Protokoll Sida 1 (17) Rådet till skydd för Stockholms Närvarande: Tidpunkt: Lokal: n 4. skönhet. 2013, kl

Transkript

1 Rådet till skydd för Stockholms Protokoll Sida 1 (17) Närvarande: Anders Bodin, Fredrik von Feilitzen, Ingemar Josefsson, Anders Jönsson, Henrik Nerlund, Erling Norrby, Mia Torpe, Inga Varg, Iréne Vestman, Martin Rörby, rådets sekreterare, Monica Hector, handläggare samt Cecilia Skog handläggare och protokollförare Under sammanträdet deltog även Caroline C Novak Björk, Hans Andrasko, Christine Markvi (konsult), Lisette Calleberg (konsult), Per-Olof Svensson och Axel Granhh Andersson,, stadsbyggnadskontoret Förhinder r att närvara hade anmälts av: Johnn Chrispinsson, Cajsa Holmstrandd och Magnus Olausson. Tidpunkt: , Lokal: Hörsalen, Tekniska Nämndhuset, FleminggatanF n 4 1. Val av protokolljusterare, dagordning Valdes ledamot Ingemar Josefsson att jämtee ordförande justera protokollet. Erinrade ordförandee om utlagd extralista. Förelåg ärendena i ordningen: 1-10, 13, 11, 12, 14, 16, 17, Nästa sammanträdesdag Erinrades att Skönhetsrådet sammanträder den 9 december 2013, kl Nästa delegationssammanträde Erinrades att Skönhetsrådets delegerade sammanträderr den 18 novemberr 2013, kl

2 Sida 2 (17) 4. Protokollsjustering Anmäldess att protokoll fört vid rådets r ordinarie sammanträde justerats i vederbörlig ordning. 5. Protokollsjustering Erinrades att protokoll fört vid delegationssd sammanträde justerats i vederbörlig ordning. 6. Anmälningsärenden Anmäldess ärenden enligt bilaga Hägerstenn 1:1, förslag till detaljplan för område vid Stjernströms väg (SR Dnr ) 2 Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Hägersten 1:1, förslag till detaljplann för område vid Stjernströms väg.. Caroline Björk Novak, stadsbyggnadskontoret, redogjorde r för ärendet. Detaljplaneförslaget möjliggör två flerbostadshus och en friliggande förskola. Förslaget inkluderar även en upprustning av gatumiljön med en ny gång- och o cykelväg på östra sidan s av gatan, närmast de nya bostadshusen, samt en breddning av trottoaren n på gatans västra sida. Ett nytt gångstråk in i naturmarken anordnas från Stjernströms vägg och ansluts till befintligt stråk och den befintliga ytan för bollek upprustas och görs om till lekpark. I planområdets nordvästra hörn, vid korsningen Stjernströms väg Hägerstensvägen, skapas en torgplats med visuell såväl som fysisk kontakt mot naturområdet. Skönhetsrådet ansåg det vara fullt rimligt att bygga nya hus vid Stjernströms väg men att föreliggande planförslag inte tillvaratar r området och platsens möjligheterm r att förstärka stadsmiljön på bästa sätt. Rådet skulle gärnaa se att den yta som bildas i hörnet av Stjernströms väg v och Hägerstensvägen inte bara får planbestämmelsen torg utan också en sådan funktion. I föreliggande förslag kommer k ytan i första hand att fungera som infart till parkeringsgaraget somm anläggs under

