ålands sjöfart Funky Åland Ledarskap i framtiden Redare med tro på framtiden Mäklare med känsla för nafta Med miljö som målet på jobbet

Transkript

1 Redare med tro på framtiden Sidan 18 Mäklare med känsla för nafta Sidan 22 ålands sjöfart nr 6/2009 & HANDEL Funky Åland Med miljö som målet på jobbet Nu styr känslor även till sjöss Olja satte fart på Sally Så skapades det nya Eckerö Ledarskap i framtiden

2 ledare Åland som maritimt värdland Finland håller på att få sin, sedan länge efterlängtade, tonnageskatt. Några frågor återstår, men allt pekar nu i rätt riktning. Samtidigt på den svenska sidan, där flera åländska fartyg har sin flagghemvist, går allt i motsatt riktning. Där har det kommit klara besked om att det inte blir någon tonnageskatt under denna mandatperiod. Sveriges Redareförening har länge varnat för att om inte Sverige får tonnageskatt, kommer svenska redare att flagga ut. Nu anser styrelsen för Sveriges Redareförening att det gått så långt, att man presenterat ett åtgärdspaket avseende detta. Redareföreningen ska upprätta en kompetens- och kunskapsbank om olika flaggalternativ, som redarna kan vända sig till för att få svar på frågor när det gäller att byta flagg, samt vilket land som erbjuder det bästa alternativet. Bland friarna för att ta emot svenska rederier står det självstyrda Färöarna med ett eget skeppsregister som skapades redan Färöarna har däremot inte aktivt arbetat med att marknadsföra sitt register tidigare, men det ändras nu. Landstyret, Färöarnas motsvarighet till Ålands landskapsregering, har aktivt börjat locka andra länders rederier att flagga ut sina fartyg dit. Man vill med låga skatter och förenklade regler ta upp konkurrensen med stater som till exempel Malta och Bahamas som den bästa alternativa flaggorten. Företrädesvis vänder man sig till de andra skandinaviska länderna för att locka till sig redare som tröttnat på sina respektive regeringars ointresserade inställning till sjöfartsnäringen. Det är nog ingen kvalificerad gissning att de kommer att lyckas med sin målsättning att få nyregistrera 30 fartyg nästa år och ytterligare 60, år Erica Norman Chefredaktör Även Norge har insett värdet av en stark maritim näring. Norge, som redan får betecknas som shippingfriendly, har tagit detta ett steg längre och lanserat en kampanj, Norge som maritimt värdland där syftet är att locka till sig fler företag inom shippingsektorn. Man vänder sig till både norska företag som tidigare flaggat ut, och utländska företag som söker en ny, attraktiv hemvist. Den norska regeringen ska även utreda vad som kan vara ett hinder vid valet av norsk flagg avseende regelverk och administration. Det skulle kunna vara en god Norgehistoria, men det är det inte. Det är sant. Det är väl ungefär här som tanken börjar svindla. Tänk om även åländska politiker skulle inse värdet av att lansera ett åländskt alternativt skeppsregister? Det skulle inte vara osannolikt att de svenska redare som nu ser sig tvungna att välja färöisk flagg hellre skulle ansluta sig till ett åländskt skeppsregister, där traditionen och språket är lika och rent geografiskt kan Åland uppfattas som hemma. Eller, om det verkar för skrämmande och självständigt att som Färöarna ha ett eget register, så åtminstone lansera Åland som det maritima navet inom Norden, med en samlad spetsutbildning inom den maritima sektorn. Som sagt, tanken svindlar. Beslut att agera handlar om vilja. Vilja som i bra ledarskap, vilket de färöiska och norska ledarna har visat. Vad som händer på åländsk front får framtiden utvisa. Men, Åland som maritimt värdland visst låter det bra? Med hopp om ett utvecklande och bra ledarskap i framtiden, önskar vi våra läsare en God Jul och Gott Nytt 2010! ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 1

3 HPP_aland.indd Ask DNV about Competence Management & Quality of Maritime Training DNV SeaSkill are your seafarers and superintendents fit for purpose? Is your competence management system improving crew performance? Are you turning competence requirements into tangible business results? Do you spend money on underperforming training? For more information see Ålands Sjöfart & Handel Chefredaktör Erica Norman tel (0) erica.norman@sjofart.ax Redaktionsadress Ålands Sjöfart & Handel PB 121, AX MARIEHAMN redaktion@sjofart.ax Medarbetare i detta nummer Lars-Erik Eriksson Helena Forsgård Hanna Hagmark-Cooper Erica Norman Pär-Henrik Sjöström Ann-Sofi Sund Pärmbild Foto: Erica Norman Prenumeration/Fakturering Birgitta Andersson Alandia-Bolagen PB 121, AX MARIEHAMN tel (0) birgitta.andersson@alandia.com eller prenumeration@sjofart.ax Annonser Ann-Sofi Sund tel (0) annsofi.sund@sjofart.ax Tryckeri Mariehamns Tryckeri, ISSN Grafisk Design/Layout Maridea Reklambyrå Utgivare Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f. Dessutom officiellt språkrör för Ålands Nautical Club, Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum samt Ålands sektion av Kap Horn-föreningen. Förbundets styrelsemedlemmar Ordförande: Dan Mikkola, Leif Nordlund, Anders Nordlund, Hanna Hagmark-Cooper, Olof Widén, Agneta Karlsson, Daniel Dahlén Redaktionsråd Dan Mikkola Erica Norman Jörgen Pettersson Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda texter och bilder. Anonyma insändare publiceras ej. Eftertryck förbjudes. Allt skrivet material mottas elektroniskt. Nr 1/2010 av Ålands Sjöfart & Handel kommer den 18 februari 2010 Finsk sensation med holländsk touch sidan 18 Blåsigt på toppen sidan 14 Sjöfartsmuseet tar sats mot framtiden sidan 26 Ledare... 1 Ekonomidoktorns sju steg till ett Funky Åland... 4 Så blir du en bättre ledare Blåsigt på toppen Dags för känslor och dialog Finsk sensation med holländsk touch...18 Mäklare med flyt Prisad miljöchef vill alltid göra mer...24 Sjöfartsmuseet tar sats mot framtiden På minnets redd Sjöfartsverket splittras upp i två nya ämbetsverk...30 Det Norske Veritas Oy/Ab Keilasatama 5, Espoo Aurakatu 18, Turku ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 3

4 Ekonomidoktorns sju steg till ett Funky Åland text & foto: Erica Norman I en avskalad hemmiljö nästan på landet fastän i Stockholm hämtar Kjell A. Nordström sitt lugn och skapar sina visioner om framtidens företagande. Visioner, som ledande politiker och företagsledare tar del av på vitt skilda platser som Kina, Avesta och USA. När vi ses för ett samtal om entreprenörskap, ledarskap och Åland, har Kjell precis kommit hem från Shanghai där han föreläst för en grupp företagare. Och Kjell kopplar direkt mellan Åland och Kina. Båda är isolerade platser, slutna för invandring. Man säger ju att Kina är så stort, och att det kommer att ta över. Men jag tror inte det. Jämför med Silicon Valley som är en liten plats i Kalifornien, ungefär så stort som Mariehamn. Där finns ett universitet, Stanford, som ligger i mitten av alla stora närvarande företag som Yahoo, Dreamworks, Google, IBM och Nokia. Det här universitetet har fått 28 nobelpris rena nobelfabriken, säger Kjell A. Nordström.. Kjell A. Nordström, ekonomidoktorn från Åland som skapade begreppet Funky Business, tipsar Ålands Sjöfart & Handels läsare om sju sätt att skapa ett bättre samhälle. Hur är det möjligt? Den första faktorn är individerna själva. 80 procent av de som bor där är inte födda i USA, det vill säga strukturen där bygger på invandring. Ursprungligen sökte sig dessa begåvade personer dit för Stanfords skull. Och universitetet var duktigt på att uppmuntra eleverna att starta företag. Så den helt avgörande grunden för utveckling är invandring. Det andra benet för framgång är att få misslyckas, to fuck things up. Åland har med ett befolkningsunderlag på drygt personer skapat två framgångsrika börsbolag där rekryteringsbasen varit lokal. Till detta kommer ytterligare många framgångsrika företag inom bland annat shippingsektorn. Hur förklarar du att det varit möjligt utan invandring? Det tillhör historien. Världen har förändrats. Nokia byggdes upp av enbart finnar, men sedan har Nokia varit skickliga på att öppna sig internationellt. Det visar att de snabbt kom ur att tänka Finland och istället skapade förutsättning för invandring till företaget. Egentligen handlar det inte om vad man gjort historiskt utan vad man gör i dag och i framtiden. Några företag, samhällen och regioner har brutit sig ut ur det slutna tänkandet. Och de har blivit belönade. Poängen är att man öppnar systemet för att ta in de bästa. Ett litet samhälle med invånare kan inte få 28 nobelpris, hur mycket de personerna än pluggar. Stanford bryr sig inte om varifrån studenterna kommer, det viktiga är att de är bra. Det här gör att Kina, trots sin storlek och extrema framgång, inte kommer att vara en speciellt innovativ plats för de har ingen invandring. De skickliga lämnar 4 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 5

