Årsrapport 2016 per december

Transkript

1 1(1) Verksamhetsstyrning och ekonomi Handläggare Peter Löfgren TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden , punkt 5 Ärende Infosäkerhetsklass K1 (Öppen) Årsrapport 2016 per december Ärendebeskrivning Årsrapport 2016 har upprättats avseende trafiknämnden och de i trafiknämnden ingående verksamheterna inom AB Storstockholms Lokaltrafik, färdtjänstverksamheten samt Waxholms Ångfartygs AB. Beslutsunderlag Förvaltningschefens tjänsteutlåtande samt nedanstående underlag Årsrapport 2016 med bilagor Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att att godkänna Årsrapport 2016 för trafiknämnden och de däri ingående verksamheterna förklara paragrafen omedelbart justerad. Caroline Ottosson Förvaltningschef Trafikförvaltningen Peter Löfgren Stf. Avdelningschef Verksamhetsstyrning och ekonomi

2 Trafiknämnden

3 2 (76) Innehållsförteckning 1. Inledning Sammanfattning Förväntad utveckling Styrning Styrning av verksamheten Uppdrag Uppdrag i budget Uppdrag under löpande år Efterlevnad av styrande dokument Styrningsrapport Specifika ägardirektiv Strategier Landstingets finanspolicy Intern styrning och kontroll Mål Ekonomi i balans Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Hållbar tillväxt och utveckling Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Punktlighet, kvalitet och övriga lokala mål Punktlighet i kollektivtrafiken Kvalitet Lokala mål Verksamhet Genomförd verksamhet och verksamhetsförändringar Resande Kollektivtrafiken på land Färdtjänsttrafik Kollektivtrafik på vatten Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv Produktivitet Ekonomi Årets resultat Resultat per trafikindelning... 30

4 3 (76) Redovisning över samtliga statsbidrag och annan medfinansiering Intäktsutveckling Kostnadsutveckling Bemanningskostnader Resultatdisposition Resultatdisposition SL Resultatdisposition WÅAB Resultatdisposition färdtjänstverksamheten Resultatdisposition trafikförvaltningen Investeringar Utfall gentemot budget Specificerade investeringar- utfall gentemot budget Ospecificerade investeringar Balansräkning Finansiering Verksamhetsstöd Arbetsgivare för framtiden Verksamhetsförändringar och verksamhetsutveckling Kompetensförsörjning Chef- och ledarskap Hälsofrämjande arbetsmiljö Jämställdhet och mångfald Sjukfrånvaro Miljö Miljöutmaning Klimatneutrala tjänsteresor Ledningssystem Övrig redovisning Socialt ansvarstagande, säkra processer och folkhälsoarbete Upphandling och inköp Ledningens åtgärder Pågående rättsprocesser (tvister) Övrigt Bilagor... 55

5 4 (76) 11. Nämnd-/styrelsebehandling Bilaga 1 - SL-koncernen Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten Bilaga 3 - Waxholmsbolaget Bilaga 4 Analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Bilaga 5 - Specificerade investeringar utfall per december Bilaga 6 Beskrivning av investeringsobjekt... 72

6 5 (76) 1. Inledning 1.1 Sammanfattning Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänsten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Resultatet 2016 för trafiknämndens verksamhetsområden är 160 mkr (-192 mkr föregående år) jämfört med ett budgeterat nollresultat. Resultatprognosen uppgick till 180 mkr. Landstingsbidraget har ökat med 7,8 % och biljettintäkterna med 4,2 % jämfört med utfall De samlade trafikkostnaderna har ökat med 2,5 % och kapitalkostnaderna med 5,9 %. Årets positiva resultat beror huvudsakligen på högre biljettintäkter till följd av en stark resandeutveckling. Därtill bidrar effektiviseringar inom trafiken och mer kostnadseffektiva avtal än budget samt ett positivt finansnetto. På både intäkts- och kostnadssidan återfinns större avvikelser till följd av poster med engångskaraktär. Periodens avskrivningar överstiger budget. Resultatutveckling Diagram. Resultatutveckling 2016 jämfört med resultat 2015 och budget Utfallet per december är 160 mkr. Prognosen per helår var 180 mkr. För analys över kostnadsutvecklingen, se avsnitt Investeringsutfallet uppgår till mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad på 99 % jämfört med budgeterat mkr.

7 6 (76) Antalet resande i kollektivtrafiken på land har sammantaget ökat jämfört med föregående år. Även resandet inom färdtjänstverksamheten och kollektivtrafiken på vatten har ökat. 1.2 Förväntad utveckling 2017 Driftbudgeten för 2017 är i balans. Resandeutvecklingen bedöms bli i nivå med befolkningsökningen. Investeringsvolymen i ny infrastruktur och fordon är fortsatt hög. Investeringarna de senaste åren har medfört ett ökat lånebehov och i takt med att anläggningarna färdigställs och fordonen levereras ökar avskrivningskostnaderna. Under 2017 kommer trafikförvaltningen att motta Citybanans två nya stationer. Ökade drift-, underhålls- och avskrivningskostnader kompenseras med ett ökat anslag. För att skapa en hållbar kostnadsutveckling inom trafiken de kommande åren, finns ett behov av att fortsätta med effektiviseringar och omprövningar. Dessutom finns ett behov av att utveckla intäktssidan. Stockholms läns landsting har ett finansiellt upplägg i US-leasar kopplade mot vissa trafikinvesteringar. Avtal och upplägg om US-leasar har beslutats av landstingsfullmäktige. Under 2016 har en institution som deltar i affären fått ett sänkt kreditbetyg. Detta innebär en ökad risk för Stockholms läns landsting.

8 7 (76) 2. Styrning 2.1 Styrning av verksamheten Landstinget har det övergripande ansvaret för att alla som bor i, eller besöker, Stockholms län ska ha tillgång till en väl utbyggd, lättillgänglig och pålitlig kollektivtrafik. Visionen för kollektivtrafiken är en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande och principiell karaktär, till exempel budget och skattesats. Trafiknämnden ansvarar för kollektivtrafiken på land, vatten samt färdtjänst. Ansvaret innefattar trafikplanering, ingående av avtal och uppföljning, samt strategiska och övergripande frågor hänförliga till den regionala kollektivtrafiken. Till stöd för trafiknämnden finns trafikförvaltningen som styrs genom delegationsordning. I trafikförvaltningens uppdrag ligger att bereda och verkställa beslut om inriktning och omfattning för en långsiktigt hållbar kollektivtrafik inom trafiknämndens verksamhetsområden. Dessutom ansvarar förvaltningen för styrning och uppföljning av trafikdrift samt upprätthållandet av infrastrukturens funktion, säkerhet och värde. All trafik utförs av företag som trafikförvaltningen upphandlar i konkurrens. För att kunna erbjuda en så bra trafik som möjligt, är det avgörande att trafikförvaltningen har ett affärsmässigt och förtroendefullt samarbete med de företag som trafikförvaltningen sluter avtal med. Trafikförvaltningens roll är att vara expert på att övergripande planera, beställa och följa upp trafiken, medan trafikentreprenörerna svarar för den detaljerade planeringen, leveransen och mötet med kunden. Trafikförvaltningens verksamhet regleras genom tillämpliga lagar samt tillstånd för den verksamhet förvaltningen bedriver. Landstingets styrning av trafikförvaltningens verksamhet sker genom budget och andra övergripande styrdokument såsom direktiv, policyer, trafikförsörjningsprogram och investeringsstrategi. De långsiktiga målen för kollektivtrafiken i Stockholms län sätts i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län. Där anges långsiktiga mål som krävs för att visionen om en attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem ska kunna förverkligas. Denna knyter dessutom an till visionen i Stockholmsregionens regionala utvecklingsplan, RUFS. Den ekonomiska styrningen för trafikförvaltningen utgår från budgeten, som anger mål och ekonomiska förutsättningar för verksamheten. Förvaltningschefen beslutar årligen om en ettårig verksamhetsplan för att leda och styra verksamheten via mål och uppdrag. Trafikförvaltningen styrs genom en kombination av uppsatta mål (målstyrning) och styrning genom

9 8 (76) uppdrag (uppdragsstyrning) från förvaltningschefen till avdelningscheferna inom organisationen. Styrningen grundar sig på ett aktivt arbete med riskanalys och riskhantering, både för att fatta verksamhetsbeslut men även för att följa upp att beslutade mål uppnås. Arbetet inom förvaltningen sker enligt fastställda riktlinjer. 2.2 Uppdrag Uppdrag i budget Nedan redovisas kvarstående uppdrag som fastställts i landstingsfullmäktiges beslut om budget 2016, LS För status hänvisas till bilaga A1. - att uppdra åt trafiknämnden att hemställa hos regeringen om att höja tilläggsavgifterna för den som fuskar i kollektivtrafiken landstingsfullmäktiges beslut om budget 2015, LS För status hänvisas till bilaga A1. - att uppdra åt trafiknämnden att, i samråd med landstingsstyrelsen, utreda tillkommande investeringsbehov för befintlig tunnelbana, bytespunkter samt angränsande anläggningar med anledning av beslutad överenskommelse om utbyggnad av tunnelbana i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling Uppdrag under löpande år Nedan redovisas kvarstående uppdrag givna av landstingsfullmäktige/ landstingsstyrelsen under perioden per december För status hänvisas till bilaga A2. - att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. För tidigare avrapportering hänvisas till Delårsrapport per augusti Efterlevnad av styrande dokument Styrningsrapport Till Årsrapporten 2016 finns i bilaga bolagsstyrningsrapport för SL respektive för WÅAB samt styrningsrapport för trafikförvaltningen Specifika ägardirektiv Trafiknämnden följer de specifika ägardirektiven.

10 9 (76) Strategier Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län Det regionala trafikförsörjningsprogrammet innehåller Stockholms läns långsiktiga kollektivtrafikmål. Programmet beskriver omfattning och förutsättningar för den upphandlade trafiken för att nå måluppfyllelse, samt vad den kommersiella trafiken kan bidra med. En central del i trafikförsörjningsprogrammet är målmodellen som pekar ut kollektivtrafikens långsiktiga mål och fokusområden. Syftet med målmodellen är att bidra till att lösa länets utmaningar enligt Stockholmsregionens regionala utvecklingsplan, RUFS, och att skapa en gemensam målbild kring kollektivtrafikens utveckling. Programmet innehåller politiska målsättningar och uppdateras eller aktualitetsprövas en gång per mandatperiod. Trafikförvaltningen har under året fortsatt arbetet med att revidera det regionala trafikförsörjningsprogrammet, med syfte att det ska kunna fastställas under våren I början av året genomfördes en rad samråd. De bestod dels av en webbaserad enkät till länets invånare, dels tretton expertsamråd med kommuner, myndigheter, trafikoperatörer och intresseorganisationer. I maj beslöt trafiknämnden att skicka ut en remiss av förslag till reviderat program till länets aktörer samt angränsande län (TN ). Under sommaren genomfördes en ungdomsdialog inom ramen för samrådet på festivalen We are Stockholm. Under hösten genomfördes en remisskonferens för trafikförsörjningsprogrammet. Syftet med konferensen var att berätta om de remissvar som kommit in och hur de kommer att hanteras i det slutgiltiga förslaget till reviderat program. Vidare påbörjades arbetet med att färdigställa förslag till reviderat trafikförsörjningsprogram baserat på remissversionen och inkomna synpunkter Landstingets finanspolicy Enligt Finanspolicyn 3.10 behöver AB SLL internfinans informeras i förväg om avtal med koppling till utländsk valuta avses tecknas. AB SL har inte informerat AB SLL Internfinans i samband med beslut i TN den 23 augusti 2016 avseende upphandling av fordon. Säkring skulle eventuellt ha skett för perioden 23 augusti 2016 till och med den 2 september 2016, då beslutet i TN skulle ha vunnit laga kraft och valutarisken övergått till leverantören. I samråd mellan AB SL och AB SLL Internfinans beslutades den 29 augusti

11 10 (76) att avvakta med att valutasäkra under överprövningstiden. Upphandlingen är nu överklagad. I övrigt följs landstingets finanspolicy av bolag och förvaltning inom trafiknämndens verksamhetsområde. I fall avsteg gjorts är detta enligt överenskommelse med SLL Internfinans. 2.4 Intern styrning och kontroll I SLL:s Policy för internkontroll pekas särskilt på att SLL tillämpar den internationella standarden för intern styrning och kontroll, COSO 1. Till detta kommer att man hänvisar till kommunallagens krav på att verksamheten inom förvaltningarna ska bedrivas i enlighet med fullmäktiges mål och riktlinjer. Trafikförvaltningen tillämpar COSO. Intern styrning och kontroll utgår från mål, riktlinjer och styrande dokument utgivna av förvaltningschefen. Riskbedömningar och prioriteringar görs inom verksamheten samt för projekt och program. I vissa specifika fall riskanalyseras även åtgärdsplaner avsedda att hantera uppkomna akuta problemsituationer. Prioriterade risker hanteras för att stödja att trafikförvaltningens mål uppfylls. Trafikförvaltningens internkontrollgrupp stödjer arbetet med att utveckla och förstärka rutiner och processer i verksamheten och i projekt. Riktlinjer och styrande dokument avseende internkontroll är publicerade på trafikförvaltningens intranät. Chief risk officer (CRO) underhåller dokumenten och medverkar till att dessa efterlevs i arbetet med riskhantering samt intern styrning och kontroll. Internrevisionen har uppgiften att granska och verifiera funktionen inom trafikförvaltningens system för intern styrning och kontroll. Granskningar genomförs av hur verksamheten tillämpar etablerad intern kontroll samt att denna följs upp och vid behov vidareutvecklas. Som ett resultat av arbetet med riskanalyser och riskhantering ges trafikförvaltningens ledning underlag för att utforma och förbättra internkontrollåtgärder inom verksamheten samt för projekt och program. Detta är en iterativ process som leder till successiv utveckling och anpassning av intern styrning och kontroll. Sådan utveckling genomförs på ledningsnivå och i verksamhetens processer. Arbetet med att utarbeta internkontrollplanen är numera synkroniserat med framtagandet av verksamhetsplanen (VP). Internkontrollplanen utgör en prioriterad sammanställning av verksamhetens generella risker tillsammans med föreslagen riskhantering. 1 COSO Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission, ett ramverk för att utvärdera ett företags interna kontroll över den finansiella rapporteringen

12 11 (76) 3. Mål Landstingets mål och indikatorer för trafiknämndens verksamhetsområden utgår från långsiktiga strategidokument såsom det regionala trafikförsörjningsprogrammet för Stockholms län, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen och Miljöutmaning Landstinget och trafiknämnden ska ha en god ekonomisk hushållning och därmed en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. Kollektivtrafiken har stor betydelse för länets befolkning och utveckling. Då befolkningen i Stockholms län ökar ställs allt högre krav på kollektivtrafiken. Resorna ska vara attraktiva och tillgängliga för att invånarna ska välja att åka kollektivt. Resorna behöver vara effektiva för att inte kollektivtrafikens kostnader ska öka i alltför hög grad. Genom att fler åker kollektivt, samtidigt som andelen förnybar energi ökar, bidrar landstinget till en hållbar utveckling. 3.1 Ekonomi i balans Utfall 2016 Mål 2016 Utfall 2015 Mål och indikator EKONOMI I BALANS Finansiell stabiliet Resultat: Ett positivt resultat enligt balanskravet, mkr 1) ) För förvaltningar/bolag avses att det av fullmäktige beslutade resultatkravet uppnås. Resultatet för trafiknämndens verksamhetsområden uppgår till 160 mkr, att jämföra med ett budgeterat nollresultat i enlighet med fullmäktiges beslut. Senaste prognos visade ett resultat på 180 mkr. För analys, se vidare avsnitt 5.

13 12 (76) 3.2 Attraktiv kollektivtrafik i ett hållbart transportsystem Utfall Mål och indikator 2016 ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK I ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM Mål 2016 Utfall 2015 Attraktiva resor Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna* 49% 37,5 % 38 % Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik** 80% 75 % 78 % Andel nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik 83% 90 % 86 % Andel nöjda resenärer i kollektivtrafiken på vatten 93% 91 % 96 % Tillgänglig och sammanhållen region Andel bussar med tillgängligt insteg 100% 100% 100 % Andel spårfordon med tillgängligt insteg 98% 85 % 91 % Restidskvot mellan regionala stadskärnor*** - 1,8 - Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan Andel förnybar energi i kollektivtrafiken**** - 87 % 89 % Kostnad per personkilometer 3,21 kr 3,27 kr 3,12 kr Antal påstigande en vanlig vinterdag, tusental Antal sittplatskilometer i SL-trafiken * Från och med 2016 gör trafikförvaltningen en egen mätning där området begränsas till Stockholmsregionen vilket medför ett säkrare värde. ** Mätningen Svensk kollektivtrafik barometer har för 2016 ersatts med SL-ombordundersökning, Upplevd kvalitet. *** Måltalet för restidskvot avser den målsättning som anges i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län för år Ny indikator för restidskvot är under framtagande. **** Utfall levereras i samband med miljörapporteringen i februari Attraktiva resor Indikatorn Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna uppgående till 49 procent har ökat jämfört med föregående år (38 procent) och överstiger därmed måltalet. Under 2016 används en ny mätmetod varför jämförelse mellan åren ej är relevant. I grunden är indikatorn är trögrörlig. En ökad kollektivtrafikandel av de motoriserade resorna minskar trängseln i hela transportsystemet och bidrar till att minska en negativ klimatpåverkan. Andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik har ökat medan den har minskat för nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik och i kollektivtrafiken på vatten. Se vidare avsnitt för vidare analys avseende kvalitet. Tillgänglig och sammanhållen region Målet för 2016 är att alla bussar i SL-trafiken ska vara tillgänglighetsanpassade. Målet 100 procent för indikatorn Andel bussar med tillgängligt insteg uppnåddes redan föregående år och har bibehållits För motsvarande indikator gällande spårtrafiken har andelen ökat 2016 till 98 procent (91 procent föregående år) och överstiger därmed målnivån.

14 13 (76) Under 2016 har det pågått en revidering av det regionala trafikförsörjningsprogrammet och en ny indikator för restidskvoten är under framtagande. Effektiva resor med låg miljö- och hälsopåverkan Andel förnybar energi i kollektivtrafiken rapporteras i samband med miljörapporteringen i slutet av februari För indikatorn Andel förnybar energi kan nämnas att två nya trafikavtal inom buss, Södertälje (E27) och Järfälla/Upplands-Bro (E28) har startat i augusti I dessa avtal har det ställts krav på övergång till 100 procent förnybart drivmedel senast till år En utredning har genomförts om ökat inslag av förnybar energi i sjötrafiken. Djurgårdsfärjorna drivs med fartygsbränsle med högre andel förnybar råvara, ca procents inblandning av HVO, vilket har pågått under 2016 och baseras på goda resultat från projekt som genomfördes under senare delen av Indikatorn Kostnad per personkilometer, uppgående till 3,21 kr, har ökat jämfört med föregående års värde (3,12 kr) och ligger under målet för 2016 som är satt till max 3,27 kr. Antal påstigande respektive antal sittplatskilometer är indikatorer som avser konsumtion respektive produktion av trafik. Indikatorn Påstigande en vanlig vintervardag är målsatt till 2,9 miljoner. Utfallet 2016 är i nivå med målet och har ökat jämfört med föregående år (2,8miljoner). Se vidare avsnitt 4.2 Resande och kollektivtrafiken på land. Utfall för indikatorn Antal sittplatskilometer är km och når årsmålet men har minskat jämfört med föregående år (18 312) huvudsakligen till följd av planerat underhållsarbete. Då minskningen förutsågs inför 2016 sattes målet för indikatorn på en lägre nivå än tidigare års utfall. 3.3 Hållbar tillväxt och utveckling Utfall 2016 Mål 2016 Utfall 2015 Mål och indikator HÅLLBAR TILLVÄXT Effektivt miljöarbete Energianvändningen i verksamhetslokaler: energianvändning per kvadratmeter (kwh/m 2 ) Effektivt miljöarbete * * Trafikförvaltningen redovisar energianvändning för värme och elektricitet samt lokalyta (enligt LS ). Utfall levereras i samband med miljörapporteringen i februari En behovsanalys avseende energi har genomförts Denna beskriver bland annat nuläge samt ger förslag på innehåll i kommande utredning med förslag till åtgärder i syfte att öka systematiken i energieffektiviseringsarbetet.

15 14 (76) Fördjupad analys om trafikförvaltningens miljöarbete sker i och med miljöredovisningen vilken är klar i slutet av februari Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Utfall Mål och indikator 2016 ATTRAKTIV OCH KONKURRENSKRAFTIG ARBETSGIVARE Stolta merbetare* Mål 2016 Utfall 2015 AKA-index: Uppföljning av landstingets personalpolicy i medarbetarenkäten som består av aktivt ansvarstagande, kund- och resultatfokus, förändring och utveckling, jämlikhetsindex, hälso- och stressindex samt motivationsindex. Skala * SLL har en ny basenkät för medarbetaruppföljning vilket innebär att enkätresultatet inte kan jämföras med målet för 2016 eller med resultatet tidigare år. Under 2016 utgick AKA- index i samband med byte av leverantör och att en ny medarbetarenkät togs fram. Medarbetarundersökningen 2016 blir således en så kallad nollmätning, vilket innebär att jämförelse mellan åren ej är relevant.

16 15 (76) 3.5 Punktlighet, kvalitet och övriga lokala mål Punktlighet i kollektivtrafiken 2 Diagram. Punktlighet per trafikslag. Utfall avser perioden jan-dec 2016 respektive jan-dec En av de indikatorer som är viktig för resenärerna är trafikens punktlighet. Punktligheten mäts procentuellt i antal avgångar i rätt tid inom tre minuter. Se vidare fotnot. Tunnelbana har ökat punktligheten jämfört med föregående år då måluppfyllelsen för avtalsmål skett för samtliga tre linjer samt för tunnelbanan i sin helhet. Trafikentreprenörens arbete med tidtabellsplanering samt implementering av verktyg för förare att följa tidtabellen har bidragit till resultatet. Jämfört med föregående år har den genomsnittliga punktligheten för pendeltåg ökat och uppgår till 91 procent vilket också är årsmålet. I rusningstrafik har punktligheten i snitt varit lägre, 85 procent. Förseningar under året härleds till återkommande fel i infrastrukturen och yttre händelser, mestadels obehöriga på spår. Mälarbanan och Nynäsbanan har genomgått större upprustningar och utbyggnationer under året, vilket har föranlett omfattande banavstängningar. Framkomligheten på vägarna för ersättningstrafiken har 2 I trafikavtalen finns regler som definierar om en avgång ska räknas som punktlig eller inte. Normalt tillåts att avgången är högst 1 minut för tidig och 3 minuter för sen. Om den mätta tiden inte håller sig inom det intervallet så betraktas avgången som ej punktlig. En inställd avgång betraktas också som ej punktlig. Antal punktliga/totalt antal beställda avgångar=andel punktliga.

17 16 (76) varit låg och påverkat leveransförmågan. Utvärdering av utfallet för ersättningstrafiken har lett till en uppdatering av processer och tidigarelagd samverkan med andra aktörer som till exempel Trafikverket och kommuner för att åstadkomma en förbättrad leverans vid kommande avstängningar. Den genomsnittliga punktligheten för samtliga lokalbanor följer normalt mönster beroende på årstidsvariationer och resandenivåer. Resandenivåer varierar med högtrafik/lågtrafik, semester/arbetstid, samt specifikt på evenemangslinjer. Det är generellt sett ett lägre resande under semesterperioder på alla banor undantaget Spårväg city där resandet istället ökar framför allt under turistsäsong. Genomsnittet över året, 95,7 procent (96,1 föregående år), når inte 2016 års målvärde på 96,1 procent. Roslagsbanan, Tvärbanan och Spårväg City har lägre punktlighet under tertial tre medan Lidingöbanan och Tvärbanans Solnagren uppvisar stigande värden. Det stora snöovädret i november påverkade resultatet och värdet sjönk då till strax under 90 procent, dock med en återhämtning under tertialets slut. Punktligheten förbättras kontinuerligt genom att analyser samt justering av passning och tidtabell görs. Flera av lokalbanorna genomgår upprustningar som för med sig planerade störningar i trafiken och ibland helt nya trafiklösningar. I samband med dessa upprustningar arbetar trafikförvaltningen med att minimera störningar för resenärerna genom att erbjuda en stabil och punktlig trafiklösning under och efter upprustningen. Vid såväl akut som planerad ersättningstrafik sker kontinuerlig utvärdering av valda lösningar kopplat till resultat. Punktligheten i busstrafiken är stabil på de flesta trafikområden och uppgår till 88,0 procent vilket är högre föregående år (87,8 procent) men lägre än målet 90,0 procent. Innerstadens framkomlighet gör att det ackumulerade resultatet ligger strax under målet då det lägre utfallet för innerstadens påverkar det totala resultatet negativt. Graden av utförd trafik håller en god nivå bortsett från en större händelse i juni då Södertäljebron stängdes av för södergående trafik samt framkomlighetssvårigheter i innerstaden i maj och juni. Punktligheten i skärgårdstrafiken är 90,2 procent och i nivå med målet. Punktligheten har minskat jämfört med 2015 (93 procent). En orsak till minskningen är att fartyget M/S Väddö, under en period under sommarens högtrafik, inte kunde gå med alla propellrar vilket medförde förseningar. Punktligheten mäts inte i pendelbåtstrafiken. Ackumulerad tidpassning 2016 för färdtjänsttaxi är 90,0 procent, vilket är lägre än målet och utfallet föregående år (94,0 procent). Under året har nya avtal trätt i kraft avseende färdtjänstverksamheten. Till följd av att nöjdhetstal och tidpassning har försämrats under året för färdtjänsttaxi har leverantörerna vidtagit förbättringsåtgärder.

18 17 (76) Kvalitet Upplevd kvalitet är trafikförvaltningens månatliga ombordundersökning som mäter nöjdheten bland resenärer i SL-trafiken. Pendelbåtstrafiken ingår från och med 2016 i dessa mätningar. Under 2016 ökade andelen nöjda resenärer i SL-trafiken med två procentenheter, från 78 procent år 2015 till 80 procent Måltalet för 2016 är 75 procent. Diagram. Andel nöjda resenärer per trafikslag. Utfall avser perioden jan-dec 2016 respektive jan-dec Resenärernas nöjdhet med tunnelbanan har ökat generellt inom alla områden, vilket beror på den förbättrade trafiken med mindre inställd trafik och högre punktlighet. Även om trängselbetyget visar något avtagande resultat under hösten är analysen att när trafiken är stabil och robust kan trängsel accepteras under den tid som resenären förväntar sig stort resenärstryck (morgon och eftermiddag). De senaste satsningarna på helgtrafiken (kväll och natt), då acceptansnivån för trängsel är lägre, kan ha bidragit till det positiva utfallet på 84 procent som kan jämföras med 81 procent föregående år och måltalet 75 procent. För pendeltåg har nöjd kundindex ökat till 68 procent (66 procent föregående år) och har därmed överträffat målet på 62 procent. Det högsta mätvärdet uppnåddes i oktober, 72 procent. Det lägsta värdet på 59 procent uppmättes i februari och antas huvudsakligen vara en följd av de omfattande trafikstörningar som uppstod på grund av fel i Trafikverkets ställverk i Karlberg. Nöjdhetsbetyget utgörs huvudsakligen av tidhållning vilket till stor del kan härledas till de återkommande trafikstörningarna orsakade av fel i infrastrukturen och obehöriga på spår.

