PILOTSATSNINGEN PÅ INKUBATORER I KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR UTVÄRDERING

Transkript

1 BILAGA 2 Avsedd för Tillväxtverket Dokumenttyp Rapport Datum Februari, 2013 PILOTSATSNINGEN PÅ INKUBATORER I KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR UTVÄRDERING

2 KREATIVA NÄRINGAR UTVÄRDERING Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 UTVÄRDERING SAMMANFATTNING Ramböll har haft uppdraget att utvärdera Tillväxtverkets pilotsatsning på inkubatorer inom kulturella och kreativa näringar (KKN), som initierades vid årsskiftet 2011/2012 och som syftar till att dels nå företag inom KKN och dels öka kunskapen och kompetens kring KKN inom inkubatorssystemet. Inkubatorers grundkoncept handlar om att stimulera till en snabb kommersialisering av affärsidéer och innovation. En inkubator kan ses som en plats där unga, nystartade företag får en möjlighet att växa sig starka under en period då de är som mest sårbara. Satsningen har möjliggjort projekt hos sex regionala inkubatorer som är spridda över hela Sverige. Inkubatorerna har olika lång erfarenhet av att arbeta med företag inom KKN sektorn, som fortsatt definieras som KKN-företag. Inkubatorerna har riktat sig till olika målgrupper inom KKN och deras erbjudande har delvis skiljt sig åt. Urvalet av inkubatorer som tilldelats finansiering har präglats av en ambition att nå olika typer av inkubatorer för att skapa förutsättningar för lärande. Valet av inkubatorer med begränsade förkunskaper om KKN har medfört att dessa å ena sidan haft svårigheter att nå målgruppen, men å andra sidan har det bidragit till ett lärande kring vikten av ett tydligt målgruppstänk i formulering av kommunikation och vilka kanaler som används för marknadsföring. Valet av inkubatorer med tidigare erfarenhet av att arbeta med KKN har inneburit en kort startsträcka och vidareutveckling av processer och metoder för att arbeta med KKN-företag. Utvärderingen visar att inkubatorerna som ingått i satsningen till stor del har anpassat arbetssätt och metoder efter KKN-företagens förväntade/förmodade behov. Aktiviteter prägas i högre utsträckning av att vara mobila och präglas inte av samma långsiktighet och systematisk som annars är vanligt förknippat med inkubatorer. Utvärderingen visar att satsningen har nått företag och verksamheter inom KKN som i huvudsak är enmansföretag och som har stor spridning på olika sektorer. Deltagarna har ett tydligt fokus på att öka sin omsättning, nå nya kunder och etablera nya samarbeten. Företagen har i huvudsak tagit del av rådgivning, coachning, nätverk och kontakter och en majoritet av respondenterna anger att deltagande i satsningen har varit till nytta för dem. Cirka en tredjedel av respondenterna anger att deltagandet i pilotsatsningen kommer leda till nya affärer och ökad omsättning. Programmet präglas av en relativt hög måluppfyllelse. Satsningen har lett till ökad kunskap och kompetens hos deltagande inkubatorer avseende KKN-företagens behov, kommunikation och marknadsföring gentemot målgruppen, synen på skalbarhet och tillväxt som kriterium i bedömning av företag och korskopplingar mellan branscher. Satsningen har dessutom genererat nya modeller och metoder för hur KKN-företag kan stödjas, något som dessutom kunnat spridas såväl inom Sverige som till aktörer inom EU. Flera av satsningens mål är emellertid vagt formulerade och dessutom saknas målsättningar som rör de horisontella kriterierna.

4 UTVÄRDERING Utvärderingen av pilotsatsningen väcker frågor om förståelsen för, och mätning av, tillväxt. Satsningar på KKN kräver en större systemförståelse för företags/verksamheters olika funktioner och bidrag till svensk konkurrenskraft och tillväxt.

5 UTVÄRDERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inkubatorer och kulturella och kreativa näringar Pilotsatsningen på inkubatorer Den nationella handlingsplanen ett medel för ökat fokus på kulturella och kreativa näringar 2 2. Utvärderingens utgångspunkter Utvärderingens teoretiska angreppsätt Utvärderingens metodologiska angreppsätt Datainsamling systemanalys och fältstudie Datainsamling enkät bortfallsanalys Rapportens disposition 6 3. Historik och kontext kring satsningen Att stödja kulturella och kreativa näringar Med start på policynivå 1990-talet - ett ökat näringspolitiskt fokus på nya sektorer Insatser för KKN kräver samverkan och samsyn mellan näringspolitik och kulturpolitik Strukturomvandling i näringslivet som drivkraft i utvecklingen av kulturella och kreativa näringar Kultur utgör en kärna i utvecklingen av kulturella och kreativa näringar Små företag samlade i kluster och som agerar i nätverk Företag som präglas av trendkänsliga affärs- och organisationslogiker Företag med olika typer av affärsmodeller, produkter och tjänster14 4. Inkubatorer som verktyg för att stödja kulturella och kreativa näringar Inkubatorers grunderbjudande handlar om stöd till små företag I regel saknar svenska inkubatorer kunskap och kompetens kring KKN Inkubatorer med inriktning mot KKN finns både i andra EU-länder och i Sverige Satsningen har möjliggjort projekt riktade till KKN-företag över hela Sverige Satsningens inkubatorer har haft olika lång startsträcka beroende på tidigare erfarenheter av att arbeta med målgruppen Satsningens inkubatorer har riktat sig till olika typer av målgrupper Inkubatorernas erbjudande till de deltagande företagen skiljer sig från varandra Satsningen har i huvudsak präglats av mobila insatser Vikten av selektering och urval har varierat mellan inkubatorerna Inkubatorernas insatser har i huvudsak präglats av kortsiktiga åtaganden men ett starkt engagemang för företag/verksamheter Inkubatorerna har i viss mån knutit till sig specifik KKN-kompetens Olika grad av systematik i erbjudandet till företagen och låg koppling till finansiering Tillväxtverkets övergripande mål för satsningen är till viss del uppfyllda 30

6 UTVÄRDERING 5.1 Den genomsnittlige respondenten är en kvinna i 40-årsåldern med tillväxtambitioner Deltagande företag/verksamheter är nöjda med inkubatorernas erbjudande Satsningen har lett till ökad kompetens och kunskap hos inblandade inkubatorer Enskilda projekt har genom events och öppna seminarium nått ett stort antal KKN-företag Vissa projekt har genererat nya och förstärkt pågående regionala samarbeten Satsningen har genererat och spridit nya metoder och modeller för hur KKN-företag kan stöttas Ny kunskap om att KKN-företagen i stort har samma behov som andra företag Kommunikationen kring det stöd som erbjuds behöver vara annorlunda för att KKN-företag ska lockas Det krävs nya kanaler för att nå en ny målgrupp KKN kräver att skalbarhet till viss del betraktas på ett nytt sätt Det kan vara svårt att bygga upp nätverk både för företag och inkubatorer I mötet mellan branscher uppstår intressanta korskopplingar En stor vinst i att synliggöra företagen inom KKN Värdering av måluppfyllelse visar på vagt formulerade mål men hög uppfyllelse Tillväxtverkets har haft begränsade resurser att stötta projekten men satsningen har skapat möjligheter för inkubatorerna att lära och utvecklas Inkubatorerna beskriver behov av långsiktighet, struktur och samordning för hållbarhet i insatser för KKN Utvärderingens slutsatser: En pilotsatsning som i huvudsak bidragit till ökad kunskap och kompetens om kulturella och kreativa näringar hos inblandade aktörer Relevans finns det en tydlig koppling mellan behov och mål? Effektivitet har satsningen genomförts på ett effektivt sätt? Måluppfyllelse och nytta uppnås målen och vad är det för andra resultat som uppstår? Hållbarhet och synergi fortlever satsningens resultat och hur skapas synergier med andra insatser riktade mot KKN? Rambölls reflektioner inför framtiden Bilaga 1 Kortfattad presentation av inkubatorerna CRED/Alexandersoninstitutet: REMIX, Halland Ideon Innovation: The Creative Plot, Lund Movexum: Residence1, Gävleborg Science Park Jönköping AB: The Challenge, Jönköping Transit Kulturinkubator, Stockholm Uminova Innovation: Expression, Umeå 70 Bilaga 2 - Referenser 73 Bilaga 3 - Intervjupersoner 75 Bilaga 4 - Referensgruppsträffar 78 Bilaga 5 Workshop och presentation 79 Figurer Figur 1. Att synliggöra omvärldens påverkan på programmet 5 Figur 2. Teoretisk förståelse för KKN 12 Figur 3. Satsningens geografiska spridning 21 Figur 4. Satsningens olika typer av inkubatorer 23

7 UTVÄRDERING Figur 5. Förståelse för inkubatorernas fokus 23 Figur 6. Satsningens relevans 53 Figur 7. CREDs inkubatorsprocess i projektet REMIX 60 Tabeller Tabell 1. Typologi av olika företagsinkubatorer 18 Tabell 2. Satsningens måluppfyllelse 48 Tabell 3. CREDs ordinarie inriktning och verksamhet 59 Tabell 4. CRED:s erbjudande till KKN-företag i projektet REMIX 60 Tabell 5. CRED:s marknadsföring 61 Tabell 6. Ideons ordinarie inriktning och verksamhet 62 Tabell 7. Ideons erbjudande till KKN-företag inom ramen för The Creative Plot 63 Tabell 8. Ideons marknadsföring 63 Tabell 9. Movexums ordinarie inriktning och verksamhet 64 Tabell 10. Movexums (ursprungliga) erbjudande till KKN-företag inom ramen för projektet 65 Tabell 11. Movexums marknadsföring 66 Tabell 12. Science Parks ordinarie inriktning och verksamhet 66 Tabell 13. Science Parks erbjudande till KKN-företag inom ramen för projektet 67 Tabell 14. Science Parks marknadsföring 67 Tabell 15. Transits ordinarie inriktning och verksamhet 68 Tabell 16. Transits erbjudande till KKN-företag inom ramen för projektet 69 Tabell 17. Transits erbjudande 70 Tabell 18. Uminovas ordinarie inriktning och verksamhet 70 Tabell 19. Uminovas erbjudande till KKN-företag inom ramen för projektet 71 Tabell 20. Uminovas marknadsföring 72

8 INKUBATORER OCH KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR 1.1 Pilotsatsningen på inkubatorer Mot bakgrund av regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar 1 har ett antal olika myndighetsuppdrag formulerats. För att utveckla inkubatorsystemet och främja innovationer och nyföretagandet inom de kreativa och kulturella näringarna har ett särskilt uppdrag lämnats till Vinnova respektive Tillväxtverket inom detta område. Det finns två huvudsyften med detta gemensamma uppdrag. Satsningen ska, dels främja utvecklingen av inkubatorer inom kulturella och kreativa näringar (KKN) och dels tillvarata kulturell och konstnärlig kompetens inom inkubatorsystemet som helhet. Tillväxtverkets del i uppdraget handlar om att stötta pilotprojekt för utveckling av inkubatorer för KKNföretag. Vinnovas del i uppdraget syftar till att utveckla branschvertikaler/kompetenscentra inom kulturella och kreativa näringar där spetskompetensen hos inkubatorerna görs tillgänglig även för bolag i andra inkubatorer i Sverige. Fakta 1. Satsningens mål Tillväxtverkets mål för satsningen Resultatmål: Entreprenörer och företagare får tillgång till kulturell och kreativ kompetens Att nya målgrupper har nåtts Deltagare får möjlighet att utveckla sin affärsidé Entreprenörer och företagare deltar vid workshops och seminarier Effektmål: Nya etablerade regionala samarbeten och samarbetspartners Ökad kompetens inom inkubatorsystemet om inkubation kopplat till KKN Ökad kunskap om affärsutveckling hos kulturinkubatorer och hos mer traditionella inkubatorer Ökad erfarenhet och interaktion mellan inkubatorer och andra relevanta aktörer som kan stödja affärsutveckling av företag kopplade till KKN Tillväxtverkets nuvarande definition av begreppet kulturella och kreativa näringar innefattar områdena: arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst samt upplevelsebaserat lärande. Satsningen på inkubatorer handlar i stor utsträckning om att främja utvecklingen av inkubatorer, företagshotell och liknande som är anpassade för de kulturella och kreativa näringarna. Det finns en ambition att stimulera existerande inkubatorsystem att bättre möta behoven och förutsättningarna bland entreprenörer samt potentiella och befintliga företag inom kulturella och kreativa näringar. Dessutom är syftet att främja utbytet mellan olika inkubatorer så att idéer från kulturella och kreativa näringar kan länkas till andra företag i inkubatorer, d.v.s. syftet är att stimulera såväl tillväxt av KKN-företag som deras koppling till andra industrier. Tillväxtverket arbetar med att stötta sex gränsöverskridande pilotprojekt på olika teman för att främja en bredd av modeller. Genom en utlysning inkom ett tjugotal idéskisser för Tillväxtverkets del. Ett mindre antal inbjöds att ansöka och slutligen valdes pilotprojekten ut. Tillväxtverkets pilotsatsning omfattar följande inkubatorer: 1 Näringsdepartementet och Kulturdepartementet, Handlingsplan för Kulturella och kreativa näringar.

9 1-2 - Link2, Ideon Lund - Movexum, Gävleborg - CRED/Alexandersoninstitutet, Varberg - Uminova Innovation - Expression, Umeå - Science Park Jönköping - Transit Kulturinkubator i Stockholm De två sista inkubatorerna är kompletterande projekt som också sökte medel i utlysningen och som genomförts i något mindre omfattning och upplägg. Deras deltagande blev möjligt då Tillväxtverket stöttade upp med egna medel och därmed gav utrymme för ytterligare två projekt i satsningen. Projekten har varit igång sedan årsskiftet år 2011/12. Tillväxtverket har under projektets gång genomfört dokumentation, uppföljning och analys av pilotsatsningarna för att skapa ett lärande som kan tas tillvara för framtida satsningar. Kopplat till detta arbete har en erfarenhetsträff arrangerats och ett lärseminarium genomfördes under början av år 2013 (Regeringsbeslut N2010/8901/ENT) där även resultaten från den här utvärderingen presenterades. 1.2 Den nationella handlingsplanen ett medel för ökat fokus på kulturella och kreativa näringar Den nationella handlingsplanen (Regeringskansliet, 2009) för de kreativa och kulturella näringarna lanserades år Syftet med denna var att skapa bättre förutsättningar för potentiella och befintliga företagare inom kulturella och kreativa näringar (KKN) att utveckla sina affärsidéer och sitt företagande och det betonades att insatserna ska utgå från de kulturella och kreativa entreprenörernas behov och möjligheter. I handlingsplanen lades särskild vikt vid kopplingen mellan näringspolitiken, den regionala tillväxtpolitiken och kulturpolitiken. I handlingsplanen lyfts ett behov av ökad tillgång till information, mer kvalificerad rådgivning och systematisk kompetensutveckling, samt att KKN-företag har ett särskilt stort behov i utvecklingsfasen, t.ex. i samband med företagsstart, expansion, nya investeringar eller etablering på nya marknader. Handlingsplanen syftade främst till att möta KKN:s behov inom det etablerade stödsystemet, men att systemet behöver breddas och tillföras ytterligare kompetenser för att möta KKN:s behov. En förklaring är att det generellt inom stödsystemet saknas kunskap om kulturskapare, konstnärer och kulturområdet, och att rådgivare inte tillräckligt ser potentialen i kulturella och kreativa affärsidéer, exportsatsningar av dessa eller KKN som attraktionsfaktor för utländska investeringar. Detta gäller såväl lokalt som regionalt och nationellt. Dessutom pekar den på ett behov av att utveckla statistik, mötesplatser, inkubatorer och nätverk, stöd för nyföretagande och experimentell verksamhet m.m. I handlingsplanen finns nio olika deluppdrag till nationella myndigheter och organisationer. Av huvudintresse för denna rapport är arbetet som görs inom inkubatorsprogrammet. De deluppdrag som getts till myndigheter och organisationer är:

10 1-3 Rådgivning till företag, främst framtagande av en branschguide (Tillväxtverket) Inkubatorer för kulturella och kreativa näringar (Vinnova och Tillväxtverket) Mäklarfunktioner/nätverk/modeller för samverkan (Tillväxtverket) Entreprenörskap i kulturella och kreativa utbildningar (Tillväxtverket) Innovation och design (Vinnova) Ledarskap och arbetsorganisation (Vinnova) Studie om finansieringsbehov (Tillväxtanalys) Förbättrad statistik (Tillväxtanalys) Behov av kompetensutvecklingsinsatser (Tillväxtverket) Tillväxtverket, Tillväxtanalys och VINNOVA koordinerar deluppdragen i samverkan med olika myndigheter inom kultursfären, till exempel Statens Kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Svenska Filminstitutet och Konstnärsnämnden. Andra utpekade myndigheter som aktörerna samverkar med är Högskoleverket och Innovationsbron och bland nationella intresseorganisationer finns Stiftelsen Svensk industridesign (SVID) och stiftelsen Svensk Form.

11 UTVÄRDERINGENS UTGÅNGSPUNKTER 2.1 Utvärderingens teoretiska angreppsätt Ramböll Management Consulting har anlitats för att dokumentera, följa upp och granska genomförandet av pilotsatsningen och bidra till ett lärande som kan tas tillvara vid framtida satsningar inom området. Uppdraget omfattar tre delar: system- och nulägesanalys, fältstudie (besök hos inkubatorerna och enkät till deltagande företag) samt slutsatser, sammanfattning och rekommendationer. Datainsamling och analys har genomförts av Rambölls konsulter tillsammans med Dominic Power, expert på KKN, professor i ekonomisk geografi vid Uppsala universitet samt ledamot i Konstnärsnämnden och Rådet för kulturella och kreativa näringar. Ramböll arbetar med metod- och analysverktyget Förändringsteori (Theory of change) som används för att tydliggöra logiken i ett program genom att särskilja olika delar och moment i programmet från varandra. Förändringsteori är en metod för att på ett systematiskt sätt analysera ett programs logik och synliggöra eventuella utvecklingsområden. En utvärdering innehåller emellertid även ett element av värdering som görs möjlig med hjälp av att vi använder utvärderingskriterier. Ramböll arbetar med välförankrade kriterier som används på såväl EUnivå som inom OECD. Med utvärderingskriterier avses kriterier som används för att värdera testandet av en satsning. Dessa utvärderingskriterier utgör ett stöd i att identifiera frågeställningar av värderande karaktär. De kriterier vi använder är: - Relevans - Effektivitet - Måluppfyllelse - Nytta - Synergi - Hållbarhet De senaste åren har Contribution analys (CA) kommit att användas frekvent inom utvärderingsteori och forskning. I grunden handlar det om att utveckla förändringsteorin till att även ta hänsyn till faktorer som finns i programmets kontext och som kan påverka programmets genomförande. Med påverkansfaktorer avses faktorer i kontexten kring satsningen som kan ha påverkan på dess genomförande (modifying factors, Chen, 2005). Dessa faktorer kan kategoriseras utifrån olika nivåer (Pawson & Greenhalg, 2004): - Strukturell nivå politiska system och politiskt stöd - Institutionell nivå kultur och ledarskap - Interpersonell nivå relation mellan inblandade aktörer - Individuell nivå intressen, attityder, förmågor och trovärdighet I figuren på nästa sida illustreras hur logiken, kriterium och påverkansfaktorer relaterar till varandra.

