FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL. Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL. Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm"

Transkript

1 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Stöd NWI UPPDRAGSNUMMER FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL LULEÅ SWECO ENVIRONMENT AB LULEÅ VATTEN OCH MILJÖ 1 (16) Sweco Västra Varvsgatan 11 Box SE Luleå, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Malin Svensson Tekn. lic avfallsteknik Luleå Vatten och Miljö Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund Syftet Avgränsning 3 2 Restprodukter Massa- och pappersindustrin Stålverksindustrin Energianläggningar Övriga avfallsslag Bygg- och rivningsavfall Jord- och schaktmassor Däck 7 3 Framtida behov av konstruktionsmaterial Anläggningskonstruktioner Sluttäckning av deponier 8 4 Diskussion och slutsats 10 5 Slutsats 13 6 Referenser 14 Bilagor 15 Bilaga 1. Kontaktade aktörer 2 (16)

3 1 Bakgrund North Waste Infrastructure (NWI) är ett projekt som finansieras från EU och Bodens kommun. Syftet med NWI är att skapa en gemensam plattform för affärsutveckling inom miljöteknikområdet i regionen med särskilt fokus på nyttiggörande av restprodukter. NWI är uppdelat i fyra delprojekt, varav delprojekt 3 är inriktat på att undersöka möjligheten att nyttja olika avfallsslag som konstruktionsmaterial. Delprojektet 3 ligger i linje med EU:s avfallshierarki som har förebyggande av avfall som första prioritet följt av återanvändning, återvinning (materialåtervinning och annan återvinning) och sist säkert omhändertagande av avfall (bortskaffande). I Norrbotten finns en del stora industrier, främst inom massa- och pappersindustrin samt stålverksindustrin som ger upphov till stora mängder avfall/restprodukter. Dessutom finns det ett antal energianläggningar där avfall främst i form av förbränningsrester uppkommer. Utöver detta ger även samhällsutvecklingar upphov till andra typer av avfall så som bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor. Fler av dessa avfallstyper kan utgöra alternativa konstruktionsmaterial, dvs de har egenskaper som gör att de kan vara lämpliga att nyttja som konstruktionsmaterial i olika typer av anläggningar. Vägbyggnationer och deponisluttäckning är konstruktioner som vanligen kräver stora mängder material och massor. I dessa typer av anläggningar finns en stor potential till att nyttja alternativa konstruktionsmaterial. För att utreda hur väl tillgången av alternativa konstruktionsmaterial täcker behovet av konstruktionsmaterial som finns i Norrbotten har en inventering av avfall som årligen uppkommer i stora mängder i Norrbotten genomförts. Behovet av konstruktionsmaterial har även uppskattats utifrån bl.a. planerade deponisluttäckningar. 1.1 Syftet Syftet med inventeringen och sammanställningen har varit att få en överblick över hur väl tillgången av alternativa konstruktionsmaterial täcker det behov av konstruktionsmaterial som finns i Norrbotten. 1.2 Avgränsning Inventeringen har avgränsats till att endast utgöra materialflöden i Norrbotten. Inget ineller utflöde av avfall/restprodukter har antagits. Vidare har endast avfall/restprodukter från massa- och pappersindustrin, stålverksindustrin och energianläggningar samt det bygg- och rivningsavfall, jord- och schaktmassor som tas emot vid länets större avfallsanläggningar inventerats. Dessa avfallsslag har ansetts utgöra huvuddelen av det avfall som uppkommer i länet. Även däck och uppsopad gatusand har ingått i sammanställningen, då dessa har ansetts vara lämplig alternativa konstruktionsmaterial. Gruvavfall har inte ingått i inventering. 3 (16)

4 2 Restprodukter Tillgången av restprodukter fokuserades på massa- och pappersindustrin, stålverksindustrin och energianläggningar då dessa ansågs utgöra de stora producenterna av restprodukter i Norrbotten. Även de andra avfallstyper har inventerats, så som däck och uppsopad gatusand. Vad gäller bygg- och rivningsavfall samt jord och schaktmassor har endast de mängder som tas emot vid de större avfallsanläggningarna i Norrbotten inventerats. 2.1 Massa- och pappersindustrin I Norrbotten finns tre stora massa- och pappersindustrier, Billerud Karlsborg AB (Kalix). Smurfit Kappa Kraftliner och SCA Packaging Munksund AB (båda Piteå). De mest betydande restprodukter utgörs av mesa, grönlutslam, förbränningsaskor (flyg- och bottenaska) och fiber/bioslam. Årliga mängder av dessa restprodukter framgår av tabell 1. Tabell 1. Sammanställning av restprodukter från massa- och pappersindustrier i Norrbotten (ton/år). ton/år Billerud Karlsborg AB Smurfit Kappa Kraftliner SCA Packaging Munksund AB Summa (ton/år) Mesa Grönlutslam Flygaska Bottenaska Fiber/bioslam Summa Huvuddelen av grönlutslammet läggs i dagsläget på deponi. Flera försök har utförts med grönlutslam i tätskikt på deponier, ofta tillsammans med inblandning av ett stabilitetshöjande material ex. flygaska (Pousette & Mácsik, 2000; Engström & Ulwan, 2005; Avfall Sverige, 2009; Villain, 2008; Maurice et al, 2009; Stenman, 2011). Askorna och fiber/bioslam komposteras i stor utsträckning (både internt eller externt) för jordtillverkning. Mesa mellanlagras eller används externt, ex. till inblandning i ytskikt på grusvägar och som kalkersättningsmedel (Magnusson, 2006) Smurfit Kappa Kraftliner hade tidigare stor avfallspost i plast- returfiberrejekt (ca ton/år), men sedan år 2007 förbränns detta material i anläggningens biobränslepanna. 2.2 Stålverksindustrin Vid SSAB EMEAs stålverk i Luleå uppkommer årligen stora mängder restprodukter, de största mängderna utgörs av olika typer av slagg. Enligt Magnusson (2006) är hyttsten den viktigaste restprodukten då det gäller användning i anläggningskonstruktioner. 4 (16)

