De lär dig lära på jobbet SID 3

Transkript

1 INOM VÅRD & OMSORG I MALMÖ STAD NR 4/2007 De lär dig lära på jobbet SID 3 Mingel på vård- och omsorgsdagarna/sid 4-6 Telefonen öppnar dörren i Bunkeflo/SID 24 Halvtid för Kompetensstegen/SID 10-11

2 Kan kompetens göra jobbet attraktivt? Malmö stads mål är att ge service av god kvalitet till Malmöborna. Då behöver vi kunna behålla och rekrytera medarbetare med kompetens. En kompetent person har kunskap, förmåga och motivation. Det handlar om att använda sin erfarenhet och sin utbildning. Det handlar om den attityd eller inställning som man har till sitt arbete och till sina medmänniskor. Den kompetens man utvecklar grundar sig på kunskap som man förvärvar på olika sätt. Kunskap fi nns överallt och är ständigt närvarande. Man kan skilja ut tre sorters kunskap: Vardagskunskap, praxiskunskap och vetenskaplig kunskap. Vardagskunskap är den kunskap som behövs i vardagen för saker vi gör varje dag behöver vi kunskap, men vi refl ekterar oftast inte över detta. Vi bara gör... Vi lär oss vardagskunskapen genom att se eller iaktta hur andra brukar göra. Praxiskunskap fi nns i ett organiserat sammanhang där man ska utföra något, t ex i en viss verksamhet eller på en arbetsplats. Denna kunskap kan vara både muntlig (man lär sig av andra kolleger) och skriftlig (genom lagar, regler och policys). Man behöver kunskap utifrån sammanhanget och hur man gör just i den organisationen. Vetenskaplig kunskap är inte knuten till en speciell person eller plats. Denna form av kunskap förmedlas i text som ska kunna läsas av vem som helst. Texten ska tala för sig själv och man måste kunna redogöra för vilka metoder och analyser som använts. Det tar därför lång tid att producera och presentera vetenskaplig kunskap. förmedla vetenskaplig kunskap samt visa på goda exempel. Genom att satsa på kompetensutveckling inom vård och omsorg visar Malmö stad att ditt arbete är viktigt ett arbete som handlar om kunskap, erfarenhet och ett bemötande med kvalitet när du varje dag möter dina arbetskamrater och medmänniskor i Malmö. En verksamhet med kompetens är en attraktiv arbetsgivare. Alla formerna av kunskap går in i varandra och alla är lika viktiga. Utan vardagskunskapen skulle vi inte överleva. Det som skiljer de olika kunskapsformerna åt är graden av systematisering. FoU-enheten/Kunskapsverkstadens roll är att ge stöd för kunskapsutveckling inom vård- och omsorgsverksamheterna genom att synliggöra såväl vardagskunskap som praxiskunskaper, utveckla och KRÖNIKAN Lena Wetterskog Sjöstedt Arbetsgivarpolitiska avdelningen Eva Lundberg Fou-enheten/Kunskapsverkstaden INNEHÅLL TYDLIGHET I CENTRUM FÖR JAN-ERIC KOMPETENSSTEGEN Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare Lena Wetterskog Sjöstedt, telefon Produktion Redaktionen.nu, Mikael Ringman och Maria Sehlin. Lisa Janzon, Malmö stad. Grafisk form: Gregory. Fotograf Peter Kroon, Tryckeri: Elanders AB Vill du ha fler exemplar av tidningen, ring LPA NY SYN PÅ UTBILDNING Från TFF till LSS HANDLEDNING MED EGNA BILDER OCH KUNSKAP 4-5 EN HANDBOK MED OMSORG OM VÅRDGIVAREN Dagverksamheter till yngre vårdtagare Hittar du på Komin? 20 FALLOLYCKOR GÅR ATT FÖREBYGGA DERAS KUNSKAP SPRIDS VIDARE Livet som LSS-handläggare i Bunkeflo Stafettpinnen Vad gör du på Vård- och 21 ETT FALL FÖR FALLGRUPPEN 22 SPANA IN 23 HYLLIE STARTAR DEMENSTEAM 24 TELEFONEN ÄR NYCKELN I BUNKEFLO KOMPETENSSTEGEN HAR omsorgsdagarna? NÅTT HALVVÄGS 6 VERKSAMHET MED KRAV 7 FÄRRE MEDICINER EFTER GENOMGÅNG Ny rehabutbildning erbjuds EN BUSS KOMMER LASTAD Genomgångar även i hemtjänst Så här klarar vi kvaliteten inom äldreomsorgen Malmö positiv förebild i landet Stort intresse för genomgångar 8 CMD ÄR DET EN GOD IDÉ? Vad säger facken om cmd? 2 9 STÖRRE FÖRSTÅELSE MED CMD

3 Pia Nilsson och Lis-Lott Närwall tror att LPA ger fler möjlighet att läsa in omvårdnadsprogrammet. Foto: Peter Kroon Ny syn på kunskap 2008 ska LPA, lärande på arbetsplatsen, ge 22 medarbetare möjlighet att läsa in omvårdnadsprogrammet på jobbet. Utbildningen designas av deras pedagogiska handledare, arbetsledare och lärare. PIA NILSSON, PROCESSLEDARE PÅ FoU-enheten/Kunskapsverkstaden och Lis- Lott Närwall, rektor på vuxenutbildningen på Rönnens gymnasium, är båda mycket entusiastiska över LPA:s möjligheter. De har förberett Malmös LPA-modell efter att ha inhämtat kunskap och idéer från andra kommuner. Vi är jättepositiva till det här. Det är en ny typ av lärande som inte sker i skolan, utan på arbetsplatsen. På så sätt involveras hela arbetslaget i studierna, vilket jag tror kan vara inspirerande och lärorikt, säger Pia Nilsson. Under 2008 får 22 medarbetare från äldreomsorgen i Centrum, Rosengård och Limhamn-Bunkefl o möjlighet att studera omvårdnadsprogrammet, en pilotutbildning som förhoppningsvis ska följas av många fl era. Under 1,5 dag i veckan studerar de med sin studiegrupp i den egna arbetsmiljön. Övriga dagar jobbar de som vanligt. På jobbet har de stöd av en erfaren undersköterska en pedagogisk handledare och av läraren som kommer till LPA-studenten, i stället för tvärtom. Pia Nilsson och Lis-Lott Närwall berättar att kunskapssökandet sker på många olika sätt, till exempel med vägledning, undervisning, handledning och diskussioner. Det är viktigt att ta tillvara den informella kunskapen. Ett vårdbiträde med lång erfarenhet kan oerhört mycket redan. Utmaningen är att översätta erfarenheterna till kunskaper, säger Lis-Lott Närwall och förklarar att de praktiska kunskaperna kommer att valideras, dvs jämföras med teoretiska betyg, successivt under utbildningen som startar vecka 12. Innan dess ska arbetsledare, pedagogiska handledare och lärare gå en kurs på 7,5 poäng på Malmö högskola. Där de bland annat lär sig mer om handledarskap med refl ekterande samtal, vuxenpedagogik och utforma utbildningar. En viktig uppgift är att se över studiehandledningar så att deltagarna kan arbeta praktiskt med dem ute i verksamheten. FAKTA LPA är en metod som sedan 2004 används i Göteborg. LPA är även ett av de mest omtalade projekten i den nationella Kompetensstegen. Sex kommuner har deltagit i projektet: Linköping, Mark, Katrineholm, Jönköping, Säffl e och Tyresö. Mer information på Komin/vardochomsorg 3

