FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL. Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Transkript

1 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Stöd NWI UPPDRAGSNUMMER FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL LULEÅ SWECO ENVIRONMENT AB LULEÅ VATTEN OCH MILJÖ 1 (16) Sweco Västra Varvsgatan 11 Box SE Luleå, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Malin Svensson Tekn. lic avfallsteknik Luleå Vatten och Miljö Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) malin.svensson@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Syftet Avgränsning 3 2 Restprodukter Massa- och pappersindustrin Stålverksindustrin Energianläggningar Övriga avfallsslag Bygg- och rivningsavfall Jord- och schaktmassor Däck 7 3 Framtida behov av konstruktionsmaterial Anläggningskonstruktioner Sluttäckning av deponier 8 4 Diskussion och slutsats 10 5 Slutsats 13 6 Referenser 14 Bilagor 15 Bilaga 1. Kontaktade aktörer 2 (16)

3 1 Bakgrund North Waste Infrastructure (NWI) är ett projekt som finansieras från EU och Bodens kommun. Syftet med NWI är att skapa en gemensam plattform för affärsutveckling inom miljöteknikområdet i regionen med särskilt fokus på nyttiggörande av restprodukter. NWI är uppdelat i fyra delprojekt, varav delprojekt 3 är inriktat på att undersöka möjligheten att nyttja olika avfallsslag som konstruktionsmaterial. Delprojektet 3 ligger i linje med EU:s avfallshierarki som har förebyggande av avfall som första prioritet följt av återanvändning, återvinning (materialåtervinning och annan återvinning) och sist säkert omhändertagande av avfall (bortskaffande). I Norrbotten finns en del stora industrier, främst inom massa- och pappersindustrin samt stålverksindustrin som ger upphov till stora mängder avfall/restprodukter. Dessutom finns det ett antal energianläggningar där avfall främst i form av förbränningsrester uppkommer. Utöver detta ger även samhällsutvecklingar upphov till andra typer av avfall så som bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor. Fler av dessa avfallstyper kan utgöra alternativa konstruktionsmaterial, dvs de har egenskaper som gör att de kan vara lämpliga att nyttja som konstruktionsmaterial i olika typer av anläggningar. Vägbyggnationer och deponisluttäckning är konstruktioner som vanligen kräver stora mängder material och massor. I dessa typer av anläggningar finns en stor potential till att nyttja alternativa konstruktionsmaterial. För att utreda hur väl tillgången av alternativa konstruktionsmaterial täcker behovet av konstruktionsmaterial som finns i Norrbotten har en inventering av avfall som årligen uppkommer i stora mängder i Norrbotten genomförts. Behovet av konstruktionsmaterial har även uppskattats utifrån bl.a. planerade deponisluttäckningar. 1.1 Syftet Syftet med inventeringen och sammanställningen har varit att få en överblick över hur väl tillgången av alternativa konstruktionsmaterial täcker det behov av konstruktionsmaterial som finns i Norrbotten. 1.2 Avgränsning Inventeringen har avgränsats till att endast utgöra materialflöden i Norrbotten. Inget ineller utflöde av avfall/restprodukter har antagits. Vidare har endast avfall/restprodukter från massa- och pappersindustrin, stålverksindustrin och energianläggningar samt det bygg- och rivningsavfall, jord- och schaktmassor som tas emot vid länets större avfallsanläggningar inventerats. Dessa avfallsslag har ansetts utgöra huvuddelen av det avfall som uppkommer i länet. Även däck och uppsopad gatusand har ingått i sammanställningen, då dessa har ansetts vara lämplig alternativa konstruktionsmaterial. Gruvavfall har inte ingått i inventering. 3 (16)

