Arbetarhistoria2012:1 [141]

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetarhistoria2012:1 [141]"

Transkript

1 Arbetarhistoria2012:1 [141]

2 ARBETARHISTORIA 2012:1 [141] OMSLAGET: Annicka Baum, 23 år, arbetade på IKEA i Uppsala och blev 1988 LO:s miljonte kvinna. Hon firades på konferensen»kvinnor Anamma» i Borlänge. Foto: Thomas Fahlander 4 10 LEDARE 03 I landet för länge sedan... eller? 04 kristin linderoth: Könspolitik mellan kamp och samförstånd. Kommunals kongressdebatt om kvotering 10 benito peix geldart: Efter Spanien. De svenska spanienfrivilligas hemkomst NYHETER FRÅN ARAB 17 ulf jönson:»svenska partikamraterna behöva visst aldrig skämmas för min skull.» Tyskspråkiga flyktingkvinnor i ARAB:s bestånd PÅ GÅNG 25 maria stanfors & tobias karlsson: Nytt ljus på gamla könsgap 25 Lars Hansson:»Glömda bilfabriker» i Danmark och Sverige 26 fay lundh nilsson & per-olof grönberg: Lärande och kunskapsöverföring genom arbetskraftsmigration RECENSIONER 29 Magnus Nilsson: Uttömmande om modernistisk tankesmedja Johan Svedjedal, Spektrum den svenska drömmen. Tidskrift och förlag i 1930-talets kultur 31 m ats myrstener: Litterär geografi i förändringstid Alexandra Borg, En vildmark av sten. Stockholm i litteraturen NY LITTERATUR 33 Boktips 42 Något om bibliotekets nyförvärv år Bibliografi DOKUMENTET 52 Boxning i klasskampens tjänst

3 LEDARE Försöken att förbättra hushållsarbetarnas villkor är sett från ett historiskt perspektiv väldigt nya. Bilden är från Stormklockan nr I landet för länge, länge sedan eller? före jul hamnade en svensk bloggare i blåsväder. Hennes polska barnflicka hade»rymt» och på bloggen efterlyste hon sin anställda död eller levande på bästa slavägarmanér. Även om barnflickans version aldrig når offentligheten så visar detta utsattheten och de usla arbetsförhållanden som arbetare i privata hushåll konfronteras med i RUT-Sverige. Sedan 2007 finns det i Sverige möjlighet till skattereduktion för så kallade hushållsnära tjänster som skulle skapa en ny marknad, öka sysselsättningen och främja jämställdhet. Frågan om RUT-avdraget har förbättrat arbetsvillkoren inom hushållstjänster har nyligen undersökts i två rapporter av Anna Gavanas. I den första rapporten visar hon att villkoren för arbetare i den informella hushållssektorn i Sverige är under all kritik. Hon visar på exploatering, sexuella trakasserier och otrygghet för framför allt papperslösa som inte har en möjlighet att arbeta inom den vita delen av arbetsmarknaden det är skrämmande läsning. Gavanas pekar på att RUT-avdraget inte har lett till att den svarta delen av hushållstjänstesektorn ersätter den vita utan istället har lett till ökad segmentering av arbetsmarknaden. beskrivningen av arbetsvillkoren som framträder i Gavanas undersökning skiljer sig föga från dem för hushållsarbetare i andra storstäder och visar på stora likheter med hushållsarbetarnas villkor genom historien. Hembiträdeslagstiftningen infördes i Sverige så sent som Vid den tidpunkten fanns det allt färre som ville arbeta i andras hushåll. Arbetsdagen skulle sluta senast klockan 19 men enbart om det inte fanns barn i hushållet som skulle tas om hand. Hembiträdeslagstiftningen vittnar egentligen mera om under vilka förhållanden hembiträdena hade jobbat under tidigare, lagstiftningen var snarare en anpassning till praktiken. I slutet av 1940-talet exporterades den svenska hembiträdeslagstiftningen till USA som en radikal förebild vid en tidpunkt då den betraktades som urvattnad i Sverige. Att den svenska lagen kunde gå på export visar på att förutsättningarna sannolikt inte har skilt sig åt särskilt mycket och inte heller det var något nytt vid det tillfället. När tjänarinnorna organiserade sig i Sverige i början av 1900-talet gav de ut en egen tidskrift, Tjänarinnebladet. Första numret var fullt av rapporter från liknande organisationer i andra länder. Trots att många hushållsarbetare har bott hos sina arbetsgivare, trots svåra arbetstider och bristen på fritid, har dessa grupper organiserat sig med hjälp av kontakter inte bara utanför det egna hushållet utan också i världen. Anledningen till detta är givetvis också det faktum att många som arbetar i privata hushåll har en migrationsbakgrund, då som nu. hushållsarbetare har varit en grupp som har varit och fortfarande är kvinnodominerad. De har ansetts vara svåra att organisera och det dröjde länge innan deras arbetsvillkor reglerades det minsta. Här finns det också en paradox, de kvinnor som kämpade för kvinnors förbättrade villkor inom arbetarrörelsen har ofta varit beroende av hushållstjänster för att kunna leva för politiken, de har varit arbetsgivare åt de kvinnor de samtidigt skulle kämpa för. Historiskt sett har många hembiträden gått i spetsen för kvinnorna inom arbetarrörelsen, Minna Sillanpää, Finlands första kvinnliga minister var en av dem, tyska Emma Ihrer var en annan. När ILO under 2011 diskuterade konventionen»decent work for domestic workers» var salen fylld med människor som arbetade inom hushållssektorn. Hushållsarbete i andras hem har funnits väldigt länge, frivilligt och avlönat men också i form av tvångsarbete, till exempel som slaveri. Försöken att förbättra arbetsvillkoren är i detta långa perspektivväldigt nya och tyder på att det återstår mycket att göra. Arbetarhistoria 2012:1 3

