Nyheter. FDB:s. Dyslexiutredningar s Sofia Grunér berättar s. 4

Transkript

1 FDB:s Nr Nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Dyslexiutredningar s Sofia Grunér berättar s. 4 Karin Taube - om högre utbildning s. 8 Louise Lindqvist - en förebild s Boktips - läs eller lyssna s. 11

2 Ordföranden har ordet Vad ska jag med en diagnos till? Den enda anledningen att ställa en diagnos är att det ska leda till rätt pedagogiska åtgärder, sa Mats Myrberg för några år sedan. Det kan finnas ett skäl till. Barnet förstår vad det är frågan om, varför bokstäverna inte vill falla på plats och varför läsningen inte fungerar. Det absolut viktigaste för ett barn med läs- och skrivsvårigheter är tidig upptäckt och att det finns kunskap och beredskap på varje skola att snabbt sätta in rätt stödåtgärder. Varje lärare bör vara uppmärksam. Det ska finnas en speciallärare eller kunnig specialpedagog som kan göra en pedagogisk utredning på 2 Foto: Stefan Knorn OrDFÖrAnDen har OrDet Han stänger dörren. Magen kny- skolan. Finner man att en elev har läs- och skrivsvårigheter in med stöd direkt! Inget vänta och se. Ett barn som har trubbel med bokstäverna Okej, svarar och han, har inte du tagit Jag har ont i huvudet. får till läsningen Alvedon? halkar efter direkt i skolans sova alla lite till, ämnen. gå härifrån. En del barn hittar strategier ter sig av lika delar ångest och och lyckas ganska väl, innan textmängderna kollar ökar klockan. i mellanstadiet. Andra nom. har det betydligt Han blir sen. Kollegan ser forskande på ho- svårare. Han har knackat flera gånger. Nu öppnar han försiktigt dörren. God morgon, säger han. Rummet ligger i mörker. Oroande ofta är det föräldrarna vad ska jag göra, man kan ju inte säga åt en unge med migrän, som att först han ska slår gå till larm skolan. om Han vänder att sig om, det är för mycket. inte verkar fungera med läsning och stavning. Hur bemötandet från skolan blir är centralt. Tar man föräldrars Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen oro för alla. på Föreningen allvar? vill främja Har man kunskap, sprida information, kompetens ta del av och en hand- samarbete mellan hem och skola, forskning och bevaka barns och lingsplan ungdomars lagstadgade för utredning rättigheter. och FDB arbetar med rådgivning, åtgärder? studiecirklar, föreläsningar, För alla barn- föräldrar och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Tfn , fax: dyslexi@fdb.nu Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB Följ arbetar oss på facebook! med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Telefon , fax: dyslexi@fdb.nu Följ oss på facebook! Medlemsavgift Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem i familj: 25 kr/år Pensionär/student: 100 kr Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro , plusgiro Ange namn, adress och e-postadress. Ja, jag har migrän. Jag behöver maktlöshet. Han tar bilnycklarna, I dag igen? Ja, svarar han och känner hur det hettar bakom ögonen. Handen går snabbt och nästan omärkligt över ansiktet. Men Medlemsavgift Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem i familj: 25 kr/år Pensionär/student: 100 kr Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) kommer en mängd frågor. Hur går vi vidare och hur gör vi Läraren ler vänligt. nu? Behövs en diagnos? Inte enligt skollagen. Hur kan vi håller på att gå sönder inombords. vara säkra på att vårt barn får rätt stöd? Väger en logopedutredning tyngre än en pedagogisk utredning? Hur blir det sen? ett mörkt Frågorna rum. är många och vi har därför försökt svara på några av dem i det här numret av FDB:s Nyheter. God läsning! Betala till bankgiro , plusgiro Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Ordf: Eva Halldén, Västerbotten Kassör: Malin Bengtsson, Skåne Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Yvonne Ollman, Stockholm, Eva Fredlund, Skåne, Ann Karlsson, Södermanland, Jessica Nyberg Pettersson, Västra Götalands län. Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Camilla Lund, Västra Götalands län, Agneta Wollert Stalder, FDB:s styrelse Ordf: Eva Halldén, Västerbotten Kassör: Malin Bengtsson, Skåne Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Yvonne Stockholm. Ollman, Stockholm, Ni är fantastiska som tar det så lugnt, säger hon. Lugnt? Han begrundar ordet och tittar på sin fru. Vi Barn och unga som inte går till skolan. Det kan finnas många orsaker, men som föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi känner vi igen det. Vi känner igen smärtan, när dagen börjat med ont i magen eller huvudvärk. Timmar på toaletten, eller en stängd dörr och Vi känner igen vanmakten, när skoldagar blir hemmadagar och datorn blir rummet för kompisar. När det gått för långt. Vi måste också våga ta i det svåra. Det går inte bra för alla elever i skolan. En del blir hemmasittare. Vi ska inte lasta oss själva, men det är ju det vi gör. Det är ingen tröst att veta att det är många föräldrar och barn som har gjort samma resa. Men vetskapen om att det finns fler kan ändå vara en styrka. Genom att tala om det, kan vi stötta varandra. FDB:s nyheter Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras, men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, Sollentuna Tfn lotta.person@telia.com Ansvarig utgivare: Eva Halldén, tfn Tryckeri: Linderoths tryckeri Omslagsfoto: Johannes Nordemar Ann Karlsson, Södermanland, Jessica Nyberg Pettersson, Västra Götalands län, Agneta Stalder, Stockholm. Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Camilla Lund, Västra Götalands län. FDB:s nyheter Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras, men ange källa. Redaktionskommitté: Klara Börjeson, Eva Halldén och Yvonne Ollman. Redaktör: Klara Börjeson, klara.borjeson@gmail.com Ansvarig utgivare: Eva Halldén, telefon Tryckeri: Linderoths tryckeri Omslagsfoto: Klara Börjeson

3 Innehåll FDB:s Nyheter nr Ledare s. 2 Valberedningen & LÄSK s. 3 Utredningar s. 4-6 Camilla Klingstedt s. 7 Karin Taube s. 8 Louise Lindqvist s FDB Sollefteå s. 10 Boktips s. 11 Herr Dyslexi s.12 LÄSK-pärmen uppdaterad Här hittar du tips rörande läsoch skrivsvårigheter; kartläggning, åtgärdsprogram, engelskundervisning, betygsättning, läxläsning och mycket mer. Beställ den eller tanka hem den från hemsidan. Valberedningen söker kandidater Valberedningen har börjat arbetet att hitta nya ledamöter och suppleanter till FDB:s riksstyrelse. Ett flertal ledamöter har arbetat i styrelsen många år och några kommer att avgå vid årsmötet till våren. För att kunna fortsätta driva och utveckla FDB behöver vi nya krafter. Hör av dig till någon av oss i valberedningen ifall du vill veta mera, är intresserad eller har tips på kandidater. Valberedningen består av: Veronica Persson FDB Ängelholm, veronica@livokraft.se, Malin Johansen FDB Ängelholm, johansens@spray.se, Britt-Marie Stafhammar FDB Stockholm, brittmarie.stafhammar@gmail.com, Marie Abrahamsson FDB Göteborg, marabr0404@gmail.com, Hälsningar Valberedningen 2014/2015 3

4 A B C D E F G H I J K L Dyslexiutredningar Vad är en dyslexiutredning? Ofta görs en pedagogisk utredning på skolan av speciallärare eller en specialpedagog. I andra fall kan det behövas en utredning utanför skolan. Det kan vara en logoped eller någon annan med specialkompetens inom området. Här reder vi ut begreppen runt utredningar. Medicinsk utredning hos logoped Sofia Grunér är legitimerad logoped på Logopedbyrån Dynamica och arbetar främst med utredningar av läs- och skrivsvårigheter eller dyslexiutredningar. Hon tycker att fördelen med att göra en logopedisk utredning är att den som medicinsk utredning får större tyngd. - Logopeder gör utredningar och ställer diagnosen dyslexi. Specialpedagoger gör en