12 1-5 Figur 1. Att synliggöra omvärldens påverkan på programmet Påverkansfaktorer Alternativa förklaringar Behov Design Aktiviteter Utfall Resultat Effekter Relevans Effektivitet Måluppfyllelse, nytta, synergi och hållbarhet I teoretiska termer brukar det som illustreras i figuren ovan beskrivas som en inbäddad förändringsteori (embedded theory of change, Mayne, 2008, Lemire, Bohni Nielsen and Dybdal, 2012), med undantaget att Ramböll i den här analysen kompletterat med utvärderingskriterier som möjliggör en värdering av satsningen. Genom att samla in data och analysera de utifrån den ovan nämnda analysmodellen har Ramböll kunnat presentera ett utvärderingsresultat som vilar på en gedigen metodologisk grund. Denna rapport presenterar resultatet av den analysen och nedan presenteras de datainsamlingsmetoder som används. 2.2 Utvärderingens metodologiska angreppsätt Datainsamling systemanalys och fältstudie Uppdraget inleddes med en systemanalys som genomfördes av Ramböll med fokus på forskning och studier kring inkubatorer och kulturella och kreativa näringar (se bilaga 2). Dessutom genomfördes intervjuer och en referensgruppsträff (se bilaga 3 och 4) i syfte att fånga kontexten kring satsningen. Systemanalysen följdes av en fältstudie där samtliga inkubatorer besöktes för intervjuer och genomförande av workshops med personal vid inkubatorn och dess deltagande företag. Inkubatorerna bjöd själva in till dessa workshops och därför har urvalet av medverkande aktörer varierat mellan de olika inkubatorerna (se bilaga 3). Under tiden som fältstudien genomfördes samlades referensgruppen för ytterligare en träff Datainsamling enkät bortfallsanalys Ramböll har inom ramen för uppdraget även skickat ut en enkät till samtliga deltagande företag (kontakt- och deltagarlistor har tillhandahållits Ramböll av inkubatorerna). Totalt skickade enkäten ut till 90 personer och den har besvarats av 45 personer 2 vilket ger en svarsfrekvens på 50 procent. Av dessa 45 personer är 33 kvinnor och 17 män med en genomsnittsålder på 40 år. När personalen vid inkubatorerna fått möjlighet att kommentera svarsfrekvensen, vilka grupper respondenterna tillhör samt enkätens resultat har några personer lyft att de inte känner igen målgruppen som, enligt enkäten, nåtts av deras insatser. Ramböll har därför valt att behandla enkätresultatet kvalitativt och kommer inte dra några generella slutsatser om delta- 2 Vissa av frågorna har endast besvarats av 42 personer

13 1-6 garna i satsningen utan kommer endast uttala oss om respondenterna i enkätstudien. Ramböll har också valt att inte redovisa enkätresultatet uppdelat på olika inkubatorer. Givet att sex projekt finaniseriats av satsningen och endast 45 personer svarat är det enskilda resultatet inte möjligt att använda för att lämna några rekommendationer om vilka inkubatorer som genomfört sina insatser mest framgångsrikt, underlaget är helt enkelt för litet. Däremot kan det aggrerade resultatet ge en bild av vilka satsningen som helhet. 2.3 Rapportens disposition Fortsättningsvis består rapporten av följande delar: - Kapitel 3: Historik och kontext kring satsningen med fokus på forskning och studier kring kulturella och kreativa näringar och företagen inom dessa - Kapitel 4: Forskning och förståelse för inkubatorer, analys av de inkubatorer som ingår i pilotsatsningen och deras erbjudande - Kapitel 5: Om satsningens måluppfyllelse med fokus på företagens enkätsvar samt inkubatorernas beskrivning av resultat - Kapitel 6: Rambölls slutsatser och reflektioner Denna utvärdering har genomförts, sammanställts och rapporterats innan projekten som finansierats av satsningen slutrapporterat sina resultat. Ideon, Movexum, Science Park Jönköping och Uminova kommer att slutrapportera under det tredje kvartalet Ramböll betonar således att denna utvärdering ska ses som ett komplement till projektens egna lägesrapporter och slutrapporteringar där denna rapports främsta syfte är att aggregera upp resultat och lärdomar samt bidra till ett lärande.

14 HISTORIK OCH KONTEXT KRING SATSNINGEN 3.1 Att stödja kulturella och kreativa näringar Under de senaste åren har medvetenheten om att branscher som musik, film, media, reklam, spel och design är viktiga områden för ekonomisk tillväxt ökat. Nationella och regionala myndigheter världen över har börjat inse att kulturella och kreativa näringar (KKN) spelar en avgörande roll för deras ekonomier och tillväxt samt att näringen är i behov av stöd och utveckling genom näringspolitik och kulturpolitik. Tidigare har uppfattningen om "kulturell industri" och "kreativa industrier" präglats av en föreställning om att dessa verksamheter främst är underhållande distraktioner, eller aspekter av ett lands sociala liv, men har nu alltmer kommit att ses som en viktig och dynamisk global industri. Det finns idag en ökande medvetenhet om att det ligger en betydande tillväxtpotential i de kulturella och kreativa näringarna och politiken har börjat utveckla konkreta åtgärder som syftar till att hjälpa de "kreativa" branscherna. Dessa åtgärder sker parallellt med kulturpolitiken, en absolut nödvändig del av den kulturella och den kreativa sektorns innovationssystem, och tar sin utgångspunkt i forskning om industrins konkurrenskraft och transformation. Åtgärderna är dock främst fokuserade på de kulturella och kreativa industrier som industrier med enbart kommersiella intressen istället för att fokusera på hur de kan utvecklas och vilka behov de har för att bli konkurrenskraftiga och hållbara branscher. Under de senaste åren har vi sett ett uppsving i nystartade företag, nya aktörer, nya arbeten samt produktområden, men det finns fortfarande ett behov av att uppgradera KKN:s status. Det är av vikt för KKN:s utveckling att myndigheter, investerare och finansiärer förstår att verksamheterna inom näringen har stora tillväxtmöjligheter. Det finns ett behov av en uppgradering av företagande och kommersiell kompetens inom kreativa branscher likväl som ett behov att integrera utbildning inom entreprenörskap i de kreativa utbildningarna. I denna rapport koncentrerar vi oss på en del av detta fenomen, men det är viktigt att notera att inkubatorer bara är en del av pusslet. Det behövs en rad olika åtgärder som samordnas på regional, nationell och nordisk nivå för att KKN ska kunna utvecklas och stärkas. Ett exempel på detta är den stora utmaning som marknadsvillkoren innebär för företag och företagare inom kulturindustrin. På grund av att konsumenters preferenser är snabbt föränderliga tenderar de kreativa och kulturella marknaderna att präglas av osäkerhet och snabba produktlivscykler. Populärmusik, säsongsbetonad modedesign, film och reklam är alla exempel på hur kortlivade produkterna inom branschen tenderar att vara och hur marknaden är i ständig förnyelse. För att möta dessa utmaningar måste företagare inom KKN ha väl anpassade stödsystem och kompetens för att, på ett framgångsrikt sätt, kunna driva företag som verkar på en osäker marknad. Inkubatorer är viktiga för nystartade företag såväl inom KKN som i andra branscher, men för KKN finns behov av satsningar på generella klusterinitiativ, exportfrämjande insatser, livslångt lärande inom konst och hantverk samt bidrag till FoU kring nya metoder och tekniker.

15 Med start på policynivå 1990-talet - ett ökat näringspolitiskt fokus på nya sektorer Det är viktigt att notera att ur ett internationellt perspektiv har många länder länge förstått vikten av, och arbetat med, KKN. Sverige är inte det enda land som kommit att prioritera dessa branscher och vi har mycket att lära från andra länder samt har mycket att vinna på ökat samarbete och deltagande i internationella satsningar: särskilt på EU-nivå. Intresset för de kreativa näringarna väcktes under mitten av 1990-talet, när Labourpartiet kom till makten i Storbritannien. New Labour gjorde kulturpolitiken till en profilfråga och gav det relativt nyinrättade kulturdepartementet (Department for Culture, Media and Sport, DCMS) i uppgift att arbeta med kulturnäringar. Det kartläggnings- och definitionsarbete som gjordes på DCMS i slutet på 90-talet kom att få stort inflytande internationellt kring synen på vad kreativa näringar är. Intresset för kreativa och kulturella näringar uppstod då det ansågs finnas möjligheter inom regional- och industripolitik att stimulera tillväxt genom dessa näringar, både genom att få dem att växa och genom deras input till andra sektorer. Därefter har flera andra länder kommit att genomföra satsningar på de kreativa näringarna även om satsningarna har definierats på lite olika sätt. I slutet av 1990-talet inleddes, bland annat i USA, satsningar på Entertainment economy, som kopplar mot media, film, musik och underhållning medan utvecklingen i Storbritannien inneburit en stark koppling mellan innovation och kreativitet då näringen ansetts vara väldigt betydelsefull för att skapa tillväxt. Intresset för kulturella och kreativa näringar har inte nödvändigtvis varit sprunget ur en ambition att omformulera kulturpolitik per se, utan har främst kommit från policymakers inom närings- och industripolitiken. Samtidigt tycks det finnas en uppfattning om att kulturpolitiken behöver kompletteras med någon form av näringspolitik. Sektorer som design, film/tv, musik, spel och mode får uppmärksamhet och i stort sett alla europeiska länder har nu initierat aktiviteter för att främja nätverkande, utbildning och kompetenshöjande kluster likväl som arbetat för en främjande infrastruktur för att stimulera teknikspridning och export etc. (Power and Scott, 2010). Detta ökade fokus har, i viss utsträckning, vuxit fram ur behovet av att söka upp nya näringar då arbetstillfällen inom traditionella tillverkningsbranscher slagits ut. Intresset har också fördjupats genom framväxten av den nya ekonomin, som anses drivas genom kunskapsbaserade företag och innovation samt en allt större tjänsteekonomi (Power 2009). I Sverige kom begreppet upplevelseindustri tidigt att dominera fältet. Det var KK-stiftelsen som lanserade och formade begreppet. Inspirationen till den svenska formuleringen kom främst från begreppen creative industries, cultural sector och entertainment economy. Det var dessa byggstenar som sågs som centrala inom KKN och det som plockades upp ur de internationella strömningarna var näringar som förmedlade en upplevelse. Det som låg inom detta begrepp var arkitektur, design, film/foto, litteratur, konst, marknadskommunikation, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism/besöksnäring och upplevelsebaserat lärande (t ex videospel och museer). I Sverige utgick tanken om dessa branscher från konsumenten och konsumtionen snarare än, som i andra länder, utifrån i produktionen. Med tiden har fokuset skiftat och idag tar sig resonemang om KKN-företagen i större utsträckning sin utgångspunkt i produktionen och utifrån producenterna. Detta beror förmodligen på att det ser ut på detta sätt i de flesta andra länder samt eftersom det är svårt att operationalisera policyarbetet uti-

16 1-9 från konsument- eller efterfrågesidan då det där finns en mycket större tradition av att ta utgångspunkt i utbuds- eller producentperspektivet (Power, 2009). Runt år fick bl.a. Almi i uppdrag att bredda sin verksamhet och skapa färdigheter för att möta KKN:s behov. År 2008 fick Nutek (nuvarande Tillväxtverket) i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt för att stödja privata företagsinkubatorer i syfte att bredda och komplettera befintligt utbud för att nå fler branscher. Där riktades viss verksamhet mot KKN. En person som Ramböll intervjuat i samband med systemanalysen berättar om den uppmärksamhet som KKN fått de senaste åren: De senaste 2-3 åren har KKN varit extremt populärt politiskt och fått massor av uppmärksamhet. ( ) Min farhåga är att efter all uppmärksamhet och de resurser som gått in i sektorn, vad kommer efter det? Kommer det nya pengar? Vad händer sen? Kommer aktiviteten fortsätta? Uppmärksamheten på flera arenor och nivåer i samhället har möjliggjort ett medvetandegörande kring KKN:s tillväxtmöjligheter och utmaningar och har också ökat kunskapen om att satsningar behövs och hur dessa kan utformas. En person beskriver vikten av att ha uppmärksammat KKN: Man hade en förväntan på de här näringarna att skapa tillväxt, det kommer ske oavsett inkubatorer, men det har synliggjort och det har varit bra. Myndigheterna har fått träna på att förstå att det finns en annan typ av innovationsverksamhet än vad man är bra för. Idag är även KKN i fokus på EU-nivå, där KKN ses som en nyckelsektor för att nå mål om smart, uthållig och inkluderande tillväxt (EU Working Group, 2012). I EU:s 2020-strategi står att läsa: There is no unique definition or criteria for cultural or creative incubators. They vary in size, location, working principles and selection of tenant companies. Some incubators concentrate more on cultural operators (working mainly as residencies), others purely focus on creative entrepreneurs or target a certain cluster of companies, such as games companies. More and more regular business incubators are looking into accepting creative businesses into their incubation programmes, but there is still an apparent need to develop specialized incubators for CCIs, for three main reasons: - CCIs are generally looking for an inspiring, lively environment to operate in; - CCIs need specialized consultancy services that take into account their specific operating models. - CCIs often operate on a prototype or project-basis and profit from like-minded cotenants from other CCIs that create synergies and new business opportunities (Work-

17 1-10 ing Group Of EU Member States Experts On Cultural And Creative Industries. April 2012, s.41) 3.3 Insatser för KKN kräver samverkan och samsyn mellan näringspolitik och kulturpolitik Kulturella och kreativa näringar befinner sig i gränslandet mellan närinsgpolitik och kulturpolitik och satsningar kräver samordning mellan dessa två politikområden. Relationen mellan kulturpolitik och näringspolitik har präglats, och präglas till viss del fortfarande, av en spänning mellan näringspolitikens fokus på tillväxt och kulturpolitikens fokus på kulturens värde. Under utvärderingens många intervjutillfällen berättar en intervjuperson om hur de två politikområdena, genom den nationella handlingsplanen, börjar närma sig varandra: Historiskt har det varit ganska mycket pajkastning, näring anklagar kultur att inte vilja tjäna pengar, och kultur upplever att näring vill att de ska sälja sig till djävulen och ställa ut på McDonalds. Nu har man försökt hitta gemensamma lekplatser. Det som skiljer ut och markerar det nya i satsningar på KKN från traditionell kulturpolitik är en koppling mellan kultur, kreativitet och näringsliv som innebär en större koppling mot näringspolitik. Den branschstruktur som kan knytas till området är emellertid sådan att den består av många små- och enmansföretag där folk är delverksamma inom näringarna, vilket innebär att statistiken för branschen ser olika ut. För att främja samverkan mellan näringspolitiken och kulturpolitiken har emellertid begreppet kulturella och kreativa näringar spelat en viktig roll, även om det kommit att rymma en mängd olika branscher. En intervjuperson berättar: För företagen tror inte jag begreppet KKN är speciellt viktigt, det är för vitt för att vara relevant när en bransch vill kommunicera. ( ) Däremot är det relevant för andra organisationer Det finns i dagsläget ingen etablerad och tydlig definition av vad KKN är. Som nämnts tidigare så innefattar Tillväxtverkets nuvarande definition av begreppet kulturella och kreativa näringar områdena: arkitektur, design, film och foto, konst, litteratur, media, mode, musik, måltid, scenkonst samt upplevelsebaserat lärande. En person som intervjuats berättar: Det har väl varit och är väl fortfarande en ganska splittrad sektor, företagarna i den ser sig nog inte som del i en bransch utan det är nog mer från samhällsbyggnadshåll man sett att det finns tillväxtpotential här. 3.4 Strukturomvandling i näringslivet som drivkraft i utvecklingen av kulturella och kreativa näringar Kulturella och kreativa näringar beskrivs idag som viktigt då de flesta av företagen inom dessa näringar är kunskapsbaserade och starkt lokaliserade i en region. De tenderar att i mindre utsträckning lämna en region efter att de vuxit och dessutom har de ofta liten miljöpåverkan. Richard Floridas teorier om betydelsen av att attrahera den kreativa klassen för regional attrakt-

18 1-11 ionskraft och tillväxt kopplas inte sällan till insatser för att stärka KKN. KKN anses bidra med betydande positiva externaliteter i form av just ökad attraktionskraft för en region eller en plats. De anställda inom branschen har relativt höga lönenivåer samtidigt som KKN anställer folk med olika utbildningsnivåer, inte bara högutbildade, vilket kan ha en positiv effekt på tillväxten. De olika uppskattningar som finns tillgängliga pekar på att det, inom KKN, är substantiellt stora och viktiga branscher och med mer tillväxt än den genomsnittliga tillväxten (den följer som lägst tjänstebranschens utveckling i stort). Olika uppskattningar som gjorts pekar på att KKN är så stor som 4,5 procent av EU:s BNP och sysselsatte 3,8 procent av arbetskraften år 2008 (EU Working Group, 2012). Utvecklingen inom näringslivet har gått mot att det blir allt vanligare för företag att öka sin värdeförädlingsgrad och utforma sin affärsstrategi, för att uppnå konkurrensfördelar och tillfälliga monopol, genom att tillföra designkomponenter (Power och Scott, 2010). Företag konkurrerar inte längre enbart genom funktionalitet, utan vill även möta individuell och kollektiv aspiration. Nya former av värdeskapande blir allt viktigare för företagens konkurrenskraft i takt med högre förädlingsvärde i produktionen och med mer komplexa globala värdekedjor. I detta avseende tillskrivs KKN en viktig roll i det innovativa klimatet och för tillväxten genom att, bland annat, bidra just till att koppla samman branscher och kunskapsområden på nya sätt (Nationella innovationsstrategin, 2012). Marknadsföring och design blir lika viktigt som produktion. Enbart produktion kan inte längre säkerställa konkurrensfördelar och kulturbaserad kreativitet är ett starkt verktyg för att sticka ut och skapa dessa fördelar. Det finns här en tydlig rörelse mot mer användarfokuserade strategier, från produkt- till tjänsteutveckling, där kunderna får en viktig roll i styrandet av produktionsprocesserna. I denna utveckling blir KKN allt viktigare, inte bara som en produkt eller tjänst utan som input till andra industrier. En intervjuperson berättar: Det är när telekomindustrin exempelvis förstår att om man ska utveckla teknik och system över världen så bygger det på att teleoperatörer har hög datagrafik som man kan ta betalt för och det ( ) finns det en otroligt stark symbios i det här, för samtidigt behövs det kreativa människor inom industrin. KKN är också, som poängterades i inledningen, en viktig arena i sig själv med stor tillväxpotential. Konsumenter spenderar idag mer och mer inom dessa branscher och de spelar idag en viktig roll i en växande global ekonomi. Det är dock viktigt att betona att rollen som KKN spelar i samhällsutvecklingen är mer än att producera produkter och tjänster som människor konsumerar. KKN har ett värde i sig och spelar en viktig roll i att förändra den globala ekonomin och samhället och för att näringen ska växa sig stark krävs att kultur och konst är i fokus. Det kan inte ske några spill-over effekter om inte kulturen betraktas som en förutsättning för tillväxt och om den i sin tur inte är i världsklass. 3.5 Kultur utgör en kärna i utvecklingen av kulturella och kreativa näringar KKN beskrivs ofta som en viktig näring för andra branschers utveckling likväl som för att nya innovationer ska uppstå. De kulturella och kreativa näringarna fungerar som idékatalysatorer

19 1-12 som skapar nytänk och mervärde. För att förstå det värde näringarna tillför måste analyser av KKN göras i det sammanhang som kulturen utgör en del av, då vi dag lever i en tid som karaktäriseras av att marknaden tränger sig in på nya områden (Throsby, 2010). För att definiera det breda begreppet KKN och för att beskriva de kreativa näringarnas logik samt vilket värde de tillför har en cirkelmodel, den så kallade solsystemmodellen, utarbetats av ekonomiprofessorn David Throsby. Modellen visar hur den kulturella industrin består av en kärna av kreativitet, vilken inrymmer bland annat litteratur, musik, konst och teater. I cirkeln runt kärnan återfinns andra kreativa branscher (other core creative industries) vilket innefattar bland annat film, museer, foto och gallerier. I nästa skikt återfinns wider cultural industries bestående av exempelvis TV/radio, video, dataspel, tidningar och annan tryckt media. Längst ut i cirkeln finns den grupp som är längst bort från kärnan, related industries, som innefattar arkitektur, design, mode och reklam. Figur 2. Teoretisk förståelse för KKN Den grundäggande tanken med modellen är att idéer producerade i kärnan utgör ett fundament som påverkar produktionen i flera andra led. Det väsentliga som uttrycks i modellen är att de kulturella och kreativa näringarna hela tiden förhåller sig till kultursektorns kärna och att det är sambandet med denna kärna som är grunden till de kulturella och kreativa näringarnas ekonomiska tillväxt. När idéerna från den kulturella kärnan sprider sig är det något som hela samhället vinner på. Throsby menar att en stark kreativ kärna är en förutsättning för att en kunskapsbaserad ekonomi ska fungera. Kreativa processer inom hela det ekonomiska systemet behöver ett gränsöverskridande tänkande som finns inom konsten. Konst spelar således en avgörande roll för tillväxten. En välmående inre kärna av kreativa konstnärer ger innovationer och produktivitetsökningar. Från kärnan hämtar resten av ekonomin idéer, ny kunskap och talangfulla människor (Throsby, 2010).

