Hur många öl kan jag dricka innan jag sätter mig bakom ratten?

Transkript

1 Hur många öl kan jag dricka innan jag sätter mig bakom ratten? En jämförande analys mellan tre transportföretags alkoholpolicy av Anna Nordin C-uppsats nr 2006:22 Handledare: Guadalupe Francia C-UPPSATSER FRÅN PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Box 2109, Uppsala

2 Förord Den här uppsatsen har varit en process, en process som ibland har stått still och ibland gått väldigt bra. Den har utvecklat mig och gett mig ett vidare perspektiv inom flera områden och även om den tagit både tid och kraft så är jag glad över varje timme som jag lagt ner på den. Jag vill passa på att tacka min handledare, Guadalupe Francia, som med stor kunskap och många bra synpunkter hjälpt mig att vidareutveckla min uppsats. Jag vill även tacka Susanna Edler som gett mig tips och idéer som varit till stor hjälp. Anna Nordin Stockholm, december, 2006

3 Sammanfattning Hur mycket kan jag dricka innan jag sätter mig bakom ratten i en bil? Ett glas vin, två öl, en flaska whiskey? I dagspressen idag är det inte helt ovanligt att vi läser om en förare som, i tjänsten eller privat, kört med alkohol i kroppen. Ibland så är alla inblandade oskadade men allt för ofta blir utgången av olyckan så mycket värre. Inom transportbranschen är det av stor betydelse att köra så säkert som möjligt och att då vara påverkad av alkohol kan få en förödande betydelse för både individ och företag. För att företagen ska kunna motarbeta och hjälpa en anställd som kommer påverkad av alkohol till arbetet måste de ha en väl fungerande policy och även vara medvetna om hur de ska använda den om problem uppstår. Jag har i min uppsats valt att jämföra hur företagens policy ser ut och hur de använder sig av den i det dagliga arbetet. Jag har studerat tre olika företag som jobbar med olika delar av transport för att se om det finns några nyanser mellan deras sätt att utforma och förankra policyn. Genom att använda mig av tidigare litteratur och forskning har jag med hjälp semistrukturerade intervjuer och innehållsanalyser använt mig av mina två frågeställningar för att ta reda på hur företagen gör eller har gjort i tidigare fall. Jag har valt att främst fokusera på hur företagen jobbar med sin policy och inte hur individen ser på den, eftersom det till viss del kan vara lite känsligt. Informanterna och deras företag har i min uppsats fått ta en medveten stor roll eftersom analysen till stor del bygger på den information som jag fått tilldelad mig av företagen samt intervjuerna som gett mig en bättre helhetsbild. Anledningen till detta är att jag vill få en uppfattning om hur de arbetar med policyn och situationerna som kan uppstå runt omkring den. Det ska även ge läsaren en förståelse för hur arbetet med alkohol och problemen som kan finnas omkring det fungerar. En bra alkoholpolitik på ett företag kan hjälpa den anställde att komma ur sitt missbruk eller kanske helt undvika att gå in i det. Hur företagen väljer att göra är dock helt individuellt vilket innebär att de inte kan kopiera någon lyckad policy från ett annat företag. Jag har i min uppsats just valt att titta på hur företagen väljer att göra. Genom textanalysen har jag sett hur texterna som företagen använder sig av och som innebär grunden för deras arbete med alkoholfrågor skiljer sig, men ändå på många sätt liknar varandra. Företagens inställning till alkohol är densamma, det är inte acceptabelt att ha berusade medarbetare på arbetsplatsen. Det jag kommit fram till i min uppsats är att de olika företagen och deras policies skiljer sig från varandra, främst för att de är individuellt utarbetade men även för att företagen alla jobbar på olika sätt och har olika mål med sitt arbete med alkohol. Den röda tråd som alla företagen följer är dock att de alla har som mål att hjälpa sina anställda.

4 1. Inledning Syfte och frågeställning Metod Urval och disposition Fokusering och litteratur Intervjuguide och Intervjugenomförande Bearbetning och redovisning av data Textanalysen Etik och Genusperspektiv Bakgrund Den tidiga inställningen till alkohol Den medicinska benämningen på alkoholmissbruk Vad händer när vi dricker alkohol? Vad är ett alkoholmissbruk och hur kan vi se det? Alkoholpolicyns uppdrag Trafik och Alkohol Vad säger lagen, vad har arbetsgivarens för skyldighet? Resultat Intervjusammanställning från företaget A En kort beskrivning av Transportföretaget som helhet Transportföretagets attityd till alkohol Intervjusammanställning från företaget B En kort beskrivning av Bussföretaget som helhet Bussföretagets attityd till alkohol Intervjusammanställning från företaget C En kort beskrivning av Taxiföretaget som helhet Taxiföretagets attityd till alkohol Intervjusammanställning från Facket En kort beskrivning av Facket som helhet Fackets uppgift Fackets attityd till alkohol Analys av företagens alkoholpolicy Transportföretagets alkoholpolicy Bussföretagets alkoholpolicy Taxiföretagets alkoholpolicy Textanalys av Policyn Diskussion Intervjuer Alkoholpolicyn Diskussion och egna reflektioner Referenser; Bilagor: Intervjuguide Följebrev

5 1. Inledning Alkohol är något som finns i vår dagliga miljö, överallt omkring oss. Vi ser den när vi handlar mat på ICA, vi erbjuds den när vi går ut och äter och vid många av våra traditionella högtider bjuds det på den. Det är ingen som tycker att det är konstigt att ta ett glas vin eller en öl, det är oftare så att ögonbryns höjs om någon väljer att tacka nej till alkohol utan anledningar som bilkörande eller graviditet. Precis som det har blivit enklare att få tag i alkohol har det även blivit allt lättare att tala om alkohol, och de problem som den ibland kan resultera i. Alkohol kostar pengar, inte bara när vi handlar det i butik eller på krogen. Det kostar även pengar när vi låter bli att gå till jobbet en måndag morgon eller när vi skadar någon i trafiken för att vi inte tänkt på hur länge alkoholen sitter kvar i kroppen efter en hård helg. Alkoholskadorna i Sverige kostade 2001 enligt Magnus Johansson (2006) 110 miljarder kronor. Om alkoholen bekostade sina egna skador så skulle en flaska sprit på 75 cl kosta 560 kronor. Skadan som alkoholen orsakar är ett av våra största folkhälsoproblem. WHO: s projekt Global Burden of Disease har kommit fram till att 3,2 % av samtliga dödsfall 2000 orsakades av alkohol. Det motsvarar cirka 1,8 miljoner dödsfall i världen (Wallin, 2005). Många har drabbats av alkoholrelaterade sjukdomar, som hade kunnat undvikas om inte alkoholen varit med i bilden, så som misshandel, drunkning med flera. Då arbetet mot alkoholrelaterade problem ständigt pågår inom de organisationer jag valt vill jag, med hjälp av pedagogiken synliggöra hur de vidareutvecklat kunskaperna de fått genom tidigare problem med anställda. Då alkoholpolicyn företagen arbetar med är en del av en handlingsplan är det ett dokument som ständigt kan förändras. Till stor del gör den det efter nya problem och frågeställningar som uppkommit under tidens gång. Genom att analysera företagens alkoholpolicy och intervjua personer på företaget som arbetar med alkoholrelaterade frågor inom personalområdet är syftet med uppsatsen att ta reda på hur de förankrar sina policies i det dagliga arbetet. Idag är det inget problem för femtonåringar att få tag i alkohol utan de introduceras tidigt för annat missbruk som sedan kan leda till ett överkonsumerande. För att företagen ska kunna motverka att missbruket av alkohol påverkar produktion, ekonomi och kvalitet behöver företagen ha en alkohol- och drogpolicy. De behöver ha utvecklat olika strategier för hur de ska ta hand om problem som kan uppstå. De företag som jag träffat och pratat med har alla en policy som de utarbetat, ofta under en längre tid. 4