19 18 (76) Det totala nöjd kundindex för lokalbanor 2016 är 84 procent vilket är i nivå med föregående år men understiger målet på 85 procent. Under året har värdena varierat mellan 82 procent och 86 procent, där det lägre värdet noteras under och direkt efter banavstängningar samt i samband med det stora snöovädret i början av november. En svagt uppåtgående trend för alla banor kan noteras under tertial tre där årets sista uppmätta värde för december landade på 86 procent. Lidingöbanan, Spårväg City och Tvärbanans Solnagren uppvisar en bättre trend hela året, vilket kan relateras till vidtagna åtgärder med passning och tidtabell samt i förekommande fall förbättringar inom infrastrukturen. Mellan 11 juni och 21 augusti var Saltsjöbanan helt avstängd för upprustningsarbete och trafiken ersattes av busstrafik. Från 22 augusti och ett antal år framåt bussersätts sträckan Henriksdal-Slussen på grund av ombyggnationen vid Slussen. Kundnöjdheten på Saltsjöbanan har generellt sett sjunkit vilket främst beror på att sträckan Henriksdal till Slussen bussersatts. Resenärerna påverkas av både en extra omstigning, väntetider vid hållplatser och trängsel på ersättnings- eller ordinarie bussar. Dessutom blir bussrestiden längre på grund av försämrad framkomlighet i Slussenområdet. Omfattande åtgärder vidtogs under slutet av 2016 för att förbättra hela resan för resenärerna. Tvärbanans Solnagren var avstängd mellan 27 juni och 14 augusti för uppdatering av signalsystem. Sicklagrenen hade endast en kortare period med avstängd spårtrafik; mellan 4 till 11 juli. Båda delarna av Tvärbanan bussersattes under de avstängda perioderna. Lägre kundnöjdhet på Lidingöbanan inrapporteras på grund av trängsel och dålig passning till anknytande tunnelbanetrafik i Ropsten. Antalet påstigande ökade under året med 12 procent. För busstrafiken är utfallet för Nöjd kund 79 procent vilket överstiger såväl målet på 73 procent som utfall föregående år (78 procent). Flera orsaker bidrar till resultatet, bland annat en hög nivå på utförd trafik och att flera av avtalen är VBP-avtal med ökat kundfokus samt nya bussar. Årssnittet för Nöjd kundindex inom skärgårdstrafiken 2016 är 93 procent vilket överstiger målet på 91 procent men är lägre än året innan (96 procent). Motsvarande för pendelbåtstrafiken är 96 procent jämfört med måltalet 91 procent. Mätning av Nöjd kund i pendelbåtar påbörjades Nöjd kundindex för färdtjänsten är 83 procent, vilket är en minskning mot föregående års värde på 86 procent och lägre än målet på 90 procent. Orsaken till försämringen bedöms huvudsakligen bero på den försämrade tidpassningen. Genom avtal och samverkan med leverantörer genomförs insatser för att succesivt förbättra kvaliteten Lokala mål För övriga lokala mål, se bilaga Mål- och verksamhetstal.

20 19 (76) 4. Verksamhet 4.1 Genomförd verksamhet och verksamhetsförändringar Övergripande trafikplanering Inom ramen för arbetet med att utveckla SL:s stomnät pågår ett flertal delutredningar i form av åtgärdsvalsstudier för stombussnätet. Syftet är att förbättra framkomligheten för stombussarna vilket skapar möjlighet till snabbare och tätare busstrafik vilket förväntas leda till ökat resande. Detta fordrar att väghållarna genomför åtgärder varför avsikten är att träffa överenskommelser med berörda kommuner och Trafikverket. Den första delstudien mellan Värmdö och Stockholm färdigställdes och godkändes under hösten 2016 av berörda parter vilket beräknas ge restidsvinster på 8-9 minuter. Åtgärderna kommer att genomföras under åren Förvaltningen har under året färdigställt trafikutredning avseende pendeloch regionaltåg vilken genomförts i samverkan med kollektivtrafikförvaltningen i Uppsala län och MÄLAB. Utredningen utgör underlag för kommande beslut om den strategiska styrningen av trafikens utveckling i form av ett planeringsramverk för samarbete med Trafikverket och trafikoperatörer. Beslut om utredningen togs av trafiknämnden i november Stort fokus har lagts på planering och förberedelser inför 2017 års trafikavstängningar med ambition att förbättra resenärsupplevelsen jämfört med tidigare avstängningar. Avtal och upphandlingar Bussverksamhet I trafikupphandlingarna av bussverksamhet i Södertälje och Nykvarn (E27) samt Järfälla och Upplands bro (E28), skedde överlämning till förvaltningsorganisationen under våren. Under sommaren genomförde trafikentreprenören Nobina förberedelser och trafiken startade i augusti. Första studiefasen har påbörjats inför nya trafikupphandlingar avseende bussverksamheten inom områdena Vallentuna, Sigtuna, Upplands-Väsby (E31) samt Ekerö (E32). Under året genomfördes en utvärdering av avtal E19B (Norrtälje) och beslut om förlängning har tagits av trafiknämnden. En utvärdering av linjenätet i E22 (Innerstaden och Lidingö) har också genomförts. Förvaltningen har under året genomfört revisioner av antal resande inom bussområdena i Solna/Sundbyberg/Sollentuna/Bromma och Norrort

21 20 (76) (E20). Planen är att samtliga områden med VBP-avtal 3 ska revideras för att anpassa avtalen efter anbudsförutsättningarna. Pendeltågsverksamhet Upphandlingen av E24-avtalet är avslutad och har nu vunnit laga kraft. Den 11 december 2016 tog MTR över som operatör av pendeltågstrafiken. Inom ramen för E24 pågår förberedelser för att ta över driften av stationerna City och Odenplan samt ta emot och driftsätta nya pendeltåg (X60B) inför öppnandet av Citybanan i juli Skärgårds- och hamntrafik De nya trafikavtalen i skärgårdstrafiken (E29) överprövades av fem parter. Interimsavtal (E29x) tecknades i väntan på förvaltningsrättens dom. Avtalen är tecknade med de anbudsgivare som fått tilldelningsbeslut. De nya avtalen gäller från mitten av april. I slutet av november permanentades en del av interimsavtalen. Tilldelningsbeslut för nord-/sydlig linje fattades i april och uppdraget gick till Ressel Rederi AB. En ny pendelbåtslinje i Riddarfjärden startade i januari (linje 85). Trafiken körs av Strömma Turism och Sjöfart. Avtalet sträcker sig i två år med möjlighet till max ett års förlängning. Ytterligare en pendelbåtslinje (linje 89) startade i augusti. Trafiken, som går från Ekerö till Gamla Stan, körs av Rederi AB Ballerina. Upphandling pågår av linje 81 (Storholmen Tranholmen Ropsten). Förvaltningen har tagit fram nya allmänna villkor för all godstrafik inom sjötrafiken. Villkoren har anpassats efter gällande sjölagar beträffande ansvar av gods vid transporter och tydliggör ansvarsförhållanden mellan olika parter. Upphandling av godstrafiken har påbörjats och trafikstart beräknas till våren Färdtjänstverksamhet Under året har flera avtal trätt i kraft inom ramen för E26, avseende färdtjänstverksamheten. Avtalen rör färdtjänsttaxi, rullstolstaxi, anropsstyrd närtrafik samt kundservice för färdtjänst och callcenter. Drift och underhåll Genomförandeprojekt avseende upphandling av drift och underhåll av fastigheter (UH2014) har pågått inom samtliga fem delområden; tunnelbana, spärr, lokalbana, hissar och rulltrappor. Tilldelningsbeslut har under året fattats av förvaltningschefen avseende områdena tunnelbana och 3 VBP är en affärsmodell där trafikoperatören ersätts baserat på verifierade betalande påstigande.

22 21 (76) lokalbana. Underlag för tilldelningsbeslut av spärrar är framtaget och beslut beräknas kunna fattas i början av Upphandling av entreprenörer avseende hissar och rulltrappor är förskjuten för att säkerställa hantering av risker kopplade till tidigare rulltrappsincidenter vid Östermalmstorg och Universitet. Projektet beräknas vara klart vid halvårsskiftet Avtalet för fastighetsunderhåll och drift inom tunnelbanan tilldelades Caverion. Avtalet bygger på en modern avtalskonstruktion som går i linje med övriga avtal inom trafikförvaltningen och innebär ett enhetligt funktionsåtagande. Uppstartsperioden fortlöper till februari 2017 då Caverion tar över underhåll och drift i sin helhet. Program IT med verksamhetspåverkan omfattar upphandling utav drift och underhåll av trafikförvaltningens IT-system (DIT 2017 och ITUH 2017), integrationsplattform, nytt systemstöd för färdtjänstverksamheten och nytt systemstöd för kundtjänst och försäljning. Upphandlingar pågår inom samtliga delprojekt. Lidingöbanan och Spårväg City har sedan januari 2016 en ny underhållsentreprenör Eltel (UH2012B). Intäkter Som en effekt av det tilläggsavtal som slöts i juni 2015 med MTR 4 märks nu att kortbetalningen utgör 75 procent av försäljningen. Trots att antal köptillfällen i spärr ökat med 50 procent har den uppmätta kötiden inte ökat nämnvärt. Därmed erbjuds resenärerna en förväntad service (kortköp) utan att detta ger negativ påverkan i form av ökad kötid. Drygt 20 nya försäljningsavtal har slutits med Reitan (Pressbyrån och 7 Eleven). De nya avtalen löper till utgången av Beträffande reklamavtal fattades tilldelningsbeslut i början av året. Clearchannel fortsätter i spårtrafiken och Wallstreet Media tilldelades buss. Arbeten har påbörjats avseende nya reklamavtal inför En upphandling planeras av fast installerad utrustning för maskinell validering av sms-biljetter inom busstrafiken. Tills denna lösning är på plats används handhållna enheter för validering av dessa biljetter. Verksamhetsförändringar I mars tillträdde trafikförvaltningens nya chef, Caroline Ottosson. 4 Tilläggsavtalet med MTR avser breddat biljettsortiment i spärr och kortförsäljning villkorat MTR:s övertagande av kontanthanteringssystem

23 22 (76) Förvaltningschefen har i december beslutat om en ny IT-avdelning som kommer bestå av en sammanslagning av befintliga enheter inom förvaltningen. Under året genomfördes en fastighetsutredning som omfattar sex delprojekt. Utredningen fortsätter under Se vidare Ledningens tgärder under avsnitt 7. På uppdrag av trafiknämnden ska förvaltningen genomföra en växling av konsulter mot anställd personal. Arbetetet med konsultväxling genomförs som en del i den personalstrategiska utredning som ska utmynna i en kompetensförsörjningsplan för förvaltningen. Se vidare avsnitt 7. Kundtjänstverksamheten inom färdtjänsten har under 2016 outsourcats och verksamhetsövergång av 16 medarbetare till Releasy skedde i oktober. Övriga händelser och speciella satsningar Inom ramen för arbetet med kommande regional utvecklingsplan, RUFS 2050, har i samverkan med tillväxt- och regionplaneförvaltningen ett samrådsunderlag arbetats fram. Parallellt med och efter samrådet har förberedelser för framtagandet av RUFS utställningshandling påbörjats. Under året har trafikförvaltningen fortsatt arbetet med att driva utredningar och ta fram underlag till Sverigeförhandlingen. Biljettpriser och taxor I enlighet med landstingets budget 2015 har den parlamentariska utredningen avseende priser, taxesystem och biljett- och betalsystem inom kollektivtrafiken genomförts. Målsättningen är att göra det enkelt för resenärerna att förstå, köpa och använda SL:s biljetter vilket leder till en mer attraktiv kollektivtrafik samt stödjer ett ökat resande. I januari 2016 färdigställdes utredningens första delrapport; Beslutsunderlag gällande SL:s zonsystem (TN ). I denna rekommenderar trafikförvaltningen beslut om att avskaffa SL:s nuvarande zonsystem och införa ett förenklat taxesystem utan zoner för SL:s enkelbiljettsortiment. Vidare rekommenderas att ta bort pristillägget för enkelbiljetter köpta i spärrkiosk. 5 I april 2016 färdigställdes utredningens andra delrapport, Utredning gällande prissättning för SL:s enkel- och periodbiljetter (TN ), vilken behandlar metoder och principer kring prissättning av biljetter samt effekter av alternativa prisnivåer. Därutöver omfattar den andra delrapporten också riktlinjer som bör gälla vid en prisjustering samt 5 Biljetter köpta i spärrkiosk får samma pris som enkelbiljetter köpta i resterande försäljningskanaler (förutom hos konduktör där pristillägget behålls).

24 23 (76) åtgärdsförslag kring nya namn på biljettkategorier samt förändring av SL:s biljettsortiment för studenter. Landstingsfullmäktige fattade i juni 2016 beslut om att avskaffa den nuvarande zonuppdelningen från och med januari 2017 samt att även i övriga delar i stort följa de rekommendationer som lämnats i utredningens två första delrapporter. Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT) Under året fortsatte allokeringen av resurser till FUT. Trafikförvaltningen stödjer FUT i arbetet med optimeringar och besparingar. Fortsatt beredning av underlag till inriktning för bussterminal vid Barkarby och Nacka har också skett. Därutöver har arbetet avseende förändringar vid station Gullmarsplan påbörjats. Nya former för ledning av gemensamma frågor har införts under året. Se vidare avrapportering Uppdrag i budget, avsnitt Trafik Utredningen om framtida inriktning för färdtjänstverksamheten i Stockholms län (TN ) har fortsatt under året. Trafiknämnden beslutade i maj 2016 att remittera utredningen Framtida inriktning Färdtjänsten fas 2 till länets kommuner och berörda intresseorganisationer. Beslut om utredningen planeras ske i trafiknämnden I januari genomfördes beställningar av busseffektiviseringar för 100 miljoner kronor. Kundnöjdhet, produktion och punktlighet har bibehållits efter förändringarna. Pilotprojektet med plattformsvalideringsstolpar längs Nockebybanan och Tvärbanan som inleddes i juni månad har haft en svagt positiv effekt på intäkterna. Kundnöjdheten ligger kvar på samma nivå som före pilotprojektet påbörjades. Ersättningstrafiken till sommarens trafikavstängningar inom pendeltåg och Tvärbanans Solnagren medförde sämre kundnöjdhet till följd av förlängd restid och sämre komfort. Framkomligheten på vägarna för ersättningstrafiken har varit låg och direkt påverkat leveransförmågan. Utvärdering och åtgärdsplaner är under utformande för att åstadkomma en förbättrad leverans vid kommande avstängningar. Arbetet med att granska leverans mot avtal intensifierades under det andra kvartalet. Förutom ersättande busstrafik har en del tunnelbanelinjer förstärkts. Den 12 april startade en strejk inom sjötrafiken. I första steget var strejken begränsad, vilket drabbade Djurgårdsfärjorna samt Riddarfjärdslinjen som inte gick alls. Påverkan i skärgårdstrafiken var då begränsad. Från 18 april

25 24 (76) utökades strejken att omfatta merparten av skärgårdstrafiken. Trafiken startade igen den 1 maj. Infrastruktur och fordon Stockholms stads tätskiktsarbeten har medfört att Spårväg City under stora delar av året inte har kunnat angöra hållplats Kungsträdgården. Återöppnandet är planerat till mitten av december Nya pendeltåg av typ X60B har under året börjat fasas in i pendeltågstrafiken samtidigt som de äldre tågen (X10) fasas ut. Testkörning och förarutbildning av X60B pågår inför Citybanans invigning i juli När det gäller utvecklingen av pendeltågsdepåer är tillbyggnationen av Brodepån klar och upprustning av kontaktledningar vid Älvsjödepån pågår. Ombyggnationerna av Kallhäll, Barkarby och Tungelsta pendeltågstationer har färdigställts. Förvaltningen har ökat fokus på strategisk fordonsförvaltning (tillgångsförvaltning). Under perioden har dialog påbörjats mellan MTR, Bombardier och trafikförvaltningen i syfte att bibehålla C20-fordonens tekniska livlängd. Ett IT-sourcingprojekt pågår, som syftar till att minska systemfloran samt se över vilka kostnader varje enskilt system bär med sig. Förvaltningen har också gjort en satsning på att samla in gamla datorer för att minska licensoch leasingkostnader. Övrigt Resultatet från den resvaneundersökning som trafiknämnden beslutat om att genomföra under 2015 har sammanställts under våren 2016 och redovisades för trafiknämnden i maj (SL ). Resvaneundersökningen syftar till att ge kunskap om hur invånarna reser för att kunna planera framtida trafiksystem. En trendrapport har tagits fram i syfte att belysa omvärldstrender och de konsekvenser som de kan tänkas medföra. Rapporten är ett stöd i trafikförvaltningens strategiska arbete. Under våren 2016 prövades en effektivisering av formerna för samverkansråd med organisationerna för pensionärer respektive organisationerna för funktionshindersfrågor. I försöket inkluderades Förvaltning för utbyggd tunnelbana (FUT) i samverkansråden. Det utreddes även hur ledsagning mellan olika trafikslag ska kunna vidareutvecklas. Arbete har pågått med att implementera den nya lagen om resenärers rättigheter som började gälla i april. Arbetet pågår främst med kundtjänst, trafikinformation och ordningsregler.

26 25 (76) Under året har förvaltningen haft ett fokus på tillståndshanteringen inom färdtjänsten vilket resulterat i nedkortade handläggningstider. Synligheten av trygghetsresurser på tunnelbanans plattformar och tåg har ökat och en ny metod har tagits fram för att bättre kunna mäta tryggheten i kollektivtrafiken. Under maj har SL-trafikens nya ordningsregler börjat tillämpas. De nya ordningsreglerna har arbetats fram i ett samarbete mellan Jernhusen, Locum och trafikförvaltningen. Stationerna i tunnelbanan är nu rökfria zoner. Förbudsdekaler har satts upp på berörda stationers informationstavlor. Samtliga askkoppar är borttagna och resenärer har informerats via Metro. Trafikförvaltningen tilldelades under 2016 värdskapet för UITP Uppdraget genomförs som ett samarbetsprojekt mellan Stockholm läns landsting, Stockholmsmässan, Stockholm Convention Bureau samt Svensk kollektivtrafik. UITP är en världsomspännande branschorganisation för all kollektivtrafik. Större kommunikationsinsatser Under 2016 har flera kampanjer genomförts i syfte att öka försäljning och resande. Under både vår och höst riktades fokus på appen SL-biljetter och dess funktionalitet. Under sommaren genomfördes en riktad kampanj för att uppmuntra till spontanresande och biljettköp via appen. Mål var angivet i antal nedladdningar av app, och det uppsatta årsmålet nåddes redan under september månad. Under hösten har förvaltningen genomfört insatser för ökad tillgänglighet och trygghet i trafiken. Tillsammans med trafikentreprenörer genomfördes events för att locka till resande. Arbetet fortsätter under I samband med årets ibland omfattande trafikavstängningar har kommunikationsinsatser genomförts, för att hjälpa resenärer att hitta rätt under ombyggnader och för att bibehålla kundnöjdhet. De två nya pendelbåtslinjer som startat under året har uppmärksammats med kampanjer och invigningsevents. Resenärerna har uppskattat de nya båtarna. Under 2016 har arbetet med införande av nytt skylt- och vägvisningssystem intensifierats. Arbetet har utgått från en ny visuell identitet för varumärket SL. Denna belönades i april med priset Guldägget.

27 26 (76) 4.2 Resande Tabell. Produktionsredovisning. Produktionsredovisning Allmän kollektivtrafik på land, tusental: Bokslut 2016 Bokslut 2015 Föränd % Budget 2016 Avvik % Genomsnitt påstigande en vintervardag* ,8% ,0% Genomsnitt påstigande en vardag** ,5% ,0% Antal sittplatskilometer, miljoner ,7% ,2% Särskild kollektivtrafik: Antal resenärer/tillstånd per perioden ,2% ,2% Totalt antal resor, tusental ** ,7% ,2% Kollektivtrafik på vatten: Passagerare tusental ,2% ,2% - varav skärgårdstrafik ,4% ,0% - varav pendelbåtstrafik*** ,9% ,9% * Prognos och budget avser vintervardagar dvs tertial 1 och 3. ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor *** Pendelbåtslinjerna 80, 81, 85 och 89 ingår ej i bokslut 2015 och budget Kollektivtrafiken på land Diagram. Påstigande per vardag i SL-trafiken. Resandeutvecklingen i kollektivtrafiken på land, mätt som antal påstigande budgeterades till 2,9 miljoner resor per vintervardag Utfallet ligger därmed i nivå med budget och har ökat jämfört med föregående år.

28 27 (76) Antalet resenärer i tunnelbanan ökar jämfört med föregående år och följer förväntat utfall. Antal påstigande per dag för pendeltågstrafiken har ökat under året och är högre än målet. Fördelningen av resenärer mellan linjerna Västerhaninge/Nynäshamn, Uppsala, Södertälje/Gnesta, Märsta och Bålsta är relativt konstant både under perioden och i jämförelse med tidigare perioder. Antalet påstigande för lokalbanor under året följer säsongsvariationerna liksom föregående år. Totalt för året är antalet påstigande högre såväl jämfört med föregående år som i jämförelse med målet. Lidingöbanan (trafiken startade i slutet av oktober 2015), Roslagsbanan och Tvärbanans Solnagren står för den största tillväxten i antal resenärer. Antal påstigande i buss har ökat jämfört med fjolåret. Resandeutvecklingen överlag är positiv för i stort sett alla trafikavtal inom busstrafiken. Den största ökningen återfinns bland VBP-avtalen för Solna/Sundbyberg och Sollentuna Färdtjänsttrafik Antalet personer med färdtjänsttillstånd uppgår till , vilket är 123 färre tillstånd än december 2015, då antalet tillstånd för perioden var Tilldelningen av resor, vilket betyder den minimivolym resor som alla färdtjänstresenärer har tillgång till, har varit 198 resor per person och år sen Det totala antalet utförda resor inom färdtjänsten (inklusive sjukresor) under 2016 uppgick till resor, vilket överstiger budget med resor. Rullstollstaxi fortsätter sin ökning sedan flera år och överstiger budget. Sjukresor fortsätter att öka och överstiger budget med resor Kollektivtrafik på vatten Antalet resenärer totalt i sjötrafiken totalt uppgick till år 2016, vilket är en ökning med resenärer jämfört med föregående år. Jämförelsen är dock inte relevant då samtliga pendelbåtslinjer inte ingår i utfallet för För jämförelser i pendelbåtstrafiken se vidare nedan. Skärgårdstrafiken har minskat med passagerare jämfört med föregående år. Detta beror dels på strejken som var i andra halvan av april samt att antalet passagerare i augusti var färre än ifjol. Pendelbåtstrafiken har ökat från i fjol till passagerare år 2016, vilket innebär en ökning om passagerare jämfört med föregående år. Antal passagerare, förändring 2016 för respektive linje i jämförelse med 2015:

29 28 (76) - Linje 80 Sjövägen ökade med Linje 81 Storholmen-Tranholmen-Ropsten ökade med Linje 82 Djurgårdsfärjan hade färre passagerare än ifjol vilket bedöms bero på flytten av terminalen vid Slussen till ett nytt tillfälligt läge, på grund av Slussens ombyggnation. - Linje 85 Riddarfjärden öppnade för trafik den 11 januari och har haft passagerare - Linje 89 Ekerö Stockholm öppnade för trafik den 22 augusti och har haft passagerare 4.3 Produktion ur ett jämställdhetsperspektiv Enligt landstingets regionala trafikförsörjningsprogram för Stockholms län ska kollektivtrafiken skapa tillgång till arbete, service och rekreation för regionens medborgare utifrån deras olika behov och förutsättningar. Enligt de nationella transportpolitiska målen ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Kollektivtrafiken strävar efter att vara ett attraktivt resealternativ oavsett ålder, kön eller förmåga. Könsfördelningen bland resenärerna är relativt jämn med övervikt av kvinnliga resenärer. Trafikförvaltningen genomför årligen kundundersökningar som är könsuppdelade. Resultaten utgör underlag vid utveckling av verksamheten. Se vidare bilaga F8, avsnitt Socialt ansvarstagande. 4.4 Produktivitet Antal påstigande resenärer i SL-trafiken har ökat från 795 miljoner till 817 miljoner, vilket motsvarar en ökning om 2,8 procent. Antal genomsnittligt påstigande en vintervardag har ökat med 2,8 procent för kollektivtrafiken på land jämfört med föregående år. Antal sittplatskilometer är i nivå med budget men har minskat sedan föregående år med 1,7 procent. Jämfört med föregående år minskade utbudet inom pendeltåg och buss samtidigt som det ökade inom lokalbana. Tunnelbanans utbud ligger på samma nivå som föregående år. Antalet resor inom färdtjänsten (färdtjänstresor, sjukresor och tjänsteresor) har ökat med 0,7 procent jämfört med föregående år. De dyrare typerna av resor det vill säga sjukresor och rullstolstaxi har ökat medan färdtjänstresorna med taxi minskat. Antalet resor inom kollektivtrafiken på vatten har ökat med 17 procent, där antal påstigande i skärgårdstrafiken minskade med 1,4 procent och inom pendelbåtstrafiken ökade med 27,9 procent.

30 29 (76) 5. Ekonomi 5.1 Årets resultat Resultaträkning Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik utfbu 2016 Bokslut 2015 Föränd % Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag ,8% Biljettintäkter/resenärsintäkter ,2% Uthyrning fordon ,8% Uthyrning lokaler ,9% Reklam ,4% Övriga intäkter ,8% Verksamhetens intäkter ,0% Personalkostnader ,7% Köpt landtrafik (SL) ,8% Köpt färdtjänsttrafik (Ftj) ,4% Köpt sjötrafik (WÅAB) ,7% Drift och underhåll ,1% Övriga kostnader ,9% Verksamhetens kostnader ,2% Avskrivningar ,7% Finansnetto ,2% Resultat Trafiknämnden sammanfattning Årets resultat uppgår till 160 mkr jämfört med -192 mkr föregående år och ett budgeterat nollresultat. Verksamhetens intäkter överstiger budget med 764 mkr, motsvarande 3,8 procent. I jämförelse med utfallet föregående år har intäkterna ökat med mkr eller 8,0 procent. Den budgeterade intäktsutvecklingen för året var 4,1 procent. Biljettintäkterna har ökat till följd av såväl positiv volymsom prisrelaterad utveckling. En reavinst 2016, kopplat till ett frånträdande av tomträtt i Slakthusområdet till Stockholms stad, bidrar också till den positiva utvecklingen liksom ökningen av landstingsbidraget. Verksamhetens kostnader överstiger budget med 400 mkr, motsvarande 2,3 procent, och överstiger föregående års utfall med mkr, motsvarande 6,2 procent. Den budgeterade kostnadsutvecklingen för året var 3,8 procent. Avvikelsen mot budget beror huvudsakligen på kostnadsföringar av förstudier och upparbetade utgifter avseende

31 30 (76) Hornsbergs bussdepå samt en satsning på underhåll och omklassificering av utgifter inom projekt. Kapitalkostnaderna överstiger budget med 204 mkr motsvarande 6,6 procent. Retroaktiva avskrivningar och förändrade avskrivningsplaner för fordon, stationer, depåer med mera bidrar till ökade kostnader medan det lägre ränteläget minskar kostnaderna. Jämfört med föregående år ökar de med 5,9 procent. Se vidare under och för en fördjupad analys av trafiknämndens intäkter och kostnader Resultat per trafikindelning För resultat per trafikindelning, se bilaga Redovisning över samtliga statsbidrag och annan medfinansiering Tabell. Erhållna statsbidrag och annan medfinansiering. Statsbidrag/medfinansiering*, mkr Bokslut 2016 Bokslut 2015 Pendeltåg Gemensamt 9 0 Underbyggnad tunnelbana, röd linje 8 0 Tunnelbana Gemensamt, stationer Hallunda och Norsborg 8 0 Roslagsbanan kommunala följdinvesteringar 25 8 Tvärbanan Ost Statsmiljöavtal 93 0 Haningeterassen 16 6 Roslagsbanan etapp Fordonsanskaffning A35 och C Totalt specialdestinerade statsbidrag/medfinansiering *Balansposter Intäktsutveckling Verksamhetens intäkter överstiger budget med 764 mkr motsvarande 3,8 procent. För analys av budgetavvikelser, se nedan under resultatraderna. Jämfört med utfall 2015 ökar verksamhetens intäkter med mkr motsvarande 8,0 procent vilket är i nivå med den prognostiserade intäktsutvecklingen på 7,9 procent. Biljettintäkterna har ökat till följd av såväl positiv volym- som prisrelaterad utveckling. En reavinst 2016, kopplat till ett frånträdande av tomträtt i Slakthusområdet till Stockholms stad,

32 31 (76) bidrar också till den positiva utvecklingen liksom ett ökat landstingsbidrag. För vidare analys se nedan under resultatraderna. Biljettintäkter Utfall vs budget Biljettintäkterna/resenärsintäkterna för hela trafiknämnden överstiger årets budget med 241 mkr motsvarande 3,3 procent. Biljettintäkterna inom SL-trafiken för december månad (inklusive verksamhetsinterna biljettintäkter) är 37 mkr högre än budget till följd av en högre resandeökning än den förväntade under jul- och nyårsveckorna. Den ackumulerade avvikelsen för året uppgår till 228 mkr. Intäktsökningen i SL-trafiken är såväl volymrelaterad och hänförlig till ett generellt ökat resande, som prisrelaterad till följd av överströmning till dyrare biljetter. Ett minskat fusk bidrar gynnsamt. Se vidare bilaga 4, Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken. Periodens utfall för resenärsintäkter/biljettintäkter inom färdtjänsten ligger i nivå med budget. Sjötrafikens biljettintäkter överstiger budget. Ny avtalskonstruktion efter införande av nytt biljettsystem är huvudsakliga orsaken till detta. Vårens strejk i skärgårdstrafiken har dock har påverkat utfallet med minskade intäkter till följd. Utfall vs utfall föregående år Biljettintäkterna/resenärsintäkterna för hela trafiknämnden överstiger föregående år med 303 mkr varav SL-trafiken står för huvuddelen. Intäktsökningen i kollektivtrafiken på land är huvudsakligen volymrelaterad. Resultatförbättringen gäller för de flesta biljettyperna. Se vidare bilaga 4, Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken.