20 Små företag samlade i kluster och som agerar i nätverk En uppskattning av KKN:s storlek i Sverige pekar på att ca personer är sysselsatta inom kulturnäringarna och ca personer arbetar inom kulturyrken men är verksamma inom icke kulturnäringar (Lekvall och Karlsson, 2010). En intervjuperson som arbetar vid en nationell myndighet berättar om de svenska företagen: Känslan är att vi ligger hyfsat långt fram, det går bra för svenska musikproducenter, artister och film. Sverige ligger bra till framförallt i förhållande till vår storlek, vi syns. Det finns exempel på många väletablerade och framgångsrika företag som säljer produkter, t.ex. Bonniers, och företag som ger input till andra näringar, t.ex. design och reklambyråer. Dessa företag är också duktiga på att identifiera och lära upp unga talanger som sedan går vidare till att starta egna företag. Kreativa näringar skiljer sig från andra industrier och även mellan olika delsegment. Detta påverkar vilket stöd näringen har behov av och hur stöd kan ges. KKN är oftast samlade i kluster och ett flertal forskningsrapporter pekar på att det är en industri som består av ett antal storföretag, men med en majoritet små- och mikroföretag som samlas kring storföretagen och samverkar med dessa. Detta ger bilden av att det egentligen handlar om traditionella småföretag. En intervjuperson berättar: Många av utmaningarna är generella småföretagarproblem och många är inte tillverkande utan mer tjänsteinnehåll. De problemen har det nog gemensamt med åtminstone alla tjänsteföretag. En annan person beskriver hur KKN-företag till viss del har specifika behov: Å ena sidan säger KKN-företagen att deras behov är unika, vilket jag inte tror på. Men de kanske har vissa aspekter de behöver hjälp med som är lite annorlunda baserat på vad de redan är duktiga på. Ofta är dessa småföretag leverantörer till storföretagen som ofta är olika former av systemhus (Förlag dataspel, böcker, filmstudios, TV-bolag, till viss del större modehus). Studier visar att systemhus är viktiga då de är centrala hubbar som kopplar in kedjor av mindre producenter. De är vitala för finansiering av de mindre bolagen och i konsumentkontakt och distribution. Forskningen pekar också på att KKN gynnas av att vara verksamma i kluster genom tillgång till kompletterande färdigheter, flexibel arbetskraft och möjligheter till uppdrag (Power och Scott, 2010). Företagen arbetar ofta i form av flexibel specialisering, de är fokuserade på ett område (kläder, annonser, kulturuppträdande), men gör kortare serier med stor specialisering och unikhet mellan de olika serierna. Även de stora systemhusen kopplas allt mer upp mot varandra för att nå ut till globala marknadsförings-, finansierings- och distributionskedjor. Även de stora bolagen är under hårt konkurrenstryck, och möter starka utmaningar i konsu-

21 1-14 menttrender och nya teknologiska genombrott som påverkar efterfrågan och distributionskanaler, exempelvis inom film och musikindustrin och Internet (Power och Scott, 2010). 3.7 Företag som präglas av trendkänsliga affärs- och organisationslogiker För att hantera osäkerheter arbetar företagen ofta i olika nätverksformer och sociala nätverk blir väldigt viktiga för att kunna mobilisera kapacitet för att kunna producera, men också för att ligga steget före i att identifiera trender och möjligheter till kunder och uppdragsgivare. En annan skillnad mellan KKN och traditionell tillverkningsindustri är hanteringen av osäkerhet, då det inom KKN råder en stor osäkerhet kring hur en produkt, exempelvis en film eller bok ska mottas (Tillväxtanalysrapport, 2008). För att hantera osäkerheten har en affärs- och organisationslogik utvecklats i syfte att skapa flexibilitet med snabb anpassningsförmåga, vilket har lett till att produktionen har ett stort inslag av projektkaraktär, bestående av självständiga leverantörer med ofullständiga kontrakt eller relativt ospecifika kontrakt. Här finns många frilansare, vikarier, projektanställda och heltidsanställda. I en EU-studie gjord år 2010 synliggörs att 80 procent av företagen är småföretag och nästan 60 procent har 1-3 personer anställda. Dessa siffror är nästan dubbelt så höga som för ekonomin i övrigt (Lekvall och Karlsson, 2010). Ett utmärkande drag för dessa mikroföretag är att företagandet ofta är innehållsdrivet snarare än typiskt affärsdrivet. 3.8 Företag med olika typer av affärsmodeller, produkter och tjänster Även inom KKN och dess olika definitioner råder olika logiker. En konstnär har en helt annan affärslogik än exempelvis en besöksnäringsentreprenör, en dataspeltillverkare eller en reklambyrå. Dessutom arbetar de ofta med olika affärsmodeller mot olika kunder. Bland kulturföretag är ofta den främsta drivkraften inte tillväxt i sig eller ekonomisk förtjänst, utan de drivs också av ett estetiskt värde och av att få leverera sin produkt eller tjänst med integritet och unikhet. En person som intervjuats i denna studie berättar: Jag har även under mitt arbete gjort en reflektion, kreatörer betraktar sitt jobb och drivkrafter ungefär på samma sätt som forskare, de är nyfikenhetsdrivna. Bara ett fåtal är affärsdrivna. I denna undersökning har vi valt att utgå från Dominic Powers generella indelning i kreativa produkter och tjänster som riktar sig till konsumenter och de som riktar sig till andra företag som en input i deras värdeskapande. Även inom dessa kategorier finns det skillnader, som att vissa aktörer kan sälja tjänster och produkter direkt till konsumenter i stora volymer (skivor) eller i engångstillfällen (event eller konstverk, utställning). Det är också allt mer vanligt förekommande med komplexa produkter och tjänster, som går in i varandra och som bygger på gemensamt varumärke, t.ex. Stig Larssons Millennium-trilogi innebär böcker, filmer, och även driver turist besök i Stockholm. Det verkar vara en syn som också går igen i flera policysatsningar riktat mot KKN, även hos Tillväxtverket med olika policymål och aktiviteter. Det gäller, dels, de som siktar mot att stärka företagande inom KKN som produkt genom rådgivning, kompetensutveckling, kapital, stöd till etablering på nya marknader och länkar mellan samar-

22 1-15 betande företag, och dels, de som siktar på att stärka kontakter mellan KKN och övrigt näringsliv.

23 INKUBATORER SOM VERKTYG FÖR ATT STÖDJA KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR 4.1 Inkubatorers grunderbjudande handlar om stöd till små företag Rambölls utgångspunkt i denna utvärdering är att KKN består av ett antal viktiga delbranscher som behöver uppmärksamhet och en ökad förståelse för att de är värda att satsa på, precis som mer traditionella branscher. Då KKN domineras av små- och micro-företag och antalet nystartsföretag är högt behöver de stöd och initiativ som stödjer satsningar i tidigt skede. Inkubatorer kan därför vara en särskilt lämplig prioritering för KKN. I grunden handlar inkubatorns grundkoncept om att stimulera till en snabb kommersialisering av affärsidéer och innovation (Waxell 2009). Inkubatorer är platser och verksamheter som ska ge stöd till företag på olika sätt och få dessa att växa. En inkubator kan ses som en plats där unga, nystartade företag får en möjlighet att växa sig starka under en period då de är som mest sårbara. Mer precist kan en inkubator beskrivas som en plats som erbjuder en stärkande företagsmiljö, ofta i ett initialt skede i företagsutvecklingen (Waxell 2009). Inkubatorerna ger olika former av stöd, och vanligtvis erbjuder de tillgång till subventionerade lokaler och fastighetstjänster, men även access till kompletterande kompetenser som krävs för att ett företag ska kunna utvecklas. Inkubatorer kan stödja i rekrytering av personal och/eller till styrelser och utbildningar, men också ge tillgång till professionella tjänster och tillväxtkapital. En del kan stötta i kundanskaffning och i att främja kontakter med andra leverantörer för samverkan i produktion och initiering av utvecklingsprojekt. En del inkubatorer erbjuder också tillgång till olika former av gemensamma labb och prototypverkstäder. Oavsett vilket stöd som ges så är det övergripande syftet att stödja företag att utvecklas till livskraftiga tillväxtföretag som kan lämna inkubatorn som självständiga och självförsörjande företag (Waxell 2009). Tillväxtverket har tidigare gjort en satsning på ett program riktat mot privata inkubatorer (Tillväxtverket, 2010). I denna satsning framkom att för många entreprenörer och innovatörer innebär bristen på tillgång till kvalificerad rådgivning, spetskompetens och finansiellt stöd en stor utmaning för att bära verksamheten genom ett kritiskt utvecklingsskede. Inkubatorerna utgör därför en resurs och ett komplement på marknaden; det vill säga, där det idag saknas andra aktörer villiga att ta risker och fylla detta efterfrågebehov. Majoriteten av inkubatorerna är offentliga och bland de som är privata finns ofta inslag av offentlig finansiering. En förklaring till varför det finns så få helt privata inkubatorer ligger i själva inkubatorsverksamhetens karaktär. Grundidén bygger på att vara marknadskompletterande; att hjälpa entreprenörer och företag i tidiga skeden innan privata investerare kommer in i bilden. Helt privata inkubatorer, dvs. både i ägande och i finansiering, kräver i regel en storstadsmiljö, tillgång till ett stort projektflöde, nätverk och investerare. De offentliga har inte sällan som syfte att stödja nya företag med hopp om att de ska växa och skapa arbetstillfällen, medan privata inkubatorer har tydligare förhoppningar på tillväxt och en potentiellt lönsam exit för inkubatorn som då ofta också innehar rollen som investerare. Däremot är tillgången till

24 1-17 offentliga pengar oftast mindre i storstäder, både för drift av inkubatorn och för företagen, ofta tjänsteföretag. När det gäller arbetssättet finns det vissa inslag som är gemensamma för flera av de inkubatorer som deltog i programmet och som studerats (Tillväxtverket, 2010): Inkubatorn erbjuder normalt gemensamma lokaler. Detta medger samverkan och synergier mellan de entreprenörer som deltar, företrädelsevis med ett tydlig branschfokus. Vidare görs vanligen en selektering (screening) av projekt och företag. För ett bra urval krävs en kritisk massa. Ett långvarigt engagemang inte sällan under 2-4 år samt en kvalificerad rådgivning, ofta via inhyrda specialister och coacher. Flera inkubatorer tillämpar dessutom systematiska program med olika faser: start, acceleration etc., med olika innehåll. Detta är kännetecknande för deltagarna i Innovationsbrons program IBIP. Nätverk och kontakter är mycket viktiga inslag i en inkubatorverksamhet detta gäller inte minst genomtänkta och systematiska kontakter med affärsänglar och andra tilltänkta riskfinansiärer. Det finns stora skillnader mellan olika inkubatorer. Ibland handlar det mer renodlat om ett företagshotell som i stort sett endast erbjuder en kontorsplats och vissa gemensamma ytor. Ibland har inkubatorn mer karaktären av ett stödjande nätverk. Vissa av dessa inkubatorer befinner sig inte på en fysisk plats utan har en delad eller renodlad virtuell form, s.k. virtuella inkubatorer. Senare i denna text kommer det bli tydligt att just detta en intressant iakttagelse kopplat till inkubatorer för KKN-företag då flera av de inkubatorer som ingår i den här satsningen är nämligen just mobila (mer om detta senare i texten). Några av de viktigaste erfarenheterna som Tillväxtverkets slutrapport lyfter från fram programmet är att (Tillväxtverket, 2010): Inkubationsprocessen behövs för att främja innovationer, kommersialisering och företagsutveckling. Detta arbetssätt kan sägas skära genom flera av statens insatser, som rådgivning, mentorskap, kommersialisering av innovationer och finansiering (bidrag, lån och riskkapital). Inkubatorer kan delas in i grupper, baserat på roll och funktion i systemet. Det behövs både bredd och spets (det senare innebär en tydlig branschkompetens och en tydlig internationell inriktning för verksamheten). Det behövs också ett systematiskt erfarenhetsutbyte och kvalitetsarbete för att kontinuerligt utveckla verksamheten. De flesta privata inkubatorer är branschspecialiserade, företrädesvis i tjänstesektorn. Ledtiderna är oftast kortare än för andra inkubatorer, ibland så korta som mindre än ett år. Intresset ligger närmare kommersialiseringsfasen av naturliga skäl, inte minst

25 1-18 ekonomiska. Marknadspotentialen kan bedömas tidigare, varför osäkerheten för investerarna oftast är mindre. Svagheten i dagens inkubatorsystem ligger i de begränsade möjligheterna att finansiera verksamhet som inte är forskningsrelaterad eller som inte kan få regionala offentliga stöd. På samma sätt som Innovationsbrons inkubatorprogram idag fokuseras mot forskningsrelaterade och traditionellt teknikorienterade affärsidéer kan inkubatorsverksamheten utanför universitet och högskola kompletteras och utvecklas i vidare mening. Aernoudt (2004) 3 har tagit fram en överskådlig bild av olika typer av inkubatorverksamheter. Ramböll har översatt denna och i tabellen nedan presenteras den. Tabell 1. Typologi av olika företagsinkubatorer Hanterar Huvudsakligt Sekundärt syfte Sektorer syfte Blandade inkubatorer Företagsgap Bidra till nya företag Bidra till sysselsättning Alla sektorer Ekonomiska utvecklingsinkubatorer Teknologiska inkubatorer Regionala eller lokala skillnader Regional utveckling Bidra till skapande av affärer Alla sektorer Entreprenörskaps Bidra till entreprenörskap Stimulera innovation, Fokus på teknologi, gap nya teknologiska före- såsom IT, bioteknik tag och akademiker Sociala inkubatorer Socialt gap Integration mellan Bidra till sysselsättning Ideell sektor sociala kategorier Forskningsinkubatorer Upptäcktsgap Blue sky research Spin-offs Högteknologiskt Ursprunglig källa: Aernoudt 2004 Som tabellen ovan illustrerar finns en rad olika typer av inkubatorsverksamheter som riktar in sig på olika områden och som också, till viss del, har olika syften. Dock hanterar de alla något typ av gap som präglar de sektorer de verkar inom och deras syfte kan relateras till att skapa utveckling i form av tillväxt och samarbete samt att nya arbetstillfällen skapas. Aernoudts typologi visar även, likt Tillväxtverkets erfarenheter som nämndes ovan, att inkubatorerna ofta är branschspecificerade och intresserar sig främst för kommersialisering, vilket även kan sägas vara fallet för inkubatorer i Sverige som inte sällan fokuserar på specifika branscher inom vilka de besitter kunskap och kompetens. 4.2 I regel saknar svenska inkubatorer kunskap och kompetens kring KKN Ett antal utmaningar som rör det företagsfrämjande systemets roll för KKN-företag har lyfts fram i ett antal olika rapporter som har studerat utvecklingen av KKN i Sverige (ITPS, 2008; Lekvall och Karlsson, 2010; Tillväxtverket, 2010; Västra Götalands Regionen, 2008). I listan nedan presenteras några av dessa utmaningar: - Att rådgivningssystemet saknat branschkunskap för att stötta. Om det är helt sant är osäkert, men tidigare utvärderingar visar att det är något som KKN-företagare upple- 3 Hämtat från Waxell 2009

26 1-19 ver. Många av dessa (speciellt kulturella företagare) har också ett fokus snarare på sin produkt än på sin affär och upplever att rådgivare ej har tillräcklig förståelse för den kulturella biten. Men för att nå KKN så behövs personer med branschkunskap för att nå fram. - Rådgivningssystem ser ingen potential i KKN-relaterade näringar - Rådgivningssystemets kommunikation når ej KKN-entreprenörer - Många personer inom KKN är entreprenörer, men de kan sakna mer formella utbildningar eller kunskaper om olika formella krav. Dock har de ofta förmåga att få ihop organisationer som producerar och levererar sina produkter och tjänster. Ett sätt att rätta till detta är genom pilotsatsningen på inkubatorer för kulturella och kreativa näringar. På senare år har inkubatorer som medel för att stödja innovation och företagande blivit allt vanligare. Centralt för dessa policyinitiativ är fokus på vikten av regionala och riktade policyinitiativ. Internationella debatter och satsningar på KKN har ofta involverat mycket specifika regionala och urbana satsningar: t.ex. bygga kulturella områden, stödja byggnader som erbjuder utrymme samt ateljéer och studior. Det är mot denna internationella trend Sveriges satsningar på inkubatorer bör ses. Dock bör dessa områden, hus och regionala nätverk inte ses som isolerade öar utan måste kopplas samman och förstås i ett större sammanhang, som en del i en nationell innovationssystemsstrategi. Inkubatorer är nyckeln till att stödja vissa delar av KKN, men är inte hela lösningen. Det behövs ett heltäckande och stödjande innovationssystem som kan hantera alla områden inom systemet, från FoU till export av utvecklade och etablerade produkter. I de intervjuer som Ramböll genomfört framkommer en förhoppning om att den här ypen av pilotsatsningar på inkubatorer kan ge effekt i stödsystemet i stort. En intervjuperson säger: Jag tror att det kanske kan vara bra, generellt finns en strukturomvandling och tidigare har inkubatorer mer handlat om teknik och produktion och i och med KKN kommer det in större inslag av service och liknande. Jag tror det är nyttigt för de etablerade strukturerna. En annan intervjuperson säger: Vi ville testa och se om det behövdes konstnärlig kompetens. De flesta inkubatorerna ligger ju på universitet och håller på med teknik. På sikt kanske det inte behövs så här tydliga uppdrag utan KKN kan betraktas som vilken annan näring som helst. Nu har ju folk fått upp ögonen för dessa affärsmodeller och förstår dem bättre. Det skapar lärande i systemet. Jag hoppas även banker som ska ge lån också inser detta. 4.3 Inkubatorer med inriktning mot KKN finns både i andra EU-länder och i Sverige Förutom detta program har det i Sverige startats ett antal inkubatorer som är specifikt inriktade på KKN. Exempel på dessa är Transit Inkubator i Stockholm, som startade år 2004 och

27 1-20 som i sin ordinarie verksamhet riktar sig till nyutexaminerade studenter från Konstfack och andra konst- och designhögskolor inom områdena design, konsthantverk, grafik, mode och konst (Tillväxtverket, 2010). Transit arbetar med att analysera och stimulera förutsättningar för kommersialisering, planering och utveckling av affärsverksamhet. Sedan år 2008 så kompletterades Transit med mötesplats Stockholm som riktar sig mot mode och design. Transit ingår också som ett projekt i pilotsatsningen som denna utvärdering avser. Brewhouse Innovation i Göteborg initierades av Business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen och dåvarande Teknikbrostiftelsen, och erbjuder kontorsplats, coachning, affärsutveckling, kontakter och finansieringsmöjligheter till blivande entreprenörer inom upplevelseindustrin. Dessutom investeras i de företag där tillväxtpotentialen anses god. Andra exempel är: Starthuset@Subtopia, Botkyrka Starthus@KMH, Stockholm Innovatum inkubator, Trollhättan (audiovisuell teknik, produktionsteknik eller energioch miljöteknik) Brewhouse Innovation, Göteborg (upplevelseindustrin) Minc/Incubator, Malmö (design och nya media på grund av omgivande satsningar, men egentligen icke-branschspecifik). Det finns några europeiska exempel även om det tycks vara vanligare att skapa mötesplatser, eller riktade inkubatorer mot delbranscher av KKN som dataspelsindustri, än inkubatorer mot hela KKN. Tallinn Creative Incubator startade år 2009 och består av tre inkubatorer som drivs av Tallinn's Business Support and Credit Management Foundation. De gör stöd till företagstillväxt främst genom coachning, att skapa nätverksmöjligheter och exportstöd. De har ett 30-tal företag inom smyckesdesign, glas, grafisk design, fotografi, handarbete, performing arts etc. Majoriteten är sysselsatta inom mode, inredningsdesign och 3D/4D animation. Det finns också en KKN-inkubator i Tartu i Estland (EU Working Group, 2012). Ett exempel från Nederländerna är Creative Factory från Rotterdam. I inkubatorn finns nästan 70 företag vars tillväxt staden Rotterdam vill accelerera. De erbjuder subventionerade kontorsplatser, och tillgång till reception, mötesplatser, IT-infrastruktur. Coachning och matchmaking med leverantörer och potentiella kunder. De vill främja kontakter med andra företag, utbildningar och offentligt stöd. Här finns professionella tjänsteföretag som ger stöd i form av revisorer, jurister, finansiella tjänster och utbildningar. Inkubatorn drivs som ett privat företag och hyr byggnaden av Rotterdams stad, men erbjuder låga priser som är möjliga genom finansiering av ett partnernätverk. Även om det har funnits många internationella initiativ när det gäller bygga kulturella områden (ofta i samband med stora offentliga konstinstitutioner) och stöd i form av lokaler till vissa typer av verksamheter (t.ex. konstnärers ateljéer eller musikstudios), finns det på internationell nivå få exempel på inkubatorer eller inkubatornätverk riktade till kulturella och kreativa tillväxtföretag. Detta innebär att satsningen som behandlas i denna rapport är viktig både ur ett svenskt och internationellt sammanhang.