5 Årliga mängder restprodukter från stålverksindustrin i Norrbotten återfinns i tabell 2. Tabell 2. Sammanställning av restprodukter från stålverksindustrin i Norrbotten (ton/år). SSAB EMEA ton/år Hyttsten Hyttsot Hyttslam Filterstoft (LD sekundärt) LD-slam (fint) LD-slagg Skänkslagg (omagnetisk) Summa Hyttsten saluförs via SSAB MEROX och BDX. Möjliga användningsområden för hyttsten är bl.a. vägbyggnad, vägunderhåll, isolering och som råvara till cementindustrin (SSAB MEROX, 2012). Hyttslammet pumpas till bassäng för sedimentering (deponering), gasreningsstoft (hyttsot och filterstoft) och grovandelen av LD-slammet briketteras för att återförs till masugnen, medan finandelen av LD-slammet deponeras (SSAB, 2011). Vad gäller LD-slaggen återvinns grovfraktionen (5-55 mm) som slaggbildare i masugnen och finfraktionen (0-5 mm) används till anläggningsändamål. Ca 50% av LD-slaggen utgörs av finfraktionen. Försök pågår med att en fortsätter recirkulera skänkslagg genom att återta den både på LD- konvertrarna och i brikettillverkningen (SSAB, 2011). 2.3 Energianläggningar I Norrbotten finns två större avfallsförbränningsanläggningar, Kiruna värmeverk och Bodens värmeverk. Utöver dessa finns även ett antal mindre energianläggningar för förbränning av biobränslen och torv. Vid de mindre energianläggningarna redovisas ofta flyg- och bottenaskan tillsammans eftersom dessa ofta sammanblandas vid uttag eller borttransport. Årliga mängder restprodukter från energianläggningar i Norrbotten återfinns i tabell 3. Bottenaskan från avfallsförbränning lagras och uppbearbetas (siktning och metallseparation) innan den används till konstruktionsändamål främst inom deponiområden alt. mellanlagras askan för att vid senare tillfälle nyttjas till konstruktionsändamål. Flygaskan från avfallsförbränning exporteras till Norge för deponering. Askor från förbränning av biobränsle används ofta till jordtillverkning/tillverkning av jordförbättringsmedel. 5 (16)

6 Tabell 3. Sammanställning av restprodukter från energianläggningar i Norrbotten (ton/år). ton/år Kiruna värmeverk Bodens värmeverk Övriga värmeverk Summa (ton/år) Bottenaskaavfallsförbränning Flygaskaavfallsförbränning Askabiobränsleförbränning Summa ca Övriga avfallsslag Övriga avfallsslag som har ingått i inventeringen är bygg- och rivningsavfall, jord- och schaktmassor, uppsopad gatusand samt däck Bygg- och rivningsavfall Det bygg- och rivningsavfall som uppkommer i störst mängder i Norrbotten är asfalt, täckjord, betong och träavfall (Magnusson, 2006). Ofta sker en utseparering av bygg- och rivningsavfallet och träavfall (både osorterat och sorterat) utgör det största enskilda byggoch rivningsavfallet (Magnusson, 2006). Allt trä går till förbränning. Återanvändning sker främst av de mineraliska massorna så som jord, betong, tegel och asfalt. Mängden bygg- och rivningsavfall varierar från år till år till följd av samhällsutvecklingen, dessutom finns det flertalet aktörer som samlar in och tar hand om detta avfallsslag, vilket har medfört svårigheter att inventera detta avfallsslag. Endast det bygg- och rivningsavfall som har tagits emot vid länets större avfallsanläggningar har därför inventerats, vilket har medfört att de inventerade mängderna utgör de avfallsslag som inte återanvänds/återvinns på annat sätt. Tabell 4. Mottagna mängder bygg- och rivningsavfall år vid länets större avfallsanläggningar. Ton/år Kommun Avfallsanläggning Bodens kommun Brändkläppen Gällivare kommun Kavahedens avfallsupplag Kalix kommun Kalix avfallsanläggning 0 i.u. i.u. Kiruna kommun Kiruna deponi Luleå kommun Sunderbyns avfallsanläggning Piteå kommun Bredviksbergets avfallsanläggning Summa (16)

7 De avfallsslag som har tagits emot vid länets avfallsanläggningar utgörs av bl.a. keramik, kakel, betongkross, tegel, asbest, isoleringering och gips. Flertalet avfallsanläggningar sammanställer inte avfallet efter avfallsslag utan benämner det endast som bygg- och rivningssavfall Jord- och schaktmassor Liksom bygg- och rivningsavfall har endast de mängder jord- och schaktmassor som har tagits emot vid länets större avfallsanläggningar inventerats, se tabell 5. Tabell 5. Mottagna mängder jord- och schaktmassor år vid länets större avfallsanläggningar. ton/år Kommun Avfallsanläggning Bodens kommun Brändkläppen Gällivare kommun Kavahedens avfallsupplag Kalix kommun Kalix avfallsanläggning 0 i.u. i.u. Kiruna kommun Kiruna deponi Luleå kommun Sunderbyns avfallsanläggning i.u. i.u. i.u. Piteå kommun Bredviksbergets avfallsanläggning i.u. i.u. i.u. Summa Däck Jord- och schaktmassor består av både förorenade och icke-förorenade massor. Förorenade massor genomgår ofta behandling innan de återanvänds. De jord- och schaktmassor som tas emot vid avfallsanläggningarna används främst till täckning av deponier eller andra anläggningsändamål. Förutom jord- och schaktmassor genereras även upp mot ton uppsopad gatusand varje år runt om i Norrbottens kommuner. Uppsopad gatusand används till övervägande del som fyllningsmassor, skyddsfyllning och till kabelgravar samt VAledningsgravar. Det är endast Luleå kommun som renar den uppsopade gatusand innan återanvändning. Enligt förordningen om producentansvar för däck (1994:1236) är den som tillverkar, säljer eller för in bildäck i landet skyldig även att ta hand om uttjänta däck. Producentansvaret omfattar alla uttjänta däck som inte är cykeldäck eller större entreprenaddäck. Svensk Däckåtervinning bildades av däckproducenterna för att hantera producentansvaret. Sammanställning av insamlade mängder (antal) däck sker på verksstadsnivå. 8 kg däck/invånare är ett nyckeltal som ger en bra uppfattning om vilka mängder däck som samlas in Sverige. 7 (16)