5 Kina och flyttar till Silicon Valley. En annan indikator, menar Kjell A. Nordström, på om en plats är en ekonomiskt framgångsrik zon är om det finns bögar och bohemer. Dessa grupper är ett tecken på ett modernt och progressivt samhälle där man är öppen för att tänka nytt. I dag drar de här grupperna med alternativa livsstilar till Berlin, inte till Kina eller Ryssland. Om Åland klarar av att dra till sig lite bögar och flator, så kan det nog ordna sig för Åland långsiktigt, säger Kjell A. Nordström med glimten i ögat. Hur ska Åland kunna locka till sig de här progressiva krafterna? Grunden är att det måste vara lätt att hitta boende. I dag är det extremt lätt och billigt att hitta boende i Berlin. Med andra ord måste inträdesbarriärerna att etablera sig i ett samhälle vara lätta. Och det ska finnas service på flera språk och alltid på engelska. I dag är det väl bara på Åland och Förenade Arabemiraten och några ställen till, som man inte kan köpa sig ett hem om man flyttar in, och det är inte bra. Hur får man insikt att förändra trenden? Man måste först definiera vad man vill. Vill vi, som till exempel Norge och Schweiz, vara isolerade eller vill vi vara ett öppet samhälle? Man måste ha viljan att vara ett öppet samhälle. För Ålands del är det speciellt, eftersom skyddet mot omvärlden i grunden var ett skydd mot Finland. Så skyddet har skapat ett isolerat samhälle som man nu måste öppna upp både mot Finland och mot resten av omvärlden. Något som i grunden var bra och till för att värna vår självständighet och originalitet, har gått överstyr och skapat isolation, säger Kjell. I ett litet samhälle finns det ofta personliga bindningar som man tar hänsyn till vid tillsättande av olika befattningar, hur påverkar det utvecklingen? När man avstår från meritokrati i ett samhälle, det vill säga att skickligheten ska vara avgörande vid tillsättande av tjänster i kombination med att man avstår från invandring, avstår man också från ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. De följer med varandra. Nu leker vi med tanken att du är kung av Åland och enväldigt bestämmer vad som ska göras för att Åland ska fortsätta att utvecklas och vara framgångsrikt. Vad tänker du göra? 1 Först och främst som kung av Åland, så kommer mitt hov att bestå av invandrare. Jag tänker inte ta hänsyn till varifrån de kommer, deras ålder eller om de är kvinnor eller män utan de ska vara de bästa inom sina områden. 2 För det andra tror jag starkt på äganderätten som en drivkraft för oss människor. Låter man inte människor äga sina saker så tar man bort motivationen. Äganderätten skall snabbt införas. Personer som flyttar till Åland skall få möjlighet att köpa sina hem. 3 För det tredje skapar jag en rejäl högskoleutbildning med en specialinriktning det blir som en magnet. Högskolor i dag är högspecialiserade. På Åland blir det en högskola som bygger på sjöfartstraditionen med maritim inriktning. Utbildning i dag är som sport det är en elitistisk verksamhet. Man måste ta de bästa spelarna och vara väldigt specialiserad så att människor känner att de vill åka till Åland och stanna där några år för att utbilda sig. 4 Det fjärde, blir att ytterligare förstärka den frihetliga saken att Åland är självständigt. Det är bra och det kommer vi att se mer av internationellt. Jag vill driva det ännu längre för Ålands del. Samtidigt ska vi ha samarbetsavtal till andra stater, till exempel med EU avseende taxfree och beskattning. Det vill säga, vi ska vara öppna och självständiga. Inte det ena eller det andra, utan både och. 5 Den femte åtgärden är att förbättra förhållandet till Finland. Finland är i dag ett av världens mest framgångsrika länder, och man behöver inte skydda sig mot framgång. I dag talar de engelska i Finland det är det man gör business på. Så vi lägger bort det här med svenska och finska. 6 Den sjätte punkten är svår att man ska våga och få misslyckas för att främja entreprenörskapet. Man kanske kan ge en medalj till dem som har fucked-it-up. 7 Slutligen. Nepotismen måste vi göra något åt. Man måste kanske vara väldigt formell och regelsätta tillsättningar, vara ganska byråkratisk helt enkelt. Man måste bli regelstyrd istället för relationsstyrd. Du slog igenom med en bok och ett affärsbegrepp som ni kallade Funky Business. Nu har vi talat om Åland länge och då är det ju oundvikligt att tala om sjöfart. Så, hur får man Funky Sjöfart? Funky Business, är nästan ett ännu starkare begrepp i dag. Och Funkeriet handlar egentligen om att det är den mänskliga talangen som får kapitalet att dansa. Från att ett rederi har handlat om att ha en bra båt, med bra teknologi handlar allt numera om vilka människor man kan dra till sig. Att ha den bästa teknologin är inte längre en konkurrensfördel, det började man inse redan i början av 90-talet. Man kan ha vilket skepp som helst, men om inte människan är motiverad och bra på det de gör blir det ändå inte bra. Konkurrens i dag handlar om människan, vad de kan och hur man som ledare styr dem. Funky Sjöfart handlar i grunden om människan. Att locka till sig de bästa personerna. Vad tror du om utvecklingen av passagerarsjöfarten på Östersjön? Sjöfarten måste utvecklas så att det förhåller sig till vår samtid. Jag tror inte att det här med passagerarsjöfart kommer att fungera lika bra i framtiden som det har gjort förut. Därför att dansa, supa och partaja kan man göra på land till ungefär samma kostnad. Konceptet har inte utvecklats tillräckligt, det är inte good enough. Åland rent generellt, i kölvattnet av passagerartrafiken, har hamnat i en lågbudgetfälla som är svår att komma ur. Det är ekonomisk kris och när man är arbetslös, utslagen och på dekis då åker man till Åland på en billig biljett. Turism är en av världens snabbast växande branscher, men de som åker till Åland väljer lågbudgetvarianten. Det är inte bra för Åland. Man måste erbjuda service på en nivå som inte finns i dag på Åland. Servicen måste vara i toppklass. Och lastfartygen, hur blir de Funky? När det gäller lastfartygen måste man se hur förutsättningarna ser ut nu. Ska man specialisera sig mer, till exempel som Wallenius gör? Man kan nog inte bli stjärna på annat än ganska smala saker i vår tid. Försöker man bli generalist blir det problem. Det beror på att tillvaron struktureras på ett annat sätt. Det gäller att hitta den nisch där man kan bli bäst, inte bara i Östersjön, utan i hela världen. När det gäller lastfartygen, är Funky Sjöfart att inte längre tänka lokalt. 6 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 7

6 Kjell om att vara ålänning Jag är från Brändö, men jag råkade födas på Danderyds Sjukhus i Stockholm 1958, eftersom mamma befann sig i Sverige då. Pappa åkte för att söka jobb i Stockholm och vi följde efteråt på heltid, när jag började i skolan. Mina föräldrar ville att vi skulle gå i en riktig skola med normala klasser. Det finns ganska mycket ålänning kvar i mig. Till exempel det här med att vara all-konstnär, som man måste vara om man bor på en ö. Sedan finns det estetiska sinnet för en avskalad miljö. Allt är bortspolat, förutom två ensamma träd... Därför gillar jag det minimalistiska i en hemmiljö. Vi har fortfarande gården kvar på Brändö, och jag är där så ofta jag kan. Men det negativa med Åland vill jag inte ha som nepotismen. Det är ganska smärtsamt för alla. Både de som vinner på det och de som förlorar på det. Jag har aktivt tagit avstånd från det. Med meriter kommer man ingen vart, utan man döms på vilka släktband man har. Det är en mycket konstig företeelse.... varför miljö är ett ointressant samtalsämne Miljö är som säkerhet, ett fundament som bara måste finnas. Jag menar, vem vill ha en nästan säker bil? Det är väl ingen som köper en nästan säker bil, eller flyger med ett nästan säkert flygplan Det här är nästan miljövänligt. Det fungerar inte. Man ska vara i världsklass. Det är ett måste och ingen konkurrensfördel alla kommer att vara tvungna att göra det.... en kommande, ännu oskriven bok Nästa bok ska handla om krisen och vad som blir de bestående förändringarna. Ett hett tips är att kvinnor kommer att ha en central plats i boken, och det faktum att kvinnor blir en stor och viktig kraft i alla länder, inom alla områden. Det kommer att betyda en hel del eftersom kvinnor och män är olika i hur de gör grejer. Kvinnor tar inte lika vanvettiga risker. Jag brukar tänka på att om det hade funnits ett Lehman Sisters, så hade utfallet blivit annorlunda. Lehman Sisters hade nog skött det där på ett annat sätt. För övrigt ska boken handla om vad som är konstant i en värld som annars ändrar sig. Karriären och Funky Business Ordet Funky Business ger träffar på Google. Funky Business blev ett begrepp 1999, då Kjell och hans kollega Jonas Ridderstråle publicerade boken. Den sålde i över exemplar och är översatt till 30 språk. Därefter har ytterligare två böcker kommit, Karaoke Capitalism och Funky Business Forever. Alla är storsäljare, och har medfört stjärnstatus för de två ekonomie doktorerna som businessgurus på deras föreläsningsturnéer runt världen. I 10 år har de varit placerade på den internationella listan över världens 50 främsta tänkare inom affärssektorn, Thinkers 50. Några av Kjells uppdragsgivare; Ryska regeringen och president Putin, Siemens i Tyskland, Virgin och Richard Branson, Astra Zeneca, Trippel A ratade Rabobank Group i Holland, världens största tegelkoncern Wienerberger i Österrike med flera. 8 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 9

