PM: Konsekvensanalys av en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för C-anläggningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM: Konsekvensanalys av en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för C-anläggningar"

Transkript

1 PM: Konsekvensanalys av en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för C-anläggningar Carl Jensen, IVL Svenska Miljöinstitutet Lars Viklund, SCB Johan Hagman, IVL Svenska Miljöinstitutet På uppdrag av Naturvårdsverket

2 Publicering: Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Adress: Norrköping Startår: 2006 ISSN: SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI. Samarbetet inom SMED inleddes 2001 med syftet att långsiktigt samla och utveckla den svenska kompetensen inom emissionsstatistik kopplat till åtgärdsarbete inom olika områden, bland annat som ett svar på Naturvårdsverkets behov av expertstöd för Sveriges internationella rapportering avseende utsläpp till luft och vatten, avfall samt farliga ämnen. Målsättningen med SMED-samarbetet är främst att utveckla och driva nationella emissionsdatabaser, och att tillhandahålla olika tjänster relaterade till dessa för nationella, regionala och lokala myndigheter, luft- och vattenvårdsförbund, näringsliv m fl. Mer information finns på SMEDs hemsida

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Genomförande 4 2 Beskrivning av C-anläggningar som tar emot avfall Avfallsanläggningar Asfaltsverk Täktverksamheter 9 3 Konsekvensanalys för avfallsmottagande C-anläggningar Förändringar till följd av ett utökat rapporteringskrav Förekomst av våganläggning och bemanning Identifiering av bygg- och rivningsavfall i samband med att avfallet inkommer till anläggning Uppkomna kostnader till följd av den utökade rapporteringen Övriga synpunkter rörande den utökade rapporteringen 16 4 Konsekvensanalys av en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för asfaltsverk Förändringar till följd av ett utökat rapporteringskrav Förekomst av våganläggning och bemanning Uppkomna kostnader till följd av den utökade rapporteringen Övriga synpunkter 18 5 Diskussion av erhållna resultat 19 Bilaga A. Insamlade uppgifter från kommuner 22 Bilaga B. Verksamhetskoder som inte har inkluderats vid uppskattning av antalet C- anläggningar 23 2

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund I EU:s avfallsdirektiv anges att mål att år 2020 ska 70 procent av bygg- och rivningsavfallet materialåtervinnas. Medlemsländerna ska också varje år rapportera hur stor återvinningen är. Motsvarande mål är också inarbetat i det svenska miljömålssystemet. För att kunna följa upp målet krävs tillförlitlig statistik över uppkomst och behandling av bygg- och rivningsavfall. Den svenska statistiken över bygg- och rivningsavfallet har hittills haft stora osäkerheter. Under genomförde SMED en studie på uppdrag av Naturvårdsverket där det undersöktes hur statistiken över bygg- och rivningsavfallet i Sverige bäst skulle kunna förbättras 1. Ett av förslagen i studien var att tillståndspliktiga avfallsanläggningar som tar emot och hanterar bygg- och rivningsavfall skulle i Svenska Miljörapporterings Portalen (SMP) rapportera mängder och avfallsslag (med avfallskod) för det bygg- och rivningsavfall som mottas och hanteras. Detta ledde till att Naturvårdsverket under 2013 beslutade om ändringar i föreskrifterna om miljörapport (NFS 2006:9) i syfte att förbättra avfallsstatistiken. Ändringen framgår av 4 punkt 8 med bilaga 4 i den senaste versionen av den nämnda föreskriften. Den innebär att tillståndspliktiga avfallsmottagare åläggs en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall uppdelade enligt avfallskoderna i avfallsförordningens avfallsförteckning. En begränsning med kravet som finns nu på utökad rapportering är att avfall som tas emot och hanteras på anmälningspliktiga avfallsanläggningar (C-anläggningar) inte inkluderas. Dessa mängder är idag okända men bedöms kunna vara stora i förhållande till de avfallsmängder som hanteras på tillståndspliktiga anläggningar. Förutom de anmälningsplikta avfallsanläggningarna uppkommer det stora mängder returasfalt som återvinns i mobila eller fasta asfaltverk, och som inte heller ingår i dagens avfallsstatistik. Under 2014 genomförde SMED en studie med det övergripande syfte att undersöka hur dessa mängder från C-anläggningar och asfaltverk skulle kunna fångas upp 2. Den metod som bedömdes som mest lämplig var att införa ett motsvarande rapporteringskrav för C-klassade avfallsanläggningar och asfaltverk. En svårighet med en eventuell utökad rapportering från C-anläggningar är att det inte finns något enhetligt nationellt register över dessa, utan det är varje kommun som för ett eget register. Konsekvenserna av en utökad rapportering för C-anläggningarna har inte tidigare inte analyserats. Konsekvensanalysen med kostnadsuppskattning behövs som en del i beslutsunderlaget. 1 Miljörapporter som källa för förbättrad avfallsstatistik med fokus på bygg- och rivningsavfall (2013), SMED rapport Nr 2013:113, 2 Datakällor för uppföljning av anläggningsavfall (2014), SMED, intern rapport till Naturvårdsverket. 3

5 1.2 Syfte Syftet med uppdraget är att samla in och sammanställa information från C-anläggningar som berörs av en ytterligare utökad datarapportering om bygg- och rivningsavfall inklusive asfalt. Det ingår också att klassificera vad det är för aktuella typer av avfallsanläggningar som klassas som C-verksamheter samt en indikation över vilka mängder och avfallsslag som tas emot. Målet är en konsekvensanalys i ekonomiska och andra relevanta termer att ligga till grund för en avvägning mellan statistikbehovet och den extra börda detta bedöms innebära för avfallsoch återvinningsföretagen. Resultatet i projektet utgör viktigt underlag till ett pågående regeringsuppdrag på Naturvårdsverket om eventuella behov av nya styrmedel för att uppnå det officiella 70-procentsmålet för återvinning av bygg- och rivningsavfall. 1.3 Genomförande Miljöförvaltningar i totalt 17 stycken kommuner kontaktades för att få uppgifter om: antal och typ av C-klassade verksamheter enligt Miljöprövningsförordningen som tar emot avfall (verksamhetskoder 90.XXX). vilka verksamheter som kontinuerligt (permanenta anläggningar) tar emot avfall och vilka anläggningar som endast tar emot avfall under en begränsad tid (exempelvis utfyllnadsområden). kontaktperson till respektive anläggning. vilka verksamheter som bedriver sin verksamhet på samma fasighet som verksamheter som är tillståndspliktiga (A- eller B verksamheter). Detta med bakgrund av att de tillståndspliktiga anläggningarna som har en C-klassad verksamhet inom sitt område kommer att rapportera in dessa mängder i samband med den utökade rapporteringskravet för bygg- och rivningsavfall. Fokus var på de största kommunerna utifrån antalet invånare för att få ett så stort underlag som möjligt samt för att kunna skala upp insamlade uppgifter till nationell nivå utifrån antalet invånare. Baserat på erhållna kontaktuppgifter från kommunerna kontaktades omkring 35 stycken C- klassade avfallsanläggningar till vilka följande frågeställningar ställdes: Hur mycket bygg- och rivningsavfall tar er verksamhet emot per år (ton)? Vilka förändringar bedömer ni vara nödvändiga om det blir ett utökat rapporteringskraven i er verksamhet? I vilken omfattning förekommer våganläggning och bemanning för era C-klassade verksamheter? Hur kan ni tänka er att särskilja bygg- och rivningsavfall från övrigt avfall i samband med att avfallet inkommer till anläggningen? 4

6 Vilka investeringskostnader (kronor per anläggning) uppskattar ni att den föreslagna lösningen i runda tal kan ge upphov till för er? (Ange också om möjligt avskrivningstiden för investeringen). Vilka löpande kostnader (kronor per anläggning och år) uppskattar ni att den lösningen ger upphov till för Er? Om möjligt ange detta i kronor per anläggning och år, annars som obetydliga, mindre, betydande, stora eller mycket stora. Hur stora är osäkerheterna för dessa kostnader (ange lämpligen ett kostnadsintervall)? Finns det något mer om påverkan på verksamheten med anledningen av förslaget om utökad rapportering som ni vill passa på att påpeka? Motsvarande frågeställningar ställdes till tre stycken asfaltsföretag rörande returasfalt samt till fyra stycken kommuner för att få deras bild över vilka konsekvenser som deras tillsynsobjekt skulle få vid en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall. Eftersom den utökade rapporteringen för bygg- och rivningsavfall redan ställs på tillståndspliktiga anläggningar kontaktades även ett par stycken företag med tillståndspliktiga anläggningar för att få information om vilka konsekvenser detta medfört. Inkomna svar analyserades samt kontaktades aktörer igen när klargöranden av inkomna svar behövdes. Intervjuerna gjordes per telefon av SMEDs handläggare under perioden dec 2014 jan