28 Satsningen har möjliggjort projekt riktade till KKN-företag över hela Sverige Tillväxtverkets pilotsatsning omfattar sex stycken inkubatorer. Dessa har valts ut efter en utlysning som hölls av Tillväxtverket. Projekten har varit igång sedan årsskiftet 2011/2012. Projekten ska ha en tydlig fokus på kundnytta och det ska finnas en regional förankring i genomförandet. Projekten ska också lyfta in ny kompetens och koppla samman nya idéer med inkubatorer med till exempel produkt- eller tjänsteinriktning. De projekt som valts ut att ingå i satsningen är: Figur 3. Satsningens geografiska spridning Cred/Alexandersoninstitutet: REMIX, Halland Movexum; Residence1 en helhetssyn på företagande, Gävleborg Science Park Jönköping AB: The Challenge, Jönköping The Creative Plot Ideon Innovation, Skåne Transit Kulturinkubator: Ny affärsutvecklingsmodell för kulturinkubatorer, Stockholm Uminova Innovation: Expression, Västerbotten De inkubatorer som valts ut av Tillväxtverket är alla existerande inkubatorer som har varit verksamma under ett antal år (för mer beskrivande information om inkubatorerna, se bilaga 1). Tillväxtverkets finansiering har möjliggjort för inkubatorerna att genomföra projekt som annars inte hade genomförs och dessutom inte hade kunnat genomföras i den relativt snabba takt som nu varit möjlig. Samtliga inkubatorer, med undantag för Transit, ligger i anslutning till, eller har nära koppling till, science parks. I Jönköping, Gävle och Lund och även till viss del Umeå finns lokalerna också i teknikparker. Även CRED i Varberg drivs i samarbete med Science Park Halmstad även om de inte delar lokaler. Gemensamt för inkubatorerna är att de alla ligger i större städer och har nära koppling till universitet och högskola. Representanter för inkubatorerna betonar även att en stor del av de företag som ingår i deras ursprungliga verksamhet kommer just från närliggande lärosäten. 4.5 Satsningens inkubatorer har haft olika lång startsträcka beroende på tidigare erfarenheter av att arbeta med målgruppen I figuren nedan presenteras kortfattat de olika inkubatorernas traditionella målgrupp, fokus för de projekt som satsningen har finansierat samt vilken målgrupp projekten syftat till att nå. Genom denna översikt blir det tydligt att det finns skillnader mellan flera av inkubatorerna. CRED och Transit är två inkubatorer som traditionellt vänt sig till personer och företag inom KKN, även om de skiljer sig från varandra avseende vilken målgrupp inom KKN de vänder sig till. Transit har ett tydligt fokus på verksamheter som vilar på en konstnärlig grund, medan CRED arbetar bredare med företag inom kreativa näringar, såsom mode, surfindustrin, be-

29 1-22 söksnäring och design och har även sedan starten fokuserat på att bidra till företagsutveckling med hjälp av KKN. CRED är vana att arbeta med korskopplingar och har sedan tidigare utgått från en tanke om att KKN kan tillföra värdeökningar i andra företag och branscher. Transits verksamhet syftar mer till att möjliggöra och medvetandegöra kreatörer om vilka möjligheter som finns för deras verksamhet istället för att främst bygga upp företag och hjälpa dem att växa. Till skillnad från Transit riktar sig CRED till företag där det finns en tydlig skalbarhet medan Transit sätter konstnärskapet i centrum. För både CRED och Transit har möjligheten att bedriva projekt i den här satsningen inneburit att pågående processer kunnat tas vidare och utvecklas. Mer precist har CRED:s ambition varit att vidareutveckla egna erbjudanden och processer och Transits mål har varit att ta fram en ny affärsutvecklingsmodell. De övriga fyra inkubatorerna har tidigare bedrivit en mer traditionell inkubatorverksamhet med inriktning mot kunskapsintensiva och högteknologiska branscher och företag med affärsidéer som kan gå lågt. En intervjuperson säger: "Vi har inget speciellt fokusområde, (inkubatorn) är öppen för alla typer av näringsgrenar som finns i området. De kluster som finns skapar ett visst flöde." För dessa fyra inkubatorer har satsningen inneburit att de kunnat rikta sig mot en helt ny målgrupp med fokus på att skapa någonting nytt, testa metodiker och synliggöra KKN-företag. För Ideon handlar det till exempel om att utveckla sin verksamhet från att tydligt rikta sig till företag med skalbara idéer till att nå personer som bedriver verksamhet inom mode, cirkus och smyckesdesign. Movexum är också en inkubator som traditionellt riktat sig mot industrinära företag med fokus på tillverkning, men som med denna satsning valt att fokusera mer på besöksnäring och turism. Science Park i Jönköping har traditionellt haft en tech-inriktning men har nu vänt sig brett till KKN för att nå verksamheter som arbetar med allt ifrån reklam till besöksnäring. Uminova har en historia av att främst stötta företag inom IT, Life science och biotech men har i denna satsning riktat sig till verksamheter inom arkitektur, bild och design. Sammantaget kan konstateras att dessa olika utgångspunkter inneburit att projekten haft olika lång startsträcka givet att ett flertal av inkubatorerna haft som ambition att nå en helt ny målgrupp, något som kräver kunskap och strategi.

30 1-23 Figur 4. Satsningens olika typer av inkubatorer CRED Företag inom kreativa näringar Vidareutveckla CREDS erbjudande och processer Surfindustrin, Besöksnäring, Design, Mode Ideon Företag med skalbara idéer Kunskapsintensiva Skapa en kreativ HUB Korskopplingar Mode, Cirkus, Smyckesdesign Movexum Företag med tillväxtpotential Skalbarhet Möta KKN-företag Testa ny metodik och process Besöksnäring, turism Science Park Företag i tidiga skeden Tech-inriktning Synliggöra KKN-företag Skapa affärer genom korskopplingar Reklam, besöksnäring Transit Nyutexaminerade studenter från Konstfack Ta fram ny affärsutvecklingsmodell Konstutövare Uminova Företag med affärsidéer som kan gå långt IT, Life Science, Bio-tech Använda designprocess som problemlösningsprocess Öka kunskapen om KKN-företag Arkitektur, bild och design 4.6 Satsningens inkubatorer har riktat sig till olika typer av målgrupper En viktig aspekt av insatser för KKN är att KKN i sig själv är oerhört brett och innefattar allt från rena kulturutövare till högteknologiska spelutvecklare. Sett till de olika inkubatorernas erbjudande och utpekade målgrupp, i relation till den teoretiska modell som Ramböll presenterat tidigare, har Ramböll gjort analysen att inkubatorernas fokus kan beskrivas enligt figuren nedan. Figur 5. Förståelse för inkubatorernas fokus Ideon CRED Transit Uminova Science Park Movexum

31 1-24 Att synliggöra inkubatorernas inriktning på detta sätt är av vikt för att förstå satsningens implementering. Inkubatorerna som ingår i pilotsatsningen har valt att fokusera på olika målgrupper och inriktningar inom KKN. CRED i Varberg har i sitt projekt valt att utgå från Region Hallands regionala utvecklingsstrategi "Halland- den bästa livsplatsen" och fokuserat på det som är i fokus inom denna satsning vilket till stor del handlar om kust, vatten och turism. I urvalet har de således fokuserat på att hitta företagare och innovatörer som på olika sätt verkar inom surfingindustrin. De som kommit att ingå i inkubatorsprocessen utgörs således av designers, fotografer och besöksnäring, som främst valts genom anordnade träffar där företagarna fått presentera sina idéer. För att exemplifiera ytterligare lyfter vi Movexum i Gävle, vars representanter beskrivit att inte hade en tydlig bild av vilken målgrupp de riktade sig till vilket fick som konsekvens att de valde att marknadsföra satsningen brett och därefter försökte välja ut företag med tillväxtpotential. I samtal med inkubatorns representanter klargör de att urvalet baserades på en tanke om att de skulle arbeta med företag med tillväxtpotential och att de såg främst en potential inom turism- och besöksnäringen. I jämförelse mellan olika inkubatorer framträder en bild att samtliga inkubatorer, med undantag för Transit, haft en tydlig idé om att i projektet stötta företag som skapar tillväxt. En person beskriver: "Syftet är att få företagen inom KKN att på minsta nivå bli självbärande, de ska ha potential att bli tillväxtbolag." 4.7 Inkubatorernas erbjudande till de deltagande företagen skiljer sig från varandra I avsnitt 4.1 presenterades resultatet av en studie gjord av Tillväxtverket som fokuserade på olika inslag som är gemensamma för flera inkubatorer (Tillväxtverket, 2010). Mer precist handlade det om att inkubatorerna: Erbjuder gemensamma lokaler. Detta medger samverkan och synergier mellan de entreprenörer som deltar, företrädelsevis med ett tydlig branschfokus. Gör en selektering (screening) av projekt och företag. För ett bra urval krävs en kritisk massa. Erbjuder ett långvarigt engagemang Kvalificerad rådgivning, ofta via inhyrda specialister och coacher. Tillämpar systematiska program med olika faser: start, acceleration etc., med olika innehåll. Detta är kännetecknande för deltagarna i Innovationsbrons program IBIP. Nätverk och kontakter är mycket viktiga inslag i en inkubatorverksamhet detta gäller inte minst genomtänkta och systematiska kontakter med affärsänglar och andra tilltänkta riskfinansiärer. I kommande avsnitt presenteras analysen av det erbjudande som pilotsatsningens inkubatorer erbjudit KKN-företagen med utgångspunkt i de ovan nämnda punkterna.

32 Satsningen har i huvudsak präglats av mobila insatser Som nämnts tidigare består inkubatorers traditionella erbjudande ofta av plats i lokaler för företagen. Så är också fallet för majoriteten av de inkubatorer som ingått i denna satsning; de erbjuder vanligtvis en fysisk plats för företagen att ta del av. Detta gäller för samtliga inkubatorer förutom CRED i Varberg, det vill säga Ideon i Lund, Movexum i Gävleborg, Science Park i Jönköping, Transit i Stockholm och Uminova i Umeå. I genomförandet av insatser inom ramen för pilotsatsningen har emellertid inkubatorernas erbjudande förändrats något och endast Ideon och Transit har erbjudit en fysisk plats för sina företag (till viss del Science Park i Jönköping även om denna fysiska plats endast varit tillgänglig för företagen vid vissa tiden). Övriga inkubatorer har agerat mobila inkubatorer med ett mobilt erbjudande med innebörden att stödet som erbjuds ges i forum där företagen bättre nås och redan befinner sig. Stödet och inkubatorns verksamhet behöver i dessa fall inte vara bunden till specifika lokaler eller erbjuda lokaler för företagen. Det finns styrkor och svagheter med båda uppläggen. Inom ramen för projektet har Ideon i Lund gett ett antal deltagare möjlighet att ha kontor i deras lokaler. I intervjuer anger personalen att de fått en närmare kontakt med deltagarna, något representanterna för inkubatorn framhåller varit målet och är deras styrka. De eftersträvar att skapa ett nära band till de som tagits in i inkubatorn och strävar efter att alltid finnas till hand. De har också satsat mycket på personlig coachning och på ett långsiktigt engagemang för de antagna företagen. En fördel de lyfter fram är att de på så vis kan anpassa rådgivningen efter specifika behov. De har även anordnat större workshops där större grupper har bjudits in att delta, dock erbjuds dessa inte samma kontinuerliga stöd. En intervjuperson säger: "As many people as possible at a minimum cost and work. Detta kan vara en sak som skapar goodwill i andra kretsar vilket ger positiva effekter för inkubatorn. Transit Kulturinkubator, erbjuder precis som Ideon, tillgång till lokaler och satsar även de på personlig kontakt och personlig rådgivning. De arbetar behovsanpassat och utformar modeller och råd utefter de behov som finns. På frågan om det är något arbetssätt som fungerat särskilt väl svarar en intervjuperson: "Just den individbaserade delen. Andra använder affärsplanen som utgångspunkt och trycker in personen i den. Vi gör tvärtom. Helt behovsdrivet - ointressant vad vi gillar. Vi vill bara att det ska gå bra och att de själva utvecklas och når de mål som de satt upp. VI kliver in och för ett resonemang kring utmaningar och om de tänker något lite konstigt." Styrkan med att inkludera företagen i en fysisk miljö beskrivs vara den kontakt som uppstår mellan inkubatorpersonalen och företagen. Förutsättningarna för att stödet som erbjuds blir behovsanpassat tycks även öka ju mer tid personalen vid inkubatorn och företagen spenderar med varandra. Övriga inkubatorer har erbjudit mobilt stöd i olika forum där företagen kan nås. CRED i Varberg har arrangerat olika typer av mingel och nätverksbyggande aktiviteter i syfte att bidra till

33 1-26 att skapa relationer. För att erbjuda mötesplatser har CRED utvecklat en verksamhet som flyttar in på olika platser runt om i Halland så att aktörer och organisationer som inte annars skulle ha träffats kan mötas och utvecklas tillsammans. En representant för inkubatorn beskriver det så här: " kliva från coachning för det känns inte helt effektivt att sitta en coach eller flera coacher tillsammans kreatörerna vill ha nätverk, coacha varandra istället för att vi gör det, och så är vi med i processen. Vi tror på att berätta för andra, dela med sig. Skapa nya relationer." Movexum har inom ramen för satsningen också fungerat som en mobil inkubator med syftet att de som arbetar med inkubatorn ska öka sin kunskap och kapacitet i att möta företagare från de kulturella och kreativa näringarna. De har arrangerat sina aktiviteter utanför ordinarie lokaler i andra miljöer, även om de ger tillgång till lokaler i sin ordinarie verksamhet som de definierar som en regional inkubator. Detsamma gäller för Science Park Jönköping som under projektets gång arrangerat insatser för företagen i miljöer som appilerar på målgruppen. Uminova i Umeå har också arbetat på det sättet och har arrangerat evenemang i syfte att skapa nya möten. Syftet med detta angreppssätt beskrivs ha varit att nå målgruppen. Samtliga inkubatorer som arbetat på ett mer mobilt sätt har (med undantag för CRED) tagit sig an en ny målgrupp och valt att anpassa sina aktiviteter till evenemang etc. för att nå målgruppen Vikten av selektering och urval har varierat mellan inkubatorerna En annan central del i inkubatorers process handlar om selektering av inkubatorsföretag. Vanligtvis genomgår deltagande företag en noggrann urvalsprocess med tydligt fokus riktat mot kommersialisering och skalbarhet. I intervjuer med inkubatorspersonal har det framkommit att urvalet inte varit lika centralt som skulle kunna väntas. I Jönköping har inkubatorn inte avgränsat pilotsatsningen till någon specifik målgrupp utan har riktat sig till hela den kulturella och kreativa näringen. Det främsta urvalskriteriet har varit att företagen ska ha tillväxtpotential och att de ska kunna komplettera och samverka med de mer traditionella företagens verksamheter. Även i exempelvis Movexums insatser mot KKN-företagen har det saknats en selektering, något som annars utgör en central del av den ordinarie verksamheten. Det är även så att inkubatorernas fokus skiljer sig något vad gäller syftet med stödet till företagarna. Transit uttrycker att deras främsta mål inte är att uppnå skalbarhet utan att erbjuda kreatörerna och konstnärerna en struktur för att skapa livskraftiga verksamheter. Denna struktur handlar om alltifrån hur arbetet bäst läggs upp, var prioriteringarna bör ligga och hur personer bäst når balans mellan arbetsliv och privatliv. Detta är någonting som inte lyfts av de andra inkubatorerna, som i regel snarare anser att det finns potential till skalbarhet bland de företag de stöttar. Detta kan med stor sannolikhet kopplas till analysen i avsnitt 4.6 om vilka målgrupper de olika inkubatorerna riktat sig till. Det är stor skillnad mellan Transits målgrupp och CRED:s målgrupp vilket också får påverkan på vilka förväntningar som kan ställas på företagen.