4 En handbok med omsorg om vårdgivaren Västra Innerstaden har deltagit i ett internationellt projekt för att ta fram en handbok för anhöriga och andra vårdgivare. VÅRD- & OMSORGSDAGARNA Om detta projekt talade Anita Ohlsson, demenssjuksköterska och Ann-Helen Westerdahl, hemvårdsinspektör i Västra Innerstaden på vård- och omsorgsdagarna. Deras seminarium Med omsorg om vårdgivaren lockade fl est anmälningar av alla. Västra Innerstaden har i ett EU-projekt utbytt erfarenheter med kollegor i Italien och Litauen. Det rör sig om ett så kallat Daphneprojekt, vars syfte är att minska förekomsten av våld. Initiativet kom från Italien och kontakten förmedlades av Malmö högskola. I Italien hade man redan gjort handbok för att höja kvaliteten på vården av äldre med demenssjukdomar. Som en del i EU-projektet översattes boken och omarbetades till svenska förhållanden. Målet är att göra vårdgivarna medvetna om att deras hängivna och godhjärtade insatser i olika omsorgsrelationer ger upphov till känslor och förhållningssätt som kan förorsaka våldsamt beteende. Av den anledningen är de viktigt att lyssna in kroppens egna signaler samt att lära sig hantera detta på ett konstruktivt sätt, säger Anita Ohlsson. Jag tänkte att det kan nog kunde vara intressant att delta i projektet, men att våldsproblematiken var något som inte fanns i Sverige. Men när jag började fundera, så insåg jag att det gör det visst, säger Anita Ohlsson. Hon poängterar att misshandel är extremt ovanligt. Vad Anita Ohlsson talar om är vardagsvåld. Om en anhörig som i brist på ork tar i för hårt, eller om en demenssjuk som inte känner igen sig och blir rädd och hotfull mot omgivningen. Ann-Helen Westerdahl har under senare tid stött på fall, både där demenssjuka har utsatts för våld och där demenssjuka har hotat eller slagit anhöriga. Inom äldreomsorgen fi nns ingen anmälningsskyldighet som när det gäller misstänkt våld mot barn, men Ann-Helen Westerdahl säger att det inte går att förhålla sig passiv när någon far illa. Man måste vara rak och tydlig. Jag har sett att din fru har blåmärken. Vet du hur hon har fått dem? Hur ser din dag ut? Hur kan vi underlätta för dig så du orkar vara det stöd som du är för din fru? Vi har stöd och utbildning att erbjuda i form av anhöriggrupper och avlastning, säger Ann-Helen Westerdahl. Västra Innerstaden har nu ansökt om nya projektmedel för att kunna fortsätta arbeta med frågan. ALBANA UKAI, DEKORENS SJUKHEM: Det är första gången jag är här, jag har hört så mycket positivt om det. Det känns gogik och om FoU-trainee. Det verkar vara bra föreläsare, jag tror det är lärorikt för man kan aldrig lära sig för mycket! MINGEL ANNIKA NILSSON, NATTPATRULLEN I KIRSEBERG: Jag brukar gå, det är mycket trevligt och lärorikt. Jag minns en föreläsning om Vad gör du på Vård och Omsorgsdagarna? psykiska funktionshinder då brukarna själv berättade, det var jätteintressant! Sen är det kul att träffa gamla arbetskamrater, jag har jobbat inom vården sedan 1979, det är också mycket värt. I dag ska jag lyssna på minnesteamet, beröringspedagogerna och om god måltid, vi lär oss säkert sådant som vi har nytta av i jobbet. 4 skönt att gå hit, det var mycket som är intressant. Jag ha valt tre olika föreläsningar: om demenssjukdomar, om beröringspeda- RONNY SJÖGREN, ENHETSCHEF HEMTJÄNSTEN, ROSENGÅRD: Det är sjunde gången jag är här. Jag tittar på goda exempel och hämtar inspiration till den egna verksamheten. Sedan är det intressant för egen del och man har

5 Ann-Helen Westerdahls och Anita Ohlssons seminarium lockade flest deltagare. Foto: Peter Kroon möjlighet att träffa kollegor. I år ska jag lyssna på Grynbodgatans hälsokoncept, om att arbeta med psykiskt funktionshindrade och måla inte fan på väggen, om vikten av delaktighet. Vård- och omsorgsdagarna har blivit en väldigt bra tradition, det är bara synd att inte alla har möjlighet att delta, det ger både nytändning och avkoppling. ALEJANDRA MUNIZAGA, HÅKANSTORPS VÅRDHEM: Det är första gången jag är här, jag var nyfiken. Jag tror det är mycket man har nytta av i jobbet, men jag har lite skuldkänslor för att jag inte är på jobbet nu. Jag ska lyssna på Radio DVs reportrar med utvecklingsstörning, om hur man arbetar med psykiska funktionshinder och Måla inte fan på väggen. Det sista eftersom det är våra grannar som jag är nyfiken på. LARS VICTOR, JYLLANDS VÅRDBOENDE: Det är fjärde gången som jag är här, det är intressant med många intressanta föreläsningar. Det är bra att man använder den egna kompetensen. Jag jobbar som sjuksköterska med framför allt demenssjuka patienter och tycker att jag här hittar bra givande föreläsningar i vettiga ämnen. Jag ska lyssna på föreläsningar om minnesteamet, om att läsa med äldre och att njuta en god måltid. AINA JOHANSSON, ARBETAR PÅ DARTS: Jag är här för vi ska föreläsa om vår verksamhet. Jag arbetar med att packa fiskegrejer för Darts, innan var jag på ett dagcenter men det var inget riktigt jobb, där fick vi inte alls jobba lika mycket. Jag är inte alls nervös för att prata för publik, det känns bara bra. Jag hoppas att vårdpersonalen ska bli mer intresserad och tänka att vi kan arbeta precis som dem. 5

6 Ulf Sjövall till höger är han som gör fiskegrejer. T v Stephan Jarl, Maria Andersson och Peter Brandes. Foto: Peter Kroon Verksamhet med krav Stephan Jarl är aktivitetsledare på samhällsintegrerad Daglig Verksamhet enligt LSS. Han leder en grupp som jobbar för dom som säljer fiskegrejor. 6 VÅRD- & OMSORGSDAGARNA Så hette seminariet som Stephan Jarl ledde tillsammans med Maria Andersson, Peter Brandes och Aina Johansson. De tre sistnämnda och ytterligare sju personer har sin Dagliga Verksamhet på Darts AB i Industrihamnen. Där packar de beteslås, sänken, jiggar och andra fi skedon. Maria Andersson berättar att när hon jobbade på kafé var det stressigt ibland och helt sysslolöst vid andra tillfällen. På Darts har jag alltid något att göra. Men det är ingen stress. Jag jobbar i min egen takt, berättade hon på seminariet. Att jobba på Darts passar inte alla. Stephan Jarl berättar att det ställs vissa krav på prestationen. Det fi nns olika storlekar på beteslås till exempel som inte får blandas. Ibland ska det ligga sex stycken i en påse, i andra ska det vara hundra. Darts kan inte ställa några krav på i vilket tempo jobbet ska utföras. Men det ska trots allt göras. Man bör ha ett intresse för att vara här och en förmåga att kunna klara av arbetet. Jag har i ett par fall hjälpt personer till annan Daglig Verksamhet som har passat dem bättre, säger Stephan Jarl som är medveten om det kan vara kontroversiellt att ställa krav inom Daglig Verksamhet enligt LSS. En annan kontroversiell idé förs fram av Aina Johansson. Hon anser att ersättningen för samhällsintegrerad Daglig Verksamhet bör vara högre än inom annan Daglig Verksamhet. På ett dagcenter kan man slappa och ta det lugnt. Det kan man inte göra på Darts. Vi gör ett riktigt jobb och då tycker jag att vi bör ha minst dubbel habersättning, säger Aina Johansson. Stephan Jarl har förståelse för att en höjd ersättning kan innebära en ökad motivation för deltagarna. Det är en komplex fråga men jag tycker den är intressant att fundera kring. Jag kommer att föra den vidare till mina chefer, säger Stephan Jarl. Den Dagliga Verksamheten på Darts började för tio år sedan med en person som hade vad som då hette utfl yttad Daglig Verksamhet. Samarbetet har vuxit i etapper, tills Darts för några år sedan byggde ut sina lokaler i Industrihamnen så att DV-gruppen skulle få plats. Ulf Sjövall, chef på Darts AB, säger att samarbetet har fl era bottnar. Vi får arbetskraft och det kan man förstås ha synpunkter på. Vi skulle kunna göra detta för samma kostnad eller billigare genom att köpa färdigpackade varor från Kina. Men kvaliteten blir högre när gruppen gör det. Något som också är viktigt är att det blir en roligare arbetsplats. Vi är bara fem personer på företaget. Med gruppen och Stephan är vi 16 och då blir det en annan dynamik på jobbet.