4 2 Restprodukter Tillgången av restprodukter fokuserades på massa- och pappersindustrin, stålverksindustrin och energianläggningar då dessa ansågs utgöra de stora producenterna av restprodukter i Norrbotten. Även de andra avfallstyper har inventerats, så som däck och uppsopad gatusand. Vad gäller bygg- och rivningsavfall samt jord och schaktmassor har endast de mängder som tas emot vid de större avfallsanläggningarna i Norrbotten inventerats. 2.1 Massa- och pappersindustrin I Norrbotten finns tre stora massa- och pappersindustrier, Billerud Karlsborg AB (Kalix). Smurfit Kappa Kraftliner och SCA Packaging Munksund AB (båda Piteå). De mest betydande restprodukter utgörs av mesa, grönlutslam, förbränningsaskor (flyg- och bottenaska) och fiber/bioslam. Årliga mängder av dessa restprodukter framgår av tabell 1. Tabell 1. Sammanställning av restprodukter från massa- och pappersindustrier i Norrbotten (ton/år). ton/år Billerud Karlsborg AB Smurfit Kappa Kraftliner SCA Packaging Munksund AB Summa (ton/år) Mesa Grönlutslam Flygaska Bottenaska Fiber/bioslam Summa Huvuddelen av grönlutslammet läggs i dagsläget på deponi. Flera försök har utförts med grönlutslam i tätskikt på deponier, ofta tillsammans med inblandning av ett stabilitetshöjande material ex. flygaska (Pousette & Mácsik, 2000; Engström & Ulwan, 2005; Avfall Sverige, 2009; Villain, 2008; Maurice et al, 2009; Stenman, 2011). Askorna och fiber/bioslam komposteras i stor utsträckning (både internt eller externt) för jordtillverkning. Mesa mellanlagras eller används externt, ex. till inblandning i ytskikt på grusvägar och som kalkersättningsmedel (Magnusson, 2006) Smurfit Kappa Kraftliner hade tidigare stor avfallspost i plast- returfiberrejekt (ca ton/år), men sedan år 2007 förbränns detta material i anläggningens biobränslepanna. 2.2 Stålverksindustrin Vid SSAB EMEAs stålverk i Luleå uppkommer årligen stora mängder restprodukter, de största mängderna utgörs av olika typer av slagg. Enligt Magnusson (2006) är hyttsten den viktigaste restprodukten då det gäller användning i anläggningskonstruktioner. 4 (16)

5 Årliga mängder restprodukter från stålverksindustrin i Norrbotten återfinns i tabell 2. Tabell 2. Sammanställning av restprodukter från stålverksindustrin i Norrbotten (ton/år). SSAB EMEA ton/år Hyttsten Hyttsot Hyttslam Filterstoft (LD sekundärt) LD-slam (fint) LD-slagg Skänkslagg (omagnetisk) Summa Hyttsten saluförs via SSAB MEROX och BDX. Möjliga användningsområden för hyttsten är bl.a. vägbyggnad, vägunderhåll, isolering och som råvara till cementindustrin (SSAB MEROX, 2012). Hyttslammet pumpas till bassäng för sedimentering (deponering), gasreningsstoft (hyttsot och filterstoft) och grovandelen av LD-slammet briketteras för att återförs till masugnen, medan finandelen av LD-slammet deponeras (SSAB, 2011). Vad gäller LD-slaggen återvinns grovfraktionen (5-55 mm) som slaggbildare i masugnen och finfraktionen (0-5 mm) används till anläggningsändamål. Ca 50% av LD-slaggen utgörs av finfraktionen. Försök pågår med att en fortsätter recirkulera skänkslagg genom att återta den både på LD- konvertrarna och i brikettillverkningen (SSAB, 2011). 2.3 Energianläggningar I Norrbotten finns två större avfallsförbränningsanläggningar, Kiruna värmeverk och Bodens värmeverk. Utöver dessa finns även ett antal mindre energianläggningar för förbränning av biobränslen och torv. Vid de mindre energianläggningarna redovisas ofta flyg- och bottenaskan tillsammans eftersom dessa ofta sammanblandas vid uttag eller borttransport. Årliga mängder restprodukter från energianläggningar i Norrbotten återfinns i tabell 3. Bottenaskan från avfallsförbränning lagras och uppbearbetas (siktning och metallseparation) innan den används till konstruktionsändamål främst inom deponiområden alt. mellanlagras askan för att vid senare tillfälle nyttjas till konstruktionsändamål. Flygaskan från avfallsförbränning exporteras till Norge för deponering. Askor från förbränning av biobränsle används ofta till jordtillverkning/tillverkning av jordförbättringsmedel. 5 (16)