3 Sida 3 (17) (forts 7) det norra bostadshuset. Det finnss inte hellerr lokaler i anslutningg till platsen, vilket innebär att ytan inte kommer att nyttjas i någon större utsträckning. Vad gällerr den arkitektoniska gestaltningenn av de föreslagna bostadshusen ställde sig rådet positivt till det södra som fått en utformning som kommer att ge gatan g mervärden. Rådet var dock mer skeptiskt till det norra som rådet uppfattar som avvisandee med sin mörka färgsättning och form. Rådett skulle hellre se en utformning som samspelar mer med befintliga och tillkommande bostadshus samt en e färgsättning som bättre harmonierar med sin omgivning. Rådet skulle också gärna se att man breddade förgårdsmarken framför båda bostadshusen något, framför allt vid den norra byggnaden. Förskolann har fått en intressant gestaltning g och rådets enda synpunkt gällande byggnaden ärr att den är något för sluten mot gården. Rådet ställde sig mer kritiskt till den njugga inställningen till barnens möjligheter till utelek i direktt anslutningg till förskolan. Enligt uppgift u är gården 950 kvm, d.v.s. ca 8 kvm per barn miniminivån brukar räknas till t 15 kvm/barn.. Med tanke på de topografiska förhållandenaa på platsen blir gården dessutom svåranvänd och flera gradänger måste anläggas. Som så ofta i projekt av dett här slaget hävdas att bristenn på gårdsyta kan vägass upp av närheten till naturmarkk och en allmän lekplats, men det kräver resurser i form av mer personal att tvingass gå iväg med barngrupperna för att leka. Den aspekten, som borde b vara intressant för Stockholms stad av samhällseko onomiska skäl, vägs dock i princip aldrig in, inte heller i detta fall. Slutligen ställde sig rådet positivt till att ekdungen sparas och att en ny gångväg anläggs men anser a att dett borde finnas åtminstone ytterligaree en väg in i naturområdet t.ex. från f den yta som benämns torg i plankartan. Beslöt rådet att med bestämd erinran gällande det norra bostadshusets gestaltning och det s.k. torgett att tillstyrka förslag tilll detaljplan. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet.

4 Sida 4 (17) 8. Liljeholmen 1:1, Lövholmsvägen, förslag till detaljplan n (SR Dnr ) 2 Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över detaljplan avseende del av Liljeholmen 1:1, Lövholmsvägen, förslag till detaljplan. Hans Andrasko, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontorets detaljplaneförslag medger uppförande av en ny skola och förskola vid sjön s Trekanten samtidigt som planen harr som syfte att också bevara det rekreationsområde som ligger kring sjön, bl.a. genom avgränsningar och en vegetationszon. Rådet klargjorde att det, trots attt delar av marken tidigare varit bebyggd, är värdefulll naturmarkk som offrass i och med exploateringen och att det är något man måste vara medveten om processen igenom. Avvägandet att tillåta byggande på platsen förutsätter attt det är för skoländamås ål och det måste stå klart att tomten inte kan planläggas för annan användning. Behovet av en skola i området ärr stort och det är enligtt rådet en fantastisk miljö staden kan erbjuda eleverna men det krävs mer av förslaget för att det ska bli b ett tillskott i stadsdelen. Rådet ansåg att skolbyggnadens storlek bör r minskas, detta av flera skäl. Byggnadenn är för storr platsen; för lång för gatusträckningen och för hög förr miljön denn blir del av. Rådet anser att volymen bör varieras i sin sträckning, följa gatan mjukare, kanske med en trädplantering, ochh tillåta fler blickar mellan Lövholmsvägen och Trekanten vilket kan lösass genom en omfördelning av volymerna och o andra arkitektoniska grepp. Rådet anser också att skolan måste uppföras i en variant för färre elever, möjligtvis utan de d sex avdelningarna för förskola, för att öka skolgårdsyta an från de oacceptabla 9 kvm per elev till minst 15, vilket kan jämföras med SISAB: s egna rekommendationer på kvmm per elev. Rådet ansåg också att det krävs långt l mer avv skolbyggnaden vad gällerr kvalitet. En skola är en märkesbyggnad som med sin plats i stadsrummet medför ett e symbolvärde som ska motsvarass i arkitekturen. Ett slitstarkt material, i det här fallet föreslagett tegel, och en gestaltning som tål att åldras ärr ett minimum m en byggnad för allmänt innehåll ska ha förutsättningar att bli så mycket mer. Skönhetsrådet anser att