7 Färre mediciner efter genomgång På Håkanstorps vårdboende ledde en genomgång av läkemedlen till högre kompetens och vårdkvalitet. Flera boende mådde bättre när läkemedel försvann eller minskade. KIRSEBERG HAR SOM FÖRSTA STADSDEL I Malmö beslutat att genomföra läkemedelsgenomgångar på sina särskilda boenden. Håkanstorps två vårdboenden var först ut. Under våren gjordes genomgångar för 54 vårdtagare tillsammans med läkare och en farmaceut från Apoteket. Jag tror att vi alla har fått oss en tankeställare och att vi är mer uppmärksamma och ifrågasättande när det gäller våra vårdtagares läkemedel, säger sjuksköterskan Eva Nilsson som höll i projektet på Håkanstorp tillsammans med kollegorna Charlie Didrichsen och Monika Fritzell. Sjuksköterskorna hämtade först in samtycke från samtliga boende eller anhöriga. Sedan gjorde de tillsammans med kontaktpersonerna en symtomskattning för samtliga boende. Formuläret och läkemedelslistan skickades tillsammans med diagnoser till apotekaren som körde uppgifterna i ett särskilt datorprogram. Farmaceuten kom hit med helt nya ögon. Hon pekade på läkemedel som fungerade dåligt tillsammans eller som var olämpliga eller onödiga. En del mediciner har bara hängt kvar efter en gammal händelse, fast problemet egentligen är avhjälpt för länge sedan, berättar Charlie Didrichsen. På Håkanstorps vårdboenden skapades ett team med sjuksköterskor, läkare, apotekare och undersköterskor som analyserade vårdtagarnas situation. Teamet identifi erade 100 möjliga läkemedelsproblem och 93 ledde i förändrad ordination i regel minskad dos eller att läkemedel slopades helt. Antalet läkemedel minskade från 8,3 till 7,7 per person. Läkemedelskostnaden sjönk med 1051 kronor per person och år. Det låter kanske inte så mycket. Men för den enskilda individen kan det ha stor betydelse, säger Charlie Didrichsen som tycker att den stora vinsten är att vård- och livskvaliteten för de boende ökar när de får exakt de mediciner de behöver, och inga andra. Över 20 procent av de boende bedöms må bättre efter genomgången. I 71 procent av fallen är tillståndet oförändrat. Charlie Didrichsen och Eva Nilsson har gått igenom läkemedel. Foto: Peter Kroon STORT INTRESSE FÖR APOTEKETS GENOMGÅNGAR Apoteket har noterat ett ökat intresse för läkemedelsgenomgångar på senare år. Många ser att det ger en ökning av vårdkvaliteten. Samtidigt ger det en kompetensutveckling för personalen, förutom att kostnaderna minskar, säger Helena Lundahl, chef för tjänsteutveckling inom Apoteket Syd. Hon säger att en boende på ett äldreboende ofta har 9-12 förskrivna läkemedel. En genomgång resulterar vanligen i att två-tre av dessa kan sättas ut. Det är viktigt att läkare får en helhetsbild av de läkemedel en vårdtagare har. Men de boende är ofta multisjuka och har många gånger haft flera läkare som har skrivit ut läkemedel för olika sjukdomstillstånd. Tyvärr är det så att vi ofta också finner läkemedel som är direkt olämpliga för äldre. NYTT PROJEKT OMFATTAR ÄVEN HEMTJÄNST Stadsdel Centrum startar Malmös hittills största satsning på läkemedelsgenomgångar. Den vänder sig även till personer i ordinärt boende. Projektet genomförs inom ramen för statliga stimulansmedel. Projektledaren Eva Ingor berättar att man har börjat att göra genomgångar av läkemedlen på särskilda boenden i Centrum. Apotekaren arbetar i vårt projekt tillsammans med en utomstående läkare som bistår i bedömningen. De tar fram ett förslag till ändringar som den behandlande läkaren får ta ställning till, berättar Eva Ingor. Läkemedelsgenomgången på särskilda boenden räknas som en intern kvalitetssäkring, där samtycke inte hämtas in från de boende. När vi går vidare med dem som har ordinärt boende är det förstås nödvändigt med samtycke där kommunen inte har läkemedelsansvar, säger Eva Ingor. Målgruppen för de ordinärt boende är tre: personer som skrivs ut från korttidsverksamheten på Rönnen, boende med hemsjukvård som har fler än fem läkemedel och personer med hemtjänst utan hemsjukvård som är över 80 år. Projektet finansieras av statliga medel. 7

8 CMD är det en god idé? Tala lön direkt med arbetsledaren? Eller en traditionell löneförhandling där fack och arbetsgivare gör upp om din lön? ALLT FLER AVTAL SLUTS MED MÖJLIGHET till lönesamtal direkt med arbetsledaren. Det kallas CMD, en förkortning för chefmedarbetare-dialog. Akademikeralliansen, SKTF, SSR, Ledarna och Vårdförbundet har i Malmö lokalt blivit överens om att genomföra löneöversynen enligt denna metod. Vårdförbundet har exempelvis ett centralt avtal om att lönenivåerna ska höjas med minst två procent det här året. Vem som får vad i slutändan avgörs ute på de enskilda arbetsplatserna av de ansvariga cheferna i samtal med medarbetarna. Förbundet följer upp att nivån uppnåtts. Inger Larsson, förhandlingssekreterare på stadskontoret, berättar att de lönesättande samtalen är en förlängning av medarbetarsamtalet. I botten fi nns medarbetarsamtalet där arbetsledare och medarbetare har kunnat ställa upp tydliga mål för vad som ska ske under året. Arbetsledaren har också tydliga kriterier att gå efter när lönen ska bestämmas. Medarbetare som har gjort bra ifrån sig i förhållande till uppställda mål ska märka det i den nya lönen, säger Inger Larsson som anser att CMD är ett tydligt redskap: medarbetaren får direkt insyn och insikt om lönesättningen och har möjlighet att själv säga vad hon anser. När medarbetaren går ut från det lönesättande samtalet ska hon veta vilken den nya lönen blir. Det är också en skillnad mot den traditionella löneförhandlingen där arbetstagarorganisation och arbetsgivare förhandlar sig fram till en överenskommelse. Oavsett löneöversynsmetod har facken en viktig roll men med lönesamtal enligt CMD får medarbetare en tydligare koppling mellan arbetsresultat och lönesättning. Kommuncentrala överläggningar Inledning AT-org och förvaltning Lönesättande samtal Återkoppling AT-org Överläggningsprotokoll Utbetalning av ny lön Inledning AT-org på förvaltningsnivå Fördelningsförhandling Lönebesked Skillnaden mellan CMD och traditionell löneförhandling. CMD-modellen är den vänstra linjen i modellen och traditionell förhandling är den högra. Ill: Stadskontoret. 8 VAD SÄGER FACKEN OM CMD? Kommunal ställer sig bakom medarbetarsamtal och kriterier som grund till individuell lönesättning. Men inte att lön sätts direkt mellan medarbetare och chef. Våra medlemmar har varit väldigt tydliga med det. De vill inte löneförhandla själv med chefen, där vill de ha hjälp av facket. Det har säkert med självförtroende och trygghet att göra. De känner sig helt enkelt inte så trygga i den situationen, säger Ewa Glimhed, samordnare för Kommunal i Malmö som tycker att avtal och förhandlingar har förändrats mycket under de senaste tio-femton åren. Trappan är borta sedan länge och nu arbetar de flesta stadsdelar med kriterier som grund för lönesättning. Janet Parmvi, ledamot i Vårdförbundets Skånestyrelse, tror på CMD men känner en besvikelse över att hennes förväntningar inte har infriats. Det kräver en mogen organisation för att kunna arbeta med kvalitetsindikatorer som grund för lönesättning. Vi måste tyvärr inse att vi inte är där än. Det måste vara annat än social kompetens och hög närvaro som premieras, säger Janet Parmvi. Vårdförbundet har nyligen sagt upp sitt löneavtal som ska omförhandlas nästa år. SKILLNADEN MÄRKS PÅ INDIVIDNIVÅ Medellön /08 Ökning Usk ,9 % Vbitr ,3 % Ssk ,1 % Sgym ,7 % Arb.ter ,8 % Sjuksköterskor som CMD-förhandlar har haft den minsta löneutvecklingen inom vård och omsorg på senare år. Arbetsterapeuterna, som också har CMD-avtal, tillhör dem som har fått mest. Sören Lundgren, förhandlingssekreterare på stadskontoret, tror inte att CMD haft vare sig positiv eller negativ påverkan på löneutfallet. Det är på individnivå, inte på gruppnivå, som CMD ska märkas. Fler får rätt lön när chefen måste kunna motivera lönesättningen inför varje individ. Det går inte att gömma sig bakom ett beslut som en förhandlingsdelegation har fattat, säger Sören Lundgren. Vad har arbetsvärderingen spelat för roll? Arbetsterapeuter och sjukgymnaster har varit med i arbetsvärderingen tre år i följd. Undersköterskor lyftes i en arbetsvärdering, berättar Sören Lundgren.