7 2 Beskrivning av C-anläggningar som tar emot avfall 2.1 Avfallsanläggningar Antal anläggningar: De tillfrågade kommunala miljöförvaltningarna har gett registeruttdrag över deras C-klassade avfallsanläggningar. Baserat på dessa register har det gjorts en grov skattning av hur många C- klassade avfalls anläggningar det finns nationellt. Sammantaget uppskattas antalet C-klassade avfallsanläggningar som tar emot avfall till knappt 650 stycken i Sverige. Av dessa uppskattas att drygt 550 stycken klassas som fristående verksamheter, det vill säga de är inte lokaliserade till någon tillståndspliktig avfallsanläggning. De tillståndspliktiga anläggningar som idag berörs av en utökad rapportering avser att även rapportera in mottagna mängder bygg- och rivningsavfall för sina C-klassade verksamheter i de fall de ligger på samma plats som deras tillståndspliktiga verksamheter. Detta för att förenkla sin administration i samband med rapporteringen. För information om de underliggande beräkningarna hänvisas till Bilaga A.. Inom ramen för detta projekt har inte någon information kunnat fås om hur många av dessa anläggningar som verkligen tar emot bygg- och rivningsavfall. Typer av anläggningar Tabell 1 visar vilka typer av avfallsanläggningar som förekommer och hur dessa fördelar sig utifrån verksamhetskod enligt Miljöprövningsförordningen. De angivna andelarna i tabellen ska ses som en ungefärlig uppskattning över vilka typer av anläggningar som förekommer. 3 Resultatet baseras på lämnade uppgifter från kommuner som skalats upp till nationell nivå baserat på antalet invånare. 3 Redovisade siffror basera på samtliga angivna verksamhetskoder för respektive anläggning där en anläggning oftast har flera verksamhetskoder. 6

8 Tabell 1. Fördelning av verksamhetskoder för C-klassade avfallsanläggningar. Verksamhetskod Verksamhet Andel (%) Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton. 34 Mellanlagring av farligt avfall som bland annat lagrar mer än 1 ton upp till 50 ton elektriska eller elektroniska produkter, upp till 30 ton impregnerat trä eller mer än 200 kilogram upp till 1 ton annat farligt avfall 0 4 Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än ton per kalenderår. 16 Anläggning för yrkesmässig förbehandling av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, med undantag för förbehandling som består av ingrepp i komponenter eller utrustning som innehåller isolerolja 3 Anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna annat avfall än farligt avfall 17 Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken är ringa Samförbränningsanläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt Avfallsförbränningsanläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt Uppläggning av 1. högst ton muddermassa på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, om föroreningsrisken endast är ringa, eller 2. inert avfall som uppkommit i gruv- eller täktverksamhet Sluttäckt anläggning för deponering av avfall där sluttäckningen har godkänts enligt 32 förordningen (2001:512) om deponering av avfall Gäller för anläggning för att återvinna eller bortskaffa avfall som består av uppgrävda förorenade massor från den plats där anläggningen finns, om Anläggning för avvattning av avfall eller farligt avfall som uppkommer vid platsen, eller som förts till mellanlager för avfall Anläggning för behandling av farligt avfall, om 1. avfallet har uppkommit i den verksamhet där anläggningen finns, och 2. behandlingen leder till materialåtervinning Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall Ej tillstånd/anmälningsplikt 0 Totalt 100 Anläggningar för mellanlagring av icke farligt avfall (90.40) utgör omkring knappt 35 procent av de totalt angivna verksamhetskoderna. Den vanligaste typen av anläggning tillhörande denna kategori är kommunala återvinningscentraler som tar emot hushållsavfall. Därefter var det anläggningar som tar emot avfall för anläggningsändamål (90.140) med 27 procent, där olika typer av återfyllnadsområden för schaktmassor och liknande tas emot. Den tredje vanligaste verksamhetskoden är anläggningar som mekaniskt sorterar icke-farligt avfall som exempelvis blandat avfall, grovt brännbart avfall samt metallavfall (90.110) med 17 procent. I denna kategori återfinns såväl avfallsföretag som byggföretag som tar emot schaktmassor. Avfallet som tas emot på dessa anläggningar är troligtvis främst verksamhetsavfall men även avfall från kommunala återvinningscentraler förekommer. Därefter var det verksamhetskod som avser sortering av annat avfall än farligt avfall som utgjorde den vanligaste verksamhetskoden med omkring 16 procent av de angivna koder- 4 Utifrån insamlad information var den endast bildemonterade som hamnade i denna verksamhetskod där uttjänta bilar inte klassas som ett bygg- och rivningsavfall. 7

9 na. I denna kategori återfinns också många avfallsföretag som hanterar icke-farligt avfall på olika sätt. Totalt stod dessa fyra verksamhetskoder för omkring 95 procent av de angivna verksamhetskoderna. Övriga verksamhetskoder som exempelvis kod som avser demontering av elektronik stod för omkring 5 procent av de angivna koderna. Mottagna mängder: Av de 21 stycken C-klassade avfallsanläggningar som besvarade frågorna inkom endast tio med uppgifter om mottagna mängder bygg- och rivningsavfall. På grund av den låga svarsandelen är det svårt att göra en relevant uppskattning till nationell nivå av uppkomna avfallsmängder. Av anläggningar som tar emot massor och liknande 5 inkom sju av tio med uppgifter om mängder. I genomsnitt uppger dessa anläggningar att de mottar ton bygg- och rivningsavfall per år och anläggning. Siffran varierar mellan 90 ton och ton. Dessa siffror kan ses som en fingervisning om hur mycket avfall denna typ av anläggningar tar emot på årsbasis, men projektgruppen kan inte rekommendera att använda dessa siffror för uppräkning till nationell nivå. För de tre övriga undersökta anläggningstyperna - Återvinningscentraler, Sorterings- och fragmenteringsanläggningar av metallskrot, Övriga anläggningar inkom endas ett svar per grupp anläggningstyp. Den låga svarsfrekvensen på frågan om mottagna mängder medför att dessa uppgifter inte publiceras i detta PM. 2.2 Asfaltsverk Antalet asfaltsverk i Sverige uppgår totalt till 97 stycken varav 87 utgörs av stationära verk och resterande 10 stycken av mobila verk 6. Hur många av dessa som tar emot eller hanterar returasfalt och som därmed skulle påverkas av ett utökat rapporteringskrav är oklart men troligen tar de flesta emot returasfalt som alltid kan antas komma från byggsektorn. De uppkomna mängder returasfalt som idag går till återvinning och som skulle kunna räknas in i måluppföljningen uppskattas till ton per år enligt en tidigare rapport som IVL har tagit fram på uppdrag av Naturvårdsverket. 7 5 kapittel 3 i detta PM delar vi upp de C-klassade anläggningarna i fyra olika grupper; Anläggningar som tar emot massor och liknande, Återvinningscentraler, Sorterings- och fragmenteringsanläggningar av metallskrot, samt Övriga anläggningar. 6 Asphalt in figures (2013), European Asphalt Pavement Association (EAPA) 7 Analys av lämpliga åtgärder för att öka återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall- Underlagsrapport för samhällsekonomisk analys, intern rapport för Naturvårdsverket. 8

10 2.3 Täktverksamheter Förutom asfaltsverk som enligt Miljöprövningsförordningen klassas i verksamhetskoden eller samt konventionella avfallsanläggningar (90.XXX) har det vid kontakt med kommunen framgått att även täkter (10.XX) kan ta emot material som exempelvis anläggningsavfall (grus, sand, etc.) som skulle kunna klassas som ett avfall. Några uppgifter om dessa anläggningar och vilka mängder som de tar emot har dock inte kunnat fås. Huruvida dessa massor är att betraktas som ett avfall eller inte har legat utanför ramarna i detta projekt utan det är tillsynsmyndigheten och i slutändan domstolen som avgör detta. 9