7 omvandla dem i riktningen framåt. Man skall kunna ändra felaktiga beslut, utan att försvara det som blev fel. Ledarskapet blir på det sättet en ständig läroprocess. Så blir du en bättre ledare Är du beredd att gå först av alla? Inser du vad som krävs? Är du redan där och funderar på om du gör rätt? Vi har frågat ekonomie doktorn Agneta Karlsson om hennes bästa ledarskapsråd. Agneta Karlsson är universitetsläraren, ekonomie doktorn och forskaren som i dag är vd för forskningsinstitutet AICIS på Åland. Strategiskt ledarskap i teori och praktik har följt hennes karriär i Sverige, Norge och Danmark. I dag kommer hennes gedigna kunskaper inom området till nytta genom arbete i Viking Lines och Ålandsbankens styrelser. Ålands Sjöfart & Handel träffar henne för ett samtal om ledarskap, där den första frågan självklart är vad är en ledare? En ledare för mig är en person som vågar ta steget framför andra. Som är övertygad och övertygande när av Erica Norman Samtalet är den viktigaste faktorn för att föra ut riktlinjerna i organisationen, säger Agneta Karlsson som är forskare tillika VD på AICIS. På bilden ses Agneta med några medarbetare på AICIS. Foto: Jacob Saurén det gäller att sätta ut riktningen för företaget och som har en hög integritet i sin personlighet. Primus inter pares, är ett latinskt ordspråk som betyder den främste bland jämlikar, ett ledarskapsideal som fanns redan i det gamla Rom. Många tillskrivs epitetet ledare. Men vad är egentligen en bra ledare? En bra ledare inser att han eller hon ständigt måste arbeta med sig själv, sina övertygelser och sin egen roll. Man vet också vad man vill med sitt ledarskap och vad man får acceptans för. En ledare är en person som är duktig på att reflektera och ta till sig erfarenheter och Kan man lära sig de här egenskaperna? Ja, när man får de rätta ingångarna till sitt ledarskap, med mentorskap och stöd, då börjar man automatiskt arbeta med sig själv. Man måste först ha gjort upp med sig själv. Det är det jag tror skiljer en bra och en mindre bra ledare. Att man har en emotionell mognad, för att kunna hålla en riktning också när det blåser rejält. Vidare måste man klara av ett stort mått av ensamhet. Man är inte en del av gruppen. Begreppen coachning och mentorskap är väldigt vanliga i dag. Hur vanligt förekommande är det i praktiken? Ser man till Åland blir det allt vanligare. Framför allt arbetar de större företagen medvetet med coachning. Det har också blivit en integrerad del i ledarskapsfilosofierna här på Åland. Handelskammaren startar nu också ett program där man utser mentorer, för framför allt yngre chefer i det åländska näringslivet. Hur skall en bra ledare agera för att få med sig de anställda i den givna riktningen? Det finns en allmän missuppfattning när det gäller ledarskap, att man antingen skall vara sakorienterad eller relationsorienterad. Jag menar att detta är fel, man ska vara både och. Poängen är att mobilisera andra människor genom att tydligt ange företagets mål och strategier. Den viktigaste faktorn är samtalet. Ledaren drar upp riktlinjerna och därefter skall dialogen ske ute i organisationen, vad riktlinjerna innebär för avdelningen och för den enskilda individen. Övergripande och abstrakta mål måste översättas till den enskilde anställdes vardagsverklighet. Målen skall göras relevanta och begripliga på alla nivåer. Det är mycket viktigt! Man måste även ha is i magen och låta det ta tid, speciellt om det är stora övergripande förändringar i en organisation som behöver olika processer. Att ha is i magen beror väl också på vilka direktiv ledaren har från styrelsen. Hur viktig är det samarbetet? Det samarbetet och den dialogen är väldigt väsentliga. Vardera parten har sitt ansvarsområde, och sina uppgifter som inte får blandas ihop. Mina erfarenheter från Åland i det avseendet är positiva. Det finns en öppenhet och ett intresse att diskutera saker på djupet, utan att man överskrider ansvarsområdet och går in på operativa frågor. Trevlig resa Ta Eckerö Linjen till Sverige en trivsam båtresa med god mat och glad underhållning. Fram till 23 december kan du njuta av stora julbordet och i vår välfyllda taxfreebutik handlar du till förmånliga sjöpriser. Varmt välkommen ombord! Boka hos Ålandsresor Resebyrå, Torggatan 2 Telefon , ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 11

8 Hur ser ledarskapet generellt ut på Åland? Är det auktoritärt eller visionärt? I det förgångna har det varit ett ganska patriarkaliskt ledarskap. Ett ledarskap som förvisso varit ganska informellt, men ändå tydligt avseende auktoritet. Men det håller på att förändras. De stora företagen satsar mycket på ledarskapsutbildningar, där syftet är att bli både en duktig sakledare och en duktig relationsledare. Om man tittar på det åländska ledarskapet i relation till övriga nordiska länder, var finns Åland? Jag tror att Åland och Norge är ganska lika varandra rent ledarskapsmässigt. Både Norge och Åland är egalitära kulturer det vill säga ingen är bättre än någon annan. Samtidigt har vi inte de extremt öppna processerna som finns i Sverige och Danmark. Utan vi har mer slutna och formaliserade processer i våra företag, som påminner mer om dem i Fin- Råd till företag som vill satsa på ledarskap En medveten ledarskapsfilosofi, avseende vilken typ av ledarskap som ska finnas i företaget. Filosofin ska genomsyra alla chefsnivåer. Den tar tid att formulera och man måste diskutera det grundligt internt i företaget. Låt berörda personer gå ledarskapsutbildningar. Ledarutvärderingar. Det är viktigt att medarbetarna får möjlighet att ge sin bild av hur de tycker att ledarskapet fungerar. En ledare ska inte vara kompis med medarbetarna, då har man inte tagit steget ut från gruppen. Ledarskapet måste diskuteras och revideras regelbundet utifrån marknadens ändrade förutsättningar. Ledarskapet är en temporär position. En specialist kan bli ledare och sedan gå tillbaka till specialistfunktionen. Misslyckande ska ses som en del i läroprocessen. 12 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL land. Det är lite paradoxalt. Å ena sidan vill vi egentligen inte att någon ska ta ledarskapet, men å andra sidan så kräver vi att det ska finnas ett ganska så formaliserat ledarskap. Hur möter sjöfarten framtidens krav på ledarskap? Man måste diskutera ledarskap på alla nivåer inom rederierna. Det är inte så att enbart rederiets vd och kaptenerna är ledare, utan det finns många olika typer av ledarskap. Även det vardagsnära ledarskapet, gruppledaren, blir viktigare. En annan sak är att affärsvillkoren förändras. Verksamheten blir mer beroende av institutionella förhållanden på global nivå. En väsentlig del av högsta ledningens roll blir att skapa kontakterna utåt i branschspecifika sammanhang, lobbying gentemot politiker, myndigheter etc. Vi är definitivt på väg dit. För de mindre rederierna kommer nog branschorganisationerna att spela allt större roll i de externa kontakterna. notis Internationell shippingkonferens i Mariehamn Shippingindustrin har under lång tid haft stora ekonomiska framgångar, men framtiden präglas däremot av helt andra villkor. Grundläggande förändringar som påverkar allt från det vardagliga sättet att göra affärer till organisatoriska och tekniska förändringar, väntas bli verklighet. Miljöfrågor kommer också att få allt större fokus på rederiernas agenda. En internationell shippingkonferens hålls i Mariehamn april 2010, där dessa frågeställningar kommer att belysas hur ska den maritima näringen integrera de nya villkoren och samtidigt vidareutveckla sektorn? Konferensen kommer att vara indelad i två parallella spår, ett akademiskt och ett mer praktiskt inriktat. Flera av världens främsta shippingforskare väntas komma och delge sin senaste forskning inom området tillika med ledande företag inom den maritima sektorn. Värdar för konferensen är Åland International Institute of Comparative Island Studies (AICIS), Centre for Shipping Economics and Innovation vid Copenhagen Business School, The Maritime Development Centre of Europe och Danmarks Redareförening. (ÅS&H) A complete broadband system from Telemar. Our stabilized, auto-pointing solution provide you with a reliable voice and data connectivity for freighters, tankers, cruise ships, offshore oil rigs, fishing and Navy vessels. With our Maritime VSAT solution Telemar Seacall you can always count on a precise and highly reliable service at sea. Always-on internet access and IP telephony Very low crew calling rates Fixed monthly fee including both airtime and system rental Three bandwidth options and flexible service areas Vessel tracking Global coverage via C -band or multi-regional KU -band Highly reliable SeaTel antennas Own installation and guaranteed world-wide service and maintenance Hernesaarenranta 13 Tel FI Helsinki Fax sales@telemar.fi