6 2. Syfte och frågeställning Mitt syfte är att i den här uppsatsen är att göra en jämförelse mellan tre olika företag inom transportbranschens alkoholpolicies och på det sättet se hur de förankrar arbetet med policyn i det dagliga arbetet. Den främsta anledningen till att jag valt det här syftet och de följande frågeställningarna är att jag vill titta närmare på hur arbetet med alkohol ser ut på företagen. Jag vill på det sättet ta reda på hur dagens situation ser ut och om det finns möjlighet för förändringar. Jag själv har sett vilka konsekvenser ett missbruk kan få och jag vill med hjälp av litteraturen ta reda på hur arbetsgivarna ställer sig till anställda med problem. Men även vilken attityd de har till problemet och vilken hjälp de erbjuder sina anställda som har problem. Jag har även ett par frågeställningar som jag vill ha besvarade, vilka är: Vilka skillnader och likheter finns det mellan företagen och deras alkoholpolicy? Hur väljer företagen att förankra sin policy i det dagliga arbetet? I början av mitt arbete ställdes jag inför valet av bransch. Jag hade flera olika idéer på företag som på ett eller annat sätt jobbar med människor. Slutligen valde jag företag som arbetar med någon form av transport eftersom det i trafiken är viktigt att färdas säkert. Då vägen till stor del är chaufförernas arbetsplats blir deras och arbetsgivarens attityd till alkohol viktigare än när arbetet utförs på ett kontor. Jag vill i min uppsats ta reda på hur företagens alkoholpolicy ser ut, hur de har utarbetat den och om de under tiden som den funnits stött på situationer som gjort att de lärt sig nya saker, som de senare haft nytta av. Den pedagogiska relevansen i uppsatsen blir därför först och främst att se hur policyn är utformad men jag vill även se hur den vidare utvecklats och hur företaget har tagit dessa händelser till sig och på det sättet vidareutvecklat arbetet med den. Jag vill veta hur de tar tillvara på kunskaperna som de fått när det visar sig att en anställd har problem med alkohol och även hur de skaffar sig mer kunskap. Jag har i min uppsats valt att precisera mig på alkohol, anledningen till det är att det är ett lagligt berusningsmedel, något som säljs i matvarubutiken och något som dagligen finns i vår omgivning. 5

7 3. Metod 3.1 Urval och disposition I början av mitt sökande av företag som kunde tänka sig ställa upp i min uppsats fick jag en väldigt bra respons. Jag valde företag inom transportbranschen som jag sedan tidigare kunde namnen på och kände till på det sättet då jag inte har någon särskild erfarenhet av branschen sedan tidigare. När jag pratade med mina informanter så bad jag dem först skicka en kopia av företagets alkoholpolicy till mig och vi bokade sedan in ett möte. Efter att jag bokat in och genomfört ett par intervjuer insåg jag att jag troligtvis behövde mer information. Det innebar att jag fick sätta mig och fundera över vilka fler företag och branscher jag skulle vända mig till. I den här omgången gick det inte fullt lika enkelt som första gången, det var svårt att få företag att ställa upp, några kände att de inte hade något att tillföra, andra hade inte tid. Självklart kändes detta tråkigt, även om jag till stor del kan förstå företagens anledningar. Slutligen fick jag tag i två informanter till, vilka jag bestämde möte med. Jag valde även att kontakta ett av fackförbunden som ett av företagen hörde till. Anledningen till detta är att det i intervjuerna med företaget ofta kom upp att det var en facklig representant medverkande och att denne skulle finnas där som ett stöd för den anställde som hade diverse problem. Valet av fackförening gjorde jag dels av informationen som jag fått av mina informanter tidigare under mina intervjuer, dels av tillgänglighet. Anledningen till att jag valde att ta med ett fackförbund som en av mina informanter var till stor del arbetet med alkohol och alkoholprevention som de medverkar i på företagen. Då facket alltid kontaktas när något hänt en anställd som är ansluten till dem så ser de hur arbetsgivaren och den anställde samarbetar och hur de kommer fram till den bästa lösningen. Då min uppsats handlar om hur företag använder sig av en alkoholpolicy och hur de själva förklarar arbetet med alkohol har jag valt att låta mina informanter och deras företag ta ganska stor plats i min uppsats. Anledningen till detta är för att jag vill veta hur inställningen till alkoholen är hos företagen, hur de ser på de problem som den kan orsaka inom arbetslivet och hur de löser dem. Eftersom jag valde att göra en analys av deras policies, anser jag att jag till stor del fick ta del av attityden och acceptansen till alkohol. Jag ville även veta hur de har utvecklat policyn, vad som händer om deras anställda har eller har haft alkoholproblem och hur de valt att vidareutveckla policyn efter det. Jag kommer först att gå igenom litteraturen jag använt mig av, både artiklar, böcker och internet. Den handlar om hur alkohol påverkar kroppen och vad som händer vid alkoholkonsumtion men även den tidigare inställningen till alkohol. Jag kommer sedan att redovisa mycket av den information jag fått genom mina intervjuer med mina informanter vilket är den del som jag medvetet valt ge ganska stor plats i uppsatsen. Jag kommer efter den göra en innehållsanalys av de olika alkoholpolicies som jag bett mina informanter om. Som avslutning kommer jag att diskutera mina slutsatser, frågeställningar som tillkommit under arbetet med uppsatsen och de olika resultaten som jag kommit fram till. 3.2 Fokusering och litteratur Jag har i min uppsats valt att lägga mitt fokus på två olika delar. Dels så gör jag en jämförelse mellan företagens policies, hur de i skrift uttryckt sig och förklarat sina ståndpunkter men även hur dem jag pratat med ser på policyn och de faktiska problemen som kan uppstå. I och med att företagen jobbat med alkohol en längre tid så har de även hunnit lära sig av de situationer som uppstått, när medarbetare haft problem och liknande. Jag har läst en mängd olika litteratur, främst en hel del forskningsrapporter från olika organisationer där alkoholmissbruk främst beskrivs från ett teoretiskt perspektiv. Forskningsmetoderna jag 6