5 Sida 5 (17) (forts 8) det är möjligt att bygga en skola på den värdefulla naturmarken men endast om det gäller en välgestaltad byggnad och en skoltyp av mindre storlek. Beslöt Skönhetsrådett att avstyrka förslag till detaljplan i föreliggande utformning. Anmälde bilaga 2. ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. 9. Kabelverket 2 m.m., Älvsjö etapp 1, förslag till detaljplan n (SR Dnr ) 2 Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Kabelverket 2 m.m., etapp 1, förslag tilll detaljplan. Christine Markvi, konsult vid stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret presenterade under 2012 ett programsamråd för Kabelverket med förslag och principer för hur industrimiljön skulle kunna förvandlas till ett bostadsområde. Föreliggande detaljplaneförslag avser en första etapp i denna omvandling och innebär att delar av den stora fabriksbyggnaden (hus 1) samt s matsals- och laboratoriebyggnadenn (hus 4) rivs för att gee plats för en blandstadsbebyggelsee med ca 580 lägenheter. Skönhetsrådet uppskattar att planförslaget ger områdett en tydlig struktur och en huvudgataa som leder genom hela området samt att gatan också kopplats till befintligt gatunät. Det är också positivt att detaljplanen har tvingande bestämmelser för lokaler eller bostadskomplement i byggnadernas bottenvåning mot gatan eftersom sådanaa skapar förutsättningar för ettt levande gaturum. Gestaltningsmässigt uppvisar somliga projekt hög ambitionsnivå medan andra håller en betydligt lägre nivå, vilket kräver en vidare bearbetning. I princip ställde sig rådet dock positivt till att ha tegel somm fasadmaterial med reservationen att det är viktigt att den sammantagna upplevelsen av bostadsområdet varken v blir för monoton eller,

6 Sida 6 (17) (forts 9) åt andra hållet, för spretig med allt a för många tegelsorter och kulörer. Likaså är förstås kvaliteten i och kombinationen av övriga fasadmaterial av stor betydelse för upplevelsen av området, liksom en hög precision i utförandet. Skönhetsrådet var medvetet om att den arkitektoniska bearbetningen av bebyggelsen inte är klar i detta skede. I många detaljplaneärenden har rådet dock påpekat vikten av arkitektonisk bearbetning men då d fått svarett att detta kommer att ske i bygglovsskedet. När sedan bygglovv blivit aktuellt har det inte funnits utrymme att förändra eller förbättra med hänvisning till att allt beslutats redan i planskedet. Rådet tar således gärna del av, och lämnarr synpunkter på, det fortsatta gestaltningsarbetet som måste ägnas inte obetydliga delar av den nya bebyggelsen inom området. Beslöt Skönhetsrådett att tillstyrka förslag till detaljplan med erinran om vidare bearbetning avseende byggnadernas arkitektoniska utformning. Anmälde ledamot I Varg att honn ej deltog i beslutet p.g.a. jäv. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. 10. Björnen & Loen 1, del av kvarteret, förslag till detaljplan n (SR ) Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Björnen & Loen 1, del av kvarteret, förslag till detaljplan. Lisette Kalleberg, konsult vid stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet. Den föreslagna planändringen innebär att enn ny, högre byggnad uppförs på en plats där befintlig gårdsbebyggelse rivs. Den nya byggnaden ges somm högst samma höjd som det anslutandee huset mot Herkulesgatan och innebär således ingen förändringg i det angränsande stadsrummet i större vyer. Kvarteret delas dock av Karduansmakargatan, öppen för gångtrafik, vilken skär mellan DrottninggatD tan och Rödbodgatan och gör kvarterets gårdsbebyggelse väl synlig. I gårdsbebyggelsen ligger det statliga byggnadsminnet Adelcrantzka palatset sparat vid Citysaneringarna som byggnad av synnerligen högt kulturhistoriskt värde.

7 Sida 7 (17) (forts 10) Rådet ställde sig mycket positivtt till de förändringar i förslaget f som genom rivning av befintlig gårdsbebyggelse ytterligare öppnar kvarteret och frilägger sikten mot Adelcrantzkaa palatset. Rådet ansåg dock att större respektt mot byggnadsminnet måste krävas och att den föreslagna höjningenn i gårdsbebyggelsen påå motsatt sida måste sänkas med två våningar. Med förstärkta representativa funktioner i palatset bör allt göras för att byggnaden intee ska uppfattas som alltför klämd mellan höga volymer. Att denn tillkommande byggnadsvolymen i sin närmastee del håller samma höjd som palatsets takfot är enligt rådet därför viktigtt för upplevelsen av gården men även den bakre volymen bör alltså sänkas för att ge palatset erforderlig rymd. Rådet anförde också att det idag mycket slutna kvarteret bör ges en öppnare karaktär och bidra till stadslivet i södra Klara genom mer publika bottenvåning gar. En ny högklassig gestaltning av Karduansmakargatan bör ingå som en självklar del. Beslöt Skönhetsrådett att avstyrka förslag till detaljplan i föreliggande form. Anmälde ledamot F vonn Feilitzen särskilt yttrande enligt bilagaa 3. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. 11. Casablanca 1, nybyggnad av terminalbyggnad, tullvisitationsbyggnad, fördelningsstation (förutom fördelningsstation Z04 ) samt försörjningsbyggnader, ansökann om bygglov (SR Dnr ) 2 Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Casablanca 1,, nybyggnad av terminalbyggnad, tullvisitationsbyggnad, fördelningsstation samt försörjningsbyggnader. Per-Olof Svensson och Axel Grahn Andersson, stadsbyggnadskontoret, redogjorde för ärendet.