8 I Norrbottens län uppgick befolkningsmängden till invånare vid årsskiftet 2011/2012 (SCB, 2012). Vid nyttjande av nyckeltalet 8 kg däck/invånare medför detta att ca ton bildäck samlas in årligen i Norrbotten. 3 Framtida behov av konstruktionsmaterial 3.1 Anläggningskonstruktioner Det har varit svårt att uppskatta efterfrågan på material till anläggningskonstruktioner genom att inventera planerade anläggningsprojekt. Efterfrågan av material till anläggningskonstruktioner har därför uppskattas via produktion av traditionella konstruktionsmaterial så som krossberg, morän och naturgrus. Vid antagande av att alla anläggningskonstruktioner (väg, järväg, industrier, kommunala anläggningar) som utförs i Norrbotten idag använder endast traditionella konstruktionsmaterial kan efterfrågan (grovt) samställas med produktionen av naturmaterial. Mellan åren har produktionen av traditionella naturmaterial uppgått i medeltal till ca 3,8 Mton (SGU, 2010). En grov uppskattning är då att efterfrågan av material till anläggningskonstruktioner uppgår till 3,8 Mton/år. I den regionala länstransportplanen för Norrbottens län återfinns väginvesteringar och trafiksäkerhetsåtgärder på länets statliga vägnät (exkl. E4, E10 och E45) (Länsstyrelsen, 2010). De utpekade investeringsobjekten i länsplanen är främst objekt i trafikintensiva pendlingsstråk (väg 97 Luleå-Boden), men även åtgärder på gångoch cykelvägar samt åtgärder på befintlig järnväg. Vilket materialbehov dessa väginvesteringar kräver har varit svårt att uppskatta. Magnusson (2006) uppskattade att år 2004 var behovet ca 2,6 Mton/år. Närmare uppskattning än så har ej genomförts i denna sammanställning. 3.2 Sluttäckning av deponier Sluttäckning av deponier kräver stora mängder material. I Norrbottens län finns 6 större avfallsanläggningar där deponering av annat än inert avfall har förekommit/förekommer. Deponeringen vid både Sunderby avfallsanläggning och Kalix avfallsanläggning har avslutats, vid Sunderbyn upphörde deponeringen vid årsskiftet 2011/2012 och vid Kalix vid årsskiftet 2008/2009. Vid Sunderby avfallsanläggning är sluttäckningen påbörjad. Vid den gamla hushållsdeponin vid Kiruna deponi påbörjades sluttäckningsarbeten år Sluttäckningsbehovet för dessa 6 avfallsanläggningar framgår av tabell 6. 8 (16)

9 Tabell 6. Sluttäckningsbehov vid länets större avfallsanläggningar (ha). Kommun Avfallsanläggning Sluttäckningsbehov (ha) Bodens kommun Brändkläppen 0,2 Gällivare kommun Kavahedens avfallsupplag 0,7 Kalix kommun Kalix avfallsanläggning 5 Kiruna kommun Kiruna deponi* 9 Luleå kommun Sunderbyns avfallsanläggning 20 Piteå kommun Bredviksbergets avfallsanläggning 20 Summa *Avser gamla hushållsdeponin på Kiruna deponi. 54,9 ha Vid antagande att sluttäckning uppförs med växtetableringsskikt, skyddsskikt, dräneringsskikt, tätskikt och avjämningsskikt med mäktigheter enligt tabell 7, uppgår materialbehovet till totalt drygt 2,6 Mton, fördelat över en 5-årsperiod uppgår materialbehovet till ca ton/år (tabell 7). Den mest materialkrävande delen av en sluttäckning utgörs av skyddsskiktet. Tabell 7. Materialbehov vid sluttäckning av länets 6 större avfallsanläggningar motsvarade yta på 54,9 ha, totalt (m 3 ) och fördelat över en 5-årsperiod (m 3 /år). Skikt Mäktighet Materialbehov totalt Materialbehov (över 5 år) (m) m 3 ton* ton/år Växtetableringsskikt 0, Skyddsskikt 1, Dräneringsskikt 0, Tätskikt 0, Avjämningsskikt 0, Summa *Antagen densitet: Växtetableringsskikt 0,8 ton/m 3, skyddsskikt 1,3 ton/m 3, dräneringsskikt 1,2 ton/m 3, tätskikt 1,4 ton/m 3, avjämningsskikt 1,2 ton/m 3 9 (16)