34 Inkubatorernas insatser har i huvudsak präglats av kortsiktiga åtaganden men ett starkt engagemang för företag/verksamheter Den traditionella inkubatorn tar sig ofta an ett företag under en längre tidsperiod (2-4 år) vilket bör ses som ett mycket långsiktigt åtagande. Inom ramen för denna pilotsatsning har inte utbudet av stöd präglats av samma typ av process. Det finns en viss skillnad i hur nära och kontinuerlig kontakten varit mellan inkubatorerna och företagen, samt i vilken utsträckning den är långsiktig. Movexum och Jönköping Science Park har till exempel främst förmedlat kunskap genom större föreläsningar och workshops, och sedan i viss mån erbjudit enskild coachning. Ett flerårigt åtagande har inte varit aktuellt. Ideon, som också erbjudit företagen lokaler, har har ett arbetssätt som mer varit präglat av långsiktighet då de arbetat mer nära kreatörerna och arbetat med både kontinuerlig och flexibel kontakt. Expression i Umeå och CRED i Varberg, som båda fokuserat på att hjälpa till med att utforma fungerande affärsidéer och skapa affärsmodeller, har i huvudsak endast träffat företagarna under en kort period i utvecklingsprocessen och har i dessa fall inte haft för avsikt att arbeta långsiktigt. Det som däremot kan lyftas fram i anslutnng till resonemang om åtagande är de enskilda individer vid inkubatorerna som alla påvisat ett stort engagemang och intresse för de deltagande företagen/verksamheterna. Detta tycks i alla sex fallen vara en framgångsfaktor vilket synliggör vikten av att rekrytera rätt personer att driva den här typen av stödverksamhet för företag och verksamheter Inkubatorerna har i viss mån knutit till sig specifik KKN-kompetens Inkubatorerna som ingår i satsningen erbjuder ungefär samma typ av stöd till KKNföretagen/verksamheterna. Kopplat till de behov som KKN-företagen anses ha lägger samtliga inkubatorer fokus på affärsutveckling, paketering och prissättning men har i satsningen använt olika metoder och processer för att ge detta stöd. Vidare erbjuder inkubatorerna även kurser och seminarier, inspirationsföreläsningar och nätverksträffar. Även om grundutbudet är detsamma finns skillnader i vilka former kunskaper förmedlas och vilka aktiviteter som erbjuds. Det som är gemensamt för inkubatorerna i Umeå och Varberg är att de till stor del fokuserar på att skapa affärsmodeller och formulera affärsidéer. De andra inkubatorerna antar ett mer övergripande fokus och behandlar företagandets olika delar. Det råder viss skillnad i vilka kompetenser inkubatorerna har knutit till sig för utförandet av satsningen. I de fall då det funnits någon med kompetens och erfarenhet från de kulturella och kreativa näringarna har arbetet blivit mer effektivt, både vad gäller kommunikation och utförande. En intervjuperson säger: "Fördelen är att det är tre personer som är anställda (i inkubatorn) och de har foten i båda världar- de kan språken. Om de ser potentialen kan de bemöta dem och berätta hur de kan göra vad de behöver göra." 4 4 Rambölls översättning från engelska till svenska

35 1-28 Inkubatorerna i pilotsatsningen har involverat och bjudit in olika typer av kompetenser i genomförandet av projekten. CRED har anställt en konsult som fungerar som projektledare och stöd i genomförandet av projektet medan de affärscoacher som arbetat med projektet även arbetar i den ursprungliga inkubatorn. I Umeå utnyttjar de den kompetens som finns inom inkubatorn när det gäller affärsrådgivning och sedan även den fackkunskap som finns på universitetet. Uminova har även anordnat inspirationsseminarier där representanter från KKN har delgett deltagarna sina erfarenheter. Både i Gävle och i Lund har de kopplat på personer som har bakgrund inom konstnärliga och kreativa näringarna för att komplettera den kompetens som finns i inkubatorn. I Jönköping, där de främst arbetat med större event och resor, har de bjudit in aktörer som arbetar inom KKN till inspirationsseminarier och därutöver utnyttjat den kompetens som finns inom inkubatorn. I samtalet med representanter för inkubatorerna framkommer det att det behövs olika typer av kompetenser i arbetet med inkubatorer för KKN. Dels behövs de traditionella affärskunskaperna och dels kunskap om branscherna inom de kulturella och kreativa näringarna. Angående kunskaper om branschen säger en person: "Det är helt avgörande med själva förmedlingen av kunskapen. Hur det förmedlas är a och o och då krävs det att man har kunskap om konstnärlig verksamhet för att det ska fungera. Förmedlingen har varit det som är bra. Andra som inte kan den kanske kan ge råd men det viktigt med inifrån kunskap." Här kan vi återigen knyta an till avsnitt 4.6 för att förstå vilken typ av kunskap som är relevant. Det gäller att förstå den typ av företagare som ska stöttas och i vilken fas av sin utveckling denna befinner sig. För vissa företagare är det generella affärutvecklingsstödet centralt, medan andra förutsätter en specifik branschkunskap Olika grad av systematik i erbjudandet till företagen och låg koppling till finansiering Fältstudien visar att det råder skillnader mellan inkubatorernas sätt att arbeta. Ideon i Lund har valt att arbeta utifrån de strukturer och modeller som finns sedan tidigare inom inkubatorn. Dock understryker de att de arbetar på ett flexibelt sätt och har en konstant dialog med företagarna. Movexum i Gävle utgick från tanken att deras kriterier för att kvalificeras in i inkubatorsmiljön skapade svårigheter för innovationer kopplade till kulturella och kreativa näringar och att de därför måste förändra sitt arbetssätt och sina modeller. De valde att anlita en konsult som utifrån kreativa processer stödda företagen. Under projektets gång blev det tydligt att detta arbetssätt inte fungerade. Företagen/verksamheterna efterfrågade Movexums traditionella tjänster, varför de senare återgick till sitt traditionella arbetssätt. Jönköping Science parks erbjudande har främst utgått från en tanke att skapa inspiration snarare än att utgå från färdiga modeller. Dock har de i huvudsak utgått från tidigare utarbetade modeller när det gäller affärsrådgivning och liknande. Att hitta finansiering har inte fått något större utrymme i inkubatorernas arbete med de här KKN-företagen. CRED kan här ses som ett undantag som under projektets genomförande

36 1-29 gjorde en ansats att starta upp ett affärsängel-nätverk. Denna satsning lades dock på is då intresset i området inte var tillräckligt stort. Ideon har på ett liknande sätt försökt att skapa ett nätverk med potentiella finansiärer för att möjliggöra finansiering i framtiden. Vidare kan även Ideons ansats att sprida kunskap om KKN och dess värde sägas främja möjligheten till mer finansiering framöver, då allt fler kan bli medvetna om tillväxtmöjligheterna.

37 TILLVÄXTVERKETS ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SATSNINGEN ÄR TILL VISS DEL UPPFYLLDA I detta avsnitt presenteras måluppfyllelsen för satsningen. Inledningsvis presenteras resultatet av den enkät som skickats ut till deltagare i satsningen. Därefter presenteras de resultat som personal vid inkubatorerna uppgett i intervjuer och workshops. Avslutningsvis presenteras Rambölls värdering av måluppfyllelsen. 5.1 Den genomsnittlige respondenten är en kvinna i 40-årsåldern med tillväxtambitioner Av de som besvarade den enkät som skickades ut till samtliga företag som deltagit i pilotsatsningen svarade 45 personer, 33 kvinnor och 17 män med en genomsnittsålder på 40 år. Som nämnts tidigare (i avsnitt 2.2) har Ramböll valt att inte dra generella slutsatser med utgångspunkt i enkäten eftersom flera av inkubatorerna inte säger sig känna igen beskrivningen av den målgrupp som besvarat enkäten. En majoritet av respondenterna (25 st) startade sitt företag mellan åren , resten (17 st) startade sitt företag år 2008 eller tidigare. En majoritet av respondenterna anger att de driver ett företag (39) och 3 personer anger att de driver en ideell förening (se diagram 7 nedan). Diagram 1. Svar på frågan Vilken beskrivning passar bäst in på dig? Kvinna Man Jag driver idag en ideell förening Jag driver idag ett företag 1 Jag planerar att starta en ideell förening 2 Jag planerar att starta ett företag Sju respondenter anger att de har anställda och antalet anställda varierar mellan 1-7. Respondenterna har även fått besvara frågan om vad deras verksamheter omsatte år Medianvärdet 5 är sek med ett minimumvärde på sek och ett maximumvärde på sek. På frågan inom vilken del av KKN som de driver sitt företag/ideella förening fördelar sig svaren enligt diagrammet nedan (kategorierna är hämtade från Tillväxtverkets definition av KKN). Det är tydligt att respondenterna i huvudsak bedriver verksamheter inom design, konst samt film och foto. Bland respondenterna fördelar sig inte männen lika jämnt över 5 Respondenterna har fått ange öppna svar och Ramböll har rensat bort svar som varit oklara (ex. 45 och 1,3 etc)

38 1-31 de olika branscherna utan anger att de är verksamma inom design, film och foto, media och scenkonst/upplevelsebaserat lärande. Diagram 2. Svar på frågan Jag driver företag/ideell förening inom Kvinna Man Arkitektur Design Film och foto Konst Litteratur Media Mode Musik Scenkonst upplevelsebaserat lärande För att utröna respondenternas tillväxtambitioner har de fått svara på frågan på vilket sätt de vill se sin egen verksamhet att växa. Resultatet presenteras i diagrammet nedan. Som diagrammen visar finns bland respondenterna ett tydligt tillväxtfokus men framförallt i ökad omsättning, nya kunder och genom nya samarbeten. Diagrammet visar också att ambitionen att växa genom att anställa inte i lika stor utsträckning präglar respondenterna. Diagram 3. Svar på frågan Jag vill få min verksamhet att växa (n=45) genom att anställa i ökad omsättning...genom nya kunder genom nya samarbeten Instämmer helt Instämmer inte alls 1 Vet ej/vill inte svara Respondenterna har även fått besvara frågor kring om de är nöjda med sin verksamhet såsom den fungerar idag, om de kan tänka sig att skala ner sin verksamhet. Vi har dessutom bett dem besvara frågan om de har för avsikt att flytta sin verksamhet till en annan stad då detta, vid besöken hos inkubatorerna, beskrevs vara en vanligt förekommande uppfattning. I genomförande av studien har Ramböll stött på uppfattningen att företag inom KKN som inte är verk-

39 1-32 samma i en storstad i nuläget kommer vilja flytta sin verksamhet framöver. Enkäten visar dock att ambitionen att flytta sin verksamhet till en annan stad är mycket liten. Diagrammet visar också att det är få som är nöjda med sin verksamhet idag och en klar majoritet instämmer inte alls i påståendet att de vill skala ner sin verksamhet. Diagram 4. Respondenternas syn på att skala ned sin verksamhet eller flytta Jag är nöjd med min verksamhet såsom den fungerar idag Jag vill skala ned min verksamhet Jag har ambition att flytta min verksamhet till en annan stad Instämmer helt Instämmer inte alls 1 Vet ej/vill inte svara 5.2 Deltagande företag/verksamheter är nöjda med inkubatorernas erbjudande I den enkät som skickats ut till deltagande företag/verksamheter har deltagarna dels fått ange vilket stöd de anser är viktigt att få av en inkubator likt den de varit i kontakt med. I diagrammet nedan presenteras resultatet. Resultatet visar att det är framförallt coachning, rådgivning och tillgång till nätverk som efterfrågas. Denna behovsbild skiljer sig inte från andra studier Ramböll genomfört med fokus på insatser för små- och medelstora företag. Diagram 5. Företagens behov av stöd Lokaler Rådgivning Coachning Nätverk Samarbete med andra branscher Finansiering Mentorskap 30 32

40 1-33 På frågan vilken typ av kontakt som efterfrågas av företagen så anger majoriteten av respondenter att flexibiliteten, alltså möjlighet att få stöd då behov uppstår, är viktigast i kontakten med inkubatorn. Detta illustreras i diagrammet nedan. Diagram 6. Företagens behov av kontakt med inkubatorn 13 Regelbunden kontakt Flexibel kontakt 23 De två övre diagrammen kan fungera som en beskrivning av de deltagande företagens/verksamheternas behov. Detta kan ställas mot vad de, inom ramen för pilotsatsningen, tagit del av för stöd. I de två nedre diagrammen har de deltagande företagen fått ange i vilken utsträckning de instämmer med olika påståenden om vad de tagit del av för stöd samt i vilken utsträckning de haft nytta av stödet. Som går att utläsa av diagrammet har de främst tagit del av nätverk, coachning och rådgivning och de anger också att de haft stor nytta av detta. Diagram 7. Översikt över inkubatorernas erbjudande Lokaler Rådgivning Coachning Nätverk Kontakter Samarbete med andra branscher Finansiering Mentorskap 0 Jag driver idag en ideell förening Jag driver idag ett företag

41 1-34 Diagram 8. Översikt över respondenternas upplevelse av nyttan med inkubatorernas erbjudande Lokaler Mycket stor nytta Mycket liten nytta 1 1 Rådgivning Coachning Nätverk Kontakter Samarbete med andra branscher Finansiering Mentorskap I det nedre diagrammet har de deltagande företagen angett på vilket sätt de upplever kontakten med inkubatorn. I hög grad instämmer de helt i att de upplever kontakten som flexibel och tillgänglig, något som kan anses möta de behov de angett tidigare. Diagram 9. Respondenternas upplevelse av kontakten med inkubatorerna Flexibilitet Regelbundenhet Tillgänglighet Instämmer helt Instämmer inte alls 1 Dessutom ger de höga betyg till personalen vid inkubatorerna, som ett stort flertal anser ha förstått deras behov samt varit hjälpsamma. Deltagarna anger också att de fått ny kunskap om vad som krävs för att driva företag/ideell förening samt hur de kan utveckla sin affärsidé. Påståendet att kontakten med inkubatorn ska ha bidragit till kunskap om hur deltagarna kan strukturera sitt arbete får dock inte samma stöd.

42 1-35 Diagram 10. Respondenternas nöjdhet med satsningen Personalen vid (inkubatorn) har förstått mina behov Personalen vid (inkubatorn) har varit hjälpsam Genom kontakten med har jag fått ny kunskap om vad som krävs för att driva ett företag/en ideell förening 14 Genom kontakten med har jag lärt mig hur jag bäst strukturerar mitt arbete 17 Genom kontakten med har jag utvecklat min affärsidé Instämmer helt Instämmer inte alls 1 Vet ej/vill inte svara De deltagande företagen har dessutom fått ange i vilken utsträckning de instämmer i påstående som rör eventuella resultat av att ha deltagit i satsningen. I diagrammet nedan presenteras resultat. Diagram 11. Resultat av att ha deltagit i satsningen Stödet från (inkubatorn) kommer vara till nytta för mitt företag/min ideella förening Stödet från (inkubatorn) kommer leda till fler affärer för mitt företag/min ideella förening Stödet från (inkubatorn) kommer leda till att personer har kunnat anställas i mitt företag/min ideella förening Stödet från (inkubatorn) kommer leda till ökad omsättning i mitt företag/min ideella förening 2 3 Instämmer helt Instämmer inte alls 1 Tydligt är att en stor del av respondenterna anger att stödet kommer vara till nytta för den egna verksamheten. En relativt stor andel respondenter instämmer (har angett 4 eller 5) i påståendet att stödet från inkubatorn kommer att leda till fler affärer. Färre anger att stödet kommer leda till ökad omsättning och än färre anger att stödet kommer leda till att personer kan anställas.

43 1-36 Denna sammantagna bild stämmer väl överens med den övergripande bilden av KKN-företag som spridda över många delbranscher och som små verksamheter vars främsta ambition inte är att anställa men som gärna utvecklar den egna verksamheten med affärer och ökad omsättning. 5.3 Satsningen har lett till ökad kompetens och kunskap hos inblandade inkubatorer I kommande avsnitt presenteras resultat kring kompetens och kunskap hos inblandade inkubatorer som utvärderingen fångat upp Enskilda projekt har genom events och öppna seminarium nått ett stort antal KKNföretag Tre av projekten har inkommit med resultat avseende antalet deltagare som nåtts av deras olika events. Ideon har arrangerat ett antal seminarium och events på teman som crowd funding, filmproduktion samt hållbar tillväxt inom KKN och har även arrangerat inspirationsföreläsningar med inriktning mot att möta utmaningar och att få olika branscher att mötas. Totalt har 211 deltagare nåtts genom de olika evenemangen. Science Park Jönköping har, inom ramen för The Challenge anordnat ett antal events, i både större och mindre omfattning, som totalt nått 303 personer. De aktiviteter som genomförts har varit inriktade på inspiration och affärsutveckling med teman som kreativitet och affärer, innovation och tillväxt inom mediabranschen samt affärsutvecklingsresor. På de större evenemangen har runt 70 personer deltagit vid varje tillfälle. REMIX i Varberg har under projektets gång anordnat seminarier och events, som riktat sig till både de som ingår i satsningen och till en öppen publik. I projektets slutrapport står att läsa att de öppna evenemangen som behandlat teman som till stor del syftat till erfarenhetsutbyte och att skapa synergieffekter och mervärde för såväl KKN-företag som i de mer traditionella branscherna har nått totalt 171 personer. Transit Kulturinkubator som riktar sig till konstnärliga verksamheter har i sina evenemang och seminarier belyst ämnen som relaterar till branschstrukturer och hur verksamheter inom sektorn ska förhålla sig till dessa för att utveckla sina verksamheter. Bland annat anordnade Transit Kulturinkubator ett seminarium om konstnärliga verksamheters roll i kultursektorn i vilken femtio personer deltog. Sammantaget har de ovanstående satsningarna således nått ut till drygt 700 personer och företag och det bör betonas att den totala summan för samtliga inkubatorer kommer att överstiga denna siffra Vissa projekt har genererat nya och förstärkt pågående regionala samarbeten Projekten har själva fått möjlighet att lyfta fram samarbeten som uppstått i och med projektet och i Ideon har valt att lyfta fram att satsningen inneburit nya samarbeten med Region Skåne genom den regionala tillväxtnämnden och kulturnämnden. I inbjudningarna gällande de många

44 1-37 events de anordnat är en rad regionala aktörer involverade, däribland Malmö Stad, näringslivschefen i Lunds kommun, Lunds kommundirektör samt kommunstyrelsens ordförande i Lund. Science Park Jönköping beskriver att de sedan KKN-projektets start ingått i ett regionalt nätverk med Regionförbundets projektledare för sektor K (Kulturella och kreativa näringar), kommunens affärsutvecklare för satsningen Stadens liv och innehåll samt mässbolaget Elmias projektledare och en affärsutvecklare från Almi Jönköping. Tillsammans har de startat kreativa lunchträffar under rubriken "Brightmind" där de bjuder in intressanta föreläsare som har en kreativ ansats till företagande. Vidare arbetar nätverket, tillsammans med representanter för några av länets kommuner, med att undersöka möjligheterna att skapa en stor regional "kreatörsmässa" med utställningar, uppträdanden och föreläsningar vintern Science Park Jönköping betonar även att de sedan tidigare har haft samarbeten med Almi och kommunen men inte i dessa nya frågor och inte i den form som idag, tack vare satsningen. REMIX lyfter fram två nya regionala samarbeten som etablerats i och med satsningen, nämligen med CRED i Varberg och Science Park Halmstad Satsningen har genererat och spridit nya metoder och modeller för hur KKN-företag kan stöttas I ansökningarna till Tillväxtverket uttrycker inkubatorerna att målet med satsningen, förutom att främja företagandet, är att skapa metoder och modeller för hur en inkubator kan arbeta med företag inom den kulturella och kreativa näringen. Ett flertal av inkubatorerna har haft ett uttalat syfte att utarbeta nya modeller och processer. Vidare är det några av inkubatorerna som istället fokuserat på att lära sig mer om hur de kan jobba med kulturella och kreativa näringar och hur de kan inkludera dem i den ordinarie verksamheten. Fältstudien visar att det är flera av inkubatorerna som utarbetat modeller som de har för avsikt att sprida. Transit har under projektets gång utarbetat en affärsutvecklingsmodell anpassad för företagare inom kulturella och kreativa näringar. Denna affärsutvecklingsmodell har de nu för avsikt att använda i sin egen verksamhet samt sprida till andra aktörer. Transit har även anställt en kommunikatör som dokumenterat arbetet för att sedan kunna sprida denna modell. De upplever att de lärt sig mycket i arbetet med att utarbeta affärsmodellen då denna bygger på en rad workshops och diskussioner vilka har inneburit att nya idéer och insikter nåtts, som de menar kommer ha betydelse för deras fortsatta arbete. En intervjuperson förklarar: "Workshopen har lett till viktiga diskussioner som hela tiden är i centrum - integritet, hur hitta kunder/mottagare, har jag tänkt rätt är det rätt mottagare jag fokuserat på? Det har kommit fram tydligt i arbetet med modellen - ett effektivt sätt att komma in i och reda ut vad det är man har och vad man sysslar med." CRED i Halland har även de utarbetat en modell avsedd för spridning. De kallar den Crowd Business Modelling och syftet med den är att andra aktörer ska kunna använda denna modell i sina verksamheter likväl som företag direkt ska kunna applicera det på arbetet med att ut-

45 1-38 veckla sina företag. Resultatspridningen är en central del i CRED:s inkubators verksamhet och spridning kommer att ske genom nätverk så som Innovationsbron och diverse nationella och internationella inkubatorsnätverk. Genom inkubatorns styrgrupp kommer resultaten även att spridas till Region Halland och övriga lokala och regionala aktörer. En representant för inkubatorn berättar: "Vi tog fram metodhandboken och det är ett sätt att inspirera andra att dela med sig av goda exempel och paketera sina resultat på ett attraktivt sätt. Kommunikationen tror jag är väldigt viktig i det man gör." Den metodhandboken som nämns skrevs redan innan satsningen inleddes men har nu även, kanske tack vare CRED:s medverkan i projektet, spridits till EU-nivå och CRED har bjudits in att presentera sitt arbete i Bryssel. Fältstudien visar att inkubatorernas deltagande i pilotsatsningen har lett till nya insikter och arbetssätt, om än i olika utsträckning och med varierat resultat. The Creative Plot i Lund frångick sin traditionella process och anordnade ett antal screeningsessioner där deltagarna fick presentera sina idéer och samarbeta med de andra i gruppen i syfte att skilja ut vilka som passar i inkubatorn. Ett viktigt kriterium i urvalet var att företagarna kunde presentera sin idé, hur genomtänkt idén var samt hur coachingsbara de verkade. Efter dessa sessioner antogs sedan de personer som ansågs ha de mest genomtänkta idéerna och som skulle passa bäst in i inkubatorsmiljön. Målen med satsningarna har varierat något mellan inkubatorerna. Det finns ett antal som fokuserar på att skapa lärande för inkubatorn och alltså har ett inåtblickande fokus, däribland återfinns Ideon (The Creative Plot), CRED, Jönköping Science Park och Uminova Innovation. Målet med lärandet har just varit att använda sina nya kunskaper i det fortsatta arbetet i inkubatorn och för att i framtiden kunna arbeta med KKN-företag i större utsträckning. De inkubatorer som haft ett uttalat mål att utveckla en modell för spridning understryker även att den nya kunskap de nått genom projektet kommer att användas i deras ursprungliga verksamhet medan ett par av inkubatorerna antar ett mer utblickande fokus med KKN-företagens utveckling i främsta fokus Ny kunskap om att KKN-företagen i stort har samma behov som andra företag Den personal som Ramböll intervjuat inom ramen för utvärderingen beskriver att en viktig lärdom är att behoven bland KKN-företagen inte skiljer sig markant från andra företagares behov. Generellt möter KKN-företagen samma utmaningar som andra företagare från mer traditionella branscher. Personer som Ramböll intervjuat vid Movexum, som är en av inkubatorerna i satsningen och som upplevt motgångar i genomförande av projektet, vittnar om att detta är en av de främsta lärdomarna. En person säger:

46 1-39 vi har backat tillbaka. Om vi förstått deltagarna rätt: det är inte kreativitet de behöver, de behöver struktur. Det kreativa kan de hantera själva. Skapa tänk kring affärstänk, långsiktighet. Movexum erbjöd inledningsvis en process som byggde på en metodik där kreativitet stod i centrum för det stöd som KKN-företagen fick ta del av. Detta uppskattades inte av de deltagande företagen och efter att ha del av deras feedback valde Movexum att göra om sitt erbjudande och erbjöd istället en seminarieserie med fokus på affärsutveckling, försäljning och internationalisering. Fältstudien och genomläsning av lägesrapporter från de olika projekten visar att de områden som inkubatorerna ger stöd inom är i stort sett samma som i den ordinarie verksamheten, även om insatserna inte är lika omfattande som den traditionella inkubatorprocessen. En person säger: " sen tycker jag som träffar alla typer av företag att frågeställningarna som handlar om att driva företag är detsamma. Allt det praktiska är detsamma. Så där vet jag inte om de har olika behov i coachsituationen men att träffa rätt kund är inte helt rätt." De aktiviteter och utbildningar som erbjudits berör främst affärsmannaskap, strategiskt tänk samt förståelse för hur en långsiktigt och korsiktigt kan finansiera en verksamhet för att skapa tillväxt. Precis som för företag inom andra branscher behöver KKN-företagen hjälp med paketering av sina produkter, förstå vilka som är potentiella kunder samt hur dessa kan nås. En person säger: "Ganska lika vanliga företag, det handlar om samma sak, att hitta en tydlig affärsmodell, vad kan man ta betalt för, hitta en tydlig kund, skillnaden är inte så jättestor. Det man kan uppleva är språket, ju mer åt det konstnärliga hållet ju mindre gillar de ordet affärsutveckling." En annan berättar: Affärsutvecklingen är det samma oavsett vilket bolag du kommer från. Vi petar inte i produkten eller tjänsten utan det är allt runtomkring man behöver hjälp med Kommunikationen kring det stöd som erbjuds behöver vara annorlunda för att KKNföretag ska lockas Utöver den utökade förståelsen för KKN-företagarnas behov och utmaningar visar fältstudien att representanter för satsningens inkubatorer erfarit att det är av vikt att kommunicera på rätt sätt. Det framkommer att det varit svårt att tilltala målgruppen som de gör med andra branscher. En person säger:

47 1-40 "Det finns en misstänksamhet mot säljsnack " "Vi satte ihop ett spännande och givande program men ingen kom " Insikten om att det är viktigt att anpassa kommunikationen har gjort att flertalet av inkubatorerna även utformat material och lokaler på ett sätt som ska tilltala målgrupperna inom KKN. Vidare framgår det tydligt att inkubatorerna anpassat kommunikationen inte bara i marknadsföringen utan också i förmedlingen av kunskap. I samtalet om vilka utmaningar de mött säger en person: " inte skrämma bort med säljsnack. "vi bygger stora bolag" mm- de kan inte identifiera sig när vi pratar pengar. Skapa drivkraft och utveckla förmågan att utveckla sitt företag. Här har vi påbörjat att bygga upp något som de känner sig hemma i." Misstänksamheten och barriärerna mellan de olika branscherna som nämndes ovan präglar även hur inkubatorerna valt att utforma arbetet. I aktiviteterna finns tydliga tecken på att inkubatorerna, om än i olika utsträckning, har anpassat upplägget för att tilltala målgruppen. CRED i Varberg har valt arbetsverktyg som är anpassade för målgruppen och de utför aktiviteterna i former som passar KKN-företagarna. En intervjuperson säger: "Vi jobbar med mötesplatser och med att knyta samman forskning, kultur, offentligt, det behöver inte alltid ske något, vi försöker vara laborativa och hitta sätt för att skapa förtroende mellan människor och sen så har vi affärsutvecklande processer (i försöker kliva ifrån en till en coachnig,) det känns inte helt effektivt att sitta som en coach mot en entreprenör, ofta vill kreatörerna ha nätverk så vi har tagit fram många crowd coachning-verktyg så håller vi i processen. Vi pratar inte patent, jobbar vi med 12 kreatörer så blir det ett förtroendekapital att man berättar inte utanför men vi tycker man ska dela med sig så får man mer." Vidare tycks en vanlig utgångspunkt bland inkubatorerna vara att skapa en arena för företagare att mötas och utbyta erfarenheter. Det framkommer under fältstudien att det mest effektiva sättet att förmedla kunskapen är utgå från företagarnas drivkrafter och anpassa affärsplaner och strategier utefter deras mål. "Det är så vi borde jobba - utifrån de kreativa näringarna och skapa nya saker." En annan intervjuperson beskriver utmaningen med kommunikationen på liknande sätt: "Vi affärscoacher som jobbar på Movexum behöver översätta saker och ting lite grann när vi pratar med människor inom kultursektorn. Vi behöver prata om samma saker men vi behöver andra ingångar för då börjar vi förstå varandra. Jag tror att det finns ett sug efter kunskaper som handlar om affärer i KKN men man

48 1-41 blir lite trött när man träffar någon som pratar om täckningsbidrag och produktionslinjer." Ett behov som är genomgående bland KKN-företagarna är bristen på kunskap om företagande och försäljning och samtliga inkubatorer har arbetat mycket med att förmedla denna kunskap till KKN-företagarna. En intervjuperson säger: "Förståelsen för affärsprocessen är bristande. Man känner inte till processen kring affärsplan och hur man går steg för steg framåt. Man förstår inte fullt ut sin affärsmodell även om man kan prata om den, hur den påverkar ekonomi och hur den kan utvecklas. Man har inte affärsmannakunskapen egentligen" Det krävs nya kanaler för att nå en ny målgrupp Fältstudien visar att inkubatorerna i viss mån haft svårt att nå nya målgrupper och att marknadsföringen inte gett önskade resultat. Det råder dock skillnader i hur väl inkubatorerna har nått företagarna inom de kulturella och kreativa näringarna. En förklaring kan kopplas till det som behandlades i ovanstående avsnitt, nämligen huruvida målgruppen var klart definierad eller inte. En person berättar: När vi väl började dra igång det och insåg att målgruppen inte kommer komma av sig själv, dels är det många som rycker i målgruppen nu och sen att de inte appelleras av samma business argument som tidigare målgrupper och där är vi kanske för homogena som arbetsgrupp CRED och Transit har främst använt sig av sina nätverk i marknadsföringen av satsningen. De riktade således marknadsföringen till en mer avgränsad målgrupp och de uppger att de därmed lyckats nå ut på ett bra sätt. Dock uppger de att de inte lyckats nå nya målgrupper i samma utsträckning trots att de kontaktat aktörer på andra arenor, exempelvis nyföretagarcentrum och arbetsförmedlingen. En förklaring till att det varit svårt att nå nya målgrupper är att det finns en misstänksamhet mot dem som aktörer. Denna misstänksamhet har präglat möjligheterna att nå ut till målgruppen i flera fall och kan kopplas till deras ordinarie verksamhet. I Transits fall handlar det om att de är erkända inom den konstnärliga arenan men inte i samma utsträckning inom andra kreativa branscher. I övriga fall är situationen till viss del tvärtom, att de har en utpräglad teknisk och affärsmässig prägel vilket inte appellerar till företagarna inom de kulturella och kreativa näringarna. Misstänksamheten och barriärerna mellan de olika branscherna har blivit tydliga i flera marknadsföringsinsatser. Representanter för Jönköping Science Park har under projektets gång upplevt att deras marknadsföringsinsatser inte genererat önskat antal besökare. Trots bra erbjudanden och utbredd marknadsföring har de inte lyckats locka företagare från KKN till deras event. En anledning till detta, som de senare insett, är att de inte anpassat marknadsföringen till målgruppen. Det är flera av inkubatorerna som vittnat om att de ändrat språket i kommu-

49 1-42 nikationen mot målgruppen både inför satsningen och i det kontinuerliga arbetet, vilket även återkommer när det gäller coachningen och evenemang. För att överbrygga denna misstänksamhet har flertalet av inkubatorerna fokuserat på förtroendebyggande arbete på olika sätt. CRED beskriver att de arbetat mycket med att bygga relationer och att bygga upp förtroendet genom att anordna workshops på neutrala arenor och genom att anpassa kommunikationen och marknadsföringen till målgruppen. En person beskriver tillvägagångssättet så här: "Vi har jobbat mycket utåtriktat med det vi gör - duktiga kommunikatörer knutna till det här projektet. Det har nått ut till rätt personer, använt rätt språk och design vilket gjort att vi hittat rätt målgrupp. Vi har ringt runt en del. t.ex. business Lab mm får man leta upp de man vill ha för att testa sina idéer och modeller." Movexum i Gävle är ett exempel på en inkubator som inventerat sina kunskaper och luckor inom KKN. Därmed beslutade de sig för att anställa en person med koppling till de kulturella och kreativa näringarna för att lyckas locka nya målgrupper, något de anser gav resultat. En intervjuperson säger: "En grej man gjorde från början var att anställa en konstnär som projektledare som hela tiden har jobbat med affärsutveckling och hon var med i en annan aktivitet som vi hade i vårt övergripande projekt så då valde man det för att visa att vi vill nå den här målgruppen hon har också bidragit till hur det har marknadsförts och vi hade väldigt gott resultat på ansökningarna och det visade också att det finns ett sug att få ta del av de resurser som finns." Den tydliga kopplingen till teknik och Science Parks har även upplevts som ett hinder för att nå ut och locka företagare inom de kulturella och kreativa näringarna. Inkubatorerna och den miljö de befinner sig i upplevs som främmande i många fall. En intervjuperson beskriver det så här: Än så länge har vi inte den legitimiteten i den gruppen och det hade vi inte tänkt på, i det här gänget är vi inte kända. Så det var en okänd avsändare med ett konstigt erbjudande så det är lite spännande för oss som inte vet någonting om oss. Det är en start-over med PR-arbetet. Samtliga inkubatorer har anordnat events, seminarier och föreläsningar i det inledande skedet just för att locka nya målgrupper. Detta tillvägagångssätt har visat sig vara bra, enligt inkubatorernas representanter. CRED beskriver det som att de tack vare de inledande eventen inte har behövt marknadsföra sig så mycket då det väckt stort intresse inom målgruppen varför de istället blivit uppsökta. På liknande sätt beskriver IDEON i Lund och Jönköping att just föreläsningar och event har lockat besökare som då fått upp ögonen för deras satsning.

50 KKN kräver att skalbarhet till viss del betraktas på ett nytt sätt Det framkommer också att ett behov som många KKN-företagare har är att utveckla sina idéer och produkter till något större. Det finns en inbyggd svårighet i många fall vad gäller KKNföretagens innovationer då de ofta är starkt kopplade till kreatören och därmed kan vara svår att göra skalbar. En intervjuperson säger: "Det skiljer inte i behov när det gäller affärsutveckling: paketera och sälja och göra det strategiska och på rätt sätt många vi möter bygger på talang - hur skalar man upp när det gäller en person? Hur öka skalbarheten dels handlar det om att definiera men det är ändå samma sak- "jag har den här fantastiska talangen, finns det någon affär i det här". Det kan finnas bra idéer och sedan paketera och möjliggöra arenor - de måste nätverka vilket är en utmaning även för oss." De kan således vara i större behov av stöd att nå nästa steg i utvecklingen. En intervjuperson säger: "De är kreativa men sen vad är näste steg för att få till en business. De kanske orkar göra en mindre kollektion men det är långt att ta nästa steg och bli stora. Kunskap och nätverk kanske saknas." Det blir tydligt att en stor del av inkubatorernas arbete, både med företagen och med att utveckla ett sätt att arbeta med dem, handlar om att förstå värdet i de idéer och innovationer som skapas. Det framkommer en rad anledningar som förklaring till denna svårighet. En anledning som framhålls är att företagarna från KKN inte själva inser vilket värde deras produkter och idéer kan tillföra varför de har svårt att förstå hur det kan bli en affär. Detta bidrar också till att kreatörerna också har svårt att sätta ett pris på produkten. En person jämför med mer traditionella företag och säger: "Ibland är det svårare att paketera tjänsten eller produkten. Ibland måste man leta efter själva värdet i det hela." Vidare lyfts det fram att inkubatorer och aktörer som inte har kunskap om kulturella och kreativa näringen tenderar att fokuserar för mycket på skalbarhet och därför inte ser vilket värde kreatörers innovationer och idéer kan tillföra. En person säger så här: "Har sett andra inkubatorer som har hand om designers, där kan det vara att man inte fattar designers värde egentligen är - går på skalbarhetskriterier" Ytterligare en förklaring till att det är svårt att se värdet i det KKN-företagare tillför är att det ofta handlar om koncept eller tjänster som är svåra att bedöma, både för företagarna själva och för de omgivande aktörerna. En intervjuperson beskriver det så här:

51 1-44 "Konceptidéer är svåra att förstå och många gånger säger man att det är för hög risk - men event mm är egentligen lägre risk då det säkert lyckas på ett annat sätt än ett företag... utgångspunkt från personen bakom idén och väger samman affären och sen handlar det om att frikoppla företaget från personen. Symbolsystem - det behöver inte vara komplicerat att ampassa till kreativa näringar. Det handlar mycket om sälj. Man ska kunna utgå från vad det är för värde, utgå inte från dig själv och lyft blicken och se vilka behov som finns. Hjälp att ta små steg." Det behövs således medvetandehöjande insatser för både kreatörer och aktörer på marknaden Det kan vara svårt att bygga upp nätverk både för företag och inkubatorer Nystartade företag, inom alla branscher, söker ofta kunskap om affärsutveckling men också efter att bredda sina nätverk som vanligtvis är begränsade. Behovet att bredda sitt kontaktnät och sina kunskaper inom företagande är således inte något specifikt för KKN företag utan gäller för många andra företagare i uppstartsfasen, men det kan vara en större utmaning för KKN-företag. Ett återkommande tema i de intervjuer som Ramböll genomfört med personal vid de olika inkubatorerna är att KKN-företagarna behöver stöd att bygga upp ett nätverk vilket idag kan upplevas som svårt. Representanter för inkubatorerna belyser att det behövs stöd från kommun och andra regionala aktörer för att hitta dessa nätverk och för att öka möjligheterna att komma ut på marknaden. Det behövs mer förståelse i det omgivande systemet för att förenkla för KKN-företagarna att komma ut på marknaden. De inkubatorer som ingår i satsningen befinner sig i olika kontexter och i olika delar av landet, vilket påverkat satsningarna på olika sätt. Bland de inkubatorer som ligger i regioner med traditionell tillverkningsindustri och ingen tradition inom den kreativa och kulturella näringen har nätverkandet varit ett problem, ett problem som även påverkat satsningen. Då de inte hittat rätt nätverk har det varit svårt att nå målgruppen och till viss del svårt att få förtroende. En person berättar: Vi har inte hittat några tydliga nätverk, det verkar inte som att det är så utvecklat inom branschen. Många som är drivande flyttar till storstäder. Fältstudien visar att inkubatorerna arbetat mycket med att skapa och bygga nätverk som ett stöd åt KKN-företagarna. Det framhålls också att de behöver stöd i sitt eget nätverkande varför det behövs en arena för dem att mötas. Det finns en tendens att företagarna inom de kulturella och kreativa näringarna arbetar hemifrån eller på egen hand och därför inte träffar andra inom branschen. En intervjuperson säger: "Man har många gånger mycket att vinna, vi ser att de behöver kompetens inom sälj, presentation, kalkylering och prissättning, ledarskap att leda sig själv och nätverka. Det finns starka nätverk men det är något kring samverkan som saknas. Många sitter själva och jobbar med sina företagsidéer och man hör att de tänder på

52 1-45 att träffa varandra och att de ger utväxling på nya idéer och att kunna skapa nya idéer tillsammans." I marknadsföringen och ansatsen att nå målgruppen har nätverken varit viktiga. Inkubatorerna har vänt sig till sina nätverk, regionala aktörer och regionala satsningar för att nå ut. I de fall de rätta nätverken inte funnits har det också varit svårt att nå de nya grupperna. Nätverken behövs för att bidra med legitimitet för inkubatorerna som inte är kända inom KKN. För de inkubatorer som är belägna i regioner där den kulturella och kreativa näringen inte är något utbrett och där kulturutbudet är litet finns en oro för svårigheten att hitta rätt företag. Detta skulle kunna vara ett hot i framtiden varför de påtalar mer stöd och samverkan. En person säger: "Kritisk massa utmaning för alla branscher. Vi försöker ha regionen som vårt arbetsområde. Utan kritisk massa och utan inflöde som kvalitativt blir utmanande - har man ett lågt inflöde finns risk att godkänna saker som inte är så bra. Jag tror att en inkubator kan vara generell men ha kluster som är specifikt och de får stå för inflödet regionalt - kompetensen kan ligga i klustren. Samarbete med kluster. Vi behöver inte återuppfinna nätverk och kontakter." Samtidigt beskrivs de nya nätverk och kontakter som uppstått under projektets gång som något som representanterna för inkubatorerna tror kommer leva kvar och bidra till att deras arbete utvecklas och utvidgas även i framtiden. En person säger: "Hålla reda på människorna som varit involverade i projekten. Försöka få dem att fortsätta på något annat sätt. Hitta nya konstellationer som är gränsöverskridande mellan projekt och olika saker som har hänt. Bygga vidare på det handlingsnät som börjat utvecklas i det här, både där det har blivit väldigt bra och även där, lär man sig någonting så är det av problemen och kan man föra dem vidare så kan man ge otrolig input så att man inte gör samma misstag en gång till." I mötet mellan branscher uppstår intressanta korskopplingar Satsningen på inkubatorer handlar i stor utsträckning om att främja utvecklingen av inkubatorer, företagshotell och liknande som är anpassade för de kulturella och kreativa näringarna. Det finns en ambition att stimulera existerande inkubatorssystem att bättre möta behoven och förutsättningarna bland entreprenörer, samt potentiella och befintliga företag inom kulturella och kreativa näringar. Syftet med satsningen är dessutom att främja utbytet mellan olika inkubatorer så att idéer från KKN kan länkas till andra företag i inkubatorer med syftet att stimulera såväl tillväxt av KKN-företag som deras koppling till andra industrier. På Ideon i Lund är ett syfte att skapa kontakt mellan de mer traditionella företagen i inkubatorn och de KKNföretag som ingår i satsningen. I genomförandet av projektet har de utgått från att skapa en arena som främjar utbyte mellan företag och branscher och de har även sett att några företag har börjat samverka. Det finns även exempel på hur just korskopplingen varit en utgångspunkt