utredning av läs- och skrivförmågan på skolan. Dessa görs ofta innan en remiss skickas till logoped för en dyslexiutredning. Det är viktigt att poängtera att man även utan diagnos har rätt att få stöd i skolan, säger Sofia Grunér. En utredning av logoped börjar med att logopeden sitter ner och pratar med eleven och föräldern eller föräldrarna om hur det går i skolan. Därefter görs lästester, skrivtester, olika typer av språkliga uppgifter och uppgifter som prövar minnesförmågor. Sedan analyserar logopeden resultaten och utifrån det 4 konstaterar logopeden om det rör sig om dyslexi eller inte. Därefter träffar logopeden eleven, föräldrar och lärare. Beroende på vad de inblandade tycker känns bäst kan det göras enskilt eller alla tillsammans. Sofia Grunér Sofia Grunér kan se fördelar med att man åker ut till skolan för återkopplingssamtalet. Då pratar man igenom vad diagnosen innebär och diskuterar olika typer av åtgärder för träning och kompensation. - Det är bra att ses på skolan, för det är ju där det ska hända. Jag tycker att det har förbättrat skolornas sätt att hantera dyslexi. Allra oftast fungerar det bra, men när det inte fungerar tror jag att det handlar om osäkerhet hos läraren, och när vi åker ut på skolorna får vi chansen att prata, säger hon. I vissa landsting kommer eleven sedan att få prova ut hjälpmedel och ges möjlighet att få hjälpmedel förskrivna till hemmet. Det görs hos logopeden och kan till exempel vara ett rättstavningsprogram. Men just den här biten ser lite olika ut i olika landsting. Också väntetiderna till dyslexiutredningar hos logoped ser olika ut i landet. I Stockholm är det till exempel kort väntetid, bara några veckor. På andra håll kan väntetiden vara upp till två år. Som förälder är det möjligt att kolla upp om det går att åberopa vårdgarantin och få remissen skickat till ett annat landsting, om man tycker att man får vänta alldeles för länge. Du hittar mer information om den nya patientlagen här: skl.se/halsasjukvard/patientinflytande/patientlagen.2083.html

5 M N O P Q R S T U X Den som undrar hur det ser ut gällande hjälpmedelsförskrivning i det landsting man bor, kan kontakta Föräldraföreningen för dyslektiska barn eller logopedmottagningen i sitt landsting. Den första januari nästa år kommer det en ny patientlag som ska underlätta för alla att söka vård i vilket landsting man vill. Sofia Grunér tycker att det är viktigt att höra av sig och fråga om man som förälder eller elev känner sig orolig eller osäker inför en utredning. - Man kan alltid ringa och fråga logopeden vad som ska hända. Det gör en del föräldrar och det tycker jag är jättebra. Vissa oroar sig över att små barn, som går i ettan eller tvåan, inte fått tillräckligt med tid att lära sig läsa. Men vi ställer bara diagnos i väldigt tydliga fall så jag tycker inte att man behöver vara rädd för att få en felaktig diagnos. Och oavsett om det blir en diagnos kommer vi att ge förslag på åtgärder som kan hjälpa eleven. Stöd vid högskoleprovet Du gör samma prov som alla andra, men kan få längre tid på dig. Intyget måste komma från en legitimerad logoped eller en intygsgivare som Universitets- och högskolerådet har godkänt. För att få stöd vid studier på högskolenivå krävs oftast ett intyg från logoped. På kan du hitta mer information. Stöd vid körkortsteori När du tar körkort kan du få göra ett anpassat kunskapsprov Det finns muntliga prov och prov med längre provtid för de som har läs- och skrivsvårigheter. Du måste lämna in ett intyg som är skrivet av någon med god kunskap om läs- och skrivsvårigheter, det kan till exempel vara en logoped eller en specialpedagog. Tester som visar hur fort och säkert du läser och sammanfattande bedömning av kunnig person ska finnas med i intyget. Om du vill göra ett muntligt prov måste också en självvärdering finnas med. På kan du läsa mer. Fortsättning på nästa sida 5

