Hälsa och sjukdom - kultursjukdomar i tiden 2-9 januari 2012 Mahé, Seychellerna Kursprogram

Transkript

1 Hälsa och sjukdom - kultursjukdomar i tiden 2-9 januari 2012 Mahé, Seychellerna Kursprogram Håkmark UMEÅ SWEDEN tel. +46(0) fax +46(0) info@curomed.se Hemsida KursprogrSey113 1

2 Hälsa och sjukdom: Kultursjukdomar i tiden ALLMÄNT OM KURSEN Kursgivare: Professor Karin Johannisson, Uppsala, Specialisttandläkare Tore Sahlin, Umeå Avsedd för: Tandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, receptionister, tandtekniker, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, receptionister, sjukgymnaster, dietister. Tid: 2/1-10/ Plats: Mahé, Seychellerna SYFTE/VERKSAMHETSNYTTA: Målet är att tandläkare så väl som läkare tillsammans med övrig personal ska kunna skapa mottagningar där patienten i alla stycken upplever högsta kvalitet samtidigt som det gynnar kliniken ekonomiskt. Mycket har hänt inom forskningen, som ökat vår förståelse för hur olika kulturyttringar kan ge upphov till sjukdomar. Vårdpersonalen behöver denna nya kunskap både för att bättre förstå patienten och för att kunna föra en god dialog med denne. Patienter med t ex oral galvanism, elöverkänslighet eller utmattningsdepression tar mycket stora resurser av vården. Ett bättre omhändertagande av dessa och liknande sjukdomar kan spara mycket kostnader för samhället och för kliniken. Dessutom är det viktigt att förstå hur man själv som vårdgivare påverkar och påverkas i mötet med den enskilda patienten. Det är också viktigt att förstå hur människan fungerar ur ett historiskt perspektiv och förståelsen för detta och kunskapen om kultursjukdomar kan ha stor betydelse för diagnos och behandlingsresultat. Nya sjukdomar med kulturbakgrund kommer också med säkerhet att dyka upp och med en god förståelse av kunskapssammahangen kan mycket lidande och stora kostnader sparas. Kliniker som går denna kurs skall genom ett bättre och effektivare sätt att diagnostisera och behandla dessa patienter få en ökad patienttillströmning och därmed öka sina intäkter. Kursbeskrivning Decennierna kring sekelskiftet 2000 uppstod stora glidningar i hälso- och sjukdomsbegreppen. För Sveriges del var detta en av flera orsaker till det snabbt stigande ohälsotalet och ett förändrat sjukskrivningsmönster. En rad nya diagnoser dök upp, några knutna till föreställningar om hot från den yttre miljön i form av strålning, förgiftning eller farlig materia (t ex kvicksilverförgiftning, el- och bildskärmsallergi), andra till arbetslivets belastning (utbrändhet, utmattningssyndrom) eller generell belastning (fibromyalgi, kronisk smärta). För att förstå fenomenet måste den ökade ohälsan analyseras mot en större samhällskontext och förändringar i sociala och ekonomiska system, arbetsorganisation och teknikanvändning liksom i livsstil, livsideal och upplevda hotbilder. Frågan om tandläkarens/läkarens uppgift och ansvar har blivit allt mer komplex. Patientens förväntningar på vården har ökat samtidigt som gränserna mellan sjukt och friskt tycks allt mer flexibla och förhandlingsbara. En rad aktörer vetenskap,tandläkare, läkare och patienter, patientföreningar, försäkringssystem, läkemedelsproducenter och medier bidrar till att sjukdom/hälsa har blivit en av samtidens mest kontroversiella och angelägna frågor. Somatoforma och andra psykosociala syndrom är mycket vanliga i Sverige, och deras spridning KursprogrSey113 2