53 1-46 i utformandet av projektet. CRED har som utgångspunkt för en stor del av den ordinarie verksamheten att bidra till möten mellan företag inom olika branscher. En person säger: Vi har sett som en stor uppgift för oss att stå för att korsbefruktningar blir av och matchningar uppstår då ser jag det som viktigt att vara processledare i det. Jönköping Science Park har anordnat resor där tanken var att kreatörerna skulle få ny input och nya idéer kring hur de kan tillföra värde till andra företag och produkter, vilket också till att nya korskopplingar uppstod. Utifrån de intervjuer som genomförts med representanter för inkubatorerna blir det tydligt att det finns en övertygelse om att KKN skapar mervärde för andra branscher genom att komma med kreativa idéer och genom att skapa ytterligare värde till de produkter som utvecklas. Uminova är ett exempel som i stort sett format sin inkubatorsverksamhet utifrån tanken att olika branscher och discipliner ska mötas för att skapa nya produkter och tjänster. En person säger: "Det är så vi borde jobba - utifrån de kreativa näringarna och skapa nya saker." En annan intervjuperson understryker att personer från KKN kan bidra med en kommunikativ kompetens och säger: "Jag upplever att KKN-företagen är bra på att kommunicera och få massmedia vilket teknikintensivt företag har svårt med, kan man få dessa grupper att jobba tillsammans så kan man nog få intressanta bolag i slutändan." Transit Kulturinkubator arbetar inte i lika stor utsträckning med att matcha kreatörerna med andra branscher. De inte har den naturliga anslutningen till andra typer av branscher och arbetar vanligtvis med den kulturella kärnan. Dock understryker representanter för inkubatorn att de försöker förmedla kunskap om att det är viktigt att kreatörerna inser att de kan tillföra värde för andra företag och branscher och att de därför måste lyfta blicken från sin egen verksamhet. I samtalet med referensgruppen blev det också tydligt att även de upplever att det finns barriärer som måste överbryggas, där inkubatorerna kan spela en viktig roll. En deltagare i gruppen säger: "Viktigt och värdefullt för de traditionella företagen när de adderar på personer från KKN och det kan vara bra för KKN-företagen, det är ett bra sätt att få in dem i inkubatorerna. Det kan vara bättre än att inkubatorerna går ut och försöker få in företagen. Men om man är designer eller konstnär så blir man inte så lockad av att gå in i en inkubator utan lockas av att utveckla sin verksamhet, men förstår man att man är välkommen i Ideon i Lund så är det viktigast av allt. Man blir glad när

54 1-47 man ser att de här projekten skapar broar, kulturen närmar sig näringslivet och tvärtom." En stor vinst i att synliggöra företagen inom KKN Att satsningen på inkubatorer och KKN bidragit till att synliggöra KKN-företag är det många som lyfter fram och beskriver som någonting positivt. En person beskriver hur satsningen har bidragit till att KKN-företagen har kommit in i på en nya arena som inte tidigare varit tillgänglig för dem: De kommer in i finrum som inte varit tillgängliga för dem tidigare. Det är egentligen förvånande, för näringslivet och dess toppar har inget emot att utnyttja KKN för sponsring, opera och teater men det har ändå setts som smörjolja istället för en bransch. I samtalet om vilka behov som inkubatorerna har och vad som behövs för att de ska fortsätta att arbeta med KKN-företag lyfter de främst fram att förståelsen för kulturella och kreativa näringar och vilket värde de skapar måste öka. Det finns en samstämmighet bland inkubatorerna om att om statusen skulle höjas skulle fler branscher se nyttan med att samarbeta och det skulle bli enklare att få finansiering. Ett behov som framhålls är att ytterligare sprida kunskapen om vad KKN-näringen är och vilket värde de tillför. Flera intervjupersoner framhåller att den finns dålig kunskap om vad företagarna inom näringen gör, vad de kan tillföra och varför det är värt att investera i deras verksamheter. En intervjuperson säger: "Jag tror att de här företagen behöver synliggöras utan jämförelser med storindustrin eller teknikinnovationer. Jag tror att vi behöver få en tydligare bild och förståelse för vad de gör för skillnad i svenska näringsliv. Hur många är de, vad håller de på med? Hur har deras ekonomiska ställning förändrats? Hur stor del har deras profession i det här? Då växer självförtroendet hos de som håller på med det." Det finns även ett uttryckt behov av att det också, förutom mer kunskap om vilket värde KKNföretagen ger, behövs mer samordning för att ta tillvara på det värde som kan skapas och att det behövs någon som tar ansvar för utvecklingen. En intervjuperson beskriver det på följande sätt: "Nationellt, att förstå att korsbefruktningar och krockar är jätteviktiga men förstå att det blir slöseri om vi inte processleder dessa bättre och ordentligt. Vad av KKN ska vi ägna oss åt och hur ska vi göra det? Det kommer inte att lösa sig själv det behövs kunskap - affärsnytta för alla branscher." En representant för the Creative Plot i Lund beskriver hur de genom satsningen har höjt statusen för KKN, vilket de märkt av. De kan se tecken på att andra branscher ser KKN-

55 1-48 företagens värde och förstått att det finns en nytta att samarbeta. De beskriver även att de bedriver ett påverkansarbete genom att skapa debatt, kunskap och förståelse kring vilken roll kultursektorn och den kreativa näringen spelar i samhället och ekonomin för att skapa ytterligare kunskaper om näringen. 5.4 Värdering av måluppfyllelse visar på vagt formulerade mål men hög uppfyllelse I tabellen nedan har Ramböll sammanställt de mål som Tillväxtverkets pilotsatsning syftat till att uppnå samt värderat i vilken utsträckning dessa mål uppfyllts. Dessutom har vi valt att kommentera de olika målen. Det är viktigt att poängtera att måluppfyllelsen fortfarande kan komma att ändras då denna utvärdering har sammanställts under tiden som projekten fortfarande pågår. Inledningsvis vill Ramböll uppmärksamma frånvaron av målsättningar kopplat till de horisontella kriterier som rör jämställdhet, integration och mångfald samt miljö. Denna satsning tycks i större utsträckning ha nått kvinnor än män (både avseende Tillväxtverkets projektledning, inkubatorernas projketledare och företagen/verksamheterna som deltagit) vilket är ett intressant resultat givet att det inte sällan är en utmaning att nå kvinnor i den här typen av satsningar. Det är samtidigt viktigt att säkra att även män nås, på samma sätt som det är viktigt att säkra att kvinnor nås i andra insatser som genomförs. Det är således viktigt att säkra att horisontella målsättningar blir en naturlig del av alla insatser som genomförs och att Tillväxtverket aktivt strävar efter att uppnå detta genom att ställa krav på projekt som finaniseras att utarbeta strategier för att uppnå de horisontella kriterierna. Tabell 2. Satsningens måluppfyllelse Resultatmål Värdering Kommentar Entreprenörer och företagare som får tillgång till kulturell och kreativ kompetens (minst 30) Målet är inte uppfyllt Detta är ett mycket vagt formulerat mål. Tillväxtverket uppger att målet avser stödet som inkubatorerna ger till KKN-företag. Eftersom det stöd som erbjudits KKN-företagen inte främst präglats av kulturell och kreativ kompetens (förutom eventuellt i Transits verksamhet) utan snarare handlat om traditionell affärsutveckling så är det Rambölls bedömning att detta mål inte uppfyllts. Att nya målgrupper har nåtts Deltagare får möjlighet att utveckla sin affärsidé (minst 10) Entreprenörer och företagare deltar vid workshops och seminarier (minst 250) Målet är uppfyllt Målet är uppfyllt Målet är uppfyllt Detta är ett vagt formulerat mål eftersom det är oklart vad som avses med nya målgrupper, samt gentemot vem detta ska mätas. Det är dock tydligt att merparten av inkubatorerna uppger att de har nått nya målgrupper. Den här typen av mål bör dock förtydligas för att en ordentlig värdering ska vara möjlig. 17 respondenter som besvarade den enkät som Ramböll skickat ut anger att de instämmer helt i påståendet Satsningen har nått runt 700 entreprenörer och företagare och då har endast 3 inkubatorer besvarat frågan. Dock bör här påpekas att givet inkubatorers traditionella arbetssätt bedöms detta inte som ett realistiskt formulerat mål.

56 1-49 Antal nya etablerade regionala samarbeten och samarbetspartners (minst 10) Effektmål Ökad kompetens inom inkubatorsystemet om inkubation kopplat till KKN Ökad kunskap om affärsutveckling hos kulturinkubatorer och hos mer traditionella inkubatorer Ökad erfarenhet och interaktion mellan inkubatorer och andra relevanta aktörer som kan stödja affärsutveckling av företag kopplade till KKN Målet är eventuellt uppfyllt Givet urvalet av inkubatorer är målet är uppfyllt Givet urvalet av inkubatorer är målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Utvärderingen har inte fångat upp 10 nya regionala samarbeten. Vissa inkubatorerna anger att andra regionala aktörer har visat intresse men det är inte tydligt att konkreta samarbeten uppstått. Dock har svar inte inkommit från samtliga inkubatorer varför målet kan komma att vara uppfyllt (för tillfället uppges att ca 8 nya samarbeten uppstått). Satsningen har tydligt lett till ett lärande bland de deltagande inkubatorerna och därmed kan hävdas att målet är uppfyllt. Dock är det återigen av vikt att poängtera att målet är vagt formulerat och att denna utvärdering inte mäter ökad kompetens i inkubatorsystemet i stort utan endast hos de inkubatorer som ingått i pilotsatsningen. Bland de 6 inkubatorer som tagit del av satsningen finns ett tydligt lärande avseende affärsutveckling. Det är svårt att bedöma en ökning och framförallt i vilken utsträckning en ökning är tillfredsställande. Det är dock tydligt att erfarenhetsutbytet mellan de inkubatorer som deltagit har ökat. 5.5 Tillväxtverkets har haft begränsade resurser att stötta projekten men satsningen har skapat möjligheter för inkubatorerna att lära och utvecklas I Tillväxtverkets del av uppdraget ingår att stötta utvecklingen av nya pilotmodeller för affärsutveckling i inkubatorer med tydligt fokus på kundnytta och regional förankring i genomförandet. Stödet innefattar beviljandet av medel till inkubatorerna samt handläggning, en handläggare på Tillväxtverket samt besök hos inkubatorerna. Samtliga projekt kallades även till Tillväxtverket för en genomgång av projektidén under uppstarten av pilotsatsningen och under satsningens genomförande har projektägarna även försetts med visst informationsmaterial och rapporter. Utbytet mellan de deltagande inkubatorerna har varit sporadiskt och endast en erfarenhetsträff har anordnats samt ett lärseminarium. Genom att samla de olika inkubatorerna har ett kunskapsutbyte startat som ett flertal av intervjupersonerna belyst som positivt och något de önskat mer av. Under intervjuer och fokusgrupper har det framkommit att deltagarna önskat fler möten för att ge varandra tips och dra lärdomar av varandra. En önskan finns att Tillväxtverket skulle ordnat fler träffar men ett flertal understryker att det även ligger i inkubatorernas intresse och ansvar att ordna egna träffar. Det framkommer även att det planerats för fler träffar inkubatorerna emellan men då tid är en bristvara har det inte blivit av. Det tycks dock finnas ett samförstånd kring att de har mycket att lära av varandra och att kunskapsutbyte är önskvärt både nu och framöver. En intervjuperson som önskat mer erfarenhetsutbyte säger:

57 1-50 förlänga projektet finansiellt och fler organiserade träffar emellan projekten. Sen har vi eget ansvar också ( )Man samlar kunskaper men sen är konsten hur får vi ut detta nationellt? Det är brist på finansiering men även i arbetssättet. Vid ett tillfälle arrangerade CRED en workshop kring sitt arbete och den affärsmodell de utformat där samtliga inkubatorer var inbjudna. Vid detta tillfälle var det två av inkubatorerna som deltog. Representanter för CRED berättade att de gärna arbetar vidare med att sprida sin modell även om de kanske gör det i andra former. Under besöket i Umeå på Uminova beskrev en representant att de önskar fortsatt utbyte med de inkubatorer som deltagit i satsningen då detta skulle vara ett sätt att fortsätta lära och bygga vidare på satsningen. En anledning som tas upp är att satsningen har gett ringar på vattnet och att personer från andra branscher sökt deras hjälp, men då kunskapen och nätverket inte finns i den specifika inkubatorn skulle de kunna skickas vidare till någon av de andra inkubatorerna för att där få det stöd och den hjälp de behöver. I samtal med representanter från Tillväxtverket betonas att endast en erfarenhetsträff var inplanerad efter överrenskommelse med de deltagande projekten i pilotsatsningens inledande fas. I samband med Tillväxtverkets besök hos projekten uttrycktes inte heller något ytterligare behov av stöd eller aktiviteter från Tillväxtverkets sida. Det kan därmed handla om att behovet av erfarenhetsutbyte uppstått under projektens gång. Tillväxtverket har, förutom att bevilja medel och göra urvalet av inkubatorer, även haft en ansvarig handläggare som ansvarade för pilotsatsningens utlysning och som skött projektet. Det har således varit svårt att erbjuda kontinuerligt stöd i någon större utsträckning. Handläggaren har dock besökt samtliga inkubatorer vilket, i ljuset av programmets begränsade resurser, bör ses som ambitiöst. Denna utvärdering bör också ses som en insats som genomförts på uppdrag av Tillväxtverket i syfte att öka lärandet i genomförandet och bidra till spridning av satsningens resultat. Tillväxtverket har betonat att då detta är en pilotsatsning har fokus legat på att dokumentera och följa upp projektet, varför de knutit till sig utvärderare som även utgjort stöd i genomförandet av projektet. Ett avslutande seminarium är även planerat att äga rum i juni 2013 för att sammanfatta satsningen och dess resultat. 5.6 Inkubatorerna beskriver behov av långsiktighet, struktur och samordning för hållbarhet i insatser för KKN En utmaning för framtiden som förs fram av representanterna för inkubatorerna är behovet av långsiktiga satsningar och långsiktig finansiering. En intervjuperson säger: "Långsiktiga satsningar, det här tar tid. Som jag har förstått hur det ser ut idag - man satsar på olika genrer och uppsättningar. Som bidragsgivare måste man förstå att det tar tid att bygga upp företagen. Långsiktigare arrangemang när man ger pengar. Satsningarna är ofta felriktade. Ändra investeringarna."

58 1-51 I samtal med representanter från Tillväxtverket betonas att personal vid Tillväxtverket är medvetna om att långsiktigheten är viktig men då finansiärer likt Tillväxtverket generellt arbetar med små medel hamnar fokus på att initiera projekt och snabba på utvecklingen i den inledande fasen, men hållbarhet och långsiktighet i projekten kan bara ske genom regionala aktörers inblandning och medfinansiering i projekten. I flera tidigare rapporter och studier som Ramböll genomfört har just den regionala nivåns inblandning och stöd visat sig vara en framgångsfaktor för långsiktighet och hållbarhet. För att uppnå detta krävs både ett intresse från regional nivå och ett aktivt arbete från projekten med att synliggöra sin verksamhet och nyttan med den. Det är möjligt att denna insikt behöver förstärkas framöver och där skulle Tillväxtverket kunna spela en än mer tydlig roll. I Umeå pågår just nu en utveckling som vittnar om betydelsen av regional dragkraft i uppbyggnad av kompetens och inriktning mot en ny näring. Umeå har utsetts till Europas kulturhuvudstad 2014 varför det i nuläget görs stora satsningar på kulturutbudet i staden och regionen. Det pågår nu en stor satsning på kulturella och kreativa näringar och det är stor aktivitet på det konstnärliga campuset. Satsningen på en inkubator för KKN-företag har därför kommit att haka i den regionala satsningen på ett sätt som inte varit möjligt om det inte fanns regionala krafter som arbetade i samma riktning. Det planeras för en varaktig inkubator på campuset och där ser Uminova Innovations representant att de ska kunna bidra med kunskap för att de inte ska behöva pröva sig fram och begå samma misstag som de varit tvungna att göra under processen. Personal vid inkubatorerna framhåller även att satsningarna likt denna behöver bli mer strukturerade och samordnade. Från inkubatorernas perspektiv pågår det inte sällan parallella satsningar från nationellt och regionalt håll, som istället för att haka i varandra eller slås ihop motarbetar varandra. En intervjuperson som önskar att det blir fler stora gemensamma satsningar säger: "Det är ett problem. Antingen att detta är en del av något annat eller att en instans får en stor påse pengar. För det går bort mycket pengar i runtomkring kostnader. Alla har kostnader för lokal, admin och ju fler små projekt som drivs desto mer spillpengar." Behovet av samordning och bredare uppslutning tas även upp som ett specifikt behov för att resultaten från satsningen ska leva kvar. Under projektets gång har inkubatorerna och de som arbetat med projekten byggt upp en kunskapsbas och kontaktnät som behöver underhållas. En intervjuperson understryker vikten av att upprätthålla kontakten och säger: "Det finns behov att dela verktyg och det finns få företag som är lokala idag. Jag skulle gärna se nätverk kring de nytänkande kring processerna och hjälpa varandra och arbeta ut verktyg. Nu känner vi ett antal personer och vi kanske blir ännu duktigare att använda sitt nätverk - möjliggöra nya kontakter och det gör arbetet mycket enklare nu när kontakterna finns."

59 1-52 Det finns ett önskemål, och uttalat behov, av att samla den kunskap som vunnits i och med pilotprojektet för att förädla den och föra den vidare. En anledning som framhålls är att det på så sätt skulle bli lättare för andra att haka på satsningen eller bygga vidare på den. En person säger: "Man borde samla dessa och ha en workshop kring hur det har gått och vad man kan jobba med i framtiden och hur man kan utveckla det. Samla och sakkunskap och erfarenhet från gruppen. På regional nivå har man ju kunnat bygga nätverk och det kommer ju finnas kvar när projektet är över. Och det gäller ju att hitta hur man kan organisera detta när projektet är över. Kunskaper och erfarenheter är vunna och de finns ju kvar men pengar är ju ett smörjeri för att man ska kunna göra saker i och med att vi inte tar betalat för det vi gör." Tillväxtverket har uttryckt att de kommer att arbeta med spridningen av de resultat och erfarenheter som nåtts under pilotsatsningen. I skrivande stund har (som även nämnts ovan) redan ett lärseminarium med de deltagande inkubatorerna, utvärderarna och andra involverade aktörer genomförts och ett större seminarium för kunskapsspridning är planerat under våren 2013.