9 Anne Wolf och Christina Ingemansson har erfarenhet av CMD. Foto: Peter Kroon Större förståelse med CMD Större förståelse för lönesättning och en tydligare koppling till medarbetarnas prestation under året. Det är några fördelar med CMD, enligt Anne Wolf. HON ÄR ENHETSCHEF FÖR medicinsk-social omsorg i Limhamn-Bunkefl o och har arbetat med CMD sedan Med sina medarbetare har hon ett medarbetarsamtal och ett lönesamtal, men också andra samtal, ofta informella, under året. Ska jag kunna motivera varför jag vill sätta en viss lön måste jag ha bra koll. Modellen bygger på ett nära ledarskap och jag kan tänka mig att det är ett problem för dem som har många medarbetare, säger Anne Wolf som anser att det är viktigt att det fi nns tydliga kriterier att följa. Lönesättningen måste vara tydlig, både för henne och medarbetaren. Hon berättar att grunden läggs i medarbetarsamtalen, där sätts målen upp. Samtalen är långa, upp till en timme, och följer en bestämd struktur. Lönesamtalen är kortare, ungefär en kvart. Då har Anne Wolf en tid tidigare fått veta av vård- och omsorgschefen hur mycket pengar det fi nns att fördela och om det fi nns några särskilda satsningar. Förra året fi ck exempelvis skolsköterskorna i Limhamn-Bunkefl o lite extra pengar. Anne Wolf gör sedan en fördelning utifrån de kriterier som fi nns. Det är ett omfattande arbete att komma fram till en bra fördelning. I lönesamtalet berättar hon vilken lönen blir och ger en motivering till varför det blir så. Lönesamtalet är inte en förhandling. Då har jag redan satt lönen. Men det fi nns förstås en möjlighet att jag kan tänka om ifall jag har missat något som jag blir uppmärksammad på. Christina Ingemansson är en av hennes medarbetare. Hon är dessutom lokal företrädare för Vårdförbundet. Hon ser fördelar med CMD och tycker personligen att medarbetarsamtalen fungerar bra. Men hon är inte nöjd med utfallet för medlemmarna. Att lönesättningen utgår från individuella kriterier som kompetens och måluppfyllelse är jag helt med på. Jag är nöjd med processen. Men det är ett faktum att Vårdförbundet under de senaste åren har haft en svag löneutveckling. Jag vet inte om det hade blivit bättre med traditionella förhandlingar. Men jag att en del medlemmar vill överge CMD för att det gett så lite pengar. Arbetsledarna har helt enkelt inte haft mycket till löneutrymme att jobba med. Först bestämmer man centralt i kommunen vilka grupper som prioriteras, sedan fördelas en påse med pengar ut till arbetsledarna. Påsen har de senaste åren varit liten för Vårdförbundets del, säger Christina Ingemansson. 9

10 HITTAR DU TILL KOMIN? Komin är Malmö stads intranät för all personal. Här kan du hitta information från din förvaltning som du arbetar i, eller den verksamhet som du är berörd av. Vård och omsorg har egna sidor på Komin. Det är enkelt att hitta sidorna. Till Komin behövs varken användarnamn eller lösenord alla som arbetar inom Malmö stad har behörighet att läsa informationen som finns där. Och - det finns en hel del som gäller just din Komin verksamhet vård och omsorg. På årets vård- och omsorgsdagar fick alla prova-på-surfa på Komin. Vi hade en utställning där vi hjälpte alla att hitta rätt på sidorna. SÅ HÄR GÖR DU: starta Internet Explorer i din dator. skriv in komin/vardochomsorg i adressfältet överst på sidan. Det här fungerar på alla arbetsplatser inom Malmö stad. Handledning med egna bilder Blunda. Tänk på något som ger dig glädje. Öppna ögonen och rita vad du känner, fånga känslan glädje. Det behöver inte var fi gurativt utan en färg eller en form. Kursledaren Christin Olsson använder bild och färg för att locka fram de egna refl ektionerna. DET SKRATTAS LITE I DEN VACKRA SALEN på Katrinetorps gård, en del skruvar på sig. Alla är inte bekväma med att måla. Men efter ett kort tag är alla i full gång och delaktiga i övningen. På pappren växer helt olika bilder fram. På ett block färgläggs en knallgul sol, på ett annat regnbågens alla färger huller om buller och någon ritar röda fl ytande streck som stävar uppåt. Använder symboler Kursen heter Att undervisa och handleda på arbetsplatsen och är en av fl era satsningar på arbetslagsutveckling inom Kompetensstegen. Unikt för den här kursen är att kursledarna är symbolpedagoger. De använder ibland uttryckssätt som dröm, bild, saga, musik, drama för att visualisera ämnet. I denna kurs dyker bilden upp ibland. Vi västerlänningar är väldigt duktiga på ord men orden kan censurera känslan. Om man i stället använder den kreativa metoden och höger sida av hjärnan så ser man saker på ett annat sätt, säger kursledare Christin Olsson. Hon har själv arbetat inom vården tidigare, som barnmorska. Att handleda och utbilda patienter och personal är en viktig bit för vårdpersonal. Och grunden i handledning är dialog och refl ektion, därför är det så viktigt att kunna uttrycka sina känslor, säger Christin Olsson. Olika delar På kursschemat står bland annat att ge kritik, professionell hållning, självbedömningsschema och principer för samtal. Syftet med kursen är bland annat att öka deltagarnas förmåga att motivera, handleda och stödja såväl vårdgivare som vårdtagare. På kursen går all personal inom Fosie hemsjukvård och rehab. Det är ett 30-tal personer som är sjukgymnaster, sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Här är de uppdelade i två grupper. En tanke med kursen är att skapa kontakter och knyta ihop och utveckla samarbetet mellan olika arbetsgrupper. Och ge tid för tankar och refl ektioner. Kursen är givande, jag hoppas bli bättre på att handleda. Det var lite svårt med symbolerna i början, men man lär sig att tänka till innan man formulerar sig, säger Eva- Lena Jansby som är distriktssköterska. FAKTA Kursen Att undervisa och handleda på arbetsplatsen är en utbildning i arbetslagsutveckling inom Kompetensstegen. Den hålls av företaget Dela från Kristianstad och kursledarna har själv arbetat inom vården tidigare. De arbetar med symbolpedagogik i sina kurser. Kursen är fyra heldagar, tre i höst och en i vår. Detta är första gången denna kurs hålls.