6 Tabell 3. Sammanställning av restprodukter från energianläggningar i Norrbotten (ton/år). ton/år Kiruna värmeverk Bodens värmeverk Övriga värmeverk Summa (ton/år) Bottenaskaavfallsförbränning Flygaskaavfallsförbränning Askabiobränsleförbränning Summa ca Övriga avfallsslag Övriga avfallsslag som har ingått i inventeringen är bygg- och rivningsavfall, jord- och schaktmassor, uppsopad gatusand samt däck Bygg- och rivningsavfall Det bygg- och rivningsavfall som uppkommer i störst mängder i Norrbotten är asfalt, täckjord, betong och träavfall (Magnusson, 2006). Ofta sker en utseparering av bygg- och rivningsavfallet och träavfall (både osorterat och sorterat) utgör det största enskilda byggoch rivningsavfallet (Magnusson, 2006). Allt trä går till förbränning. Återanvändning sker främst av de mineraliska massorna så som jord, betong, tegel och asfalt. Mängden bygg- och rivningsavfall varierar från år till år till följd av samhällsutvecklingen, dessutom finns det flertalet aktörer som samlar in och tar hand om detta avfallsslag, vilket har medfört svårigheter att inventera detta avfallsslag. Endast det bygg- och rivningsavfall som har tagits emot vid länets större avfallsanläggningar har därför inventerats, vilket har medfört att de inventerade mängderna utgör de avfallsslag som inte återanvänds/återvinns på annat sätt. Tabell 4. Mottagna mängder bygg- och rivningsavfall år vid länets större avfallsanläggningar. Ton/år Kommun Avfallsanläggning Bodens kommun Brändkläppen Gällivare kommun Kavahedens avfallsupplag Kalix kommun Kalix avfallsanläggning 0 i.u. i.u. Kiruna kommun Kiruna deponi Luleå kommun Sunderbyns avfallsanläggning Piteå kommun Bredviksbergets avfallsanläggning Summa (16)

7 De avfallsslag som har tagits emot vid länets avfallsanläggningar utgörs av bl.a. keramik, kakel, betongkross, tegel, asbest, isoleringering och gips. Flertalet avfallsanläggningar sammanställer inte avfallet efter avfallsslag utan benämner det endast som bygg- och rivningssavfall Jord- och schaktmassor Liksom bygg- och rivningsavfall har endast de mängder jord- och schaktmassor som har tagits emot vid länets större avfallsanläggningar inventerats, se tabell 5. Tabell 5. Mottagna mängder jord- och schaktmassor år vid länets större avfallsanläggningar. ton/år Kommun Avfallsanläggning Bodens kommun Brändkläppen Gällivare kommun Kavahedens avfallsupplag Kalix kommun Kalix avfallsanläggning 0 i.u. i.u. Kiruna kommun Kiruna deponi Luleå kommun Sunderbyns avfallsanläggning i.u. i.u. i.u. Piteå kommun Bredviksbergets avfallsanläggning i.u. i.u. i.u. Summa Däck Jord- och schaktmassor består av både förorenade och icke-förorenade massor. Förorenade massor genomgår ofta behandling innan de återanvänds. De jord- och schaktmassor som tas emot vid avfallsanläggningarna används främst till täckning av deponier eller andra anläggningsändamål. Förutom jord- och schaktmassor genereras även upp mot ton uppsopad gatusand varje år runt om i Norrbottens kommuner. Uppsopad gatusand används till övervägande del som fyllningsmassor, skyddsfyllning och till kabelgravar samt VAledningsgravar. Det är endast Luleå kommun som renar den uppsopade gatusand innan återanvändning. Enligt förordningen om producentansvar för däck (1994:1236) är den som tillverkar, säljer eller för in bildäck i landet skyldig även att ta hand om uttjänta däck. Producentansvaret omfattar alla uttjänta däck som inte är cykeldäck eller större entreprenaddäck. Svensk Däckåtervinning bildades av däckproducenterna för att hantera producentansvaret. Sammanställning av insamlade mängder (antal) däck sker på verksstadsnivå. 8 kg däck/invånare är ett nyckeltal som ger en bra uppfattning om vilka mängder däck som samlas in Sverige. 7 (16)