60 UTVÄRDERINGENS SLUTSATSER: EN PILOTSATSNING SOM I HUVUDSAK BIDRAGIT TILL ÖKAD KUNSKAP OCH KOMPETENS OM KULTURELLA OCH KREATIVA NÄRINGAR HOS INBLANDADE AKTÖRER Rambölls arbete med utvärderingskriterium handlar i huvudsak om att möjliggöra en värdering av de resultat som en analys av satsningen mynnar ut i. Nedan presenteras Rambölls slutsatser med koppling till olika utvärderingskriterium. 6.1 Relevans finns det en tydlig koppling mellan behov och mål? Med relevans avses kopplingen mellan behov och mål. Mer precis handlar det om att säkra att de mål som finns uppställda för satsningen knyter an till behov eller problem som ska lösas. Det finns en ambition att stötta och stärka KKN-företag för att stärka svensk konkurrenskraft och möta dessa företags behov av företagsstödjande insatser. Som presenterats i rapporten utgör inkubatorer i Sverige ett bra stöd för småföretag men de har i regel saknat KKNkompetens. Behovet av ökad kunskap och förståelse har således varit stort givet att KKN är en näring som ska stärkas. I figuren nedan har logiken i satsningen förtydligats. Figur 6. Satsningens relevans KKN-företag är i behov av stöd Inkubatorer ger stöd till små företag men saknar kunskap om KKN Tillväxtverket finansierar projekt hos inkubatorerna som ska nå och ge stöd till KKNföretag Satsningen når KKN-företag Kunskapen och kompetensen hos inkubatorerna ökar De målsättningar som finns uppställda för satsningen är vagt formulerade (se avsnitt 5.4) men det finns en koppling mellan de uppställda målen och företagens behov av stöd samt inkubatorernas behov av ökad kunskap och kompetens. Detta ger med sig att relevansen i satsningen är hög. Det är dock av vikt att i detta avsnitt lyfta frågan om målen för pilotsatsningen ur ett större perspektiv. Om det är Tillväxtverkets ambition att med den här typen av satsning utröna i vilken utsträckning den här typen av satsning bör genomföras eller inte kräver det andra typer av mål. Det kräver mål som exempelvis tydligare berör resultat hos de deltagande företagen eller som möjliggör en jämförelse mellan exempelvis inkubatorer och andra stödjande aktörer i syfte att synliggöra vilken typ av aktör som skapar tydligast resultat. I den här satsningen är relevansen hög givet att behoven definieras som de gjort ovan, men det kan således även finnas andra behov som inte bemöts i den här satsningen. 6.2 Effektivitet har satsningen genomförts på ett effektivt sätt? Givet att målen med satsningen dels handlar om att nå företag och dels att ge dem stöd samt öka kunskapen och kompetensen hos inkubatorer runtom i landet är det Rambölls bedömning att satsningens aktiviteter i huvudsak varit rätt, även om det finns utmaningar i genomförandet. Eftersom detta är en pilotsatsning så har Tillväxtverket haft möjlighet att testa för att

61 1-54 skapa lärande. Urvalet av inkubatorer som tilldelats finansiering har således präglats av en ambition att nå olika typer av inkubatorer för att skapa förutsättningar för lärande. Valet av inkubatorer med begränsade förkunskaper om KKN har medfört att dessa å ena sidan haft svårigheter att nå målgruppen, men å andra sidan har det bidragit till ett lärande kring vikten av ett tydligt målgruppstänk i formulering av kommunikation och vilka kanaler som används för marknadsföring. Valet av inkubatorer med tidigare erfarenhet av att arbeta med KKN har inneburit en kort startsträcka och vidareutveckling av processer och metoder för att arbeta med KKN-företag. Detta har i sin tur inte bidragit till ny kunskap i samma utsträckning som hos de andra inkubatorerna, men det har lett till framtagande av metoder som kan spridas till andra inkubatorer som arbetar med KKN. Utifrån ett effektivitetsperspektiv är det också viktigt att värdera inkubatorernas faktiska insatser och de deltagande företagen/verksamheternas upplevelse av inkubatorernas erbjudande. Den enkät som skickats ut till deltagare visar på en hög grad av nöjdhet avseende såväl inkubatorernas erbjudande som personalens bemötande och stöd. Samtidigt bör lyftas att svarsfrekvensen endast var 50 procent och att en del av den personal vid inkubatorerna som tagit del av enkätresultaten inte känt igen den grupp respondenter som besvarat enkäten. Detta medför att enkätens resultat bör användas med tillförsikt och att en bortfallsanalys kan indikera att övriga 50 procent inte besvarat enkäten pga. missnöje. Om detta kan vi inte uttala oss, vi kan endast lyfta den osäkerhet som rör effektiviteten i satsningen. Tillväxtverkets stöd i implementeringen har präglats av regelbunden kontakt med inkubatorerna, även om den varit något begränsad då satsningen endast haft en handläggare knuten till sig som inte arbetat med pilotsatsningen 100 procent av sin tjänst. Tillväxtverkets representant har dock besökt samtliga inkubatorer och dessutom ökat förutsättningarna för lärande genom att upphandla en utvärdering för att dokumentera och sprida lärdomar från satsningens genomförande. 6.3 Måluppfyllelse och nytta uppnås målen och vad är det för andra resultat som uppstår? Sett till satsningens måluppfyllelse är det tydligt att en stor del av de mål som satts upp för pilotsatsningen har uppnåtts. Eftersom satsningen fortfarande pågår och alla projekten ännu inte slutrapporterat är det även möjligt att måluppfyllelsen förändras. Satsningen har nått KKNföretag och lett till ny kunskap och förståelse kring KKN hos inkubatorer. Den har dessutom bidragit till framtagande av nya metoder och processer för att stödja KKN-företag. Som nämnts tidigare är det Rambölls uppfattning att målen hade kunnat formuleras än mer tydligt än de gjort, vilket kan ses som ett lärande inför kommande satsningar. Som nämnts tidigare saknas en målstruktur kopplad till de horisontella kriterierna, något som bör genomsyra samtliga insatser som genomförs av Tillväxtverket. Mer precist är det rimligt att det, till samtliga insatser som finansieras av Tillväxtverket, finns en strategi för vilka som ska nås av insatsen samt på vilket sätt detta ska ske. Denna typ av strategi bör ta hänsyn till horisontella kriterier såväl som branscher som är önskvärda att nå.

62 1-55 Som redan belysts i avsnitt 6.1 ovan så är relationen mellan de behov som identifieras och de mål som sätts upp för en insats av stor betydelse för dess implementering och resultat. Eftersom satsningen har en lärande ambition är det å ena sidan ett positivt resultat att nya aktörer lärt sig om målgruppen och utvecklat nya metoder, å andra sidan hade kanske resultatet för deltagarna varit än mer framgångsrikt om samtliga inkubatorer som beviljats medel redan hade upparbetade kanaler till, och kunskap om, målgruppen. Det beror i slutändan på vilka resultat Tillväxtverket främst vill verka för. Detta bör tas i beaktande inför kommande insatser. I anslutning till detta resonemang blir också centralt att lyfta fram de diskussioner som förts inom ramen för utvärderingen kopplat till tillväxt och hur Tillväxtverket ser på och mäter tillväxt. Givet att kulturella och kreativa näringar anses utgöra en viktig del av det svenska näringslivet är det viktigt att förstå relationen mellan näringens innersta kärna, det vill säga den kreativa kärnan, och dess yttersta delar där den främsta tillväxten är mest rimlig att vänta (se avsnitt 3.4 för en påminnelse). Utan den innersta kreativa kärnan begränsas förutsättningar för utveckling i omkringliggande cirklar, och om Tillväxtverket fortsättningsvis ska genomföra insatser riktade mot kulturella och kreativa näringar så bör också uppföljning och mätning av resultat och effekter anpassas till vilken målgrupp som nås av insatserna. Mer konkret; den målgrupp som Transit möter är viktig för tillväxten ur ett perspektiv och målgruppen CRED möter är viktig för tillväxten ur ett annat perspektiv. Denna förståelse kan således medföra att uppföljning av resultat inte nödvändigtvis bör ske på antal anställda och omsättning för båda grupperna. Regeringens tillsatta Råd för kulturella och kreativa näringar publicerade i febriari 2013 en rapport innehållande reflektioner och rekommendationer inför kommande insatser för KKN. En viktig reflektion som görs i deras rapportering är skillnaden mellan ekonomisk tillväxt och soclia tillväxt, något som är mycket centralt i resonemang kring KKN. Idag saknas en systematisk i att förstå och mäta social tillväxt, samtidigt vet vi att det värde som konstnärer och kreatörer skapar har betydelse för tillväxten och utvecklingen av Sverige, även om den eknomiska tillväxten inte sker specifikt i det enskilda företaget/verksamheten. Detta bör tas i beaktande i kommande insatser för KKN. 6.4 Hållbarhet och synergi fortlever satsningens resultat och hur skapas synergier med andra insatser riktade mot KKN? Satsningen har lett till ny kunskap och lärdomar hos de deltagande inkubatorerna som de själva anser kommer få bäring på deras ordinarie verksamhet. Det finns ny förståelse kring hur urval av företag görs idag och vad det får för konsekvenser på vilka företag som får möjlighet att ta del av inkubatorns erbjudande. Det finns ny kunskap kring hur de kan kommunicera för att nå den specifika målgruppen. Det har även inletts samarbeten mellan inkubatorerna kring erfarenhetsutbyte vilket kan komma att utvecklas ytterligare och fortsätta. Det finns således förutsättningar för hållbarhet på regional nivå.

63 1-56 Som i så många andra satsningar är det även tydligt i denna att när enskilda projekt blir del av en regional eller lokal politisk agenda så byggs det in en hållbar och långsiktig dimension i verksamheten som gör att projektet överlever sig självt. Uminova i Umeå är ett bra exempel på detta, vars projekt övergått till en permanent inkubator i samband med att Umeå år 2014 är Europas kulturhuvudstad vilket är en prioriterad regional tillväxtfråga från politisk nivå. I Umeå är det också tydligt att kopplingen till universitetet och dess miljö har spelat en viktig roll i långsiktigheten. Att främja samverkan mellan projekt och regional nivå är någonting som Tillväxtverket skulle kunna stödja än mer, givet att det är en tydlig framgångsfaktor. Tillväxtverkets egen personal har genom en mängd olika insatser en kontinuerlig dialog med representanter för den regionala tillväxtpolitiken och skulle genom en ökad intern samordning kunna sprida kunskap om och mellan insatser på ett mer strategiskt sätt. Samtidigt kan Tillväxtverket även verka för ökad insikt hos projekten om vikten av att synliggöra sig och visa på nyttan gentemot regionala aktörer i syfte att bidra till hållbarhet. Ramböll ser det som en stor potential att använda och sprida lärdomar som framkommit i den här satsningen, genom exempelvis denna utvärdering, till aktörer på såväl nationell som regional nivå i syfte att stärka kompetensen kring KKN. Genom att koordinera och samordna insatser och låta lärdomar från denna pilotsatsning bli en del av ordinarie insatser för samhällsutveckling på såväl kulturområdet som näringsområdet kan personer och verksamheter inom KKN stärkas än mer och således bidra i högre utsträckning till svensk konkurrenskraft. Vi ser här även en potential att använda kunskapen från pilotsatsningen som stöd i andra insatser som sker på Tillväxtverket. Kunskapen om kommunikation och målgruppsanpassning är central i många andra program och insatser och bör kunna spridas av Tillväxtverket till t.ex. regionala partnerskap eller projekt som arbetar med att nå ut till olika målgrupper av företag. En sådan spridning skulle då också haka i det övergripande målet, som regeringen fastslagit i handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar (Regeringskansliet, 2009), att främja kopplingen mellan näringspolitiken, den regionala tillväxtpolitiken och kulturpolitiken. 6.5 Rambölls reflektioner inför framtiden Denna utvärdering avser Tillväxtverkets pilotsatsning på inkubatorer och kulturella och kreativa näringar. Inom ramen för den nationella handlingsplanen har ett antal insatser genomförts i syfte att stötta företag och verksamheter inom kulturella och kreativa näringar. Det är Rambölls rekommendation att lärdomar från samtliga insatser sammanställs och kommuniceras till aktörer som rör sig inom KKN-sfären. Det kan handla om policyaktörer på såväl EU-nivå som nationell-, regional- och lokal nivå. Det kan handla om företagsfrämjande aktörer, både inkubatorer och andra aktörer som möter KKN-företag. Den kunskap som denna utvärdering fångat upp är värdefull och tillsammans med annan kunskap om KKN som kommit ur insatser inom den nationella handlingsplanen finns en potential att rigga insatser som stärker hela sektorn, från den innersta kärnan till den yttersta cirkeln (se avsnitt 3.4). Ramböll ser också en stor potential i att, med utgångspunkt i satsningar på KKN, utveckla förståelsen för tillväxt och utveckla nya indikatorer och stöd för mätning som fångar upp såväl

64 1-57 ekonomiska aspekter av tillväxt som sociala. Eftersom vi vet att verksamheter inom KKN aldrig i sig själva kommer bidra till den ekonomiska tillväxten i termer av nya anställda och radikal tillväxt men genom interaktion med andra företag och branscher kan ha avgörande betydelse för konkurrenskraft och tillväxt finns här en unik möjlighet att bredda tillväxtbegreppet och agera och mäta utifrån fler parametrar än endast ekonomisk tillväxt i enskilda bolag. Ramböll vill även passa på att lyfta ytterligare ett antal reflektioner inför kommande insatser som riktas mot kulturella och kreativa näringar. 1) Företag inom kulturella och kreativa näringar har samma behov som andra företag och de har, precis som andra företag, olika krav på kompetens hos (i det här fallet) inkubatorn. Ibland krävs specifik branschförståelse, ibland inte, det beror på vilken typ av företag/verksamhet som ska nås och i vilken fas de befinner sig i utvecklingsmässigt samt i vilken del av näringen de befinner sig (se Throsbys modell i avsnitt 3.3). 2) Oavsett vilka behov företagen/verksamheterna har så är det viktigt hur stödet kommuniceras. Detta handlar i grund och botten om traditionellt målgruppstänk. I detta avseende innebär målgruppstänket att formulera marknadsföringsinsatser, urvalskriterier och insatser likväl som bemötande och aktiviteter utefter målgruppens sammanhang och preferenser. 3) Oavsett vilken typ av företag/verksamhet som ska nås av riktade tillväxtinsatser är det viktigt att stödsystemets aktörer är medvetna om att platsen har betydelse. Miljön som en (i det här fallet) inkubator erbjuder är inte bara en arbetsplats för företaget/verksamheten utan även ett kommunikationsmedel som är varumärkesbyggande. Mer precist, om jag driver en verksamhet inom kultur och konst, vill jag då att mitt varumärke ska förknippas med en science park? 4) Givet att KKN-företag i sig själva kan utgöra en del i en större produktionskedja kan bedömningen av tillväxt skilja sig från andra typer av företag. Kanske kräver KKN att tillväxt betraktas på ett annat sätt? Är det tillväxt i det enskilda bolaget eller tillväxt i regionen som ska värderas? (återigen, se Trosbys modell i avsnitt 3.3 och avsnittet ovan om social tillväxt) 5) Inkubatorer som form för stöd tycks vara framgångsrikt i ambitionen att nå KKNföretag. För traditionella inkubatorer är skalbarhet är ett vanligt förekommande urvalskriterium, men vad är egentligen det mest centrala i bedömningen av KKNföretag? Är det kanske hållbarheten i termer av att kunna försörja sig själv som är av betydelse samt det potentiella bidraget till det övriga näringslivet och regionen? (Skalbarhet vs hållbarhet) 6) För att skapa spets i satsningar riktade mot KKN bör eventuellt regionala förutsättningar tas i beaktande. Om en region har en stor byggsektor kanske en KKN-satsning i

65 1-58 den specifika regionen innebär en inriktning mot arkitektur för främja länkar och korskopplingar mellan KKN och traditionell industri. 7) KKN-företagen efterfrågar traditionellt stöd i termer av rådgivning och coachning, men events och seminarium ska inte underskattas som strategier för att öppna upp för nätverksbyggande och för att kommunicera en inkubators/aktörs roll. Genom events och seminarium kan en bredare publik nås och för inkubatorns profilering är detta viktig. Dessutom kan events och smeinarium bidra till att synliggöra KKN vilket i utvärderingen visat sig vara av vikt. 8) Enskilda personers engagemang tycks ha stor betydelse på företagens/verksamheternas upplevelse av stödet som erbjuds. Personalens erfaranhete och egenskaper är alltså en framgångsfaktor som en finansiär som Tillväxtverket bör ta i beaktande i bedömningen av projekt. 9) När nationella och regionala insatser och prioriteringar sker synkat och en insats som denna pilotsatsning hakar i den regionala och politiska kontextens vision så skapas förutsättningar för momentum som annars är svårt för en enskild aktör (inkubator) att skapa på egen hand. Tillväxtverket kan utgöra en tydligare stöd i sammanlänkningen mellan projekt och regionala aktörer genom dels intern samordning och extern kommunikation gentemot projekt och regionala aktörer.

66 BILAGA 1 KORTFATTAD PRESENTATION AV INKUBATORERNA CRED/Alexandersoninstitutet: REMIX, Halland CRED (Creative destination Halland) i Varberg är en del av Alexanderinstitutet som är en plattform för utveckling som ska bidra till att tillföra forskning och utveckling i Hallandsregionen. På CRED:s hemsida står att läsa att deras roll som inkubator är att arbeta för att skapa tillväxt, kompetensutveckling och ökad lönsamhet inom kulturella och kreativa näringar. Inkubatorn ligger i anslutning till högskolan i Varberg och har även ett nära samarbete med textilhögskolan i Borås. CRED:s verksamhet startade 2009 och sedan dess har inkubatorn haft ett primärt fokus på kreativa och kulturella näringar och på de företag som är intresserade av att utvecklas med hjälp av kreativa näringar. Under verksamhetens första två år låg fokus för inkubatorns arbete på utveckling av metoder i en förinkubatorsprocess. Personalen vid CRED har koncentrerat sitt erbjudande kring processledning med särskilt fokus på innovationsprocessen. Innan pilotprojektet REMIX inleddes var de tidigare faserna i inkubationsprocessen, som till exempel att utveckla affärsidéer och möjliggöra affärsutveckling, centralt i CRED:s arbete. I tabellen nedan sammanfattas inkubatorns ordinarie aktiviteter och målgrupp. Tabell 3. CREDs ordinarie inriktning och verksamhet Bildades Målgrupp 2009 Företag inom KKN Företagare som söker utveckling med hjälp av KKN Aktiviteter (traditionellt d.v.s. vad de vanligtvis erbjuder) Främst fokus på aktiviteter relaterade till uppstartsfasen. Viss hjälp med affärsmodeller och finansiering. Erbjuder både mobil inkubator och kontorsplatser Beskrivning av fokus i ansökning till TVV Vidareutveckling och komplettering av CREDs inkubationsprocess, riktad mot KKN Utveckla nya kreativa processer att använda i inkubatorn vid Science Park Halmstad. Skapa fler företag och ökad tillväxt i Halland Projektet ska leda till nya strukturer, processer och verktyg REMIX är ett projekt som har syftat till att vidareutveckla och komplettera CRED:s inkubatorprocess genom att utveckla nya kreativa processer som sedan ska användas i inkubatorn vid Science park Halmstad. Målen med REMIX har varit att skapa nya företag och ökad tillväxt i Halland samt att knyta Alexandersoninstitutet och Science park Halmstad närmare varandra. Genom projektet REMIX började CRED fokusera sina arbetsprocesser även på de senare delar av inkubationsprocessen, med fokus på att göra idéer till verklighet, så som att utarbeta affärsmodeller, stödja med hjälp av såddfinansiering och utveckling av prototyper. Figuren nedan illustrerar hur inkubatorsprocessen sett ut under satsningen på REMIX och visar också tydligt målet att skapa skalbara företag.

67 1-60 Figur 7. CREDs inkubatorsprocess i projektet REMIX CRED verkar som en mobil inkubator med anpassade processer och verktyg för bolag som har sitt ursprung inom kulturella och kreativa näringar. Genom de olika aktiviteter som ordnats i CRED:s regi, i form av mingel, marknader och nätbyggande aktiviteter fanns det år 2011 cirka trehundra entreprenörer och kreatörer i CRED:s nätverk, där CRED:s främsta roll är att mäkla kontakter, möjliggöra affärsutveckling och lönsamhet. På CRED:s hemsida kan läsas att utgångspunkten för inkubatorsprocessen är tanken att innovation är ett resultat av relationer och att nya idéer och affärer uppstår när folk möts varför projektets fokus har lagts på formen för mötet. För att erbjuda mötesplatser har CRED utvecklat en verksamhet som flyttar in på olika platser runt om i Halland för att aktörer och organisationer som inte annars skulle ha träffats har mötts och utvecklats tillsammans samt utvecklat starka, nyskapande kunderbjudanden. Tabell 4. CRED:s erbjudande till KKN-företag i projektet REMIX Antal företag Målgrupp Mobil inkubator Aktiviteter i projektet 22 st Företag inom KKN, framförallt inom turism och besöksnäringen, Ja Blanda kunskaper och kompetenser genom två parallella processer: destinations- utveckling, design, foto, media, mode, musik, måltid Inkubatorspersonal vid de två inkubatorerna, REMIX och KASK Inkubator möts och delar processer och verktyg och utmaningar och surfkultur samt mot upplevelsebaserat lärande. Extern expertis inom affärsmodeller och såddfinansiering. Workshops, nätverksbyggande, matchning, affärsutvecklingsmetoder, säljboosting, innovationscamp, pitching, erfarenhetsutbyten Stort utbud av aktiviteter präglade av förnyelse, handlar i stort om att skapa mötesplatser där företagare kan coachas och coacha varandra I tabellen ovan sammanfattas de aktiviteter som erbjudits inom ramen för pilotprojektet REMIX. I den slutrapport som CRED skickade in till Tillväxtverket beskrivs det att mycket av arbetet har skett genom möten och ofta i formen av workshops, där de blandat entreprenörer, kreatörer och experter, för att därigenom hitta nya former och metoder för utveckling. De har