (SFS 1991:45) är ett näringspolitiskt instrument med syftet att främja utvinning och prospektering av mineral som är industriellt användbara och samhällsekonomiskt betydelsefulla. Vid lagens tillkomst upphörde dåvarande gruvlag och även den tidigare statligt ledda mineralprospekteringen. Därför blev syftet med den nya lagstiftningen att lämna incitament åt den privata sektorn så att landets resurser, mänsklig kompetens samt realkapital skulle komma att utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt. 39 Undersökningsrätten är ett allmänt intresse eftersom den stimulerar till prospektering efter mineral som markägarna normalt själva saknar kunskap, vilja och resurser att söka efter. Det allmänna intresset sträcker sig även till att tillgodose industrins råvarutillgång samt att Sverige genom sina geologiska förutsättningar ska kunna bidra till att tillfredsställa ett ökat globalt behov av mineral samt främja en hållbar gruvindustri. Dessa faktorer har givit upphov till gällande minerallagstiftning och det är därför lagens bestämmelser får ses förenliga med egendomsskyddets stadga om ett allmänt intresse Norra Kärr Mineralfyndigheten av alkalina bergarter i Norra Kärr är beläget i kuperad terräng nordost om Gränna, ungefär 1,5 km från sjön Vättern i ett område mellan Jönköpings och Östergötlands län. Fyndigheten är sedan 1994 av Statens geologiska undersökning utpekat som riksintresse avseende värdefulla ämnen och mineral enligt 2 kap 7 andra stycket NRL, jmf. 3 kap 7 andra stycket Miljöbalken. 41 Tillstånd för fortsatt undersökning och dokumentation, bearbetningskoncession, beviljades av regeringen i januari Algotsson, K-G, 2001, Äganderätt och demokrati s ibid s Eka A, Hirschfeldt J, Jermsten H, Svahn Starrsjö K, 2012, Regeringsformen med kommentar s Prop. 2004/05:40 s ibid s läst den 10/5/ läst den 9/5/

19 Mineral påträffades i Norra Kärr redan 1906 och den del av fyndigheten som utgör vara den mest undersökta består av häll innehållandes små rosenröda mineral, eudyalit. Själva eudyaliten är inte representativ för fyndigheten, men är en av de mineral som ger fyndigheten dess höga innehåll av zirkonium och sällsynta jordartsmetaller. De alkalina bergarter som Norra Kärr består av är i huvudsak grännait men även lakarpit, pulaskit och kaxtorpit. Fyndigheten i Norra Kärr utgör en 1200 meter lång elliptisk yta med en största bredd om 400 meter vari mineral har påträffats från dagytan ned till 150 meters djup. 43 Norra Kärr är att ses som en antagen fyndighet om 60,5 miljoner ton enligt det kanadensiska klassificeringssystemet NI Mängden mineral i bergarten och förekomsten av de tunga sällsynta jordartsmetallerna som dysprosium innebär att Norra Kärr är unik i sitt slag och sannolikt utgör en av världens rikaste fyndigheter av dessa mineral. 45 Området har varit föremål för prospektering förr, under 1940-talet lät Boliden provbryta i området för att komma åt den zirkoniumrika grännaiten samt mineralen nefelin. Zirkonium används av industrin som legeringsmetall på grund av metallens korrosionsbeständighet samt höga smältpunkt, men även inom kärnkraftsindustrin tack vare dess låga absorbtionsförmåga av neutroner. Svårigheter att separera mineral i samband med att mer lättillgängliga fyndigheter påträffats medförde att provbrytningen upphörde. Boliden lät på mitten av 1970-talet göra nya försök med provbrytning men upphörde återigen på grund av bristande lönsamhet. Marken kvarstod i Bolidens ägor fram tills 1990-tal, idag ägs den berörda marken av privatpersoner De sällsynta jordartsmetallerna Det som gör Norra Kärr intressant ur riksförsöjningssynpunkt är de sjutton metalliska grundämnen som kallas för sällsynta jordartsmetaller. 47 Metallerna, samtliga med väldigt likartade kemiska och fysikaliska egenskaper, är sitt namn till trots inte sällsynt förekommande. Däremot är mineralen dessa separeras från relativt ovanlig. Kina är i dagsläget världens största producent av sällsynta jordartsmetaller med en marknadsandel på 95 procent. Kina har sedan 2005, tack vare en växande inhemsk produktionsindustri, löpande begränsat exporten av mineral. Ett utökat fokus på avancerade konsumentprodukter samt miljöförenlig teknik har medfört att mineralerna är nästintill oersättliga i modern produktionsindustri. Ett svar på metallernas betydelse för samhället kan sägas vara utkommen 2008 genom EUs råvaruinitiativ. Initiativet ämnar att begränsa unionens stora importberoende av 14 strategiska metaller, av vilka de sällsynta jordartsmetallerna utgör en av dessa Intervju Henning Sjöström 44 Advokatfirman Åberg & Co, 2012, Bilaga 1a Norra Kärr geologisk beskrivning s. 6f 45 Intervju Henning Sjöström 46 Advokatfirman Åberg & Co, 2012, Bilaga 1a Norra Kärr geologisk beskrivning s De 17 metallerna är: lantan, cerium, praseodym, neodym, prometium, samarium, europium, gadolinium, terbium, dysprosium, holmium, erbium, tulium, ytterbium, lutetium, yttrium samt skandium. 48 Näringsdepartementet, 2013, Sveriges mineralstrategi s. 14ff 19