8 I Norrbottens län uppgick befolkningsmängden till invånare vid årsskiftet 2011/2012 (SCB, 2012). Vid nyttjande av nyckeltalet 8 kg däck/invånare medför detta att ca ton bildäck samlas in årligen i Norrbotten. 3 Framtida behov av konstruktionsmaterial 3.1 Anläggningskonstruktioner Det har varit svårt att uppskatta efterfrågan på material till anläggningskonstruktioner genom att inventera planerade anläggningsprojekt. Efterfrågan av material till anläggningskonstruktioner har därför uppskattas via produktion av traditionella konstruktionsmaterial så som krossberg, morän och naturgrus. Vid antagande av att alla anläggningskonstruktioner (väg, järväg, industrier, kommunala anläggningar) som utförs i Norrbotten idag använder endast traditionella konstruktionsmaterial kan efterfrågan (grovt) samställas med produktionen av naturmaterial. Mellan åren har produktionen av traditionella naturmaterial uppgått i medeltal till ca 3,8 Mton (SGU, 2010). En grov uppskattning är då att efterfrågan av material till anläggningskonstruktioner uppgår till 3,8 Mton/år. I den regionala länstransportplanen för Norrbottens län återfinns väginvesteringar och trafiksäkerhetsåtgärder på länets statliga vägnät (exkl. E4, E10 och E45) (Länsstyrelsen, 2010). De utpekade investeringsobjekten i länsplanen är främst objekt i trafikintensiva pendlingsstråk (väg 97 Luleå-Boden), men även åtgärder på gångoch cykelvägar samt åtgärder på befintlig järnväg. Vilket materialbehov dessa väginvesteringar kräver har varit svårt att uppskatta. Magnusson (2006) uppskattade att år 2004 var behovet ca 2,6 Mton/år. Närmare uppskattning än så har ej genomförts i denna sammanställning. 3.2 Sluttäckning av deponier Sluttäckning av deponier kräver stora mängder material. I Norrbottens län finns 6 större avfallsanläggningar där deponering av annat än inert avfall har förekommit/förekommer. Deponeringen vid både Sunderby avfallsanläggning och Kalix avfallsanläggning har avslutats, vid Sunderbyn upphörde deponeringen vid årsskiftet 2011/2012 och vid Kalix vid årsskiftet 2008/2009. Vid Sunderby avfallsanläggning är sluttäckningen påbörjad. Vid den gamla hushållsdeponin vid Kiruna deponi påbörjades sluttäckningsarbeten år Sluttäckningsbehovet för dessa 6 avfallsanläggningar framgår av tabell 6. 8 (16)

9 Tabell 6. Sluttäckningsbehov vid länets större avfallsanläggningar (ha). Kommun Avfallsanläggning Sluttäckningsbehov (ha) Bodens kommun Brändkläppen 0,2 Gällivare kommun Kavahedens avfallsupplag 0,7 Kalix kommun Kalix avfallsanläggning 5 Kiruna kommun Kiruna deponi* 9 Luleå kommun Sunderbyns avfallsanläggning 20 Piteå kommun Bredviksbergets avfallsanläggning 20 Summa *Avser gamla hushållsdeponin på Kiruna deponi. 54,9 ha Vid antagande att sluttäckning uppförs med växtetableringsskikt, skyddsskikt, dräneringsskikt, tätskikt och avjämningsskikt med mäktigheter enligt tabell 7, uppgår materialbehovet till totalt drygt 2,6 Mton, fördelat över en 5-årsperiod uppgår materialbehovet till ca ton/år (tabell 7). Den mest materialkrävande delen av en sluttäckning utgörs av skyddsskiktet. Tabell 7. Materialbehov vid sluttäckning av länets 6 större avfallsanläggningar motsvarade yta på 54,9 ha, totalt (m 3 ) och fördelat över en 5-årsperiod (m 3 /år). Skikt Mäktighet Materialbehov totalt Materialbehov (över 5 år) (m) m 3 ton* ton/år Växtetableringsskikt 0, Skyddsskikt 1, Dräneringsskikt 0, Tätskikt 0, Avjämningsskikt 0, Summa *Antagen densitet: Växtetableringsskikt 0,8 ton/m 3, skyddsskikt 1,3 ton/m 3, dräneringsskikt 1,2 ton/m 3, tätskikt 1,4 ton/m 3, avjämningsskikt 1,2 ton/m 3 9 (16)