4 Könspolitik mellan kamp och samförstånd. Kommunals kongressdebatt om kvotering 1 Varför får vissa förslag aldrig genomslag? I artikeln analyserar författaren denna fråga utifrån debatten om könskvotering inom Svenska kommunalarbetareförbundet under och 1990-talen AV KRISTIN LINDEROTH med anledning av Kommunals hundraårsjubileum 2010 kunde man i medlemstidningen Kommunalarbetaren under rubriken»kvinnorna har tagit över efter 100 år» läsa en berättelse om framgång, där kvinnliga kommunalare gått från att vara kaffekokerskor och kuttersmycken till att ha tagit över organisationen. Trots att välfärdsstatens utbyggnad medfört att medlemskåren sedan 1955 utgjorts av en ökande majoritet kvinnor som sedan 1980 legat på omkring 80 procent 2 har förbundet in på 2000-talet brottats med att kvinnors representation i beslutande organ och i ombudsmannakåren inte speglat detta. Inte förrän jubileumsåret 2010 motsvarade kvinnors andel i förbundsstyrelsen (85 procent) i princip deras andel av medlemskåren. 3 Ombudsmannakåren bestod samma år av 53 procent kvinnor och 47 procent män. 4 Kvinnors deltagande och representation har varit ett centralt och återkommande problem i Kommunals könspolitiska 5 diskussioner och har bland annat kommit till uttryck i frågor om medlemskap, utbildning, barnpassning och kvotering. I den här artikeln fokuserar jag på kvotering, ett krav som gav upphov till het debatt på förbundskongresserna 1988, 1993 och och som präglades av ett icke-genomförande. Feministiska forskare har visat att den offentliga berättelsen om den svenska jämställdhetspolitiken starkt betonar framgång, där frågan om vilka förändringar som motarbetats eller uteblivit utelämnas. 7 Det som döljs i denna berättelse är att vissa könsrelaterade normer är segare än andra. Vi måste således våga uppmärksamma både stabilitet och förändring närvi studerar könsrelationer. 8 Denna kritik ligger i linje med historikern Åsa Linderborgs varning för en historieskrivning där»[n]uet framstår både som en logisk och naturlig konsekvens av det som varit, [och] alternativa handlingsstrategier i det förflutna förringas eller förtigs». 9 Att undersöka debatten kring ett könspolitiskt krav som inte blivit verklighet och därmed synliggöra sådana alternativa handlingsstrategier är ett sätt att förstå könspolitikens villkor i det specifika sammanhanget. I samband med Kommunals hundraårsjubileum fick historikerna Ylva Waldemarson och Lars Ekdahl av förbundet uppdraget att skriva jubileumshistorik. 10 Waldemarson beskriver debatterna om kvinnors deltagande och representation som Buss 55 fick i januari 1958 kvinnliga busschaufförer. Redan i mitten av 1950-talet var Kommunals kvinnliga medlemmar i majoritet vilket inte avspeglade sig i förbundets beslutande organ eller i ombudsmannakåren. Foto ej angiven en del i Kommunals allmänna svårigheter att hålla ihop förbundet på grund av många olika inbördes intressen. 11 Jag väljer istället att fokusera specifikt på debatten om kvotering som en arena där man kan utläsa villkor för könspolitik i förbundet. Jag är inspirerad av statsvetaren Maud Eduards teori om hur den samförståndsinriktade jämställdhetsideologin, vilken är hegemonisk i förhållande till andra könspolitiska perspektiv, 12 påverkar kvinnors möjlighet att agera politiskt. 13 Eduards menar att innebörden i jämställdhetsideologin är att»[ ] en god demokrati karaktäriseras av könskomplementaritet och samarbete mellan män och kvinnor [ ]» och att kön, förstått som en maktrelation, görs till en dålig och främmande princip som hotar den demokratiska ordningen. 14 Kön får således inte komma till uttryck som en grundläggande makt- och intressekonflikt i samhället. 15 Kvoteringskravet i sin kontext Yrkande om kvotering dök upp på en Kommunalkongress första gången 1988, i en tid då frågor om kvinnors representa- 4 Arbetarhistoria 2012:1