3 visar inte sällan ett epidemiartat förlopp (Beland LT nr 48, 2003). Detta synsätt skapar stort lidande och tar stora resurser från samhälle, kliniker och individer. Pengar som skulle kunna användas mycket bättre. Förklaringen till detta förbryllande fenomen tror Beland står att finna i den svenska kulturen och det svenska samhällets särdrag. Kultursjukdomar är sjukdomstillstånd eller syndrom som kanaliserar diffus sjukdomskänsla i en kulturspecifik kontext. Symtomen formas efter tillgängliga och av samhället sanktionerade mönster. Sjukdomsbilden förändras i takt med förändringar i samhällskulturen och den medicinska kunskapen. och det är nödvändigt för tandvården och sjukvården att skaffa sig god kunskap på detta område för att på ett bra sätt kunna ta hand om denna problematik. Ett historiskt perspektiv som sträcker sig över hela 1900-talet kan i hög grad bidra till analys, diskussion och ökad förståelse för att synen på hälsa förändras, och att sjukdomar som oral galvanism, fibromyalgi, elöverkänslighet, utbrändhet och pisksnärtskador har uppstått i ett psykosocialt orsakssammanhang där tandvården och sjukvården genom att agera annorlunda tillsammans med olika samhällsinstitutioner med all säkerhet hade kunnat förhindra den epedemiartade spridning som skedde i Sverige. Sammanfattning Denna kurs är synnerligen viktig för att tandvården och sjukvården skall få en insikt i de komplicerade samband som gäller vid uppkomsten av denna typ av sjukdomar och för att kunna förhindra att samhällets sjukdomsföreställningar blir manifesta och så kallade sekundära sjukdomsvinster kan uppstå. Att kunna förhindra de i Sverige mycket vanliga somatoforma och psykosociala syndromen och deras stora spridning skulle generera stora vinster för den enskilda kliniken, såväl som för samhället. Den ekonomiska vinsten för den enskilda kliniken kommer att genereras både av ett effektivare omhändertagande och ett nytillskott av patienter. Om våra kursgivare: Karin Johannisson är professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet samt medlem i Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Vetenskapssamhället i Uppsala. Karin Johannisson är även medicine hedersdoktor vid Karolinska Institutet, specialiserad på medicinhistoria. Hon har haft flera uppdrag för SBU, Statens Beredning och Utvärdering av Medicinsk Forskning och har dessutom skrivit många vetenskapliga artiklar med medicinska och odontologiska teman, och är en av dem som uppmärksammat den vetenskapliga världen på hur man kan se vissa sjukdomar som kulturyttringar i samhället. Tore Sahlin är tandläkare och specialist i parodontologi och har sedan slutet på 1980-talet varit verksam som konsult med stort fokus på efterutbildning av personal inom tandvården och sjukvården. Han har bedrivit forskning om stress och utbrändhet tillsammans med Arbetslivsinstitutet och Försäkringskassan och har skrivit tre böcker om stress och stresshantering. Om vår kursort och sjukvården på Seychellerna: Seychellernas övärld ligger vid ekvatorn med de största öarna cirka 300 mil från Afrikas östkust. Människan har funnits på Seychellerna i 250 år och uppgår nu till cirka Dessa "kreoler" utgör ett verkligt blandfolk av ättlingar till de ursprungliga franska bosättarna med sina afrikanska slavar och senare inflyttade engelsmän, indier, kineser m fl. Mahés sjukhus ligger mitt i den botaniska trädgården, med stora öppningar ut mot den prunkande grönskan. Patienterna får ha sina egna kläder under vistelsen på sjukhuset men av hygieniska skäl tvättas de i sjukhusets tvätteri. Vid byggandet av detta sjukhus hade man en idé om naturens läkande kraft och betydelsen av en positiv miljö i läkningsprocessen. Seychellerna och Sverige har KursprogrSey113 3