11 3 Konsekvensanalys för avfallsmottagande C-anläggningar Konsekvensanalysen omfattar inkomna svar från 21 representanter för C-klassade anläggningar. Vi har delat upp redovisningen och anläggningarna i fyra anläggningstyper: Anläggningar som tar emot massor och liknande Återvinningscentraler Sorterings- och fragmenteringsanläggningar av metallskrot Övriga anläggningar Anläggningar som tar emot massor och liknande är den grupp med flest svar. Sammanlagt tio svar erhölls i denna kategori. Denna grupp spänner från mindre schaktbolag som hanterar små mängder massor, till större aktörer som agerar regionalt eller nationellt. Gruppen Återvinningscentraler består av fyra representanter som ansvarar för kommunala ÅVC-verksamheten i respektive kommun. Antalet ÅVC:er i kommunerna varierar, vanligtvis finns det mellan två till fem ÅVC:er i en kommun. För gruppen Sorterings- och fragmenteringsanläggningar av metallskrot erhölls svar från två aktörer. Dessa aktörer är mindre men de tar emot avfall från ett brett spektra av leverantörer. Gruppen Övriga anläggningar består av stora nationella avfallsaktörer som utöver C-klassade avfallsanläggningar även samtidigt har flera A- och B-anläggningar. Dessa aktörer har således helt eller delvis redan anpassat sig till ett utökat rapporteringsansvar. Samtliga uppgiftslämnare är avidentifierade i denna rapport. 3.1 Förändringar till följd av ett utökat rapporteringskrav Anläggningar som tar emot massor och liknande: Svaren från dessa anläggningar varierade påtagligt avseende vilka konsekvenser ett utökat rapporteringskrav skulle medföra för anläggningen. Tre av tio svarade att en utökad rapportering inte kommer att medföra några förändringar för verksamheten. Ytterliggare en respondent ser ingen risk för merarbete under förutsättning att rapportering i SMP ersätter rapporteringen till kommunen. Flera aktörer tog upp aspekterna kring ökad administration och krav på administrativa och tekniska system. En representant för ett enmansföretag framhöll exempelvis att de skulle behöva anpassa administrationen för att kunna föra register över mängderna på det sätt som 10

12 handledningen för A och B anläggningar kräver. En representant för ett nationellt företag i samma bransch reflekterar i liknande banor och anser följande om hur ett eventuellt utökat krav skulle kunna påverka: Ökad intern administration och systemutveckling för att kunna matcha rapporteringskraven, inklusive att specificera hanteringssätt per avfallsslag ( hur varje avfall behandlas ). Vi bedömer även ett ökat behov av administration för datahantering (skapa artiklar/materialslag, sammanställa och rapportera) Tre av de som besvarade frågorna reflekterar över huruvida ett utökat krav skulle medföra krav på våg vid anläggningen. Alternativt om andra lösningar, så som exempelvis våg på fordonet eller uppskattade mängder baserade på volym eller lass kan godtas. En företagare oroades över vilka effekter ett utökat rapporteringskrav skulle medföra både för dennes företag och branschen som helhet. Återvinningscentraler (ÅVC:er): Svaren från de fyra representanterna för kommunala ÅVC:er angav att konsekvenserna av ett rapporteringskrav kommer att bero på hur kravet tillämpas i praktiken. Tre av svaren beskrev att ett utökat rapporteringskrav skulle få stora effekter. En aktör beskrev följderna på detta sätt: Separat utsortering av bygg- och rivningsavfall skulle innebära att vi förmodligen skulle behöva bygga om varje ÅVC för att kunna ta hand om dessa material separat då nuvarande ramper inte kan hantera fler fraktioner. En annan respondent svarade att det behövs investeringar på cirka två miljoner kronor för att utrusta en ÅVC med våganläggning. Investeringar skulle krävas för att kunna urskilja och rapportera bygg- och rivningsavfall från hushåll och företag. En tredje aktör resonerade kring att det är svårt att avgöra hur mycket avfall som kommer från privatpersoner respektive från företag, och att uppskattningar om hur stora andelar som kommer från företag skulle vara förknippade med hög osäkerhet. Avslutningsvis förhåller sig en av respondenterna mer avslappnad till ett utökat rapporteringskrav: Mina anläggningar B och C är till för hushållens grovavfall och några förändringar i verksamheten behöver vi inte göra enligt vägledningen. Avfall som tas emot på återvinningscentraler ska inte rapporteras eftersom dessa avfallsslag antas komma från hushållssektorn. Ett undantag är dock avfallsslag som alltid antas vara bygg- och rivningsavfall Att rapportera avfallsslag som alltid anses vara bygg- och rivningsavfall till SMP skulle, enligt respondenten, vara förknippat med en mindre administrativ börda. Av svaren ovan framgår att det i dagsläget råder osäkerhet kring hur ett utökat rapporteringskrav skulle påverka kommunala ÅVC:er. Sorterings- och fragmenteringsanläggningar av metallskrot Av de två svarande i denna kategori uppger ett företag som arbetar med metallskrot att ett eventuellt krav skulle få följande konsekvenser: Kanske inte så mycket egentligen, men säkert ytterligare några dagars jobb för någon i organisationen. Vi rapporterar idag till våra tillsynsmyndigheter. 11

13 Vad gör dom med den statistiken? Visst måste detta kunna samordnas???? Alltid svårt när företagen ska leverera statistik som man har svårt att se nytta med. Och då dessutom samma data till olika instanser. Den andra aktören har redan anpassat sig till ett eventuellt utökat rapporteringskrav. De vidtog åtgärder genom att förändra deras vågsystem. Övriga anläggningar I denna grupp, som består av fem större nationella aktörer inom avfallsbranschen, pekar svaren mot att ett utökat rapporteringskrav inte skulle medföra några betydande förändringar. Två av aktörerna säger att det skulle medföra vissa administrativa förändringar, varav den ena även påpekar att de på nationell nivå även skulle behöva anställa mer personal. Två av respondenterna anger att de på koncernnivå redan har anpassat sig till ett utökat rapporteringskrav och att huruvida C-anläggningarna inkluderas i detta krav inte påverkar nämnvärt. Ett av företagen besvarade inte frågan. 3.2 Förekomst av våganläggning och bemanning Anläggningar som tar emot massor och liknande: Merparten (7 av 10) av aktörerna i denna grupp av tillfrågade C-klassade verksamheter saknar vågutrustning på anläggningarna i dagsläget. Baserat på svaren i andra frågor, samt generella synpunkter lämnade under telefonsamtalen med respondenterna, har det dock framkommit att det ibland förekommer våg i fordonen, varpå det därifrån är möjligt att inhämta uppgifter om vikt om ett sådant förfaringssätt godtogs för rapportering till SMP. En annan respondent angav att de kan använda sig av en omräkningsfaktor för att omvandla volym (m 3 ) till vikt (ton). Av de tre som uppger att de har våg på anläggningen svarar en att dennes traktorvåg eventuellt måste bytas ut om Naturvårdsverket kräver en hög grad av exakthet. Beträffande bemanning framgår det inte alltid av svaren huruvida verksamheten är bemannad eller ej. Två av respondenterna anger att verksamheten/anläggningarna är bemannade, fyra anger att de saknar bemanning. För resterande fyra är det oklart. En kommentar beträffande bemanning av anläggningar är att en del anläggningar endast används internt av företagets egna chaufförer. Av vissa svar framgår det att vissa av dessa interna anläggningar inte är bemannade, förutom vid de tidpunkter när chaufförerna faktiskt befinner sig på platsen. Återvinningscentraler: Av de fyra tillfrågade representanterna för kommunala ÅVC:er svarade samtliga att de är bemannade. Tre angav att de saknade våganläggning på sina ÅVC:er, för den fjärde aktören framgår det ej om det finns våganläggning eller ej. Sorterings- och fragmenteringsanläggningar av metallskrot 12