9 Blåsigt på toppen säkerhet. Samtliga som skulle arbeta inom den nya personalenheten flyttades då till Birka-huset vid Östra Esplanadgatan trots att man redan då visste att avdelningen senare skulle verka i Eckerö-huset vid Torggatan 2. Det innebar att en del måste flytta flera gånger vilket upplevdes som onödigt och det ledde till både intern och extern kritik. Björn Blomqvist ser andra fördelar med manövern: Den nya personalavdelningen kunde omgående börja arbeta tillsammans och svetsas ihop till ett lag. Om vi för att spara flyttkostnader hade minimerat flyttningarna hade de anställda fått sitta på var sitt håll och grunna på hur det skulle bli att få nya kolleger. Det hade skapat mer oro. Förändringens vindar har blåst över Eckerökoncernen under senare år. Först ville man skapa en enhetlig företagsstruktur av de olika enheterna och ovanpå det köpte man Birkakoncernen och flaggade ut två fartyg. Björn Blomqvist, verkställande direktör, har lärt sig en hel del under resans gång bland annat att beslut ska verkställas snabbt. Han har också lärt sig att alla inte kan vara nöjda med allt. Björn Blomqvist tillträdde våren 2004 och ganska snart insåg han att koncernens eller kanske snarare den löst sammansatta gruppens struktur var minst sagt spretig. Varje företag inom koncernen hade sin historia, sin kultur och sin organisation. På individnivå kunde det betyda att två personer som arbetade i samma byggnad men för olika företag hade olika löne- och personalförmåner. Det första man gjorde var att skapa en enhetlig förvaltningsstruktur med en gemensam styrelse för samtliga bolag. En enhetlig personalpolitik och en personaltidning följde sedan hade vi kommit rätt långt på vår väg att skapa en gemensam Eckerökultur och då var det dags för nästa steg att integrera Birkakoncernen. Det visade sig ganska snart att det även fanns en viss spretighet i den koncernen med olika enheter som delvis levde sina egna liv. Eller med andra ord det fanns ett sammelsurium av regelverk och mycket att smälta samman. Hyfsat betyg I dag, när den mest högljudda uppståndelsen kring alla förändringar har lagt sig, är Björn Blomqvist redo att ge sig själv och de andra i koncernledningen ett hyfsat betyg. av Helena Forsgård Björn Blomqvist, vd Rederiaktiebolaget Eckerö. foto: Eckerö Linjen Men visst finns det även sådant som kunde ha gjorts bättre. Kommunikation är alltid svårt, speciellt om det handlar om utredningar och undersökningar där följdfrågorna kan bli många medan svaren är långt ifrån givna. Det i sin tur skapar oro och osäkerhet och det leder till olika spekulationer bland de anställda, något som i sin tur stjäl energi. Media upplåter också gärna plats åt olika berördas tyckande som inte alltid bidrar till att förbättra läget, säger han. Klara avsikter är lättare att förmedla även om de kan vara smärtsamma, som till exempel beslutet att sälja Algots varv. En lärdom på vägen är att inte linda in svåra besked för att försöka mildra dem, något som i sin tur kan inge falska förhoppningar. Inte vänta och se En fallgrop är enligt Blomqvist rädslan för att genomföra förändringar många vill helst att man väntar och ser eller går in för stegvisa förändringar. Det är bara ett sätt att förlänga pinan och leder till att de anställda får mer tid att älta, spekulera och fundera över hur det ska bli. Det är bättre att genast verkställa besluten. Ett exempel: När Eckerö- och Birkakoncernerna skulle fogas ihop ville man skapa gemensamma enheter för bland annat personal, it och för miljö, teknik och Våga tänka om Allt i integreringsprocessen gick inte som man hade tänkt sig. Enligt planerna skulle en enhetlig organisation skapas för Birka Cruises lokaliserad på två orter: Mariehamn och Stockholm. Men det gick inte. Det var för svårt att komma bort från vi-och-dom-tänket och slutligen fick allt i stället samlas i Stockholm. Man måste våga riva upp beslut och fatta nya. Ofta väntar man för länge med att vidta åtgärder när man ser att något inte fungerar. Man tror att det löser sig om man bara väntar och ser. Eckerökoncernen har i dag cirka anställda. Alla tycker inte att det är bättre än för fem år sedan och en del har valt att sluta. Men majoriteten är nöjd och personalomsättningen har trots allt varit ganska liten, konstaterar Blomqvist. De som varit mest missnöjda har egentligen inte klagat på sättet som förändringarna genomförts på de var vanligtvis rätt och slätt kritiska till att något gjordes överhuvudtaget. Det fanns, säger Blomqvist, en påtaglig ovilja till förändring hos en del. Om personer hamnar i kläm är det vår skyldighet som företag att ta ansvar för dem på bästa sätt. Men vi ska också kunna behandla dem som vuxna människor, säger han. Rullar på bra Björn Blomqvist säger att kulturbygget inom koncernen rullar på bra och i dag har man flera gemensamma funktioner. För vi-känslan och den interna kommunikationen finns en koncerntidning och ett intranät som är så gott som färdigt. Dessutom sker ledarskaps- och annan skolning allt mer integrerat och enligt gemensamma värderingar. Mitt mål är att vi ska ha ett ärligt och sant klimat inom koncernen. Det ska vara högt i tak, alla ska få säga vad de tycker, men det måste göras öppet och inte bakom ryggen på kollegerna. Jag vill skapa en organisation som är självgående. Jag har en lätt utopisk målbild om jag en dag öppnar en hemlig dörr och smiter ut skall ingen märka att jag är borta, säger han. SjöfartenS dag 2010 mariehamn rekryteringsmässa och seminarier i alandica kultur och kongress. den 15 april Vill du vara utställare? kontakta: Eva Mikkola-Karlström, Godby Shipping Ab eva.mikkola@godbyshipping.fi arrangörer: Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f., Alandia Bolagen, Ålands Landskapsregering samt Ålands Sjöfart & Handel och Shipgaz Magazine. 14 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 15

10 Bengt Malmberg var själv skeptisk till kursen om ledarskap när han läste till sjökapten. I dag undervisar han i ämnet och talar för ett mer modernt ledarskap till sjöss. Eller förenklat uttryckt: bort med den enväldige och domderande kaptenen och in med en som kan lyssna och även medge sina fel och brister. Bengt Malmberg, överlärare vid sjöfartsprogrammet på Högskolan på Åland, menar att management by fear tillhör ett föråldrat ledarskap även till sjöss. text & foto: Helena Forsgård Dags för känslor och dialog Bengt Malmberg är överlärare vid sjöfartsprogrammet vid Högskolan på Åland och undervisar i nautiska ämnen. Han drar även kurserna i Maritimt ledarskap, Handledning, Bridge Resource Management (BRM) och Crowd and Crisis Management (CCM) som man läser på sjökaptensutbildningen. Konflikthantering, medarbetarsamtal, situationsanpassat ledarskap och interkulturell kommunikation är ämnen som tas upp i ledarskapskursen. Det är inte lätt för en ung studerande utan erfarenhet av arbete i ledande ställning att förstå att ledarskapsteorierna kan behövas i det kommande arbetslivet. Bengt Malmberg minns hur det var när han själv studerade till sjökapten i slutet av 1980-talet. Många var misstänksamma och skeptiska och undrade vad kursen hade med vårt ämne att göra. Vi skulle ju köra båt, säger han som själv hörde till dem som i alla fall lyssnade lite. Tar efter Gamla strukturer är alltid sega eller som ordspråket säger: Som de gamla sjunga så kvittra de unga. Den hierarkiska ordning med ett strikt revirtänkande som rått till sjöss i kombination med en dos machokultur och släng av en rå jargong lever fortfarande kvar och de nya tar efter och anpassar sig. Till en viss del behövs den inställningen för att klara en tuff miljö men det finns tecken på att vindarna vänt och att de hårdaste handskarna är på väg att läggas på hyllan. Vi har också lyckats svänga utvärderingarna av ledarskapskursen till att bli övervägande positiva, säger Bengt Malmberg. Det har dock visat sig under åren att det är viktigt att kursen betonar det maritima ledarskapet när man anlitat konsulter med en landbaserad utgångspunkt har de ofta hamnat på kollisionskurs med de studerande. Ger bättre laganda Malmberg säger att det finns mycket att vinna på att lämna management by fear -andan eller tron att allt löser sig med makt och hårda ord. Risken med en diktatorisk ledare är att han eller hon inte kan vara säker på att ha hjälp av sin personal om det händer något. Även om medarbetarna ser att ledaren är på väg att göra fel kan de låta bli att påtala det eftersom det kan uppstå en rätt-åt-dig-atmosfär i en sådan organisation. När Malmberg talar om det goda ledarskapet är rättvisa och ärlighet viktiga ledord. Den goda och demokratiska ledaren ser sina medarbetare som människor, kan lyssna och medge eventuella egna fel som begåtts. Man får en bättre moral och laganda om man tar i med mjukare handskar. Man kan uppnå bättre resultat om man har en miljö där alla får yttra sig och ifrågasätta beslut. Har stor makt Kaptenens sätt att vara genomsyrar hela andan ombord oavsett fartygets storlek. Kaptenen har stor makt och det är otroligt viktigt vilka signaler han eller hon ger ut. Förflugna ord eller nedlåtande skämt kan ställa till med mer skada än man kan ana, säger Malmberg. I de nämnda kurserna får de studerande utgående från de teorier som finns reflektera över de olika ledarstilar som de stött på under sina praktik- och arbetsperioder till sjöss. De samlade erfarenheterna utan att man nämner namn på berörda personer diskuteras i grupp och hela skalan mellan bra och dåligt brukar bli täckt. En av våra studerande upplevde ett extremt fall ombord på ett tankfartyg med utländsk besättning. En av styrmännen hade gjort upp en ruttplan som skepparen sedan ändrade på. Hans rutt gick dock över riskabelt grunda vatten vilket styrmännen visste men ingen vågade säga emot honom. Malmberg talar också för mer flexibilitet ombord, man kunde till exempel ha en stab i navigationstjänst där personerna som ingår cirkulerar mellan olika arbetsuppgifter istället för som nu ha en strikt uppdelning. Det i sin tur kunde motverka ett farligt fenomen. Att extremt rutinartade jobb kan leda till att man blir uttråkad och likgiltig vilket ökar risken för olyckor. Svårt veta på förhand I en krissituation gäller andra regler, där förordas i första hand ett hierarkiskt ledarskap, och numera efter Estonia-olyckan ingår även krisberedskap och -hantering i befälsutbildningen. Det svåra är att veta hur du som person reagerar och fungerar i händelse av en kris. Blir du rädd, paralyserad eller panikslagen eller förmår du tänka och handla klart? Det vet man inte säkert förrän man varit med om en krissituation men det vi kan göra är att förbereda oss mentalt. Om man vågar tänka tanken att en olycka kan hända har man kommit en bit på vägen, säger Bengt Malmberg. Olika övningar med simulerade kriser ingår i kursen och de är nyttiga enligt Malmberg. Jag minns en myndighetsövervakad övning vi hade ombord när jag var överstyrman och eftersom kaptenen enligt det scenariot fick en hjärtinfart skulle jag ta över kommandot. Jag hade inte fått träna på den biten så det gick måttligt bra den gången men det var oerhört lärorikt. Många som varit med om dramatiska situationer kan efteråt drabbas av olika reaktioner men i en machokultur är det inte alltid lätt att tala om sina upplevelser eller visa sina reaktioner. Därför låter man kanske bli att söka adekvat hjälp utan försöker förtränga det traumatiska. Det kan bli farligt i längden och obearbetade trauman kan ta sig olika uttryck senare i livet. Därför är det viktigt att vi skapar en miljö där det är helt okej att ta upp egna reaktioner och att begära hjälp där det behövs, säger Bengt Malmberg. 16 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 17