8 använt mig av är därför både intervjuer samt innehållsanalys. Anledningen till att jag valt de två olika metoderna är att jag anser att det gör att möjligheten att göra en så bra analys som möjligt av företagens policy. Fördelarna genom att använda de två olika analyserna blir att jag inte då enbart har mina intervjuer att gå tillbaka till utan även en text som företaget själva författat att jämföra intervjun med. Genom innehållsanalysen får jag möjligheten att på ett djupare plan gå in i texten och intervjuerna ger mig en sida av hur mina informanter vill förankra policyn i verksamheten. Bryman (2001) förklarar sättet att använda sig av två eller flera forskningsmetoder för triangulering, vilket gör att resultaten som jag fått fram i mina intervjuer fastställs med hjälp av innehållsanalysen. Jag valde först att gå igenom litteraturen som grund för min studie. Valet att först läsa in mig ordentligt på ämnet var att jag ville ha mer kunskap om policy och alkohol innan jag träffade mina informanter. Litteraturen har jag hittat i flera olika databaser och bibliotekskataloger där jag främst gjort sökningar på svenska. Jag har använt mig av Disa, Libris, Arbline (arbetslivsinstitutets bibliotekskatalog), genom att söka på orden alkohol, arbete och alkoholpolicy har jag fått tag på både avhandlingar och forskningslitteratur. Jag har även använt mig av Internet och genom olika hemsidor fått fram bra information som jag kunna använda mig av. Alna, systembolaget och alkoholkommitténs hemsidor har varit de sidor som jag använt mig mest av. Det har funnits en mängd olika forskning inom mitt område på dessa sidor som jag har kunnat använda mig som komplement till min litteratur då sidorna är uppdaterade. Framförallt har de innehållit mycket information om hur kroppen påverkas av alkoholen. Eftersom sidorna till stor del finns till för allmänheten så är de lättnavigerade och informativa. 3.3 Intervjuguide och Intervjugenomförande När jag kontaktade företagen som jag ville ha med i min uppsats förklarade jag först mitt syfte med uppsatsen och blev efter det hänvisad vidare till personerna som skulle kunna hjälpa mig vidare. Jag hamnade i de flesta fall direkt hos min informant, som på företagen jobbade inom personalavdelningen med olika uppgifter. Valet av företag handlade främst om de som jag själv kände till, rent namnmässigt. Ett av företagen valde jag dock utifrån en reklam på tv som lockade mig till hemsidan som företaget har. Genom den fick jag mycket information, framförallt om det projekt som företaget hade med alkolås i sina bilar. För att få fram så mycket information som möjligt från mina informanter funderade jag ett tag på hur jag skulle ställa frågorna. Jag valde därför att läsa mycket av litteraturen innan jag började, då jag kände att jag hade lite för lite kunskap om just alkoholpolicy. När jag kontaktade företagen som jag valt ut rent slumpmässigt inom de olika områdena bad jag dem först skicka en kopia av företagens alkohol och drogpolicy till mig. Precis som Kvale (1997) skriver så är förkunskaper en förutsättning för att få en bra intervjusituation, och förarbetet med informanternas alkoholpolicy gjorde att jag hade möjlighet att ifrågasätta och diskutera det som var oklart. Jag valde att göra semistrukturerade intervjuer eftersom jag ville ha ett samtal där det fanns en möjlighet att gå vidare in på vissa aspekter som kunde komma upp. Jag ville även att mina informanter skulle få möjligheten att berätta för mig hur de hade gjort för att arbeta fram en 7

9 policy, vilka saker som hade ändrats under tiden och vilka för och nackdelar policyn möjligtvis hade fört med sig. Jag hade en intervjuguide som jag till stor del följde men då intervjun framförallt genomfördes som ett samtal uppkom en hel del nya frågor och diskussioner under tiden vilket jag kände var mycket givande för min forskning. Samtalen genomfördes på respektive informants arbetsplats och jag valde att spela in samtalen som jag hade med mina informanter, något som de alla godkände. Anledningarna till detta är att jag ansåg att det underlättade samtalet och gjorde att jag kunde lägga fokus på samtalet och inte på att anteckna under själva intervjun. Inspelningen gjorde även att den data jag fick blev med tillförlitlig och att jag inte riskerade att förlora något under arbetets gång. 3.4 Bearbetning och redovisning av data Jag förklarade för dem att anledningen till att jag spelade samtalen var för att enbart jag själv skulle kunna lyssna av samtalen och på det sättet kunna koncentrera mig på frågorna istället för att skriva under intervjun. Alla informanter godkände detta och det underlättade mycket i uppsatsarbetet. När det gäller intervjuerna så har jag valt att inte transkribera dem. Framförallt fattade jag det beslutet eftersom det är tidskrävande men även för att jag kände att jag fick fram den information jag vill genom att lyssna av och skriva ner det som var relevant för uppsatsen. Jag har dock hela tiden haft möjligheten att gå tillbaka till mina band och lyssna igenom dem igen. Nackdelen med att jag valt att inte transkribera mina intervjuer kan vara flera, framförallt kan jag inte gå tillbaka till materialet enkelt men Bryman (2001) menar även att det hade kunnat underlätta en mer textnära analys av det informanterna sagt. I och med mitt val att inte transkribera kan dock en del av informantens sätt att uttrycka sig försvinna. 3.5 Textanalysen Anledningen till att jag valt att analysera de tre olika policierna var att se på vilka sätt de skiljer sig, hur de olika företagen har valt att fokusera och vad som är viktigast för varje enskilt företag. Som jag tidigare nämnt så är det viktigt att företagen har en egen policy, som de själva utarbetat och som accepterats av de anställda på företaget. Jag förväntade mig därför att få se vissa skillnader i de olika dokumenten men då de till stor del jobbar inom samma bransch så kan även en hel del likheter komma fram. I början av analysen läste jag först igenom allt material från företagen. Jag måste läsa det i sin helhet för att kunna få så mycket kunskap och förståelse för företagen som möjligt. På det sättet lär jag även känna materialet, viket innebär att förstå vad företagen försöker säga med materialet för att kunna sätta det i rätt genre och rätt sociala sammanhang. Efter genomgången av materialet utvecklar jag mitt analysinstrument. Det kan innebära ett kodschema eller att göra en ordlista med hjälp av datorn. I den här uppsatsen har jag valt att göra analysen för hand, och inte använda dator för att lista orden. Anledningen till detta är att jag anser att det var det mest behändiga sättet då mina texter inte var särskilt många eller långa. I den här analysen tittar jag främst på uttryck och inte på specifika ord, vilket innebar att jag räknade förekomsten av meningar med liknande betydelser och inte ord. Jag vill därför använda min innehållsanalys för att beskriva textinnehållet i de policies som jag fick från mina informanter. Då Boréus och Bergström menar att vi kan räkna i princip vad som helst i en innehållsanalys tänker jag koncentrera mig på argument som leder till hur företagen gör för att förebygga problemen och hur de tar hand om anställda med problem. 8

10 (Boréus och Bergström, 2005) I analysen för den här uppsatsen valde jag först och främst att titta på om alkohol benämns som något positivt eller negativt samt att undersöka de allmänna värderingar som kan finnas i policyn. Värderingarna kan ju på ett företag vara mycket olika och i det här fallet arbetar företagen med olika transporter och har då även olika målgrupper. Det jag till stor del vill ta reda på är vilken värdering till alkohol som finns inom företaget för att på det sättet se som värderingarna och policyn jobbar åt samma håll. 3.6 Etik och Genusperspektiv Jag valde redan från början att inte nämna något av företagen eller intervjupersonernas namn. Detta har inte varit något krav från någon av mina informanter, men då min studie var en jämförelse och inget som representerar branschen i stort ansåg jag att anonymiteten gav dem lika villkor. Ett av företagen kan dock vara lättare än de andra att identifiera, eftersom de använder sig av en metod som inte är så vanlig inom just den branschen. Eftersom jag redan under intervjun märkte att det kanske skulle kunna bli svårt att hålla framförallt ett av företagen helt anonymt frågade jag min informant hur hon och företaget ställde sig till det. Då det inte finns något krav från företaget att vara anonymt ansåg jag att det inte skulle utgöra något problem för studien. Alkohol handlar inte om kön, alkoholismen kan drabba vem som helst, till stor del handlar det om gener och vanor. Män dricker mer än dubbelt så mycket sprit som kvinnor. I regeringens nationella handlingsplan för 2005 anges siffrorna 14 respektive 6 liter ren alkohol om året (Prop :30). Männen har länge varit överrepresenterade när det gäller att drabbas av alkoholism om vi ser till statistik (Hermansson, 2004). Däremot har det på senare tid blivit allt vanligare att även kvinnor utvecklar alkoholism och den totala alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt. Vi kan tolka informationen på olika sätt, att kvinnor kanske tidigare inte varit lika öppna som männen med sin sjukdomsbild, att de hellre skåpsuper eller att männen har haft större tillgång till spriten under historien och att kvinnorna nu försöker hinna ikapp. Alkoholismen väljer inte kön när den genetiskt överförs från förälder till barn, men om genen finns i kroppen är risken att utveckla sjukdomen större än för någon som inte har det genetiska med sig. Tidigare forskning har dock visat att det har varit vanligare att sjukdomen förs över från pappa till son, anledningen till det kan ha varit den större konsumtionen hos män (Alkoholkommittén, 2006). Hur detta har påverkat siffrorna kan jag inte uttala mig om och jag kommer därför inte att tala om kön i min uppsats. Eftersom uppsatsen handlar om hur företagen arbetar med sina policies och hur de hanterar sjukdomen har jag valt att inte gå in på individnivå. Däremot hade jag kanske fått en annan vinkel på uppsatsen om jag hade valt andra informanter på företaget och inte enbart kvinnliga. Jag tror inte att min forskning hade sett annorlunda ut när det gäller analysen av policyn eller företagens attityd till alkohol men kanske hade de personliga värderingarna sett annorlunda ut hos en man än hos de kvinnor jag träffat. Detta är dock något som jag bara kan spekulera i. 9