11

12 3 Ann-Christin STAFETTPINNEN Hellström arbetar som planeringssekreterare, utbildningskoordinator och kontaktperson för Kompetensstegen i Kirseberg. HUR LÄNGE HAR DU ARBETAT I VÅRDEN? Jag började 1975 som sjukvårdsbiträde på MAS. Efter utbildning till sjuksköterska 1981 började jag inom äldrevården på Simrisbanvägen. Sedan har jag arbetat inom omsorgsförvaltningen och som företagssköterska. När Kirsebergs stadsdel sökte en projektledare för att starta ett nytt vårdboende så sökte jag och fick den tjänsten. Snart börjar jag som planeringssekreterare på stadskontorets SDF-avdelning. VAD INNEBÄR KOMPETENSSTEGEN FÖR DIG? Att jag fått en bra överblick över vilka utvecklingsinsatser det fanns behov av. Genom workshops har jag fått möjlighet att träffa de många medarbetare, som fulla av kreativitet bidrog till vilka prioriteringar som skulle göras. Deras kunskap sprids vidare De första FoU-traineerna har nu lämnat in sina uppsatser. Vi har pratat med tre av dem. De har skrivit om bensår, hemtjänst på olika språk och psykiatri för äldre. Uppsatserna ligger på Komin så att alla kan läsa dem. FÖR SJUKSKÖTERSKAN SOHEYLA Salehpour var det en givande tid att vara FoU-trainee. Det var mycket positivt att få studera ett ämne som vi jobbar med dagligen och som intresserar mig, säger hon. Hon hade hoppats hitta en revolutionerande metod om hur man bäst behandlar och förebygger venösa bensår men fi ck nöja sig med att konstatera att de metoder som används i dag är gångbara. Det mesta visste jag redan, men lite nytt hittade jag. Jag känner mig framför allt säkrare nu, säger Soheyla. Arbetskamrater rådfrågar henne ibland och hon får även mejl från andra delar av staden. Jag märker att man blivit mer medveten och reagerar snabbare på trycksår vilket är jättebra, säger Soheyla. Om psykiatri Distriktssjuksköterska Judith Holmgren skrev om personer med psykisk ohälsa och funktionshinder som behöver både kommunal hemsjukvård och regional psykiatrisk vård. Patienter med psykisk ohälsa bollas ofta mellan stolarna, säger Judith Holmgren. Gruppen ökar i antal samtidigt som det inte fi nns tillräckligt med specialistläkare för dem, de är förvisade till en överbelastad akutpsykiatri och allmänläkare. Mycket skulle kunna skötas inom primärvården om vi bara fi ck ökade resurser. En snabbare behandling ger bättre förutsättningar, säger Judith. Hon har i sin uppsats skrivit korta förklaringar på vanliga psykiatriska sjukdomar och besvär som personal enkelt kan ta del av. FAKTA Alla yrkeskategorier kan söka till att vara FoU-trainee. Inga förkunskaper krävs. Det innebär att man frikopplas från sitt arbete en dag i veckan för att från FoU-enheten/ Kunskapsverkstaden söka kunskap i det ämne man väljer. Man får en handledare och resultatet sammanfattas i en uppsats. Tanken är att man ska få möjlighet att följa utvecklingen inom forskning för äldre. Pågår en dag i veckan i 6 månader och det fi nns sex platser under Det var roligt att vara trainee! Jag kände mig så välkommen och jag har fått lite mer kunskap, säger Judith. Hemtjänst på olika språk Margareta Hedlund i Fosie har fördjupat sig i hur hemtjänst kan bedrivas för äldre som inte talar svenska. Hon har studerat olika alternativ i Göteborg, Trelleborg och Stockholm. Det har varit jätteintressant! Jag fi ck svar på mina frågor och har knutit en massa nya kontakter och vidgat mina vyer, säger Margareta. Hon har aldrig tidigare skrivit en uppsats och hade i början nästan dåligt samvete för att hon inte producerade hela tiden. Men jag blev så bra bemött på FoUenheten och nu känns det bara kul, som om jag tagit ett kliv i utvecklingen. Hon menar att det fi nns behov för hemtjänst på olika språk även i Malmö och hoppas och tror att det blir verklighet. Vi borde anstränga oss för att matcha språkkunnig personal med rätt vårdtagare så att även de vårdtagarna kan tala om hur de mår och vad de behöver, säger Margareta Hedlund.

13 FÖR DIN OMGIVNING? Möjlighet att stärka sin yrkesroll ytterligare. För enhetschefer har det betytt mycket logistik för att klara av kompetensutveckling av det stora antalet personer samtidigt. Det har också resulterat i en modell för hur arbetet med kompetensutveckling ska bedrivas i framtiden, modellen kallas Kompetenssnurran. VAD TYCKER DU OM KOMPETENS- STEGEN? Det är lovvärt. Det som framöver blir viktigt att arbeta vidare med är att bevara resultatet av de satsningar som gjorts men även att vidareutveckla kompetensen. SATSAR NI I KIRSEBERG PÅ NÅGOT SPECIELLT? Rehabiliteringsutbildningarna. Det finns också ett stort sug efter grundutbildning inom demens. Vikten av mat har nyligen genomförts för 40 personer både från hemvården och särskilt boende. HUR HAR DET GÅTT HITTILLS TYCKER DU? Bra! Alla har verkligen bjudit till. Det har också varit ett givande samarbete med processledarna för Kompetensstegen. VAD HAR DU FÖR VISION? Utbildning och kunskapssökande ska vara en naturlig del i det dagliga arbetet som leder till ständig förbättring och utveckling av verksamheten. Alla som arbetar inom vård och omsorg ska känna en sådan stolthet över det jobb som dagligen utförs så att det smittar av sig och lockar nya medarbetare till våra verksamheter. VEM VILL DU LÄMNA VIDARE TILL? Undersköterskan Lena Emmerberg i Västra Innerstaden på Dammfrigården. 4 Problem med bensår, speciellt venösa, är mycket vanligt hos äldre. Det är mycket smärtsamt för dem och påverkar hela deras livssituation på olika sätt, både personligt och socialt. Det som har framkommit är att de metoder och behandlingar vi använder oss av idag är gångbara. Att ha en bra diagnos via röntgen eller ultraljud hjälper de äldre att få rätt behandlingsmetod. Kompression har varit och är A & O. Ur Soheyla Salephours uppsats. En viktig fördel med fl erspråkig hemtjänst är att personalen känner sig tryggare i sin yrkesroll. Viss personal, som inte har svenska som modersmål, har fått möjlighet att utveckla svenska språket. Ett problem som uppstått ibland är att en del personal har, när vårdtagare och personal är landsmän, känt sig utnyttjade och haft svårt att sätta gränser för sitt uppdrag. Ur Margareta Hedlunds uppsats. Bland dem som vistas på sjukhem eller sjukhus har var tredje depression. Orsaken är känslighet i hjärnan, oftast följd av åldrande och medfödda anlag, men även av infektioner, missbruk, ensamhet, bristsjukdomar som till exempel B12- och folsyrabrist, även vissa mediciner kan bidra till att utlösa depression. Hos äldre kan symtom på depression se lite annorlunda ut än hos yngre. Hos äldre dominerar kroppsliga besvär som kan försvåra diagnostiken. Ur Judith Holmgrens uppsats.