11 Finsk sensation med holländsk touch text & foto: Pär-Henrik Sjöström översättning från engelska: Erica Norman Vad krävs för att starta ett rederi mitt i en global finansiell kris? Jo, en passion för sjöfarten, att man inte är rädd för att jobba hårt, bra bankförbindelser och en tro att bakom molnen skiner solen! Sensationellt är ett starkt ord. Men det är också ganska ovanligt att ett rederi startas i en tid när nyheter i sjöfartsbranschen huvudsakligen handlar om fartyg som skall läggas upp och låga fraktavgifter. Dennis Saari, Jimmy Gustafson, Johan Liljeström och Antti Partanen insåg, de oroväckande nyheterna till trots, att köparens marknad är precis nu. Resultatet blev att köpa två coasters och bli redare. Idén kläcktes av Dennis Saari, överstyrman med skepparbrev för mindre fartyg i närsjöfart. Han är född och uppvuxen i en redarfamilj i finska Borgå. Tidigare ägde han under flera år ett rederi som hette Dennis Maritime tillsammans med en kompanjon. Dennis Saari sålde sin andel i bolaget år 2006, och bolaget bytte därefter namn till Wega Shipping. Dennis flyttade till Nederländerna, där hans holländska fästmö Benita redan bodde. Nu är de gifta och Benita Saari-Danser är också sjöman, liksom hennes familj. Dennis Saari och Jimmy Gustafson, såg möjligheter istället för problem i lågkonjunkturen och köpte två fartyg tillsammans med ett par kollegor. Finansiär var Ålandsbanken. Bra erbjudande Under våren 2009 blev Wega Shipping ett offer för lågkonjunkturen och gick i konkurs. Banken erbjöd de välkända fartygen, Josefine och Nathalie, till Dennis Saari, som berättar att han fick ett erbjudande han inte kunde motstå. Men han behövde en partner för att genomföra affären. Han pratade först med sin gamle vän Jimmy Gustafson, med bakgrund på Prima Shipping, ett annat Borgå-baserat företag. Ytterligare investerare behövdes, och två kaptener som hade seglat med Dennis Saari förut, Johan Liljeström och Antti Partanen, erbjöds att köpa Nathalie. De kom överens och två separata företag grundades. Båda fartygen drivs dock under Dennis Maritimes namn. Den mentala processen att bli redare hade redan pågått en längre tid inom mig, säger Jimmy Gustafson, så när Dennis ringde sade jag ja utan att tveka. Ändå kunde jag inte tro att allt skulle gå så fort. Vi började diskutera på allvar i juli och vi köpte fartyget den 4 augusti. Det fanns inte mycket tid att tänka på det, men det kanske var bäst så. När du får grönt ljus skall du gå fullt framåt. Dennis Saari visste vad som väntade när han började planera sin come back i finländsk sjöfart. Om man jämför det gynnsamma shippingklimatet i Nederländerna med det finska är det som att jämföra två planeter. Dock anser Dennis Saari att mycket har förändrats och klimatet för sjöfart blir allt bättre i Finland. Men det finns fortfarande mycket han helt enkelt inte förstår flera år i Nederländerna har haft en stark inverkan på hans syn på sjöfarten. I allmänhet är allt mindre komplicerat i Nederländerna. Lagstiftningen är anpassad för att främja sjöfarten och uppmuntra investeringar i nya fartyg. I själva verket är det mycket svårare att köpa ett gammalt begagnat fartyg än att köpa ett nybyggt fartyg i Nederländerna. De vill helt enkelt att det gamla tonnaget försvinner och ersätts av nya, effektiva och konkurrenskraftiga fartyg, säger Saari. 18 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 19

12 Spotmarknad Tills den dag långtidskontrakt kan upprättas med exportindustrin, kommer fartygen att vara sysselsatta på spotmarknaden. Företaget har satsat på att etablera bra kontakt med framförallt små mäklare. Det finns också en stigande efterfrågan på fartyg i storleksordningen dwt, eftersom den allmänna trenden går mot allt större fartyg. Vi använder våra direkta kontakter med branschen. Hittills har hälften av våra uppdrag tecknats som ett resultat av våra egna kontakter och hälften av dem via mäklare, säger Jimmy Gustafson. Ålandsbanken finansiär Även om tidpunkten för att komma in på marknaden kanske inte var perfekt, är Dennis Saari övertygad om att det är rätt tid att köpa fartyg. Finansiering arrangerades av Ålandsbanken, som har varit mycket hjälpsamma. Jag kan därför inte hålla med om den allmänna uppfattningen att det är nästan omöjligt att få finansiering för investeringar i nya fartyg. Enligt Dennis Saari är Ålandsbankens positiva attityd densamma som bankerna uppvisar i Nederländerna, där attraktiva finansieringsvillkor erbjuds. På detta sätt utvecklas den inhemska varvsindustrin och den viktiga sjöfarten hålls levande under krisen. Med basfinansiering i hamn kombinerat med en sund affärsidé, tror Dennis Saari att det är möjligt att vara framgångsrik även på en svag marknad. Han säger att fraktsatserna är godtagbara, även fast det nästan ligger i sakens natur att en redare alltid ska klaga på dem. De fasta kostnaderna hålls minimala, som till exempel att de inte har något kontor. Vårt kontor är hemma eller i bilen, med andra ord där jag är med min laptop och min mobiltelefon, säger Jimmy Gustafson. Kompromisslös I ett avseende är både Dennis Saari och Jimmy Gustafson helt ovilliga att kompromissa. De människor som arbetar ombord på fartyget skall ha en trevlig och säker arbetsmiljö. Jimmy Gustafson betonar också vikten av en god personalpolitik. Det vore ett allvarligt misstag att underskatta vikten av att ha bra medarbetare. Som ägare måste du erbjuda dina anställda vissa fördelar för att få ett bra resultat i gengäld. Dennis Saari menar att det är möjligt att erbjuda utmanande och flexibelt arbete på ett litet fartyg där alla måste vara beredda att göra allting. Den anställde får ta mycket mer ansvar och har därmed möjlighet att påverka hur jobbet utförs. En annan skillnad är att våra medarbetare har möjlighet att arbeta tillsammans med ägaren, vilket skapar en närhet till besluten. Jag hoppas att våra anställda tycker på samma sätt. Som kapten och ägare måste man vara både en auktoritet samtidigt som man upprätthåller en god anda mellan arbetskamraterna, poängterar Dennis Saari. Finsk flagg Efter att ha tjänstgjort flera år i den holländska handelsflottan, hur känns det att vara tillbaka under finsk flagg? Det känns bra, tack vare min passion för denna typ av närsjöfart. Det skulle faktiskt vara möjligt för oss att etablera samarbete med stora rederier i Nederländerna, eftersom de hela tiden söker efter investerare i nya fartyg som själva vill arbeta Jimmy Gustafson ansvarar för befraktningen av fartygen. Kontoret är där Jimmy råkar befinna sig - hemma eller ombord. Skeppshunden Simba har levt nästan hela sitt liv ombord på ett fartyg. En bättre sovplats än befälhavarens stol på bryggan finns inte! KARAT 8-STRAND for safe mooring MAXI Vi ønsker våre kunder og forbindelser en riktig God Jul og et Godt Nytt År! ScanRope Marine AS Phone: mailbox@scanropemarine.no ombord. Tillsammans med de finansiella instituten ger de också bra finansiering till fartyg som behövs i deras flotta. I gengäld tecknar ägaren/kaptenen ett långsiktigt charteravtal för det företaget. Men just nu vill jag vara helt oberoende som ägare och segla under finländsk flagg, säger Dennis Saari. Han berättar också att man i Nederländerna generellt ser på andra rederier i branschen som kollegor, och inte konkurrenter. Denna inställning är förmodligen typisk för en nation där sjöfarten är en viktig del av hela strukturen i samhället. Dennis medger att det fortfarande finns en hel del regler som gör det dyrare att segla under finsk flagg. Som exempel nämner han frågan om att det måste finnas en maskinist i besättningen. Enligt internationella regler krävs det ingen ingenjör på ett fartyg med en motor på mindre än 750 kw. Finland har infört strängare nationella regler. Vi kan bara segla i Östersjön utan maskinist om vi har en besättningsmedlem som är certifierad att sköta maskinen. Så fort vi går igenom Kielkanalen till Nordsjön, behöver vi en maskinist, som blir en stor extra kostnad. Detta är inte fallet med till exempel ett nederländskt fartyg, säger Dennis Saari. Framtidsvision Under intervjun har tanken slagit mig hur sjöfarten i Finland skulle kunna se ut om företagare skulle ges samma möjligheter som kollegerna i Nederländerna. Det finns ingen brist på vare sig kunnande eller entusiasm. Liksom de flesta företagare är de villiga att arbeta hårt för sina drömmar. Mycket står på spel för alla fyra ägarna bakom Nathalie och Josefine. Dennis Saari är ändå säker på framtiden. Jag vet att alla gör sitt yttersta. Hittills fungerar det bra. Men om det ändå inte skulle fungera, då vet vi åtminstone att vi har gjort vårt bästa. Dennis planerar redan för nästa steg. Vi startar verksamheten med två begagnade fartyg, men vårt mål är definitivt att beställa ett nybygge på dwt. Finansiering arrangerades av Ålandsbanken, som har varit mycket hjälpsamma. 20 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 21