4 under många år haft täta kontakter. Sverige har hjälpt Seychellerna att bygga upp sin tandvård efter svensk modell och Seychellerna kan sägas vara en välfärdsstat enligt svenskt snitt med några skillnader. Sverige har också varit ett föredöme när det gäller uppbyggnaden av tandvårdsorganisationen och finansiering. Man tror mycket på arbetets välgörande inverkan på hälsan och trots att Sverige varit en förebild när det gäller uppbyggnaden av välfärden vill man inte ge pengar till medborgarna utan motprestation. Detta menar man leder till passivitet och ohälsa. För att man skall erhålla bidrag vid arbetslöshet måste man utföra någon sorts arbete för samhället, t ex arbeta i parkerna eller slå gräs vid vägkanterna. Kursprogram MÅNDAG 2/1: 2012: Skandinavien till Mahé Avresa till Seychellerna från Stockholm med Air France kl 14.25, Göteborg eller Köpenhamn 15.35, via Paris med ankomst till Mahé nästa dags morgon. TISDAG 3/1: Ankomst till Mahé Ankomst till Seychellernas huvudö Mahé på morgonen. Transfer till vårt hotell Le Meridien Barbarons Beach för inkvartering. KURS PÅ EFTERMIDDAGEN: kl ( 4 tim) Sjukdomsbegrepp, hälsobegrepp, ohälsobegrepp Historiskt perspektiv vad är sjukt? Förskjutningar kring sekelskiftet 2000 Vem äger hälsodefinitionerna? ONSDAG 4/1: Mahé Normalitet och avvikelse Vad är normalt? Normalitet som genomsnittsvärde Normalitet som variabel norm och föränderligt ideal Sjukdom en av få accepterade former av avvikelse Vad menas med hälsa? Den medicinska modellen Psykosomatiska/psykologiska, och humanistiska modeller Det holistiska perspektivet TORSDAG 5/1: Mahé Kroppen som kulturellt system Kroppsbilder Munnens kultur KursprogrSey113 4

5 Tändernas politik: exemplet Vipeholm Hälsa och sjukdom i samband med kroppsbild och normalitet Hur förhåller sig tand- och sjukvården Tand- och sjukvård som konsumtion Lege artis, etik och moral, hur kommer det in FREDAG 6/1: Mahé Kultursjukdomar Begreppet kultursjukdom Historiska exempel Från amalgamförgiftning till klimatångest Kan kultursjukdomar botas? Vilka är våra erfarenheter av oral galvanism, elöverkänslighet, yuppiesjuka, utmattningsdepression mm? Möjliga mekanismer Patientföreningar, sociala medier, internet, roll och betydese? LÖRDAG 7/1: Mahé Stress skapar den moderna ohälsan Snabb samhällsförändring och ett accelererat förändringstempo Nya förväntningar skapar skapar stark stress Diskrepans mellan krav och förmåga uttrycks som ohälsa Inflation i hotbilder och riskscenarier ökar vår sårbarhet Hur skall det samhälle se ut där individen kan hålla sig frisk Vad kan tandvården och sjukvården göra SÖNDAG 8/1: Mahé Framtidens diagnoser relaterade till? Missbruk - mat - droger - sex KursprogrSey113 5

6 Beroende - spel - konsumtion) Vad kan vi göra: - medicinera mera?, - coacha? - avmedikalisera? Workshop och avslutande symposium Hur kan den enskilda klinikens intäkter öka i de olika framtidsscenarierna Avslutande symposium och sammafattning. MÅNDAG 9/1: ÅTERRESA TILL SVERIGE Återresa med Air France avgång med ankomst till Paris och ankomst till Stockholm 22.45, Köpenhamn kl och Göteborg kl Tack för denna gång! KursprogrSey113 6