14 Av de två svarande anläggningarna inom denna grupp är bägge bemannade och har vågutrustning. Övriga anläggningar I denna grupp, som består av större nationella aktörer inom avfallsbranschen, pekar svaren mot att merparten av anläggningarna är bemannade och utrustade med våg. En av aktörerna svarade att de C-klassade avfallsanläggningarna inom koncernen går under samma interna riktlinjer som A- och B-anläggningarna. I samband med att rapporteringskravet ökade på A- och B- anläggningarna slog detta även igenom på företagets C-anläggningar. Övriga svarande inom denna grupp sträcker sig mellan kan tänka mig att C-anläggningar i många fall är obemannade, till finns bemanning på de flesta anläggningarna. En aktör uppskattar att cirka två tredjedelar av deras C-anläggningar är utrustade med våg. 3.3 Identifiering av bygg- och rivningsavfall i samband med att avfallet inkommer till anläggning Anläggningar som tar emot massor Samtliga åtta anläggningar som svarade angav att det inte innebär några problem att identifiera avfallets ursprung eftersom allt avfall som de tar emot utgörs av bygg- och rivningsavfall som exempelvis betong, asfalt och jordmassor. Återvinningscentraler Av de fyra aktörer som svarade var det en som ansåg att en identifiering av bygg-och rivningsavfall inte är nödvändig eftersom mottagna avfallslag som exempelvis asbest, betong gips som tas emot på en ÅVC alltid är att betrakta som ett bygg- och rivningsavfall medan övriga fraktioner alltid är att betrakta som ett hushållsavfall. Övriga tre aktörer redovisade att en särskillnad kan göras genom att sätta ut separata containers för bygg- och rivningsavfall, eller att kräva information om ursprunget av kunder. Deras uppfattning om vad som skulle krävas överensstämmer dock inte med den vägledning som har tagits fram. I den framgår att återvinningscentraler endast behöver rapportera in avfallsslag som alltid kan antas vara bygg- och rivningsavfall där övrigt avfall alltid klassas som hushållsavfall. Därmed bör inte identifiering av bygg- och rivningsavfall innebära några problem för återvinningscentraler. Sorterings- och fragmenteringsanläggningar av metallskrot Av de två aktörerna som lämnade svar var det en som redan har gjort förändringar i vågsystemet för att kunna identifiera det mottagna avfallets ursprung eftersom man också har anläggningar som är rapporteringsskyldiga. Den andra anläggningen kunde inte uppge i dagsläget hur man skulle kunna identifiera avfallets ursprung. 13

15 Övriga anläggningar För övriga typer av avfallsanläggningar angav en aktör som är verksam med elektronikdemontering att man vid en utökad rapportering skulle behöva göra ändringar i sitt affärssystem samt administrativa förändringar för att kunna identifiera avfallets ursprung. Två nationella aktörer meddelade att förändringar i vågsystemet och interna rutiner skulle krävas, motsvarande ändringar som man varit tvungna att göra för sina tillståndspliktiga anläggningar. I de fall man inte har våg angav en aktör att man skulle behöva använda sig av schabloner som exempelvis hur många ton en kubikmeter av ett visst avfallsslag motsvarar. En annan aktör som också verkar i hela Sverige uppgav att de allra flesta av sina C-klassade anläggningar ligger inom samma verksamhetsområde som en tillståndspliktig anläggning varför identifiering av avfallets ursprung redan görs idag. 3.4 Uppkomna kostnader till följd av den utökade rapporteringen. Anläggningar som tar emot massor och liknande För anläggningar som tar emot massor av olika slag som exempelvis betong, asfalt, jordar för sortering etc. uppskattades både investeringskostnaden och den löpande kostnaden överlag som relativt låga. Av åtta stycken som svarade var det fyra stycken som har uppgav att en utökad rapportering inte skulle innebära någon investeringskostnad. En anläggning angav att investeringskostnaden var låg utan att kunna uppge kostnaden i kronor. En anläggning angav en investeringskostnad på kronor vilket avsåg kostnaden för en våganläggning. Två stycken anläggningar angav att kostnaden skulle bli höga om man till följd av det utökade rapporteringskravet skulle vara tvungna att införa en våg. Fyra anläggningar uppskattade att den utökade rapporteringen inte skulle ge upphov till något merarbete jämfört med idag. Två anläggningar uppskattade kostnaden till kronor per år för att sammanställa nödvändiga dokument och underlag respektive låg. Dock anges att kostnaden skulle bli väldigt stor om det skulle ställas krav på bemanning på anläggningen eftersom flera anläggningar idag är obemannade. Den anläggning som angav en investeringskostnad på kronor uppskattade en löpande kostnad på kronor per år utan att kunna uppge vad kostnaden skulle bestå i. Dock menade man att kostnaden skulle bli betydligt lägre om de skulle kunna använda transportsedlarna som underlag för att beräkna vikten med hjälp av schabloner eller uppskattningar, vilket skulle innebära att man inte behövde investera i en våganläggning. Återvinningscentraler För återvinningscentraler som till den absolut största delen tar emot hushållsavfall men också mindre mängder bygg- och rivningsavfall från mindre bygg- och rivningsföretag så var det fyra stycken som kunde bedöma kostnaderna. 14

16 Ett företag angav låga investeringskostnader och löpande kostnader. Detta under förutsättning att de endast behöver rapportera in mängder för avfallsslag som alltid kan antas vara bygg- och rivningsavfall enligt framtagen vägledning samt att man inte behöver väga in avfallet på anläggningen utan ta den vikt som registreras när avfallet inkommer på mottagande anläggning (t.ex. en sorteringsanläggning). Resterande tre stycken anläggningar angav att kostnaderna för dessa var stora där en av anläggningarna angav en investeringskostnad på 2 miljoner kronor för att installera ett vågsystem samt två stycken extra personal med bakgrund av att en särskiljning av bygg- och rivningsavfall behöver göras. Sorterings- och fragmenteringsanläggningar av metallskrot Av de två aktörerna som svarade bedömdes både investeringskostnaderna som relativt låga. Den ena anläggningen angav att några investeringskostnader inte är aktuellt och med en löpande kostnad på kronor per anläggning och år. Den andra aktören uppgav en investeringskostnad på kronor per anläggning och år som innefattar systemutveckling och inga löpande kostnader. Övriga C-anläggningar En aktör som sysslar med med elektronikdemontering angav att några investeringskostnader inte är aktuella för en utökad rapportering. Några löpande kostnader kunde inte anges annat än att det ger upphov till mer administrativt arbete. För två aktörer som uppskattade kostnaden generellt och inte för en viss typ av anläggning uppskattades investeringskostnaden till 0 kronor respektive kronor där det senare avsåg kostnaden för en anläggning som inte hade något vågsystem. Även för de löpande verksamheterna varierade kostnaderna mellan kronor och kronor per år och anläggning. A- och B- anläggningar Den uppskattade kostnaden varierar stort för de två aktörer som redan idag berörs av den utökade rapporteringen av bygg- och rivningsavfall. En aktör angav att flesta anläggningar har befintlig utrustning (vågsystem etc.) kunnat användas, medan på några har både mjukvara och hårdvara behövt bytas ut. I det senare fallet har detta inneburit investeringskostnader på flera hundra tusen kronor. De löpande kostnaderna har också varit betydande där förändringar i vågsystemet som uppskattats till drygt kronor per anläggning varit små i sammanhanget. De största kostnaderna menade man har utgjorts av informationsinsatser till kunder etc. Eftersom informationsinsatserna har gjorts centralt inom organisationen där företaget är verksam nationellt har det varit svårt att uppskatta kostnaden per anläggning. Den andra anläggningen angav att inga investeringar har behövts göras hittills, medan de tillkommande löpande kostnaderna grovt uppskattades till kronor per anläggning. 15

17 Någon förklaring till varför kostnaderna skiljer sig så mycket åt har inte kunnat fås. Tänkbara förklaringar är skillnader i ambitionsnivå hur den utökade rapporteringen ska uppfyllas samt att vägledningen ger utrymme för skilda tolkningar av vad som behöver göras. Tillsynsmyndigheter Av de två tillsynsmyndigheter som svarade var det ingen som kunde ange vilka kostnader om en utökad rapportering för C-anläggningar skulle ge upphov till. 3.5 Övriga synpunkter rörande den utökade rapporteringen Flera aktörer ställer sig kritiska till att det är att de som ska redovisa uppgifter om bygg- och rivningsavfall och hur dessa hanteras när det är bygg- och rivningsföretagen som ger upphov till avfallsmängderna. Detta är motsvarande kritik som framförts tidigare vid utredningen om ett utökat rapporteringskrav för tillståndspliktiga anläggningar. Flera aktörer som har tillståndspliktiga anläggningar har angivit att informationsarbetet både externt mot kunder och transportörer men också internt har varit omfattande och tagit väldigt mycket tid. Flera mindre aktörer tyckte att det blir mycket administration i förhållande till sin kärnverksamhet. Detta styrks också av uppgifter från tillsynsmyndigheten (miljöförvaltningen). Även aktörer som uppskattat konsekvensen av en utökad rapportering som relativt låg påpekade också att arbetsbördan för framförallt vågpersonalen ökar och därmed stressen eftersom det idag finns många andra krav som ska uppfyllas. De successivt ökade kraven som ställs på avfallsanläggningar har medfört nyanställningar vilket inneburit ökade kostader och ökat pris mot kunden i slutändan. Fler aktörer har också nämnt vilka möjligheter det finns att uppskatta avfallsmängderna på något annat sätt än genom vägning, eftersom det finns en många anläggningar som saknar vågsystem. Förslag som kommit upp är att använda sig av transportsedlar och liknande som underlag och beräkna mängderna i ton med hjälp av schabloner, t.ex. hur många ton ett lastbilslass utgör för olika avfallslag. Ett problem är hur icke tillståndspliktiga anläggningar ska registreras i SMP eftersom det är kommunerna som idag sitter på sitt register över sina tillsynsobjekt. En annan aspekt som togs upp av en aktör är kravet på att mellanlagrade massor som exempelvis betong, sten, asfalt och jord ska omsättas inom en treårsperiod för att verksamheten inte klassas som deponering. Detta krav påverkar återanvändningen av dessa material negativt eftersom efterfrågan på sekundärt material under perioder kan vara låg. 16