8 Sida 8 (17) (forts 11) Bygglovsansökan avser byggnader på Värtapiren avsedda för hamnverksamhet. Förutom en fördelningsstation (Z04)) som redan beviljats bygglov rör det sig om en tullvisitationsbyggnad, försörjningsbyggnader samt en större terminal med passagerargångar till t fartygsplatsernas påstigningszoner. Terminalen har fått en gestaltning som land art lika mycket som byggnad. Takplanet har utformats för att fungera som s ett publikt parklandskap med terrasser och promenadstråk kopplade till det planerade Valparaiso-torget och den nya bebyggelsen. Vid en första anblick är det lätt att se fördelarna med byggnadsvolymens väl gestaltade formm och de möjligheter den ger resenärer, flanörer och andra att röra sig över taklandskapet, referenser gjordes till Snöhättas Oslo- sig dock frågor om hur användbart och inbjudande detta taklandskap egentligen blir och hur h mycket av det vattennära läget besökarna verkligen kommer att uppleva. Just dett senare, opera. När man studerar förslaget lite mer noggrant inställer d v s att man har för stora förväntningar på användbarheten och platsens upplevelsevärden, bekymrade b rådet då dett man närmast komplexet i huvudsak har h att titta ut över är en gigantisk trafikyta. Rådet frågade sig även hur man kommer att klara säkerheten på taket under vintern när det är risk för isbildningg och halka. Eftersom aktiviteten vid hamnterminalen också är av det periodiskaa slaget vissa toppar under u dygnet då mycket sker och många passagerare passerar igenom anläggningen kan man nog förvänta sig att det är ganska g få personer som kommer att uppehålla sig här i övrigt. ö Rådet ställde sig därför lite tveksam till om taklandskapet blir en tillräcklig attraktion i sig och skulle därför önska att man m tillåter ytterligare någon form av verksamhet som tillför besöksvärdeb en och som i sig kan bli enn målpunkt och som också bildar ett slags rygg på det översta takplanet. Exempel på p detta skulle kunna vara en mindre glaspaviljong med t.ex. ett e kafé ellerr en liten utställningslokal. För att uppnå bättre b stadsmässiga värden och större användbarhet skulle rådet också vilja a se flera vägar att ta sig upp och ner från byggnaden så att man inte behöver gå tillbaka samma väg som man kom. Som ett komplement till ramper och trappor, särskilt för de d som inte är passagerare, skulle rådet dessutom gärna se en hiss som tar besökare från gatuplanett t.ex. vid terminalens östra del till taket. Önskvärt är

9 Sida 9 (17) (forts 11) också att man lätt når terminalenn med kollektivtrafik en busshållplats i direkt anslutning till byggnaden skulle, förutom att förenkla resandet för passagerare också kunna bidra till att öka antalet besökare till anläggningen. Rådet hade ytterligare en fråga till Stockholms Hamnarr om logistiken och användningen av piren. Stockholms stad har i andra sammanhang visat ambitioner påå att bli en stad för cyklister. I just det här projektet skulle rådet gärna se att cyklisterna får en egen fil så att de enkelt och utan att behöva stå bland bilarna kan nå incheckning och fartyg. Skönhetsrådet ansåg att byggnadens arkitektoniska gestalt har en god kvalitet men skulle vilja se att man vässar projektet ytterligare. Rådet ville betona vikten av att mängden material och kulörer hålls till ett minimumm i syfte attt förstärka komplexets karaktär av land art. Likaså ville rådet understryka betydelsen av att mycket höga krav ställs på fasadernass detaljering för att denn skärpa ochh precision som förutskickas ska bli verklighet. Beslöt Skönhetsrådett att avstyrka bifall till ansökan om bygglov i föreliggande form samt att skickaa yttrandet i kopia till Stockholms Hamnar och Storstockholms lokaltrafik. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. 12. MKB för Årstafältet,, Årsta park och Valla 1, gemensamt g samråd (SR Dnr ) 2 Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande avseende MKB förr Årstafältet, Årsta park och Valla 1, gemensamt samråd. Sekreteraren redogjorde för ärendet. Stadsbyggnadskontoret har upprättat en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, för planärenden som utgör delar av stadsutvecklingsområdet vid Årstafältet för att säkerställaa att förslagen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Skönhetsrådet påpekade att en MKB bör fungera som ett planeringsverktyg i planprocesse en och som sådant utgöra ett grunddokument. Tidigt inhämtadd kunskap om ett planområdes speciella villkor, vare sig det gäller naturvärden,