33 32 (76) Utfallet för resenärsintäkter/biljettintäkter inom färdtjänsten ligger på samma nivå som föregående år medan sjötrafikens biljettintäkter ligger något högre till följd av intäktsföring 2016 avseende icke utnyttjade båtkort. Övriga intäkter Utfall vs budget Övriga intäkter sammanfattar intäkter från uthyrning, reklam samt övrigt inom trafiknämndens samtliga verksamhetsområden. Periodens intäkter överstiger budget med 525 mkr motsvarande 15,6 procent. En reavinst avseende frånträdande av tomträtt inom Slakthusområdet bidrar starkt till den positiva utvecklingen för trafiknämndens övriga intäkter. Förvaltningen flyttade under augusti depåverksamheten från Slakthusområdet till Hammarbydepån och frånträdde tomträtten Sandstugan 3 till Stockholm Stad. Intäkterna, 439 mkr, avser den erhållna ersättningen om 500 mkr med avdrag för bokförda värden uppgående till 61 mkr. Vidare noteras inom SL-trafiken lägre intäkter från uthyrning av lokaler, vilket huvudsakligen beror på försenad inflyttning till depå Ulvsunda. Ökade intäkter från näringsbidrag, reklam, biljettkontroller, fastighetsförsäljning och överlåtelse av servitut i tunnelbanan (Kungsträdgården) med mera reducerar intäktsbortfall från lokaler. I övrigt är flera ingående avvikelser resultatneutrala såsom fordonsuthyrning, intäkter från arbeten för annans räkning och vidareförsäljningar av exempelvis drivström och bränsle, då motsvarande avvikelser återfinns under övriga kostnader. Hälso- och sjukvårdsnämnden faktureras löpande för färdtjänstverksamhetens kostnader för sjukresor. Intäkterna överstiger budget något. Övriga intäkter inom sjötrafiken är högre i jämförelse med budget. Vidarefaktureringar, av främst bränsle, är huvudorsaken till detta. Utfall vs utfall föregående år Jämfört med föregående år ökar övriga intäkter med 17,0 procent motsvarande 565 mkr. Ökningen beror huvudsakligen på reavinsten avseende tomträtten i Slakthusområdet. Högre intäkter noteras från näringsbidrag, reklam och biljettkontroller. Liksom i jämförelse med budget är flera avvikelser resultatneutrala såsom vidareförsäljningar med mera, beskrivet enligt ovan Kostnadsutveckling Verksamhetens kostnader överstiger budget med 400 mkr motsvarande 2,3 procent. För analys av budgetavvikelser se nedan under resultatraderna.

34 33 (76) Jämfört med utfall 2015 ökar verksamhetens kostnader med mkr motsvarande 6,2 procent, vilket är i nivå med den prognostiserade utvecklingen som uppgick till 6,3 procent. Ökningen beror huvudsakligen på den utökade satsningen på underhåll samt kostnadsföringar av förstudier och omklassificering av projektutgifter. Köpt landtrafik ökar huvudsakligen på grund av index. Därtill bidrar en upplösning av underhållsreserv avseende tunnelbanavagnar (C20) år 2015 till ökningen. För vidare analys se nedan under resultatraderna. Diagram. Verksamhetens kostnader, ackumulerade från årets början.

35 34 (76) Köpt landtrafik Utfall vs budget Köpt landtrafik omfattar kostnaderna för trafikavtal inom SL. Kostnaderna uppgår till mkr och är 83 mkr lägre än periodens budget. Det lägre utfallet är huvudsakligen en följd av mer kostnadseffektiva avtal än vad som budgeterats för samt genomförda effektiviseringar inom trafiken. Därutöver minskar omfattningen av lösen av leasing avseende bussar vilket leder till ett lägre utfall. Pendelbåtstrafiken visar ett lägre utfall vilket till största delen beror på den uteblivna linjen Solna-Årsta. Lägre kostnader för incitament till entreprenörer inom buss och lokalbana bidrar till avvikelsen. Ersättningstrafik till följd av avstängningar på grund av banarbeten inom pendeltågstrafiken bidrar till ökade kostnader. Ytterligare större poster som leder till ökade kostnader är en engångspost avseende index föregående år inom buss, samt årets index som ökar främst inom buss och tunnelbana. Inom pendeltågstrafiken bidrar dessutom ett antal poster till högre kostnader såsom ökade banavgifter till trafikverket samt till A-train för pendeltågstrafik till Arlanda, uppstartskostnader för pendeltågsavtal E24 och implementering och utbildning av entreprenör av pendeltåg typ X60B. Utökade biljettkontroller leder också till högre kostnader. Utfall vs utfall föregående år Jämfört med föregående år ökar kostnaderna för köpt landtrafik med 2,8 procent motsvarande 336 mkr. Kostnadsökningen beror till stor del på ökade kostnader avseende index. Under 2016 har kostnader tagits avseende index föregående år inom bussverksamheten. Även årets index ökar inom både buss- och tunnelbaneverksamheten. Inom järnvägstrafiken ökar avgifterna till Trafikverket och A-train. Därutöver bidrar ersättningstrafiken till följd av banarbeten till ökningen. I grunden är trafikavtalens kostnadsutveckling låg. Köpt färdtjänsttrafik Utfall vs budget Köpt färdtjänst omfattar kostnaderna för trafikavtal inom färdtjänsttrafiken inklusive sjukresor. Kostnaderna uppgår till mkr och är 59 mkr lägre än periodens budget. Det lägre utfallet beror till stor del på färre resor samt lägre avtalskostnader. Resor med rullstolstaxi överstiger dock budget och de lägre avtalskostnaderna täcker inte den kostnad som volymökningen medför. Därtill kommer kvalitetsavgifter från entreprenörer till följd av försämrad tidpassning. Sjukresorna ökar såväl med taxi som med rullstolstaxi vilket medför ökade kostnader. Lägre kostnader per resa

36 35 (76) motverkar dock den samlade kostnadsökningen för sjukresor. Kostnader för sjukresor ersätts av intäkter från HSN. Utfall vs utfall föregående år Jämfört med föregående år minskar kostnaderna för köpt färdtjänst inklusive sjukresor med 1,4 procent motsvarande 18 mkr. Minskningen beror främst på lägre kostnad per resa till följd av nytt avtal samt färre resande med färdtjänsttaxi. Dock har antal resande med rullstolstaxi ökat. Därtill bidrar ökade kvalitetsavgifter på grund av försämrad tidhållning av entreprenörer. Köpt sjötrafik Utfall vs budget Köpt sjötrafik omfattar kostnaderna för trafikavtal inom Waxholmsbolaget. Kostnaderna uppgår till 289 mkr och överstiger periodens budget med 1 mkr. Avvikelsen beror till största delen på en förändrad avtalskonstruktion vilket medför högre kostnader inom trafikavtalen för bland annat bränsle. Förändringen innebär dock att motsvarande intäkter erhålls som täcker de ökade kostnaderna. Därtill kommer ökade uppstartskostnader avseende avtal E29. De ökade kostnaderna motverkas dock av minskad trafikering till följd av strejken i april samt minskade kostnader för trafikledning och trafikinformation. Utfall vs utfall föregående år Jämfört med föregående år ökar kostnaderna för köpt sjötrafik med 4,7 procent motsvarande 13 mkr. Kostnadsökningen är huvudsakligen en följd av den nya avtalskonstruktionen beskriven ovan samt uppstartskostnader för avtal E29. Övriga kostnader Utfall vs budget Övriga kostnader sammanfattar kostnader för personal, drift och underhåll samt övrigt inom trafiknämndens samtliga verksamhetsområden. Periodens kostnader uppgår till mkr och överstiger budget med 541 mkr motsvarande 16,3 procent. Ett flertal olika händelser bidrar till de ökade kostnaderna. Större orsaker är kostnadsföringar av projekt avseende förlängningen av Spårväg City till Ropsten, Brommadepån, Spårväg Linje 4 samt förlängning av Roslagsbanan till Arlanda. Därutöver återfinns en kostnadsföring av bokförda utgifter kopplade till den planerade bussdepån Hornsberg då projektet avslutats. Under slutet av året har en riktad satsning på underhåll

37 36 (76) genomförts främst avseende tunnelbanans gröna och röda linje, vilket också medför en större avvikelse mot budget. Ytterligare orsaker till de ökade kostnaderna är rivningskostnader främst avseende Hammarbydepån samt avsättning till upphandlingsskadestånd kopplat till avtal E29 inom skärgårdstrafiken. Dessutom har en del utgifter inom projekt bedömts utgöra kostnader. En större sådan post är hyran för Tomteboda bussdepå under byggtiden. Bruttoredovisning av externa projekt bidrar också till ökade kostnader men påverkar inte resultatet då motsvarande intäkter bokförs. Vakansläget inom trafikförvaltningen bidrar till lägre personalkostnader men ökade kostnader för inhyrd personal. Därtill minskar omfattningen av arbetad tid i investeringsprojekt av trafikförvaltningens egen personal vilket medför ökade kostnader i förhållande till budget. Inom kategorin återfinns ett antal större poster som bidrar till ett lägre utfall. Kostnaderna för el och bränsle understiger budget för flertalet trafikslag. De minskade kostnaderna motverkas dock av ökade kostnader för drivström inom tunnelbanan. Den milda vintern vid årets början bidrar till lägre kostnader för snöröjning. Därutöver noteras lägre bonus till underhållsentreprenörer och förskjutningar av IT-underhåll. Utfallet för en del reaförluster relaterade till fordon och depå har uteblivit till följd av förändrade avskrivningskurvor. Förändringen medför dock ökade kostnader under avskrivningar. En del avvikelser är resultatneutrala och motsvarande avvikelser återfinns under övriga intäkter. Utfall vs utfall föregående år Jämfört med föregående år ökar övriga kostnader med 21,9 procent motsvarande 694 mkr. Ökningen beror till stor del på den ovan nämnda satsningen på underhållsarbeten samt kostnadsföringar inom projekt. Därutöver kan nämnas rivningskostnaderna avseende Hammarbydepån, kostnadsredovisning av projektutgifter såsom hyran för Tomtebodadepån, ökade försäljningsprovisioner samt avsättning för skadestånd inom skärgårdstrafiken. Därtill bidrar föregående års upplösning av en underhållsreserv avseende tunnelbanevagnar av typ C20 till avvikelsen. Ett antal poster bidrar dock till att minska avvikelsen, så som lägre kostnader för reklam och PR, snöröjning och lagerförändringar. Föregående år återfinns en kostnadsföring av förstudier avseende Tvärbana Ost samt kostnader förknippade med olycksfall i rulltrappa, vilka båda bidrar till att minska avvikelsen.

38 37 (76) Kapitalkostnader Avskrivningar Utfall vs budget och vs utfall föregående år Årets kostnader uppgår till mkr och överstiger budget med 337 mkr motsvarande 13,5 procent, till följd av förändrade avskrivningsplaner 6 och retroaktiva avskrivningar 7. Därutöver inkluderar utfallet nedskrivningar kopplade till Fredriksdals bussdepå. Avskrivningsplanerna har reviderats för att matcha avyttringstillfällena när det gäller vissa anläggningar såsom pendeltågsvagnar av typ X10, stationer och bussdepåer. Därmed undviks framtida reaförluster. I syfte att säkra balansräkningen identifieras ibland anläggningar och projekt i stora investeringsprogram som borde ha aktiverats tidigare vilket resulterar i retroaktiva avskrivningar. Exempel på detta är i årets utfall anläggningar avseende Lidingö- och Roslagsbanan samt Tvärbanan. I jämförelse med föregående år är kostnaderna 320 mkr högre motsvarande 12,7 procent dels på grund av ändrade avskrivningsplaner och nedskrivningar, och dels till följd av nyinvesteringar. Finansnetto Utfall vs budget och vs utfall föregående år Finansnettot understiger periodens budget om 133 mkr motsvarande 21,7 procent. Detta förklaras framför allt av lägre marknadsräntor vilket påverkar räntekostnaderna positivt för såväl leasingkostnader som upptagna lån med rörlig ränta. Ränteintäkter på banktillgodohavanden och swapkostnader påverkas däremot negativt av den lägre räntenivån. Lånen har dessutom tagits upp lite senare än vad som antogs i budget. I jämförelse med föregående år är kostnaderna 137 mkr lägre motsvarande 22,2 procent. 6 Enligt K3, de redovisningsregler som TN följer, ska nyttjandeperioden avseende en anläggning el dyl omprövas om det finns en indikation på att den förändrats och en anpassning göras i avskrivningsplanen. 7 Med retroaktiva avskrivningar avses de avskrivningar som görs tillbaka i tiden då en anläggningstillgång aktiverats senare än vad den enligt gällande redovisningsregler borde ha gjorts.

39 38 (76) Bemanningskostnader Bemanningskostnader Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik Utf-Perb Bokslut 2015 Föränd % Summa personalkostnader ,7% varav förändring sem- och löneskuld varav lönekostnad ,2% varav pensionskostnad ,0% Inhyrd personal ,4% Summa bemanningskostnad ,7% Verksamhetens bemanningskostnader utgör knappt 3 procent av trafiknämndens totala verksamhetskostnad och överskrider budget med drygt 4 procent. Utfallet för bemanningskostnaderna uppgår till 563 mkr jämfört med budgeterat 539 mkr för perioden. Lönekostnaderna understiger budget medan kostnaderna för inhyrd personal och rekrytering överstiger budget till följd av vakansläget. Lägre pensionskostnader redovisas relaterat till förändring av pensionsskulden enligt underlag från KPA Pension. Resekorten för personalen bidrar till en negativ avvikelse då budget återfinns under övriga kostnader. Bemanningskostnadernas utveckling jämfört med föregående år beror på ökade kostnader för inhyrd personal, rekryteringar och löner. Detta som följd av vakansläget, att antalet anställda har ökat (bland annat konsultväxling) och den årliga lönerevisionen. 5.2 Resultatdisposition I årsrapporten lämnas förslag till resultatdisposition enligt följande regelverk. För SL och WÅAB gäller att landstinget garanterar det egna kapitalet. Positivt resultat behålls i verksamheten. Negativt resultat täcks av koncernfinansiering respektive Landstingshuset i Stockholm AB Resultatdisposition SL SL har under 2016 erhållit budgeterat verksamhetsbidrag från landstinget om mkr. Årets resultat 85 mkr i SL-koncernen balanseras i ny räkning i avvaktan på landstingsfullmäktiges beslut. Fritt eget kapital i moderbolaget uppgår till kronor. Avsättning till bundna reserver behöver ej göras.

40 39 (76) Till årsstämmans förfogande står följande resultatmedel: Balanserad vinst Årets resultat kr kr kr Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatmedlen disponeras så att i ny räkning balanseras kronor. Fritt eget kapital i koncernen uppgår till kronor Resultatdisposition WÅAB WÅAB har under 2015 erhållit budgeterat verksamhetsbidrag från landstinget om 316 mkr. Årets resultat -7 mkr balanseras i ny räkning i avvaktan på landstingsfullmäktiges beslut. Fritt eget kapital uppgår till kronor. Avsättning till bundna reserver behöver ej göras. Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserad vinst Årets resultat kr kr kr Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatmedlen disponeras så att till aktieägarna lämna koncernbidrag om att i ny räkning balanseras kr kr kr Resultatdisposition färdtjänstverksamheten Det ekonomiska resultatet för färdtjänstverksamheten, ett överskott på 50,2 mkr, balanseras enligt gällande regelverk för resultatenheter inom landstinget i ny räkning i avvaktan på överföring till koncernfinansiering Resultatdisposition trafikförvaltningen Det ekonomiska resultatet för trafikförvaltningen, ett överskott på 31,8 mkr, balanseras enligt gällande regelverk för resultatenheter inom landstinget i ny räkning i avvaktan på överföring till koncernfinansiering.

41 40 (76) 5.3 Investeringar Trafiknämndens investeringar fördelas per investeringstyp samt på specificerade respektive ospecificerade investeringar i bilaga Trafikinvesteringar. Specificerade investeringar uppgår till 86 procent av investeringsutfallet för året, resterande 14 procent består av ospecificerade investeringar, främst ersättningsinvesteringar. Investeringar (mkr) Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik Boksl-BU Upparb. Boksl/BU Specificerade investeringar % Ospecificerade investeringar % Trafiknämnden totalt % Varav ersättningsinvesteringar % Utfall gentemot budget Investeringsutfallet för året uppgår till mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i förhållande till årets budget om 99 procent Specificerade investeringar- utfall gentemot budget Investeringsbudget 2016 för specificerade investeringar uppgår till mkr. Utfallet för året uppgår till mkr vilket ger en upparbetningsgrad på 100 procent. Nedan återfinns kortfattade beskrivningar av avvikelser mellan årets utfall och budget fördelat per specificerat investeringsobjekt. Ospecificerade investeringar återfinns under avsnitt Ospecificerade investeringar. I bilaga 5 finns en beskrivning av periodens utfall för de specificerade investeringarna

42 41 (76) Specificerade investeringar TN (mkr) Bokslut 2016 Budget 2016 Upparb UTF./ BU Avvik UTF-BU Total utgift Total budget inv.plan 2017 Total upparb grad Färdigställande (år) Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkn % % Program Bussdepåer % % Program Slussen % % Program Röda linjens uppgradering % % Program Citybanan % % Program Tvärbana Norr Solnagrenen % % Program Spårväg City % % Program IT med säkerhetsaspekt % % Program Spårdepåer % % Program Pendeltåg % % Program Kistagrenen % % 2024 Roslagsbanan till Arlanda % % - Spårväg Syd % % - Nya Spårvägsmuseet % % 2019 C20 - uppgradering % % 2023 Biljett -och betalsystem FO % % - Trafikinformation (Realtidsinformation) % % 2019 Lågfrekvent underhåll Pendeltåg Stockholmståg % % 2016 Lågfrekvent underhåll Pendeltåg ny trafikoperatör (X60) % % 2026 Utbyte av hissar och rulltrappor % % 2024 Övriga specificerade investeringar % % - Justeringspost % 1695 Justering avslutade/nedlagda projekt* Totalt % % Varav ersättningsinvesteringar % -672 * I huvudsak Spårväg City och Fredriksdal Bussdepå Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning Investeringsbudgeten för året uppgår till 819 mkr. Utfallet för året uppgår till 536 mkr och understiger årets budget med 284 mkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på överprövning av upphandlingen av X15p fordon, vilket medför förskjutning av första utbetalningen för dessa till Program Bussdepåer Investeringsbudgeten för året uppgår till 699 mkr. Utfallet för året uppgår till 41 mkr och understiger årets budget med 658 mkr. Avvikelsen beror dels på förändrade betalningsflöden för Fredriksdal och dels på förskjutning i detaljplanen för Tomteboda och att detaljplanen för Ekerö överklagats till Mark- och Miljööverdomstolen. Se vidare bilaga 5 Program Bussdepåer Program Slussen Investeringsbudgeten för året uppgår till 617 mkr. Utfallet för året uppgår till 425 mkr och understiger årets budget med 192 mkr. Avvikelsen beror dels på att en översyn av sommarens planerade arbeten i projekt Saltsjöbanan gjorts vilket lett till att delar av arbetet 2016 omfördelats till Avvikelsen beror också på att inplanerat balkbyte på Söderströmsbron genomförs 2017 istället för som planerat 2016.

43 42 (76) Program Röda linjen Investeringsbudgeten för året uppgår till mkr. Utfallet för året uppgår till 866 mkr och understiger årets budget med 289 mkr. Avvikelsen beror på omarbetade betalningsplaner och att delar i projekt Nyboda/Hammarby och IT inom Röda linjens uppgradering förskjuts till Program Citybanan Investeringsbudgeten för året uppgår till 72 mkr. Utfallet för året uppgår till 39 mkr och understiger årets budget med 33 mkr. Avvikelsen beror på att tester, IT-system, spärrlinjer och kundservicemoduler senarelagts till Program Tvärbana Norr Solnagrenen Investeringsbudgeten för året uppgår till 128 mkr. Utfallet för året uppgår till 331 mkr och överstiger årets budget med 203 mkr. Avvikelsen beror främst på den nya principen att aktivera spårfordon vid PTO (Preliminary Take Over). Men också på ny leveranstidplan för signalsystemet vilket har förskjutit stora delar av utgifterna från 2015 till 2016 och Program Spårväg City Investeringsbudgeten för året uppgår till 334 mkr. Utfallet för året uppgår till 75 mkr och understiger årets budget med 258 mkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på att de upparbetade utgifterna för sammankopplingen mellan Djurgårdsbron och Ropsten kostnadsförts, detta som en konsekvens av landstingsfullmäktiges beslut i samband med Mål och budget 2017 att inte tilldelada ytterligare medel för tioårsperioden Program IT med säkerhetsaspekt Investeringsbudgeten för året uppgår till 195 mkr. Utfallet för året uppgår till 74 mkr och understiger årets budget med 121 mkr. Avvikelsen beror dels på tidsförskjutning i LÅS-projektet på grund av att det övergripande ITsystemet tagit längre tid att utveckla än planerat och dels på en avbruten upphandling för GPS-projektet Program Spårdepåer Investeringsbudgeten för året uppgår till 317 mkr. Utfallet för året uppgår till 187 mkr och understiger årets budget med 130 mkr. Avvikelsen beror dels på att Hammarbydepån har kunnat byggas billigare än beräknat och dels på att Högdalen har haft lägre anbud på generalentreprenad etapp 1 samt bedrivit effektivare arbete med billigare lösningar Program Pendeltåg Investeringsbudgeten för året uppgår till mkr. Utfallet för året uppgår till mkr och överstiger årets budget med 101 mkr. Avvikelsen beror främst på den nya principen att aktivera spårfordon vid PTO (Preliminary Take Over).

44 43 (76) Program Kistagrenen Investeringsbudgeten för året uppgår till 230 mkr. Utfallet för året uppgår till 118 mkr och understiger årets budget med 112 mkr. Avvikelsen beror på ett reviderat antagande om tidpunkt för genomförandebeslut, från beslut i samband med budget 2017 (juni 2016) till separat genomförandebeslut i landstingsfullmäktige i december Avvikelsen beror också på att budgeterade ersättningar för markåtkomst inte utbetalts på grund av att förhandlingar mellan berörda parter pågår. Roslagsbanan till Arlanda Investeringsbudgeten för året uppgår till 14 mkr. Projektet har avbrutits och kostnadsförts i enlighet med beslut av landstingsfullmäktige i samband med Mål och budget Spårväg Syd Investeringsbudgeten för året uppgår till 30 mkr. Utfallet för året uppgår till 1 mkr och understiger årets budget med 29 mkr Avvikelsen beror på att projektet är pausat på grund av Sverigeförhandlingen. Nya Spårvägsmuseet Investeringsbudgeten för året uppgår till 5 mkr. Utfallet för året uppgår till 2 mkr och understiger årets budget med 3 mkr. Avvikelsen beror på att projektet i väntan på förnyat inriktningsbeslut haft lägre upparbetningsgrad än budgeterat. C20 uppgradering Investeringsbudgeten för året uppgår till 8 mkr. Utfallet för året uppgår till 46 mkr och överstiger årets budget med 38 mkr Avvikelsen beror på att i budgeten gjordes antaganden om förändringar i projektet vilka skulle kunna sänka utfallet 2016, detta har senare visat sig inte vara kostnadseffektivt. Biljett- och betalsystem Investeringsbudgeten för året uppgår till 60 mkr. Utfallet för året uppgår till 0 mkr och understiger årets budget med 60 mkr. Under 2017 påbörjas uppdrag Framtidens betal- och biljettsystem som ersätter det här projektet. Trafikinformation Investeringsbudgeten för året uppgår till 90 mkr. Utfallet för året uppgår till 4 mkr och understiger årets budget med 86 mkr. Avvikelsen beror på att förstudien förskjutits i tid och fortfarande pågår. Budget 2016 avser planerings- och genomförandefaserna. Lågfrekvent underhåll Pendeltåg ny trafikoperatör Investeringsbudgeten för året uppgår till 125 mkr. Utfallet för året uppgår till 239 mkr och överstiger årets budget med 114 mkr. Avvikelsen beror på att underhåll utförts på 12 fordon istället för på budgeterade 10. Projektets totala budget kommer dock att hållas.

45 44 (76) Utbyte av hissar och rulltrappor Investeringsbudgeten för året uppgår till 250 mkr. Utfallet för året uppgår till 143 mkr och understiger årets budget med 107 mkr. Avvikelsen beror på att tidplanen justerats och nu är på 10 år jämfört med budgeterad tidplan på 5 år Ospecificerade investeringar Ospecificerade investeringar kännetecknas av att de har en total investeringsutgift som understiger 100 mkr och är mindre omfattande i jämförelse med specificerade investeringar. Ospecificerade investeringar drivs vanligtvis som enskilda projekt och avser till största delen ersättningsinvesteringar som krävs för att säkerställa och bibehålla befintliga anläggningars status. Ospecificerade investeringar Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik Boksl-BU Upparb Boksl/BU Strategis ka inves teringar % Ers ättnings investeringar % Totalt % Investeringsbudget 2016 för ospecificerade investeringar uppgår till 868 mkr. Utfallet för året uppgår till 851 mkr och understiger årets budget med 17 mkr vilket motsvarar en upparbetningsgrad om 98 procent. 5.4 Balansräkning Se bilaga 1 och 3 för balansräkningar avseende SL-koncernen och WÅAB. 5.5 Finansiering SL-koncernens likviditet uppgår till mkr, vilket är 89 mkr högre än föregående år (2 594 mkr). Huvudförklaringar till den relativt höga likviditeten är att det vid årsskiftet 2016/2017 behövdes en högre likviditet än normalt för att lösa leasingfinansiering i inledningen av Därutöver inkom betydligt mer medfinansiering under årets sista dagar. Räntebärande skulder uppgår till mkr varav mkr avser leasingfinansiering av fordon. Motsvarande belopp vid årets början var mkr varav leasingfinansiering bestod av mkr. SL har tecknat ränteswapavtal till ett belopp om 300 mkr för att skydda kassaflödet från räntekostnader hänförliga till finansiering med rörlig ränta. Ränteswaparna har medfört en ökning av årets räntekostnader med 12 mkr.

46 45 (76) 6. Verksamhetsstöd 6.1 Arbetsgivare för framtiden Trafikförvaltningens antal anställda är 718 (655 tillsvidareanställda och 63 visstidsanställda). Antalet vakanser är 90 stycken. En viktig händelse under året inom HR-området är den personalstrategiska utredningen inklusive konsultväxling. Detta har inneburit att antalet tjänster har ökat. Hittills har 45 nya tjänster beviljats. Ambitionen är 100 tjänster fram till december Se vidare avsnitt 7 Ledningens åtgärder Verksamhetsförändringar och verksamhetsutveckling Arbetet med att växla konsulter till anställda pågår. Viktigt har varit att stärka trafikförvaltningens beställarkompetens och säkra att de som företräder trafikförvaltningen är anställda av densamma. Se vidare Ledningens åtgärder under avsnitt 7. Den konsultanvändningshandbok som tagits fram har implementerats. Ett antal konsulter (resurskonsulter) används till att ersätta vakanta tjänster under tjänstetillsättning eller kortare frånvaroperioder (ca 6 månader). Två interna utredningar har pågått under året: IT- respektive Fastighetsutredningen. Syftet med dessa är att utveckla verksamheten. Se vidare kapitel 7. Ett nytt samverkansavtal mellan trafikförvaltningen och de fackliga organisationerna har tecknats och nya samverkansformer har implementerats med start under augusti månad Kompetensförsörjning Trafikförvaltningen har under året arbetat intensivt med personal- och kompetensförsörjning.

47 46 (76) Diagram. Personalomsättning: Antal avgångna tillsvidareanställda löpande 12 mån bakåt/antal tillsvidareanställda Personalomsättningen har varit 14,1 procent (jämfört med 9,8 procent samma period föregående år). Under 2016 har 168 tjänster tillsatts varav 63 med interna kandidater. Det är positivt ur ett verksamhetsperspektiv samt att det finns interna karriärvägar. För vissa yrkesgrupper har förvaltningen svårt att hitta rätt kompetens. En inventering har genomförts av externa rekryteringsleverantörer med resultatet att samarbete inletts med fler nya leverantörer. Ett antal rekryteringar har lagts ut på dessa som haft ett helhetsåtagande gentemot trafikförvaltningen. Annan utveckling av kompetensförsörjningsprocessen med syfte att attrahera rätt kandidater är bland annat rekrytering i egen regi genom egna nätverk samt Recruiter-licens på LinkedIn. Utveckling av profileringen av trafikförvaltningen externt genom nya medarbetarporträtt i trafikmiljö har också gjorts under året. Rekryteringsprocessen generellt är utvecklad genom nya annons- och kravprofilmallar med tydligt kandidatfokus samt att utveckling och digitalisering av nyanställduppföljning och avgångsintervjuer har genomförts. Under hösten har uppstart skett av KOLL (Kompetensplanering inom SLL) och ett införande av Lärtorget (SLL:s utbildningsplattform) har påbörjats. Tillsammans med förvaltningen för utbyggd tunnelbana medverkade trafikförvaltningen på KTH:s arbetsmarknadsdagar och berättade om verksamheterna och utvecklingen av kollektivtrafiken i regionen.