10 4 Diskussion och slutsats Denna genomförda inventering visar på att upp mot ton restprodukter genereras årligen vid de större industrierna och energianläggningarna i Norrbottens län, se tabell 8. Dessutom uppkommer även stora mängder bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor, år 2011 togs ca ton bygg- och rivningsavfall och ca ton jordoch schaktmassor emot vid länets större avfallsanläggningar. Även ca ton däck och ton uppsopad gatusand samlas årligen in i Norrbotten. Tabell 8. Sammanställning avfallsmängder från massa- och pappersindustrin, stålverksindustrin samt energianläggningar i Norrbottens län (ton/år). Producent Mängd (ton/år) Massa- och pappersindustrin Stålverksindustrin Energianläggningar Summa ca (16) Vad gäller bygg- och rivningsavfall fanns det stora svårigheter att inventera uppkomna mängder, vilket medför att det finns ett stort mörkertal vad gäller dessa avfallsslag. Mängder bygg- och rivningsavfall varierar stort även med tiden. Det finns även flertalet aktörer inom denna avfallsmarknad och det upplevdes som en stor ovilja att lämna ut uppgifter kring de hanterade mängderna. Inventeringen avgränsades därför till att endast utgöra det bygg- och rivningsavfall som har tagits emot vid länets större avfallsanläggningar under Således omfattar det inventerade bygg- och rivningsavfallet de avfallsslag som inte omhändertas genom återanvändning/återvinning utan omfattar keramik, kakel, betongkross, tegel, asbest, isoleringering, gips etc, dvs avfallsslag som har deponerats. Eftersom även flertalet avfallsanläggningar inte sammanställer sitt bygg- och rivningsavfall efter avfallsslag utan benämner det endast som bygg- och rivningssavfall har det ej heller varit möjligt att kunna specificera dessa avfall närmare. Magnusson (2006) genomförde en inventering av avfallsmängder år 2006 i Norrbottens län och rapporterade då ca ton krossad betong, ca ton armerad betong, ca ton asfalt och ca ton restavfall till deponi. De av Magnusson (2006) rapporterade mängderna restavfall till deponi år 2006 uppgår till drygt en tredjedel av de deponerade mängderna bygg- och rivningsavfall år 2011, vilket visar på att mängderna bygg- och rivningsavfall varierar med tiden. De materialtekniska (funktion) och miljömässiga egenskaperna är avgörande för ett avfallmaterials lämplighet att nyttjas i olika anläggningskonstruktioner. Potentiella avfallsslag till vägkonstruktion och vid sluttäckning av deponier framgår av tabell 9, tillsammans med tillgång av dessa material och uppskattat materialbehov över en 5- årsperiod. Materialbehovet till vägbyggnad har ej gått att uppskatta inom ramen för denna

11 inventering, däremot har materialbehovet för Norrbottens totala anläggningskonstruktioner grovt uppskattats till ca 3,8 Mton/år. 11 (16)

12 Tabell 9. Tillgång av potentiella avfallsslag att nyttja till vägkonstruktion och sluttäckning av deponier, samt materialbehovet för dessa konstruktioner fördelat över en 5-årsperiod. Användning Lämpliga material Tillgång (ton/år) Behov (ton/år) Vägbyggnad Sluttäckning Växtetableringsskikt Skyddsskikt Dräneringsskikt Tätskikt Avjämningssikt Hyttsten, bottenaska, gummiklipp, asfalt Jord, askor (biobränsleförbränning), fiberslam Jord, bottenaska (finfraktion), askor (biobränsleförbränning), gatusand Slaggrus, däckklipp, bottenaska (biobränsleförbränning), glaskross, betongkross Flygaska, bottenaska (biobränsle), grönlutslam, LD-slagg, LD- och hyttstenslam, fiberslam Slaggrus, bottenaska, schaktmassor ej uppskattat Materialmässigt sett finns det möjligheter att i stor utsträckning kunna nyttja avfallsslag vid sluttäckning av deponier då tillgången på potentiellt lämpliga avfallsmaterial överskrider materialbehovet. Det är endast materialbehovet till skyddsskiktet överskrider tillgången av potentiella avfallsmaterial. Även materialbehovet till anläggningskonstruktioner är stort och det bör således även finnas möjligheter till att nyttja olika typer av avfallsslag till sådana konstruktioner. Det bör påpekas att föreliggande sammanställning utgör en översiktlig bild över tillgång av potentiellt lämpliga avfallsslag till konstruktionsändamål så som anläggningar (vägkonstruktioner) och sluttäckning av deponier. Innan ett ev. nyttjande av dessa avfallsmaterial måste deras egenskaper (materialtekniska och miljömässiga) undersökas för att säkerställa deras lämplighet i den planerade konstruktionen. 12 (16)