11 4. Bakgrund Ordet policy förklaras enligt Nationalencyklopedin på följande sätt: Grundprinciper för ett företags eller en viss organisations handlande allmänt eller i ett visst avseende. Vilket kan innebära att alkoholpolicy kan översättas till hur ett företag vill hantera alkoholfrågan på en arbetsplats. Olika företag har olika regler. 4.1 Den tidiga inställningen till alkohol Precis som Ryssland hörde Sverige ett tag till det som i folkmun har kallats brännvinsbältet. Det innebar att vissa arbetsgivare delade ut delar av lönen i brännvin. Anledningen till detta var troligtvis att de trodde att produktiviteten skulle öka och att de anställda skulle acceptera arbetsförhållandena som inte alltid var bra. Det var knappast en bra lösning för arbetaren eller hans familj. Problemet att dela ut lönen i alkohol ledde ofta till att den delen som lämnades i vätska redan från början var uppdrucken. För en familj med flera barn och ont om mat var det självklart svårt att överleva vilket kan ha gjort att klimatet i familjen blev allt värre. I slutet av 1800-talet började fackföreningarna i Sverige jobba för att arbetsförhållandena skulle bli bättre. Detta innebar inte bara att kämpa för bättre lokaler och arbetstider utan även för nykterhet på arbetet. Dryckesvanorna som svenskarna hade oroade de olika nykterhetsförbunden och motboken infördes (Hermansson, 2004). Den blev 1919 ett obligatorium i Sverige, ville man handla sprit var man tvungen att ha en motbok. Syftet var att registrera all alkohol som köptes inom den tillåtna ransoneringen. (Nordiska Museet, 2006) När motboken avskaffades 1955 (Systembolaget, 2006) ökade alkoholkonsumtionen ordentligt, något som oroade fackföreningarna och arbetsmarknaden. LO valde då att lansera budskapet Nykter på jobbet en hederssak. Senare blev det främst upp till företagshälsovården att ställa frågor om alkoholkonsumtion i samband till vanliga hälsokontroller. I början av 70-talet kom något som hette Spola Kröken. Det handlade främst om att få folk att dricka med måtta, och systembolaget var med och marknadsförde kampanjen. Att dricka lite mindre skulle göra att man mådde mycket bättre, vilket var budskapet som framfördes av bland annat VM-landslaget i bandy Alkoholkonsumtionen har under åren förändrats. Vi konsumerar alkohol på ett annat sätt idag än vi gjorde på 70-talet. Idag finns möjligheten att åka till ett annat EU-land och köpa med sig flera hundra liter sprit, ofta till ett lägre pris. Eftersom vi handlar mer så dricker vi även mer. Detta leder i sin tur till att fler antal beroende söker landstings vård, att fler unga omhändertas för alkoholförgiftning och att akuta alkoholproblem eller skador ökar. Dessa konsekvenser kan vi se idag, men de verkliga kostnaderna som troligtvis kommer att skjuta i höjden är de alkoholrelaterade kroniska sjukdomarna, då det tar längre tid för dessa diagnoser att visa sig i statistiken. (Wallin, 2005) 4.2 Den medicinska benämningen på alkoholmissbruk Den vanligaste missbrukssjukdomen vi har i Sverige är alkoholmissbruk. Cirka 8 10 % av Europas män är alkoholmissbrukare och bland kvinnor har missbruket den senaste tiden ökat (Hermansson, 2004). När vi konsumerar alkohol börjar vi så småningom tåla mer och mer, vår tolerans ökar. Detta innebär att vi måste dricka mer för att uppnå samma påverkan som 10

12 tidigare. Nästa steg är att vi får ett återställarbehov, vilket innebär att alkohol måste tillföras för att mildra abstinensen. Abstinensen är den oro och rastlöshet som drabbar missbrukaren när alkoholen lämnar kroppen. Missbrukaren riskerar att drabbas av minnesförluster av vad som hände under tiden då han/hon var alkoholpåverkad. Längre fram i missbruket minskar missbrukarens tolerans, vilket innebär att personen tål allt mindre alkohol. Det är inte helt ovanligt att både missbrukaren själv och dess omgivning tolkar dessa tecken felaktigt och tror att missbrukaren tagit sig i kragen men det handlar där om motsatsen. (Hermansson, 2004) Om en missbrukare efter ett långvarigt missbruk slutar dricka kan det uppstå något som docent Conny Nordin vid Huddinge sjukhus kallar delirium tremens (Nordin, 1994) Det innebär ett mycket allvarligt orostillstånd med svettningar, puls och blodtryckshöjning och hallucinationer. Om ett delirium tremens inte behandlas kan det vara livshotande. Det innebär att den sjuke behöver omedelbar vård. Ett långvarigt regelbundet alkoholintag påverkar de flesta av kroppens inre organ (Hermansson, 2004). Hur de påverkas handlar till stor del om dryckesvanor, livsstil och gener men alkoholen är till stor del anledningen till uppenbara hälsoproblem. Medicinska Forskningsrådet nämner på Svenska rådet för alkohol och beroendefrågors hemsida en mängd olika sätt där alkoholen påverkar kroppens organ och funktioner, bland annat säger de att minnet hos den beroende påverkas av alkoholen och det i sitt fall påverkar koordinationen. De mentala funktioner som styr beteendet skadas både akut och kroniskt, och effekterna blir tydliga såväl i arbetslivet som i umgänget med vänner och familj. Eftersom alkohol är ett starkt depressivt medel utvecklas också plågsam depression, när man regelbundet konsumerar medlet. Den alkoholberoende drar felaktiga slutsatser av detta, och tror att han/hon måste fortsätta med alkoholen för att få bukt med depressionen. (SCAA, 2006) När en vuxen kvinna har en konsumtion på mer än 25 glas vin och en man mer än 35 vin glas alkohol per vecka menar Johansson (2006) att det går att räkna konsumtionen som skadlig. Den som dricker på det sättet under en vecka är i princip aldrig i form för att köra bil eller sköta ett arbete eller studier, vilket gör det självklart att det påverkar individen i alla fall på det planet. 4.3 Vad händer när vi dricker alkohol? När vi dricker alkohol reagerar vi alla på olika sätt. Ofta spelar vikt, ålder och alkoholvanor stor roll. Alkohol är vattenlösligt, vilket betyder att den går in i kroppens celler, och upp i nervsystemet. Det innebär att allt från balans till sinnesstämning påverkas, hur det påverkas är dock individuellt. När alkoholen kommer in i kroppen sänks blodsockernivån samtidigt som blodtryck och puls ökar. Även stresshormoner och blodfetter ökar samtidigt som urinproduktionen blir högre. Anledningen till att det är så individuellt hur vi reagerar på alkohol handlar till stor del om hur mycket vatten vi har i kroppen. Män har mer vatten än kvinnor och väger i regel mer, vilket gör att de tål mer alkohol än kvinnor. (Johansson, 2006) När en person under en längre tid dricker stora mängder alkohol blir han/hon en vane drickare. Det är till stor del det första steget in i ett riskbruk som sedan kan leda till missbruk och sjukdomen alkoholism. Vane drickaren tål mer alkohol och får lindrigare bakfyllor, fram 11