48 47 (76) Chef- och ledarskap Under 2016 genomfördes det sjunde ledarutvecklingsprogrammet som pågår under åtta månader och vänder sig till de som har en chefsroll. En satsning har gjorts på arbetsgivar- och arbetsmiljöutbildning för trafikförvaltningens chefer med fem olika teman under året. Dessa teman har varit: kollektivavtal, arbetsrätt, nya föreskrifter inom arbetsmiljöområdet, rehabilitering och stress. Se vidare beskrivning nedan Hälsofrämjande arbetsmiljö Trafikförvaltningen bedriver ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete i syfte att säkerställa en god arbetsmiljö Under året har en satsning på arbetsmiljöutbildning genomförts. Parallellt med arbetsmiljöutbildningen har även arbetsgivarutbildning, riktad till chefer, genomförts inom kollektivavtal och arbetsrätt. Trafikförvaltningens proaktiva hälsosatsning Hälsospåret har fortsatt. Fokus under första halvåret 2016 har varit hälsa och inspiration för medarbetarna att prova nya hälsoaktiviteter. Under våren deltog även förvaltningen i landstingets årliga Stegutmaning. Höstens fokus har varit balans och arbetsglädje med inspirationsföreläsningar och återkommande yogapass har erbjudits. För att förebygga ohälsa erbjuds alla anställda en hälsoundersökning vartannat år. Vidare tillhandahåller förvaltningen ett gym i lokalerna och erbjuder friskvårdssubvention Jämställdhet och mångfald Trafikförvaltningens medarbetarenkät besvarades av 90 procent av de anställda. Frågan kring om vi bemöter varandra med respekt för allas lika värde har ett resultat på 84 (ett index av 100 möjliga). Representanter från trafikförvaltningens HR-avdelning deltar i SLL:s nätverk, där frågor om jämställdhet och mångfald diskuteras och deltagarna delar med sig av goda exempel i syfte att öka kunskap och kompetens inom området Sjukfrånvaro Sjukfrånvaromått Bokslut 2016 Bokslut 2015 Föränd %-enh Procentuell sjukfrånvaro TF 5,5 5,0 0,5

49 48 (76) Den totala sjukfrånvaron varierar under året mellan 5 till 6 procent, varav den kortfristiga sjukfrånvaron ligger på 2 till 3 procent. Korttidssjukfrånvaron uppvisar liknande säsongsvariationer som tidigare år. Förvaltningen arbetar med tidiga rehabiliteringsinsatser och har ett nära samarbete med företagshälsovården. Målsättningen är att identifiera ohälsa på ett tidigt stadie och genom snabba insatser försöka återfå medarbetare i tjänst. Under 2016 har Trafikförvaltningen anordnat utbildning inom psykosocial arbetsmiljö riktad till chefer. Diagram. Sjukfrånvaro: Antal timmar sjukfrånvaro/ Antal timmar tillgänglig tid 6.2 Miljö Miljöutmaning 2016 Trafikförvaltningen har under våren 2016 sammanställt ett yttrande över remissen Miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting och ärendet behandlades i trafiknämnden i maj (TN ). Under hösten har trafikförvaltningen påbörjat anpassning till nytt miljöprogram för Stockholms läns landsting som beslutades i landstingsfullmäktige den 15 november. Bland annat förbereds ett antal utredningar som kommer att påbörjas våren 2017 avseende begränsad klimatpåverkan från byggprocessen (en samverkan mellan flera parter inom landstinget där SLL Hållbarhet på LSF leder arbetet), arbetsprocess för utfasning av miljö- och hälsofarliga kemikalier i drift och underhåll,

50 49 (76) samt energiutredning inför energieffektiviseringsåtgärder. Även Riktlinjer Miljö (trafikförvaltningens samlade kravbild inom miljöområdet) uppdateras för att anpassas till det nya miljöprogrammet Klimatneutrala tjänsteresor Personalen erbjuds rabatterade SL access kort som används i stor utsträckning för pendlingsresor och lokala tjänsteresor. På så vis försöker förvaltningen minska klimatpåverkan från tjänsteresor. För övriga tjänsteresor tillämpas SLL:s resepolicy som anger att vid tjänsteresa ska väljas det färdsätt som med hänsyn till restid, miljö och total kostnad är mest effektivt och att hänsyn till miljön ska präglas vid val av resealternativ Ledningssystem Trafikförvaltningens miljöledningssystem uppfyller kraven i ISO och omfattar både kollektivtrafik på land och vatten. Miljöledningssystemet förnyas och utökas Vid ledningens genomgång av miljöledningssystemet i november 2016 beslutades att trafikförvaltningen ska övergå till ny version av ISO standarden för miljöledningssystem, ISO 14001:2015. Sektion Hållbar utveckling inom avdelningen Strategisk utveckling ansvarar för att identifiera vilka åtgärder som förvaltningen behöver genomföra för att uppnå detta. Vidare beslutades att i samband med uppdatering av miljöledningssystemet under 2017 ska även Spårvägsmuseet integreras i det gemensamma miljöarbetet och certifikatet. Implementering av den nya standarden innebär att alla trafikförvaltningens tjänstevarumärken kommer omfattas av ett gemensamt miljöcertifikat och arbetssätt samt att uppbyggnaden av miljöledningssystemet moderniseras och anpassas efter gällande krav Övrig redovisning Andelen miljöbussar ökar Trafikförvaltningens miljökrav i upphandlingar ger resultat och busstrafiken i Stockholms län är snart helt fossilfri. Andelen miljöbussar ökar fortlöpande och i början av december 2016 drevs 99 procent av alla SL:s bussar (ca 2200) med biogas, etanol eller biodiesel. Trafikförvaltningen genomför också test och utveckling av eldrift för busstrafiken. Under 2016 invigdes en elhybridbuss som under 2017 kommer att trafikera SL:s linje 755 i Södertälje. Det blir den första bussen i

51 50 (76) reguljär trafik i Norden som laddas trådlöst och efter sju minuters snabbladdning kan bussen köra sin tur, tyst och avgasfritt. Dessutom trafikerar åtta tystgående laddhybridbussar, SL:s linje 73 mellan Ropsten och Karolinska institutet. Dessa minskar koldioxidutsläppen med upp till 90 procent jämfört med dieselbussar. Övrig miljöredovisning Fullständig miljöredovisning avseende kollektivtrafik på land och sjötrafik kommer att färdigställas under februari Socialt ansvarstagande, säkra processer och folkhälsoarbete För beskrivning av arbete, metoder och verktyg inom trafikförvaltningen, se bilaga Socialt ansvarstagande, säkra processer och folkhälsoarbete. 6.4 Upphandling och inköp För uppföljning av landstingets upphandling och inköp, se bilaga Uppföljning upphandling och inköp.

52 51 (76) 7. Ledningens åtgärder För att uppnå en budget i balans för räkenskapsåret 2016 var kravet på trafikförvaltningen i Budget 2016 (TN ) att förvaltningen skulle minska sina kostnader med 300 miljoner kronor. Vid ingången av räkenskapsåret hade trafiknämnden en budget i balans, etablerad under år Basen för antalet resande var högre och basen för index var lägre vid ingången av 2016 jämfört med när budgeten lades. Dessutom har genomförda upphandlingar under 2015 varit mer kostnadseffektiva än vad antagandena i budgeten har förutsatt. Intern styrning och kontroll Trafikförvaltningen arbetar strukturerat med att inventera risker. Verksamhetens generella risker redovisas i internkontrollplanen som följs upp samt återrapporeras till trafiknamnden tertialvis. Förvaltningens största investeringsprogram leds och styrs baserat på riskhantering i programmens alla faser. De förslag till beslut som presenteras i tjänsteutlåtanden ska sedan ingången av år 2015 innehålla en redogörelse för genomförda riskanalys- och riskhanteringsåtgärder. Under året har förvaltningens arbete med att etablera och stärka intern styrning och kontroll fortsatt. Internkontrollarbetet inom den tekniska fastighetsförvaltningen har befästs och motsvarande ansats har tillämpats för områden såsom bana, el och signal. Vidare har ett arbete påbörjats för att förbättra förvaltningens metod för uppföljning av trafikoperatörer, med inriktning på produktionsinformation och avtalade nyckeltal. Trafikavdelningen fortsätter det löpande arbetet med leverantörsrevisioner inom områdena säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet samt riskanalyser inför uppstart och avslut av trafikaffärer. Gruppen för internkontroll är bemannad och utför nu sitt arbete enligt plan. Gruppen arbetar med utvärdering av processflöden och kontroller för att hantera identifierade risker och förbättringsområden samt att vara rådgivare för hur processer och kontroller kan etableras och förbättras. Internkontrollgruppen har under år 2016 fokuserat på att stödja sektion Infrastruktur BES (Bana, El och Signal) med att implementera systematisk avtalsuppföljning och sektion Tunnelbana avseende internkontroll inom teknisk fastighetsförvaltning. Därutöver har transaktionsflödet för biljettintäkter kartlagts samt nyckelkontroller etablerats för att säkra fullständighet i intäktsredovisningen. Under 2017 fortsätter arbetet med förbättring av kontrollerna och förtydligande av strukturen för uppföljning av kontrollmoment. Internrevisonen är nu fullt ut bemannad och funktionen genomför sitt arbete enligt plan.

53 52 (76) Trafikförvaltningens ledning har ökat fokus på ledning och uppföljning, för att få en snabbare effekt av förändringsarbetet inom fastighetsutredningen, IT-utredningen och personalstrategisk utredning. Här ingår också en systematisk inventering av väsentliga risker i verksamheten inom respektive avdelning. Fastighetsutredningens sex delprojekt: fastighetsfrågornas organisation, styrdokument för kollektivtrafikens fastighetsfrågor, fastighetsrelaterad information, byggnaders och anläggningars skick och standard, den ekonomiska och skatterättsliga situationen samt processer, rutiner och verktyg har löpt vidare under året med levererade delresultat. Beträffande organisation är inriktningen att fortsätta med dagens övergripande ansvarfördelning mellan avdelningarna Strategisk utveckling, Projekt och upphandling samt Trafikavdelningen. Det fortsatta utvecklingsarbetet koncentreras till organisatoriska förbättringar inom Trafikavdelningen samt utvecklade processer och rutiner för samverkan mellan avdelningarna. Trafikförvaltningen kommer att ta emot stora leveranser av IT-system för förvaltning under de närmaste åren. Däribland märks främst Röda linjens uppgradering, Citybanan och den utbyggda tunnelbanan. Med ITutredningen som grund har beslut fattats om att bilda en IT-avdelning inom trafikförvaltningen under 2017, i syfte att stärka styrningen av IT och förbättra samarbetet mellan IT och verksamheten som har ett starkt ITberoende. Rekrytering av en IT-direktör (CIO) som ska ingå i förvaltningens ledningsgrupp är påbörjad. IT-utredningen fortsätter under 2017 arbetet med att lämna förslag på hur Trafikförvaltningen kan effektivisera den verksamhetsstyrda IT-förvaltningen. Konsultväxlingen inom investeringsverksamheten är påbörjad och målsättningen är att växla 100 nyckelbefattningar senast vid utgången av Konsultväxlingen är en del av den personalstrategiska utredning som bland annat syftar till att ge underlag till en kompetensförsörjningsplan för förvaltningen. I detta första skede har utredningen fokuserat på investeringsprojekt i genomförandefasen och på roller som är ledande, styrande, uppföljande och stödjande. Därmed berörs i stor utsträckning Projekt och upphandlingsavdelningen, då de i sina uppdrag bemannar de tillfälliga projektorganisationerna till stor del med konsulter. Projekt och upphandlingsavdelningen håller på att vidareutveckla sin nuvarande organisation med anledning av den beslutade konsultväxlingen. Trafikförvaltningen stärker den ekonomiska styrningen av projekt och program. Controllers, anställda och konsulter, inom olika projekt och program samlas och leds framåt av avdelningen Verksamhetsstyrning och ekonomi, där en särskild grupp har skapats. Målsättningen är att få till stånd en högre och jämnare kvalitet på den ekonomiska styrningen och en ökad transparens avseende ekonomisk status, prognostisering och

54 53 (76) uppskattning av risker. Ansvaret för ekonomisstyrningen kvarstår dock hos respektive projekt och program. Beslut om motsvarande förändring inom kommunikation har tagits under året. I arbetet med att skapa ett integrerat systemstöd för ekonomi- och verksamhetsstyrning har de två första modulerna införts (Modul 1: beslutsstöd för utfall, budget och prognos, Modul 2: verksamhetsstyrning). Ledningsrapporteringen genomförs i det nya systemstödet avseende planering och uppföljning av mål, uppdrag och revisionsrekommendationer. Även arbetet med verksamhetsplanen för 2017 har genomförts i systemet. Arbetet pågår med den tredje modulen; investeringar. Implementation av denna modul sker Ett nytt rapportpaket är infört för månadsrapportering till ledningsgruppen utifrån trafik, anläggningar/fastigheter samt projekt och upphandlingar. Verksamhetsutveckling Processen för verksamhetsplanering har utvecklats under året med bland annat ledningens prioriterade utvecklingsområden. De prioriterade utvecklingsområdena är projektstyrning, kompetensförsörjning och att underhålla och utveckla trafikförvaltningens anläggningar. Gemensamt för dessa tre områden är att de är kritiska för verksamhetens framgång, både avseende externa leveranser och intern arbetsmiljö. Arbetet med att förbättra och säkra försäljning, betalning och intäkter (FBI) avseende biljetter är överlämnat för förvaltning. Resultatet är bland annat en tydlig ansvarsfördelning mellan sektionerna Intäkter, Redovisning och IT, samt ett utvecklat avstämningsverktyg, FBI. Ett nytt systemstöd har införts för att underlätta bokslutsarbetet genom bland annat enklare efterlevnadskontroll och dokumentation samt transaktionsavstämningar (matchningar). Trafikförvaltningen genomför ett pilotprojekt för införande av kategoristyrt inköp. Förenklat innebär kategoristyrt inköp en samordning av Trafikförvaltningens samlade inköp volymer som kategoriseras baserat på logiska marknadsstrukturer. Utvecklingen av affärsmässigheten i dessa kategorier drivs tvärfunktionellt i grupper bestående av intressenter från hela organisationen. Att sänka eller eliminera leverantörskostnader är det primära målet med kategoristyrt inköp. Trafikavdelningen har publicerat en förvaltningshandbok som samlar och tillgängliggör befintliga arbetssätt i förvaltningsskedet, bland annat avseende avtalsuppföljning. Detta innebär att trafikförvaltningen nu har handböcker för studier, genomförande och förvaltning, kompletterat med handböcker och stöd på intranätet avseende ekonomi, juridik, dokumenthantering och konsultanvändning.

55 54 (76) Rutinen för beställargrupper har reviderats för att tydliggöra syfte och mandat. Beställargrupper är en del i kravställning och kunskapsåterföring med fokus på förvaltning via studier, projekt och upphandlingar. Trafikförvaltningens uppdrag att genomföra administrativa besparingar under perioden genomförs bland annat via konsultväxling, färre resurskonsulter, översyn av antal befattningar samt kategoristyrt inköp. 8. Pågående rättsprocesser (tvister) Beträffande skärgårdsupphandlingen (E29) har Förvaltningsrätten i Stockholm i ett mål gällande temporära uppdragsavtal (Mål nr ) bedömt att SLL inte visat att de haft rätt att sluta avtal utan föregående annonsering. Förvaltningsrätten bedömer dock att omständigheterna är sådana att det med tvingande hänsyn till ett allmänintresse finns skäl att låta avtalen bestå. SLL har överklagat domen, men bedömer att chansen att få rätt är liten. Skriftväxling pågår med Konkurrensverket och förlorar SLL/WÅAB i högsta förvaltningsdomstolen innebär det att skadestånd kan utdömas från Konkurrensverket, maximalt 20 mkr. En avsättning är gjord för en upphandlingsskadeavgift om 15 mkr. Tvist pågår i samma ärende mellan SLL/WÅAB och Stockholms sjötrafik samt Ressel Rederi AB, vilka har begärt skadestånd. 9. Övrigt Redovisningsprincipen för avskrivningsbart belopp har ändrats för spårbundna fordon. Det avskrivningsbara beloppet ska innehålla upplupna anskaffningsutgifter i syfte att erhålla mer rättvisande avskrivningar över tid. I övrigt har samma redovisningsprinciper använts som i den senaste årsrapporten.

56 55 (76) 10. Bilagor 1-3 Specifikationer per verksamhet/bolag 4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken 5 Specificerade investeringar beskrivning av utfall per december Beskrivning av investeringsobjekt Separata bilagor: Trafikinvesteringar Styrningsrapporter Uppdrag i budget Uppdrag under löpande år Uppföljning Internkontrollplan 2016 Funktionsnedsättning Socialt ansvarstagande, säkra processer och folkhälsoarbete Upphandling och inköp IT och digitalisering Mål- och verksamhetstal 11. Nämnd-/styrelsebehandling Årsrapport 2016 behandlas i styrelse och trafiknämnd den 21 februari Stockholm Caroline Ottosson Förvaltningschef Håkan Nilsson Avdelningschef

57 56 (76) Bilaga 1 - SL-koncernen 600 Resultat AB Storstockholms Lokaltrafik (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -250 Ack utfall 2016 Ack utfall 2015 Periodiserad budget Månadens prognos Föregående prognos Resultaträkning Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik utfbu 2016 Bokslut 2015 Föränd % Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag ,2% Biljettintäkter/resenärsintäkter ,3% Uthyrning fordon ,8% Uthyrning lokaler ,6% Reklam ,4% Övriga intäkter ,2% Verksamhetens intäkter ,4% Personalkostnader ,1% Köpt trafik ,8% Drift och underhåll ,4% Övriga kostnader ,7% Verksamhetens kostnader ,5% Avskrivningar ,8% Finansnetto ,9% Resultat Inklusive verksamhetsinterna intäkter och kostnader. SL-koncernen köper personella resurser från trafikförvaltningen, vilket redovisas och prognostiseras under övriga kostnader i tabellen ovan. Skattefinansieringsgraden för SL-koncernen uppgår till 48,0 procent.

58 57 (76) Balansräkning Mkr Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar varav kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Produktionsredovisning Allmän kollektivtrafik på land, tusental: Bokslut 2016 Bokslut 2015 Föränd % Budget 2016 Avvik % Genomsnitt påstigande en vintervardag* ,2% ,0% Genomsnitt påstigande en vardag** ,1% ,0% Antal sittplatskilometer, miljoner ,9% ,2% * Prognos och budget avser vintervardagar dvs tertial 1 och 3. ** Redovisningen för kollektivtrafik på land sker med en månads fördröjning Investeringar AB SL, mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik Boksl-BU Upparb. Boksl/BU Specificerade investeringar % Ospecificerade investeringar % AB SL Totalt %

59 58 (76) Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten Resultat Färdtjänstverksamheten (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Periodiserad ack budget Månadens prognos Resultaträkning Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik utf-bu 2016 Bokslut 2015 Föränd % Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag ,8% Resenärsavgifter ,0% Från HSN för sjukresor ,4% Övriga intäkter ,0% Verksamhetens intäkter ,3% Köpt färdtjänsttrafik ,9% Sjukresor ,4% Tjänsteresor ,1% Övriga kostnader ,1% Verksamhetens kostnader ,4% Avskrivningar ,0% Finansnetto ,0% Resultat Inklusive verksamhetsinterna intäkter och kostnader. Produktionsredovisning Särskild kollektivtrafik: Bokslut 2016 Bokslut 2015 Föränd % Budget 2016 Avvik % Antal resenärer/tillstånd per perioden ,4% ,2% Totalt antal resor, tusental * ,4% ,2% * Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor Investeringar Färdtjänst, mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik Boksl- BU Upparb. Boksl/BU Strategiska investeringar % Ersättningsinvesteringar % Färdtjänst totalt %

60 59 (76) Bilaga 3 - Waxholmsbolaget 60 Resultat Waxholmsbolaget (Mkr) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Periodiserad ack budget Månadens prognos Resultaträkning Mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik utf-bu 2016 Bokslut 2015 Föränd % Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag ,6% Biljettintäkter/resenärsintäkter ,6% Övriga intäkter ,7% Verksamhetens intäkter ,8% Personalkostnader ,0% Köpt trafik ,7% Drift och underhåll ,8% Övriga kostnader ,2% Verksamhetens kostnader ,0% Avskrivningar ,1% Finansnetto ,3% Resultat Inklusive verksamhetsinterna intäkter och kostnader. WÅAB köper personella resurser från trafikförvaltningen, vilket redovisas och prognostiseras under övriga kostnader i tabellen ovan.

61 60 (76) Balansräkning Mkr Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar varav kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Produktionsredovisning * Kollektivtrafik på vatten: Bokslut 2016 Bokslut 2015 Föränd % Budget 2016 Avvik % Passagerare tusental ,2% ,2% - varav skärgårdstrafik ,6% ,0% - varav pendelbåtstrafik** ,9% ,9% * Samtliga pendelbåtslinjer bokförs i AB SL förutom linje 82 Djurgårdsfärjan. ** Pendelbåtslinjerna 80, 81, 85 och 89 ingår ej i bokslut 2015 och budget Investeringar WÅAB, mkr Bokslut 2016 Budget 2016 Avvik Boksl- BU Upparb. Boksl/BU Strategiska investeringar % Ersättningsinvesteringar % WÅAB totalt %

62 61 (76) Bilaga 4 Analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Utveckling biljettintäkter Ackumulerade biljettintäkter för helåret överstiger budget med +228 mkr, motsvarande +3,2 procent. Det kan jämföras med senaste helårsprognos på +200 mkr mot budget. Av avvikelsen utgörs +126 mkr av effekter relaterade till högre resande (volym). Till det kommer positiva effekter om +66 mkr hänförliga till pris och biljettmix (pris), där budgeten förutsatte en fortsatt ökning av rabatterade biljetter vilket inte inträffat i motsvarande omfattning. Intäkten per validering för periodbiljetter är något högre, vilket ger en positiv priseffekt. Vid ingången av 2016 var basen högre än den budgeterade, vilket har en positiv effekt på jämförelsen med +25 mkr. Indikationer finns också på en lägre grad av fusk vilket medför positiva effekter på alla områden. Jämfört med motsvarande period 2015 är ökningen +300 mkr, motsvarande +4,3 procent. Analys utfall mot budget Den positiva utvecklingen mot budget märks inom de flesta biljettslag. Bland långa periodbiljetter avviker 30-dagarsbiljetter med +152 mkr (+4,1 procent). Den tertialbiljett som tidigare såldes till landstingsanställda har utgått, vilket troligtvis inte innebär något intäktsbortfall då andra biljetter köps istället. Såväl 90-dagarsbiljetter som årsbiljetter står för mindre ökningar mot budget. Korta periodbiljetter (24-, 72-timmars och 7-dagarsbiljetter) köps till stor del av tillfälliga besökare och intäkterna överträffar budget med+ 20 mkr (+6,5 procent). En bidragande orsak är ökad turism i Stockholm (enligt preliminära siffror från Tillväxtverket/SCB för sommaren 2016). Flera samarbetspartner, däribland Stockholmskort, har övergått från att låta SLresor ingå i det egenproducerade kortet till att istället sälja SL:s korta periodbiljetter till sina besökare. Förändringen var känd men har haft större effekt än budgeterat. Reskassa överträffar budget med +49 mkr (+3,2 procent). Möjligheten att automatiskt föra över pengar till kortet då saldot nått en viss nivå (automatisk påfyllning) blir allt mer populär bland resenärerna. Biljetter sålda i den mobila kanalen (sms- och app-biljetter) fortsätter att öka. Totalt överträffas budgeten med +36 mkr (+19,7 procent), där köp i app står för cirka 70 procent. Viss överströmning har skett från övriga zonbiljetter, som understiger budget, men sannolikt består en stor del av ökningen av helt nya resenärer.

63 62 (76) Tabell: ackumulerad avvikelse för biljettintäkter 2016 mot budget respektive föregående år. Avvikelserna är grupperade utifrån volym, pris, effektivitet och övrigt. Förklaringsposter helår 2016, mkr Mot budget Mot 2015 Volym (resande) Pris (biljettpris, sortiment, val av biljettyp) Effektivitet (intäktssäkring) -2 0 Övrigt 37-2 Summa förklaringsposter Skattningar och slutsatser i analyserna skall ses med viss försiktighet då det är svårt att renodla hur och i vilken omfattning olika parametrar påverkar. Volym Volymrelaterade faktorer har en positiv påverkan på avvikelsen med +126 mkr. Merparten av avvikelsen förklaras av en högre resandeökning än budget men även andra parametrar påverkar. Resandeökningen, mätt som antal påstigande per vardag, överträffar budget ackumulerat. Förändringen samvarierar inte helt med biljettintäkterna utan skall snarare ses som en indikation om utvecklingen. Intäkterna påverkas även av resenärernas val av biljettyp och antal omstigningar. Antalet elektroniskt validerade biljetter ökar med drygt +3,3 procent mellan åren. Vädret bedöms ha haft en positiv effekt på jämförelsen mot budget. Till exempel medförde snöfallet i inledningen av november en överströmning från andra transportmedel till den spårbundna trafiken. Pris Priseffekten uppgår till +66 mkr jämfört med budget. Under de senaste åren har andelen biljetter till rabatterat pris (student och reducerade biljetter) ökat, vilket antogs fortsätta även under Utvecklingen har dock vänt varför en positiv mixeffekt på +29 mkr uppkommer mot budget. Den genomsnittliga intäkten per validerad påstigande som reser med en periodbiljett är högre än budget, vilket har en positiv påverkan på jämförelsen. Det innebär att färre resor görs per periodbiljett i genomsnitt. Talet påverkars även av hur många omstigningar som görs, det vill säga valideringar som inte leder till någon ytterligare intäkt. Enkelbiljetter, som köps för varje enskild resa, ökar procentuellt sett något mer mot budget än vad periodbiljetter gör. En positiv överströmningseffekt uppkommer, då enstaka biljetter generellt har en högre intäkt per resa.

64 63 (76) Den 7 januari 2016 höjdes priset på kontantbiljett köpt i spärr och av konduktör. Den 20 september höjdes priset på passagebiljett Arlanda till följd av att den avgift som SL betalar till A-train per biljett, höjts. Effektivitet Arbetet med att förbättra intäktssäkringen pågår ständigt. Det handlar såväl om åtgärder för att stävja fusk, som åtgärder för att avhjälpa brister i till exempel validerings- och försäljningsutrustning för att minska svinn. Under 2016 har mätningar av fusk genomförts månadsvis vilka preliminärt visar på en lägre andel fusk i trafiken. Effekten inkluderas i form av volymökning men även som priseffekt i de fall resenärer som felaktigt köpt biljett till reducerat pris byter till helt pris. En bidragande orsak är utökade kontroller och dessa kommer att fortsätta under Fokus är även fortsättningsvis geografiska områden med mycket fusk och ombord på fordon. Fusket med mobila biljetter (sms och app) är betydande och ett flertal åtgärder har vidtagits. Installation av handhållna enheter för optisk validering av mobila biljetter i bussar beräknas vara klar till våren Trafiknämnden har tagit beslut om installation av fast utrustning för validering av mobila biljetter i hela trafiken och installation är planerad att starta under Biljetter i app övergick i maj till så kallad QR-kod vilket ytterligare försvårar fusket. Åtgärder genomförs även för att minska svinn, det vill säga säkerställa att varje resenär har möjlighet att köpa rätt biljett för resan och kunna visera sig. I början av juni startades en pilot med valideringsstolpar på Tvärbanan och Nockebybanan. Det innebär att resenärer skall ha en giltig biljett redan vid påstigandet och totalt finns 115 stolpar utplacerade för validering på plattformen. En första utvärdering under hösten visar preliminärt på en positiv effekt med fler validerade reskassor. En slutlig utvärdering görs i inledningen av 2017 och därefter fattas beslut om valideringsstolpar skall införas på fler lokalbanor. En kommande åtgärd för att minska svinn är avskaffandet av SL:s zonindelning i början av 2017, vilket gör det lättare för resenärer att köpa rätt biljett för resan. Övrigt Vid ingången av 2016 var resandebasen högre än den budgeterade, vilket har en positiv effekt på jämförelsen med +25 mkr. Den totala skulden till resenärerna för reskassa (laddning minus resande på reskassa) uppgår vid utgången av december till 360 mkr.