13 Jarlhammer. Det kanske hänger ihop med att vi har vågat begränsa oss från början och inte gapar efter för mycket. Vi är inte rädda för att säga nej till laster som vi inte kan. Vi kan säga att vi är bäst, säger Carl Leijonhielm och ler. Det är upp till någon annan att bevisa motsatsen. Vi tror på oss själva. Man kan alltid ha olyckliga omständigheter, som kunder som blir uppköpta och marknaden kan kollapsa. Men det är utanför vår kontroll. Sådant bör befraktningsmäklaren känna till när han gör sin grovsållning för att ta fram lämpliga fartyg. Som mäklare gäller det framför allt att vara välinformerad om marknaden, och Carl Leijonhielm och Mikael Jarlhammer tillbringar en hel del tid i telefon med rederier, befraktare och andra mäklare. Det är många faktorer som påverkar fraktpriserna och som ska analyseras. Sedan bygger vi upp en egen känsla som vi adderar till den information vi får, förklarar Carl Leijonhielm. STEM Shipping Specialiserade på flytande laster upp till ton: kemikalier, vegetabiliska oljor och rena oljeprodukter som bensin Bland kunderna finns oljebolag, industrier och traders Mäklare med flyt text & foto: Ann-Sofi Sund Doften av bensin når inte fram till kontoret, men en last på ton nafta kan ändå höja pulsen på befraktningsmäklarna Carl Leijonhielm och Mikael Jarlhammer. Det rör sig om stora värden när oljeoch kemikalielaster transporteras över haven. I februari 2009 startade Carl Leijonhielm och Mikael Jarlhammer eget S:t E Maritime & Shipping AB, eller STEM Shipping som de kallar sig kort och gott. De båda entreprenörerna är nöjda med den start de fått. Efter en vecka var deras första affär i hamn och sedan Mikael Jarlhammer och Carl Leijonhielm startade eget i februari STEM Shippings kontor ligger på Lidingö i Stockholm med utsikt över Louddens oljehamn och Frihamnen. har det rullat på. Lågkonjunkturen verkar inte påverka dem nämnvärt, framtidstron och självförtroendet är orubbade. Vi kan marknaden, vi har vår nisch och har fått förtroende från gamla och nya kunder, förklarar Mikael Det gäller att ta initiativ, lägga fram förslag och inte sitta och vänta på att kunden ska höra av sig. Välinformerade Den internationella miljön var en av faktorer som lockade Carl Leijonhielm in i branschen för drygt tio år sedan. Han beskriver den som en trevlig blandning av juridik, ekonomi och människor. Intresse för affärer är en drivkraft för dem båda. Det är helt enkelt roligt att göra affärer. Det är känslan av att det är stora värden man håller på med. Man kan få lite gåshud, säger Mikael Jarlhammer. Det kan ta allt från några timmar till några dagar innan en affär är i hamn. Det är inte två klick med datormusen och så har man köpt något, förtydligar Carl Leijonhielm. Att arbeta med flytande last, speciellt kemikalier och vegetabiliska oljor, kräver en viss specialkunskap. Om fartyget ska lasta kaustik soda i en tank som haft en fettbaserad produkt kan det bli problem. Initiativ krävs Befraktningsmäklaren är länken mellan redare och lastägare och ser till att fartyg och last möts. Men Carl Leijonhielm och Mikael Jarlhammer är snabba att påpeka att de inte enbart fixar en last från A till B. De ser sig som en sorts logistikpartner som sätter sig in i kundens problem och försöker förbättra deras transporter. Ska man gå ut på spotmarknaden där fraktraterna fluktuerar från dag till dag eller på kontraktsmarknaden och ta in ett fartyg på tidscerteparti. Det gäller att ta initiativ, lägga fram förslag och inte sitta och vänta på att kunden ska höra av sig. Om kunden har ett visst transportflöde, försöker vi kanske lägga upp transporterna tre månader framåt. Det behöver inte ens vara fartyg, det kan till och med vara järnväg, säger Mikael Jarlhammer. Kommissionen är i regel 2,5 procent på frakten. Det kräver en genomförd affär, och allt arbete ger inte avkastning direkt. Vi vill gärna se oss som en långsiktig partner, att vi tillsammans utforskar nya trader och produkter. Sedan hoppas vi givetvis att när det väl resulterar i nya affärer för kunden, så får vi vara med på befraktningen, säger Carl Leijonhielm. 22 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 23

14 Prisad miljöchef vill alltid göra mer Sara Gorton är chef för enheten Miljö och FoU vid Wallenius Marine AB. Hon inledde sin karriär i företaget vid millennieskiftet och har suttit i ledningsgruppen sedan hon blev miljöansvarig. Wallenius har länge varit en föregångare på miljöområdet. Enligt Sara Gorton, som i dag har det övergripande ansvaret för rederiets miljöarbete, gäller det att sätta ribban högt för att hålla en världsledande position. När målen är uppnådda måste man gå vidare och se vad som är rimligt men ändå en tillräckligt stor utmaning. Det är ju ingen mening med att sätta upp mål som man redan från början vet att man uppnår, för det taggar en inte att göra lite extra. Sara Gorton beskriver sig själv som analytisk och kartläggande, en person som vill ha alla fakta på bordet innan hon tar beslut. Hon tar sig gärna tid att resonera med andra, och betonar vikten av att vara av Ann-Sofi Sund foto: Wallenius Marine Hon är omsorgsfull och ansvarstagande i sitt ledarskap, konstruktiv och insiktsfull med en oberoende drivkraft. Så lyder juryns motivering. Sara Gorton vid Wallenius Marine AB är årets vinnare av ledarskapspriset Kompassrosen. Ledartips från pristagaren Var lyhörd lyssna och var delaktig i din omgivning Våga lita på dina medarbetare delegera arbetsuppgifter så växer de med ansvaret Skapa ett nätverk/bollplank såväl internt som utanför organisationen tillgänglig och kunna lyssna. En ödmjuk hållning gör att hon når fram. Min viktigaste roll som chef är att finnas till för mina medarbetare. Det handlar om att lyssna. Ledarskapet i stort handlar ju om att lyssna, på kollegor, på sig själv och på sin omvärld. Lyhördhet och delaktighet För att motivera sina medarbetare anser Sara Gorton att det är viktigt att bekräfta det som är bra, men också förklara varför något är bra eller mindre bra. Det förutsätter en lyhördhet, för att man med gemensamma krafter ska hitta varje individs utvecklingspotential. Samförstånd gäller även i beslutsfattandet. Sara Gorton vill gärna ha alla i gruppen med på de beslut som tas. Jag strävar efter att nå konsensus. Men om man inte kan enas, är det chefens ansvar att ta ett beslut. Då är det viktigt att man formulerar beslutet så att alla förstår varför man tagit det. Genom att hålla sig à jour med det som sker i samhället i stort men också inom andra transportområden kommer nya idéer och ny kunskap. Inom Walleniusgruppen är Sara Gorton involverad i miljöarbetet och även i andra bolag till exempel Wallenius Water AB som utvecklat tekniker för vattenrening. Hon anser att sjöfarten kan dra lärdom av de erfarenheter och lösningar som gjorts inom andra områden och vice versa. Vi behöver inte alltid uppfinna hjulet på nytt. På landsidan har man generellt sett jobbat med miljöfrågor på ett intensivare sätt och har kommit mycket längre. Där sker kontinuerligt en teknisk utveckling. Om man bara tittar på vad som händer inom sjöfarten, så är risken att man bara tuffar på i sin lilla värld. Tekniksprånget kan bli större om vi korsar dem. Utgå från behoven Enligt juryns motivering har Sara Gorton identifierat framtidens frågor. Jag har haft tentaklerna ute på andra områden än sjöfarten, och ser vad som kommer. Vi måste jobba på ett annat sätt än vad vi gör nu, se på saker ur ett större perspektiv och inte försöka lösa allting tekniskt. Sara Gorton tror på ett tvärvetenskapligt samarbete. För att nå resultat krävs många olika typer av kompetenser som korsbefruktar varandra. Den optimala miljöanpassade bilen är nödvändigtvis inte utvecklad av en bilproducent. Det är en hypotes som Sara Gorton kastar fram och hon förklarar tankegången bakom den: Om man sitter med detaljkunskaperna utgår man från det man har och ser bara till hur man kan göra saker lite bättre. Om du istället ser på det utifrån, är det lättare att definiera behovet och utifrån det lösa frågan. Vissa är födda med egenskaper som gör dem till goda ledare. Men det finns också mindre lämpade chefer och en förklaring till det, tror Sara Gorton, är att en chefspost idag i princip är den enda karriärvägen i Sverige. Hon tycker att det är en tråkig utveckling och att den leder till att fel personer riskerar att hamna på fel poster. Att kunna göra karriär som specialist borde vara lika självklart. Specialkompetens är inget hinder, men det är i första hand personer som har en potential för att bli bra ledare som bör lyftas fram. Kompassrosen delades ut av WISTA Sweden på Världssjöfartens dag den 1 oktober i Göteborg. Sara Gorton ser priset som en inspiration för att fortsätta att motivera sina medarbetare och övriga i organisationen. Kompassrosen tilldelas en ledare inom shipping och trading som kombinerar ett visionärt och målinriktat ledarskap med ett lika stort engagemang för sin organisation. Priset har instiftats av WISTA Sweden (Women s International Shipping and Trading Association). 24 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 25