10 4 Diskussion och slutsats Denna genomförda inventering visar på att upp mot ton restprodukter genereras årligen vid de större industrierna och energianläggningarna i Norrbottens län, se tabell 8. Dessutom uppkommer även stora mängder bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor, år 2011 togs ca ton bygg- och rivningsavfall och ca ton jordoch schaktmassor emot vid länets större avfallsanläggningar. Även ca ton däck och ton uppsopad gatusand samlas årligen in i Norrbotten. Tabell 8. Sammanställning avfallsmängder från massa- och pappersindustrin, stålverksindustrin samt energianläggningar i Norrbottens län (ton/år). Producent Mängd (ton/år) Massa- och pappersindustrin Stålverksindustrin Energianläggningar Summa ca (16) Vad gäller bygg- och rivningsavfall fanns det stora svårigheter att inventera uppkomna mängder, vilket medför att det finns ett stort mörkertal vad gäller dessa avfallsslag. Mängder bygg- och rivningsavfall varierar stort även med tiden. Det finns även flertalet aktörer inom denna avfallsmarknad och det upplevdes som en stor ovilja att lämna ut uppgifter kring de hanterade mängderna. Inventeringen avgränsades därför till att endast utgöra det bygg- och rivningsavfall som har tagits emot vid länets större avfallsanläggningar under Således omfattar det inventerade bygg- och rivningsavfallet de avfallsslag som inte omhändertas genom återanvändning/återvinning utan omfattar keramik, kakel, betongkross, tegel, asbest, isoleringering, gips etc, dvs avfallsslag som har deponerats. Eftersom även flertalet avfallsanläggningar inte sammanställer sitt bygg- och rivningsavfall efter avfallsslag utan benämner det endast som bygg- och rivningssavfall har det ej heller varit möjligt att kunna specificera dessa avfall närmare. Magnusson (2006) genomförde en inventering av avfallsmängder år 2006 i Norrbottens län och rapporterade då ca ton krossad betong, ca ton armerad betong, ca ton asfalt och ca ton restavfall till deponi. De av Magnusson (2006) rapporterade mängderna restavfall till deponi år 2006 uppgår till drygt en tredjedel av de deponerade mängderna bygg- och rivningsavfall år 2011, vilket visar på att mängderna bygg- och rivningsavfall varierar med tiden. De materialtekniska (funktion) och miljömässiga egenskaperna är avgörande för ett avfallmaterials lämplighet att nyttjas i olika anläggningskonstruktioner. Potentiella avfallsslag till vägkonstruktion och vid sluttäckning av deponier framgår av tabell 9, tillsammans med tillgång av dessa material och uppskattat materialbehov över en 5- årsperiod. Materialbehovet till vägbyggnad har ej gått att uppskatta inom ramen för denna

11 inventering, däremot har materialbehovet för Norrbottens totala anläggningskonstruktioner grovt uppskattats till ca 3,8 Mton/år. 11 (16)

12 Tabell 9. Tillgång av potentiella avfallsslag att nyttja till vägkonstruktion och sluttäckning av deponier, samt materialbehovet för dessa konstruktioner fördelat över en 5-årsperiod. Användning Lämpliga material Tillgång (ton/år) Behov (ton/år) Vägbyggnad Sluttäckning Växtetableringsskikt Skyddsskikt Dräneringsskikt Tätskikt Avjämningssikt Hyttsten, bottenaska, gummiklipp, asfalt Jord, askor (biobränsleförbränning), fiberslam Jord, bottenaska (finfraktion), askor (biobränsleförbränning), gatusand Slaggrus, däckklipp, bottenaska (biobränsleförbränning), glaskross, betongkross Flygaska, bottenaska (biobränsle), grönlutslam, LD-slagg, LD- och hyttstenslam, fiberslam Slaggrus, bottenaska, schaktmassor ej uppskattat Materialmässigt sett finns det möjligheter att i stor utsträckning kunna nyttja avfallsslag vid sluttäckning av deponier då tillgången på potentiellt lämpliga avfallsmaterial överskrider materialbehovet. Det är endast materialbehovet till skyddsskiktet överskrider tillgången av potentiella avfallsmaterial. Även materialbehovet till anläggningskonstruktioner är stort och det bör således även finnas möjligheter till att nyttja olika typer av avfallsslag till sådana konstruktioner. Det bör påpekas att föreliggande sammanställning utgör en översiktlig bild över tillgång av potentiellt lämpliga avfallsslag till konstruktionsändamål så som anläggningar (vägkonstruktioner) och sluttäckning av deponier. Innan ett ev. nyttjande av dessa avfallsmaterial måste deras egenskaper (materialtekniska och miljömässiga) undersökas för att säkerställa deras lämplighet i den planerade konstruktionen. 12 (16)

13 5 Slutsats Genomförd inventering visar på att upp mot ton restprodukter genereras årligen vid de större industrierna och energianläggningarna i Norrbottens län, utöver detta uppkommer även stora mängder bygg- och rivningsavfall samt jord- och schaktmassor, samt däck och uppsopade gatusand. Materialbehovet för anläggningskonstruktioner så som deponisluttäckning och vägar, järnväg, industrier och kommunala anläggningar är stort. Upp mot ton/år material kommer att behövas till sluttäckning av deponier och behovet av material till andra anläggningskonstruktioner uppgår till ca 3,8 Mton/år. Materialmässigt sett finns det möjligheter att i stor utsträckning kunna nyttja avfallsslag till olika anläggningskonstruktioner. Vad gäller deponitäckning överskrider tillgången av potentiellt lämplig avfallsmaterial behovet till de olika skikten, med undantag för skyddsskitet där behovet är större än tillgången. Innan ett avfallsmaterial används i en anläggningskonstruktion behöver dock materialets lämplighet, både vad gäller materialtekniska aspekter så väl som miljömässiga, säkerställas. 13 (16)