65 64 (76) Analys mot föregående år Volym Volymrelaterade faktorer har en positiv påverkan på avvikelsen mot föregående år med +247 mkr. I huvudsak förklaras volymavvikelsen av en generell resandeökning till följd av befolkningsutvecklingen men även andra parametrar påverkar. Vädret bedöms ha haft en positiv effekt på jämförelsen mot föregående år. Bidragande är också det faktum att 2016 innehåller en dag mer än 2015 då det är skottår. Positiva effekter kommer även från företagsförsäljning och skol- och terminsbiljetter. Pris Priseffekter står för +55 mkr av avvikelsen. Den genomsnittliga intäkten per resa (validering) för periodbiljetter är högre än föregående år. Andelen biljetter till helt pris är också större än tidigare, vilket är ett trendbrott sett till de senaste årens utveckling. Enkelbiljetter, som köps för varje enskild resa, ökar procentuellt sett något mer än vad periodbiljetter gör. En överströmningseffekt uppkommer med positiv effekt, då enstaka biljetter generellt har något högre intäkt per resa. 1 april 2015 justerades priset på UL/SL-biljetter. Motsvarande prishöjning har inte gjorts 2016, utan kollektivtrafikförvaltningen i Uppsala län (UL) samordnar höjningen med trafikförvaltningens taxeförändring 9 januari Den 7 januari 2016 höjdes priset på kontantbiljett köpt i spärr och av konduktör. Den 20 september höjdes priset på passagebiljett Arlanda till följd av att den avgift SL betalar till A-train per biljett, höjts. Utöver det har inga prisförändringar gjorts jämfört med motsvarande period föregående år. Effektivitet Arbetet med intäktssäkring fortgår. I början av juni startades en pilot med valideringsstolpar på Tvärbanan och Nockebybanans hållplatser. Det innebär att det inte längre finns konduktörer på tågen och att samtliga resenärer skall ha en giltig biljett redan vid ombordstigning. En utvärdering görs i början av När det gäller validering av mobila biljetter på buss väntas installationen av handhållen optisk läsare i samtliga bussar vara klar under våren. Valideringsgraden för buss är i princip oförändrad mellan åren. Avtal med VBP-lösning har generellt en högre valideringsgrad än i övriga avtal.

66 65 (76) Övrigt Volymerna i SL:s biljettsamarbeten är lägre än föregående år. Den huvudsakliga orsaken är att samarbetspartner, framförallt Stockholmskort, har övergått från att låta SL-resor ingå i det egenproducerade kortet till att istället sälja SL:s korta periodbiljetter till sina besökare. Detta bör inte ha någon effekt sett till de totala intäkterna. Lägre försäljning av kongressbiljetter påverkar negativt i jämförelsen.

67 66 (76) Bilaga 5 - Specificerade investeringar utfall per december 2016 Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning Utfall för perioden är 536 mkr och består främst av: Dubbelspårsutbyggnad, 366 mkr: - Slutfört arbetet på Stockholms Östra. - Slutfört projektering och påbörjat byggnation av dubbelspår i Roslags Näsby-Tibble, Tibble-Visinge, inklusive säkerhetshöjande åtgärder. - Spårnära och lokala bulleråtgärder längs dubbel- och enkelspårsträckor. Upprustning av nya fordon, 35 mkr: - De sista vagnarna (X10p) upprustade, levererade och drifttagna. Upphandling nya fordon, 23 mkr: - Genomfört utvärdering av anbuden för de nya fordonen (X15p). Depå, 112 mkr: - Systemprojektering och arkeologisk utgrävning utförd för Molnbydepån samt åtgärder i Mörbydepån. Program Bussdepåer Utfall för perioden är 41 mkr och består främst av: Charlottendalsdepån 53 mkr: - Utbetalningar enligt lyftplan och ÄTA 8 till totalentreprenör. - Driftsättning av gasanläggning, installationer etc. - Anslutningsavgifter - Projekt och besiktningsorganisation för drifttagning av depån. Fredriksdalsdepån -27 mkr: - Utbetalningar enligt lyftplan till totalentreprenör, anslutningsavgifter och reservkraftanläggning. - Framtagande av bygghandlingar för fordonsgasprojekt samt utbetalningar för entreprenadarbeten för fordonsgasanläggningen. - Projekt och besiktningsorganisation för drifttagning av depån. - Utfallet har minskats med avseende på avyttring av parkeringsplatser som uppförts åt extern part samt nedskrivning av värdet av plan 5-7 som planeras försäljas. 8 ÄTA = Ändringar, tillägg, avgående

68 67 (76) Tomteboda 12 mkr: - Programhandling för ny- och ombyggnation. - Plankostnader Solna Program Slussen inklusive Tvärbana till Sickla Utfall för perioden är 425 mkr och består främst av: Saltsjöbanan, 253 mkr: - Nybyggnationer av likriktarstationer - Bulleråtgärder på sträckan Igelboda-Solsidan - Ny kanalisation och KTL-fundament - Nya spår och växelbyten - Nytt teknikhus i Igelboda - Vägskyddsanläggning - Förläggning av optokabel - Nya plattformar - Nya gestaltningar för bygglov - Besiktningar, projektering - Upphandlingar av kommande entreprenader. - Saltsjöbanan har haft sommaravstängning och arbeten har gjorts på hela sträckan. Tvärbanan till Sickla, 82 mkr: - Mark och anläggningsarbeten - Besiktningar, projektering - Trafikomläggningar Söderströmsbron, 66 mkr: - Förberedande arbeten och materialinköp - Besiktningar, projektering Slussen gemensamt, 25 mkr: - Intrångsbevakning, - Trafik under byggtid, - Teknikutrustning och elkraft - Bussterminal utformning slutlösning Program Röda linjens uppgradering Utfall för perioden är 866 mkr och består främst av: Norsborgsdepån, 252 mkr: - Utbetalningar enligt plan till Skanska och NCC. Nya tunnelbanevagnar C30, 189 mkr: - Delbetalningar av fordon MER Signal/Trafiksäkerhetssystem, 176 mkr: - Betalningar till leverantör

69 68 (76) UTO - Helautomatisk drift, 18 mkr: - Mantimmar och ÄTA-utgifter IT - projekt med uppgift att garantera IT som helhetslösning, 25 mkr: - Konsultkostnader, integrationskostnader samt en CR från C30 för kamerasystemsanpassningar. Ombyggnation av Hammarbydepån, 115 mkr: - Avtalade utbetalningar avseende entreprenaden i Hammarbydepån - Leverans av lyftare till Hammarby Upprustning av stationerna Hallunda & Norsborg, 45 mkr: - Fastighetsentreprenaden - Kontrakts och tilläggsarbeten Program Citybanan Utfall för perioden är 39 mkr och består främst av: Övergripande IT, 24 mkr: - Implementering och anpassning av IT-system för såväl SL:s befintliga anläggning som för Citybanans två nya stationer och anpassning mellan dem. Provning och kvalitetssäkring, 5 mkr: - Test och provdrift av anläggningens system i fabriks- och kommersiell miljö. Egna arbeten och investeringar, 3 mkr: - Hyresgästanpassningar, spärrlinjemoduler och biljettautomater, kundservicemoduler och inredning för kommersiella ytor. Överlämning och informationsspridning till trafikförvaltningens linjeorganisation, 3 mkr. Dokumentation, uppföljning av framtagna handlingar för att kunna ta emot och driva anläggningen på ett effektivt sätt, 2 mkr. Program Tvärbana Norr Solnagrenen Utfall för perioden är 331 mkr och består främst av: TvB Spårvagnar: 249 mkr: - I huvudsak relaterat till leveranser av fordon A35 Signalsystem Solna, 83 mkr: - Projektledning, entreprenad, omkostnader avseende fordon A32 och externa utredningar. TvB befintlig bana, 9 mkr:

70 69 (76) - Projektledning, åtgärder växelvärme och kraftförsörjning, projektering, övriga spår och anläggningskostnader, trafik avstängningskostnader TvB Brommadepå, kostnadsfört-12 mkr. TvB Ulvsundadepå, 2 mkr. Program Spårväg City Utfall för perioden är 75 mkr och består främst av: AGA-depån, Lidingö, 202 mkr: - Arbete med stomresning - Stomkomplettering och tak-/plåtarbeten Upprustning och tillgänglighetsanpassning av befintliga hållplatser på Linje 7, 18 mkr Lidingöbanan, 6mkr: - Restarbeten av BEST (Bana/El/Signal/Tele) - Leveranser av relationshandlingar/förvaltningsdata och tillkommande utredningar samt järnvägsplan för Skärsätra Hamnväg. Spårvagnar, 3 mkr: - Arbete med beslutsunderlag för anskaffning av två nya vagnar, CAF A35, till Linje 7 - Färdigställande PTO (Preliminary Take Over) avseende Lidingöbanans vagnar (CAF A36) Utbyggnation spårväg Hamngatan T-centralen; avseende förstärkningsarbeten, projektering av och tillverkning av spårkroppar. I program Spårväg City har den planerade sträckan Djurgårdsbron Ropsten tagits bort ur investeringsplan 2017 med planår och är därför kostnadsförd i perioden (-212 mkr) Program IT med säkerhetsaspekt Utfall för perioden är 74 mkr och består främst av: Projekt SL Låssystem, 56 mkr: - Installation och driftsättning av lås - Kartläggning dörrar/portar för installation - Underlag för ny upphandling off-line/mekaniska lås - Dörrbyten - Fortsatt utveckling behörighetssystem Betsy - Processutveckling behörighetssystem - Arbete med överlämning och förvaltningsgrupp

71 70 (76) Positioneringsinformation (GPS) i tunnelbana, 14 mkr: - Pilotinstallation, acceptanstest och produktionssättning Rådhuset. - Avrop av kommande installationer - Påbörjan installationer Ersättare IDTS grön linje, 4 mkr: - Utveckling av programvara för C20 och C20F - Framtagande av krav, testspecifikationer och testplaner för slutstester - Genomförande av spårmätning - Genomförande av tester Program Spårdepåer Utfall för perioden är 187 mkr och består främst av: Tillbyggnad inom spårdepå etapp 1 Högdalen, 104 mkr: - Generalentreprenad - Förberedande markarbeten, läggning av VA - Förberedande elarbeten 400/750 V - Strömskenor och slingningsspår - Entreprenad hjulsvarv - Spårväxlar - Projektledning och projekteringskostnader Hammarby depå för banunderhåll, 84 mkr: - Entreprenad E5, NCC - Projektledning och projekteringskostnader - Gångbro, tågvåg, tågvarningssystem, rälssmörningsmaskiner - Hyresgästanpassning Program Pendeltåg Utfall för perioden är mkr och består främst av: Utbetalningar enligt avtalade betalplaner för Brodepån, stationerna längs Mälarbanan och Vega station samt för fordon (X60B)som kommer att användas för att trafikera Citybanan. Utöver detta har utbetalningar av innehållna medel gjorts för fordon X60 och X60A. Program Tvärbana Norr Kistagrenen Utfall för perioden är 118 mkr och består främst av: Bro Bromma Blocks, 11 mkr Systemhandling bana, 42 mkr Systemhandling depå, 9 mkr Utredning, planering, analys, design och teknik, samt arbete med SMAK (Sälerhet, Miljö, Arbetsmiljö, Kvalitet), 32 mkr

72 71 (76) Rådighet (detaljplan och markåtkomst), 23 mkr Signal Kistagrenen, 1 mkr C20 Uppgradering Utfall för perioden är 46 mkr och består främst av: Produktion delprojekt underhåll, 14 mkr: - Förberedande arbeten för motorkablage, övergångsbrygga, värme och ventilation och huvudsäkring - Produktion av boggiswop och motorkablage Upphandling delprojekt uppgradering, 16 mkr: - Arbete med förfrågningsunderlag och affärsmodell Projektering och entreprenad delprojekt verkstad, 17 mkr: - Förstudie fas 1-3 samt projektering - Markarbeten - Utredning av placering verkstad Lågfrekvent underhåll Pendeltåg Stockholmståg Utfallet för perioden är 110 mkr och består huvudsakligen av lågfrekvent underhåll för 10 fordon, indexuppräkning samt återställning av högkostnadskomponenter. Lågfrekvent underhåll ny trafikoperatör Utfallet för perioden är 239 mkr och består huvudsakligen av lågfrekvent underhåll för 12 stycken fordon, indexuppräkning samt återställning av högkostnadskomponenter. Utbyte av hissar och rulltrappor Utfallet för perioden är 143 mkr och består huvudsakligen av utbyte av rulltrappor i Näckrosen, Hötorget och Hjulsta samt utbyte av hissar på en rad stationer. TB Kanalisation 750 V Utfallet för perioden är 25 mkr och består främst av: Utförda projekterings- och entreprenadarbeten på: Blackeberg Råcksta, Skanstull Gullmarsplan, Liljeholmen Midsommarkransen, Bagarmossen Skarpnäck, Råcksta Vällingby, Mariatorget Zinkensdamm, Stadion Tekniska Högskolan, Tekniska Högskolan universitetet.

73 72 (76) Bilaga 6 Beskrivning av investeringsobjekt Specificerade investeringar drivs vanligtvis som program och består av ett antal projekt som hålls samman för att optimera samverkan och uppföljning. Projekten kännetecknas av att de har en total investeringsutgift som överskrider 100 mkr, är strategiskt viktiga, komplexa eller särskilt omfattande Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning Programmet omfattar dubbelspårsutbyggnad inklusive säkerhetshöjande åtgärder, ny depå i Molnby och upprustning av befintlig depå i Mörby samt anskaffning av 22 nya fordon i syfte av möjliggöra kapacitetsförstärkning för Roslagsbanan. Utöver detta omfattar programmet även upprustning av befintliga fordon samt bullerskyddsåtgärder. Förnyat genomförandebeslut för program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning har fattats till en total investeringsutgift om mkr. Det förnyade genomförandebeslutet, LS , innebar en ändrad tidplan där dubbelspårsträckor och depå färdigställs år 2019 och att fordon därefter levereras fram till och med år Under hösten 2016 har dock det av trafiknämnden fattade tilldelningsbeslutet i fordonsupphandlingen överprövats och detta, i kombination med den mer realistiska tidplanen som konstaterades redan i arbetet med budget 2017, innebär att fordonsleveransen förlängs ytterligare ett år Program Bussdepåer Programmet omfattas av fyra projekt för nybyggnation av bussdepåer; Fredriksdal, Tomteboda, Charlottendal samt Ekerö. Som en del av medlingsavtalet med Stockholm Stad ingår att möjliggöra en exploatering av de två innerstadsdepåerna Söderhallen och Hornsberg som SL idag förfogar över. För hantering av det framtida depåbehovet för innerstadens busstrafik har två olika lösningar valts. När det kommer till att lösa ersättningen för Söderhallen har en lösning med depå insprängd i den tänkta exploateringen i Fredriksdal på Södra Hammarbyhamnen överenskommits. Fredriksdal driftsätts andra halvåret Vad avser den andra innerstadsdepån i Hornsberg var planen först att depån i huvudsak skulle lokaliseras under Kristinebergs Idrottsplats med en tillfällig depå i Frihamnen (klar hösten 2010) för att lösa den temporärt lägre kapaciteten i Hornsbergsdepån under ombyggnadstiden. Detta har nu ersatts med en plan att bygga Tomteboda bussdepå för att leverera en komplett, modern och väl fungerande bussdepå för ca 220 bussar. Tomtebodadepån skall alltså ersätta befintlig depå i Hornsberg. Målet med byggnaden av Charlottendal är att leverera en komplett, modern och väl fungerande bussdepå med hög miljöprofil vilken skall avlasta befintliga depåer i Björknäs och Mölnvik och därigenom utöka kapaciteten för

74 73 (76) Nacka/Värmdöbussarna. Charlottendal driftsattes Målet med byggnaden av Ekerö är att ersätta befintlig bussdepå i Ekerö Centrum samt satellitdepån vid Bryggavägen med en ny modern bussdepå utanför centrumområdet och därmed utöka kapaciteten för bussarna Program Slussen och spårutbyggnad Nacka Programmet är en samordning av trafikförvaltningens åtgärder och behov i och angränsande till Stockholms stads projekt Slussen. Syftet med programmet är att hålla samman pågående och planerade aktiviteter och investeringar inom Slussen för att därmed skapa tydlighet i relationen med Stockholms stad och därmed bättre möjlighet till helhetssyn gällande trafikförvaltningen och stadens åtgärder. Programmet omfattar upprustningsåtgärder på hela Saltsjöbanan, renovering av Söderströmsbron (tunnelbanebron mellan Slussen och Gamla stan) samt tvärbanans förlängning till Sickla station Röda linjens uppgradering Röda linjens uppgradering gör linjen till Stockholms mest moderna. Helt nya tåg, ett modernt trafikstyrningssystem, anpassade depåer i Hammarby och Nyboda samt en helt ny underjordisk depå i Norsborg är delar av det stora programmet. Programmets uppdrag är att uppgradera systemet och kunna erbjuda en utökad trafik på röda linjen från dagens 24 avgångar per timme och riktning i högtrafik till 30 avgångar Citybanan Programmet omfattar trafikförvaltningens ansvar för produktionen av Citybanan. Sommaren 2017 öppnar Citybanan. Med Citybanan fördubblas kapaciteten och pendeltågen får två helt egna parallella spår genom Stockholm. Banan är 6 kilometer lång och går till största delen under staden, från Södra station till Tomteboda. Vid Stockholms Central och Odenplan byggs två helt nya stationer. Citybanans station i City ersätter Stockholm Central för pendeltågstrafiken och ligger rakt under T- Centralen. Stationen vid Odenplan ersätter Karlbergs station och blir gemensam för pendel- och tunnelbanetågen. Stationernas närhet till buss och tunnelbana innebär snabbare och smidigare byten till andra kollektiva färdmedel. Trafikverket ansvarar för själva byggandet, men allt sker i nära samarbete med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och trafikförvaltningen. Trafikstarten är bestämd till den 10 juli Program Tvärbana Norr Solnagrenen Programmet omfattar en ny spårväg från Alvik till Solna station, ny depå i Ulvsunda, anpassning av befintlig Tvärbana till den utökade trafiken, en ny ersättningsdepå för de fordon som trafikerar Nockebybanan i Brommadepån samt 15 nya fordon.

75 74 (76) Program Spårväg City Programmets ursprungliga syfte har varit att möjliggöra trafikering mellan Gåshaga brygga och Sergels torg via den planerade stadsdelen Norra Djurgårdsstaden samt att tillgänglighetsanpassa befintlig spårvägslinje. Programmet har omfattat ny spårväg från Djurgårdsbron till Ropsten, upprustning och partiell dubbelspårsutbyggnad av Lidingöbanan, ny depå för spårvagnar på Lidingö samt anskaffning av 24 nya spårfordon Program IT med säkerhetsaspekt Syftet med Program IT-med säkerhetsaspekt är att genom identifierade samordningsvinster effektivisera styrningen av de ingående projekten, samt säkerställa att genomförda lösningar är optimerade utifrån olika verksamhetsutövares och systemförvaltares perspektiv. Ingående delprojekt: SL-Lås, Fordonsdator, GPS för tunnelbanan, IDTS (positionering av tåg) samt TMSL (trygg med SL) Program spårdepåer Programmet omfattar produktion av depåer till tunnelbanan. Depå för arbetsfordon i Hammarby (avslut 2017) och uppförande av hjulsvarv i Högdalen Program Pendeltåg Totalt hanterar programmet nyanskaffning av 129 fordon varav 83 fordon redan levererats och går i trafik. Resterande 46 fordon som ska levereras kommer att trafikera Citybanan och ersätta de gamla fordonen X10 som idag trafikerar pendeltågsnätet. Första fordonet levererades i januari 2016 och samtliga fordon förväntas vara levererade 2017 för att möta den utökade trafiken då Citybanan tas i drift. I programmet ingår ombyggnad av brodepån. Vidare omfattar programmet även projekt som drivs av Trafikverket och där trafikförvaltningen är medfinansiärer och kravställare. Dessa projekt är ny station i Vega samt åtgärder på stationerna längs Mälarbanan för att möta utbygganden till 4-spår Program Kistagrenen Kistagrenen, som är en del av tvärbanan, avser nybyggnation av spårväg och är en förbindelse på tvären i regionen som ger kortare restider till boende, arbetsplatser och andra viktiga resmål. Kistagrenen kommer att börja strax norr om hållplatsen Norra Ulvsunda och sträcker sig sedan via Bromma flygplats, Rissne och Stora Ursvik till Kista. Efter Kista centrum ansluter den till pendeltåget i Helenelund. Kistagrenen kommer att komplettera dagens spårstruktur som i huvudsak består av förbindelser in mot de centrala delarna av Stockholm.

76 75 (76) Nya Spårvägsmuset Spårvägsmuseet måste enligt huvudavtalet (2008) med Stockholms stad lämna nuvarande lokaler i kvarteret Persikan senast hösten Stockholms stad ska enligt avtalet ersätta SL med 100 mkr, samt en flyttkostnad från fastigheten. SLL har köpt en fastighet av Stockholms stad, Hus 9, i gasverksområdet, vilket var en del i överenskommelsen. Av framförallt budgetmässiga skäl utreddes under alternativa placeringar av museet, bland annat idrottshallen i Nybodadepå. Idrottshallen, som förhyrs av ett privat företag, inrymmer emellertid stor verksamhet för barn- och skolungdomar. En dialog har under sommaren och hösten 2016 förts med Stockholms stad om ytterligare medfinansiering. Stockholms stad har visat en vilja att utöka sin del med 30 mkr, vilket kräver att SLL gör på samma sätt. För att Spårvägsmuseet skall kunna flytta till Hus 9 i Gasverksområdet behöver Stockholms stad därmed medfinansiera 130 mkr och SLL finansiera 80 mkr. Ett färdigställande planeras kunna ske under senare delen av Spårvägsmuseet behöver verka i tillfälliga lokaler under minst två år från och med hösten 2017, i avvaktan på att en permanent lösning kan ordnas. C20 uppgradering Projektet avser uppgradering och modernisering av 271 tunnelbanevagnar av typ C20 med start Fem åtgärder utförs i synergi med ordinarie löpande underhåll och övriga utförs som en samlad uppgradering. För att möjliggöra genomförandet av den samlade uppgraderingen kan projektet även uppföra en temporär verkstad inom tunnelbanesystemet. Trafikinformation (Realtidsinformation) Trafikförvaltningen har en rad tjänster och system som används för trafikinformation. I denna utredning görs en översyn av dessa. Nuläget belyses med hjälp av kundundersökning, användarvänlighetsbedömning, it-analys, ekonomisk analys med mera. Åtgärder behövs när det gäller nya informationskällor och högre informationskvalitet i befintliga källor, ansvarsgränser gentemot trafikutövare samt integrationer och förbättrade API:er för tredjepartsutveckling. Vidare behövs innovativa, personaliserade tjänster. Utredningen leder fram till förslag på nyinvesteringar inom trafikinformationsområdet. Lågfrekvent underhåll Pendeltåg X60-pendeltågsflottan består idag av totalt 83 fordon. Grundleveransen som omfattade 71 fordon leverades med start år År 2009 kompletterades flottan med 12 fordon av typen X60A för att möjliggöra utvidgningen av pendeltågsnätet till och från Uppsala via Arlanda. Underhåll av fordonen följer en av transportstyrelsen godkänd underhållsplan. Visst underhåll sker löpande medan annat underhåll utförs

77 76 (76) mer sällan enligt i förväg bestämda underhållsintervaller, till exempel vart femte upp till vart femtonde år eller baserat på fordonens kilometerproduktion. Detta benämns lågfrekvent underhåll. Lågfrekvent underhåll utgör således en teknisk översyn av fordonet och/eller delar av fordonet som ska ske enligt godkänd underhållsplan. Det förekommer även 6-, 7-, 8- samt 10- och 15-årsöversyner. Utförandet av det lågfrekventa underhållet är en förutsättning för fortsatt driftstillstånd. Utbyte av hissar och rulltrappor SLL:s hissar och rulltrappor har lång drifttid och är i starkt behov av att ersättas med nya moderna anläggningar. Inom en femårsperiod kommer över 50 procent av rulltrapporna ha varit i drift mer än 25 år varav huvuddelen har en drifttid överstigande 30 år. Driftkostnaderna för att driva tekniskt föråldrade anläggningar är höga och påverkar tillgängligheten för resenärerna. Syftet med ett samlat beslut om ersättning av hissar och rulltrappor är främst att skapa en högre tillgänglighet inom kollektivtrafiken avseende främst tunnelbana och pendeltåg. Det leder till förbättringar för funktionshindrade samt miljöförbättringar som mindre oljespill och energiförbrukning. Den urspungliga tidplanen var men tidplanen har justerats till en 10 års period.

78 INVESTERINGSUTFALL TRAFIKNÄMNDEN Period Specificerade objekt 1.1Strategiska investeringar Tunnelbana Budgeterad total utgift inv.plan 2016 Budgeterad total utgift inv.plan 2017 Total utgift (mkr) Ackumulerad total utgift t.o.m Total upparb. grad (inv.plan 2017) Beräknad tidpunkt färdigställande Budget 2016 Årets investeringsutgifter (mkr) Bokfört 2016 Avvikelse Bokfört - Budget Upparb.grad 2016 Program Röda linjen % % Program Spårdepåer % % Program Mötesplats SL % Pendeltåg Pendeltåg depå ny (Depå Syd) % % Program Pendeltåg % % Program Citybanan % % Lokalbanor och spårvägar Program Spårväg City, etapp % % Program Tvärbana Norr Solnagrenen % % Program Roslagsbanans Utbyggnad % % Spårväg syd % % Spårväg Linje % % Roslagsbanan till Arlanda % % Program Slussen (TvbSickla station, buller SB) % % Tvärbana Norr Kistagrenen % % Buss Program bussdepåer % % Bussterminal Slussen % % Bytespunkt Gullmarsplan FUT % % Bussterminal Barkarby FUT (Bytespunkt Barkarby FUT) % % Bussterminal Nacka Centrum FUT(Bytespunkt Nacka Centrum FU % % Trafikslagsgemensamt Program Slussen (Söderströmsbron) % % Program IT med säkerhetsaspekt % % Anpassning trafikstyrningssystem bef. Tunnelbana FUT % % Övergripande utredningar till befintligt system FUT % % Sjötrafik Tonnage för Pendelbåt och Skärgårdstrafik % ,00 0% Summa strategiska investeringar % % 1.2 Ersättningsinvesteringar Tunnelbana Program Röda linjen % % Utbyte av hissar och rulltrappor % % TB Kanalisation 750 V % % Program Spårdepåer % % C20 - uppgradering % % Hässelbygrenen % % Pendeltåg Lågfrekvent underhåll Pendeltåg Stockholmståg % % Lågfrekvent underhåll Pendeltåg ny trafikoperatör (X60) % % Förstudie PT Stationer ombyggnation % Utbyggnad av Älvsjö depå % % Program Pendeltåg % % Lokalbanor och spårvägar Fordon SpvC - nya A35 fordon (Ersättning A34) % % Program Roslagsbanans Utbyggnad % % Program Slussen ( åtg Saltsjöbanan) % % Buss Nacka bussdepå Kil (Ersättningsbussdepåer Nacka) % ,50 0% Handen Bussterminal (Haningeterassen) % % Trafikslagsgemensamt Program IT med säkerhetsaspekt % % Bytespunkt Brommaplan % % Trafikinformation (Realtidsinformation) % % Nya Spårvägsmuseet % % Biljett- och betalsystem FO % Summa Ersättningsinvesteringar % % 0 Summa specificerade objekt * * % Nedjustering pga planprocesser * * * % Justering avslutade/nedlagda projekt** 377 * * Summa specificerade objekt % % 2. Ospecificerade objekt Strategiska investeringar * * * * * % Ersättningsinvesteringar * * * * * % Justering avslutade/nedlagda projekt * * * * * * Erfarenhetsmässig justering prognos * * * * * * * * * Summa ospecificerade objekt * * * * * % Summa beslutade objekt * * * * * % Varav ersättningsinvesteringar % ** I huvudsak Spårväg City och Fredriksdal bussdepå

79 STYRNINGSRAPPORT Bilaga F2 Trafiknämndens förvaltning STYRNINGSRAPPORT 2016

80 2 (6) STYRNINGSRAPPORT Bilaga F2 Innehållsförteckning 1. Återrapportering av styrande direktiv Efterlevnad av fastställt reglemente Efterlevnad av policyer och styrdokument Intern styrning och kontroll Kontrollmiljö Riskbedömning Kontrollaktiviteter Information och kommunikation Uppföljning Försäkran om internkontroll Behandling av styrningsrapporten... 6

81 3 (6) STYRNINGSRAPPORT Bilaga F2 Styrningen av trafiknämnden och dess förvaltning utgår från kommunallagen, gällande lagar för den specifika verksamheten som bedrivs samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat, exempelvis reglemente och policyer. 1. Återrapportering av styrande direktiv 1.1 Efterlevnad av fastställt reglemente Trafiknämnden fullgör landstingets uppgifter som regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik och ansvarar för kollektivtrafiken på land, till sjöss samt för särskilt anordnade transporter (färdtjänst). Trafiknämnden har ansvaret för strategiska och övergripande frågor hänförliga till den regionala kollektivtrafiken och uppföljningen av verksamheten. Trafiknämnden ansvarar för landstingets trafikplanering och för att förslag till regionala trafikförsörjningsprogram utarbetas. Trafiknämnden ska säkerställa samverkan med närliggande kommuner och landsting, angränsande läns regionala kollektivtrafikmyndigheter och med övriga berörda myndigheter, organisationer, kollektivtrafikföretag samt företrädare för näringsliv och resenärer för att uppnå väl fungerande trafiklösningar i regionen. Det åligger trafiknämnden att besluta om allmän trafikplikt, att upphandla varor, tjänster och entreprenader, att ingå avtal om allmän trafik samt ingå övriga avtal vad avser kollektivtrafik på land, till sjöss och för särskilt anordnande transporter (färdtjänst). Avtal hänförliga till kollektivtrafiken på land överlåts efter ingående till AB Storstockholms Lokaltrafik. Avtal hänförliga till kollektivtrafiken till sjöss överlåts efter ingående till Waxholms Ångfartygs AB. Trafiknämnden har i uppdrag att sköta förvaltningen av AB Storstockholms Lokaltrafiks och Waxholms Ångfartygs AB:s avtal och tillgångar och därvid företräda bolagen i frågor hänförliga till sådan förvaltning. Trafiknämndens verksamhet har under 2016 bedrivits i enlighet med fastställt reglemente.