15 notis Mer än 500 personer passade på att besöka Ålands Sjöfartsmuseum när man hade öppet hus, innan museet stängde för ombyggnad. Hela dagen var fylld av aktiviteter för alla åldrar. Ålands sjöfartsmuseum tar sats mot framtiden Nya sjöfartsmuseer i Europa Det är inte bara på Åland man bygger nytt sjöfartsmuseum. Flera projekt pågår runt i Europa. I Amsterdam renoveras sjöfartsmuseets 350 år gamla byggnad. Arbetet inleddes 2007 och man räknar med nyöppning år I Antwerpen byggs ett helt nytt museum, Museum aan de Stroom, ett museum över floden, staden, hamnen och världen. Budgeten för bygget, som inleddes 2006, är över 55 miljoner euro. Museet står klart våren Ett annat stort projekt är Danmarks nya sjöfartsmuseum. Det är idag inhyst i Kronoborgs slott i Elsinore men i mars 2010 inleds arbetet att bygga ett nytt museum. Det byggs helt under jord runtom docka 1 i Elsinores gamla varv. Öppnandet beräknas till våren 2012 och budgeten är på 212 miljoner danska kronor. Dessutom finns ett flertal sjöfartsmuseer med långt skridna utbyggnadsplaner, däribland Vasamuseet, Stavangers sjöfartsmuseum, Fiskeri- och sjöfartsmuseet i Esbjerg och Deutsches Schiffahrtsmuseum i Bremen. (Hanna Hagmark-Cooper) av Hanna Hagmark-Cooper foto: Ålands Sjöfartsmuseum För att begripa nutiden måste man känna till historien. Det blir ännu enklare i framtiden i det nya sjöfartsmuseet. Men under de närmaste åren är det lapp på luckan. Byggnadsarbetet påbörjas under vårvintern 2010, men redan innan årsskiftet ska största delen av museet vara tömt. Under tiden museet har stängt kommer personalen att arbeta hårt med basutställningarna för det nya museet. Fyra olika teman karaktäriserar det nya museet; segelsjöfart, maskinsjöfart, sjösäkerhet och skeppsbyggnad. Dessutom blir det ett kuriosakabinett där den unika sjörövarflaggan spelar huvudrollen, och en utställning om hamnstaden Mariehamn. Segelsjöfarten kommer att inrymmas i den gamla delen, som för övrigt behåller sin nuvarande karaktär, om än med vissa förändringar. Den nya delen inhyser resterande teman. Maskinsjöfarten ska i huvudsak handla om maskinfolkets tillvaro och om färjetrafiken. Sjösäkerhetstemat kommer i stor utsträckning att handla om lots- och fyrväsendet. Skeppsbyggnadsutställningen skall behandla både ny och gammal skeppsbyggnad. Många föremål, stora som små, som tidigare inte har kunnat visas på grund av utrymmesbrist får framträ- dande platser i utställningarna. Hit hör till exempel en gammal ångmaskin av trippelexpansionstyp, linser och mekanismer från Märkets, Sälskärs och Lågskärs fyrar, utrustning från Algots Varv och kaptenssalongen från s/s Dagmar. Utöver nya utställningar kommer museet även att få auditorium, bibliotek, arkiv, verkstäder och ett rum för pedagogisk verksamhet. Den som inte kan hålla sig till dess att sjöfartsmuseet nyöppnar kan besöka Forum Marinum i Åbo. Där öppnar en utställning om den åländska sjöfartshistorien sommaren 2010, och pågår fram till hösten Utställningen, som enbart bygger på föremål ur Ålands sjöfartsmuseums samlingar, är ett samarbete mellan sjöfartsmuseet och Forum Marinum. Den dyrbara sjörövarflaggan är utlånad till Sjöhistoriska museet i Stockholm, där den skall utgöra huvudattraktionen i en utställning om pirater som öppnas redan nu i december. Byggnaden må vara stängd, men Ålands sjöfartsmuseum håller öppet! International Maritime Conference on the Global Shipping Industry in the 21st Century: Dynamics and Transformative Capacity Alandica Culture & Congress Centre, Mariehamn, Åland Islands, April 13-15, 2010 Deadlines: Scientific papers due: December 18, 2009 Author registration and payment: March 1, 2010 Registration and payment (other delegates): March 12, 2010 The conference accommodates social science researchers, regulators, maritime companies and cargo owners with an interest in addressing current shipping industry-wide changes and their innovative responses. It will run in two complementary tracks; one devoted to academic research dialogue and one devoted to practitioner meetings and presentations by leading maritime companies and organizations. The conference is organized so as to assure widespread interaction between the two tracks. Practitioner tracks: 1. Sustainable ferry transportation 2. Ship finance 3. Upholding short sea shipping in the Baltic Region after 2015 (within the current regulatory scenario) 4. Motorways of the Sea/Marco Polo projects 5. Port development in the Baltic Region 6. Optimal vessel/fleet operation 7. Piracy The official conference language is English. For more information, please see the conference website at or send an to the following address gerd.lindqvist@aicis.ax Conference Organizers: Centre for Shipping Economics and Innovation (CENSEI), Copenhagen Business School, Åland International Institute of Comparative Island Studies (AICIS), The Maritime Development Centre of Europe (MDCE), The Danish Shipowners Association 26 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 27

16 på minnets redd M/T Solny. Så blev olja guld för Sally av Lars-Erik Eriksson foto: Skyfoto År 1958 bestod Sallybolagets tankerflotta av två oceangående tankfartyg, M/T Ragny (byggt 1930) och M/T Bonny (byggt 1949). Fartygen hade kommit i Sallybolagets ägo 1953 respektive Nu vara det dags att utöka tankerflottan och Algot Johansson hade tillsammans med Ernst Norrthon jr besiktat M/T Marieholm som ägdes av Svenska Amerika Linjen inom Broström. Fartyget godkändes och förhandlingar om köp inleddes. M/T Marieholm var byggd år 1947 på Eriksbergs Varv i Göteborg och var på dwt. Vid leveransen var hon Sveriges största och snabbaste fartyg och drevs fram med en dieselmotor på hästkrafter, den största som tillverkats i Sverige. Fartyget var Svenska Amerika Linjens första tankfartyg och väldigt påkostat, vilket det talades mycket om inom sjöfartskretsar på den tiden. För att finansiera köpet av Marieholm fordrade Svenska Amerika Linjen en inteckning i fartyget på engelska pund. Den totala köpesumman var på pund (349 miljoner gamla mark). Inteckningen kunde däremot arrangeras först när fartyget var registrerat i Finland, varför Algot kom överens med säljaren om att en inteckning i M/T Bonny på motsvarande summa skulle göras. När fartyget sedan var registrerat i Finland, skulle den bytas ut. Affären genomfördes, och fartyget övertogs i Göteborg. Där låg hon vid Lindholmens Varv och fick sitt nya namn SOLNY målat på bogarna och i aktern med Mariehamn som hemort. I trafik för Rederi AB Sally Den 10 september klockan törnar den nya besättningen på 38 man till. Befälhavare är Ruben Gustavsson med Thure Andersson som maskinchef. Alla certifikat och handlingar är nu klara och fartyget redo för trafik för sin nya redare. Efter en dryg vecka lämnar M/T Solny Göteborg för en last råolja från Novorossijsk i Svarta Havet till Finland. En månad senare anlände hon till Nådendal där ton lossades. M/T Solny var ett mycket snabbt fartyg och kunde komma upp i närmare 17 knop. Fartyget var dessutom Ålands största och Finlands näststörsta. Ålands Sjöfartstidning skriver i nummer 3 av årgång 1958 Stor expansion av Ålandsflottan, tillväxten under ett år 18 %. Framtidstron var stor på Åland och redarna köpte och byggde nya fartyg som aldrig förr. Under sin tid hos Sally råkade hon ut för ett större haveri som inträffade i augusti I samband med att fartyget passerade St. Lawrence Sea Way hade hon ankrat upp i den trånga farleden på grund av dimma. Under ankringen kom hon att driva med akterskeppet på grund. Hon fick betydande bottenskador som fick repareras på varv. M/T Solny säljs till skrot M/T Solny kom att segla i 16 år för Sally. Hon var ett lyckat och inkomstbringande fartyg och hade under sin tid i bolaget den bästa fraktrat som något av rederiets fartyg någonsin haft, nämligen WS 606! År 1974 övertog Sallyrederiet inte mindre än tre stycken stora tankfartyg på över dwt, däribland den helt nya M/T Jonny på dwt samt MT/ Fanny och Finny på dryga dwt vardera. Det var nu dags att avyttra äldre tonnage och M/T Solny med sina 27 år föll för ålderssträcket. Den 29 oktober 1974 ankrade M/T Solny upp på Valettas redd i Malta. Fartyget kom från Tripoli i Libyen där hon lossat sin sista last. Solny skulle nu säljas till upphuggning och göras gasfri. Från Maltas drydock anlände 24 man som skulle utföra arbetet. Den sista oktober anländer M/T Gunny och förtöjer vid Solnys utsida för att hämta stores och diverse utrustning. Algot var noga med att ta vara på utrustning som kunde användas på rederiets övriga fartyg. Dagen efter avgår M/T Gunny och efter en vecka är M/T Solny gasfri och klar för sin sista resa till Split i Jugoslavien dit hon anländer den 12 november. Well i maskin slås för sista gången och fartyget överlåts till upphuggarna. Dagen efter flyttar besättningen in på hotell i avvaktan på sina hemresor. En del av besättningen reste till rederiets motortanker Ronny som låg i Emden i Tyskland och fortsatte sin tjänstgöring där. I Split däremot, vid Brodospas upphuggningsvarv slutar dagarna för den ståtliga tankern M/T Solny. En del av inredningen togs tillvara, bland annat salongens paneler och möblemang. Meningen var att dessa skulle monteras in i det nya Miramar. Av dessa planer blev inget och inredningen skänktes till Ålands sjöfartsmuseum, där de finns lagrade. Vi får hoppas, när det nyrenoverade museet öppnar igen, att allmänheten kan beskåda den vackra salongsinredningen från M/T Solny, ex Marieholm som Svenska Amerika Linjen låtit skapa. Solnys huvudmaskin, en B&W på ihk. Foto: Jorma Tolonen Fartygsdata M/T Solny Längd: 170,38 m Bredd: 21,26 m Djupgående: 9,27 m Maskin: 10 cyl. B & W på ihk (8.200 ehk) 28 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 29