13 5 Slutsats Genomförd inventering visar på att upp mot ton restprodukter genereras årligen vid de större industrierna och energianläggningarna i Norrbottens län, utöver detta uppkommer även stora mängder bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor, samt däck och uppsopade gatusand. Materialbehovet för anläggningskonstruktioner så som deponisluttäckning och vägar, järnväg, industrier och kommunala anläggningar är stort. Upp mot ton/år material kommer att behövas till sluttäckning av deponier och behovet av material till andra anläggningskonstruktioner uppgår till ca 3,8 Mton/år. Materialmässigt sett finns det möjligheter att i stor utsträckning kunna nyttja avfallsslag till olika anläggningskonstruktioner. Vad gäller deponitäckning överskrider tillgången av potentiellt lämplig avfallsmaterial behovet till de olika skikten, med undantag för skyddsskitet där behovet är större än tillgången. Innan ett avfallsmaterial används i en anläggningskonstruktion behöver dock materialets lämplighet, både vad gäller materialtekniska aspekter så väl som miljömässiga, säkerställas. 13 (16)

14 6 Referenser Avfall Sverige (2009) Alternativa konstruktionsmaterial på deponier, Vägledning U2009:08, ISSN Engström, H. och Ulwan, Å. (2005) Sluttäckning av avfallsdeponier ur ett nationellt perspektiv. Traditionella material eller restprodukter- miljömässiga och ekonomiska konsekvenser, Exa-mensarbete 20 p, teknisk- naturvetenskaplig fakultet, UTH-enheten, Uppsala universitet. Länsstyrelsen (2010) Länstransportplan för Norrbottens län , kortversion, Länsstyrelsen i Norrbotten. Magnusson, L. (2006) Miljösystemanalys av regional materialförsörjning, En undersökning av bärighetsåtgärder med restprodukter i Norrbottens län, examensarbete 20p, UTH-enheten, Teknisk- och naturvetenskaplig fakultet, Uppsala universitet. Maurice, C., Villain, L. & Hargelius, K. (2009) Green liquor dregs for the remediation of abando-ned mine tailings: opportunities and limitations, 8th International Conference on Acid Rock Drai-nage (ICARD) andsecuring the Future: Mining, Metals & the Environment in a Sustainable Socie-ty Red Hook, NY: Curran 6 s Pousette, K. & Mácsik, J. (2000) Material- och miljöteknisk undersökning av grönlutslam, mesa, kalkgrus, flyg- och bottenaska från AssiDomäns fem svenska bruk, slutrapport, institutionen för Väg- och Vattenbyggnad, avd. för Geoteknik, Luleå tekniska universitet. SCB (2012) Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011 och befolkningsförändringar 2011, dat , URL SGU (2010) Grus, sand och krossberg 2009, periodiska publikationer 2010:2, Sveriges geologiska undersökning SSAB (2011) Miljörapport 2010, SSAB Tunnplåt AB, Luleå. SSAB MEROX (2012) Handbok hyttsten typ L, Väg- och anläggningsarbeten, En materialguide från SSAB Merox AB & BDX Företagen AB. Stenman, D. (2011) Restprodukter i tätskikt för deponier med anrikningssand - Utvärdering av grönlutslam blandat med flygaska/anrikningssand, Civilingenjörsexamen, Väg- och vattenbygg-nadsteknik, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Villain, L. (2008) Pulping wastes and abandoned mine remediation : application of green liquor dregs and other pulping by-products to the solidification/stabilisation of copper mine tailings, D-uppsats, Kemi, Luleå tekniska universitet. 14 (16)

15 7 Bilaga 1 8 Kontaktade aktörer Energianläggningar Arjeplog Arvidsjaur Energi AB Bodens energi AB Gällivare energi Haparanda värmeverk AB (Vattenfall) Jokkmokks värmeverk AB Vattenfall Kalix fjärrvärme AB Kiruna värmeverk Vittangi värmeverk Pajala värmeverk AB AB PiteEnergi Älvsbyns fjärrvärme AB Överkalix värmeverk AB Övertorneå värmeverk AB (Vattenfall) Massa- och pappersindustri Smurfit Kappa Kraftliner, Piteå SCA Packaging Munksund AB Billerud Karlsborg AB Avfallsanläggningar Kommentar Bodens kommun Gällivare kommun Kalix kommun Brändkläppen Kavahedens avfallsupplag Kalix avfallsanläggning Kiruna kommun Kiruna deponi endast miljörapporter 15 (16)

16 Luleå kommun Piteå kommun Sunderbyns avfallsanläggning Bredviksbergets avfallsanläggning Övriga BDX Miljö, Gällivare Ragn-Sells, Boden Svensk däckåtervinning Partek Nordkalk AB Haparanda renhållning Renhållningen i Luleå Kommuner Kommentar Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix ej nått ej nått Kiruna Luleå Pajala Piteå ej nått ej nått Älvsbyn Överkalix Övertorneå 16 (16)