7 Litteraturlista Bart, P: Kvinnor och sociala system i Mellanöstern, Stockholms universitet, 2005 Beland, M: Kultursjukdomar med högt pris, LT nr 48, 2003 Bodegård, G: De apatiska barnen - medial smitta och medicinsk etik, LT nr 12, 2010 Bäärnhielm, S mfl: Transkulturell medicin, Centrum för klinisk forskning, 2010 Dahlkvist, T: Berta Funcke och "den moderna pessimismen". Om pessimismen som dekadenstopos, Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria, årgång 2007 Englund, L: Är sjukdom ett bra skäl för att bli sjukskriven, Försäkringskasseförbundet, 1997 Gottfridsson, C mfl: Utmattninngssyndrom - kvinnors ohälsa, Inst för psykologi, Lunds universitet, 2009 Johannisson, K: Kultursjukdomar irriterar och utmanar läkarkåren, LT nr 46, 2007 Johannisson, K: Om begreppet kultursjukdom, LT nr 44, 2008 Komulainen, H mfl: Kroniskt trötthetssyndrom - en diskurs av artiklar , Stockholms universitet, 2006 Lindh, J: Sterssymtom och hyperreaktivitet - diagnos och behandling av kultursjukdomar, LT 48-49, 2008 Lundin, A: Kultursjukdomarna - den subjektiva ohälsans ansikten, LT 44, 2008 Lövtrup, M: Kulturell erfarenhet präglar mötet med psykiatrin, LT nr 11, 2009 Sahlin, T: Lyssna till ditt hjärta, olika vägar att hantera stress, Novartis, 2002 Sahlin, T: Vägar ut ur stressen, en bok om att hantera vardagsstress, Astra Läkemedel, 1999 Sjukdomsbegreppet, ur SOU 2000: Stencrantz, A: Kvinnors livssmärta. Förändringar hos kvinnor med fibromyalgi efter jagstrukturerande psykoterapi, Forskningsrapporter, Inst för Psykologi nr 1, 2002, Umeå Universitet Vetenskaplig bakgrundslitteratur: Benson, Herbert (1997). The nocebo effect: History and physiology. Preventive Medicine 26: Gärdenfors, Peter, 2006: Den meningssökande människan, Natur och Kultur, Hesslow, Germund (1996 [1979]). Medicinsk vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Kap 7: Definitioner, s Kap 8: Sjukdomsbegreppet, s s. Hornborg, Alf (2003): Självets gränser och fasor i olika kulturer. Moderna människor: Antropologiska perspektiv på samtiden. Red: C Garsten & K Sundman. Stockholm: Liber. s (13 s.) Janzen, John M (2002). The social fabric of health. New York: McGraw-Hill. 313 s. Johannisson, Karin (1990). Sjukdom som kulturell konstruktion. Tvärsnitt, nr 1: s. Johannisson, Karin (2005): När samhället glider isär glider också individen isär. Axess 8: s. Johannisson, Karin (2006): Hur skapas en diagnos? Diagnoserns makt. Red: G Hallerstedt. Daidalos Josefsson, Ingela, 1998: Läkarens yrkeskunnande, Studentlitteratur, 1998 Lupton, Deborah (1996). Medicine as Culture: Illness, Disease and the Body in Western Societies. London: Sage. Ch 1: Theoretical Perspectives on Medicine and Society, s Lynöe, Niels (2005). Placebo biter inte alltid på nocebobaciller: Samspelet mellan kropp och själ ännu höljt i dunkel. Läkartidningen 102(38): Malmquist, Jörgen (2004). Sjukdomsföreställningar under 1900-talet: Från kloros och fokalinfektion till elallergi, fibromyalgi och utbrändhet. Läkartidningen 1-2: s. Miner, Horace (1956). Body Ritual among the Nacirema. American Anthropologist 58: s. Radley, Alan (1995). Making Sense of Illness: The Social Psychology of Health and Disease. London: Sage. Ch 2: Illness, the patient and society, s s. Sachs, Lisbeth (2002). Från magi till bioteknik: medicinsk antropologi i molekylärbiologins tidevarv. Lund: Studentlitteratur. 197 s. Svenaeus, Fredrik, 2003: Sjukdomens mening, Natur och kultur, 2003 Tengland, Per-Anders (2005). Teorier om hälsa, sjukdom, livskvalitet i "Kan man vara sjuk och ändå ha hälsan?" ur Faresjö, T och Åkerlind, I (red.). Frågor om liv, hälsa och etik i tvärvetenskaplig belysning, Lund: Studentlitteratur. Thörn, Åke (2004):...bland undanglidande syndrom och tillstånd: Folkhavet brusar av värk, trötthet, oro, huvudvärk, yrsel, magont... Läkartidningen 51-52: s. Bates, Maryann S (1990). A Critical Perspective on Coronary Artery Disease and Coronary Bypass Surgery. Social Science and Medicine 30(2): Lepowsky, Maria (1990). Sorcery and Penicillin: Treating Illness on a Papua New Guinea Island. Social Science and Medicine 30(10): Patel, Vimla L, et al. (1988). Causal Reasoning and the Treatment of Dhiarrhoeal Disease by Mothers in Kenya. Social Science and Medicine 27(11): Roseman, Marina (1988). The Pragmatics of Aesthetics: The Performance of Healing Among Senoi Temiar. Social Science and Medicine 27(8): Stolt, Carl-Magnus, 2006: Att vara levande, Natur och Kultur, Stolt, Carl.Magnus, 2007: Medicin och religion, Proprius, KursprogrSey113 7