10 Sida 10 (17) (forts 12) kulturhistoriska värden, trafik, risk eller säkerhetsaspekter m.m., är avgörande för resultatet. Enligt Skönhetsrådets uppfattning har MKB:n för Årstafältets olika planområden tillkommit alltför sent i planprocessen vilket är beklagligt då det innebär att varken remissinstanser eller stadsbyggnadsnämnden tidigare har haft ettt i alla delarr fullständigt beslutsunderlag. Lades miljökonsekvensbeskrivningen till handlingarna. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. 13. Trollhättan 29, och 33, Hamngatan/Regeringsgatan/ Jakobsgatan/Malmskillnadsgatan, planärende på granskning, normalt förfarandee (SR Dnr ) 2 Genom remiss hade stadsbyggna adskontoret t begärt Skönhetsrådets yttrande över Trollhättan 29, 31, 32 och 33, Hamngatan/Regeringsgatan/Jakobsgatan/Malmskillnadsgatan, planärende för granskning. Sekreteraren redogjorde förr ärendet. Skönhetsrådet har tidigare besvarat detaljplaneremissenn gällande föreliggandee förändringar och då föreslagit en varierad exploateringsfördelningg inom kvarteret där inte takpåbyggnaderna ges samma dominerandee roll. Bland annat kunde de tekniska funktionerna flyttas ner i källarplan så att volymen som idag är ianspråktagen för fläktrum räknas in i den yta som tillgängliggörs. Rådet betonadee dock att det inte är påbyggnaderna i sig som är problemet utan sättet man hanterar arkitekturer. I vissa fall har det inneburit att man visat överdrivett hänsynstagande till den ursprungliga arkitekturen trots att stadsbilden skulle kunnaa vinna på förändringar. I andra delar har tilläggen inneburit en förvanskning av i grunden god arkitektur. Trollhättan 31, ritad av Malmquist & Skoogh som en av tre arkitektbyråer för centrumanläggningen, är trots senaree ombyggnader fortfarande i sin grundkaraktär välbevarad. Rådet ansåg dock inte att det är det d kulturhistoriska värdet som är dett viktigaste när man ser på förutsättningarna för f en

11 Sida 11 (17) (forts 13) ombyggnad, utan dess goda arkitektoniska värde. Om det finns ett arkitektoniskt problem i den långa fasaden i Trollhättan 33 och dess monotona inverkan n på platsbildningen Brunkebergstorg så finns inte samma behovv att ändra grundstrukturen för att erhålla stadsmässigaa vinster här. För Trollhättan 31 gäller att byggnaden som sådan har en tydlig gestaltning som skulle kunna bära en tillbyggnad som tillför t kvarteret yta ovan befintlig takfot utan de okänsliga ingrepp i ursprungsbyggnaden som nu föreslås. För rådet stod det fortfarande klart att det grundläggande analysarbetet som förelegat planförslaget landat i fel slutsatser.. Gallerian-kvarteret tåll påbyggnader men det bör vara tillägg som med hänvisningg till de höga exploateringsnivåerna man godtar också tillför Stockholmarna värden. Det är för rådet en stor brist b att projektet inte knyts till det visionsarbete som pågår gällande stadsmiljön i City i allmänhett och behovet av förändringar av Brunkebergstorg i synnerhet. Det är enligt rådet beklagligt att möjligheten att påverka rörelsemönstret och denn sociala närvaron i miljöer som tenderar att bli bakgator intee utnyttjas i det här läget. Beslöt Skönhetsrådett att stå fast vid sitt tidigare ställningstagande och avstyrkte bestämt b granskningsförslaget. 14. Lugnet, etapp III, dell av Södra Hammarbyhanmen 1:3 (SR Dnr ) 2 Anmäldess formellt beslut från delegationssammanträde ( 1). 15. Del av Norra Djurgårdsstaden, bergrum under Hjorthagsparken (del av Hjorthagen 1:3 och Hjorthagen 1:5) (SR Dnr ) 2 Anmäldess formellt beslut från delegationssammanträde ( 2).