14 6 Referenser Avfall Sverige (2009) Alternativa konstruktionsmaterial på deponier, Vägledning U2009:08, ISSN Engström, H. och Ulwan, Å. (2005) Sluttäckning av avfallsdeponier ur ett nationellt perspektiv. Traditionella material eller restprodukter- miljömässiga och ekonomiska konsekvenser, Exa-mensarbete 20 p, teknisk- naturvetenskaplig fakultet, UTH-enheten, Uppsala universitet. Länsstyrelsen (2010) Länstransportplan för Norrbottens län , kortversion, Länsstyrelsen i Norrbotten. Magnusson, L. (2006) Miljösystemanalys av regional materialförsörjning, En undersökning av bärighetsåtgärder med restprodukter i Norrbottens län, examensarbete 20p, UTH-enheten, Teknisk- och naturvetenskaplig fakultet, Uppsala universitet. Maurice, C., Villain, L. & Hargelius, K. (2009) Green liquor dregs for the remediation of abando-ned mine tailings: opportunities and limitations, 8th International Conference on Acid Rock Drai-nage (ICARD) andsecuring the Future: Mining, Metals & the Environment in a Sustainable Socie-ty Red Hook, NY: Curran 6 s Pousette, K. & Mácsik, J. (2000) Material- och miljöteknisk undersökning av grönlutslam, mesa, kalkgrus, flyg- och bottenaska från AssiDomäns fem svenska bruk, slutrapport, institutionen för Väg- och Vattenbyggnad, avd. för Geoteknik, Luleå tekniska universitet. SCB (2012) Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011 och befolkningsförändringar 2011, dat , URL SGU (2010) Grus, sand och krossberg 2009, periodiska publikationer 2010:2, Sveriges geologiska undersökning SSAB (2011) Miljörapport 2010, SSAB Tunnplåt AB, Luleå. SSAB MEROX (2012) Handbok hyttsten typ L, Väg- och anläggningsarbeten, En materialguide från SSAB Merox AB & BDX Företagen AB. Stenman, D. (2011) Restprodukter i tätskikt för deponier med anrikningssand - Utvärdering av grönlutslam blandat med flygaska/anrikningssand, Civilingenjörsexamen, Väg- och vattenbygg-nadsteknik, Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser Villain, L. (2008) Pulping wastes and abandoned mine remediation : application of green liquor dregs and other pulping by-products to the solidification/stabilisation of copper mine tailings, D-uppsats, Kemi, Luleå tekniska universitet. 14 (16)

15 7 Bilaga 1 8 Kontaktade aktörer Energianläggningar Arjeplog Arvidsjaur Energi AB Bodens energi AB Gällivare energi Haparanda värmeverk AB (Vattenfall) Jokkmokks värmeverk AB Vattenfall Kalix fjärrvärme AB Kiruna värmeverk Vittangi värmeverk Pajala värmeverk AB AB PiteEnergi Älvsbyns fjärrvärme AB Överkalix värmeverk AB Övertorneå värmeverk AB (Vattenfall) Massa- och pappersindustri Smurfit Kappa Kraftliner, Piteå SCA Packaging Munksund AB Billerud Karlsborg AB Avfallsanläggningar Kommentar Bodens kommun Gällivare kommun Kalix kommun Brändkläppen Kavahedens avfallsupplag Kalix avfallsanläggning Kiruna kommun Kiruna deponi endast miljörapporter 15 (16)

16 Luleå kommun Piteå kommun Sunderbyns avfallsanläggning Bredviksbergets avfallsanläggning Övriga BDX Miljö, Gällivare Ragn-Sells, Boden Svensk däckåtervinning Partek Nordkalk AB Haparanda renhållning Renhållningen i Luleå Kommuner Kommentar Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix ej nått ej nått Kiruna Luleå Pajala Piteå ej nått ej nått Älvsbyn Överkalix Övertorneå 16 (16)

Avfallsanläggningar och avslutade deponier

Avfallsanläggningar och avslutade deponier Bilaga 4 Avfallsanläggningar och avslutade deponier Avfallsplan 2011-2015 för 2010-12-01 SYSAV:s ar (Avfallsanläggningar i hela SYSAV-regionen) Hedeskoga Hedeskoga 3:10 Ystads kommun 90.300 Brännbart industri-

Läs mer

Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson

Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall. Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall Lale Andreas, Mirja Nilsson, Malin Svensson Massflöden fast avfall Bio-treatment Bio-production Construction Post consumer recycling Thermal treatment Final

Läs mer

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Illustration gjord av Eva Jonsson Kommunfullmäktiges beredning för samhällsutveckling Innehåll Inledning... 3 Framtidsscenario... 4 Ulricehamn 2019...

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Sammanfattning Avfallsplanen för Essunga kommun har reviderats. Planen sträcker sig från år 2006-2010. Enligt miljöbalken 15 kap 11 ska det i varje kommun finnas

Läs mer

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Att kunna återanvända och återvinna avfall som anläggningsmaterial är positivt ur miljösynpunkt. Det kan röra sig om schaktmassor, en

Läs mer

Renhållningstaxa 2016

Renhållningstaxa 2016 Taxa Renhållningstaxa 2016 Revidering antagen av kommunfullmäktige 125/2015 att gälla från den 1 januari 2016, att nuvarande taxa, fastställd av kommunfullmäktige 102/2014 upphör att gälla från samma datum.

Läs mer

Avfallsanläggningar i Norrbottens län

Avfallsanläggningar i Norrbottens län 1 (7) 2013-01-23 Avfallsanläggningar i Norrbottens län Bodens kommun Anläggning: Brändkläppens avfallsanläggning, 0921-624 34, 0921-782 04 Ägare: Bodens kommun, 961 86 Boden, 0921-620 00 Verksamhet: Deponering

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

AVFALLSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2025

AVFALLSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2025 YDRE KOMMUN AVFALLSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2025 KORTVERSION BESLUTAD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2015-06-22 Alla varor som köps och används blir så småningom avfall. Ju mer varor vi konsumerar, desto mer avfall

Läs mer

Ett långsiktigt samarbete inom Massa- och pappersindustrin

Ett långsiktigt samarbete inom Massa- och pappersindustrin Ett långsiktigt samarbete inom Massa- och pappersindustrin Bättr e produ kte r Jäm nar e kvalitet Hög r e e ffe ktivitet Ett långsiktigt samarbete inom Massa- och pappersindustrin Massa- och pappersindustrin

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

schaktning i områden utfyllda med formsand

schaktning i områden utfyllda med formsand schaktning i områden utfyllda med formsand MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER 2 Förord Genom att täcka deponierna med ibland annat aska från värmeverk förhindras läckage av eventuella miljöfarliga

Läs mer

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet.