13 till den punkt då leverfunktionen försämras. Det kan ta lång tid eftersom leverns reservkapacitet är stor, men när det väl händer blir resultatet framförallt leverförfettning och skrumplever. Dagen efter en stor fest är den som druckit alkohol ofta trött och bakfull. Benämningen bakfull handlar till stor del om att berusningen fortfarande finns kvar på morgonen efter ett högt alkoholintag kvällen innan (Hermansson, 2004). Det kan handla om allt från en olustkänsla till kräkningar. Hur bakfyllan yttrar sig handlar till stor del om vad som druckits dagen innan, renare, ljus alkohol är lindrigare än mörk då den innehåller färre substanser som förvärrar dagen efter känslan och vilka mängder. Ulf Rydberg, professor i alkohol och narkotikaforskning vid Huddinge sjukhus säger att ju mer alkohol man dricker desto värre bakfylla. Symptomen för bakfylla är vanligtvis huvudvärk, darrningar/skakningar utmattning och illamående, men dessa symptom är ofta mycket individuella (Hermansson, 2004). Om jag dagen efter festen väljer att ta mig en återställare som innehåller sprit fördröjs bildandet av de giftiga ämnena. Det kan kanske kännas skönt för stunden, men att ha ett sug efter en återställare är ett tecken på att konsumtionen är för hög. Tester har gjorts på bakfulla personer och det har visat sig att de har försämrade värden när det gäller uppmärksamhet, intelligens, balans och bilkörning. (Mathlein, 2006) Alkoholskador är inte enbart relaterade till negativa medicinska hälsokonsekvenser. De sociala konsekvenserna inom områden som familjelivet och arbetslivet blir lika stora, om inte större. Skadorna som kan ske på arbetsplatser och som är alkoholrelaterade är självklart en stor del i problematiken när det gäller alkohol. Det kan vid en olycka vara svårt att säkerställa om alkohol varit inblandat och det finns många olika siffror där forskare försöker fastställa en procenthalt av alkoholrelaterade arbetsplatsolyckor. I en dansk studie framkom att ca 4 % av olyckor på arbetsplatsen hade någon form av alkohol inblandat medan en studie i England under 80-talet visade på att 40 % av olyckorna var direkt eller indirekt relaterade till alkohol. (Hermansson, 2004) Ett arbete som främst handlar om att transportera saker eller människor på vägarna kan ses som ett riskfyllt arbete, och det finns därför högre krav på nykterhet hos de anställda. Alkoholens risker är inte enbart är relaterad till den alkoholpåverkade utan även omgivningen utsätts för risker. Det är därför viktigt att företagen som jobbar med transporter har en nolltolerans när det gäller transporter på vägarna. För att förstå allvaret i det hela kan vi dra paralleller till olyckan som inträffade utanför Borlänge En lokförare som transporterade kilo gasol hade 1,6 alkohol i blodet och framförandet av tåget innebar därför en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Lokföraren dömdes i det här fallet bland annat för grovt brott mot järnvägssäkerhets lag. (Hermansson, 2006) 4.4 Vad är ett alkoholmissbruk och hur kan vi se det? När det gäller alkohol så kan vi dela upp drickandet i tre kategorier. Bruk innebär att dricka utan att varken få fysiska, psykiska eller sociala skador. Missbruk är när drickandet resulterar i oönskade effekter när det gäller det fysiska, psykiska eller sociala. Ett beroende blir det när kontrollen över drickandet inte längre finns. Gränserna blir mer flytande och stressen ökar suget efter alkohol. (Andrén och Holm, 2000) Det finns en mängd olika begrepp för vad som kan vara alkoholproblem, alkoholism, alkoholskada och alkoholberoende. Det som är gemensamt för alla dessa begrepp är att när en person använder alkohol så att det upplevs som negativt eller avvikande från något håll så benämns han/hon vanligtvis som alkoholist eller på något sätt beroende. (Lindén-Boström, 1990). Margareta Lindén-Boström skriver i 12

14 sin avhandling Arbetsmiljö och alkohol (1990), att forskare försöker komma fram till en heltäckande definition som förklarar alkoholismen innebörd men även dess orsak och effekt. Att hitta någon sådan är dock svårt, eftersom alkoholen är något som drabbar individen och inte fungerar likadant för alla som drabbas. Som jag tidigare nämnt så handlar ett alkoholmissbruk om många olika saker, och det är svårt att i förväg veta vem som kommer få ett problem eller inte. Det finns flera olika faktorer som gör att en individ kan utveckla sjukdomen eller inte, men forskare har märkt att våra gener och vår bakgrund har stor del i det hela (Johansson, 2006). Det handlar inte bara om vilka gener vi bär med oss, eftersom det inte är säkert att just alkoholistgenen ärvts. Däremot kan vi ärva ett beteende och en relation till alkohol eftersom det sociala beteendet spelar så stor roll och till stor del är ärftligt. Eva Wallin, (2005) försöker i sin forskningsrapport Primärprevention förklara varför alkoholproblem uppstår och menar att det kan vara allt ifrån egenskaper hos den enskilde individen till samhällsfaktorer. Wallin tar upp alkoholforskaren Hawkins förslag till risk- och skyddsfaktorer som han presenterar i följande tre grupper: Individuella faktorer (biologiska och psykologiska faktorer) Sociala nätverksfaktorer (familjesituation eller skolmiljö) Samhällsfaktorer (T.ex. lagar och förordningar som reglerar distribution och användning av alkohol.) Det går dock inte att ge en rak förklaring till varför problem uppstår, utan det handlar till stor del om en samverkan mellan olika faktorer. Det finns även en mängd olika psykosociala störningar hos barn som man tror kan leda till att barnen senare i livet har en större risk att utveckla ett missbruk. Forskare tror därför att det är viktigt att rikta det alkoholförebyggande arbetet till barn och ungdomar som ännu inte hunnit utveckla något problem. En störning som enligt så är just hyperaktiva barn en riskgrupp då de löper en risk att utveckla störningar på flera plan i framtiden, främst inom sociala relationer och känsloliv. Barn i den här gruppen kan med hjälp av kognitiv och social träning undvika att utveckla problemet om det upptäcks tidigt. (Wallin, 2005) Människan är en social varelse som ibland dricker ett glas vin eller två. Därför kan det ibland vara svårt att se var gränsen går mellan ett vanligt bruk av alkohol och ett missbruk. Det är svårt att sätta några självklara siffror, och tala om hur många som har problem eftersom det till stor del är dolt, men runt 3 8 % av förvärvsarbetande män tros ha ett känt alkoholproblem (Hermansson, 2004). Det är svårt att dra tydliga gränser mellan vad som är normalt bruk, riskbruk, missbruk och beroende. Det kan vara mycket svårt att själv dra gränsen för där det kanske blir lite för mycket. Att under en längre tid dricka större mängder av alkohol kan på sikt blir skadligt och det är ofta det som benämns som ett riskbruk. Ofta är det då som risken för att utveckla ett missbruk finns. En mängd tidiga varningstecken finns som tyder på att kroppen inte mår bra av alkoholkonsumtionen trötthet, högt blodtryck och irritation kan vara några av dessa symptom (Alna, 2006). Dessa tecken kan kanske vara svåra att sätta i samband med alkoholintag, men det finns flera varningstecken som till stor del är relaterade till just alkoholintaget som är enklare att upptäcka. Att toleransnivån höjs och att man måste dricka större mängder för att uppnå samma berusningseffekt är ett av dessa, även tanken om vita perioder är något som bör ses som ett varningstecken. Det finns flera olika tecken på att konsumtionen av alkohol är för hög, Svenska rådet för alkohol och beroendefrågor har en bra metod för att på ett ungefär benämna hur ett missbruk kan se ut; 13