6 A B C D E F G H Pedagogisk utredning på skolan Specialpedagoger på skolan kan alltså utreda elevens läs- och skrivförmåga. Det brukar kallas en pedagogisk utredning, till skillnad från den medicinska utredningen. Den typen av utredning kan inte användas för att få särskilt stöd vid högre studier. För att få stöd och särskilt stöd i grundskolan eller gymnasiet krävs däremot ingen diagnos. Ofta gör specialpedagogen en utredning på skolan innan en remiss skickas till logoped eller psykolog. Specialpedagogiska skolmyndigheten har tagit fram en utredningsmodell som ska fungera som en ram och underlätta för de specialpedagoger som gör utredningar. Gunilla Salo är rådgivare med inriktning mot läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hon menar att den stora fördelen med den utredningsmodell som tagits fram är att den tar hänsyn till organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. Tanken med modellen är att specialpedagoger ska kunna ta stöd av varandra och av modellen för att utredningarna ska bli så bra som möjligt. Gunilla Salo Foto: Stefan Bonn - Skolverket har riktat kritik mot att utredningarna fokuserat för mycket på individnivå och att de inte använts som ett verktyg i det dagliga arbetet utan fastnat på expeditionen. Därför vill vi involvera rektor och lärare mer samtidigt som vi försöker hitta en riktad anpassning som passar eleven och skolan, säger hon. Enligt Skolverkets allmänna råd ska en utredning se till hela skolmiljön och tanken är att den här utredningsmodellen ska säkerställa det. Gunilla Salo framhåller vikten av att hela organisationen är I J K L medveten om elevens situation och har kunskap om vad för slags hjälp eleven kan behöva. - Det är fortfarande vanligt att det saknas kunskap på skolorna. Jag vet att elever själva kan behöva berätta på varje lektion om sina svårigheter och det ska ingen behöva göra, säger Gunilla Salo. Sandra Douglasdotter Skolans pedagogiska utredning En pedagogisk utredning görs i första hand av speciallärare eller specialpedagog. Då undersöks exempelvis elevens: språkliga förståelse fonologiska medvetenhet ordavkodning läshastighet läsförståelse skrivförmåga ordmobilisering visuella och auditiva arbetsminne Efter utredningen dokumenteras förslag till åtgärder i samråd med lärare, elev och föräldrar. Källa: LÄSK Pärmen :4 LÄNKTIPS: - titta under rubriken Stöd i skolan/funktionsnedsättningar, där hittar du mer information om läs- och skrivsvårigheter 6

7 M N O P Q R S T U V W Äntligen en utredning! Camilla Klingstedt och hennes familj bor i Linköping. För bara någon månad sedan fick hennes son Dante, 12 år, en dubbeldiagnos. Dyslexi och dyskalkyli. För att få stöd skrev Camilla en fråga på FDB:s facebooksida, och vi bestämde oss för att ringa upp Camilla och ställa några frågor. När började ni märka att Dante hade svårigheter i skolan? - Det har varit på gång länge, men skolan har väl inte riktigt tagit tag i det. Vi har kämpat och kämpat sen Dante gick i andra klass. Skolan har inte varit så oroliga, så då har vi tänkt att det bara är vi som inte tycker att det funkar. Det har varit tal om en utredning sedan mellanstadiet, men skolan ville vänta till sexan. Det var Dantes nya extralärare som skickade in en remiss om utredning. Vi fick kontakt med en otroligt trevlig logoped. Hon tyckte att vi även skulle göra ett test för dyskalkyli, trots att det inte fanns med i remissen. Hur upplevde ni utredningen? - Bara positivt. Vi var med i början på alla möten, sen var Dante själv. Det var många och långa dagar och Dante var trött när han kom hem. Men vi har en mycket positiv bild av hela utredningen. Hon var bra på att förklara vad det handlade om och väldigt noga med att även berätta för Dante vad han faktisk är bra på. Ibland känns det som att det är något man missar i skolan. Dante