18 4 Konsekvensanalys av en utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för asfaltsverk Av de tre stycken asfaltsföretag som kontaktades för uppgifter erhölls svar från totalt två stycken vilka informationen i detta kapitel baseras på. 4.1 Förändringar till följd av ett utökat rapporteringskrav En ökad intern administration förväntas som en följd av ett utökat rapporteringskrav i form av sammanställning och rapportering. Därutöver kommer systemutveckling att krävas för att kunna uppfylla rapporteringskraven. Exempelvis måste man skapa nya artiklar/produkter i produktions-/affärssystemen för att lättare kunna göra skillnad på mottagen mängd jungfrulig asfalt och returasfalt. Förutsättningarna för mobila asfaltsverk skiljer sig åt jämfört med stationära asfaltsverk eftersom de oftast inte har något vågsystem eller något produktionssystem där mottagna mängder dokumenteras i pappersformat genom transportsedlar och liknande. Att särskilja returasfalt (återvunnen) och jungfrulig asfalt bedöms ge upphov mer administration. 4.2 Förekomst av våganläggning och bemanning För fasta asfaltsverk finns i regel både våganläggning och bemanning även om s.k. fjärrvägning utan vågpersonal förekommer. Vid mobila verk förekommer i regel inte någon bilvåg utan endast en lastmaskinsvåg som väger det lastade materialet. Vid mottagning av massor in till anläggning där ingen bilvåg finns är det även vanligt att man beräknar inkörd mängd utifrån kubikmeter per lass. 4.3 Uppkomna kostnader till följd av den utökade rapporteringen. Några uppskattade kostnader har inte kunnat fås men om krav skulle ställas på att vågar skulle införas skulle kostnaden bli mycket stor eftersom många mobila anläggningar inte heller har tillgång till någon elektricitet. Några uppgifter om de löpande kostnaderna har inte fåtts från de tillfrågade anläggningarna. 17

19 4.4 Övriga synpunkter Enligt EU:s avfallsstatistikförordning ska intern materialåtervinning inte räknas in i statistiken, varken som uppkommet eller behandlat avfall. Med intern återvinning menas avfall som materialåtervinns på den plats där det uppkommit 8. Detta bör tolkas som att returasfalt som återvinns på samma plats där det uppkommit inte ska räknas in. Baserat på detta ansåg en verksamhetsutövare att endast återvinningstekniker såsom repaving, remixing, infräsning 9 och liknande ska exkluderas vid måluppföljningen. Detta eftersom dessa tekniker uteslutande används på samma plats som asfalten fräses upp. Mängder returasfalt som tas emot på mobila och stationära asfaltsverk ska däremot ingå i måluppföljningen anser man. Detta eftersom det ingen är någon skillnad på produktionen mellan dessa typer av verk, d.v.s. både fasta och mobila verk återvinner asfalt i syfte att tillverka asfalt för extern försäljning. Denna hållning skiljer sig något jämfört med en tidigare studie på område 10 genomfört av IVL i vilken man menar att vissa mobila asfaltsverk beroende på lokalisering i förhållande till var returasfalten uppstod ska exkluderas från måluppföljningen. Eftersom denna hållning innebär svårigheter att avgöra vad återvinning på samma plats innebär konkret kan projektgruppen baserat på ovanstående resonemang föreslå att returasfalt som går till mobila asfaltsverk alltid ska räknas in i måluppföljningen för att underlätta måluppföljningen. Det förekommer att en verksamhetsutövare/aktör etablerar ett mobilt asfaltsverk vid en tillståndspliktig täkt som drivs av en annan verksamhetsutövare. Frågan kom upp om vem som då är skyldig att rapportera in mängden returasfalt. Detta har inte funnits utrymme att utreda detta mer inom ramen för detta uppdrag men projektet menar att varje enskild verksamhetsutövare är skyldig att ansvara för sin rapportering varför verksamhetsutövaren som har asfaltsverket är skyldig att göra en utökad rapportering oavsett vem som är ansvarig för täktverksamheten. Liksom för C-klassade avfallsverksamheter (verksamhetskoder 90.XXX) ser asfaltsanläggningar en utmaning i att identifiera och registrera Sveriges anmälningspliktiga asfaltsverk för rapportering i SMP eftersom det inte finns något nationellt register av anmälningspliktiga verksamheter. 8 Avfallsstatistikförordningen anger: No statistics have to be compiled for waste that is recycled on the site where the waste is generated 9 Återvinningstekniker av asfalt som sker på plats. 10 Analys av lämpliga åtgärder för att öka återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall- Underlagsrapport för samhällsekonomisk analys. 18

20 5 Diskussion av erhållna resultat Konsekvenserna av en utökad rapportering varierar mellan olika typer av anläggningar Förutsättningarna och därmed konsekvenserna, både praktiskt och i ekonomiska termer, för ett utökat rapporteringskrav varierar för olika C-anläggningar som tar emot avfall. Detta beroende på faktorer som vad för typ av anläggning det är, vilka avfallsslag och vilka avfallsmängder som tas emot, liksom storleken på anläggningen. Eftersom inkomna svar varierade väldigt mycket där inkomna svar inte heller varit samstämmiga är det mycket svårt att uppskatta de ekonomiska konsekvenserna i kronor varför de istället är uttryckta i termer av liten/stor och liknande. Den ekonomiska konsekvensen av ett utökat rapporteringskrav uppskattas som relativt liten för anläggningar som endast tar emot avfall som alltid kan antas vara ett bygg- och rivningsavfall. Detta på grund av att dessa anläggningar inte behöver göra någon bedömning över huruvida mottagna avfallsmängder kommer från byggsektorn eller inte. Exempel på dessa anläggningar är återvinningscentraler och anläggningar som tar emot schaktmassor för anläggningsändamål. Detta är två typer av anläggningar som utgör två av de vanligaste typerna av C-anläggningar. Inom denna gruppering finns det dock många mindre företag som endast tar emot små mängder varför de inte alltid har systemstöd i form av ett vågsystem eller ett produktionssystem utan uppföljningen av verksamheten sker manuellt genom transportsedlar och liknande. Om dessa anläggningar ska behöva införa vågsystem etc. för att få en bättre avfallsstatistik skulle det innebära betydande kostnader för anläggningarna. Anläggningar som exempelvis sorteringsanläggningar, elektronikdemonterare och andra avfallsanläggningar vilka inte enbart tar emot bygg- och rivningsavfall utan även avfall från andra sektorer behöver kunna identifiera hur mycket av avfallet som utgörs av just bygg- och rivningsavfall. Baserat på information från tillståndspliktiga anläggningar har identifiering av avfallets ursprung varit ett av de mest betungande momenten. Ändringar i vågsystem har varit en vanlig lösning, men de angivna kostnaderna varierat stort mellan olika aktörer. Den stora variationen kan återigen förklaras med att förutsättningarna mellan anläggningar varierar men också säkerligen beroende på att ambitionsnivån skiljer sig åt där också vägledningen kan ge utrymme för tolkningar. Att göra förändringar i vågsystemet har även uppskattats av C-anläggningar. De angav stora variationer i kostnader i de fall de kunde uppskatta dessa. För asfaltsverk som endast tar emot bygg- och rivningsavfall skiljer sig förutsättningarna jämfört med ovan beskrivna C-anläggningar eftersom de i sin process också samtidigt använder sig av jungfruligt material. Idag är deras system inte anpassade för att lätt kunna särskilja på asfaltens ursprung varför antingen en anpassning av sina produktionssystem eller en ökad manuell administration blir konsekvensen om de ska rapportera. En annan aspekt är skillnaden i förutsättningar mellan stationära och mobila asfaltverk där de mobila inte alltid har tillgång till våg- och produktionssystem. Rapportering skulle innebära betydande kostnader för anläggningarna. För dessa kan man i så fall överväga förenklingar för att de ska få en rimlig arbetsbörda för uppgiftslämningen. 19