14 5 Britt-Louise Nilsson och Jörgen Göransson tror mycket på rehabcoachning. Kompetensstegen har nått halvvägs Kompetensstegen går snart in på sista året. Men processledarna Gunilla Mandin, Ilona Holmgren, Lisa Janzon och Pia Nilsson räknar med att detta bara är början på ett bestående kompetensutvecklingsarbete. VI TRÄFFADE DEM FÖR ATT PRATA OM HUR det egentligen har gått med Kompetensstegen så här strax efter halvtid. De fyra processledarna hittar enbart positiva ord när de ska beskriva hur Kompetensstegen fungerat så här långt. En av styrkorna är att det blivit en kommungemensam utbildningsenhet. Nu får alla, oavsett vilken stadsdel de arbetar i, samma utbildning, säger Pia Nilsson. En annan styrka har varit att upplägget har varit väl förankrat ute i stadsdelarna redan från början. Alla kurser är igång nu. Det blir inte några nya utbildningar, däremot räknar de med att många utbildningar kommer att fl yta vidare av sig själv. Det här är inget projekt utan en process. Projekt slutar när tiden är ute men detta är bara början på en process som vi räknar med ska fortsätta ute i stadsdelarna även efter Kompetensstegen, säger Lisa Janzon. Knutit samman Malmö Det är en av anledningarna till att man har anlitat egen personal till att hålla utbildningarna. Vi har nästan 50 utbildare igång, de har verkligen vuxit som personer, säger Gunilla Mandin. Kompetensstegen har också hjälpt till att knyta kontakter mellan stadsdelar. Man har utbytt erfarenheter, diskuterat arbetssätt och gjort jämförelser. Vi har fått en samsyn, ett Malmösynsätt, säger Lisa Janzon. FAKTA Faktaruta: Socialdepartementet tilldelade Malmö stad 32 miljoner kronor för att kompetensutveckla personal inom äldreomsorgen. Pengarna ska främst gå till utbildning inom rehabilitering, demensvård, vård i livets slutskede, hälsofrämjande insatser och professionellt medarbetarskap. Startskottet gick i 2006 och det pågår till december Hittills har cirka 3000 gått Kompetensstegen i Malmö, målet är att alla medarbetare direkt eller indirekt ska ha tagit del av aktiviteterna. Många som går kurserna har arbetat i år inom vården. De är viktiga på utbildningarna för att dela med sig av sina erfarenheter. Dessutom blir de själv bekräftade i det de kan, och blir tryggare i sin yrkesroll då, säger Pia Nilsson. Malmös ideer Processledarna ansvarar för att 18 olika aktiviteter och utbildningar fungerar. Hur Kompetensstegen är upplagd ser olika ut i kommunerna, men de fl esta har satsat på rehab, demens och arbetslagsutveckling. Malmö är ensam om aktiviteten FoU-trainee, som väckt stort intresse i andra kommuner. Vi fi ck idén från UMAS där vårdpersonal får möjlighet att fördjupa sig i ämnen som de kan använda i arbetet, säger Gunilla Mandin. Samarbetet med andra aktörer som högskolan, sjukhuset, biblioteket och Islamic Center är också en av de saker de lyfter fram. Vårt samarbete fungerar mycket bra, säger Gunilla Mandin.

15 NU ERBJUDS REHABUTBILDNING PÅ JOBBET Från och med nu erbjuds alla som går rehabkurserna ett extra utbildningstillfälle. Då kommer kursledaren ut till arbetsplatsen och man får hjälp att se hur man kan använda det man lärt sig i vardagen. Det kallas coachning. Rehabcheferna Britt-Louise Nilsson från Hyllie och Jörgen Göransson från Husie är chefer till några av de arbetsterapeuter och sjukgymnaster som håller i rehabkurserna. Jag tror mycket på coachningen, säger Jörgen Göransson. Egentligen är de lite tveksamma till kurstiteln coachning. De har även funderat på namn som skuggning och handledning. En anledning är att man inte riktigt vet vad kurstillfället kommer att innehålla. Det är ju upp till deltagaren att bestämma. Tanken är att det ska bli en individuell satsning, så att man blir tryggare i sitt arbetssätt. Ibland är det svårt efteråt att använda det man lärt sig på kursen. Kanske man blir osäker och går tillbaka till det gamla arbetssättet. Tanken är att man här ska få en bekräftelse på det man kan, säger Britt- Louise Nilsson. Det kan till exempel handla om att kursledaren går bredvid eller att man sitter ner och diskuterar olika tänkbara arbetsscenarier. Tanken är att det ska finnas tid till reflektion och diskussion så att det nya arbetssättet sätter sig, säger Jörgen Göransson. Under 2008 kommer sammanlagt drygt 1000 personer att gå rehabutbildningarna. Alla har chans att välja coachning. De hoppas att många nästa år tar chansen att få coachning. Vår vision är att lyfta kompetensen så att personalen känner att de sitter inne med mycket kunskap. Jag tror det ökar både kvaliteten hos vårdtagarna och för den anställde, säger Jörgen Göransson. 6 Processledarna Lisa Janzon, Ilona Holmgren, Pia Nilsson och Gunilla Mandin konstaterar att Kompetensstegen gett många bra samarbeten. Foto: Peter Kroon Fortsätter leva De räknar med att de nya kontaktytorna kommer att fortsätta vara fruktsamma för Malmös äldre även efter Kompetensstegen: Bibliotekspersonalen har till exempel fått ett nätverk inom vård och omsorg, säger Lisa Janzon. Även det utbildningsmaterial som tagits fram inom Kompetensstegen i Malmö kommer att fortsätta användas. Man har också gjort en fi lm om kursen Praktisk rehabilitering som ska sändas till alla stadsdelar. Kanske blir det fl er fi lmer. Film är ett bra verktyg, ämnet blir tydligt och lätt att ta till sig. Kanske kan man använda fi lmen när man diskuterar ämnet i arbetsgruppen, säger Ilona Holmgren. Processledarna hoppas få vara kvar som en kommungemensam utbildningsenhet även efter Kompetensstegen. Vi tror att det fi nns ett behov av en central funktion för kompetensutveckling, säger Lisa Janzon.