15 Om man blir så bunden till att använda en drog (t ex alkohol), att man fortsätter användningen, trots att detta har negativa följder både kroppsligt, mentalt, existentiellt och socialt, har man blivit beroende av drogen. Det har därvid ingen avgörande betydelse vilken mängd man använder. (SCAA, 2006) Bengt Fristedt, (1991) nämner i sin skrift Begynnande missbruk olika sätt att diagnostisera missbruket. Han menar där att läkaren på ett mycket tidigt stadium kan upptäcka ett alkoholmissbruk. Det medicinska sättet att se på ett missbruk skiljer sig dock från det sättet som vi som arbetskollegor och arbetsledare ser missbruket. Kanske är det första tecknet på att någon har problem med alkohol att han/hon börjar missköta arbetet. Att vara bakfull på jobbet, att inte komma alls efter helgen, eller använda alkohol under arbetstid kan vara just ett sådant tecken. Eftersom alkoholmissbruk fortfarande är något som vi inte gärna pratar om är det förmodligen så att den som missbrukar alkohol får fortsätta på samma sätt utan att någon säger något eller ifrågasätter beteendet. Vi vågar inte riktigt och vi vill på något sätt inte blanda oss i våra kollegors privatliv. Missbrukaren kan sedan gå två vägar, Fortsätta dricka eller sluta. Det vanligaste är att missbrukaren har svårt att ta sig ur sin situation själv och fortsätter dricka och missköta sitt jobb. (Fristedt, 1991) Att upptäcka om en anställd eller kollega har problem med alkohol kan vara svårt. Det kan enkelt vara så att det endast känns som om något är fel, men att det sällan är så att man kopplar ihop det med alkohol. Det finns därför några tecken som man kan titta extra efter, och på det sättet kanske bli lite säkrare på att något faktiskt är fel. Några av dessa är om kollegan eller den anställde luktar sprit, kommer sent eller går tidigt med jämna mellanrum, samt har svårt att fokusera på arbetet. Om det skulle vara så att samma person även gör bort sig på personalfester eller vid andra tillfällen då det serveras alkohol är risken troligtvis stor att personen har någon sorts problem med alkohol. Det bästa är då att försöka prata med personen i fråga (Alna, 2006). 4.5 Alkoholpolicyns uppdrag Sedan första juli 1994 är varje arbetsgivare skyldig att ha en handlingsplan (även kallad policy) för alkohol och andra drogfrågor på arbetsplatsen (Säther, 1996). Policyn har ofta till uppgift att förhindra att problem eller riskbeteenden. När det gäller en alkoholpolicy så är syftet att minska ett dryckesmönster som verkar riskfyllt eller att sätta en norm där det signaleras att alkoholkonsumtion under arbetstid inte är önskvärd (Wallin, 2005). Den ska även användas för att klimatet på företaget ska vara bra, både socialt, fysiskt och psykiskt samt aktivera företaget så att arbetsplatsen till största möjliga mån är alkoholfri (Andrén och Holm, 2000). Policyn ska vara övergripande och på det sättet synliggöra vilket syfte som finns med policyn och varför den finns. I policyn ska det tydligt finnas med vilka droger (alkohol och narkotika) som policyn omfattar, vilka särskilda risker som finns på arbetsplatsen och vem som är ansvarig för de olika delarna, det förebyggande arbetet, tidiga insatser och rehabilitering (Säther, 1996). Inom samhället pratar vi nu allt mer om alkohol, dess konsekvenser och hur vi ska kunna förändra dagens situation. I media kan vi läsa om chaufförer som kört berusade och hur alkoholvanorna förändrats. I Sverige har vi fortfarande ett monopol när det gäller försäljning av alkohol i butik, men det blir enklare att producera och importera alkohol. I och med att 14

16 tillgängligheten av alkohol blir lättare ökar även konsumtionen och med den de alkoholrelaterade skadorna. Anledningen till att företagen bör ha en alkoholpolicy är att de ska kunna få bort missbruket från arbetsplatsen men samtidigt behålla den anställde. För att detta ska kunna vara möjligt måste varje företag utveckla sin egen policy utifrån företagets egna premisser (Toubutt, 2003). Det är även viktigt att policyn som utarbetas förankras väl i organisationen (hos styrelse, facket, anställda) det är först då det blir möjligt att arbeta med problemen. En alkoholpolicy hjälper inte bara den som missbrukar. Eftersom alkoholmissbruk ofta är en sjukdom som drabbar omgivningen till stor del så är det även arbetskamrater och familj som gynnas av en effektiv alkoholpolicy på ett företag. Genom tidiga insatser kan företaget hjälpa en anställd som kommer berusad till jobbet eller har mycket korttidsfrånvaro. Policyn ska tydligt tala om att det är arbetsledaren som är ansvarig för samtalen med den anställde, vilket innebär att utbildning är viktigt för den som jobbar i en ledande position (Säther, 1996). En policy delas ofta upp i två delar, en förebyggande och en behandlande och dessa är också policyns två olika problemfält. När det gäller den förebyggande delen kan vi skilja den i en informativ/utbildande del och en kontrollerande/normskapande del. En positiv faktor med att införa en policy på ett företag är att det inte bara hjälper den anställde med problem, utan även kollegorna. Det blir legitimt att prata om problemen som finns och kan uppstå på många olika nivåer i företaget. (Fristedt, 1981) När det gäller arbetet med policyn så måste det hela tiden finnas konkreta mål formulerade som sedan ska följas av företaget. Delmålen som ska finnas i policyn existerar för att tidigt kunna upptäcka och åtgärda ett eventuellt missbruk. Dessa utarbetas efter hur företaget ser ut, vilken köns och åldersfördelning som finns, hur personalens alkoholvanor ser ut, om det finns specifika risksituationer på företaget (så som ensamarbete) men även hur det psykosociala klimatet på arbetsplatsen ser ut. Efter dessa punkter utarbetar företaget sedan sin policy, för att den ska passa företaget så bra som möjligt. Oavsett hur företaget väljer att utarbeta sin policy så är kommunikationen på företaget mycket viktig och det personalvårdande arbetet med utvecklingssamtal kan vara en stor del i det förebyggande arbetet. Det är då mycket viktigt att personer som jobbar i ledande ställningar fått en utbildning i hur ett alkoholmissbruk ser ut. (Säther 1996) För att hjälpa de anställda och göra klimatet på företaget så positivt som möjligt kan arbetsgivaren välja att ha stödkamrater bland de anställda. Det innebär att en anställd står till förfogande om en kollega behöver prata om problem som kan finnas. Stödkamraten kan även själv vara uppsökande och på det sättet försöka etablera kontakt med någon som böjar få problem eller som har uppvisat ett oroväckande beteende. Framförallt är stödkamratens uppgift att finnas och verka för en öppen attityd på arbetsplatsen och att vara med som ett stöd när arbetsgivaren måste ta det viktiga samtalet, både för arbetsgivare, men framförallt för arbetstagaren med problem. (Andrén och Holm, 2000). 4.6 Trafik och Alkohol Gränsen för rattfylleri går i Sverige vid 0,2 i blodet. Hur mycket det motsvarar är svårt att svara på, då det lite beror på dagsformen. Även narkotikapreparat (som läkare inte ordinerat) räknas som rattfylla men kan vara svårare att upptäcka. Straffet för att köra rattfyll är, förutom att en olycka kan inträffa, böter eller fängelse i upp till sex månader samt att körkortet dras in i 1 12 månader. Gränsen för grovt rattfylleri går vid 1,0 och i det här fallet blir strafföljden fängelse i högst 2 år och indraget körkort i månader. När det 15