82 4 (6) STYRNINGSRAPPORT Bilaga F2 1.2 Efterlevnad av policyer och styrdokument Som framgår av bilaga till Årsrapport 2016 har förvaltningen efterlevt de policyer och regelverk som fullmäktige eller annat centralt organ beslutat om. I de fall avsteg görs från styrdokument beslutas det i särskild ordning i enlighet med det aktuellt styrdokument föreskriver. 2. Intern styrning och kontroll Förvaltningen tillämpar god intern styrning och kontroll som säkerställer att trafiknämnd, förvaltningens ledning och övrig personal samverkar och med rimlig grad av säkerhet ser till att verksamhetens mål uppnås avseende: - Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning - Tillförlitlig och rättvisande finansiell rapportering - Efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. Förvaltningen följer landstingets policy för internkontroll, LS Förvaltningen tillämpar COSO-modellen. COSO beskriver ett antal områden som bedöms vara kritiska för god intern styrning och kontroll: - Kontrollmiljö - Riskbedömning - Kontrollaktiviteter - Information och kommunikation - Uppföljning 2.1 Kontrollmiljö I trafiknämndens uppdrag och delegation till förvaltningschefen säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Förvaltningens ledning har etablerat styrande dokument och instruktioner till förvaltningen och kommunicerar en sådan kultur och etiska värderingar som lägger grunden för att förvaltningens verksamhet ska prestera de leveranser trafiknämnden och landstingsfullmäktige beslutat om. Förvaltningen ansvarar för det system av intern styrning och kontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat arbetsordning, planer, strategier, riktlinjer samt

83 5 (6) STYRNINGSRAPPORT Bilaga F2 instruktioner för olika befattningshavare för att de skall förstå och inse betydelsen av sina respektive roller. 2.2 Riskbedömning Förvaltningen genomför löpande riskbedömningar avseende frågor som rör en ändamålsenlig och effektiv verksamhet, efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar samt finansiell rapportering. Avseende finansiell rapportering resulterar arbetet i att så kallade kontrollmål kan tas fram, vilka definierar kraven på att finansiella rapporter inte ska innehålla väsentliga fel. För övriga områden görs prioritering av riskerna baserat på dessas natur och uppskattade konsekvenser. Riskbedömningarna uppdateras regelbundet för att täcka in förändringar som väsentligen påverkar intern styrning och kontroll. En särskild riskanalys för framtagande av internkontrollplan har för 2017 genomförts under hösten Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter utformas inom förvaltningen med syfte att se till att kontrollmål uppfylls och att riskhanteringsåtgärder införs i verksamheten. De väsentligaste riskerna inklusive väsentliga redovisningsprinciper som identifierats under riskbedömningen hanteras via lämpliga kontrollaktiviteter. Särskild uppmärksamhet läggs inom förvaltningen på att IT-kontroller är ändamålsenligt utformade för de system som stödjer processerna vilka påverkar kvaliteten hos intern styrning och kontroll. Förvaltningen har också ansvar för intern styrning och kontroll samt riskhantering i samband med finansiell rapportering avseende verksamhet som utförs för förvaltningens räkning av tredje part. Till sin hjälp att klarlägga dessa förhållanden har förvaltningen låtit utföra så kallad tredjepartsgranskning av ett antal IT-miljöer och IT-baserade system. Granskningarna har i görligaste mån utförts i enlighet med den internationella standarden ISAE 3402.

84 6 (6) STYRNINGSRAPPORT Bilaga F2 2.4 Information och kommunikation Förvaltningens informations- och kommunikationsvägar avseende intern styrning och kontroll är upplagda så att arbetsordning, planer, strategier, riktlinjer samt instruktioner för olika befattningshavare läggs ut framförallt på förvaltningens intranät så att det når rätt personer i verksamheten. Kunskap om dessa dokument och uppgifter om var aktuella versioner kan erhållas är etablerad i organisationen. Informationssäkerhet avseende sådana delar av intranätet och andra platser där riktlinjer och instruktioner av olika slag är publicerade övervakas av en särskild sektion inom förvaltningen. 2.5 Uppföljning Trafiknämnden utvärderar kontinuerligt den information som förvaltningsledningen lämnar. Förvaltningsledningen rapporterar regelbundet till trafiknämnden utifrån fastställda rutiner. Förvaltningsledningen följer kontinuerligt upp revisionsrekommendationer och kontrollåtgärder enligt internkontrollplanen. Verksamheten, inklusive pågående program/projekt, följs regelbundet upp av förvaltningschefen i den så kallade ledningsrapporteringen. Förvaltningens internrevision utför särskilda granskningar av efterlevnaden av intern styrning och kontroll inom förvaltningen. 2.6 Försäkran om internkontroll Förvaltningschefen har i särskild bilaga till Årsrapport 2016 lämnat försäkran om att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig internkontroll inom förvaltningen i enlighet med Policy för Internkontroll LS Behandling av styrningsrapporten Denna styrningsrapport ingår som en bilaga till Årsrapport 2016 och behandlas av trafiknämnden den 21 februari 2017.

85 AB Storstockholms Lokaltrafik BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 AB Storstockholms Lokaltrafik BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2016

86 2 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 Innehållsförteckning 1. Styrelsens arbete under kalenderåret Valberedning Styrelseledamöter/styrelsens sammansättning Styrelsens arbetsordning Redogörelse för styrelsearbetet Arvodering av styrelsen Verkställande direktören Revisorer Efterlevnad av styrande direktiv Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet Efterlevnad av de kommunala befogenheterna Efterlevnad av specifika ägardirektiv Efterlevnad av policyer och styrdokument Internkontroll Kontrollmiljö Riskbedömning Kontrollaktiviteter Information och kommunikation Uppföljning Försäkran om internkontroll Behandling av bolagsstyrningsrapporten... 9

87 3 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 AB Storstockholms Lokaltrafik ( Bolaget ) ägs av Stockholms läns landsting. Bolagsstyrningen i Bolaget utgår från den svenska aktiebolagslagen, kommunallagen samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat så som generella och specifika ägardirektiv. 1. Styrelsens arbete under kalenderåret 1.1 Valberedning Landstingsfullmäktige utser Bolagets styrelseledamöter efter beredning i landstingsstyrelsens arbetsutskott. Bolagsstämman antecknar landstingsfullmäktiges val. 1.2 Styrelseledamöter/styrelsens sammansättning Bolagets styrelse har under 2016 bestått av 3 ledamöter. Inga arbetstagarrepresentanter eller suppleanter för arbetstagarrepresentanter är utsedda. Bolagets verkställande direktör, trafikförvaltningens stabschef och styrelsens sekreterare deltar vid samtliga styrelsemöten. I övrigt deltar vid behov berörda avdelningschefer och/eller sakkunniga inom trafikförvaltningen som föredragande. Den 1 januari december 2016 har styrelsen bestått av följande ledamöter: Ordförande Kristoffer Tamsons (M) under hela perioden 1 januari december Det noteras att Kristoffer Tamsons nuvarande mandat avser tiden till och med slutet av ordinarie bolagsstämma :e vice ordförande Sara Svanström (FP) under hela perioden 1 januari december Det noteras att Sara Svanströms nuvarande mandat avser tiden till och med slutet av ordinarie bolagsstämma :e vice ordförande Talla Alkurdi (S) under hela perioden 1 januari december Det noteras att Talla Alkurdis nuvarande mandat avser tiden till och med slutet av ordinarie bolagsstämma Den genomsnittliga närvaron vid styrelsemötena har varit 96,3%. 1.3 Styrelsens arbetsordning Styrelsen och verkställande direktören leder och utvecklar verksamheten inom Bolaget i enlighet med den ansvarsfördelning som landstinget har

88 4 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 slagit fast samt vad som följer av aktiebolagslagen och andra gällande lagar och förordningar, bolagsordningen, ägardirektiv, övriga beslut av bolagsstämman, uppdrag som ges av landstingsfullmäktige, via ägaren beslutade policys särskilt ägarpolicyn, beslut som fattas av trafiknämnden samt styrelsens arbetsordning. Bland styrelsens huvudsakliga uppgifter ingår att bevaka Bolagets intressen, innefattande medelsförvaltning, tillse att åtagande om övertagande av avtal samt avtalsförvaltning i enlighet med Bolagets bolagsordning fullgörs samt att tillse att samarbetsavtalet med trafiknämnden fullgörs. Styrelsens ordförande skall leda styrelsens arbete och svara för att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning, instruktioner till den verkställande direktören samt rapporteringsinstruktioner. Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år, vanligtvis i anslutning till trafiknämndens sammanträden. Schema över antalet styrelsesammanträden och tider fastställs årligen i särskild ordning. Härutöver skall styrelsens ordförande se till att eventuellt ytterligare styrelsesammanträden hålls när så krävs enligt aktiebolagslagens regler. Av ordinarie stämman utsedd revisor respektive av landstingsfullmäktige utsedda lekmannarevisorer deltar vid minst ett styrelsesammanträde och redogör vid detta tillfälle för resultatet av den löpande granskningen och bokslutsrevisionen. Styrelsen genomför en årlig utvärdering av sitt arbete samt verkställande direktörens insatser i enlighet med Stockholms läns landstings ägarpolicy. Styrelsens ordförande leder utvärderingen. 1.4 Redogörelse för styrelsearbetet 2016 Styrelsen haft 9 sammanträden under 2016 varav 1 styrelsemöte per capsulam. Sekreterare har varit Daniela Eriksson. 1.5 Arvodering av styrelsen Beslut om arvodering fattas av landstingsfullmäktige. Inget styrelsearvode har utgått. 1.6 Verkställande direktören Verkställande direktören utses av styrelsen och leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast. Verkställande direktören tar fram beslutsunderlag inför styrelsemöten, är föredragande samt ger väl

89 5 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 underbyggda förslag till beslut. Verkställande direktören leder Bolagets löpande arbete och fattar beslut i samråd med övriga befattningshavare. Verkställande direktör under tiden har varit Ragna Forslund. Verkställande direktör från och med har varit Caroline Ottosson. 1.7 Revisorer Bolagets stämmovalda revisorer upphandlas av landstingets revisionskontor. Lekmannarevisorerna utses av landstingsfullmäktige. Den ordinarie stämman beslutade att utse, till revisionsbyrå avseende den årliga revisionen för ; Ernst & Young AB med huvudansvarig revisor Magnus Fagerstedt och revisorssuppleant Mikael Sjölander. Stockholms läns landstingsfullmäktige beslutade , och att utse, till lekmannarevisorer för tiden fram ; Turid Stenhaugen (ordförande), Lars Lundquist (vice ordförande), Jan-Erik Nyberg, Gunilla Jerlinger, Roine Hangvar, Sverre Launy och Ulrika Ekengren. Bolagsledningen har löpande kontakt med Bolagets stämmovalde revisor. Auktoriserad revisor Magnus Fagerstedt deltar vid minst ett styrelsesammanträde och redogör vid detta tillfälle för den löpande granskningen och bokslutsrevisionen. 2. Efterlevnad av styrande direktiv 2.1 Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet Bolagets syfte är, enligt bolagsordningen, att anordna den lokala och regionala kollektivtrafiken på land som Stockholms läns landsting ansvarar för. I detta uppdrag ingår att överta sådana avtal och egendom som trafiknämnden överlåtit till Bolaget, förvalta anläggningar, fordon och övrig egendom som upphandlats av Bolaget eller av Stockholms läns landsting för kollektivtrafiken liksom avtal om allmän trafik som upphandlats och/eller tecknats av Bolaget eller av Stockholms läns landsting och överlåtits till Bolaget för förvaltning samt att i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att fullgöra uppdraget. Av bolagsordningen följer att Bolaget ska bedriva sin verksamhet med iakttagande av kommunala likställighetsprincipen samt i ekonomiskt hänseende enligt följande:

90 6 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 - Verksamhet som gäller förvaltning av fast och lös egendom ska bedrivas på affärsmässig grund - Övrig verksamhet ska bedrivas med tillämpning av kommunala självkostnadsprincipen Under 2016 har verksamheten och Bolagets förvaltning bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet. 2.2 Efterlevnad av de kommunala befogenheterna Under 2016 har verksamheten och Bolagets förvaltning bedrivits i enlighet med de kommunala befogenheterna. 2.3 Efterlevnad av specifika ägardirektiv Inom ramen för Bolagets ändamål såsom det uttrycks i bolagsordningen ansvarar styrelse och ledning för att följa den av landstinget fastlagda ägarpolicyn och de generella samt specifika ägardirektiven samt för att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt så att ägarens mål med verksamheten, uttryckta i av landstingsfullmäktige fastställd budget, policys och andra styrdokument uppfylls; trafiknämnden bereds möjlighet att godkänna strategiska och övergripande frågor hänförliga till Bolagets verksamhet; överta och förvalta sådana avtal för kollektivtrafiken på land som trafiknämnden överlåter till Bolaget. Bolaget ska uppdra åt trafiknämnden att förvalta bolagets avtal och tillgångar. De specifika ägardirektiven för verksamheten har efterlevts. 2.4 Efterlevnad av policyer och styrdokument Bolaget följer landstingsfullmäktiges policybeslut och övriga viktiga styrdokument. 3. Internkontroll En god intern styrning och kontroll säkerställer att verksamheten utförs på ett sådant sätt att målen uppnås genom: - Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning - Tillförlitlig och rättvisande finansiell rapportering - Efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. Bolaget följer landstingets policy för internkontroll, LS Inom landstinget tillämpas COSO-modellen. COSO beskriver ett antal områden som bedöms vara kritiska för en god intern styrning och kontroll:

91 7 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 - Kontrollmiljö - Riskbedömning - Kontrollaktiviteter - Information och kommunikation - Uppföljning 3.1 Kontrollmiljö I styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen har fastställt ett antal grundläggande riktlinjer av betydelse för arbetet med intern kontroll, bland annat markerar styrelsen vikten av att det finns tydliga och dokumenterade instruktioner och policys. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat riktlinjer för olika befattningshavare för att de skall förstå och inse betydelsen av sina respektive roller för upprätthållandet av god internkontroll. 3.2 Riskbedömning Bolaget genomför löpande riskbedömningar avseende frågor som rör en ändamålsenlig och effektiv verksamhet, efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar samt finansiell rapportering. Avseende finansiell rapportering resulterar arbetet i att så kallade kontrollmål kan tas fram, vilka definierar kraven på att finansiella rapporter inte ska innehålla väsentliga fel. För övriga områden görs prioritering av riskerna baserat på riskernas natur och uppskattade konsekvenser. Riskbedömningarna uppdateras regelbundet för att täcka in förändringar som väsentligen påverkar intern styrning och kontroll. Trafikförvaltningen har genomfört en riskanalys i anslutning till arbetet med verksamhetsplanen för Sådan riskanalys har legat till grund för uppdatering av internkontrollplanen för Till Årsrapport 2016 har internkontrollplanen för 2016 bilagts. Motsvarande riskanalys och framtagande av internkontrollplan har för 2017 ägt rum under hösten Denna presenteras i trafikförvaltningens internkontrollplan för 2017.

92 8 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 3.3 Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter utformas inom Bolaget med syfte att se till att kontrollmål uppfylls och att riskhanteringsåtgärder införs i verksamheten. De väsentligaste riskerna inklusive väsentliga redovisningsprinciper som identifierats under riskbedömningen hanteras via lämpliga kontrollaktiviteter. Särskild uppmärksamhet läggs på att IT-kontroller är ändamålsenligt utformade för de system som stödjer processerna vilka påverkar kvaliteten hos intern kontroll. Bolaget har också ansvar för intern kontroll och riskhantering i samband med finansiell rapportering avseende verksamhet som utförs för Bolagets räkning av tredje part. Till sin hjälp att klarlägga dessa förhållanden har Bolaget låtit utföra så kallad tredjepartsgranskning av ett antal IT-miljöer och IT-baserade system. Granskningarna har i görligaste mån utförts i enlighet med ISA Information och kommunikation Bolagets informations- och kommunikationsvägar avseende intern styrning och kontroll är upplagda så att arbetsordning, planer, strategier, riktlinjer samt instruktioner för olika befattningshavare läggs ut framförallt på trafikförvaltningens intranät så att det når rätt personer i verksamheten. Kunskap om dessa dokument och uppgifter om var aktuella versioner kan erhållas är etablerad i organisationen. Informationssäkerhet avseende sådana delar av intranätet och andra platser där riktlinjer och instruktioner av olika slag är publicerade övervakas av en särskilt sektion inom trafikförvaltningen. 3.5 Uppföljning Bolagets verkställande direktör rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Verkställande direktören följer kontinuerligt upp revisionsrekommendationer och kontrollåtgärder enligt den interna kontrollplanen samt verksamheten i övrigt. Uppföljningen av internkontrollplanen 2016 är bilagd till trafiknämndens Årsrapport 2016.

93 9 (9) BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Bilaga F3 Trafikförvaltningens internrevision utför särskilda granskningar av efterlevnaden av intern styrning och kontroll inom Bolaget och att föreslagna förbättringsåtgärder har genomförts. 3.6 Försäkran om internkontroll Bolagets verkställande direktör har i särskild bilaga till trafiknämndens Årsrapport 2016 lämnat försäkran att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig internkontroll inom bolaget i enlighet med Policy för Internkontroll LS Behandling av bolagsstyrningsrapporten Föreliggande bolagsstyrningsrapport för år 2016 styrelse behandlas den 21 februari 2017 och kommer att tillställas Bolagets årsstämma för beslut. Stockholm den XX mars 2017 Kristoffer Tamsons Sara Svanström Talla Alkurdi Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande

94 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2016 Bilaga F3 Dnr Waxholms Ångfartygs AB BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 2016

95 2 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2016 Dnr Innehållsförteckning 1. Styrelsens arbete under kalenderåret Valberedning Styrelseledamöter/styrelsens sammansättning Styrelsens arbetsordning Redogörelse för styrelsearbetet Arvodering av styrelsen Verkställande direktören Revisorer Efterlevnad av styrande direktiv Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet Efterlevnad av de kommunala befogenheterna Efterlevnad av specifika ägardirektiv Efterlevnad av policyer och styrdokument Internkontroll Kontrollmiljö Riskbedömning Kontrollaktiviteter Information och kommunikation Uppföljning Försäkran om internkontroll Behandling av bolagsstyrningsrapporten... 9

96 3 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2016 Bilaga F3 Dnr Waxholms Ångfartygs AB ( Bolaget ) är ett landstingsägt bolag ingående i den av Stockholms läns landsting ägda koncernen Landstingshuset i Stockholm AB. Bolagsstyrningen i Bolaget utgår från den svenska aktiebolagslagen, kommunallagen samt de direktiv som Stockholms läns landsting lämnat så som generella och specifika ägardirektiv. 1. Styrelsens arbete under kalenderåret 1.1 Valberedning Landstingsfullmäktige utser styrelseledamöterna efter beredning i landstingsstyrelsens arbetsutskott. Bolagsstämman antecknar landstingsfullmäktiges val. 1.2 Styrelseledamöter/styrelsens sammansättning Bolagets styrelse har under 2016 bestått av 3 ledamöter. Inga arbetstagarrepresentanter eller suppleanter för arbetstagarsuppleanter är utsedda. Bolagets verkställande direktör, trafikförvaltningens stabschef och styrelsens sekreterare deltar vid samtliga styrelsemöten. I övrigt deltar vid behov berörda avdelningschefer och/eller sakkunniga inom trafikförvaltningen som föredragande. Den 1 januari december 2016 har styrelsen bestått av följande ledamöter: Ordförande Kristoffer Tamsons (M) under hela perioden 1 januari december Det noteras att Kristoffer Tamsons nuvarande mandat avser tiden till och med slutet av ordinarie bolagsstämma :e vice ordförande Sara Svanström (FP) under hela perioden 1 januari december Det noteras att Sara Svanströms nuvarande mandat avser tiden till och med slutet av ordinarie bolagsstämma :e vice ordförande Talla Alkurdi (S) under hela perioden 1 januari december Det noteras att Talla Alkurdis nuvarande mandat avser tiden till och med slutet av ordinarie bolagsstämma Den genomsnittliga närvaron vid styrelsemötena har varit 96,3%.

97 4 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2016 Bilaga F3 Dnr 1.3 Styrelsens arbetsordning Styrelsen och verkställande direktören leder och utvecklar verksamheten inom Bolaget i enlighet med den ansvarsfördelning som landstinget har slagit fast samt vad som följer av aktiebolagslagen och andra gällande lagar och förordningar, bolagsordningen, ägardirektiv, övriga beslut av bolagsstämman, uppdrag som ges av landstingsfullmäktige, via ägaren beslutade policys särskilt ägarpolicyn, beslut som fattas av trafiknämnden, samt styrelsens arbetsordning. Bland styrelsens huvudsakliga uppgifter ingår att bevaka Bolagets intressen, innefattande medelsförvaltning, tillse att åtagande om övertagande av avtal samt avtalsförvaltning i enlighet med Bolagets bolagsordning fullgörs samt att tillse att samarbetsavtalet med trafiknämnden fullgörs. Styrelsens ordförande skall leda styrelsens arbete och svara för att styrelsens arbete bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning, instruktioner till den verkställande direktören samt rapporteringsinstruktioner. Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år, vanligtvis i anslutning till trafiknämndens sammanträden. Schema över antalet styrelsesammanträden och tider fastställs årligen i särskild ordning. Härutöver skall styrelsens ordförande se till att eventuellt ytterligare styrelsesammanträden hålls när så krävs enligt aktiebolagslagens regler. Av ordinarie stämman utsedd revisor respektive av landstingsfullmäktige utsedda lekmannarevisorer deltar vid minst ett styrelsesammanträde och redogör vid detta tillfälle för resultatet av bokslutsrevisionen. Styrelsen genomför en årlig utvärdering av sitt arbete samt verkställande direktörens insatser i enlighet med Stockholms läns landstings ägarpolicy. Styrelsens ordförande leder utvärderingen. 1.4 Redogörelse för styrelsearbetet 2016 Styrelsen haft 9 sammanträden under Sekreterare har varit Daniela Eriksson. 1.5 Arvodering av styrelsen Beslut om arvodering fattas av landstingsfullmäktige. Inget styrelsearvode har utgått.

98 5 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2016 Bilaga F3 Dnr 1.6 Verkställande direktören Verkställande direktören utses av styrelsen och leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast. Verkställande direktören tar fram beslutsunderlag inför styrelsemöten, är föredragande samt ger väl underbyggda förslag till beslut. Verkställande direktören leder Bolagets löpande arbete och fattar beslut i samråd med övriga befattningshavare. Verkställande direktör under tiden har varit Ragna Forslund. Verkställande direktör från och med har varit Caroline Ottosson. 1.7 Revisorer Bolagets stämmovalda revisorer upphandlas av landstingets revisionskontor. Lekmannarevisorerna utses av landstingsfullmäktige. Den ordinarie stämman beslutade att utse, till revisionsbyrå avseende den årliga revisionen för ; Ernst & Young AB med huvudansvarig revisor Magnus Fagerstedt och revisorssuppleant Mikael Sjölander. Stockholms läns landstingsfullmäktige beslutade , och att utse, till lekmannarevisorer för tiden fram till ; Turid Stenhaugen (ordförande), Lars Lundquist (vice ordförande), Jan- Erik Nyberg, Gunilla Jerlinger, Roine Hangvar, Sverre Launy och Ulrika Ekengren. Bolagsledningen har löpande kontakt med Bolagets stämmovalde revisor. Auktoriserad revisor Magnus Fagerstedt deltar vid minst ett styrelsesammanträde och redogör vid detta tillfälle för den löpande granskningen och bokslutsrevisionen. 2. Efterlevnad av styrande direktiv 2.1 Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet Bolagets syfte är, enligt bolagsordningen, att anordna den kollektivtrafik till sjöss som Stockholms läns landsting ansvarar för. I detta uppdrag ingår att teckna trafikavtal, förvalta anläggningar, fartyg och övrig egendom som upphandlats av Bolaget eller av Stockholms läns landsting för kollektivtrafiken samt att i övrigt vidta erforderliga åtgärder för att fullgöra uppdraget. Av bolagsordningen följer att Bolaget ska bedriva sin verksamhet med iakttagande av kommunala likställighetsprincipen samt i ekonomiskt hänseende enligt följande:

99 6 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2016 Bilaga F3 Dnr - Verksamhet som gäller förvaltning av fast och lös egendom ska bedrivas på affärsmässig grund - Övrig verksamhet ska bedrivas med tillämpning av kommunala självkostnadsprincipen Under 2016 har verksamheten och Bolagets förvaltning bedrivits i enlighet med det fastställda kommunala ändamålet. 2.2 Efterlevnad av de kommunala befogenheterna Under 2016 har verksamheten och Bolagets förvaltning bedrivits i enlighet med de kommunala befogenheterna. 2.3 Efterlevnad av specifika ägardirektiv Inom ramen för Bolagets ändamål såsom det uttrycks i bolagsordningen ansvarar styrelse och ledning för att följa den av landstinget fastlagda ägarpolicyn och de generella samt specifika ägardirektiven samt för att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt så att ägarens mål med verksamheten, uttryckta i av landstingsfullmäktige fastställd budget, policys och andra styrdokument uppfylls; Trafiknämnden bereds möjlighet att godkänna strategiska och övergripande frågor hänförliga till Bolagets verksamhet överta och förvalta sådana avtal för kollektivtrafiken till sjöss som trafiknämnden överlåter till Bolaget. Bolaget ska uppdra åt trafiknämnden att förvalta Bolagets avtal och tillgångar. De specifika ägardirektiven för verksamheten har efterlevts. 2.4 Efterlevnad av policyer och styrdokument Bolaget följer landstingsfullmäktiges policybeslut och övriga viktiga styrdokument. 3. Internkontroll En god intern styrning och kontroll säkerställer att verksamheten utförs på ett sådant sätt att målen uppnås genom: Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning Tillförlitlig finansiell rapportering Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och interna regler

100 7 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2016 Bilaga F3 Dnr Bolaget följer landstingets Policy för internkontroll, LS Inom landstinget tillämpas COSO-modellen. COSO beskriver ett antal områden som bedöms vara kritiska för en god intern styrning och kontroll: - Kontrollmiljö - Riskbedömning - Kontrollaktiviteter - Information och kommunikation - Uppföljning 3.1 Kontrollmiljö I styrelsens arbetsordning och instruktioner för verkställande direktören säkerställs en tydlig roll- och ansvarsfördelning till gagn för en effektiv hantering av verksamhetens risker. Styrelsen har fastställt ett antal grundläggande riktlinjer av betydelse för arbetet med intern kontroll, bland annat markerar styrelsen vikten av att det finns tydliga och dokumenterade instruktioner och policys. Bolagsledningen rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Här ingår bland annat riktlinjer för olika befattningshavare för att de skall förstå och inse betydelsen av sina respektive roller för upprätthållandet av god internkontroll. 3.2 Riskbedömning Bolaget genomför löpande riskbedömningar avseende frågor som rör en ändamålsenlig och effektiv verksamhet, efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar samt finansiell rapportering. Avseende finansiell rapportering resulterar arbetet i att så kallade kontrollmål kan tas fram, vilka definierar kraven på att finansiella rapporter inte ska innehålla väsentliga fel. För övriga områden görs prioritering av riskerna baserat på dessas natur och uppskattade konsekvenser. Riskbedömningarna uppdateras regelbundet för att täcka in förändringar som väsentligen påverkar intern styrning och kontroll. Trafikförvaltningen har genomfört en riskanalys i anslutning till arbetet med verksamhetsplanen för Sådan riskanalys har legat till grund för uppdatering av internkontrollplanen för Till Årsrapport 2016 har interkontrollplanen för 2016 bilagts. Motsvarande riskanalys och framtagande av internkontrollplan har för 2017 ägt rum

101 8 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2016 Bilaga F3 Dnr under slutet av Denna ingår i Trafikförvaltningens internkontrollplan för Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter utformas inom Bolaget med syfte att se till att kontrollmål uppfylls och att riskhanteringsåtgärder införs i verksamheten. De väsentligaste riskerna inklusive väsentliga redovisningsprinciper som identifierats under riskbedömningen hanteras via lämpliga kontrollaktiviteter. Särskild uppmärksamhet läggs inom Bolaget på att IT-kontroller är ändamålsenligt utformade för de system som stödjer processerna vilka påverkar kvaliteten av intern kontroll. Bolaget har också ansvar för intern kontroll och riskhantering i samband med finansiell rapportering avseende verksamhet som utförs för Bolagets räkning av tredje part. Till sin hjälp att klarlägga dessa förhållanden har Bolaget låtit utföra så kallad tredjepartsgranskning av ett antal IT-miljöer och IT-baserade system. Granskningarna har i görligaste mån utförts i enlighet med ISA Information och kommunikation Bolagets informations- och kommunikationsvägar avseende intern styrning och kontroll är upplagda så att arbetsordning, planer, strategier, riktlinjer samt instruktioner för olika befattningshavare läggs ut framförallt på trafikförvaltningens intranät så att det når rätt personer i verksamheten. Kunskap om dessa dokument och uppgifter om var aktuella versioner kan erhållas är etablerad i organisationen. Informationssäkerhet avseende sådana delar av intranätet och andra platser där riktlinjer och instruktioner av olika slag är publicerade övervakas av en särskilt sektion inom trafikförvaltningen. 3.5 Uppföljning Bolagets verkställande direktör rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Bolagsledningen ansvarar för det system för internkontroll som krävs för att hantera väsentliga risker i den löpande verksamheten. Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som bolagsledningen lämnar. Verkställande direktören följer kontinuerligt upp revisionsrekommendationer och kontrollåtgärder enligt den interna kontrollplanen samt verksamheten i övrigt.