21 Mottagna mängder bygg- och rivningsavfall bedöms som betydande Även om det inom ramen för projektet inte kunnat fås en bild över mottagna mängder byggoch rivningsavfall bedöms de ändå som betydande i förhållande till de mängder som tas emot på tillståndspliktiga avfallsanläggningar. För exempelvis anläggningar som tar emot schaktmassor varierade de mottagna mängder mellan 90 och ton per år och anläggning. Det stora intervallet styrker bilden av att förutsättningarna och konsekvenserna av ett utökat rapporteringskrav varierar mellan anläggningarna. Vid en utökad rapportering av C-anläggningar som tar emot avfall bedöms schaktmassor (jordar, betong m.m.) och liknande samt blandade avfallsslag som går till storskaliga sorteringsanläggningar utgöra de största avfallsmängderna. Mängden returasfalt som ta emot på asfaltsverk uppskattas till mellan ton per år i jämförelse med de 7,7 miljoner ton som uppkom inom byggsektorn 11 under 2012, varav 1,3 miljoner ton räknas in i återvinningsmålet 12. Vid uppföljning av återvinningsmålet skulle mängden returasfalt tillgodoräknas som återvinning varför återvinningsgraden skulle bli betydligt högre än de 50 procent som redovisades för Rekommendationer Frågan om ett utökat rapporteringskrav för C-klassade avfallsanläggningar är egentligen en avvägning mellan två intressen: dels statistik- och måluppföljningsintresset 14, dels intresset av att förenkla för företag 15 som bland annat innebär att minska och förenkla uppgiftslämnandet. En sätt att minska uppgiftslämnarbördan kan vara att begränsa vilka C-anläggningar som ska beröras av ett eventuellt utökat rapporteringskrav. En annan metod är att införa åtgärder för att förenkla uppgiftslämnandet. Som rapporteringskravet är utformat idag, där A- och B-verksamheter ska rapportera via SMP har de en större uppgiftslämnarbörda än C-anläggningarna. Rapporteringskravet skapar ett merarbete för A och B verksamheter, något som branschen också påtalat. Det skulle kunna tala för att C-anläggningar även får ett utökat rapporteringskrav, då blir uppgiftslämnarbördan lika. Samtidigt kan svårigheterna för att börja rapportera mottagna och hanterade mängder byggoch rivningsavfall vara högre för exempelvis mindre avfallsanläggningar jämfört med anläggningar som tillhör en större nationell avfallsaktör som är mer vana samt har större kompetens, vilket också påpekats av tillsynsmyndigheten. De inkomna svaren pekar mot att vissa mindre företag är relativt bekymrade för konsekvenserna av ett utökat rapporteringskrav. För att få en bra avvägning mellan statistik- och måluppföljningsintresset och intresset av att förenkla för företag rekommenderar projektgruppen att, vid en eventuell utökad rapportering: 11 Avfall i Sverige Naturvårdsverket. 12 Återvinningsgrad för byggavfall- ASP 2012 (2014), SMED 13 Återvinningsgrad för byggavfall- ASP 2012 (2014), SMED

22 införa en gräns i mottagna mängder per år under vilken man inte behöver rapportera in mottagna mängder bygg- och rivningsavfall. Vad denna gräns ska ligga på är svårt att säga men cirka ton skulle kunna vara en möjlig gräns. ge möjlighet till anläggningar att arbeta med schabloner för att beräkna mängderna, exempelvis hur många ton ett lastbilslass motsvaras av för olika avfallsslag. Detta eftersom många mindre anläggningar saknar vågsystem. ÅVC:er bör inte beröras av ett utökat rapporteringskrav om bygg- och rivningsavfallet slutbehandlas på andra anläggningar. Beträffande statistik- och måluppföljningsintresset fångas dessa mängder upp i statistikinhämtningen från slutbehandlingsanläggingen enligt framtagen vägledning. 21

23 Bilaga A. Insamlade uppgifter från kommuner Tabell 2 visar de underliggande uppgifterna som samlats in från respektive kommun och som ligger till grund vid uppskattningen av det totala antalet C-anläggningar som tar emot avfall. Med Fristående C-verksamheter avses antalet anläggningar som inte ligger ihop med en tillståndspliktig anläggning som tar emot avfall. Tillståndspliktiga anläggningar som tar emot bygg- och rivningsavfall är sedan 1 januari 2015 skyldiga att rapportera in mottagna och hanterade avfallsmängder. Majoriteten av dessa avser att även inkludera sina C-klassade verksamheter vid rapporteringen. Tabell 2. Insamlade uppgifter från kontaktade kommuner som ligger till grund för beräkning av antalet C-klassade verksamheter som tar emot avfall i Sverige. Antal-C klassade Kommun Antal invånare (st.) verksamheter som tar emot avfall (st.) Antal-C verksamheter (invånare/st.) Antal fristående C- verksamheter (invånare/st.) Antal fristående C-verksamheter (st.) Göteborg Jönköping Linköping Malmö Stockholm Sundsvall Umeå Östersund Totalt: Uppskattningen av antalet anläggningar på nationell nivå gjordes baserat på antalet invånare som för Sverige som helhet uppgick till i november Det antogs att C- anläggningarna var lika många per person i Sverige som helhet jämfört med urvalet ovan. 16 Statistiska centralbyrån (SCB), Folkmängden den 1 november efter region och år. BE BE0101 BE0101A/FolkmangdNov/?rxid=fbe b69-4ec9-a3b4-5c39133ad7b

24 Bilaga B. Verksamhetskoder som inte har inkluderats vid uppskattning av antalet C-anläggningar Tabell 3 visar vilka verksamhetskoder enligt Miljöprövningsförordningen som inte har inkluderats vid beräkning av antalet C-klassade verksamheter i Sverige. Detta eftersom de inte tar emot bygg- och rivningsavfall. Tabell 3. Verksamhetskoder som inte inkluderats vid beräkning av antalet och typer av C-klassade verksamheter Verksamhetskod Verksamhet Beskrivning Fordonsservice och drivmedelshantering Förbehandling, sortering mm Biologisk behandling Rening av avloppsvatten Animaliska biprodukter mm Animaliska biprodukter mm Mellanlagring farligt avfall Fordonsservice och drivmedelshantering Återvinning av avfall av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen Biologisk behandling av icke-farligt avfall om park-och trädgårdsavfall>50 ton/år el.annat >10 ton/år Avloppsreningsanläggning dimensionerad för >200 personekvivalenter om ej är aktuell Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 20 ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3-material enligt förordning (EG) nr 1069/2009 Förbehandling av animaliska biprodukter om ej , el är aktuella Mellanlagring av farligt avfall av uttjänta motordrivna fordon el. om mängden avfall ej uppgår till värden i

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

VÄGLEDNING Utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för avfallsmottagande anläggningar i SMP

VÄGLEDNING Utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för avfallsmottagande anläggningar i SMP VÄGLEDNING Utökad rapportering av bygg- och rivningsavfall för avfallsmottagande anläggningar i SMP Den här vägledningen från Naturvårdsverket ger råd om lämpliga tillvägagångssätt för den enligt föreskrifterna

Läs mer

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål

Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Användning av schaktmassor och annat avfall för anläggningsändamål Att kunna återanvända och återvinna avfall som anläggningsmaterial är positivt ur miljösynpunkt. Det kan röra sig om schaktmassor, en

Läs mer

Bilaga 1. Avfallstransportörer. Ett tillsynsprojekt 2012-2013. Maj 2014. stockholm.se

Bilaga 1. Avfallstransportörer. Ett tillsynsprojekt 2012-2013. Maj 2014. stockholm.se Bilaga 1 Avfallstransportörer Ett tillsynsprojekt 2012-2013 Maj 2014 stockholm.se Maj 2014 Dnr:2012-002439-642 Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Victoria Beckman och Nanna Spett 3 (14) Sammanfattning

Läs mer

Anteckna namnet på den person som fyller i blanketten och hans/hennes telefonnummer och e post adress med tanke på eventuella senare förfrågningar.