16 7 MALMÖ I CENTRUM PÅ MÄSSA Rislamporna vajar stilla över de åskådare som samlats på torget i cafémiljön på mässan Mötesplats Kompetensstegen i Stockholm. Flera personer får under de två dagar, som mässan varar, svara på frågor om äldreomsorgen på scenen. En av dessa är Lena Wetterskog Sjöstedt från arbetsgivarpolitiska avdelningen på stadskontoret i Malmö stad. Lars Adaktusson, känd TVjournalist, intervjuar. Frågorna handlar främst om kvalitén och Lena Wetterskog Sjöstedt blev intervjuad av Lars Adaktusson om hur Malmö gjort. Foto: Ilona Holmgren hur vi ska klara rekryteringen av personal inom äldreomsorgen. Kvalitén handlar idag mycket om bemötande. Det är vårdtagarens upplevelse av mötet med personalen, som ofta blir måttet på god kvalitet, svarar Lena Wetterskog Sjöstedt. I Malmö har vi en personalomsättning på 6-7 procent, fortsätter Lena Wetterskog Sjöstedt. En siffra som visar att medarbetarna i Malmö stad trivs med arbetet. I Malmö har vi i många år satsat på grundutbildning och validering, så att personalen ska få den utbildning som krävs för att göra ett gott jobb. Lärande på arbetsplatsen (LPA) är ett led i denna satsning framöver. MARGARETA BJÄRBO HEMVÅRDSINSPEKTÖR FOSIE Kursen för hemvårdsinspektörer var kanon! Det var väldigt roligt att lära känna kollegor från andra stadsdelar. Kursen var bra upplagd och man fi ck se på sitt arbete med andra ögon. SUSANNE ANDERSSON UNDERSKÖTERSKA ROSEN- HOLMS VÅRDBOENDE FOSIE Jag har gått handledarutbildningen som är på 100 gymnasiepoäng. Den är bra! Det handlar mycket om hur man möter andra och den har gett mig oerhört mycket. CECILIA LINDSTRÖM ANNETORPSGÅRDEN, LIMHAMN Jag har gått kursen i Taktil stimulering som var väldigt bra, den kunde möjligen varit längre! Vi har gjort i ordning ett rum så att vi kan använda taktil stimulering i arbetet, det upplevs väldigt positivt både från personal och vårdtagarna. KIYOYO MEDAKU PÅSKLILJANS BOENDE HYLLIE Jag har gått en rehabutbildning, den var jättebra! Jag fi ck massor av tips om hur man ska lyfta och hur man arbetar för att vara rädd om sig själv. MARGUERITE FREDRIKSSON DEMENSSJUKSKÖTERSKA HUSIE Jag har gått Imerutbildningen på 2 poäng, den var jätteintressant när man är intresserad av migrationsfrågor. Jag har också gått studiecirkelledarutbildningen som var en bra utbildning där man lär om delaktighet och hur man plockar fram kunskap som redan fi nns. Jag är kontaktperson för Kompetensstegen i Husie och upplever att alla utbildningar fått bra respons. Det är bra med denna möjlighet till vidareutbildning på arbetstid! ENKÄT Vad har du fått ut av Kompetensstegen? MAGDALENA DAHL UNDERSKÖTERSKA I NATT- PATRULLEN ROSENGÅRD Jag gick utbildning till Palliativt ombud förra året, den var jättebra och gav både aha-upplevelser och tankeställare. Nu håller jag själv i kurser i ämnet och det är både givande och nervöst! KATARINA ELYAS ENHETSCHEF HEM- TJÄNST I ROSENGÅRD Jag går kursen Chefen som handledare om arbetslagsutveckling. Den är jättebra för man får tid att refl ektera och diskutera olika teman. Jag tror det leder till att jag får nya idéer och att jag utvecklas. Kompetensstegen är en bra satsning, det behövs utbildning inom omsorgen. MARIE-LOUISE APPELGREN PLANERINGSSEKRETERARE I HYLLIE Jag är kontaktperson i Hyllie och tycker Kompetensstegen fungerar jättebra. Det är en satsning som märks i alla led och som har höjt kompetensen. Utbildningarna är mycket, mycket populära och har blivit en kick för många. Problemet är väl att hitta vikarier för dem som utbildar sig. PARISA KALANTARI ENHETSCHEF HEMSJUKVÅRDEN ROSENGÅRD Jag har gått egenvård, arbetslagsutveckling och Imerutbildning och alla har varit jättebra. De har påverkat mitt sätt att arbeta men jag ser ännu tydligare effekten av Kompetensstegens kurser bland mina medarbetare. ABBAS REMACHE UNDERSKÖTERSKA TRYGGHETEN SÖDRA INNERSTADEN Jag har gått Palliativ vård och Rehab, båda var bra och höll sig nära mitt jobb och var bra påminnelser på det man lärde sig på utbildningen. Det är alltid bra att få mer kunskap, särskilt gillade jag Palliativ vård som var intressant.

17 MALMÖ POSITIV FÖREBILD I LANDET Intresset var stort och frågorna många när vård och omsorg i Malmö ställde ut på mässan Mötesplats Kompetensstegen i Stockholm. Vad är FoU-trainee? Hur arbetar ni med rehabilitering? Läser ni högt med äldre? Studiecirklar? I vad? Hur då? Det var en strid ström till vår monter båda dagarna, och det var många som ville ha svar. Vi informerade om Malmös satsning inom Kompetensstegen, delade ut tidningen Spaning och tog upp beställningar på vårt utbildningsmaterial. Att Malmö kompetensutvecklar äldreomsorgen på bred front, tar nya grepp och satsar stort finns det ingen tvekan om i jämförelse med andra kommuner. Malmö är en god förebild i dessa sammanhang, till exempel har tidningen Spaning fått en systertidning i Göteborg (tidningen heter Samspel). Det var även många som kom till vår monter och ville veta mer om LIVO (ledarskapsutbildning inom vård och omsorg) efter Lena Wetterskog Sjöstedts seminarium. Malmös monter. Foto: Lisa Janzon 8 En buss kommer lastad Den 23 oktober åkte en buss med personal från äldreomsorgen till Stockholm och Äldreomsorgsdagarna. PÅ BUSSRESAN AKTIVERADES resenärerna med sittgympa och frågesport som belönades med biobiljetter till dem som hade fl est rätta svar. Hotellet där vi bodde låg precis bredvid mässan och kunde erbjuda platt-tv på rummen och frukost i restaurangen i långa rader med alla tänkbara läckerheter. På onsdagen var det mässa och fritt schema för deltagarna. På mässan presenterades allt från näringsdrycker och skoinlägg för ömma fötter till ett rum med simulerat solljus där man kunde njuta i en solstol med fötterna i sanden. På torsdagen var det seminarier hela dagen och musikalen Rivierans guldgossar på kvällen, som kunde erbjuda skratt och underhållning av kända skådespelare. Det mest tänkvärda seminariet handlade om Karriärstegen där personalen berättade om sitt arbete i äldreomsorgen med sådan stolthet att de gett tårar i ögonen på publiken, berättade Thomas Wester och Carina Gerthel. De tyckte även att seminariet om refl ekterande samtal på arbetsplatsen var lärorikt och något som skulle kunna kopplas ihop med utbildningarna av samtalsledare inom Kompetensstegen. De kände sig även stolta när de lyssnade på Lena Wetterskog Sjöstedt som gav en så positiv bild av Malmö och satsningen på personal och chefer. Det bästa med mässa, tyckte Carina Gerthel och Thomas Wester, var all information, tips och idéer som kan komma till användning i arbetet. På fredagen efter seminarierna satte vi oss på bussen hem igen efter tre mycket lärorika dagar i Stockholm. Bussresenärerna var väldigt nöjda med årets Äldreomsorgsdagar som var välorganiserat och med en bra kombination med mässa och seminarier. Text och foto Lisa Hansen