12 Sida 12 (17) 16. Renstiernas gata/skånegatan, planerad byggnation från privatpersoner (SR Dnr ) 2 En privatperson hade begärt Skönhetsrådetss yttrande över Renstiernas gata/skånegatan, planerad byggnation. Beslöt Skönhetsrådett att avvaktaa stadsbyggnadskontorets remiss av detaljplaneförslaget innan ett yttrande i frågan avges. Uppdrogss åt kansliet att besvara ärendet. 17. Sekreteraren informerar Ugick ärendet. 18. Förklarades sammanträdet avslutat. Stockholm Anders Bodin Ordförande 1-9,11-18 Cecilia Skog Protokollförare Henrik Nerlund Ordförande 10 Ingemar Josefsson Justerare Vidi: Martin Rörby Sekreterare

13 Sida 13 (17) Hälsingenn 3, nybyggnad av förskola, rivning av befintlig förskola, Grundtvigsgatan, Blackeberg. (SRR Dnr ). Avstyrkt.. Ladugårdsgärdet 1:48, Tullvaktsvägen 9, kontor. (SR Dnr ). Synpunkter på reviderade ritningar på avlufthuvar/vent. Bilaga 1 till protokoll Anmälningsärenden Ljusdesignn Kungsgatan, fördjupad programhandling, etapp 1 Birger Jarlsgatan Sveavägen; från f Henrik Gidlund, trafikkontoret. (SR Dnr ). Kanslichefen 1, synpunkter på planförslaget; från privatpersoner. (SR Dnr ). Pilotplats Cykel: workshop; frånn Martin Emanuel, Ekonomisk- historiska a institutionen, Uppsalaa Universitet. (SR Dnr ). Ulvsunda 1:1, område vid Stora Mosebacke, utställningsutlåtande; från stadsbyggnadskontoret, Nilss Sylwan. (SR Dnr ). Detaljplann för Gasklocka 3 och 4, 4 yttrande över; från kommitténn för Gustavianska parken. Översänt för kännedom. (SR Dnr ). Bygglov besvarade av kansliet Djurgården 1:1, ändring av Galärskjul till Vin- och spritmuseum. (SR ). Ärendet Ä avskrivs. Tabulatorn 2, nybyggnad på förskola. (SR Dnr ). Avstyrkt.. Norra Djurgården 1:1, tillbyggnad/påbyggnad av backhoppningstorn/backe. (SR Dnr D ). Möte på kansliet.

14 Sida 14 (17) Ritbordet 2, nybyggnad av förskola. (SR Dnr ). Kompletterande material till akten. a Vasastaden 1:84 (Vanadisbadet), ändring/renovering av badanläggning. (SR Dnr ). Tillstyrkt. Ladugårdsgärdet 1:1, rivning av befintligt uthus (husnummer 36) vilket ersätts med nybyggnad av enbostadshus inom, i princip, samma volym samt en mindre m tillbyggnad mott gård, nordväst. (SR Dnr ). Ingen I erinran. Kadetten Avslag. 14, balkong på 5tr mott gata. (SR Dnr ). Nattugglan 15, förslag till ändring av befintlig ingång till t Katolska domkyrkans krypta, förhandsbesked. (SR Dnr ). Ingen erinran. Gamla stan 1:30, temporär terminalbyggnadd för Djurgårdsfärjan (väderskydd ochh byggnad för biljett/kundservice, tidsbegränsat bygglov. (SR Dnr ). Ingen erinran. Norra Djurgården 1:1, nybyggnad av klubbhus samt rivning av klubbhusbarack, Söderbrunns Koloniområde. (SR Dnr ). Tillstyrkt med erinran. Danmark 2, yttre ändring, butik blir bibliotek. (SR Dnrr ). Tillstyrkt med erinran. Tallen 10,, inredning av vind till bostäder, höjning av hiss, yttre ändringar. (SR Dnr ). Tillstyrkt. Reningsverket 2, nybyggnad av processbyggnad, reviderat förslag. (SR Dnr ). Kvarstod vidd tidigare yttrande. Skrivelserr besvarade av kansliet Ang att enn kulturhistoriskt värdefull plats föreslås bli en parkeringsplats (Anläggningen Tensta T gymnasium, Tenstahallen och Tensta träff). ( SR Dnr ). Besvarat per mail.