8 Priser och resfakta: Hälsa och sjukdom, kultursjukdomar i tiden, Seychellerna Tid & plats: 2-9 januari 2012, Mahé Resans pris: ca kr Kursavgift: kr I priset ingår: Flyg i ekonomiklass Stockholm-Mahé, Mahé - Praslin tor. Del i dubbelrum med halvpension på angivna hotell. Svensk färdledning I priset ingår inte: Drycker Dricks Se resprogrammet för detaljer om resan samt om det privata tilläggsarrangemanget. Resevillkor Priser och resdagar är baserade på flyg- och hotelltariffer, valutakurser och tidtabeller gällande i december Alla uppgifter lämnas med reservation för ändringar efter detta datum. Allt flyg sker i ekonomiklass. Vi förbehåller oss rätten att ändra hotell till andra likvärdiga om det skulle vara nödvändigt. Resplanen kan också komma att ändras p.g.a. faktorer utanför vår kontroll. Researrangören frånsäger sig allt ansvar för eventuella tidtabelländringar för flygen eller händelser av force majeurekaraktär. Resornas pris är baserat på att minst 40 personer deltager. Allmänna resevillkor För dessa resor gäller de allmänna resevillkor som antagits av Svenska Resebranschens Förening och Researrangörsföreningen i Skandinavien efter överläggningar med KO. Särskilda Resevillkor Avbeställning ska ske skriftligt. Expeditionsavgiften vid avbeställning är kr. Vid avbeställning senare än 5 månader före avresa är kostnaden kr. Vid avbeställning senare än 60 dagar före avresan äger resebyrån rätt att tillgodoräkna sig hela resans pris. För en mindre kostnad kan i de flesta fall deltagare namnändras intill 14 dagar innan avresa. Ändringar utöver det givna researrangemanget debiteras, förutom ev. tilläggskostnad, med kr i administrationsavgift. Avbeställningsskydd när det gäller privatresor ingår ibland i hemförsäkringen. För tjänsteresor har de flesta försäkringsbolag tjänstereseförsäkring. Man kan enkelt komplettera företagsförsäkringen med en tjänstereseförsäkring som innehåller ett avbeställningskydd. Kontakta ditt försäkringsbolag angående detta, alternativt teckna reseskydd via Europeiska Försäkringsaktiebolaget, Box 1 SE Sundbyberg,tel: +46 (0) fax: +46 (0) Curomed Utbildning AB, Håkmark 213, Umeå, , fax , info@curomed.se KursprogrSey113 8