20 3.5 Sveriges mineralstrategi I Sveriges mineralstrategi från 2013 utstakas fem områden för att öka Sveriges konkurrenskraft samt attraktivitet i egenskap som gruvnation: 49 1) En gruv- & mineralnäring i samklang med miljö, kulturarv och andra näringar. 2) Dialog och samverkan främjar innovation och tillväxt 3) Ramvillkor och infrastruktur för konkurrenskraft och tillväxt 4) En innovativ gruv och mineralnäring för konkurrenskraft och tillväxt 5) En internationellt välkänd, aktiv och attraktiv gruv och mineralnäring. Strategin är ett svar på EUs råvaruinitiativ och är framtagen av Statens geologiska undersökning i samverkan med aktörer på lokal, regional och nationell nivå och de som bidrar till eller berörs av gruvnäringen. 50 Rapporten lägger stor vikt på att med hjälp av samverkan, dialog och information bistå gruvnäringen och således främja en hållbar branschutveckling i syfte att fastställa Sverige som en ledande gruvnation. Mineralstrategin pekar på ett utökat behov för dialog mellan samtliga involverade parter och ämnar att avhjälpa denna problematik med införandet av nätverk i vilka offentliga och privata aktörer deltar för att sprida information och underlätta i beslutsprocesser. Två initiativ från regeringens sida är att instifta en nationell samordnare med ansvar att koordinera såväl offentliga som privata aktörer samt skapandet ett nationellt mineralforum, vilken ska bereda grund för kunskapsutbyte, göra omvärldsanalyser och främja dialog mellan de olika aktörerna. 51 Gruvnäringen har blivit alltmer kunskapsintensiv då brytning idag sker djupare och i komplexare miljöer. För att främja bibehållen hög kompetensnivå har regeringen genom Vinnova valt att satsa 205 miljoner på forskning och utveckling. Satsningarna motiveras med att Sverige internationellt ska framstå som ledande inom fältet, men även för att tillgodose det behov av arbetskraft som nyetableringar av gruvor medför Kort introduktion till minerallagen. Mineralprospektering är ett kostnadskrävande företag vilket ställer höga krav på att prospektören har möjlighet att undersöka stora arealer. Det har även från samhällets sida funnits ett stort intresse i att mineral kan hittas och tillgodogöras. 53 Minerallagen (SFS 1991:45) reglerar i sin utsträckning brytandet samt sökandet efter koncessionsmineral på land samt i våra sjöar. Minerallagen reglerar däremot inte jordägaremineral, mineral som tillfaller jordägaren. Dessa görs heller inte gällande i fallet med Norra Kärr. Syftet med minerallagen är att kunna tillgodose samhällets behov av mineral samt trygga åtkomst till dessa på ett sätt som är förenligt med Sveriges ekonomiska, sociala och miljömässiga mål ibid s. 4f 50 ibid s ibid s ibid s SOU 2000:89 s SweMin, 2012: Vägledning vid prospektering i Sveriges. s. 6 20

21 3.7 Tre teorier om rätten till mineral Minerallagen utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv är relevant då den återspeglar en trepartskonflikt mellan stat, prospektör och jordägare. Staten har ett intresse av utvinning i egenskap som inkomstkälla och som föremål för beskattning. Staten har även ett intresse av att prospektering sköts i enighet gällande regler och på ett sätt som gynnar samhället. Prospektören, inmutaren, vill tillgodogöra sig den malm som denne har sökt. Jordägaren har en grundlagsstadgad rättighet till sin mark och kan å sin sida ha ett fiskalt intresse att tillgodogöra sig markens tillgångar vilka han även betraktar som sina. 55 Det finns tre vedertagna system för rätten till mineral och vem mineral tillfaller: 56 Jordägarerättssystem: Principen härstammar från romersk rätt och syftar att ge sakägaren en stark ställning i frågor om markanvändning. Jordägarerättssystemet innebär att det som finns på sakägarens mark tillfaller densamme och är att ses som det vedertagna systemet gällande äganderättsfrågor i vårt land; Inmutningssystem: Den som upptäcker en mineralfyndighet kan efter iaktagandet av vissa formaliteter förvärva ensamrätt att utnyttja fyndigheten. Inmutning, i dag kallat undersökningstillstånd, medför en formell och juridisk rätt att, efter formell ansökan hos ansvarig myndighet, söka efter mineral på annans mark. Systemet infördes i Sverige i samband med 1723 års gruvförordning och var att se som svar på kronans intresse av att nya fyndigheter upptäcktes och bearbetades. 57 Undersökningstillståndets legitimitet motiveras med att gruvnäringen tillskyndas oersättlig skada vid ett upphävande samt att systemet medför den största lockelsen till efterforskande och undersökning av nya mineralfyndigheter. 58 Med 1974 års gruvlag gavs samhället ett större inflytande vilket har medfört ökade möjligheter att styra exploatering, ett arbete som kvarstod när nuvarande minerallag trädde i kraft; Koncessionssystem: Ett koncessionssystem innebär att rättigheterna för eftersökning samt bearbetning av mineral upplåts efter myndighetsprövning. Systemet kom att implementeras i svensk lagstiftning med 1885 års stenkolslag men har kontinuerligt utvidgas till att även omfatta flertalet malmfyndigheter i samband med införandet av den nuvarande minerallagen. Syftet med en koncessionsprövning är att ge samhället ett större inflytande i att få till stånd med en ändamålsenlig mineralutvinning samt ge samhället makt att pröva motstående intressen. 59 Härigenom kan det sägas att det traditionella jordägarerättssystemet får stå tillbaka eftersom den nuvarande lagstiftningen till stora delar bygger på koncessionsprincipen med vissa inmutningsrättsliga inslag SOU 2000:89 s Delin, Lars, 1996, Minerallagen med kontinentalsockellagen s. 15f 57 SOU 2000:89 s. 75ff 58 ibid s Delin, Lars, 1996, Minerallagen med kontinentalsockellagen s. 15f 60 ibid s