har ju känt sig dum. Han har sagt att han är korkad och inte fattar någonting. Det gör extra ont i mammahjärtat. Hur reagerade ni på diagnoserna? - Lite blandat. En pusselbit ramlade på plats, men visst är det jobbigt för Dante att inte alltid kunna det som andra kanske kan. Till 90 procent är det en positiv känsla, för nu vet vi vad vi kan jobba med. Dante kan förstå varför det tar längre tid för honom ibland. I utredningen fick han ju också reda på många saker som han faktiskt är jättebra på. Hon var helt ärlig, vilket är superbra. Det önskar jag att alla barn som genomgår en sån här utredning får. En engagerad logoped som tar sig tid. Vad händer nu? - Vi försöker reda ut hur vi ska jobba nu. Vi får jättemycket olika tips och listor med vettiga hjälpmedel. Men det känns så otroligt utspritt. Till slut bara snurrar det, för det finns så mycket och det går ju inte att veta vad som är bra. Den här biten känns väldigt utbredd på så många olika inriktningar. Sen är det svårt när man inte har Apple, och vi har inte det. Väldigt mycket går nämligen bara till Appleprodukter. Men jag tar mycket hjälp från olika diskussionsgrupper på nätet. Har du några tips att ge till andra i samma situation? - Använd det som är lätt för barnet. Det finns ju alltid någonting som är positivt med utredningar och det känns viktigt att utnyttja det. Som förälder måste man tillåta sig själv att vara lite jobbig mot skolan. Det är också viktigt att inte gå över barnets huvud i processen. Låt barnet vara med och prata mycket. Sen önskar jag såklart att han fått hjälpen tidigare. Vi skulle tagit vår egen oro på allvar! Klara Börjeson 7

8 Studera på Universitetet med dyslexi - Karin Taube om högre studier Karin Taube är professor emerita vid Umeå Universitet, och en av de som arbetar med projektet Dyslexi, lärande och undervisning i högre utbildning. - Det visar att det är möjligt. Det innebär mycket hårt jobb, men det är möjligt. I projektet tittade författarna bland annat på 50 studenter med dyslexi, och man kunde konstatera att mer än hälften av studenterna klarade av normal studietakt, medan en femtedel hade en väldigt långsam studietakt. Många berättade om vikten av stöd från närstående, och mycket slit och jobb. - Man får nog jobba hårt, men har man en dröm så orkar man, menar Karin Taube. Merarbete för lärarna Studenterna vittnade om vikten av förståelse från lärarna. Lärarna å sin sida påpekade att det kan innebära en del merarbete för dem men att det med relativt enkla metoder går att ändra undervisningen. Förändringar som också kan komma att vara positiva för samtliga elever. Merarbetet handlade främst om mer stöd, hjälp och instuderingsfrågor. Arbete som inte bara gällde studenter med dyslexi, utan alla, och ofta fick utföras utanför arbetstid. 8 - Har man från statsmaktens sida sagt att eleverna är välkomna, måste man också laga efter läge och se till att lärarna får mer tid att hjälpa studenterna, säger Karin Taube. Viktigt att läsa Projektet är trots allt ett positivt bevis på att studier på universitet inte behöver hindras av en dyslexidiagnos. Med rätt hjälpmedel, stöd och hårt arbete klarar de flesta sina studier. Men det är också bra att förbereda sig långt i förväg. Enligt Karin Taube är skönlitteratur extra viktigt. Det är något som händer när man måste läsa, hålla koll på karaktärer och sätta ihop en berättelse. Genom läsningen blir avkodningsförmågan allt bättre och därmed ökar läshastigheten, vilket kommer vara till stor hjälp på universitetet. Tips från Karin! På sidan hittar du mycket information om vilka hjälpmedel som finns och hur det går till när man studerar på universitet med ett funktionshinder. Klara Börjeson