102 9 (9) 2580 Bilaga Bolagsstyrningsrapport 2016 Bilaga F3 Dnr Uppföljningen av internkontrollplanen 2016 är bilagd till trafiknämndens Årsrapport Trafikförvaltningens internrevision utför särskilda granskningar av efterlevnaden av intern styrning och kontroll inom Bolaget och att föreslagna förbättringsåtgärder har genomförts. 3.6 Försäkran om internkontroll Bolagets verkställande direktör har i särskild bilaga till trafiknämndens Årsrapport 2016 lämnat försäkran att nödvändiga åtgärder vidtagits för att uppnå en tillräcklig internkontroll inom bolaget i enlighet med Policy för Internkontroll LS Behandling av bolagsstyrningsrapporten Föreliggande bolagsstyrningsrapport för år 2016 styrelse behandlas i samband med styrelsebehandling av årsredovisningen för år 2016 och kommer att tillställas Bolagets årsstämma för beslut. Stockholm den XX mars 2017 Kristoffer Tamsons Sara Svanström Talla Alkurdi Ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande

103 1 (1) Bilaga A Trafiknämnden ÅTERRAPPORTERING UPPDRAG I BUDGET. År Att-sats nummer LS-nummer Att-sats Ansvarig nämnd/ styrelse Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat (Ja, Delvis, Nej) Kommentar LS att uppdra åt trafiknämnden att hemställa hos regeringen om att höja tilläggsavgifterna för den som fuskar i kollektivtrafiken TN Delvis Ärendet avseende beslut om höjd tilläggsavgift, TN , fanns med på listan för beslutsärenden vid trafiknämndens sammanträde den 23 augusti. Beslut i TN om hemställan. Begäran inlämnad Transportstyrelsen har återkommit med frågor och behandlar fn ärendet. oklart om när de kommer att fatta beslut att uppdra åt trafiknämnden att, i samråd med landstingsstyrelsen, utreda tillkommande investeringsbehov för befintlig tunnelbana, bytespunkter samt angränsande anläggningar med anledning av beslutad överenskommelse om utbyggnad av tunnelbana i enlighet med 2013 års Stockholmsförhandling TN Delvis Uppdraget genomförs av av trafikförvaltningen. Utredningarna ska genomföras i samråd med landstingsstyrelsen vilket i realiteten blir förvaltning för utbyggd tunnelbana.en kontinuerlig samverkan sker mellan de båda förvaltningarna genom beredningsgrupp och samordnad ledningsgrupp. Båda förvaltningarna ser att under tid kommer tillkommande investeringar att behövas. Exempel kan vara återställande av markområden.. Återrapportering avseende investeringsbehov kommer fortsatt att ske i samband med den årliga budgetprocessen samt vid årsbokslut.

104 1 (1) Bilaga A Trafiknämnden ÅTERRAPPORTERING UPPDRAG UNDER LÖPANDE ÅR. Beslutsdatum i LF/LS LF LS-nummer Ärenderubrik Att-sats Ansvarig nämnd/ styrelse LS LS Policy och riktlinjer för säkerhet inom Stockholms läns landsting att uppdra åt nämnder, styrelser och bolag inom Stockholms läns landsting att utarbeta styrdokument för säkerhet i enlighet med landstingsstyrelsens riktlinjer för säkerhet. Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat) (Ja, Delvis, Nej Alla TF Delvis Kommentar Många styrdokument inom säkerhetsområdet finns redan sedan tidigare. Bl.a. trafiksäkerhetspolicy, System för säkerhetsstyrning i spårtrafiken med underliggande trafiksäkerhetsinstruktioner och säkerhetsbestämmelser och anvisningar samt lokala riktlinjer för Brandskydd, Skydd mot mutor och andra oegentligheter samt riktlinjer för Resor och representation. Även säkerhetsskyddschef är utsedd enligt gällande krav. Återstår dock bl.a. framtagning av säkerhetsskyddsplan samt framtagning av nya lokala riktlinjer inom säkerhetsområdet såsom Skydd mot hot och våld, Fysiskt skydd, Skydd mot förlust av egendom och Rese- och konferenssäkerhet. En löpande uppdatering av trafiksäkerhetsinstruktioner och övriga interna säkerhetsbestämmelser inom TF pågår och är planerad för brandsäkerhetsdokument.

105 Risk nr Ägare enligt färg-kod Trafikförvaltningen internkontrollplan 2016 Rapportering av åtgärder av riskerna och ny riskbedömning efter åtgärder Se rutin "Rutin för riskhantering och internkontrollplan", TF per december 2016 Grön = 12 Gul = 23 Röd = 2 Ny värdering med hänsyn till pågående Version SLUTLIG Omfattar TF, AB SL samt WÅAB Värdering Grön Gul Röd eller utförd riskhantering Riskkategori Risk Utvecklingsmål Vision / övergripande mål för enligt strategisk karta Beskrivning verksamheten Avdelning / sektion som leder Effekt Sannolikhet Värde (effekt * sannolikhet) Kommentar Förslag till: rutiner, kontrollmoment, förebyggande åtgärder, avvärjande åtgärder Konkretisering av åtgärdsförslagen - aktiviteter för att hantera riskerna (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) Ange datum när aktivitererna beräknas vara klara (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) Ange status för arbetet med att hantera risken (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) Effekt Sanno-likhet Värde effekt * sannolikhet Datum för uppdatering av förändrad riskvärdering Ansvarig avdelning för att leda arbetet med att åtgärda risken 1. Förtroende A Operativa risker Bristande samverkan mellan landstinget/trafikförvaltningen och kommuner Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Förtroenderisk som kan medföra förseningar, fördyringar, utebliven medfinansiering, begränsade möjligheter och mediala konflikter SU 5 4 4,47 SU leder men övriga avdelningar deltar, i synnerhet TA, PU och LSKom. På det operativa planet deltar även TF:s leverantörer. FC-uppdrag enligt verksamhetsplan 2016 avseende kommunal samverkan (SU) KNI (kommunnöjdhetsindex) från 2016 visar på sjunkande resultat för första gången trots genomförda kommunikativa åtgärder i form av a) etablerande av mötesforum, en genomförd kommunchefdagen, utökat antal politiska dialoger samt ett infopaket. Ytterligare åtgärder: b) En planeringskonferens som leddes av Team Planering förstärkt med samhällsplanerare från SU har lett till bildande av arbetsgrupp + beslutande råd som ska ta fram åtgärder som bl.a. stärker kopplingen strategi till genomförande inom trafik och samhällsbyggnad. c) Kompletterande åtgärdslista utifrån KNI ska tas fram a) löpande process som utvärderas varannat år (KNI) b) arbete pågår c) åtgärdsförslag framme första halvåret 2017 a) Grön (pågår löpande) b) grön (pågår) c) Gul (planeras) 5 3 3,87 A Förtroenderisk Bristande omvärlds-/mediabevakning Attraktiva resor Effektiv styrning Omvärldshändelser som påverkar trafikförvaltningen blir stora i media utan att trafikförvaltningen hinner reagera i rätt tid LS 5 4 4,47 Kommunikationssektionen bevakar omvärlden och identifierar mediala nyckelfrågor, formulerar talpunkter och utser talespersoner. Sektionen hanterar även de löpande mediala kontakterna. FC-uppdrag enligt verksamhetsplan 2016 avseende förstärkning av Kommunikationssektionens förutsättningar (LS) Ny organisation och utökad bemanning implementerad. Nya rutiner för planernig och uppföljning av mediekontakter, loggning och early warning. Aktiviteter genomförda Även med utvecklade rutiner kvarstår en risk, som troligen alltid kommer att finnas , Personalrelaterade risker Lågt anseende för TF på marknaden för nyckelkompetens Hållbar tillväxt och utveckling Attraktiv arbetsgivare Bristande attraktionskraft. HR 3 4 3,46 Personalstrategisk utredning som innefattar även detta ska genomföras. FC-uppdrag enligt verksamhetsplan 2016 avseende Kompetensförsörjningsprocessen (LS) Kompetensförsörjningsprocessen prioriterad med en rad olika aktiviteter, samverkan ske med övriga avdelningar inom TF bl a avseende arbetsgivarvarumärket. Kontinuerligt arbete. Gul 4 4 4,00 HR Förtroenderisk Icke ändamålsenlig intern styrning och kontroll inom fastighetsförvaltningen Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Risken innebär att TF inte tillräckligt kraftfullt förmår att göra tillräckligt inom fastighetsförvaltningen och därmed inte uppnår erforderlig kvalitetsförbättring med såväl ekonomiska risker som förtroenderisker som följd TA 5 2 3,16 FC-uppdrag enligt verksamhetsplan 2016 avseende fastighetsförvaltningen (TA), revisionsrekommendationer (VE) samt framtida fastighetsförvaltning (SU) Risken hanteras genom ett flertal åtgärder såsom ekonomiuppföljningsmöten på individnivå, ekonomigranskningsrutiner, målstyrning med styrkort, leverantörsrevisioner, stickprovskontroller etc (TA) Nyckelkontroller har införts (VE) Inom projekt fastighetsutredningen 2016 TA:s och VE:s åtgärder under 2016 är genomförda med avsedd effekt. SU har överlämnat resultatet av fastighetsutredningen (delprojekt a) till FC. Övriga delprojekt b-f fortsätter enligt plan med successiva leveranser ,73 a) TF har under hösten 2016 genomfört en krisövning på temat antagonistiska hot. Även för 2017 och åren framåt planeras årliga krisövningar på olika tema. 194 T 2. Förtroenderisk Det okända okända ("black swan") effektiva resor med låg miljöoch hälsopåverkan Effektiv styrning Det vi inte kan föreställa oss LS 6 2 3,46 Visar på behovet av att förbereda sig är att ha väl fungerande processer och i synnerhet krishanteringsförmåga FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende leda och förvalta säkerhet (LS) b) Krisledningsplanen och övriga behov ses över löpande för att anpassas till förändrade riskbilder. c) Inom ramen för Samverkan Stockholm har under 2016 etablerats ett samverkanskluster mellan TF TryggC och övriga aktörer i Stockholms län vid Johannes Räddningscentral för att snabbt kunna etablera effektiv samverkan i händelse av allvarliga händelser. Orienteringsmöten genomförs med övriga aktörer minst veckovis. a) Klart, sker löpande. b) Sker löpande. c) Klart, sker löpande. Gul 6 2 3,46 2. Styrning och uppföljning (intern/extern) Strategiska risker Historiska vägval visar sig med facit i hand ha varit felaktiga och medför negativa konsekvenser avseende t.ex. affärsmodell, teknik, bränsletyp och investeringar i obeprövad teknik Effektiva resor med låg miljöoch hälsopåverkan Kompetent strateg Risken kan medföra bristande kontrolloch styrförmåga, ökade kostnader, förlorat förtroende. Bakomliggande orsak kan vara bristande förstudier men även oklara roller och ansvar eller för långt gående delegation utan adekvat uppföljning. SU 5 4 4,47 Förstudier bedrivs numera i enlighet med landstingets investeringsstrategi ochtf:s studiehandbok. Gällande eskaleringsrutiner bör ytterligare tydliggöras i organisationen. Vidare fortsätter arbetet med TF:s kompetensförsörjning som även har bäring på resurssituationen. FC-uppdrag enligt verksamhetsplan 2016 avseende samtliga pågående och planerade förstudier (SU) samt uppdatering och implementering av TF:s arbetsordning (LS) liksom kompetensförsörjningsprocessen [LS), kommunikation (LS) a) Samtliga studier inom SU följer studiehandboken och Projekt och Programhandboken b) Information till SUs personal om TFs mål, styrande dokument samt styrning inom SU c) Analys och upplägg av nya affärer följer upprättade affärsriktlinjer d) Utveckla samt införa kravprocess och metod e) Uppdraget personalstrategisk utredning gör ett omtag. En ny projektbeställning skall tas fram. a) from 2015 b) SU lg konferens 17-18/3 c) from 2015 d) Q utveckling, full implementering klar Q e) projektbeställning skall vara klar i maj 2016 a) Grön (infört) b) Grön (genomförd) c) Grön (införd) d) Grön (delvis klar, full implementering kvartsår) e) Grön (klar) 5 3 3,87 a Kommunicera TF/PU:s mål 1 Avdelningskonferenser 2 Avdelningsmöten a 1 September 2 Maj, november a 1 Avdelningskonferens genomförd enligt plan 2 Avdelningsmöten genomförd enligt plan 3 Projektledardagar genomförda enligt plan Operativa risker Bristande projektstyrning Attraktiva resor Kompetent projektgenomförare Bristande leveranser avseende projekt med avseende på tid, ekonomi eller kvalitet PU 5 4 4,47 Fortsatt arbete med projektstyrning enligt projekt- och programhandboken FC-uppdrag enligt verksamhetsplan 2016 avseende projektstyrning (PU) 3 Projektledardagar b Utveckla ekonomistyrningen c Effektivisera styrgruppsarbetet 3 Maj, oktober b December b Under 2015 utvecklade PU en metod för att bättre kunna styra kostnadsutfall mot årsbudget. Detta arbetssätt har under 2016 förbättrats genom lessons learned i månatliga avstämningsmöten med PU:s programdirektörer och bitr. avd chef samt VE:s avd. chef och sektionschef verksamhetsstyrning och uppföljning. Parallellt med detta pågår ett utvecklingsarbete inom VE avseende status-rapportering. c Rutin framtagen, styrgruppsmöten genomförs nu enligt nya rutinen. d 1 Personalstrategisk utredning har påbörjats. Parallellt med den genomför PU en organisationsutveckling. I båda arbetena har bemanningen analyserats i syfte att genomföra en 5 4 4, PU

106 Risk nr Ägare enligt färg-kod Trafikförvaltningen internkontrollplan 2016 Rapportering av åtgärder av riskerna och ny riskbedömning efter åtgärder Se rutin "Rutin för riskhantering och internkontrollplan", TF per december 2016 Grön = 12 Gul = 23 Röd = 2 Ny värdering med hänsyn till pågående Version SLUTLIG Omfattar TF, AB SL samt WÅAB Värdering Grön Gul Röd eller utförd riskhantering Riskkategori Risk Utvecklingsmål Vision / övergripande mål för enligt strategisk karta Beskrivning verksamheten Operativa risker Otydlighet avseende krav- och ändringshantering Hållbar tillväxt och utveckling Kompetent projektgenomförare Bristande implementering av gällande styrdokument medför otydlighet avseende roller och ansvar för kravoch ändringshantering Avdelning / sektion som leder Effekt Sannolikhet Värde (effekt * sannolikhet) SU 5 4 4,47 Kommentar SU leder utvecklingsarbete med deltagande av PU och TA. Det finns även behov av att se över arbetssätt i tidiga skeden av studier och i projekt. Förslag till: rutiner, kontrollmoment, förebyggande åtgärder, avvärjande åtgärder FC-uppdrag enligt verksamhetsplan 2016 avseende krav- och ändringshantering (SU) Konkretisering av åtgärdsförslagen - aktiviteter för att hantera riskerna (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) a) Utveckla samt införa kravprocess och metod b) Utveckla samt införa anpassad kravutvecklingsprocess (genom pilotprojekt) c) Harmonisera TFs ramverk för utveckling, förvaltning, modellering Ange datum när aktivitererna beräknas vara klara (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) a) Q b) Q c) Q Ange status för arbetet med att hantera risken (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) a) Grön (klar) b) Gul (pågår) c) Gul (Beror av a) Effekt Sanno-likhet Värde effekt * sannolikhet 5 4 4,47 Datum för uppdatering av förändrad riskvärdering Ansvarig avdelning för att leda arbetet med att åtgärda risken 190 Moderna signalsystem störs ut avsiktligt 5. med hjälp av enkel utrustning som finns att Informationssäkerhetsri köpa på den öppna marknaden. sker Effektiva resor med låg miljöoch hälsopåverkan Attraktiva resor Påverkan på signalsystem kan leda till störningar i trafiken TA 4 4 4,00 Teknisk förstärkning behöver göras av signalsystemen för att skydda dessa mot avsiktlig utstörning. TA leder, PU deltar. Störningsrisk, inget problem i FC-uppdrag enligt verksamhetsplan dagens anläggning, men för 2016 avseende äga och förvalta av tillkommande system Tvärbanan och infrastruktur (TA) Röda linjen. PU har frågan PU hanterar i respektive projekt ,46 a) Införa en huvudprocesskarta. Utvecklingen av en huvudprocesskarta är parkerad. Arbetet skall återupptas vid ett senare tillfälle Operativa risker Bristande definition av TF:s verksamhetsprocesser Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Kartläggning av de väsentligaste riskerna i verksamheten kan försvåras tills verksamhetsprocesserna är ordentligt beskrivna och dokumenterade VE 4 4 4,00 Utvecklingsarbete initieras för att stegvis inventera, dokumentera och förankra verksamhetens processer. Arbetet bör inkludera riskanalys och förslag till riskhantering FC-uppdrag enligt verksamhetsplan 2016 avseende processkartläggning (TA/FAS) b) Kartläggning av enskilda process, identifiering av risker och införandet av kontrollpunkter. Internkontrollgruppen kartlägger ett fåtal delprocesser som ingår i funktionens handdlingsplan (t ex intäktssäkring). a) Ej fastställt b) Pågående, omfattningen ej fastställd c) Ej fastställt a) Parkerad b) Pågår (delvis) c) Pågår (delvis) 4 4 4, VE/TA c) Systemstöd för att dokumentera processer och hantera risker/kontrollpunkter. En studie pågår avseende ett system för att dokumentera processer (Mega) Leverantörsrisk - uppfyller inte åtaganden Bristande uppföljning av leverantörer Hållbar tillväxt och utveckling Affärsmässig beställare Vi får ej det vi betalar för, kvalitetsbrister TA 4 4 4,00 Arbetet leds generellt av TA, där den största volymen finns med PU tätt efter. Även övriga avdelningar hanterar i viss utsträckning leverantörer, t.ex. i form av konsulter. Ny handbok för konsultanvändning har fastställts 2015 och ska implementeras FC-uppdrag enligt verksamhetsplan 2016 avseende avtalsförvaltning resp. förvaltningshandbok (TA) samt konsultanvändning (LS) Förvaltningshandboken fastställdes enligt plan i början av 2016 och finns att tillgå via intranätet. Avtalsuppföljning sker systematiskt via ett flertal uppföljningsmetoder, och revisioner genomförs löpande. Särskilt fokus läggs under 2016 på de specifika områden där brister identifierats, exempelvis inom fastighets- och underhållsavtal (TA) Handboken för konsultanvändning fastställdes i slutet av 2015 och förtydligar beställarens ansvar vid konsultanvändning i allt från konsultinköp till uppföljning av konsultuppdrag. Handboken finns tillgänglig via intranät (LS) TA:s bedömning är att avtalsuppföljningen är ändamålsenlig. Indikatorer för ekonomi och kvalitet pekar åt rätt håll och risken för att bristande avtalsuppföljning ska leda till kvalitetsbrister och att vi inte får det vi betalar för är låg. Under 2017 planeras ständiga förbättringar av rutiner och arbetssätt samt fortsatta utbildningsinsatser, både för nyanställda och för övriga medarbetare inom TA, i syfte att ytterligare effektivisera och strukturera avtalsuppföljningen , Operativa risker Bristande system för ledningens uppföljning av organisationen Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Brister i ledningssystem leder till otillräcklig verksamhets- och ekonomistyrning VE 5 3 3,87 Arbetet leds av VE FC-uppdrag enligt verksamhetsplan 2016 avseende utveckling av verksamhets- och ekonomistyrning (VE) a) VP/VU-processerna - Utvecla VP-procesen - Utveckla rapportpaket till LG (månad) - Utveckla arbetssätt och innehåll i Ledningsrapportering (tertial) - Utveckla systemstöd för ekonomi (drift), mål- och uppdragsstyrning samt ekonomisk styrning av projekt b) Processkarta - Fastställ en huvudprocesskarta a) Q Observera att systemtöd har en annan tidplan, se punkt A22 b) Ej fastställd c) Löpande a) Klar b) Parkerad c) Pågår 5 3 3, VE c) Internkontroll - Identifiera kontrollpunkter - Implementera kontrollpunkter Risk för kvalitetsbrister eller avbrott i vår leverans Bristande kvalitet i beslutsunderlag till TN Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Bristande process ger dåliga förutsättningarmed undermåliga underlag som följd. Kan leda till bristande förtroende och påverka målet Ekonomi i balans. LS 5 3 3,87 LS leder ärendehanteringen vad gäller process och verktyg medan alla avdelningar ansvarar för planeringen och genomförandet avseende egna ärendena. FC-uppdrag enligt verksamhetsplan 2016 avseende trafiknämndsadministration (LS) Rutinen för trafiknämndsärenden har uppdaterats under april Uppföljning av efterlevnaden av rutinen efter varje genomförd nämndcykel. Grön 5 3 3, LS Inder 2016 har arbete pågått med respektive förvaltningssystem men mycket återstår innan allt är på plats Risker med anläggningstillgångar och fordon Status på anläggning/fordon Effektiva resor med låg miljöoch hälsopåverkan Effektiv styrning Bristande kontroll på anläggningars och fordons status kan leda till säkerhetsfarliga brister liksom driftsäkerhetsrisker. Det kan även leda till att vi ifrågasätts av våra tillsynsmyndigheter. TA 5 3 3,87 TA leder FC-uppdrag enligt verksamhetplan 2016 avseende äga och förvalta infrastruktur (TA) TA implementerar under 2016 två förvaltningsystem för tillgångar, BEST-A för Bana, El, Signal samt LANDLORD för fastligheter, vilket ska ge ökad kontroll på status. Under våren har även risker avseende kvaliteten i MTR:s uppdrag att fortlöpande bedöma standard, prestanda, kvalitet, teknisk livslängd på tunnelbanefordonen eskalerats i syfte att skapa ett tydligt ägarskap i frågan om fordonens skick och standard Uppföljning av underhållsavtal för anläggningar och fordon har förbättrats. TF och MTR är ännu inte överens med samtal fortsätter under Q Under 2017 kommer fortsatt implementering samt åtgärder att följas via FC-uppdragen "BEST-A" och "Landlord" (TA), ett uppdrag inom VP 2017:s prioriterade utvecklingsområde "Koll på anläggning", samt TF-uppdraget "Fordonsförvaltning tunnelbana" 5 3 3, Hållbarhets-/miljörelaterade risker Målkonflikter Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Krock mellan kravet på en ekonomi i balans och miljömål kan leda till bristande måluppfyllelse SU 3 2 2,45 SU föreslår balans i enskilda fall genom förslag till förstudie FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende samtliga pågående och planerade förstudier (SU). a) Samtliga studier inom SU följer studiehandboken och Projekt och Programhandboken b) Analys och upplägg av att nya affärer följer enligt metod och målkonflikter hanteras utifrån TF:s strategier. a) from 2015 b) from 2015 a) Grön (infört) b) Grön (införd) 3 2 2, Kultur och efterlevnad