5 Från kaffekokerska och kuttersmycke till fullvärdig medlem. Foto: John Wahlbärj Arbetarhistoria 2012:1 5

6 tion var på väg att ges allt större betydelse i den svenska politiska debatten i stort såväl som inom arbetarrörelsen. Detta kom till uttryck bland annat genom nätverket Stödstrumporna som lanserades 1992 och utredningen Varannan Damernas Utredningen innehöll förslag om könskvotering men ledde bara till allmänna politiska målsättningar. 17 Statsvetaren Katharina Tollin menar att utmärkande för perioden var att jämställdhet skulleväxa fram successivt genom en allmän integrering på alla områden, frikopplad från konkreta reformer. Ett ökat fokus på makt kopplat till kön, snarare än klass, slog igenom, samtidigt som det önskade politiska förloppet paradoxalt nog var utan intressemotsättningar och konflikter. 18 När kravet på kvotering väcktes på kongressen 1988 avvisades det av överstyrelsen som ville ge organisationen en chans till och frågan sköts på framtiden. 19 Kravet återkom i flera motioner 1993 och styrelsen föreslog då att man istället för kvotering skulle anta ett allmänt jämställdhetsprogram på nästkommande kongress, vilket blev kongressens beslut. 20 I jämställdhetsprogrammet som behandlades 1994 yrkade styrelsen för första gången på ett mätbart mål för kvinnors representation. Kvotering skulle införas vid 1997 års kongress om inte minst fyrtio procent av förtroendeuppdragen på alla nivåer innehades av kvinnor. 21 Efter en lång och hård debatt vann kritikerna återigen majoritet, trots att styrelsen nu svängt och var på den förespråkande sidan. 22 Punkt sattes därmed för Kommunals kvoteringsdebatt. Utlyftande praktiker, retoriska strategier och samförstånd Orsakerna till den låga kvinnorepresentationen förklarades i debatten dels med kvinnors hemarbete och kortare arbetslivserfarenhet, 23 dels med att kvinnorvar osäkra och främmande inför de fackliga arbetsformerna 24 och dels med tradition. I en rapport till kongressen 1993 frågade man sig»[ ] om männens relativt sett stora andel av förtroendeuppdragen kan sammanhänga med att man tidigare utgjort en större andel av medlemskåren. Så sent som 1960 var 43 procent av medlemmarna män.» 25 Att man 1993 förklarade den låga kvinnorepresentationen med att män nästan varit i majoritet under talet visar på styrkan hos traditionen som förklaring till kvinnors underordning, något som också påvisats som återkommande i andra delar av arbetarrörelsen av Johan Rydstedt och Ann-Sofie Hermansson. 26 Att orsakerna bakom den låga kvinnorepresentationen även förklarades med situationen i hemmet eller på arbetsmarknaden är inte heller unikt för Kommunal. Statsvetaren Kristina Lindholm, som studerat SSU:s kvoteringsdebatt, benämner ett sådant angreppssätt utlyftande praktiker, där problemen med kvinnorepresentationen hela tiden placeras någon annanstans än inom den egna organisationen. 27 Genomgående i debatten är styrelsens önskan om att skjuta upp hanteringen av problemet vädjade man till kongressen om»[ ] ännu en chans att förbättra kvinnorepresentationen utan tvingande bestämmelser» 28 och 1993 om att kongressen skulle ge»[ ] organisationen en chans till, och att man under den kommande perioden verkar med krafttag för att beslutande organ sammansätts så att de speglar medlemsstrukturen» föreslog man att skjuta upp frågan till 1997, om än för första gången med ett mätbart mål som utgångspunkt. SSU har framförallt använt sig av retoriska strategier för att öka kvinnors representation, det vill säga att i allmänna termer verka och tala för detta, 30 vilket även kan ses i Kom- I mitten Lillemor Arvidsson på LO:s kongress Hon var ordförande i Kommunal och ledamot i Socialdemokraternas partistyrelse Foto: John Wahlbärj 6 Arbetarhistoria 2012:1