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet. GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV ASBESTAVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

PM: Konsekvensanalys av en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för C-anläggningar

PM: Konsekvensanalys av en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för C-anläggningar PM: Konsekvensanalys av en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för C-anläggningar Carl Jensen, IVL Svenska Miljöinstitutet Lars Viklund, SCB Johan Hagman, IVL Svenska Miljöinstitutet På uppdrag

Läs mer

VÄGLEDNING Utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för avfallsmottagande anläggningar i SMP

VÄGLEDNING Utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för avfallsmottagande anläggningar i SMP VÄGLEDNING Utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för avfallsmottagande anläggningar i SMP Den här vägledningen från Naturvårdsverket ger råd om lämpliga tillvägagångssätt för den enligt föreskrifterna

Läs mer

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017 AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara

Läs mer

Prioriterade områden och förslag på åtgärder Nationell plan för allt radioaktivt avfall

Prioriterade områden och förslag på åtgärder Nationell plan för allt radioaktivt avfall Sida: 1/10 Prioriterade områden och förslag på åtgärder Nationell plan för allt radioaktivt avfall 1 Slutförvaring och mellanlagring av radioaktivt avfall från icke-kärnteknisk verksamhet 1.1 Nuvarande

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

Organiskt avfall hämtas enligt abonnemang. Organiskt avfall kan också komposteras i godkänd varmkompost efter anmälan till Miljökontoret.

Organiskt avfall hämtas enligt abonnemang. Organiskt avfall kan också komposteras i godkänd varmkompost efter anmälan till Miljökontoret. BILAGA 1: SORTERINGSBILAGA TILL RENHÅLLNINGSORDNING. Lagstiftningsändringar, myndighetsbeslut eller administrativa ändringar (t ex ändrade telefon nr, adressuppgifter mm) införs i denna sorteringsbilaga

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara

för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara Avfallsplanen En avfallsplanen kan i korthet beskrivas som ett dokument med mål och visioner med avfall samt för hanteringen

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Grønt Punkt Norge. Raddison, Holbergs plass 20120315

Grønt Punkt Norge. Raddison, Holbergs plass 20120315 Grønt Punkt Norge Raddison, Holbergs plass 20120315 Ökad nöjdhet med insamlingssystemet hos svenska hushåll Allmänheten tycker dagens system fungerar bra med god ordning runt stationerna Hur tycker du

Läs mer

Förslag till REMISSUTGÅVA. Avfallsplan 2006-2010 för Stockholms kommun

Förslag till REMISSUTGÅVA. Avfallsplan 2006-2010 för Stockholms kommun Förslag till REMISSUTGÅVA Avfallsplan 2006-2010 för Stockholms kommun LÄSANVISNING Föreliggande avfallsplan har delats in i fem kapitel: Kapitel A är ett inledande kapitel som redogör för bakgrund, syfte

Läs mer

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1(15) INNEHÅLLSFÖRTECKNING: AVFALLSPLAN 1. Inledning...3 2. Sammanfattning...4 3. Bakgrund och förutsättningar...5 3.1 Internationella mål... 5 3.2 Nationella och regionala mål... 5 3.3 Lagar och förordningar...

Läs mer

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner

Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner Restprodukter i sluttäckningskonstruktioner Forskning, Utveckling eller Demo och Tillämpning Akademin Forskning Utveckling Ekologi Teknik Ekonomi Socioaspekter Demonstration Vardag/verkstad 1 Lilla Nyby,

Läs mer

Den linjära ekonomins utveckling

Den linjära ekonomins utveckling Cirkulär ekonomi Maria Långberg Hållbarhetsdirektör SSAB 12 november, 2015 Den linjära ekonomins utveckling Industriella revolutionen möjliggjorde utvinning av råvaror och produktion till låg kostnad I

Läs mer

Avfall i Småland en resursgruva

Avfall i Småland en resursgruva Avfall i Småland en resursgruva Bo Bergbäck, Linnéuniversitetet Ann-Christin Bayard, Sustainable Sweden Southeast AB Louise Sörme, Statistiska Centralbyrån 3 Förord Detta arbete har genomförts inom projektet

Läs mer

Perspektiv på avfall från kvittblivning till ekonomisk motor. Mats Eklund Industriell miljöteknik Linköpings Universitet

Perspektiv på avfall från kvittblivning till ekonomisk motor. Mats Eklund Industriell miljöteknik Linköpings Universitet Perspektiv på avfall från kvittblivning till ekonomisk motor Mats Eklund Industriell miljöteknik Linköpings Universitet Föreläsningens innehåll Den osynliga avfallssektorn Några intressanta trender Sveriges

Läs mer

Basprislista Hovgården

Basprislista Hovgården Basprislista Hovgården Välkommen till Hovgården På Hovgården tar vi varje år emot och sorterar stora mängder företagsavfall. Allt från grov-, bygg- och rivningsavfall till förorenade massor och organiskt

Läs mer

Ansökan om dispens från förbuden att deponera utsorterat brännbart avfall eller organiskt avfall

Ansökan om dispens från förbuden att deponera utsorterat brännbart avfall eller organiskt avfall Sida 1(7) Ansökan om dispens från förbuden att deponera utsorterat brännbart avfall eller organiskt avfall Sökanden Namn Ansökan avser Hushållsavfall från kommun Annat än hushållsavfall vid deponin Postadress

Läs mer

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004

Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004 Avfallsfrågor -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004 Deponering av organiskt material förbjudet (DF) Avfallsproducenten skall klassificera

Läs mer

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2

Läs mer

Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering

Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering SYSAV Box 50344, 202 13 Malmö Telefon 040-635 18 00 Telefax 040-635 18 10 www.sysav.se epost@sysav.se Juni 2010 Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