107 Risk nr Ägare enligt färg-kod Trafikförvaltningen internkontrollplan 2016 Rapportering av åtgärder av riskerna och ny riskbedömning efter åtgärder Se rutin "Rutin för riskhantering och internkontrollplan", TF per december 2016 Grön = 12 Gul = 23 Röd = 2 Ny värdering med hänsyn till pågående Version SLUTLIG Omfattar TF, AB SL samt WÅAB Värdering Grön Gul Röd eller utförd riskhantering Riskkategori Risk Utvecklingsmål Vision / övergripande mål för enligt strategisk karta Beskrivning verksamheten Operativa risker Personalrelaterade risker Vi följer ej våra egna regler, riktlinjer och policies samt brister i rutinen avseende avstegshantering kopplat till detta Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Bristande visuellt ledarskap Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Att "utmana våra riktlinjer" får inte betyda att man ska strunta i dem om man inte gillar dem eller för att spara pengar, om avsteg inte godkänts av rätt instans och enligt fastställd process. Risken innebär att ledande företrädare för TF brister i förmågan att vid var tid vara kulturella föredömen avseende att följa förvaltningens styrande dokument och värderingar. Avdelning / sektion som leder Effekt Sannolikhet Värde (effekt * sannolikhet) SU 4 4 4,00 FC 5 3 3,87 Kommentar SU leder, PU och TA deltar Organisationens medverkan i tidiga skeden av studier och i projekt bör även vidareutvecklas. Metvetandegöra betydelsen från toppen och nedåt Förslag till: rutiner, kontrollmoment, förebyggande åtgärder, avvärjande åtgärder FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende krav- och ändringshantering (SU) samt kompetensförsörjning (LS) FC med stöd av sin ledningsgrupp arbetar aktivt med frågan i sin egen utvecklingsprocess. Vikten av en stark "Tone at the top" understryks. Konkretisering av åtgärdsförslagen - aktiviteter för att hantera riskerna (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) a) Implementering och mätning av styrande dokument b) Utveckla samt införa kravprocess och metod c) Introduktionsutbildning för alla nyanställda med genomgång av det strategiska ramverket, kompletterat med lokal individuell introduktionsplan. a) Chefsmöte med medarbetardag b) Ledningsgruppsinternat c) VP-anvisningar 2017 med ett samlat budskap d) frukostmöten med all personal e) dialogmöten med chefsgrupper Ange datum när aktivitererna beräknas vara klara (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) a) Q (beror av färdig kravutvecklingsprocess) b) Q c) Löpande 2016 och framåt Ange status för arbetet med att hantera risken (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) a) Gul (pågår enligt plan) b) Grön (klar) c) Grön (pågår enligt plan) Ett pågående arbete som spänner över en längre tid, då det avser en kulturell förändring Effekt Sanno-likhet Värde effekt * sannolikhet 4 3 3,46 Datum för uppdatering av förändrad riskvärdering , justering av tid för åtgärd a). Ansvarig avdelning för att leda arbetet med att åtgärda risken 4 3 3, FC 4. Resurs och kompetens A Operativa risker Resursobalans Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Tidigare beslutade principer för kompetensförsörjning ger en obalans i resursförsörjningen avseende kärnverksamheten HR 5 6 5,48 LS leder personalstrategisk utredning med deltagande från övriga avdelningar FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende kompetensförsörjning (LS) Målet är en kompetensförsörjningsplan som bl a beskriver balansen mellan anställda och konsulter. Arbetet kommer att vara intensivt under 2017 men är ett långsiktigt arbete. Gul 4 4 4,00 HR Omvärldsrisker Kraftig räntehöjning Attraktiva resor Ekonomi i balans Förändrade nivået ger negativa ekonomiska effekter genom ökade kapitalkostnader och prisökning (index) VE 4 1 2,00 Plan utvecklas avseende vilka åtgärer som kan vidtas förebyggande respektive i samband med att räntan höjs kraftigt. FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avsende verksamhetsstyrning och ekonomi (VE) a) Kontinuerlig uppföljning och rapportering av ränteprognoser i samarbete med SLL Internfinans. b) Ökat andelen lån med räntebindningar över 8 år. Infört Klar 3 1 1, VE 5. Informationshantering Risker med anläggningstillgångar och fordon Brister avseende teknisk dokumentation Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Bristande kontroll på teknisk dokumentation kan leda till säkerhetsfarliga brister liksom driftsäkerhetsrisker. Det kan även leda till att vi ifrågasätts av våra tillsynsmyndigheter. TA 5 4 4,47 TA leder, övriga avdelningar deltar FC-uppdrag i verksamhetplan 2016 avseende teknisk informatiton (TA) Projekt Teknisk dokumentationssystem "WEBFORUM" 2017 Under 2017 kommer den fortsatta implementeringen att följas via FCuppdraget "Teknisk information" (TA), ett uppdrag inom VP 2017:s prioriterade utvecklingsområde "Koll på anläggning" ,46 A 6 Förtroenderisk Viktiga informationsunderlag kan saknas pga dålig sökbarhet och brister i arbetssätt samt i utpekat informationsägaransvar. Effektiva resor med låg miljöoch hälsopåverkan Effektiv styrning Oklar styrning eller slarvig handläggning gör att viktiga data inte bevaras för framtiden. LS 4 5 4,47 LS leder utredning, övriga deltar. FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende informationshantering (LS) Någon regelrätt utredning har inte påbörjats. Uppdraget är komplext och involverar samtliga avdelningar på trafikförvaltningen. Det nya samordningsområdet i den nya itförvaltningsmodellen, som inkluderar både projektstöd, arkiv och diarium, är i etableringsfasen, men kommer inte att sjösättas förrän under Projekt pågår på TA gällande hantering av teknisk dokumentation. Hanteringen av K3-klassade dokument har varit i fokus och förbättrats under året. Kansliet ska också starta ett fokuserat stöd kring informationshantering i avtalsförvaltning. Löpande under året. Gul 4 5 4, LS A 52 Operativa verksamhetsrisker i trafiken Brister i Trafikavdelningens deltagande i projekt och upphandlingar leder till bristande kvalitet i överlämnande/mottagande och/eller leveranskvalitet från projekt/upphandlingar. Effektiva resor med låg miljöoch hälsopåverkan Affärsmässig beställare Risken avser bland annat mottagande av Citybanan inklusive nya fordon, Röda linjens uppgradering mm samt nya avtal för pendeltågstrafik, busstrafik och sjötrafik. Under de kommande åren kommer TA att ta emot en stor mängd direkt trafikpåverkande projekt och upphandlingar, vilket kommer att ställa stora krav på överlämning/mottagande samt riskhantering i ett tidigt skede. TA 4 5 4,47 Hög kvalitet i projektleveranser och upphandlingar är kritiskt för att TA skall klara sina huvuduppdrag att förvalta avtal och infrastruktur samt bidra till att de övergripande målen för nöjda resenärer och ekonomi uppnås. FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende kompetensförsörjning (LS) samt för förbättringar av arbetssätt för beställargrupper, styrgrupper och mottagande (TA) Tid och kostnad är huvudfokus för projekt, vilket innebär höga risker avseende förvaltningsbarhet och LCC-perspektiv. Sektionerna arbetar med att bemanna beställargrupper samt implementera rutiner för styroch beställargrupper för att kunna stödja projekten i ett tidigt skede. Ett flertal projekt närmar sig överlämning och TA arbetar tillsammans med PU intensivt med rutiner och processer för överlämning och mottagande. Med många parallella tunga projekt och stort behov riskerar vi dock att skapa parallella processer (TA). Projektbeställning är klar avseende personalstrategisk utredning, styrgruppsbemanning är klar och projektgrupp är under bemanning (HR) 2017 Under 2016 har ett flertal åtgärder genomförts. TA lyfter löpande risker och farhågor till respektive projekt, samt eskalerar vid behov. Under 2017 kommer FC att ytterligare stärka fokus på frågorna via uppdrag inom VP 2017:s prioriterade utvecklingsområden "Kompetensförsörjning" och "Projektstyrning" , Informationssäkerhetsri sker Bristande efterlevnad avseende nytt arbetssätt för EDIT Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Intern informationshantering LS 3 4 3,46 Informationshantering i enlighet med trafikförvaltningens regler och riktlinjer är av yttersta vikt för samtiga verksamhetschefer FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende informationshantering (LS) Kontinuerligt uppdaterad dokumenthanteringsplan. Fokus på stöd visavi PU. Fokus på rätt hantering av behörigheter i EDIT där det fortfarande finns brister bland användarna. Utvärdering gällande enskilda projekts implementering av reglerna i dokumenthanteringsplanen genomförd och överlämnad till PU avdelningschef och LS avdelningschef. Kontinuerligt arbete underåret. Gul 3 4 3, LS 6. System Strategiska risker Brist på långsiktig strategi för tekniska system, t ex många olika signalsystem Hållbar tillväxt och utveckling Kompetent strateg En mångfald av system leder till brist på kunskap om enskilda system och att barnsjukdomar upprepas och ska rättas gång på gång. SU 4 5 4,47 a) Utveckla samt införa ett systematiskt arbetsätt för utvecklingen av hela kollektivtrafiksystemet (utvecklingsplanearbetet) FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 b) Utveckla samt införa anpassad avseende förstudier, kravutvecklingsprocess samt utvecklingsplaner (SU) samt teknisk harmonisera av TFs ramverk information (TA) c) Utveckla samt införa ett systematiskt arbetsätt och systemstöd för hantering av teknisk information och information om anläggningstillgångar (BEST-A, Landlord m.m.) a) Q b) Q c) Q a) Gul (pågår) b) Gul (pågår) c) Gul (pågår) 4 4 4,

108 Risk nr Ägare enligt färg-kod 27 Trafikförvaltningen internkontrollplan 2016 Rapportering av åtgärder av riskerna och ny riskbedömning efter åtgärder Se rutin "Rutin för riskhantering och internkontrollplan", TF per december 2016 Grön = 12 Gul = 23 Röd = 2 Ny värdering med hänsyn till pågående Version SLUTLIG Omfattar TF, AB SL samt WÅAB Värdering Grön Gul Röd eller utförd riskhantering Riskkategori Risk Utvecklingsmål Vision / övergripande mål för enligt strategisk karta Beskrivning verksamheten 5. Informationssäkerhetsri sker Alltför många system - avsaknad av strategi/utvecklingsplan för IT-system Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Svårt för medarbetare, konsulter, och andra leverantörer att använda systemen, som inte heller är samsynkade Avdelning / sektion som leder Effekt Sannolikhet Värde (effekt * sannolikhet) LS 4 5 4,47 Kommentar Systembehovet behöver kopplas till verksamhetsprocesser och därtill hörande informationshanteringsbehov, även där outsourcing har genomförts. Förslag till: rutiner, kontrollmoment, förebyggande åtgärder, avvärjande åtgärder FC-uppdrag i verksamhetsplan avseende informationshantering (LS) Konkretisering av åtgärdsförslagen - aktiviteter för att hantera riskerna (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) Någon regelrätt utredning har inte påbörjats. Uppdraget är komplext och involverar samtliga avdelningar på trafikförvaltningen. Det nya samordningsområdet i den nya itförvaltningsmodellen, som inkluderar både projektstöd, arkiv och diarium, är i etableringsfasen, men kommer inte att sjösättas förrän under Projekt pågår på TA gällande hantering av teknisk dokumentation. Hanteringen av K3-klassade dokument har varit i fokus och förbättrats under året. Kansliet ska också starta ett fokuserat stöd kring informationshantering i avtalsförvaltning. a) Verksamhetsnära utbildning i ordinarie kanaler med särskilt stöd vid rapporteringstillfällen. Ange datum när aktivitererna beräknas vara klara (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) Ange status för arbetet med att hantera risken (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) Effekt Sanno-likhet Värde effekt * sannolikhet Datum för uppdatering av förändrad riskvärdering Ansvarig avdelning för att leda arbetet med att åtgärda risken Kontinuerligt arbete underåret. Gul 4 5 4, LS A Operativa risker Dålig implementation av Hypergene Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Projeket har en kort tidplan för själva implementationen av detta system för verksamhetsuppföljning vilket medför en risk att personalen inte vet hur man ska använda systemet VE 4 5 4,47 En omfattande inventering av tillgängliga informationskällor och dessas tillförlitlighet behöver göras FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende verksamhets- och ekonomistyrning (VE) b) Information och utbildning enligt upprättad kommunikationsplan. c) Förlängning av projektet m a p stöd för investeringar övervägs. d) Befintliga system behålls till dess funktionen i Hypergene är säkerställd. e) Systemet till 50% taget i drift under 2016 (Planering, uppföljning och rapportering avseende resultat, revisionsrekommendationer samt mål och uppdrag) a) Q1-Q2, 2017 b) Q1-Q2, 2017 c) Q2, 2016 d) Q e) 2016 a) Pågår b) Pågår c) Klar d) Klar e) Klar 4 3 3, VE Gamla operativsystem/system som inte byts Informationssäkerhetsri ut eller uppgraderas eller ersätts i tid sker Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning IT-säkerhetsrisker uppstår som kan lamslå viktiga delar av verksamheten. TA 4 4 4,00 Planering av uppgraderingar i våra systemmiljöer behöver göras på lång sikt och genomföras konsekvent. FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende äga och förvalta infrastruktur (TA) Hanteras via uppdraget "End-of-Life" % av EOL-servrarna återstår fortfarande vid årsskiftet , Risk för kvalitetsbrister eller avbrott i vår leverans Brister i tekniska system Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Säkerhetsfarliga brister liksom driftsäkerhetsrisker kan uppstå. Det kan även leda till att vi ifrågasätts av våra tillsynsmyndigheter. TA 5 3 3,87 TA:s system för asset management (BESAM) rätt implementerat, kan öka möjligheterna att upptäcka fel och brister i anläggning (felavhjälpande och planerat underhåll) Trafikförvaltningens informationssäkerhetsspecialister deltar i detta arbete. FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende äga och förvalta infrastruktur (TA) Implementering av BEST-A, förvaltningssystem för anläggningstillgångar. Utbildningsinsatser behövs för att höja kompetensen för att möta risker med ny teknik och nya system inom BES-området. Fortlöpande riskanalyser kopplat till nya system kan innehålla nya risker. Löpande Under 2016 har implementeringenav BEST-A skett enligt plan men bevakats fortlöpande för att säkerställa effekt. Under 2017 kommer den fortsatta implementeringen att följas via FCuppdraget "BEST-A" (TA), ett uppdrag inom VP 2017:s prioriterade utvecklingsområde "Koll på anläggning" , Finansiella risker Brister i intäktspåverkande förutsättningar som t.ex. SL Accessystemet eller ATRstatistiken Hållbar tillväxt och utveckling Ekonomi i balans Risken kan leda till negativ ekonomisk påverkan såväl för planering som affärer TA 3 5 3,87 Uppdrag VBP beräknas vara klart i oktober. Då ska kartläggning av FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 system, systembrister och ett förslag Bl.a. mätmetoder och avseende äga och förvalta till ansvarsgränser vara beskrivien kommunikation av mätdata ses över. infrastruktur (TA) samt ingångsvärdet gällande resandebas i befintliga affärer fastställd Uppdrag VBP har slutförts under Dock är resandebas inte förhandlad och resurser saknas för att hantera konsekvenser av kartläggningen. Verifiering av ATR-processen beräknas vara slutförd under våren Möjligheter att köra kontrollrapporter i i Accessystemet har förbättrats ,46 7. Oegentligheter och otillbörlighet (jäv) A Operativa risker Kontrollmiljön inom trafikförvaltningen fungerar inte tillräckligt väl. Allvarliga bedrägerier sker återkommande. Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Risken kan leda till förtroendeskada och negativ ekonomisk påverkan FC 5 5 5,00 En aktiv förvaltningsledning som tydligt kommunicerar vikten av att hålla oss borta ifrån oegentligheter, mutor eller korruption samt vara uppmärksamma på varningssignaler Det finns sedan länge etablerade grundläggande och löpande rutiner som motverkar förekomsten. Härutöver nämns FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende internrevision, (IR) och riskhanteringssystem (CRO) a) Inrättande av IR + interrnkontroll ht-16 b) Uppföljning av rev.rekommendationer c) Påbörjad konsultväxling d) Systematisk riskhantering kopplat till TFLG månadsuppföljning Ett omfattande arbete läggs på förstärkt riskuppföljning, förstärkta rutiner och en styrning som bygger på att endast anställd personal ges attesträtt , FC Operativa risker Bisysslor Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Olämpliga bisysslor eller konkurrerande engagemang hos personal eller närstående resp. anlitade uppdragstagare HR 3 3 3,00 Rutinerna för uppföljning av dessa förhållanden ses över. LS leder, övriga avdelningar deltar FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende kompetensförsörjningsprocessen (LS) a) Vi följer upp bisysslor i samband med nyanställning b) Årligen sker uppföljningen i samband med PUsamtal. Ägs av respektive chef. a) Sker löpande vid nyanställningar b) Årligen Grön 2 2 2,00 HR 8. Yttre hot A Informationssäkerhetsri sker Cyberattacker Effektiva resor med låg miljöoch hälsopåverkan Effektiv styrning Genomförda lyckade cyberattacker mot trafikförvaltningen leder till allvarliga skador på verksamhetsstödjande system och förtroendet för verksamheten LS 6 4 4,90 Stor uppmärksamhet måste läggas på att granska förvaltningens skydd mot cyberattacker och IT-intrång. Därutöver måste särskilda åtgärder sättas in för att dels förhindra och dels följa upp eventuella attacker. FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende leda och förvalta säkerhet (LS) a) Kompletterande brandväggsåtgärder har införts av TAIT under november 2016 som påtagligt minskar risken för dataintrång i biljettsystemet. TAIT bedömning är att åtgärden har minskat risken för att en attack ska lyckas tränga igenom minskat från 6 till 1-2. b) En uppdaterande IT-riskworkshop har genomförts hösten 2016 för att fånga upp de allvarligaste övergripande ITriskerna. a) Klart. b) Q c) Q d) Q Röd 6 4 4,90 c) Förslag till handlingsplan IT- och Informationssäkerhet är framtagen. d) Ny sammanhållen IT-org under 2017 kommer att bidra till förbättrat skydd mot IT-hot.

109 Risk nr Ägare enligt färg-kod Trafikförvaltningen internkontrollplan 2016 Rapportering av åtgärder av riskerna och ny riskbedömning efter åtgärder Se rutin "Rutin för riskhantering och internkontrollplan", TF per december 2016 Grön = 12 Gul = 23 Röd = 2 Ny värdering med hänsyn till pågående Version SLUTLIG Omfattar TF, AB SL samt WÅAB Värdering Grön Gul Röd eller utförd riskhantering Riskkategori Risk Utvecklingsmål Vision / övergripande mål för enligt strategisk karta Beskrivning verksamheten Omvärldsrisker Terroristorganisationer angriper våra anläggningar Hållbar tillväxt och utveckling Attraktiva resor Hotet ökar med tiden. Nu finns aktuella exempel från Frankrike. Bristande kontroll på vem som vistas i anläggningar där obehöriga inte får vara på grund av bristande skalskydd och tillträdeskontroll Avdelning / sektion som leder Effekt Sannolikhet Värde (effekt * sannolikhet) TA 6 2 3,46 Kommentar Aktiv medverkan i Länsstyrelsens regionala samverkan. Intrångsförsvårande aktiviteter i vår infrastrukturanläggning samt egendomsbevakning i olika former Förslag till: rutiner, kontrollmoment, förebyggande åtgärder, avvärjande åtgärder FC-uppdrag i verksamhetsplanen 2016 avseende Samverkan Länsstyrelsen samt äga och förvalta infrastruktur (TA) Konkretisering av åtgärdsförslagen - aktiviteter för att hantera riskerna (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) TA deltar löpande i samverkan enligt plan och har skapat nya rutiner kring terrorhandling på TryggC samt höjt medvetandegraden hos TF:s ledning, TE och trygghetsresurser om möjliga terrorhot. Intrångsskydd följs enligt avtal och direktiv. En av åtgärderna för att minimera risken för intrång och sabotage hanteras inom låsprojektet och det handlar om kontroll över lås och tillträde. En förstudie kring områdesskydd på spårdepåer har genomförts och överlämnats till SU för framtagande av riktlinjer för områdesskydd spårdepåer. Ange datum när aktivitererna beräknas vara klara (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) Generell bedömning av effekt och sannolikhet, omvärderas ej Ange status för arbetet med att hantera risken (vid flera aktiviteter ange a, b, c osv) Trafikförvaltningens nya överordnade behörighetssystem för lås och tillträde hanterar nu fyra olika typer av elektroniska låssystem. Riktlinjer för områdesskydd är ännu inte på plats. Effekt Sanno-likhet Värde effekt * sannolikhet 6 2 3,46 Datum för uppdatering av förändrad riskvärdering Ansvarig avdelning för att leda arbetet med att åtgärda risken Omvärldsrisker Politisk instabilitet inom SLL Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Risken kan innebära beslutsoförmåga eller tvära kast vad gäller styrning och beslut LS 4 4 4,00 Bevakning av det parlamentariska läget och fortsatt arbete med kvalitativa beslutsunderlag FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende Trafiknämndsadministration (LS) Rutinen för trafiknämndsärenden har uppdaterats under april Uppföljning av efterlevnaden av rutinen efter varje genomförd nämndcykel. Grön 4 4 4, LS Operativa risker Bristande ekonomiska förhållanden hos leverantör Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Ekonomi i balans Stor leverantör med ekonomiska problem kan göra att vi tvingas förhandla mer än vi borde eller att leverantören hinner gå i konkurs utan att vi upptäckt det i tid TA 5 2 3,16 Om en leverantör är förhindrad att genomföra sin leverans kan det innebära svårigheter att fullfölja trafikförvaltningens åtaganden. Risken bevakas via den kontinuerliga dialogen i FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avtalsuppföljningen, vilken avseende förvalta och vidareutveckla kompletteras med regelbunden avtal (TA) finansiell analys och granskning. Vid behov görs genomgångar av optionsmöjligheter samt driftstopp. Löpande Enligt plan 5 2 3, Omvärldsrisker Ökade sociala spänningar i samhället som kan leda till oroligheter som stör/hindrar kollektivtrafiken Hållbar tillväxt och utveckling Effektiv styrning Missnöjesaktioner, grogrund för extremism. TA 3 3 3,00 Aktiv medverkan i Länsstyrelsens Program för samverkan inkl. veckovis orientering via TF TIB FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende Samverkan Länsstyrelsen (TA) TA deltar löpande i samverkan enligt plan, veckorapporter publiceras på TA:s organisationssida. Generell bedömning av effekt och sannolikhet, omvärderas ej Enligt plan ,00 Enligt plan Omvärldsrisker Extrema väderförhållanden kan uppstå som stoppar trafiken en längre tid genom t.ex. underminerade eller blockerade banvallar. Attraktiva resor Effektiv styrning T.ex. extremt höga vattenstånd, kraftiga snöfall eller översvämningsrisk TA 5 1 2,24 TA leder såväl infrastrukturförvaltningen som systematiskt säkerhetsarbete och aktiv medverkan i Länsstyrelsens Program för samverkan. TF:s krishanteringsförmåga leds av LS. FC-uppdrag i verksamhetsplan 2016 avseende äga och förvalta infrastruktur och Samverkan Länsstyrelsen (TA) samt leda och förvalta säkerhet (LS) TA deltar löpande i samverkan enligt plan, samt har en proaktiv uppföljning av leverantörer avseende exempelvis katastrofportar för översvämning och snöförberedelser. Generell bedömning av effekt och sannolikhet, omvärderas ej En "Snöutvärdering" har även genomförts av händelseförloppet 7:e- 11:e november. Den övergripande slutsatsen är att Trafikentreprenörerna (TE) var förberedda på att hantera det snöfall som SMHI hade förvarnat om. TE hade gjort sina förberedelser enligt de planer som finns ,24

110 1 (7) Förvaltning/Bolag: Trafikförvaltningen BILAGA F5 Uppföljning funktionsnedsättning Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2016 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Mål 1 Bemötande 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka medvetandet och kunskapen hos medarbetare, entreprenörer och allmänhet. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Utbildning 2016 deltog 64 nyanställda på trafikförvaltningen på heldagsutbildningen om socialhållbarhet och december 2016 kvarstår 170 nyanställda att utbilda. Samtliga nyanställda kallas till utbildning och uppföljning sker. All personal på Releasy med ansvar för tillgänglighetsnumret, SL-och Waxholmsbolagets kundtjänst samt SL-Center får en två timmars allmän information om trafikförvaltningens tillgänglighetsarbete. Personalen som svarar på tillgänglighetsnumret får även en skräddarsydd utbildning i samverkan med funktionshindersorganisationerna. Under 2016 har trafikförvaltningens tillgänglighetsexpertis sammanlagd varit i Linköping och Borås vid tre tillfällen för att informera all nyanställd personal om tillgänglighetsarbetet. Det har även hållits tre skräddarsydda insikts-/bemötandeutbildningar för sammanlagd 28 personer. 36 anställda på SL-Center har våren 2016 fått en två timmars allmän information om trafikförvaltningens tillgänglighetsarbete.

111 2 (7) BILAGA F5 Hösten 2016 anordnades en skräddarsydd insikts-/bemötandeutbildning för Sjötrafikenhetens personal ombord på ett av Waxholmsbolagets fartyg där 15 personer deltog. I samtliga avtal med trafikförvaltningens entreprenörer ingår krav för kundnära personal om insikts-/bemötande utbildning inom ett år från anställningsdagen samt en uppföljning efter 5 år. Kravet följs upp och redovisas varje år. Information till allmänheten Trafikförvaltningen arbetar kontinuerligt med att informera om tillgängligheten i SL-trafiken. Under 2016 har Trafikförvaltningens tillgänglighetsexpertis informerat hos; SPF seniorernas Stockholmsdistrikt (55 personer) Hjultorget, Kistamässan Skärholmens gymnasium (50 personer) Syncentralen (40 personer) Haninge handikapp- och pensionärsråd 45 personer Sollentuna kommun, pensionärsföreningarna (80 personer) Det publiceras även regelbundet artiklar om trafikförvaltningens tillgänglighetsarbete i tidningen Metro Kampanjer Hösten 2016 har trafikförvaltningen haft en kampanj för att öka medvetenheten hos förare och personal hos entreprenörer, äldre, personer med funktionsnedsättning och medresenärer. Det övergripande budskapet för kampanjen har varit ta hand om varandra, visa hänsyn 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om bemötande, hur många uppföljningar har gjorts avseende bemötandet samt har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: Alla trafikavtal som blivit klara under året ställer krav på att all personal hos Trafikförvaltningens entreprenörer ska genomgå en insikts- /bemötandeutbildning. I alla avtal finns även krav på fysisk- och kommunikativ tillgänglighet. Under året har Trafikförvaltningen arbetat med följande avtal: E29 Skärgårdstrafik E31 Mälaröarna E32 Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna

112 3 (7) BILAGA F5 3. Vilka åtgärder har vidtagits för att personer med funktionsnedsättning ska kunna anställas Svar: Trafikförvaltningen anpassar kontinuerligt miljöer och processer efter önskemål från anställda med funktionsnedsättningar.

113 4 (7) BILAGA F5 Mål 2 Kommunikativ tillgänglighet 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka den kommunikativa tillgängligheten. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Information till allmänheten Trafikförvaltningen arbetar kontinuerligt med att informera om tillgängligheten i SL-trafiken. Under 2016 har Trafikförvaltningens tillgänglighetsexpertis informerat hos; SPF seniorernas Stockholmsdistrikt (55 personer) Hjultorget, Kistamässan Skärholmens gymnasium (50 personer) Syncentralen (40 personer) Haninge handikapp- och pensionärsråd 45 personer Sollentuna kommun, pensionärsföreningarna (80 personer) Det publiceras även regelbundet artiklar om trafikförvaltningens tillgänglighetsarbete i tidningen Metro. Under 2016 har det bland annat publicerats artiklar om Epilepsi och osynliga funktionsnedsättningar, Hur det är att leva utan syn, SL-trafiken är till för alla, Utbildning som leder till insikt om behov med flera Kampanjer Hösten 2016 har trafikförvaltningen haft en kampanj i tunnelbane- och busstrafiken för att öka medvetenheten hos förare och personal hos entreprenörer, äldre, personer med funktionsnedsättning och medresenärer. Det övergripande budskapet för kampanjen har varit ta hand om varandra, visa hänsyn 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om kommunikativ tillgänglighet. Hur många uppföljningar har gjorts avseende kommunikativ tillgänglighet. Har ekonomiska regleringar genomförts.

114 5 (7) BILAGA F5 Svar: I alla avtal finns krav på kommunikativ tillgänglighet. Eftersom samtliga entreprenörers informationsinsatser godkänns av trafikförvaltningen sker ständig en uppföljning av kvalitén och att riktlinjer följs. 3. Anser personer med funktionsnedsättning att den kommunikativa tillgängligheten till de tjänster som landstinget erbjuder har ökat. Svar: Trafikförvaltningen har inga indikationer på att nöjdheten med den kommunikativa tillgängligheten har minskat. Funktionshindersorganisationerna tar aktiv del i utvecklingen av det fasta skylt- och kartsystemet samt av utveckling av digitala kanaler. Trafikförvaltningen har under 2016 regelbundet informerat i tidningen Metro om tillgänglighetsarbetet och fått bra respons på tidningsartiklarna. 4. Anser personer med funktionsnedsättning att deras möjligheter till engagemang och delaktighet i den demokratiska processen har ökat. Svar: Under 2016 har följande samverkansmöten hållits. 4 möten med resursgrupp tillgänglighet för kollektivtrafik på land och till sjöss 4 möten med resursgrupp färdtjänst 7 möten med gemensamt samverkansråd för funktionshinders- och pensionärsorganisationer, varav 4 med politiker 6 beredningsgruppsmöten inför samverkansråden 1 möte med FUTs nyinrättade resursgrupp 9 referensgruppsmöten inom utredningen för Färdtjänstens framtida inriktning 3 referensgruppsmöten inför revidering av trafikförsörjningsprogrammet Utöver detta har trafikförvaltningen genomfört 21 extra samverkansrådsarbetsgruppsmöten/workshops/utbildningsplaneringsmöten under Frågan om personer med funktionsnedsättning därmed anser att deras möjlighet till engagemang och delaktighet i den demokratiska processen har ökat måste ställas till målgruppen.

115 6 (7) BILAGA F5 Mål 3 Fysisk tillgänglighet 1. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om den fysiska tillgängligheten, hur många uppföljningar har gjorts avseende den fysiska tillgängligheten samt om ekonomiska regleringar har genomförts. Svar: Alla trafikavtal som blivit klara under 2016 ställer krav på fysisk tillgänglighet. Kraven följs upp årligen och redovisas bland annat i årsbokslut och tillgänglighetsrapporten. Varje år genomförs minst två stycken så kallade MysteryShopper undersökningar där bland annat den fysiska tillgängligheten i busstrafiken undersöks. Under 2016 har Trafikförvaltningen arbetat med följande avtal: E29 Skärgårdstrafik E31 Mälaröarna E32 Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna 2. Har samverkan med andra samhällsaktörer ökat. Svar: Under året har trafikförvaltningen samverkat med syncentralen i Stockholms län för att uppnå bättre samverkan och informera om tillgängligheten i SL:s och Waxholmsbolagetstrafik Trafikförvaltningen deltar under tillsammans med Trafikverket, Jernhusen och Samtrafiken i ett projekt för att ta fram en Nationell Genomförandeplan för tillgängliga linjer och stationer enligt krav i EUförordningen 1300/2014 (TSD/PRM)