7 munals allmänna uppmaningar om»krafttag», samt i att kravet på kvotering omvandlades till framtagandet av ett allmänt jämställdhetsprogram. Det allmänna verkandet för jämställdhet ligger också i linje med hur Tollin beskrivit det politiska jämställdhetslandskapet i stort under perioden. 31 LillemorArvidsson, andre vice förbundsordförande, påpekade i debatten att kvotering i förlängningen även kunde komma att gälla män, om de skulle bli det underrepresenterade könet. 32 Detta tolkar jag som ett försök till legitimering, där man ville understryka att hela organisationen, inte bara kvinnorna, skulle komma att tjäna på en sådan bestämmelse. Att det är ett av få tillfällen i debatten där män som grupp markeras ligger i linje med vad Eduards respektive Rydstedt visat om att män som grupp sällan benämns som politisk kategori eller överordnat kollektiv, utan i huvudsak förekommer i debatten när man vill understryka att alla tjänar på jämställdhet. 33 Att kvoteringskravet var kontroversiellt och behövde legitimeras råder det ingen tvekan om. Den återkommande vädjan om en chans till vittnar om det, liksom styrelsens upprepade påpekanden om att kvotering vore ett misslyckande för en demokratisk organisation som Kommunal beskrev man det som»[ ] ett fattigdomsbevis för en demokratisk organisation som vår att behöva ta till kvotering» 34 och 1993 underströk man att kvotering inte borde behövas i Kommunal. 35 Det framstår nästan som vore kvotering ett större misslyckande för förbundet än den låga kvinnorepresentationen i sig. Eduards menar att trevanligt förekommande argument mot könskvotering är att jämställdhet ska nås med könsneutrala åtgärder, utan kollision med andra demokratiska principer, samt på frivillig väg utan tvång. 36 Lindholm har visat att även kvoteringsmotståndarna i SSU talade om kvotering som en konstlad form av demokrati som man till varje pris ville undvika. 37 Hur kan man då förklara dessa utlyftande praktiker, retoriska strategier och den ovilja som omgärdade kvoteringskravet och medförde att det sköts på framtiden föratt sedan begravas? Svaret finns i den omfördelning av makt från män till kvinnor som kvotering skulle innebära. Tilltron till jämställdheten som framgångssaga oberoende av konkreta reformer som finns i de upprepadevädjandena om en chans till är starkt kopplad till synen på jämställdhet som ett samförståndsprojekt där intressemotsättningar inte får artikuleras. Istället ska den snedfördelning av makt som är skapad av traditionen vittra bort av sig själv. Denna tolkning stärks av att även de som motionerade om kvotering 1988 menade att det skulle ta tid att nå rättvis representation och att»[i]ngen man som idag har en post ska [...] behöva lämna sitt uppdrag» 38 samt av de röster i debatten som talade om att själva ordet kvotering fick det att krypa i kroppen och det var liktydigt med [ ] en mur mellan killaroch tjejeri Kommunal». 39 Vid ett tillfälle talade ett ombud rakt ut om att han var rädd att de unga killarna skulle tvingas lämna plats åt kvinnorna. 40 Samtidigt kan man i debatten också skönja en mer konfrontativ inställning som utmanar samförståndsandan, som till exempel när styrelsen 1994 fastslog:»låt oss utgå från att vi lyckas denna gång. Men det innebäratt män måste flytta på sig till förmån för kvinnor», 41 eller när ett ombud tröttnat på argumenten om nödvändigheten i att gå efter meriter 42 och påpekade att»[d]et finns en form av kvotering som jag har speciellt svårt för, och det är den inkvotering av män som vi i alla år har ägnat oss åt. Fast då kallar man det att man väljer efter kompetensen förstås.» 43 Att kvinnors anspråk på makt och representation i den egna rörelsen varit mer kontroversiella än krav som gällt kvinnors villkor i det»det finns en form av kvotering som jag har speciellt svårt för, och det är den inkvotering av män som vi i alla år har ägnat oss åt. Fast då kallar man det att man väljer efter kompetensen förstås», sade ett ombud på Kommunals kongress Bilden: Göran Persson träffar representanter för LO-förbund inför valrörelsen. Foto Öiwind Berggren Arbetarhistoria 2012:1 7