Anteckna namnet på den person som fyller i blanketten och hans/hennes telefonnummer och e post adress med tanke på eventuella senare förfrågningar. AVFALLSSTATISTIK 2016 Fyll i blanketten i två exemplar. Det ena exemplaret behåller Ni för eventuell senare kontroll och det andra lämnas in till Ålands statistik och utredningsbyrå, PB 1187, AX 22111

Läs mer

Checklista bygg- och rivningsavfall

Checklista bygg- och rivningsavfall BILAGA 4 Checklista vid inspektion av bygg- och rivningsavfall Checklista bygg- och rivningsavfall A. Allmänna uppgifter Kommun Datum 1. Ärendet avser: Rivning Ombyggnation 2. Fastighetsbeteckning 3. BN:s

Läs mer

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se

Alternativt faxas till 031-61 84 01 eller scannas och skickas via e-post till tekniskt.saljstod@renova.se GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar

Läs mer

Regeringsuppdrag Icke farligt byggnads- och rivningsavfall

Regeringsuppdrag Icke farligt byggnads- och rivningsavfall Regeringsuppdrag Icke farligt byggnads- och rivningsavfall NATURVÅRDSVERKET 3 Förord Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för budgetåret 2014 fått i uppdrag att utreda behov av styrmedel för att nå

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist

Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist 2007-03-26 Transport av avfall över gränserna (import till Sverige) påverkar behovet av dispenser för att deponera brännbart avfall då det är kapacitetsbrist Sammanfattning Miljösamverkan Sverige - projektgrupp

Läs mer

Nyheter i SMP infö r miljö rappörteringen 2016

Nyheter i SMP infö r miljö rappörteringen 2016 1 Nyheter i SMP infö r miljö rappörteringen 2016 Ändringar som berör dig som har en täktverksamhet Ingen utlevererad mängd Under lägg till typ mängduppgift finns nu möjlighet att välja levererat per användningsområde-

Läs mer

Renhållningstaxa 2016

Renhållningstaxa 2016 Taxa Renhållningstaxa 2016 Revidering antagen av kommunfullmäktige 125/2015 att gälla från den 1 januari 2016, att nuvarande taxa, fastställd av kommunfullmäktige 102/2014 upphör att gälla från samma datum.

Läs mer

Process Guide Rensmuddring

Process Guide Rensmuddring COPENHAGEN MALMÖ PORT AB Process Guide Rensmuddring Myndighetsgodkännande i Sveriges Hamnar 2013-07-04 Innehåll 1. Generellt om beslutsordning... 1 2. Rensmuddring... 1 3. Utfyllnad av muddermassor på

Läs mer

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken Anmälan om ändring av verksamhet enligt miljöbalken 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Mellanlagring av avfall, Östra Hamnen, Halmstad Halmstads Energi och Miljö AB 2012-07-11

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning

Naturvårdsverkets rapport Kvalitet hos avfall som förs till förbränning Bilaga 17:6 till kommunstyrelsens protokoll den 5 oktober 2005, 10 PM 2005 RVIII (Dnr 303-1967/2005) Formaterat: Centrerad Formaterat: Teckensnitt:Times New Roman, Fet Naturvårdsverkets rapport Kvalitet

Läs mer

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet.

Frågor kan ställas till tekniskt säljstöd, Renova (031-61 80 00) eller till er tillsynsmyndighet. GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV ASBESTAVFALL TILL DEPONI Denna blankett grundar sig på NFS 2004:10 (Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid

Läs mer

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338

Sluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338 Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar

Läs mer

Askstatistik från energistatistik

Askstatistik från energistatistik SMED Rapport Nr 111 2012 Askstatistik från energistatistik Malin Johansson, SCB Fredrik Kanlén, SCB På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Yttrande över Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden

Yttrande över Arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

RVF Utveckling 2004:12

RVF Utveckling 2004:12 Analys av värdet av hushållens materialåtervinning RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Utveckling 24:12 ISSN 113-492 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 24 Upplaga: 1 ex FÖRORD RVF:s arbetsgrupp för

Läs mer

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips

FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG. Information och praktiska tips FARLIGT AVFALL PÅ FÖRETAG Information och praktiska tips 1 Farligt avfall på företag Den här broschyren vänder sig till dig som hanterar farligt avfall i din verksamhet. Här har vi sammanställt lagar,

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD AVF VFALLSHANTERING hos verksamheter INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANERA RÄTT FRÅN BÖRJAN...SID 1 LAGSTIFTNING...SID 2 SORTERING AV AVFALL...SID 3 HUSHÅLLSAVFALL...SID 4 FARLIGT AVFALL...SID

Läs mer

Farligt avfall - vad gäller?

Farligt avfall - vad gäller? Farligt avfall - vad gäller? Olika avfallsslag inte ska blandas? Du är skyldig att föra anteckningar över mängden avfall som uppkommer i din verksamhet? Tonerkasetter och lysrör räknas som farligt avfall?

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se

Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se SLUTLIG BEDÖMNING Ärendenummer: FO 2007-007 Datum: 2007-03-09 Utredare: Mårten Hyltner Utredning avseende miljösanktionsavgift

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (13)

Konsekvensutredning 1 (13) Konsekvensutredning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anneli Eriksson och Ellinor Öjefelt Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och teknik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning Transportstyrelsens

Läs mer

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.

I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i

Läs mer

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00) Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning

Läs mer

Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod 90.50 B, 90.

Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod 90.50 B, 90. 1(9) Miljöprövningsdelegationen NEMAX Miljöhantering AB Skoftesta Gård 692 93 KUMLA Tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till mellanlagring av avfall vid NEMAX Miljöhantering AB, Lekebergs kommun. Kod

Läs mer

Användningen av arsenik och kreosot minskar till följd av hårdare regler, vilket är bra.

Användningen av arsenik och kreosot minskar till följd av hårdare regler, vilket är bra. 2005-10-13 Utvärdering av Miljösamverkans tillsynskampanj om träskyddsmedel 2005 Inledning Miljösamverkan Västra Götaland har under våren 2005 genomfört en tillsynskampanj med inriktning på träskyddsmedel.

Läs mer

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) 2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive

Läs mer

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer Januari 2010 Reagera Marknadsanalys AB OM UNDERSÖKNINGEN Upplägg Reagera Marknadsanalys har under december 2009 genomfört

Läs mer

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län Ett samverkansprojekt mellan länets 26 kommuner, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms Län. www.miljosamverkanstockholm.se Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan

Läs mer

Övervakning av Utsläpp

Övervakning av Utsläpp Övervakning av Utsläpp 1. Anläggningar 2. Växthusgaser 3. Branscher 4. Undantag 5. Tillståndsplikt 6. Övervakningsmetod och nivåer Lagstiftning och förkortningar Handelsdirektivet: EU-direktiv 2003/87/EG

Läs mer

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning

MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING GOD BEBYGGD MILJÖ- Minskad naturgrusanvändning Uppföljningen är utförd av Emma Sigvardsson under våren 2008, viss redigering av text är därefter gjord av Katarina Wallinder Projektets

Läs mer

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna

Läs mer

Marknadsöversikt utvärdering

Marknadsöversikt utvärdering Rapport 2012:8 2012-05-28 201 Marknadsöversikt utvärdering Med förslag till arbetsgång och finansiering vid framtida uppdatering Ida Sylwan, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kunskapscentrum

Läs mer

Ny verksamhet Befintlig verksamhet Avslutande av verksamhet Annat. byggomiljokontoret@norrkoping.se Bygg- och miljökontoret Miljö- och hälsoskydd

Ny verksamhet Befintlig verksamhet Avslutande av verksamhet Annat. byggomiljokontoret@norrkoping.se Bygg- och miljökontoret Miljö- och hälsoskydd Administrativa uppgifter 1(8) ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET - Enligt 9 kap. 6 i miljöbalken samt 10 i miljöprövningsförordningen (2013:251) Anläggning, namn Organisations- eller personnummer Kund-ID

Läs mer

Uppgiftsskyldighet vid täkt och stenkrossrörelse

Uppgiftsskyldighet vid täkt och stenkrossrörelse RÅD OCH RIKTLINJER 1984:2 Uppgiftsskyldighet vid täkt och stenkrossrörelse - allmänna råd NATURVÅRDSVERKET 1 ISBN 91-7590-215-X ISSN 0347-5506 Ansvarig utgivare Ingvar Bingman, Naturvårdsverkets informationsenhet

Läs mer

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se Stölder och annat svinn i svenska butiker 2013 svenskhandel.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Svinnets omfattning och utveckling... 6 3 Svinnets fördelning... 8 4 Stölder...