15 Sida 15 (17) Stockholms arkitektoniska profil. (SR Dnr ) ). Besvarat per mail. Fiberdragning. (SR Dnr ). Besvarat per mail. Nyetablering av förskolor. (SR Dnr D ). Svarta fasader på nya hus i Stockholm. (SRR Dnr ).

16 Sida 16 (17) Bilaga 2 8. Liljeholmen 1:1, Lövholmsvägen, förslag till detaljplan n (SR Dnr ) 2 Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Trots att det bara är drygt 30 årr sedan bebyggelsen revs har områdets namn på officiellt håll uppenbarligen fallit i glömska, liksom desss historia. Sluttningen mellan Trekantens nordvästraa strand och Lövholmsvägen heterr Nynäs och var bebyggd med en charmfull blandning av kulturhistoriskt intressantaa småindustrier och bostadshus, vilka efterlämnat ett flertal delvis övervuxna husgrunder. Den enda kvarvarande äldre byggnaden är det lilla bostadshuset Lövholmsvägen 65. Kvartersnamnet Nynäs tycks nu endast gälla för detta hus ochh Anticimexx intilligande huvudkontor från Det senare huset är r ritat av professor Sten Samuelson och har hög arkitektonisk kvalitet med god anpassning till miljön. Det bordee vara ett föredöme förr den framtida planeringen av området. Den 175 meter långa skolbyggnaden med sin stora skolgård är alldeles för stort tilltagen för platsen. Området måste inventerass beträffande främst husgrunder, vägar och vegetationn (tjänsteutlåtandets trädinventering är ofullständig). Först därefter bör en anpassad, mer m småskalig bebyggelse planeras, med hänsynn till topografi, viktiga träd och fantasieggande stengrunder.

17 Sida 17 (17) Bilaga Björnen & Loen 1, del av kvarteret, förslag till detaljplan n (SR ) Anmälde ledamot F von Feilitzen särskilt yttrande enligt följande: Vid citysaneringen revs blandd mängder av kulturhistoriskt värdefullaa hus och miljöer det ena av områdets två byggnadsminnen, det Preisiska huset h vid Drottninggatan. Det andra byggnadsminnet, Adelcrantzska palatset, bevarades emellertidd och restaurerades på 1990-talet. 1 I norr uppfördes ett högt kontorshus omedelbart intill palatset. Endast kontorshuset mittemot huvudfasadenn och en ny flygelbyggnad längs Karduansmakargatan anpassades till palatset. Att som i detaljplaneförslaget riva det förstnämnda huset och för statsdepartementenn uppföra enn betydligt högre byggnad borde vara uteslutet. I stället s bör gällande detaljplan ändras så att den byggrätt elimineras, som möjliggör påbyggnad av huset med två våningar. Flygelbyggnaden ska enligt förslaget rivas för att friställa palatset mot Karduansmakargatan. Detta är emellertid ohistoriskt och bör inte genomföras. På platsen låg fram till citysaneringen en ungefär lika stor byggnad, med den bevarade grinden som entré till palatsets p kringbyggda gård. Den befintliga entrénn mot Drottninggatan blir enligt förslaget obehövlig, men bör behållas somm entré till en ny affär mot Drottninggatan. Efter den exempellösa skövlingen av Nedree Norrmalmm bör all planering göras med maximal hänsyn till värdefull befintlig bebyggelse. Statens fastighetsve erk bör ageraa som ett föredöme både vad gäller arkitektonisk utformning avv nya hus och kulturhistoriska hänsyn till befintliga byggnader.