8 omgivande samhället, samt att kvinnors medverkan i politiken villkorats med att kvinnors intressen inte öppet ställts mot mäns intressen har även visats av bland andra Hermansson och historikern Gunnel Karlsson försökte styrelsen avdramatisera kvoteringsfrågan genom att jämföra kön med annan representativitet:»vi kvoterar i vår organisation väderstreck [ ]. Vi kvoterar yrkesgrupper. Vi kvoterar när vi säger att den och den ska ha en representant. Egentligen borde det inte vara värre att kvotera kön.» 45 Trots ansatsen att neutralisera könskvotering visar det lilla ordet»egentligen» att det ändå var fråga om något annat än representation från olika landsdelar. Här menar jag att Waldemarson underskattar det specifika i debatten om just kvinnors representation, som hon förstår som en del i den större frågan om Kommunals svårigheter att i allmänhet balansera krav från olika medlemsgrupper. 46 Som Eduards har påpekat är kvinnor inte vilket kollektiv som helst. Förväntningarna om harmoni mellan könen är betydligt större än när det gäller andra grupper, till exempel gamla och unga eller svenskar och invandrare. 47 Att resultatet av Kommunals kvoteringsdebatt inte blev kvotering utan att ett jämställdhetsprogram visar även detta på den oerhörda sprängkraft frågan hade, då kravet på kvotering ensamt kunde driva fram ett helt program för jämställdhet i en organisation som tidigare inte haft något sådant. Könspolitikens villkor De könspolitiska villkor som omgärdar Kommunals kvoteringsdebatt utmärks av en stark koppling till jämställdhetsideologins betoning av framgång och samförstånd. Möjligheten att bedriva könspolitik som konkret syftar till att utjämna maktskillnader mellan kvinnor och män begränsas av en rädsla för att artikulera en konflikt mellan könen. Detta innebär att det återkommande kravet på kvotering i den egna organisationen aldrig tillåts bli verklighet, då det utmanar en av könspolitikens segare strukturer. Samtidigt ifrågasätts dessa ramar kontinuerligt, då kravet manifesterar uppfattningen om att omfördelning av makt från män till kvinnor vore inte bara eftersträvansvärt utan också en reell möjlighet. Därigenom befinner sig Kommunals kvoteringsdebatt mellan kamp och samförstånd. Mina resultat sammanfaller i stort med den tidigare forskning som beskrivit en ovilja mot att se kön som en politisk relation, och ett motstånd mot organisering kring kön inom arbe- NOTER KÖNSPOLITIK MELLAN KAMP OCH SAMFÖRSTÅND 1 Artikeln är en utveckling av min masteruppsats»mellan kamp och samförstånd den könspolitiska debatten i Svenska Kommunalarbetareförbundet », framlagd vid Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet VT Ylva Waldemarson, Mellan individ och kollektiv: Kommunal , Stockholm 2010, s Waldemarson 2010, s 36. 4»Kvinnorna har tagit över efter 100 år». Hämtat från Hämtat 18 januari I likhet med Kristina Lindholm, SSU och könspolitikens gränser , Linköping 2008, s 16 använder jag begreppet könspolitik, då jämställdhet är ett modernt begrepp som inte nödvändigtvis kan appliceras på historiska förhållanden. Jämställdhet är ett av flera möjliga könspolitiska förhållningssätt. I likhet med Lindholm förstår jag könspolitik helt enkelt som de politiska förhållandena mellan könen. Ett könspolitiskt krav blir i Kommunals fall ett krav som innefattar målsättningar om minskad ojämlikhet på grund av kön. 6 När överstyrelsen avskaffades 1993 bestämde man sig för att ha årliga kongresser, därav kongresser både 1993 och Maud Eduards, Förbjuden handling: om kvinnors organisering och feministisk teori, Malmö 2002, s ; Katharina Tollin, Sida vid sida: en studie av jämställdhetspolitikens genealogi , Stockholm 2011, s Eduards 2002, s Åsa Linderborg, Socialdemokraterna skriver historia: historieskrivning som ideologisk maktresurs , Stockholm, [2001] 2002, s Lars Ekdahl, Välfärdssamhällets spegel. Kommunal , Stockholm 2010; Waldemarson Waldemarson Paulina de los Reyes & Diana Mulinari, Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, Malmö 2005, s Eduards Eduards 2002, s Eduards 2002, s Lindholm 2008, s 163; Tollin 2011, s Tollin 2011, s Tollin Behandling av motion Q:3, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetareför bundets 17:e ordinarie kongress 1988, s Behandling av motionerna M:1-M:4, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetarförbundets 18:e ordinarie kongress, 1993, s Jämställdhet. Vår framtid. Kommunals handlingsprogram för jämställdhet. Svenska Kommunalarbetareförbundets 19:e ordinarie kongress, 1994, s Behandling av jämställdhetsprogram och motion M:1, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetareförbundets 19:e ordinarie kongress, 1994, s Av var och en Handlingsprogram för 90-talet om demokrati, organisation och verksamhet i förbundet. Svenska kommunalarbetarförbundets 17:e ordinarie kongress, 1988, s 73; Jämställdhet 1994, s Jämställdhet 1994, s Kvinnorna i Kommunal. En rapport om kvinnorepresentationen. Svenska kommunalarbetareförbundets 18:e ordinarie kongress, 1993, s Johan Rydstedt, Nya förhållningssätt i den fackliga jämställdhetspolitiken? En studie av LO:s Klass och kön-serie , examensarbete för kandidatexamen, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, VT 2005; Ann-Sofie Hermansson, Arbetarrörelsen och feminismen, Samtal om rättvisa, Stockholm Lindholm Utlåtande över motion Q:3, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetareförbundets 17:e ordinarie kongress, 1988, s Utlåtande över motionerna M:1-M:4, 8 Arbetarhistoria 2012:1