Verksamhetsplan för Psoriasisförbundet i Norrbottens län 2011 Länsavdelningen

Verksamhetsplan för Psoriasisförbundet i Norrbottens län 2011 Länsavdelningen Verksamhetsplan för Psoriasisförbundet i Norrbottens län 2011 Länsavdelningen Senast reviderad: 2010-11-07 Psoriasisförbundet Norrbottens länsavdelning c/o Tina Norgren, Varvsgatan 69A, 972 34 LULEÅ Tel:

Läs mer

Avfallsplan för Tierps kommun 23 mars 2012 BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL

Avfallsplan för Tierps kommun 23 mars 2012 BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFFANDE AV AVFALL BILAGA 2 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFNDE AV AVLL 1 ANLÄGGNINGAR FÖR ÅTERVINNING OCH BORTSKAFNDE AV AVLL I det följande beskrivs översiktligt de viktigaste anläggningarna som nyttjas för hantering

Läs mer

AVFALLSPLAN 2010-2015. 10 september 2014

AVFALLSPLAN 2010-2015. 10 september 2014 10 september 2014 Sammanfattning Avfallsplan 2010 2015 Arbetet med Örnsköldsviks kommuns renhållningsordning där avfallsplanen är en del har ett brett angreppssätt. Syftet är att främja en resurshushållning

Läs mer

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning

Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial Beständighet, täthet och ytutlakning josef.macsik@ecoloop.se Michael Kempi, Örebro Sluttäckning Sluttäckning under de 5 15 åren Krav på täthet Traditionella

Läs mer

Renhållningstaxan 2015

Renhållningstaxan 2015 Renhållningstaxan 2015 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller lägenhet

Läs mer

Checklista bygg- och rivningsavfall

Checklista bygg- och rivningsavfall BILAGA 4 Checklista vid inspektion av bygg- och rivningsavfall Checklista bygg- och rivningsavfall A. Allmänna uppgifter Kommun Datum 1. Ärendet avser: Rivning Ombyggnation 2. Fastighetsbeteckning 3. BN:s

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

Förslag till. Avfallsplan

Förslag till. Avfallsplan Förslag till Avfallsplan Avfallsplan Knivsta kommun 1 Inledning Avfall är kopplat till vad och hur mycket som konsumeras. Med en ökad konsumtion i samhället kan man förvänta sig att även mängden avfall

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

livscykelperspektiv på återvinning av askor Rapport I 2008:4

livscykelperspektiv på återvinning av askor Rapport I 2008:4 livscykelperspektiv på återvinning av askor Rapport I 2008:4 livscykelperspektiv på återvinning av askor susanna olsson ISBN 978-91-7381-009-8 2008 Svensk Fjärrvärme AB förord Här redovisas resultaten

Läs mer

AVFALLSPLAN ALINGSÅS KOMMUN. Beslutad av KF 2009 02 25 52

AVFALLSPLAN ALINGSÅS KOMMUN. Beslutad av KF 2009 02 25 52 AVFALLSPLAN 2008 2013 ALINGSÅS KOMMUN Beslutad av KF 2009 02 25 52 1 INLEDNING... 3 1.1 RENHÅLLNINGSORDNING... 3 1.2 AVFALLSPLAN... 3 1.3 ALINGSÅS KOMMUN... 4 1.3.1 Beskrivning av kommunen... 4 1.3.2 Kommunal

Läs mer

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats.

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Jessica Alvsilver Ficre Zehaie Thomas Chicote Forum 16 oktober 2014 Upplägg - Deponiskatten - Processen till

Läs mer

Minnesanteckningar från avfallsnätverksträff

Minnesanteckningar från avfallsnätverksträff Minnesanteckningar från avfallsnätverksträff Den 31 mars 2015 i Kosta Ida Davidsson, Alvesta kommun Susanne Johansson, Alvesta kommun Bertil Bengtsson, Lessebo kommun Linda Bergqvist, Ljungby kommun Alexander

Läs mer

Miljö & Stadsbyggnad informerar

Miljö & Stadsbyggnad informerar Slutligt omhändertagande av eget avfall med anmälan enligt 38 avfallsförordningen. Upplägg av avfall för anläggningsändamål enligt 21 förordnignen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. ANMÄLNINGSPLIKT

Läs mer

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning Uppföljningen är utförd av Emma Sigvardsson under våren 2008, viss redigering av text är därefter gjord av Katarina Wallinder Projektets

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:12 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:12 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:12 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,1 Nya användningsområden för material från MinBaS branscherna Delprojekt nr 2,13 Deponier Resultatrapport MinBaS - Materialdatabas

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Miljösamverkan Västerbotten

Miljösamverkan Västerbotten Miljösamverkan Västerbotten Miljösamverkans Ägargruppsmöte 25 februari 2015 Ansia, Lycksele 09.30 Fika 10.00 Välkomna, presentation av deltagare Lena Friborg 10.15 Dialog kring aktuella och prioriterade

Läs mer

RAPPORT. ISSN 1400-0792 Nr 2006:6. Underlag för materialförsörjningsplanering i Södermanlands län

RAPPORT. ISSN 1400-0792 Nr 2006:6. Underlag för materialförsörjningsplanering i Södermanlands län RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2006:6 Underlag för materialförsörjningsplanering i Södermanlands län Underlag för materialförsörjningsplanering i Södermanlands län Miljöenheten, Länsstyrelsen i Södermanlands

Läs mer

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun Antagen: 2015-XX-XX Avfallsplan Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Karlskoga kommun Bilaga 5 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Folkmängd och boendeform i Karlskoga

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD AVF VFALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN...SID 1 LAGSTIFTNING...SID 2 SORTERING AV AVFALL...SID 3 HUSHÅLLSAVFALL...SID 4 FARLIGT AVFALL...SID

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall! Mindre sopor och Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall! Nästan dubbelt så bra på matavfall. Som vår miljörörelse jobbar! På bara ett år har miljökämparna som sorterar matavfall nått ett