9 Det ska gå! Louise Lindqvist är en förebild för många med dyslexi. I sina föreläsningar med Mount Dyslexi får hon unga att våga tro på sig själva och sin förmåga. Att våga tro på att de kan. Louise menar att allt går, och vägrar låta dyslexin sätta stopp för sina drömmar. Trots sin positiva attityd och kämparglöd upplevde hon ändå att det var ett stort steg att börja plugga på universitetet. - Första månaderna var väldigt kämpiga. Jag tvivlade mycket och funderade på om jag verkligen skulle klara av det. Det var en helt ny nivå av studier för Louise och det tog tid innan hon kom igång med sina hjälpmedel. Men så kom hon att tänka på vad hon brukar säga på sina egna föreläsningar. - Jag tänkte att jag ju har peppat så många andra. Jag kunde bara inte lägga av. Jag kämpade till mig lite jävlar anamma, och det gick! Nu är Louise inne på sin tredje av tio terminer på Psykologprogrammet vid Stockholms Universitet. Och hon stortrivs. - Nu är det kanonbra, jag har lärt mig hur jag ska förhålla mig till min dyslexi och till studierna. När man bestämmer sig för att plugga vidare ska man ta reda på om det universitet man söker till har en dyslexipedagog. Om inte så finns det alltid en samordnare för studenter med funktionshinder. Det är samordnaren eller dyslexipedagogen som ser till att du får de hjälpmedel du behöver. För Louise tog det lite tid att få tid hos dyslexipedagogen, vilket hon tror gjorde starten extra tung. Men när mötet var avklarat och hon kunde börja använda den inlästa litteraturen gick allt lättare. Berätta för andra Louise tycker det är viktigt att man talar med sin klass och berättar hur det ligger till. På så sätt blir det lättare att få gehör för sina behov vid grupparbeten. Det första Louise gjorde var att berätta om sin dyslexi och att samtidigt fråga om det fanns någon som mot betalning skulle vilja föra anteckningar åt henne under föreläsningarna. - Det är universitet som står för kostnaden, och de betalar ut en timpeng åt den som tar på sig jobbet att föra anteckningar åt till exempel mig. Det funkar jättebra tycker jag. Dessutom var det en bra grej att så tidigt berätta för klassen. Nu frågar de mig om de undrar något. Det är mycket plugg och det tar mycket tid, men det är värt det. Louise tycker att det är oerhört viktigt att inte låta Louise bästa tips Våga! Tänk inte att det bara är för andra, plugg är för alla som vill. Louise hjälpmedel på universitetet Inläst litteratur Anteckningshjälp under föreläsningarna Förlängd tentatid där hon får sitta vid en dator i ett eget rum Louise om högskoleprovet Det är inte alls speciellt bra utformat för oss med dyslexi. Provet ska testa ens förmåga att klara sig bra på universitet, men det är helt irrelevant för någon med dyslexi, eftersom du inte alls får samma tillgång till hjälpmedel som man får på universitetet. Som det är idag får man mer tid och ett test mindre, men inte hjälpen man skulle behöva. Det stänger ju ute möjliga studenter. Här behövs en förändring! 9

10 dyslexin ta över och bestämma. Vill man studera så ska man göra det. Det finns bra hjälpmedel att få, och det funkar smidigt. Bättre än vad det gjorde i både grundskolan och på gymnasiet tycker hon. Men dialogen med lärarna kan hon sakna på universitetet. Ofta är det stora klasser och lärarna ser man bara under föreläsningstillfällena. Det är något hon hoppas att universiteten kommer jobba med i framtiden. - På gymnasiet var det bra att kunna prata med lärarna om prov och hur man bäst kan lösa problem. Här finns inte den dialogen. Fler och fler med läsoch skrivsvårigheter söker sig till universitet och högskolor idag. Men fortfarande är det många som låter bli, av rädsla för att det inte ska funka. Louise vill skänka hopp till de som tvivlar, och hoppas att fler ska våga i framtiden. Själv inspireras hon av Agneta Stalder på FDB och Inger Råhlenius på FMLS. Båda med en scionomexamen i bagaget, trots dyslexi. - Att veta att de klarade det peppar mig! Klara Börjeson FDB möter