9 tarrörelsen. Könspolitiska strävanden har byggt på att en intressemotsättning mellan könen inte fått artikuleras och kontroversiella könspolitiska frågor har på olika sätt placerats utanför arbetarrörelsens organisationer. Det som utmärker Kommunal i relation till andra rörelseorganisationer är förbundets stora kvinnomajoritet. Vid en första anblick skulle man kunna tro att denna kvinnomajoritet i sig skulle medföra en rättvis fördelning av makt och uppdrag i förbundet, vilket också kommit till uttryck i förbundets egen självförståelse när styrelsen påpekat att kvotering inte borde behövas i Kommunal. Min undersökning visar dock att så intevarit fallet. Med utgångspunkt i Eduards teori om att kvinnor som agerar som kollektiv blir ett hot mot den rådande könsordningen kan man tänka sig att Kommunals stora kvinnodominans och förbundets fokus på att förbättra villkoren för arbetarkvinnor redan utgör ett så stort avsteg från en»normal» ordning att det därför skulle bli för utmanande att också tillämpa kvotering. Att Kommunal inte valt att kalla sig ett feministiskt förbund, trots att andra delar av arbetarrörelsen under senare halvan av 1990-talet fattat sådana kongressbeslut, 48 skulle kunna stärka denna hypotes. En förklaring till oviljan mot att se kön som en politisk relation i arbetarrörelsen, som återkommer i tidigare forskning, är att detta hotat vad som formulerats som ett gemensamt klassintresse. 49 Waldemarson menar att»klass mötte kön» när Kommunal skulle förhålla sig till kvinnors krav på representation. 50 Jag har dock i mitt material inte kunnat se att en klassgemenskap använts som ett argument mot kvotering, snarare har klassretoriken varit frånvarande i debatten. Jag har på annat håll visat att klasskampsretorik förekommit i debatten om ett annat könspolitiskt krav i Kommunal, det på arbetstidsförkortning, från de ombud som förespråkat en sådan reform. I arbetstidsdebatten har klassanalysen alltså snarare förstärkt ett könspolitiskt krav, medan klasstrukturer, manifesterade i samförståndsanda och ekonomiskt ansvar, satt gränserna för förbundets ställningstagande i arbetstidsfrågan. 51 Jag har inte heller kunnat se att socialism och jämlikhet mellan könen skulle ha konstruerats i motsats till varandra i Kommunals debatt, på det sätt som tidigare forskning har hävdat skulle ha skett systematiskt i andra delar av arbetarrörelsen. 52 När Kommunals förbundsledning 1993, parallellt med kvoteringsdebatten, ville stryka ordet socialism i målsättningsparagrafen och istället skriva in jämställdhet betonade flera ombud vikten av att ha med båda målsättningarna, vilket också blev beslutet. 53 Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetarförbundets 18:e ordinarie kongress, 1993, s Lindholm 2008, s Tollin Behandling av motion Q:3 1988, s Eduards 2002; Rydstedt 2005, s Utlåtande över motion Q:3 1988, s Utlåtande över motionerna M:1-M:4 1993, s Eduards 2002, s Lindholm 2008, s Motion Q:3, sekt 16, avd. 1 Stockholm, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetareförbundets 17:e ordinarie kongress, 1988, s Behandling av jämställdhetsprogram och motion M:1 1994, s Behandling av jämställdhetsprogram och motion M:1 1994, s Jämställdhet 1994, s Behandling av jämställdhetsprogram och motion M:1 1994, s Behandling av jämställdhetsprogram och motion M:1 1994, s Hermansson 1993, s 41 42; Gunnel Karlsson, Från broderskap till systerskap: det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP, Lund 1996, s Behandling av jämställdhetsprogram, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetareförbundets 19:e ordinarie kongress, 1994, s Waldemarson Eduards 2002, s Lindholm 2008, s Se t.ex. Yvonne Hirdman, Med kluven tunga: LO och genusordningen, Atlas 1998; Karlsson 1996; Ylva Waldemarson, Kvinnor och klass en paradoxal skapelseberättelse: LO:s kvinnoråd och makten att benämna , Stockholms universitet, Historiska institutionen 2000; Hermansson 1993; Rydstedt Waldemarson 2010, s Linderoth Se t.ex. Hermansson 1993; Hirdman 1998; Karlsson 1996; Lindholm Behandling av motionerna A:3 A:5, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetarförbundets 18:e ordinarie kongress 1993, s ABSTRACT BETWEEN STRUGGLE AND AGREEMENT Until the beginning of the 21st century women were under-represented in the Swedish Municipal Workers' Union (Kommunal), even though they formed a majority of eligible employees since th 1950s. Demands for affirmative action were intended to address this problem. Affirmative action was discussed at Kommunal s congresses between 1988 and 1994 but was never realized. In the debate women s lack of representation was attributed to tradition, and thus to factors external to the organization. The solutions presented are rhetorical, such as a general emphasis on the importance of equal representation. The faith in gender equality as a success story independent of concrete reforms is connected to an emphasis on consensus between men and women, characteristic of Swedish gender equality ideology. Conflicts of interests are not to be articulated. Instead, the unequal distribution of power is expected to wither away by itself. The demand for affirmative action challenges this ideology, by proposing an immediate redistribution of power. A possible reason for the sensitivity to the demand could be that as an organization of which 80 percent were women, Kommunal was in any case seen to be a deviation from what is perceived to be the normal order of things. To adopt affirmative action would thus have been too controversial. KRISTIN LINDEROTH är verksam vid Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet. Arbetarhistoria 2012:1 9