17 De nya ämbetsverken Banförvaltningscentralen TRAFIKVERKET Vägförvaltningen Kommunikationsministeriet Sjöfartsverket Fordonsförvaltningscentralen TRAFIKSÄKERHETSVERKET Luftfartsförvaltningen Järnvägsverket Ytterligare en åtgärd som är ett led i omorganiseringen är, att två nya statsägda aktiebolag kommer att grundas i början av Det ena är det av staten helägda Rederiverket Finstaship och det andra ett bolag för skötseln av farleder. Vi tror att en bolagisering av Sjöfartsverkets interna produktion kan komma att främja verksamheten för farledstjänster i och med att konkurrens uppstår. Däremot har vi svårt att se hur traditionell isbrytningen skall kunna utövas med full affärsrisk på en obefintlig marknad. I och med omorganiseringen av ämbetsverken är det av synnerligen stor vikt att sjöfarten inte hamnar i skuggan av ärenden som berör väg- och banförvaltningen. Genom lagstiftning bör man försäkra sig om att de farledsavgifter, som till sin kostnadsmotsvarighet är 100 procent och som sjöfarten står för, inte kommer att användas som en stödåtgärd för några andra trafikslag. Den finska rederinäringen är en tydlig tvåspråkig bransch och Sjöfartsverket har förtjänstfullt i sin egen verksamhet sett till att kunden blir betjänad på sitt modersmål. Det är alltså en förhoppning att omorganiseringen av ämbetsverken inte försvagar den administrativa tvåspråkigheten utan tvärtom skall förbättra personalens språkkunskaper. Kunskaper i engelska är däremot en grundförutsättning inom den internationella sjöfarten. De nuvarande ämbetsverken Sjöfartsverkets interna produktion Finstaship Finnpilot De nya ämbetsverkens placeringsorter kommer att förbli i Helsingfors men vissa funktioner utlokaliseras. Isbrytningen (Rederiverket Finstaship) och lotsningen (Finnpilot) har redan tidigare brutits loss från Sjöfartsverket. Sjöfartsverket splittras upp i två nya ämbetsverk Rederierna i Finland har vid beredningen av revideringen av de statliga ämbetsverken motsatt sig planerna på att splittra upp Sjöfartsverket i två nya ämbetsverk. Sjöfartsverket är det ämbetsverk som drabbas allra hårdast eftersom det splittras allra mest. text & Bild: Rederierna i Finland Två nya ämbetsverk kommer i enlighet med Regeringens beslut att grundas under kommunikationsministeriet från början av år Trafikverket bildas genom att Banförvaltningscentralen, Vägförvaltningen och vissa funktioner från Sjöfartsverket slås ihop. Trafikverkets verksamhet kommer att finansieras som förut via statsbudgeten. Trafiksäkerhetsverket bildas genom att Järnvägsverket, Luftfartsförvaltningen, Fordonsförvaltningscentralen och Sjöfartsverkets sjösäkerhetsfunktioner slås ihop. Trafiksäkerhetsverket finansieras med inkomster från avgiftsbelagd verksamhet och med budgetmedel. I samband med att de nya ämbetsverken grundas kommer en del av verksamheterna att flyttas till Villmanstrand och Rovaniemi. Adressannonser Hangö Oy Axel Liljefors Ab LTD Skeppshandel Esplanaden 134, Box 92, FIN HANGÖ Fax Tel E-post: office@liljefors.fi HELSINGFORS NAVIDEC OY Sperry Marine Decca, Sperry Plath navigationsutrustning Sailor VHF, GMDSS, Satcom, Iridium Leica AP GPS, DGPS Transas Marine ECS, ECDIS Anritsu Radars Försäljning och service: Helsingfors: Tel Fax navidec@hki.inet.fi Åbo: Tel Fax Nr 1/2010 av Ålands Sjöfart & Handel, kommer 18 februari 2010 Marine Coatings Protective Coatings Worlds biggest paint manufacturer Oy International Paint Ab Malmarintie 20 (PL 104) Vantaa, Finland Tel (0) Fax +358 (0) Holkkitie 14 C 10, H:fors Förfrågningar: Tel. (09) Fax (09) mail@inbux.fi ABB turboladdare Försäljning Tel Fax Service Tel ABB Oy Turbocharging Box Helsingfors 30 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 31

18 HELSINGFORS vasa åland Skeppshandel Helsingfors Phone Fax helsinki@megroup.fi LLOYD S REGISTER EMEA tel , fax LLOYD S REGISTER QUALITY ASSURANCE tel , fax Oy Backman - Trummer Ab Tel Telex Fax Industrigatan 1, VASA info@batru.fi SKEPPSMÄKLARE, SPEDITÖRER LINJEAGENTER Vikingagränd 6 Tel Telefax 018/22200 Transporter, spedition, förtullning Skeppsförnödenheter Tavastvägen 155 B, FIN Helsingfors Tel. (09) , Fax (09) sales@tecmarin.fi, Oy Hempel (Finland) Ab Tfn Fax sales-fi@hempel.com Alexandersg. 48 A, Helsingfors helsinki@lr.org karleby OY M. RAUANHEIMO AB PB 254, Karleby tel , fax Stuveri, spedition skeppsmäkleri åbo LLOYD S REGISTER EMEA Tavastgatan 30 D, Åbo tel , fax turku@lr.org Södragatan 13, AX Mariehamn, Finland Tel Fax info@godbyshipping.fi Tel Fax E-post: info@lillgaard.aland.fi sverige FULLSTÄNDIG SERVICE FÖR SJÖFARARE OCH VARV NAVIGATIONSUTRUSTNING MASKINRUMSUTRUSTNING RADIOSTATIONER Försäljning, installering, planering och service: VANDA: Mesikukantie 16, VANDA Tel , Fax E-post: sales@atmarine.fi Service efter arbetstid ÅBO: Järnvägsgatan 4, ÅBO Tel , Fax E-post: service.turku@atmarine.fi Service efter arbetstid Autrosafe Oy Import, försäljning och service AUTRONICA FIRE AND SECURITY AS (Norge) fartygs brand- och gasalarmsystem fartygs brandsläckningssystem AIRCHIME (Kanada), pneumatiska tyfoner COLORLIGHT AB (Sverige) fartygs speciella strålkastare KONGSBERG MARITIME AS (Norge) temperatur- och tryckgivare (Autronica) trådlös temperaturmätningssystem för rörliga maskindelar maskinrumsalarmsystem VDR (Voyage Data Recorder Systems) nivåmätningssystem för tankfartyg fullständiga lösningar för navigationsbrygga MARTECHNIC GmbH (Tyskland) testutrustning för bränd- och smörjmedel PFANNENBERG (Tyskland), E2S (England) elektroniska ljud- och ljusalarmer WIKROLUX OY (Finland), armaturer och centraler till nödbelysningsanläggningar också med ledteknik Uranusgränden 4 B, FIN VANDA Tel Fax e-post: autrosafe@autrosafe.fi Hermanstad strandväg 10 FI Helsingfors Tel (0) Fax +358 (0) helsinki@fi.bureauveritas.com Lahelantie 399, FI Tuusula tel. (09) , fax. (09) magnus.forsen@gefco.fi, BjØRGE ASA integrerade automationssystem gas- och brandalarmsystem HERNIS Scan Systems AS videokameraövervakningssystem KROHNE Skarpenord AS last- o. barlastövervakningssystem MOSER-BAER AG tidsystem SCANA ASA Marine Area fjärrövervaknings- och styrsystem hydrauliska ventilstyrningssystem växellådor och propellersystem ZEATEC AB interna kommunikationssystem kristinestad Ab Kristinestads Stevedoring Oy Hamnen, Kristinestad Skeppsklarering, Stuveri, Spedition , fax infokrs@kristinestadsstevedoring.fi Lieto Försäljning och service VIKING räddningsflottar och evakueringssystem (MES, VEC) VIKING livvästar och räddningsdräkter, SOLAS VIKING branddräkter och utrustningar VIKING DIVING dykningsdräkter Försäljning och service på livbåtar och däverter TRELLCHEM kemikaliedräkter Påfyllning av CO²-flaskor Pääskykalliontie 13, Lieto Tel. (0) Fax (0) Viking-fi@viking-life.com raumo Skeppshandel RAUMO Phone Fax rauma@megroup.fi John Nurminen Navis Oy Speditionsgatan 5 FI Åbo Tel , fax e-post: turku.agency@johnnurminen.com Fartygsmålning från Tel marmex@aland.net Skeppsbron 16 SE Stockholm, Sweden Phone , Fax simsonship@simsonship.com Ivar Lundh & Co. AB Skeppsmäklare Tankbefraktning Finansiering Klarering även i Södertälje Box 27177, SE Stockholm Tel Fax E-post: ilco@ilco.se 32 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

19 På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd Alandia Marine är ett sjöförsäkringsbolag med tradition. Vi startade redan 1938 på Åland. Idag opererar vi över hela östersjöregionen fartyg med ett försäkringsvärde på närmare fem miljarder euro är helt eller delvis försäkrade genom oss. Sedan starten för sjuttio år sedan har vi följt försäkringstagare i medvind och motvind. Med tiden har vi lärt oss hur våra kunder klarar stormar på bästa sätt och är väl rustade när vinden mojnar och solen tittar fram. Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi tillsammans kan bygga en stabil framtid grundad på kunskap, engagemang och pålitlighet. Sjöfartens försäkringsbolag sedan 1938 en del av Ålandsvägen 31, MARIEHAMN Tel , marine@alandia.com