föräldrar Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn finns över så gott som hela landet och bygger på starka ideella krafter. Carina Falk är ordförande för lokalföreningen i Sollefteå, där man just avslutat en studiecirkel i tre delar för föräldrar. - Här i Sollefteå säger man att det i genomsnitt finns två elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter, men vi har svårt att nå dem. Därför höll vi studiecirkeln öppen även för icke medlemmar. Vi hoppas att detta kan få fler att bli medlemmar. Cirkeln var också ett sätt att skapa ett rum för diskussion och ältande. För ältandet och ventilerandet är viktigt menar Carina. - Många föräldrar är frustrerade och behöver få prata om det. 10 Studiecirkeln var uppbyggd runt FDB:s filmtriologi Min unge har dyslexi*, gjord av FDB och Mount Dyslexi. Första filmen handlar om självkänsla och acceptans, nummer två tar upp studieteknik och nummer tre behandlar mål och drömmar. Efter första filmen höll Carina i diskussionen, medan man vid de två andra tillfällena bjöd in externa föreläsare. Ett koncept som visade sig vara lyckat. - Det fungerade bra att blanda film med föreläsare och fika. Vi blev åtta stycken, så det var lagom många för att alla skulle få utrymme att prata. Det blev väldigt mycket diskussioner. Om andra lokalföreningar är sugna på att göra en liknande studiecirkel kan det vara klokt att fundera på hur man bäst får folket att komma dit. Det var den svåra delen menar Carina, trots att man annonserade i lokaltidningen, spred på Facebook, satte upp affischer och fick hjälp av vuxenskolan att sprida informationen. Skulle man i framtiden göra något liknande tror Carina att det kan löna sig att hålla igång en heldag istället. Det är svårt att få människor att åka tillbaka in till stan en vardagskväll om man redan åkt hem efter jobbet, menar hon. - Avstånden är ju långa här och man måste prioritera. Det kan vara tufft att åka hemifrån när man väl kommit hem. *Filmen kan endast användas och visas av FDB:s lokalavdelningar i föräldrautbildning och finns inte till försäljning eller utlåning. Klara Börjeson

11 Boktips! Bäst i Text Läseboken/ Skrivboken - Tomas Dalström Boken tar ett samlat grepp på läs- och skrivprocessen, med utgångspunkt från våra kognitiva förmågor och hur de påverkas av bland annat multitasking och störande miljöer. Tomas Dalströms bok utgår från modern hjärnforskning och i nya upplagan finns flera nya kapitel att grotta ner sig i. Lyssnarklubben.se En bokklubb för dig som läser böcker med öronen. Tio lektioner i matlagning - Lotta Lundgren Det här är ingen vanlig kokbok. Och det är definitivt ingen vanlig ljudbok. Lotta Lundgren älskar högläsning och matlagning, och har därför slagit ihop sina båda passioner till en kokbok i ljudboksformat. Fast särskilt många recept är det inte, det handlar mer om fri matlagning. Om ätandets glädje, kärlek i gasform, före detta pojkvänner, otacksamma ungar, smaksinnets fysionomi, vikten av jämställdhet, problemet med kost, maten som religion, författandets plågor, kreativitetens källor, kökets utrustning, mat och sex, konsekvensen av kroppsfett, kött som konflikthärd, pengar och döden, men kanske allra mest om hur man gör när man lagar mat. Lotta Lundgren är just nu aktuell i serien Historieätarna i SVT. Inläsning: Lotta Lundgren Längd: 7 tim 26 min PAX Vi har tänkt på tre saker när vi skrivit böckerna: de ska bitvis vara läskigt på riktigt, det ska finnas humor (något som forskning visat är extra viktigt för att få killar att läsa) och det ska krampa lite i hjärtgropen ibland, säger Ingela Korsell. Så beskrev författarna till nya fantasyserien PAX sitt upplägg i Uppsala Nya Tidning i oktober i år. Det är Deckardrottningen Åsa Larsson, som tillsammans med Ingela Korsell, och illustratören Henrik Jonsson som skapat serien som ska få fler barn och unga att börja läsa. Kanske