10 Efter Spanien. De svenska spanienfrivilligas hemkomst * Över 500 svenskar deltog i de Internationella brigadernas kamp under spanska inbördeskriget. Till skillnad från de flesta frivilliga från andra länder, hade de svenska frivillliga stöd när de återvände hem, men de blev också övervakade av säkerhetspolisen. Författaren analyserar situationen efter hemkomsten till Sverige. AV BENITO PEIX GELDART de drygt 500 svenska Spanienkämparnas bidrag till den spanska Republikens krigsinsats och därmed till den internationella antifascistiska kampen har länge uppmärksammats i svensk historisk forskning. 1 I Spanien har det däremot skrivits förvånansvärt litet om ämnet. En artikel i en militärtidskrift är nästan det enda som finns. 2 I denna artikel vill jag belysa Spanienkämparnas hemkomst efter avslutat uppdrag i Spanien: dels ligger fokus på hur de mottogs i Sverige av myndigheter och folk, dels på deras insatser i den antifascistiska kampen under de åren som följde. Några var nämligen aktiva i sammanhanget, inte minst genom direkt deltagande i andra världskriget. Några grundläggande fakta Antalet svenska Spanienfrivilliga beräknas idag till cirka 530 till 540, flertalet av dem medlemmar i kommunistiska partier 10 Arbetarhistoria 2012:1

11 Spanienfrivilliga återvänder till Sverige 7 december Från vänster: Okänd, Bengt Segersson, Sten Uden, Henning Lindgren, Herbert Blom, okänd, Sven Wernström, Arne Larsson, okänd, Sören Gustavsson, två okända, C.G. Hjärpe, okänd. Foto ej angiven och organisationer. 3 De hittills publicerade namnlistorna innehåller dock endast 501 namn, 4 och en norsk publikation anger deras antal till Av dem fanns det några som kämpade i anarkosyndikalistiska enheter eller partisangrupper. 6 Utöver de drygt 150 kommunister från Bertil Lundviks listor, fanns det minst 8 medlemmar i Socialistiska partiet och minst 10 syndikalister från SAC. Antalet socialdemokrater är ovisst, endast 7 känner man till med säkerhet. 7 Det fanns också frivilliga som inte var politiskt organiserade och till och med en och annan borgare och adelsman, även om över 95 procent tillhörde arbetarklassen. Medelåldern var 28 år. 8 Geografiskt sett kom de från hela landet, fast två femtedelar var bördiga i antingen Stockholm eller Göteborg. Enligt beräkningar dog cirka en tredjedel i strid eller i de spanska rebellernas fängelser. Minst fyra frivilliga var kommissarier inom Internationella brigaden, sex uppnådde graden som kompanichefer, två blev tillförordnade bataljonchefer och minst 19 kämpade som gerillakrigare eller partisaner i de sovjetorganiserade enheter som på ryska kallades spetsnaz. En av dem, Per Eriksson, var instruktör för Internationella brigaden och skyddsvakt åt flera kända personer, exempelvis åt G. M. Shtern, högre sovjetisk militärrådgivare i Spanska Republiken , samt åt den kända spanska kommunistiska ledaren Dolores Ibárruri sommaren En annan, Sven Brännström, nämnde kort före Arbetarhistoria 2012:1 11

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER

NAZISMENS KVINNOSYN ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE - A. HITLER NAZISMENS KVINNOSYN "ETT FRUNTIMMER SOM BLANDAR SIG I POLITISKA SAKER ÄR EN STYGGELSE" - A. HITLER NAZISTERNA VILLE HA EN EXTREM RENODLING AV KÖNSROLLERNA, DÄR SAMHÄLLET, SLAGFÄLTET OCH VÄRLDEN =MANNEN

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014 KONGRESSBLADET 14 juni 2014 Vi är alla Seko-iter idag sa Karl-Petter Thorwaldsson och fick rungande applåder. LO-ordföranden syftade givetvis på den pågående Sekostrejken mot otrygga anställningar. Nej

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet

Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv. Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Kvinnor på ledande positioner i svenskt näringsliv Women on the Board, 20 maj 2010. Anita Göransson, Linköpings universitet Vad är jämställdhet? Minst 40 % av vardera könet skall finnas på en viss position.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek flyttar från Upplandsgatan under året vilket innebär stora förändringar i vår forskarservice

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek flyttar från Upplandsgatan under året vilket innebär stora förändringar i vår forskarservice INFORMERAR 2012:1 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek flyttar från Upplandsgatan under året vilket innebär stora förändringar i vår forskarservice Från och med 7 februari har vi öppet efter tidsbokning

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm.