Läs mer

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin 2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat

Läs mer

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige 2007-06-18 KF 53 2007 Förord Avfallshanteringen i Sverige har under senare år genomgått kraftiga förändringar inom en rad områden. På initiativ av samarbetsorganet

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER

En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER En rapport framtagen av Författare: David Hansson KARTLÄGGNING AV SLUTTÄCKNING AV DEPONIER 2 Förord Genom att täcka deponierna med ibland annat aska från värmeverk förhindras läckage av eventuella miljöfarliga

Läs mer

Från avfallshantering till resurshållning. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2012-11-20

Från avfallshantering till resurshållning. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2012-11-20 Från avfallshantering till resurshållning 1 Från avfallshantering till resurshushållning Nationella avfallsplanen och programmet för avfallsförebyggande Bygg- och rivningsavfall Workshop alla bidrar med

Läs mer

Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över förpacknings- och tidningsinsamlingen

Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över förpacknings- och tidningsinsamlingen Avdelning: Plan & miljö Handläggare: Sven Bomark Telefon: 08-508 28 905 Fax: 08-508 28 808 E-post: sven.bomark@miljo.stockholm.se PM 2006-03-20 Bilaga till redovisning av uppdrag att stärka tillsynen över

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV AVFALLS- OCH RESTPRODUKTER

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV AVFALLS- OCH RESTPRODUKTER Datum MEDDELANDEN Förvaltning Sida 2003-11-29 1 (10) Handläggare Sändlista Upphäver Kompletterar nr Sofia Löfberg Samtl FO, Fort, HK staber, VO 8 / 03 Fast RIKTLINJER FÖR HANTERING AV AVFALLS- OCH RESTPRODUKTER

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Avfall till deponiska uppfylla de krav på renhet som tillämplig enligt lag för att få deponeras.

Avfall till deponiska uppfylla de krav på renhet som tillämplig enligt lag för att få deponeras. Bilaga 4 - Sorteringsfraktioner och kvalitetskrav Avfall till deponi Avfall till deponi är det som blir kvar när trä, metaller, brännbart avfall, konstruktionsmaterial och olika typer av farligt avfall

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter

arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter Ylva Gustavsson arbetar med sluttäckning av deponier och miljöriktig återanvändning av restprodukter Telge Miljöteknik är ett dotterbolag till Telge Återvinning som ingår i Telge AB. Telge AB ägs av Södertälje

Läs mer

EWC År 2007 2008 2009 2010 2011 Komm. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall till förbränning

EWC År 2007 2008 2009 2010 2011 Komm. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall till förbränning Bilaga 5 Dorotea EWC År 2007 2008 2009 2010 2011 Komm. förbränning 912 932 916 796 Deponirest från ÅVC - - - 1,8 Inert deponi mellanlagralagralagrat mellan- mellan- 1900 59 65 41 33 Bygg och, trä - - -

Läs mer

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning

Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Gustav Tham & Lale Andreas

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Avfallsplan 2011-2015 för Staffantorps kommun 2010- Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder, insamling

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...

Läs mer

MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA

MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA MILJÖFÖRDELAR MED ÅTERVUNNET MATERIAL SOM RÅVARA Producerad hösten 2002 för Återvinningsindustrierna av Håkan Nordin Miljökompassen AB 1 FÖRORD Återvinningsbranschen är en viktig och växande råvaruindustri.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-10-15 Sida 105 (122)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-10-15 Sida 105 (122) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2015-10-15 Sida 105 (122) 77 Skoldatateket Under styrelsens sammanträde 2015-06-11, 66, har ledamoten Inge Andersson, (s), Boden, väckt frågan om Luleå

Läs mer

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE EFFEKTIV AVFALLSHANTERING BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL DET FINNS MÅNGA FÖRDELAR MED ATT VARA LOKAL SÅ LÄNGE DU OCKSÅ ÄR GLOBAL SITA Sverige är ett av landets ledande företag

Läs mer

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11

Läs mer

Landstingsdirektörens stab

Landstingsdirektörens stab 2012-12-13 Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2014 1 Nytt för 2013 För att kommuner och landsting ska få del av de prestationsbaserade medlen som är avsatta för 2013 måste två

Läs mer

Optimass Framtidens materialförvaltning Miljøringen temamøte 2014-06-03, Oslo Yvonne Rogbeck, SGI

Optimass Framtidens materialförvaltning Miljøringen temamøte 2014-06-03, Oslo Yvonne Rogbeck, SGI Optimass Framtidens materialförvaltning Miljøringen temamøte 2014-06-03, Oslo Yvonne Rogbeck, SGI OPTIMASS, 2013-2016 Jord- och bergmassor från undermarksbyggande Massor med möjligheter Ökad kunskap, utvecklad

Läs mer

Information om taxa för hämtning hushållsavfall i Uppsala kommun

Information om taxa för hämtning hushållsavfall i Uppsala kommun Information om taxa för hämtning hushållsavfall i Uppsala kommun Uppsala kommuns taxa för hämtning av hushållsavfall Denna taxa antogs av kommunfullmäktige den 5 oktober 2015 och gäller tills vidare från

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Stockholm den 1 juni 2016 Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Om Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m 2010-01-01 t o m 2010-12-31

RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m 2010-01-01 t o m 2010-12-31 1(6) RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m 2010-01-01 t o m 2010-12-31 1 TILLÄMPNING Kommunstyrelsen har verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall i kommunen,

Läs mer

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm

Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall. Thomas Rihm Erfarenheter av förbud mot deponering av organiskt och brännbart avfall Thomas Rihm EU Strategi skall säkerställa att det nedbrytbara kommunala avfall som går till deponier senast 2016 skall ha nedbringats

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad,

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Avfallstaxan 2016. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun

Avfallstaxan 2016. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Avfallstaxan 2016 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller lägenhet

Läs mer