17 gäller rattfylleri så räknas alla motorfordon in, så det spelar ingen roll om det är en moped, buss eller en fyrhjuling man kör, straffet blir detsamma. (Johansson, 2006) Anledningen till att alkohol och trafik inte går ihop är för de flesta ganska självklar, vi vet att vi tappar en del av omdömet efter ett par öl och att vi kanske inte blir lika uppmärksamma på vår omgivning. Dessutom påverkar alkoholen vår syn. Alkoholen som finns i blodet gör att ögonen har svårt att samarbeta och vi får svårt att bedöma avstånd. Efter ännu mer alkohol påverkas vi så pass mycket att vi får dubbelseende och i mörker blir dessa effekter mycket påtagliga. Även reaktionsförmågan och koordinationen påverkas och det blir ungefär som att köra i en tunnel där det finns en risk att man missar västentlig information runt omkring bilen. (Johansson, 2006) 4.7 Vad säger lagen, vilken är arbetsgivarens skyldighet? När det gäller arbetsgivarens skyldighet när det handlar om alkohol kan det finns olika utvägar för både företag och arbetstagare. En arbetstagare som missköter sitt arbete kan arbetsgivaren säga upp, men det måste alltid finnas saklig grund. Det skulle kunna vara misskötsamhet eller olämpligt uppträdande i arbetet. Onykterhet kan vara skäl för uppsägning om det sker under arbetstid och med fara för kollegor. Däremot är det så att alkoholism är en sjukdom och om misskötsamheten beror på sjukdomen har arbetsgivaren inte saklig grund för uppsägning. (Iseskog, 1999) Varje företag har enligt arbetsmiljölagen ansvaret att se till att arbetsmiljön på företaget är trygg och säker. (Göransson, 2005) Företaget ska även vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Alkohol går i det här fallet under ohälsa och anledningen till att företag utarbetar en alkoholpolicy är först och främst för att arbetsgivaren är skyldig att jobba preventivt med alkohol (Hermansson, 2004). Då företaget har skyldigheten att erbjuda en anställd med problem rehabilitering bör det finnas en plan på hur just det arbetet ska organiseras. Till stor del används policyn även för att företaget, ägare och facket ska kunna klargöra vilka regler som gäller på arbetsplatsen. När det gäller upprättandet av en alkoholpolicy måste alla anställda i företaget känna sig berörda och ansvariga. Det måste finnas en förståelse för att det tar tid att utforma och att applicera en policy på ett företag, ibland upp till flera år. Det går inte att tvinga fram beslut utan allt som bestäms måste ha förankrats hos fack, företagsledning och företagshälsovården. Bengt Fristedt (1981) skriver i sin skrift Begynnande alkoholmissbruk att just företagshälsovårdens del i det hela måste vara beskriven, så att inte situationer uppstår där de anställda ser den som en polisiär och kontrollerande hälsovård, istället för en hjälpande. Eftersom de anställda både ska vara medvetna om alkoholpolicyn och ha möjligheten att påverka den styr företagets inställning till alkohol till stor del utformandet av den. Fristedt säger att vi i Sverige troligtvis har kommig långt när det gäller att skapa punktnykterhet i arbetet det finns knappt några personalmatsalar som serverar något starkare än lättöl och det är inte acceptabelt att dricka under arbetstid. Att ta med alkohol till arbetet, och under ordnade former dricka ett glas vin för att fira eller ha after work är dock fullt acceptabelt. (Fristedt, 1981) Ett steg i alkoholpolicyn på företagen (särskilt när det gäller transportföretag) är alkoholtester. Dessa genomförs för det mesta utan förvarning ett par gånger per år och är en del av företagshälsovården. Ett alkoholtest handlar om säkerhet och i transportbranschen är det framförallt den tredje partens säkerhet (passagerare och medtrafikanter) som spelar roll. Det kan därför vara motiverat att alla företag som sysslar med någon form av transport använder 16

18 sig av tester på personalen. I andra branscher kan det vara så att alkotester är omotiverade och då strider mot arbetsrätten men tidigare domar (AD 1998) har fastställt att det i transportbranschen är motiverat och positivt om det innebär att policyarbetet efterlevs. Det måste dock alltid vara säkra och professionella tester genomförda av utbildad personal (så som sjuksköterskor). Skulle det vara så att en anställd vägrar att medverka i ett test som genomförs med stöd av kollektivavtalet eller arbetsgivarens arbetsledningsrätt är det skäl nog att stänga av henne eller honom. (Iseskog 1999) Enligt arbetsmiljölagen, 3 kapitel 3b så ska arbetsgivaren svara för den företagshälsovård som arbetsförhållanden kräver. Lagen preciserar företagshälsovården som en oberoende expertresurs som jobbar inom arbetsmiljö och rehabilitering. Även om det kan vara svårt att sätta alkoholmissbruk i direkt samband till arbetsuppgifterna så är arbetsgivaren ändå, enligt lag, skyldig att erbjuda företagshälsovård, som i sin tur ofta leder till rehabilitering. Företagshälsovårdens uppgift är att: särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (Göransson, 2005, 245) Även när det gäller rehabiliteringen så har arbetsgivaren olika skyldigheter enligt lagen om allmän försäkring, åttonde avdelningen 22 kapitel 2 är meningen med rehabiliteringen att den som drabbats av sjukdom ska återges sin arbetsförmåga och förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete. Den anställde ska med andra ord kunna återgå till arbetet, så frisk från sjukdomen som möjligt. När det gäller den rehabilitering som ska genomföras så säger lagen här att: Rehabiliteringsåtgärder skall planeras i samråd med den försäkrade och utgå från dennes individuella förutsättningar och behov. (Göransson, 2005, 287) De skyldigheter som arbetsgivaren har när en anställd har problem med alkoholmissbruk kan se lite olika ut beroende på hur missbruket ser ut. Om en anställd vid flera tillfällen kommer onykter till arbetet eller är onykter på arbetstid så betraktas det som misskötsamhet, något som i sin tur kan leda till avsked (Göransson, 2004). Däremot är det så att uppsägningen måste vara sakligt grundad, vilket innebär att arbetsgivaren måste ta reda på hur allvarligt alkoholmissbruket faktiskt är. Skulle det visa sig att arbetstagaren är alkoholist, så klassas alkoholmissbruket som en sjukdom, något som gör att arbetsgivaren har ett rehabiliterings ansvar. (Göransson och Nordlöf, 2005) 17