något för jullovet? Böckerna finns som pocket, MP3 och E-bok. Bobo, ett nytt magasin för unga Tidningen vänder sig till både tjejer och killar och är inriktad mot musik, film, spel, mode och läsning. Bobo kommer att Lotta Lundgren göras i samarbete med unga reportrar ur målgruppen och ha ett centralt budskap om att våga vara sig själv. Så skriver journalisterna Anna Sandahl och Karolina Hjertonsson i pressmeddelandet om Sveriges nya ungdomstidning. Karolina och Anna från Bobo Redan nu kan man teckna en prenumeration på men tidningen kommer också finnas digitalt och säljas i handeln. Det här ser vi på FDB:s Nyheter fram emot, äntligen en ungdomstidning som är tillåtande och öppen för allas olikheter! I nuläget ser det inte ut att finnas någon inläst version av Bobo, men eftersom den kommer finnas digitalt kan man med en tilläggsplugg i sin webbläsare få den uppläst ändå. Dessutom kan man ju alltid höra av sig till redaktionen om man vill att de ska ta fram en inläst version i framtiden. 11

12 FDB Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. SE STOCKHOLM Herr Dyslexi Han syns inte, men finns alltid med oss. Först tyckte vi inte alls om honom, ville inte ha honom, ville att han skulle flytta. Men nu har vi förstått att han är ganska okej och han är en del av vår familj. Han ställer till det för oss ibland. Han tycker om att jäklas den här dyslexin, han kastar om bokstäver och hackar sönder texter så till den milda grad att det knappt går att förstå ett enda ord av det man läser. Vapen mot Herr Dyslexi Man kan bli tokig på Herr Dyslexi och man kan bli arg! Ibland vill man aldrig läsa mer i hela sitt liv. Man vill inte se åt en bok och ingen bok är bra eller lätt att läsa. Ibland känns allt bara svårt. Men vet du vad? Det finns saker Herr Dyslexi inte har en chans att rå på. Bland annat är det bra lärare, vuxna och hjälpmedel. När man ska läsa en bok, då är han där direkt och ska förstöra, han ska göra så det blir helt omöjligt och han gör så man blir helt slut bara av att läsa ett litet stycke. Men det är då vi tar fram vårt vapen, vi sätter på oss lurarna och lyssnar på en ljudbok. Och vet du, då har han inte en chans! Ha! Då är det inga som helst problem att följa med i en text och förstå den, då får Herr Dyslexi snällt backa undan. Och då kan det vara härligt att läsa en bok igen, det spelar ingen roll om man läser som vanligt eller med lurarna, eller hur? Det viktiga är ju att man läser, inte hur. Du är inte sämre! Att ha dyslexi är inte så konstigt egentligen. Att ha hjälpmedel som dator eller lurar är inte heller konstigt, inte konstigare än att ha glasögon. Många gånger behövs inga hjälpmedel, istället kan man få läsa på annat sätt bara. Du kan få göra din läxa muntligt och du kan få göra proven i skolan på ett annat sätt. Man är inte sämre än andra om man har dyslexi! Dyslexi har ingenting med klokhet och kunskap att göra. Många barn och vuxna har något som de får jobba extra med. Någon har svårt att springa, någon har svårt att sitta still, vissa har svårt att passa tider medans andra inte tycker om köttbullar. Du med dyslexi kommer däremot att bli expert på att lära dig saker på andra sätt. Du kommer bli en fena på att använda datorn och plugga och läsa på ditt sätt. Det viktiga är att hitta ett sätt som passar dig. Du är bra som du är! Anki Widh Ett tips från en förälder! Uppmana föräldrar att ej sopa problemet under mattan. För barnets bästa försök få en diagnos så fort som möjligt, då startar processen. Det fungerar olika bra i olika kommuner och på olika skolor, som du kan utläsa från mitt tidigare brev. Gå med i Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn. Gå på föräldraforum och var öppen, prata om det och stå på sig. Var inte rädd att skriva och stå på sig i skolan. Lärarna är oftast positiva när vi visar intresse för skolgången. Helene 12