18 Tydlighet i Centrum för Jan-Eric Jan-Eric Svensson har hunnit med mycket på vägen till jobbet som vård- och omsorgschef i Centrum. Han började som vikarierande skötare i slutet av sextiotalet, blev sjuksköterska och sedermera resande i läkemedel. Det första chefsjobbet hade han redan på åttiotalet. PÅ DEN TIDEN VAR CHEFSKAPET ÄNNU inte uppfunnet. Dåtidens ledarroll led av en brist på ansvarstagande. Som chef förväntades man vara en i arbetslaget och obehagliga beslut skulle delas med gruppen. Jag tycker vi har lärt oss mycket sedan dess. När Jan-Eric Svensson ser tillbaka är det ändå de tidiga chefsåren som är vattendelaren. Det var då han valde sida och började leda. Då arbetade han inom den slutna psykvården i hemstaden Helsingborg, där han ännu bor kvar. Tidigt kände han att han hade ganska lätt för att entusiasmera medarbetare och samla dem kring ett mål. Något som även hans överordnade måste ha upptäckt Jan- Eric fi ck snart ansvaret för avdelningen med de våldsammaste patienterna. Där gjordes 40 polisanmälningar i månaden. Jan-Eric Svensson kom till en arbetsplats med otydliga arbetsrutiner. Genom aktivt förändringsarbete minskade anmälningarna drastiskt för att till slut upphöra helt. När han talar om sitt chefskap betonar han saker som ett tydligt uppdrag och att beslut ska fattas så långt ut i organisationen som möjligt. Han är ingen chef som vill peta i detaljer. Mitt jobb är att vara tändvätskan. Jag ska starta processer och väcka frågor som skapar dynamik ute i gruppen. Det är där jobbet ska göras. Jan-Eric Svensson arbetade under nittiotalet i sju år som läkemedelskonsult och var i början av 2000-talet en av Helsingborgs sju vårdbolagschefer. Erfarenheterna har landat i en övertygelse att prislappar på insatser bidrar till en större tydlighet i organisationen. Jag tror att vi får se mer sådant också i den kommunala verksamheten. Det underlättar för möjligheten att fatta rätt beslut ute i verksamheterna. Om medarbetare vet vad en insats kostar kan de komma fram till att det fi nns pengar att tjäna att göra på ett annat sätt. Jan-Eric Svensson lämnade ett jobb som äldreomsorgschef i Kristianstad för att bli vård- och omsorgschef i Centrum, det blev för långt att köra. Han har rekryterats till en helt ny ledningsorganisation där han leder fyra enhetschefer för särskilt boende, ordinärt boende, LSS samt myndighetsutövningen. Dessa i sin tur leder sektionscheferna. Organisationen är tydlig och bra. Nu ser jag fram emot att komma igång och jobba med den. FAKTA Namn Jan-Eric Svensson Ålder 56 Bor Helsingborg Familj Gift, två datorintresserade pojkar. Aktuell som Ny vård- och omsorgschef i Centrum. Något få känner till Gillar punk. Jobbade i tre år som sjuksköterska på oljeplattformar under sjuttiotalet. Då blev det många resor till England och många konserter. Såg bland andra Sex Pistols. 18 HAN GICK FRÅN TFF TILL LSS En fotbollsskada gjorde att Benny Persson så småningom fick jobb inom vård och omsorg. HUR GICK DET TILL? Jag spelade fotboll på elitnivå, jag var med när Trelleborgs FF gick upp i allsvenskan och spelade där i några år. Men jag hade problem med mjukt brosk och fick lägga av. Problemen fortsatte på jobbet. Jag jobbade som styckare och jag slet ut mina höftkulor. Då kunde jag inte jobba kvar utan fick söka ett nytt jobb. Jag började som elevassistent och upptäckte att jag passade att arbeta med människor. HUR DÅ? De jag direkt fick bäst kontakt i skolan med var de så kallade rötäggen, de som var svårast att få bukt med. Jag såg på deras behov rätt snabbt. Jag är ganska bestämd och tydlig. Jag sökte mig till LSS-boenden efter ett tag och fick via det ett jobb här på Delfinen. Och här känns det som om jag har hamnat rätt. Tydlighet är viktig här. VAD GÖR DU NU? Sedan 2000 arbetar jag som aktivitetsledare för personer med autism. Vi är sex anställda här och det har hela tiden varit hälften män, hälften kvinnor. HUR SKA MAN GÖRA FÖR ATT FÅ IN FLER KILLAR I VÅRDEN? Det är svårt man får nog börja redan i skolan. Det är där man kan påverka. Det är samma sak med attityder till våra personer inom LSS. De borde finnas med i skolan, åka ut, möta ungdomar. Om man aldrig möts är det svårt att få till någon förändring. MAN I VÅRDEN Namn Benny Persson Bor Trelleborg Familj Två barn, 17 och 20 år. Fritid Trummis i coverbandet Lone Star Band.

19 Jan-Eric Svensson har gått den långa vägen. Foto: Peter Kroon DAGVERKSAM- HET TILL YNGRE VÅRDTAGARE längre tid kan vi anpassa träningen efter behovet. Målet är att personen i så hög utsträckning som möjligt ska vara oberoende av vårdinsatser. Två nya dagverksamheter, en för demenssjuka och en för strokedrabbade, har öppnat i höst. Båda vänder sig till vårdtagare som är yngre än 65 år. De fyller verkligen ett behov. Vi har tidigare inte kunnat erbjuda någon särskild verksamhet till de här grupperna, säger projektledaren Susanne Wessman i Västra Innerstaden som har dragit igång verksamheten med stöd av statliga stimulansmedel. Lokalerna ligger nära varandra i Möllevången i Södra Innerstaden. Ett nytt team för unga demenssjuka: Annie Marveus, Eva Nilsson, Anna-Klara Alme och Therese Hugosson. Foto: Mikael Ringman ARBETET MED UNGA DEMENSSJUKA Dagverksamheten för yngre demenssjuka kom igång 1 oktober. Arbetsgruppen består av två undersköterskor, en sjuksköterska och en arbetsterapeut. Patienter remitteras vanligen från neuropsykiatriska kliniken på UMAS. När demenssjukdom drabbar mitt i livet är förutsättningarna speciella. Den sjuka är vanligen fullt frisk i övrigt och närstående har ofta arbeten att sköta. Genom att vi kan göra en bedömning över ARBETET MED UNGA STROKEDRABBADE Susanne Wessman räknar med att det fi nns 150 personer i Malmö mellan 20 och 65 år som rehabiliteras efter en stroke. Personerna har tidigare varit hänvisade till UMAS hemrehabteam eller av att åka till Orup för träning. Med lokalen i Möllevången blir dagverksamheten tillgängligare. Vi får också helt andra möjligheter att träna på vardagssituationer som att göra inköp eller att ta bussen, säger Susanne Wessman. 19

20 Fallolyckor går att förebygga Många fallolyckor bland äldre går att förebygga. Det visar en studie som Lisa Hansen vid FoU-enheten/Kunskapsverkstaden har gjort. FALLOLYCKOR ÄR DEN VANLIGASTE dödsolyckan i Sverige, enligt Räddningsverket. Dödsolyckor till följd av fall är exempelvis två-tre gånger vanligare än dödsolyckorna i trafi ken. Lisa Hansen säger att på senare år har många kommuner fått upp ögonen för vilket lidande fallolyckorna orsakar. Dessutom är det dyrt för samhället, fallskador kostar närmare fem miljarder kronor varje år. Nu sätts många projekt igång. Men många startar utan att veta om det kommer att fungera eller inte. Det är viktigt att man gör rätt insatser också. Malmö tillhör de kommuner som har börjat i rätt ände, säger Lisa Hansen som har studerat fallolyckor i fl era projekt. Bland annat ägnade hon sitt examensarbete i folkhälsovetenskap på Malmö högskola åt fallolyckor. I projektet på FoU-enheten/Kunskapsverkstaden har hon beskrivit kommuners FAKTA DÖDSOLYCKOR I SVERIGE Fall 1429 Trafik 469 Förgiftning 269 Drunkning 119 Brand 93 Kvävning 88 Källa: Räddningsverket, siffror från 2005 Lisa Hansen har skrivit om fallolyckor. Foto: Peter Kroon arbete med att förebygga fallolyckor och läst tidigare forskning, både svensk och internationell, för att ta reda på vilka faktorer som är viktiga för att ett fallprojekt ska nå framgång. Nu sätts många projekt igång i Sveriges kommuner med goda ambitioner. Men det är viktigt att man gör rätt insatser för att antalet fallskador ska minska, säger Lisa Hansen. Vad hon har kommit fram till är att bland annat att det är viktigt med särskilda insatser för äldre som har fallit tidigare. Balansträning, fallkliniker, minskning av risker i hemmet och utbildning av såväl äldre som vård- och omsorgspersonal är andra framgångsfaktorer som hon har identifi erat. Uppsökande verksamhet i hemmet är bland annat något hon ser som viktigt. Lisa Hansen rekommenderar hembesök till personer som är 75 år. Men det räcker inte med ett besök. Man måste komma upp i tre-fyra besök för att man ska kunna fi nna någon dokumenterad effekt. Och då ska man ta upp ett ämne åt gången. Vid första besöket kan man diskutera hur kommunens äldreomsorg fungerar, andra gången går man igenom riskfaktorer i hemmet och nästa gång tar man kanske upp hjälpmedel för att minska olyckorna i hemmet. Rapporten Gör vi vad vi vet? Vet vi vad vi gör? har fi nansierats av Region Skåne och Malmö stad. Rapporten fi nns att ladda ned under LIVET SOM LSS- HANDLÄGGARE I BUNKEFLO 20 Ingegerd Sandling - rutinerad LSShandläggare. Foto: Peter Kroon Få i Malmö har mer erfarenhet av jobbet som LSS-handläggare än Ingegerd Sandling i Limhamn-Bunkeflo. I slutet av januari går hon i pension. Ingegerd Sandling har varit med sedan Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade kom Då hade hon redan arbetat med psykiskt funktionshindrade i många år. Ett sommarjobb i ungdomen väckte hennes intresse, efter det följde socionomutbildning och arbete inom omsorgsverksamheten. LSS kom som ett enormt lyft för personer