19 5. Resultat Eftersom jag har valt att inte nämna mina informanters företag eller namn så kommer jag i följande stycke döpa om dem. Jag har valt att benämna dem efter respektive bransch som de arbetar inom. Anledningen till att jag har valt att göra så är för att det ska vara enklare att hålla isär dem, men även för att det då blir tydligt om det finns några skillnader mellan de olika branscherna. Jag har även valt att använda mig av fiktiva namn av mina informanter på de respektive företagen. 5.1 Intervjusammanställning från företaget A På Transportföretaget träffar jag Agneta. Vi sätter oss i ett litet rum med glasväggar mitt i ett större kontorslandskap. Agneta berättar att hon är ekonom i grunden, men att hon vidareutbildat sig sedan hon började på företaget och efter att ha haft en chefsbefattning jobbar hon nu framförallt med personalfrågor. Hennes ansvarsområden är främst rehabilitering, utbildning, arbetsmiljö och liknande. Agneta har ingen direkt utbildning inom alkoholområdet, men hon har haft kollegor som haft problem med missbruk och hon har kommit i kontakt med problemet på det sättet En kort beskrivning av Transportföretaget som helhet Transportföretaget har sin historia långt bak i tiden. För ett par år sedan gjordes sammanslagningar och resultatet av det blev Transportföretaget. De har verksamhet i hela Sverige och är uppdelade i tre olika områden bil, järnväg och lager/logistik. Transporterna de gör genomförs främst i Sverige, och lasten kan innehålla olika varor, men det handlar framför allt om svenska råvaror, så som trä och stål. Transportföretaget har många anställda som jobbar rent administrativt inne på kontor och några som jobbar med transporterna mer aktivt, det vill säga chaufförerna. Rent organisationsmässigt så är det samma administrativa personal som jobbar med alla de olika delarna av transportföretaget, vilket innebär att de tar hand om både bil, tåg och lager. Det finns ingen på företaget som enbart jobbar med alkoholfrågor, men företaget har till stor del hjälp av företagshälsovården som tar hand om problemen. Där finns resurserna och kunskaperna som behövs för att hjälpa de anställda. Ofta hjälper företagshälsovården, tillsammans med den egna chefen till så att den anställda med problem kan få behandling. Eftersom Transportföretaget inte har någon anställd med alkoholfrågor som primär arbetsuppgift så har de heller inte haft någon direkt utbildning på området. Cheferna och de fackliga representanterna har dock fått en arbetsmiljöutbildning, där rehabilitering ingår Transportföretagets attityd till alkohol Transportföretaget är sedan något år tillbaka med i ett projekt som ska motverka rattfylleri. Det innebär att alla bilar som kör för Transportföretaget ska ha ett alkolås. I detta blåser föraren innan bilen startas. Skulle de då vara så att föraren testar positivt så går det inte att starta bilen. Agneta berättar att de fick en förfrågan från projektet precis när de hade beslutat sig för att sätta in alkolås i alla sina bilar och att de valde att tacka ja eftersom projektet låg i linje med deras värderingar. För transportföretaget innebär det att de kan motarbeta alkoholen och de problem som den kan medföra med hjälp av tekniken och på det sättet hjälpa de anställda som kan ha problem. 18

20 Agneta säger att attityden till alkolåsen enbart har varit positiv från chaufförerna. I början berättar hon var de lite oroliga, men det var nog främst för att det var ny teknik, och den oroar alltid i början. Alkolåsen har i stort sätt fungerat väldigt bra, och om det någon gång skulle vara något som inte fungerar så är det främst någon teknisk detalj som det är problem med. Skulle det vara så att en chaufför blåser i alkolåset och det ger utslag så bokas en tid hos företagshälsovården där en mängd olika tester genomförs. Har en förare har problem med alkohol, och väljer att själv ta upp det sätts en behandling in. Om det är en engångsföreteelse håller man lite extra koll på chauffören i fråga, så att problemet inte upprepas. Kollen kan i det här skedet innebära att den närmste arbetsgivaren uppmärksammar och pratar med den anställde för att vara säker på att allt är som det ska. Skulle chauffören däremot neka väljer företagshälsovården att ta ett blodprov för att kontrollera alkoholhalten i blodet är. Även i det här fallet kontrollerar företaget den anställde utöver det vanliga, men det erbjuds samtidigt rehabilitering. Transportföretaget tänker över huvudtaget mycket på säkerheten för chaufförerna och deras omgivning. För att veta att chauffören håller sig till hastighetsgränserna på vägarna och tar sina raster finns det i varje bil ett färdskrivarblad. Det är individuellt för varje förare och samlas in efter varje pass. Skulle företaget få in något klagomål, eller om det är något annat som är oklart så går det enkelt att kontrollera med hjälp av en granskning av bladet. Skulle det vara så att föraren gjort något olagligt så får föraren först ett muntlig påpekande och ytterligare en resulterar i skriftliga påpekanden. Efter två sådana blir det en skriftlig varning, troligtvis för oaktsamhet i arbetet, och om företeelsen upprepas finns det risk för uppsägning. Agneta berättar att hela organisationen fungerar på samma sätt, att oavsett om man jobbar administrativt eller som förare så är det samma regler. Om en anställd på företaget har problem med alkohol så säger Agneta att klimatet är sådant att det går bra att prata om problemet. Hon poängterar dock att det självklart har stor betydelse hur öppen personen i fråga är. Det finns en öppen dialog om alkohol på företaget och inställningen är till stor del att den anställde som har problem ska få hjälp med sina problem. När företaget har sina personalfester så handlar det till framförallt om att umgås. Det förekommer alkohol, ett par glas, och det finns de som fortsättet till dess att festen är slut (det vill säga ute på någon restaurang) men generellt säger Agneta att det är lugna fester. Om några medarbetare väljer att gå ut efteråt så är det ingenting som görs kollektivt utan i helt privat regi. Om en chef eller någon medarbetare skulle misstänka att en anställd har problem med alkohol, så uppmanas chefen att alltid skriva ner varför oron finns och sedan ha ett samtal med den anställde. Anledningen till att allt ska skrivas ner är för att det då finns möjligheten att se om det finns något mönster. Det blir även enklare att konfrontera personen när det finns en händelse som grund. Agneta berättar att det idag inte är många fall av oroliga kollegor, till stor del är det alkolåsets förtjänst. Skulle det visa sig att en anställd ändå har problem erbjuds den anställda hjälp med behandling eller med antabus, en medicin som gör det svårare att dricka alkohol. Rehabiliteringen som erbjuds de anställda är individuell, men den vanligaste formen är att man börjar i någon sorts dag behandling, där det finns möjlighet att jobba på dagarna och få behandling på kvällstid. I början träffas gruppen ofta och sedan blir det allt mer sällan. Olika behandlingar passar olika människor, vilket gör att när dag behandlingen passar en anställd kanske en annan vill avskärma sig från omgivningen helt och hellre väljer ett behandlingshem långt bort. Agneta säger att företaget ställer upp på att betala den behandling som den anställde väljer, men de ser gärna att den anställde arbetar under tiden rehabiliteringen pågår. Skulle det vara så att det framkommer att en anställd har problem med alkohol men väljer att inte acceptera en behandling för att komma till rätta med missbruket kan det blir aktuellt med uppsägning, men det är den absolut sista utvägen. Anledningen till 19