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Anmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens

Anmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens BilagaB 2009-12-29 Christer Rosenblad Stadsmiljö 08-508 262 94 christer.rosenblad@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2010-02-08 Anmälan av överklagande av miljöprövningsdelega-tionens

Läs mer

Ändringar i regler om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter

Ändringar i regler om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter 2016-03-01 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Ändringar i regler om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Minnesanteckningar från avfallsnätverksträff

Minnesanteckningar från avfallsnätverksträff Minnesanteckningar från avfallsnätverksträff Den 31 mars 2015 i Kosta Ida Davidsson, Alvesta kommun Susanne Johansson, Alvesta kommun Bertil Bengtsson, Lessebo kommun Linda Bergqvist, Ljungby kommun Alexander

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Miljö & Stadsbyggnad informerar

Miljö & Stadsbyggnad informerar Slutligt omhändertagande av eget avfall med anmälan enligt 38 avfallsförordningen. Upplägg av avfall för anläggningsändamål enligt 21 förordnignen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. ANMÄLNINGSPLIKT

Läs mer

Regelförenkling. Statssekreterare Jöran Hägglund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 23 februari 2007

Regelförenkling. Statssekreterare Jöran Hägglund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 23 februari 2007 Statssekreterare Jöran Hägglund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 23 februari 2007 Regelförenkling Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 13500 små,

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013 Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen KPMG AB 29 januari 2013 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13

Örebro kommun. Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen. KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 Granskning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen KPMG AB 8 december 2014 Antal sidor: 13 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

MÖTESANTECKNINGAR 2015-05-07 Ärendenr: NV-00316-15

MÖTESANTECKNINGAR 2015-05-07 Ärendenr: NV-00316-15 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Forsberg, Elin Tel: 010-698 11 10 elin.forsberg@naturvardsverket.se MÖTESANTECKNINGAR 2015-05-07 Ärendenr: NV-00316-15 NÄRVARANDE Anders Normann, Ikem Inger

Läs mer

Rapport från Läkemedelsverket

Rapport från Läkemedelsverket Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Förstudie, rapport nr 1 Datum: 2010-12-07 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 2

Läs mer

Avfallsanläggningar och avslutade deponier

Avfallsanläggningar och avslutade deponier Bilaga 4 Avfallsanläggningar och avslutade deponier Avfallsplan 2011-2015 för 2010-12-01 SYSAV:s ar (Avfallsanläggningar i hela SYSAV-regionen) Hedeskoga Hedeskoga 3:10 Ystads kommun 90.300 Brännbart industri-

Läs mer

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar

Naturvårdsverkets rapport om nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar MILJÖFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSSTÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-09-05 Handläggare: Susanna Karlsson Telefon: 08-508 288 55 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-09-27 p. 13 Naturvårdsverkets rapport

Läs mer

Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten

Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten SKRIVELSE Utbildningschefsnätverket 2016-04-22 ÄRENDE 7 Konsekvensanalys kring den regiongemensamma elevenkäten Inledning Den här konsekvensanalysen har tagits fram för att synliggöra olika aspekter som

Läs mer

Taxa Information om taxa för hämtning av slam hushållsavfall. avloppsanläggningar

Taxa Information om taxa för hämtning av slam hushållsavfall. avloppsanläggningar Taxa Information om taxa för hämtning av slam hushållsavfall från i Uppsala enskilda kommun avloppsanläggningar Uppsala kommuns taxa för hämtning av hushållsavfall Denna taxa antogs av kommunalfullmäktige

Läs mer

Bygg- och rivningsavfall i Sverige 2012

Bygg- och rivningsavfall i Sverige 2012 Staffan Ågren & Christina Jonsson Samordnare av avfallsstatistiken Enheten för farliga ämnen och avfall Avdelningen för analys och forskning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Bygg-

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Handbok för ansökan. Minor Field Studies stipendier 2015

Handbok för ansökan. Minor Field Studies stipendier 2015 Handbok för ansökan Minor Field Studies stipendier 2015 Förord Välkommen till Minor Field Studies, programmet för insamling av material i fält för examensarbeten. Syftet med denna handbok är att ge dig

Läs mer

Samrådsunderlag, myndigheter. Tidsbegränsat ändringstillstånd för år 2015, RGS 90 Göteborg, Arendal 12:117

Samrådsunderlag, myndigheter. Tidsbegränsat ändringstillstånd för år 2015, RGS 90 Göteborg, Arendal 12:117 RGS 90 Sverige AB 813-139 Samrådsunderlag, myndigheter Tidsbegränsat ändringstillstånd för år 2015, RGS 90 Göteborg, Arendal 12:117 1 Bakgrund 1.1 Ansökan om nytt miljötillstånd RGS 90 Sverige AB (RGS

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag

Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Regeringsbeslut I:11 2014-04-16 M2014/1093/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt

Läs mer

Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter

Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter Till dig som vill göra fältförsök med genetiskt modifierade växter Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade växter i miljön för andra ändamål än att släppa ut dem på marknaden (fältförsök) kräver

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE

BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE EFFEKTIV AVFALLSHANTERING BYGGER PÅ NÄRA SAMARBETE BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL DET FINNS MÅNGA FÖRDELAR MED ATT VARA LOKAL SÅ LÄNGE DU OCKSÅ ÄR GLOBAL SITA Sverige är ett av landets ledande företag

Läs mer

Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015

Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015 PM 2015: RV (Dnr 001-1811/2014) Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att

Läs mer

Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag

Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag 2014-11-10 FI Dnr 14-5565 BESLUTSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Etablering av vissa nyanlända - etableringsuppdraget - genomförandet av 2015-02-20 Verksamhetsår 2014 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: Af-2013/208922 Datum: 2015-02-20

Läs mer

Svedala kommun Granskning avseende momshantering

Svedala kommun Granskning avseende momshantering Svedala kommun Granskning avseende momshantering Juni 2015 Bo-Arne Olsson Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 5 3. Momshantering 7 1.Sammanfattning I detta kapitel återfinns en sammanfattning avseende

Läs mer

BESLUT 1 (6) 4. Ni ska ha tillräcklig kunskap om avfallets innehåll för att kunna välja en lämplig avfallsmottagare i varje enskilt fall.

BESLUT 1 (6) 4. Ni ska ha tillräcklig kunskap om avfallets innehåll för att kunna välja en lämplig avfallsmottagare i varje enskilt fall. BESLUT 1 (6) Datum 2016-01-22 Beteckning 5622-1101-2016 Enheten för miljöskydd Linn Knutmejer 010-223 14 12 Securitas Sverige AB Lindhagensplan 70 10229 Stockholm Tillstånd till transport av farligt avfall

Läs mer

Anmälan, tillstånd och transport av farligt avfall

Anmälan, tillstånd och transport av farligt avfall Sida 1(6) Lagrum Anmälan, tillstånd och transport av farligt avfall I miljöbalkens (1998:808) 15 kapitel konstateras i 5 a den som innehar avfall skall se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Konsekvensutredning 2010-08-30

Konsekvensutredning 2010-08-30 Konsekvensutredning 2010-08-30 Diarienummer 2010-4106 Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om aerosolbehållare 1 Problembeskrivning I vissa av EU:s medlemsstater har det

Läs mer

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Norrtälje kommun

Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Norrtälje kommun 1(10) TJÄNSTEMANNAUTLÅTANDE 2016-04-15 Handläggare: Mattias Andersson Telefon: 0176-713 55 E-post: mattias.andersson@norrtalje.se Dnr: KLML 15-359 Till: Teknik- och klimatnämndens arbetsutskott Insamlingssystem

Läs mer

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9)

TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) TSF 2012-257 Konsekvensutredning 1(9) Konsekvensutredning om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:87) om registreringsbesiktning, mopedbesiktning och lämplighetsbesiktning

Läs mer

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé

Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken. Bild: Kristina Roupé Kapa Lagen! Om varför jämförligt avfall bör lyftas bort från Miljöbalken Bild: Kristina Roupé Återvinningsindustrierna Oktober 2007 Kapa lagen! Enligt Miljöbalken har kommunerna monopol på allt avfall

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Stärk konkurrenskraften med effektiv HRM.

Stärk konkurrenskraften med effektiv HRM. Stärk konkurrenskraften med effektiv HRM. Välkommen till Bluegarden HR-plus. Vad behöver du för att jobba smartare med HR och lön? Arbetar du på en stor offentlig eller privat verksamhet med höga krav

Läs mer