11 februari är IKFF medarrangör av workshopen EU, Civilian Crisis Management and the role of civil society på Försvarshögskolan i Stockholm. Hej IKFF: are! Ett nytt år är här och fredsarbetet går vidare. Med tanke på den katastrofala början på året (våra tankar går naturligtvis till alla civila offer för krig i världen bl a i Gaza och på Sri

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna

EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING. SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING SAC Syndikalisterna EN FRI KÄMPANDE FACKFÖRENING Under senare år har en drastisk ekonomisk omfördelning skett i samhället, från de sämst ställda till de som redan lever i

Läs mer

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Tobias Karlsson Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet tobias.karlsson@ekh.lu.se Tfn: 046-222

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

MR 4 TILL MÄNSKLIGHETENS FÖRSVAR WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9 Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Den politiska läroboken

Den politiska läroboken Den politiska läroboken Bilden av USA och Sovjetunionen i norska, s finländska läroböcker under Kalla kri Summary: Political textbooks: The depiction of the USA and the Soviet Ur Norwegian, Swedish, and

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition

UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition UTSTÄLLNINGSKATALOG Kvinnorna och arbetarrörelsen - utställning i ARAB:s forskarexpedition Ur ARAB:s vykortssamling ARAB har många gånger medverkat till att lyfta fram kvinnorna i arkivet/biblioteket i

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF

Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Sveriges Folkskollärarinneförbund SF Författare: Sofia Persson I nästan sextio år (1906-1963) hade folkskollärarinnorna en egen organisation som arbetade för jämställda villkor i läraryrket. Förbundet

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Einar Adamson, de svenska arbetaresperantisternas förste ordförande

Einar Adamson, de svenska arbetaresperantisternas förste ordförande Det internationella språket Esperanto skapades av dr Zamenhof 1887 och till en början sökte tillskyndarna förhålla sig politiskt neutrala. I takt med att klasskampen skärptes bildade arbetare runt omkring

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

Över tiotusen svenskar blev under 1900-talet

Över tiotusen svenskar blev under 1900-talet DEL 5 VIETNAMKRIGET Svenska frivilliga till Vietnam av lars gyllenhaal, militärhistorisk författare Över tiotusen svenskar blev under 1900-talet frivilliga för Finland. I storlek kommer därefter frivilligrörelsen

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Gö te bor gs l:ak/vp I ~ 402 31 Göteborg. Till Samtliga organis ationer. e nligt b ifogad sändli sta

Gö te bor gs l:ak/vp I ~ 402 31 Göteborg. Till Samtliga organis ationer. e nligt b ifogad sändli sta t/.] Gö te bor gs l:ak/vp I ~ Box 70 1 2 402 31 Göteborg Till Samtliga organis ationer e nligt b ifogad sändli sta Inbjudan t ill möte för enhetsmanifestation på 1 Maj Bifogat översänder v i ett förslag

Läs mer

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum

Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Efter Förintelsen nytt hopp för judisk framtid i Baltikum Östersjöjudiskt Forum en organisation som hjälper och stöder judar i de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och ger dem en bättre tillvaro.

Läs mer

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, genomför årligen en kommunundersökning angående sommarjobb och feriepraktik för ungdomar. Undersökningen går ut till samtliga av Sveriges kommuner

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE

Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Stadgar, Pohjola Norden r.f. 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Pohjola Norden r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess verksamhet omspänner hela landet. Föreningen benämns

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Regionråd 2016 TID & PLATS MOTIONER NOMINERINGAR HANDLINGAR. 19 oktober 2015, version 1

Regionråd 2016 TID & PLATS MOTIONER NOMINERINGAR HANDLINGAR. 19 oktober 2015, version 1 Regionråd 2016 TID & PLATS MOTIONER NOMINERINGAR HANDLINGAR 19 oktober 2015, version 1 Innehåll Praktisk information...3 Inför regionrådet så här går det till... 4-5 Val av regionstyrelse...6 Val av ombud

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter.

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. DAGORDNING STYR ELSEMÖTE. 2000/02/21 Möte nr, 2 I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. a. Flytt av Kontoret till Skandiahamnen b. Blixtens agerande ang. Timo

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer