Dikesrenar och skyddsremsor Gratis gårdsrådgivning sidan 14

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dikesrenar och skyddsremsor Gratis gårdsrådgivning sidan 14"

Transkript

1 M-Itella Abp Lantbrukssällskapet informerar 2/2009 Oktober 2009 Dikesrenar och skyddsremsor Gratis gårdsrådgivning sidan 14 sidan 4 Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt sidan 6 7 Naseva och kedjeinformation Produktionsuppföljningen för mjölkgårdar förnyas Rådgivningen för mjölkgårdar förnyas och en ny verksamhetsmodell tas i bruk under hösten. Testamenten och giftorätt sidan 8 sidan 5 Hur hänger det ihop? Naseva, djurhälsovård och kedjeinformation. Pirjo Kortesniemi, Paula Halkosaari och Olli Ruoho från ETT reder ut begreppen i Jakobstad och i Vasa. Spannmålsmarknaden just nu Prissättning av ensilage Hästar i lösdrift Active Stable sidan 12 sidan 15 Kursen, som startar i Vasa, tar upp läget på den internationella spannmålsmarknaden. Börskontrakt och terminshandel vad är det? Vad innebär kontrakt med våra olika inhemska spannmålsuppköpare inför en ny säsong? Möter våra nya sorter marknadens krav?

2 2 BONDEFÖRETAGAREN Henrik Ingo Direktör för Lantbrukssällskapet mobil Ledare De österbottniska landskapen är alltjämnt starka lantbruksregioner. Det bevisades genom det stora intresse från såväl utställare som besökare på Farmari Finlands lantbruksutställning, i Karleby i somras. Trots att inte heller detta arrangemang var felfritt, var det nog den bästa Farmari som ordnats på många år. Tack till alla som på något sätt bidrog till en lyckad utställning. En lönsam marknadsföring av årets spannmålsskörd är svår. Bäst verkar de lyckas som kände till sina produktionskostnader och vågade sälja en del på förhand till ett pris som åtminstone överskred produktionskostnaden. En spridning av grödorna med inslag av oljeväxter och någon form av vall visade sig även vara rätt. Marknaden har nu visat, både i uppgång och i nedgång, att vi lever i en helt annan värld än tidigare. Via Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt ordnas i höst kurser i olika sätt att marknadsföra spannmål och sätt att säkra priser. Kurserna rekommenderas! Förändringen av marknaden är så genomgripande att få på riktigt kan säga att de har hängt med in i det nya. Inte har hösten varit uppmuntrande inom mjölksektorn heller. I Finland har mjölkpriset med stöd ändå hållits på en nivå där de effektivaste ännu kan producera lönsamt. I flertalet andra länder har så inte varit fallet och produktionen har globalt börjat anpassa sig. Den genetiska potentialen bland våra kor är redan i regel klart högre än deras faktiska produktion. Utfodringen är då den viktigaste frågan att ta tag i för att uppnå lönsamhet. Bland de nya verktyg för mjölkgårdsrådgivning som ProAgria tar fram är Foder-respons det som borde bli en hit i höst. Med det här programmet, som våra rådgivare redan tagit i bruk, kan man utgående från olika foders prisförhållande samt kvalitet söka fram den för var besättning mest lönsamma fodermixen. Utfodringen är en del av mjölkproduktionens kostnader som genast kan påverkas. Behovet av goda rådgivningstjänster minskar inte. Tvärtom kommer nya behov hela tiden fram t.ex. inom energisektorn och producenternas välmående för att nämna några. För en mindre organisation såsom Lantbrukssällskapet är det en utmaning att möta alla behov. Såväl prioriteringar som samarbetslösningar behövs säkert för att trygga utbudet. I de valen behövs medlemmarnas och kundernas åsikter. Var gärna aktiva och för fram era synpunkter på prioriterade tjänster och samarbetsparter. Klövhälsa och stallmiljö Hälta har ökat i lösdriftsstallar. Halta kor mjölkar sämre och får sämre fertilitet. Kor med friska klövar är bra för ekonomin och för djurens välbefinnande. Enligt en dansk undersökning kostar en halt ko cirka 1800 kronor varje gång det är problem med klövarna och/eller benen. Klövsulesår som inte behandlas i tid kostar tre gånger mera (5400 SKR, ca 500 ). Det här framhöll forskare, veterinär, klövhälsoexpert Christer Bergsten från SLU, då han föreläste på Nordisk byggkonferens i Skara. Bete sommartid ger bra klövrehabilitering för kor i båsladugården men är lika viktigt i lösdrift. Stallsystem 2009 (uppskattningar) Medelkoantal Bundet Lösdrift Danmark % 60 % Sverige % 40 % Norge % 10 % Finland % 10 % Av klövsjukdomar som ger hälta är klövsulesår vanligast. I en engelsk studie hade 28 % klövsulesår och böld i vita linjen (22 %), finns bara i lösdrift. Digital dermatit (8 %) är smittsam och sprids i lösdrift, klövspalt (8 %) som är en smittsam sjukdom är en vanlig barnsjukdom i lösdrift. Större risk för klövsulesår hos kor med högre mjölkproduktion. Orsaken till smittsamma klövsjukdomar är mycket komplexa. Stallmiljön verkar spela en stor roll för klövsjukdomarnas förekomst. En god hygien i stallet = låg ammoniakemission, bra juverhälsa, bra mjölkkvalitet och klövhälsan är god. Dålig ventilation, korna går och står på hårt och aggressivt golv, ohygienska förhållanden, mycket gödsel i gångar och obekväma liggytor är komponenter som ökar klövohälsa. Ett bevis på att liggbåsen fungerar bra, är då alla båsen är upptagna och ingen av korna står. En madrass med gummiduk och botten av skumgummimatta är ett alternativ för liggbås. Nackbommen bör mätas in noggrant så att kor kan stå i båset innan de lägger sig. Foto: Christer Bergsten Storbritannien, 55 % hälta Clarkson m.fl Klövsulesår 28 % Foto: Christer Bergsten Nackbommen sitter för långt bak Varför lägger sig inte korna i båsen? Resultat: 80 % väljer gummi framför betong Foto: Christer Bergsten Vi borde planera gödselgångar med bra urindränering. Separera urinen från gödseln i själva gödselgången minskar ammoniakbildning. Fukt och gödsel är bra substrat för bakterier och smittospridning. Spaltgolv dränerar bra, men alla betonggolv blir hala med tiden. Spaltmellanrum har minskats från 40 mm ner till 35 mm i Sverige. En spaltgummimatta ger ökad kokomfort. Vi borde hitta en bra balans mellan mjuka golv och nötande golv. Gjutasfalt är en tät och hygienisk yta men rekommenderas inte mera. Det har visat sig att gjutasfalten nöter klövarna för mycket. Betonggolv i kombination med gummimatta är populärt idag. Gummimatta i första hand vid foderbord. Betongen i gödselgångarna skall ha hög hållfasthet, gärna bättre än K35. Det betyder att man måste köpa betongen från en betongstation som kan leverera den kvaliteten. Olika rutnät och spår som görs i färsk betong tenderar med tiden att bli ännu halare än slät betong och rekommenderas inte. Sågade eller frästa spår i ny eller gammal betong kan då vara bättre. Studier visar att om korna själva får välja, så väljer de gummi framför betong. En gödselgång med bra urindränering, gödselskrapor som kontinuerligt håller Personalförändringar Agrolog YH Andreas Helenelund har anställts som ekonomirådgivare. Han är stationerad i Vasa. Helenelund handhar lönsamhetsbokföringen samt kommer att uppgöra affärsplaner. Andreas var tidigare lärare i bland annat lantbruksekonomi på Yrkesakademin i Gamla Vasa. Välkommen! Som vikarierande ekonom har anställts redovisningsmerkonom Carina Ahlnäs. Hon sköter bland annat faktureringsärenden samt våra ekonomiska redovisningar. Välkommen! Ann-Louise Söderlund är fortfarande sjukskriven. Bra för klövar: Varierande hårt och mjukt underlag för att ge balans mellan tillväxt och slitage Låg fuktighet ger torrare och mer motståndskraftiga klövar Med gummimatta får man enkelt ett mjukt golv God hygien minskar bakterietillväxt Port till verkstol för klövvårdare, gård och veterinär Köp ej in djur utifrån om inte dessa är friskförklarade i klövarna Köp in kvigor som lättare anpassar sig och är friskare lämfört med kor Beakta klövhälsa i avelsarbetet, välj tjurar som har dokumentarat bra klövhälsa (Viking genetics) Behandla smittade kor för att sänka smitttrycket Rena fotbad, inte gödselbad Registrera klövsjukdomar för att hålla kontroll över klövhälsoläget ytan ren, och gödselgångarna har varierats både med nötande ytor och med mjuka ytor, är idag ett bra val. I första hand har gödselgången gummimatta vid foderbord. Gödselskrapor ovanpå betongspalt blir vanligare. Finns både gödselskrapande robotar (Delaval, Lely, Westfalia) som strövagn med skrapa (Bobman). Gjutningsarbetet i hela gödselgången skall utföras noggrant så att fallet är mot urindräneringen (1 2%), ytan är jämn så gödselskrapan går tätt mot underlaget och blir ren efter skrapan. Fotbad är ett komplement och inget självändamål. Klövarna ska exponeras tilläckligt länge för badlösningen. Fotbadet måste hållas rent och inte utgöra ett gödselbad. Tvära 90 graders krökar till exempel ut från mjölkstationen är en riskfaktor för klövböld i vita linjen (klövens ytterkant) och klövens hålvägg. Hans Östman Byggnadsingenjör mobil Foto: Hans Östman Inga Roos har övergått i annan tjänst. Vi tackar för utfört arbete! Andreas Helenelund. Carina Ahlnäs. BONDEFÖRETAGAREN Nr 2/2009 Årgång 9 Oktober 2009 Informationstidning för lantbruksföretagare Utgivare: Österbottens Svenska Lantbrukssällskap, Handelsesplanaden 16 D, VASA Tfn Fax (06) Upplaga: Chefredaktör: Henrik Ingo Ombrytning: Kustmedia Ab Oy /HH Tryckeri: I-print Vasa, 2009 Annonsbokning via Lantbrukssällskapet/ Christian Nylund, Tfn För närmare uppgifter om annonsering i Bondeföretagaren fråga efter vårt mediekort. Pärmbild: Överinspektör Ulf-Erik Häggvik, T&E-centralen, och landsbygdssekreterare Christer Öist vid en välskött skyddsremsa invid Kyro älv i Skatila, Korsholm. Foto J-E Back.

3 BONDEFÖRETAGAREN 3 Foto:Tiina Palonen Bra stöd för rörläggning av utfallsdiken Foto:Rainer Rosendahl Från Optima/Lannäslund deltog flera unga plöjare. DM i plöjning 2009 Ca 500 personer besökte DM i plöjning, traktorprecision och moped 30.9 i Kronoby. Plöjningsmästare denna gång blev Kurt Cederström, som knappt besegrade den nyblivna FM-bronsmedaljören Lars-Erik Staffans. Bland juniorerna vann Frank Lindholm från Pensala. Även hann besegrade knappt en FM-medaljör, Isak Ek från Pensla, som tog silver i såväl DM som FM. 4H arrangerade DM i traktorprecision. Segrare bland flickorna blev Sofie Nylund, bland pojkar över 16 år Dan Bodbacka och bland pojkar 15 och yngre Marcus Enroth. Mopedmästare blev Markus Lassfolk och Michelle Häggblom. Tävlingarna arrangerades på Erik Lybäcks åkrar och för det lokala arrangemangen svarade Kronoby lokalavdelning av ÖSP och Botnia 4H. Det var första gången en ÖSP-avdelning formellt stod som lokal arrangör. Tack till alla arrangörer, tävlande, utställare och besökare! Henrik Ingo Direktör för Lantbrukssällskapet mobil Foto:Tiina Palonen I samband med tävlingarna ordnades även utställning av maskiner bl.a. av frontplog. Klipp ut och spara DATA-AKUTEN Har du problem med din dator, epost, eller Internet. Ring oss så hjälper vi dig! Reparation och service av datorer Installation och användarhjälp Bortagning av virus och skräpprogram Kopiering av data, säkerhetskopiering Försäljning av datorer och reservdelar Ring Hushållsavdraget gäller nu också för ADB-tjänster Rörläggning av utfallsdiken är ett bra sätt att förstora odlingsfigurerna och effektivera odlingen. Åtgärden sparar tid, gödsel, bekämpningsmedel och bränsle, när dubbelkörningar och vändningar minskar. Dessutom minskar underhållsarbetet för diket, antalet baskiften minskar och skiftets värde ökar. Många markägare har tagit tillfället iakt och rörlagt utfallsdiken. I startskedet har en del varit fundersamma över projektets omfång och var man ska ta fyllnadsmassor. Efter utförd åtgärd och facit på hand har alla dock varit mycket nöjda. De flesta utfallsdiken i Österbotten har en så kallad pannkakskant på bägge sidor av utfallsdiket och efter en nerschaktning i diket fordras det inte så mycket tilläggsmassor för att fylla det. Rörets funktion diskuteras alltid och när dikningar utförs uppströms måste man vara vaksam med att det inte följer eroderad jord med vattnet och fyller slambassänger, slamfickor och röret. Därför bör man kontrollera dessa vår och höst så att man har en fungerande rörläggning. Stödansökan Idag har man möjlighet att söka om grundtorrläggningsbidrag på upp till 50 % för rörläggningsprojekt där minst två markägare med intill varandra liggande marker är sökande. Det är alltid den juridiska markägaren som är sökande och ansökan skall grunda sig på en plan uppgjord av en sakkunnig. I planen värderas alla arbetsmoment och allt material, fram till att man kan odla den gamla dikesfåran. Detta är den grund som bidraget beviljas på. Ansökningstiden är fortlöpande. Projektet påbörjas med att man begär ett rörläggningsutlåtande från Västra Finlands Miljöcentral ur vilket avrinningsområdets storlek och rörets dimension framgår Därefter följer terrängundersökning och planering, där rörets höjdnivå och profil samt material och kostnadsvärderingar framgår Sökandena skall göra överenskommelse med ovanförvarande markägare eller dikeslagets sysslomän, samt förbinda sig att sköta och underhålla det rörlagda avsnittet Den gemensamma ansökan sänds till T&E Centralen i Karleby där en finansieringsplan uppgörs, förutsatt att planen godkänts av Miljöcentralen Sökandena erhåller finansieringsplanen som skall godkännas med underskrifter och returneras Arbetet påbörjas (arbetet ska vara utfört inom tre år) med materialanskaffningar, utpålning och entreprenad. När arbetet är utfört och det går att köra över diket görs slutgranskning och ansökan om att få lyfta beviljade medel. Till ansökan ska bifogas verifikat över utgifterna. Rainer Rosendahl Dräneringstekniker mobil Agrolink Ab, Solfvägen 219, SOLF Tel: , Fax: INTERNET: Epost:

4 4 BONDEFÖRETAGAREN R ecirkulering i växthus minskar övergödningen Foto: Theresa Gull, Sigg-Plant Ab. vatten för att lättare kunna stabilisera ph-nivån. Varje vecka tar man näringsanalyser från returvattnet och justerar gödselreceptet efter aktuell analys. UV-filtreringen har använts sedan år 2006 och man tycker det har fungerat bra. BioBox för växthusodlare I Sverige har recirkulering inom grönsaksodling ökat i omfattning de senaste två åren och flera olika reningssystem har introducerats. För en grönsaksodlare beräknas recirkulering ge en inbesparing på % av vatten och gödselkostnader, för prydnadsväxtodlare något mindre. Systemet ger odlaren på sikt en ekonomisk vinst då mindre mängder växtnäring behöver tillsättas och då odlaren ständigt kan reglera växtnäringstillförseln. Inom odling av kruksallat och kryddväxter förekommer sedan flera år tillbaka rening och recirkulering. Huvudparten av grönsaksodlarna har dock ännu inte valt att recirkulera, eftersom man är osäker kring spridning av olika patogener. De patogener man är oroliga för är främst Pythium, Phytophthora, Fusarium samt pepinomosaikvirus i tomat och grönmosaikvirus i gurka. Detta är också en ekonomisk fråga man bör beakta vid val av ett sådant system. I mitten på september detta år, ordnade Handelsträdgårdsförbundet en resa till södra Sverige för finländska trädgårdskonsulenter, odlare och försäljare. Recirkulering och olika tekniker av reningssystem av returvatten studerades vid ett flertal växthusföretag i Trelleborg med omnejd. Långsamfilter, Aqua-Hort, UV-filter och BioBox är bara några filtreringssystem man använder. De två sistnämnda kommer dock att behandlas mera ingående. UV-behandling Alfred Pedersen & Son Ab är en av Nordens största grönsaksproducenter. Företaget recirkulerar processvattnet och man använder en reningsteknik med hjälp av UVfilter. UV-tekniken bygger på att organismerna i vattnet utsätts för en strålning där arvsmassan skadas så att vidare förökning hindras. UV- Foto: Theresa Gull, Sigg-Plant Ab. filtrering dämpar fortsatt spridning av bakterier, svampar, virus och nematoder. Anläggningen i Trelleborg består av Privas Vialux UV-filter med högtryckslampa vars effekt är 8,5 kw. Innan returvattnet når UV-filtret sker en filtrering genom sandfilter. Detta för att ljusgenomsläppligheten ska vara tillräckligt hög innan vattnet virvlar förbi UV-lampan. I början hade företaget problem med dålig ljustransmission på grund av höga järnhalter i returvattnet, men efter hand som returvattnet användes sjönk halten och problemet löstes. Taklaxbon Roy Rosendahl vid Alfred Pedersen & Son Ab visar oss hur UV-tekniken fungerar. Retur- och ytvatten samlas upp i stora bassänger och eftersom man använder så pass mycket regnvatten, tillsätter man också 10 % grund- Foto: Theresa Gull, Sigg-Plant Ab. Brännan Tomat i Viken, mellan Helsingborg och Höganäs, har installerat en teknik som helt eliminerat utsläpp av gödsling. Överskottet av gödsling och vatten tas tillvara och renas biologiskt med MCP Zeolit i en så kallad BioBox, för att sedan återanvändas vid nästa bevattningstillfälle. Det har funnits misstankar om att sjukdomar skulle spridas i det recirkulerande systemet men istället har tomatplantorna utvecklats och skörden har ökat markant, med mer än 10 %. BioBox är en typ av filter som närmast kan jämföras med långsamfilter. BioBox består av hårdplastcontainrar fyllda med filtermaterial (i detta fall zeolit, som är en vulkansten) vilka placeras ovanpå varandra i kolonner. Dräneringsvattnet passerar under konstanta flöden genom den övre boxen och därefter genom den undre. Efter filtreringen finns det gott om näringsämnen kvar, därför går det åt mindre mängd gödsel när vattnet går tillbaka ut i växthuset. BioBox levereras av miljöteknikföretaget RaaTec i Helsingborg som har utvecklat tekniken baserad på mer än tio års forskning. Recirkulering är troligtvis framtidens tänkesätt även i vårt land. Det är säkert till fördel att redan nu undersöka vilket system som passar bäst i sin egen odling. För vad gäller Brännan Tomat och Alfred Pedersen & Son Ab var båda företagen mycket nöjda med sina filtreringssystem. Det är förstås en stor investering i början, men man låter förstå att det lönas i längden. Mindre utgifter och renare miljö! Jenny Forsström Plastcontainrarna var fyllda med zeolit, som är en naturligt förekommande vulkansten. Thomas Merlöv från Raatec berättar om Biobox. Trädgårdsrådgivare mobil D ikesrenar och skyddsremsor Brister gällande skyddsremsor och dikesrenar var ifjol den näst vanligaste sanktionen vid arealövervakningarna och ser nu i år 2009 ut att bli den vanligaste, säger övervakningschef Ulf-Erik Häggvik vid Österbottens TE-central. Allvarliga brister i remsorna har observerats på drygt 15 % av de övervakade gårdarna Det vanligaste är att de är för smala och sedan att växligheten är allt annat än vall, fortsätter han. Om brister i remsorna upptäcks vid gårdsbesöket bör alla remsor på gården kontrolleras och efter det görs en bedömning av helhetsförsummelsen. Påföljden i miljöstödet varierar mellan 1 10 % av stödet. Vid mycket lindriga brister kan det ges en anmärkning. Bedömningen är ungefär likadan för en remsa som är Ulf-Erik Häggvik. Foto: Jan-Erik Back täckt av ogräs som för en remsa som är för smal eller obefintlig. På åkerskiften som ligger längs utfallsdiken skall lämnas minst en meter breda renar som är täckta av flerårig vall. Dikesrenen får vara bredare om det är nödvändigt med tanke på vattenskyddet eller de skötselåtgärder som används, dock inte bredare än tre meter i genomsnitt. Ett utfallsdike definieras som en grävd öppen fåra vars syfte är att samla upp och avleda vatten från torrläggningsområdets nackdiken, tegdiken och täckdiken samt från det ovanliggande tillrinningsområdet. Gällande skyddsremsor står det i Förbindelsevillkoren för miljöstöd för jordbruket 2007 : Jordbrukaren bör vid kanten av åkrar som ligger invid vattenfåror som är större än utfallsdiken samt kring tjärnar, sjöar och hushållsvattenbrunnar och på åkrar som ligger vid havet anlägga skyddsremsor som i medeltal är minst tre meter breda och täckta med flerårig vall-, gräs- och ängsväxtlighet. Skötsel av dikesrenar och skyddsremsor Dikesrenen behöver inte slås, men det rekommenderas att dikesrenen och skyddsremsan slås en gång under vegetationsperioden. I praktiken brukar dikesrenarna slås efter att spannmålen är tröskad. Om de hotar växa igen med sly måste de alltid slås. Slåtterresterna bör helst föras bort från dikesrenen och skyddsremsan och de får utnyttjas ekonomiskt. Flyghavre som eventuellt spridit sig till dikesrenen skall bekämpas antingen med växtskyddsmedel eller mekaniskt. Att punktbekämpa ogräs med ogräsmedel eller mekaniskt är tillåtet bara vid svåra ogräsangrepp. Då bör användningen av bekämpningsmedel och sådden av en ny vallväxtlighet ske under samma vegetationsperiod. I annat fall får en dikesren eller skyddsremsa inte behandlas med växtskyddsmedel. Gödselmedel får inte heller spridas på dem. Om växtskyddsmedel används på skyddsremsan skall en skriftlig anmälan göras i förväg till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Dikesrenar och skyddsremsor kan och bör förnyas när ogräsen börjar ta överhand. Förnyandet skall ske under våren eller försommaren och dikesrenarna och remsorna kan med fördel anläggas i skyddssäd. Eftersom skyddssäden konkurrerar med ogräsen får man då en god etablering av insådden, vilket är viktigt. Det går även att t.ex. för hand sprida vallfröblandningen efter spannmålssådden ifall man inte har en småfrölåda på såmaskinen. Allmänt används timotej vid anläggning, men även blandningar med klöver kan rekommenderas. Klövern har en mycket bra konkurrerande effekt mot ogräs. Det lönar sej att vara noggrann vid anläggningen. På så vis finns förutsättningar för att kvickrot, tistlar och annat ogräs hålls borta från åkrarna. Uppgifter om förnyandet kan t.ex. meddelas i tilläggsuppgifterna på blankett 102B. Jan-Erik Back sektoransvarig växtodling mobil

5 BONDEFÖRETAGAREN 5 M arkkarteringen utgör grunden för gödselplanerna Jordprov för markkarteringen kan tas under alla årstider då jorden inte är frusen, säger Monica Sirén vid Hortilab i Närpes. Lättast är det att utföra provtagningen på hösten genast efter tröskningen. Man kan då behändigt förflytta sig också på stora skiften och sparar en hel del tid. Vädret brukar också vara gynnsammare tidigare på hösten. Här följer de saker Monica vill poängtera gällande markkarteringen: Ta proven nu! På alla skiften som odlas, och senast karterades år 2004 skall markkarteringen förnyas detta år. Enligt det senaste direktivet räknar man femårsperioden utgående från senaste provtagningsdatum. Man skall ta minst ett prov på alla över 0,5 ha stora basskiften. För basskiften som är högst 0,5 ha tas ett prov för varje påbörjad två hektar. På basskiften som är över 5 ha tas ett prov för varje påbörjad fem hektar. Varje prov sammanställs av 8 10 delprov tagna genom hela matjordsskiktet. Delproven kan tas direkt i provasken. Delproven kan också tas i ett rent kärl där de blandas väl innan man fyller provasken. Det behövs cirka ½ liter jord för analysen. Ifall man tar så kallad linjeprovtagning där proven tas vart tredje år tas ett prov per varje påbörjad tio hektar. Spårämnena viktiga En stor skörd av god kvalitet får man när alla tillväxtfaktorer finns tillgängliga i optimal mängd. En del tillväxtfaktorer (t.ex nederbörd och värme) kan vi inte påverka. Andra, t.ex. gödsling och bekämpning är lättare att optimera. All gödsling baseras på resultaten från markkarteringen. Det är därför viktigt att komma ihåg också spårämnena när man beställer analyserna för jordproven. Genom att beställa Hortilabs färdiga analyspaket säkerställer Du också spårämnesanalysen. I september och oktober bjuder Hortilab på vart femte beställt spårämnespaket (Cu, Mn Zn). Vid odling av oljeväxter liksom trädgårdsväxter är det även viktigt att komma ihåg boranalysen (B). Provuppsamling och transport Hortilab organiserar transport av jordprov till laboratoriet från de fles- ta lantbruksaffärerna i Österbotten. Proven avhämtas enligt tidtabell varannan vecka ända till årsskiftet. Man Foto: Jan-Erik Back kan också själv sända sina jordprov per post och då använda Hortilabs avtalspaketkort. Lantbruksaffärerna liksom lantbrukskanslierna och Pro- Agria Lantbrukssällskapet tillhandahåller provaskar och beställningsblanketter. På flera ställen kan man även låna jordborrar som underlättar provtagningen. Resultatservice via internet Analysresultaten levereras till kunden på analysprotokoll, men kan även sändas per fax eller e-post. Via Hortilabs nätsida kan kunderna hämta sina markkarteringsresultat i realtid. Resultaten finns i utskrivbara filer (pdf) men även som textfiler (txt) som kan användas när odlingsplaner uppgörs. Via nätsidan kan jordbrukarna också ge fullmakt åt till exempel rådgivare eller samarbetspartners att hämta resultaten i Resultatservicen. Jan-Erik Back sektoransvarig växtodling mobil T ills döden skiljer oss åt? Att älska varandra i nöd och lust tills döden skiljer oss åt. Så ungefär lyder det högtidliga äktenskapslöftet man ger då man gifter sig. I verkligheten är det i dag mindre än 60 procent av äktenskapen som blir upplösta först i och med den ena makens död. Resten slutar i skilsmässa. Då skall makarnas egendom delas vilket ofta medför en ekonomisk belastning för någondera parten. Det är alltså skäl att gardera sig för de följder en skilsmässa medför. Men det är också skäl för makarna att tänka på hurudan situationen blir om den ena faller bort hur ska man trygga att till exempel jordbruket kan skötas smidigt och ändamålsenligt om den ena avlider? Lever makarna i ett sambo-förhållande bör man också vara medveten om att lagen inte på något sätt skyddar den efterlevande gentemot krav från arvingarna såsom fallet är när det är fråga om äkta makar. Giftorätt för äkta makar När makarna gifter sig får de giftorätt i varandras egendom. Det här innebär att då äktenskapet upplöses, antingen genom skilsmässa eller dödsfall, ska båda makarnas nettoegendom slås i hop och delas på två i en avvittring. Den av makarna som har egendom till ett större värde måste då betala utjämning åt den andra för att slutresultatet ska bli att vardera maken får egendom till ett lika stort värde. Vid dödsfall har den efterlevande maken ett så kallat utjämningsprivilegium vilket innebär att han/hon inte behöver betala utjämning till den först avlidnes arvingar. Giftorätten innebär däremot inte att makarna får äganderätt till varandras egendom. Makar som lever i sambo-förhållanden har inte någon rätt till den andras egendom, varken vid separation eller dödsfall. Då egendomen i en avvittring värderas enligt det gängse värdet blir den ekonomiska belastningen vid skilsmässa för den av makarna som ska lösa ut den andra från till exempel en lantbruksegendom ofta mycket betungande. Giftorätten gäller all slags egendom, både sådan egendom som makarna äger när äktenskapet ingås och egendom som man införskaffar under äktenskapets gång. Lagen ger vissa möjligheter till jämkning men dessa kan komma i fråga endast i undantagsfall. Giftorätten kan uteslutas genom ett äktenskapsförord som makarna upprättar sinsemellan eller genom ett villkor i Giftorätt Lisas nettoegendom Aktielägenhet Bil Skuld till banken Behållning ett gåvobrev eller ett testamente där egendomens överlåtare bestämmer att mottagarens make inte ska ha giftorätt i egendomen. Äktenskapsförord Genom att göra ett äktenskapsförord kan makarna reglera giftorättens omfattning. Ett äktenskapsförord kan man göra redan innan man gifter sig men också när som helst under äktenskapets gång. För att vara giltigt måste förordet upprättas skriftligt och bevittnas av två personer. Dessutom ska det registreras hos magistraten. I förordet kan man utesluta giftorätten helt eller delvis, till exempel endast gällande någon viss egendom. Man kan också ingå ett sådant förord att giftorätten är utesluten om äktenskapet slutar i skilsmässa men att giftorätten finns kvar om äktenskapet upplöses genom ena makens död. I undantagsfall kan ett äktenskapsförord jämkas av domstolen. Lasses nettoegendom Lantbruksegendom Bil Skuld till banken Behållning Avvittring då äktenskapet upplöses: = / 2 = Lasse ska betala utjämning åt Lisa = I en avvittring värderas egendomen enligt gängse värde. Avvittring och arvskifte Arv efter A A B B Arvsandel C Arvsandel Behövs testamente? Giftorättsandel D Arvsandel A har avlidit och efterlämnat maken B samt gemensamma barnen C, D och F. Makarna hade normal giftorätt i varandras egendom. A:s nettoegendom uppgår till och B:s till , makarnas bo sammanlagt Många dödsbon hålls oskiftade ända tills båda makarna har avlidit. Med ett testamente kan man påverka hur egendomen ärvs av de efterlevande. Om inget testamente finns och arvlåtaren hade barn är det barnen som delar jämnt på arvet. Om den avlidne efterlämnade efterlevande maka, skall först dennas giftorättsandel avskiljas innan arvslotterna räknas ut. Den efterlevande maken har också rätt att bo i makarnas gemensamma bostad underhela sin livstid, om den efterlevande inte själv har en annan lämplig bostad. Med ett testamente kan man bestämma att någon viss person skall få egendom antingen med äganderätt eller besittningsrätt, men bröstarvingar, såsom barn, har alltid rätt att kräva laglott från boet. Laglottens storlek är hälften av arvslotten. Arvsskatten påverkas också av om man får egendomen med ägande- eller besittningsrätt. Ett besittningsrättstestamente är förmånligare med tanke på arvsskatten men det kan finnas andra skäl som talar för ett äganderättstestamente. Om det till exempel är viktigt att testamentstagaren ska kunna sälja egendomen är ett äganderättstestamente att föredra. Ibland uppkommer dödsbon med minderåriga delägare. Då övervakar magistraten att den minderårigas egendom förvaltas på rätt sätt. Om man bedriver jordbruk och har minderåriga barn kan man överväga att upprätta ett besittningsrättstestamente till förmån för den efterlevande maken. Besittningsrätten ger rätt till egendomens avkastning och kan göra det lättare att sköta den löpande verksamheten på gården. Besittningsrätten kan ges på livstid eller på viss tid, till exempel tills det yngsta barnet har blivit myndigt. Anlita jurist Trots att man numera kan hitta mallar över olika slags dokument på internet lönar det sig ändå att anlita en sakkunnig när man står i beråd att göra olika slags juridiska handlingar. En sakkunnig kan peka på olika möjligheter och också redogöra för skattekonsekvenserna i olika situationer. Det lönar sig också att göra en översyn av sina juridiska handlingar till exempel vart femte eller sjunde år. Förhållandena kan ha förändrat så att dokumenten behöver uppdateras. Helena Ålgars Jurist på SLC

6 6 BONDEFÖRETAGAREN Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt Kurser för mjölk- och nötproducenter Hösten 2009 Kurs Plats Tidpunkt Anmälan senast Tfn Naseva-kedjeinformation Optima, Trädgårdsg. 30, Jakobstad , kl 9: Naseva-kedjeinformation YA Gl. Vasa-enheten, Vasa , kl. 9: Tolka kons beteende Trädgårdsg. 30, Jakobstad , kl 9: Nyckeltal-diko Krist. Folkhögsk. i Nykarleby , kl. 9: Vintern 2010 Nyckeltal-mjölk YA Gl. Vasa enheten, Vasa , kl. 9: Nyckeltal-mjölk Optima Vasavägen 72, Jakobstad , kl. 9: Kurser för spannmålsodlare Hösten 2009 Anmälan senast Kurs Plats Tidpunkt Tfn Lönsam växtodling Norrvalla, Vörå , kl. 9: Marknadsföra spannmål ABC- Runsor, Vasa , kl. 10: Nyckeltal-spannmål SÖFF Närpes vuxeninst. Yttermark , kl. 9: Lönsam ekoväxtodling YA Gl. Vasa enheten, Vasa , kl. 9: Nyckeltal-spannmål YA Gl. Vasa enheten, Vasa , kl. 9: Kurser för tomatodlare Hösten 2009 Anmälan senast Kurs Plats Tidpunkt Tfn Nyckeltal-tomat SÖFF Närpes vuxeninst. Yttermark , kl. 9: Pris för alla dessa kurser är 20 euro/kursdag + moms 22%, om kursen innehåller studieresor tillkommer avgift för dem. Lunch och kaffe ingår inte i kursavgiften. Hela kursdagar i dessa kurser uppfyller villkoren för jordbrukarnas studiepenning. Kommande kurser vinter och vår 2010 Kurs Plats Naseva-kedjeinformation Kronoby Naseva-kedjeinformation Närpes Mjölkningsrobot och automationsteknik Pedersöre Att bolagisera ett lantbruk Hur gör man? Närpes, Vasa, Jakobstad Tolka ekonomiska nyckeltal på potatisgården Kristinestad, Jeppo Seminarie för dikogårdar med investeringsplaner Vasa Seminariedag om produktion av ekovallfoder Jakobstad Info om stödet för svinets välbefinnande Vasa Studieresor vintern 2010 Studieresa för mjölkgårdar tema är kons välmående och att driva en stor ladugård Studieresa för hönsgårdar tema är välmående höns Kursplatserna är: YA Gamla Vasa-enheten: Yrkesakademin i Österbotten, Kungsgårdsvägen 30A,Vasa. Optima Trädgårdsgatan 30, Jakobstad (fd. Yrkeskolan Optima). Optima Vasavägen 30, Jakobstad (fd. Lannäslundskolan Optima). SÖFF Närpes Vuxeninstitut, Vasavägen 764, Yttermark. Kristliga folkhögskolan i Nykarleby, Seminariegatan 19. Mer info om kurserna finns på Lantbrukssällskapets hemsida och Vi annonserar regelbundet i Landsbygdens Folk. Samling på direktsått kornfält i juni Åkerns ägare Per-Erik Lång (t.h.), Veikars. Sture Nyman redogör för såningsförhållandena. S ommarens fältkurs Lantbrukssällskapets växtodlingsrådgivare har under sommaren via utbildningsprojektet ordnat fältkurstillfällen i Korsholm och Närpes. Första dagen i juni besökte vi på förmiddagen Per-Erik Långs gård och åkrar i Veikars och på eftermiddagen Sture Nymans åkrar i Pörtom. Båda gårdarna använder direktsådd och dessa tillfällen ordnades för att kurs- deltagarna i praktiken skulle kunna ta del av direktsåddens fördelar och nackdelar. Eftersom direktsådden är relativt ny på den österbottniska slätten är det en del nya saker man måste tänka på i samband med dess utförande. Bekämpning av ogräs är en del som måste utföras både före sådd och traditionellt under växtperioden. Dess- utom kommer ogräs som gynnas av plöjningsfri odling in i åkern, till exempel baldersbrå. Vid tröskning är det viktigt att halmen sprids så jämnt som möjligt eftersom tjocka halmlager leder till dålig uppkomst. Såddens tidpunkt blev också diskuterad. Det måste finnas fukt i marken så att kärorna gror bra men det får inte vara för kallt och absolut inte så blött att det blir svårigheter med bestående kör- eller trampskador. I mitten av augusti ordnade vi en halv dag med uppföljning på Långs gård för att se hur de direktsådda åkrarna verkade inför skörden. Odlarna som deltagit vid tillfällena har själva direktsått eller kanske velat bekanta sig med direktsådd på nära håll. Den andra dagens eftermiddag besökte vi MTT:s försöksstation i Ylistaro. Merja Högnäsbacka förevisade nya sorter och försök som pågått under sommaren. Rickard Rex Växtodlingsrådgivare mobil Kursledarna Rickard Rex och Magnus Långskog i diskussion. Merja Högnäsbacka visar försöksrutor vid Ylistaro försöksstation. Fältgenomgång inför tröskningen.

7 BONDEFÖRETAGAREN 7 Naseva och kedjeinformation Kedjeinformation? - Vad är det, varför finns den och hur hjälper Naseva dig med det. Naseva är uppföljningssystemet för hälsovård på nötgårdar. Utbildare är Pirjo Kortesniemi, Paula Halkosaari och Olli Ruoho från ETT. Österbottens Kött/Atria Nöt och Snellmans Köttförädling Ab berättar om sina krav och önskemål. Info: Vasa - Monica Nygård mobil och Jakobstad - Magnus Blässar mobil Våra samarbetsparter är Meijeriandelslaget Milka, Österbottens Kött Atria Nöt och Snellmans Köttförädling Ab. Marknadsföra spannmål Internationell spannmålshandel - dagläget, hur fungerar terminshandel, handel med börskontrakt, praktiska exempel. Inhemska spannmålsuppköpare - marknadsläget, kontraktsmöjligheter. Uppfyller våra nya inhemska spannmålssorter marknadens krav? Handel gårdar emellan - rätt prissättning? Info: Jan-Erik Back mobil Lönsam växtodling Aktuellt om förutsättningar för en lönsam växtodling med ProAgrias ekonomiska verktyg. Alternativa grödor och hur dra nytta av olika växtföljder vad ger de i gödseleffekt och ekonomiskt utfall. Maskin-samarbete och entreprenad maskinkostnadernas hälsogranskning. Besök vid Hortilab och Stormossen - hur få mer ut av insatt näring? Info: Magnus Långskog mobil Lönsam ekoväxtodling Aktuellt om marknadsläget för ekospannmål och proteingrödor. Marika Salmi från Pohjolan Luomu och Raimo Keskinen från Helsingin Mylly-PolarMills berättar läget. Aktuellt om förutsättningar för en lönsam växtodling med ProAgrias ekonomiska verktyg. Alternativa grödor och hur dra nytta av olika växtföljder vad ger det för en gödseleffekt och ekonomiskt utfall. Info: Ulrika Wikman mobil Tolka kons beteende Vad är kosignal och hur kan vi använda det i praktiken? Utbildningen består av både teori och övningar i såväl bås- som lösdriftsladugård. Utbildare i kosignal är Juho Kyntäjä från ProAgria Keskusten Liitto. Språket är svenska. Info: Monica Nygård mobil Lär dig mäta och tolka ekonomiska nyckeltal från bokföringen Utbildningar för spannmåls-, tomat-, diko-, potatis-, och mjölkproducenter. 2 kursdagar och möjlighet till ½- dag gårdsvis konsultation med våra ekonomirådgivare. Vi lär oss grundbegreppen inom jordbruksekonomi och ekonomiska nyckeltal. Gemensamma räkneövningar utgående från fiktiva deklarationer. Vi tolkar nyckeltalen och analyserar slutsatserna. Utbildare är bl.a. Peter Österman, SLF, Paula Väisänen, YA eller Mats Björklund, Pedersöre och våra ekonomirådgivare På några av kurserna berättar också bl.a. Mårten Krokfors, Kronoby, Sören Hällmark, Nykarleby eller Mikael Österberg om egna synpunkter kring jordbruksekonomi. Ulrika Wikman Info: Åsa Mattsson mobil Växtodlingsrådgivare mobil Företagsstöd När ett företag står i beråd att investera skall man alltid utreda möjligheten att få företagsfinansiering eller stöd. Det kan man göra genom att kontakta en företagsrådgivare eller en handläggare för företagsstöd vid TE-centralen. Vem kan få företagsstöd? Företagsstöd kan sökas av jordbruksföretag som bedriver eller börjar bedriva annan företagsverksamhet än jordbruk samt mikroföretag på landsbygden som sysselsätter färre än tio arbetstagare. Företaget får ha en årlig omsättning eller årlig balansomslutning om högst två miljoner euro. Från samma stödprogram kan även små och medelstora företag (SMEföretag) som verkar inom livsmedelssektorn söka om företagsstöd, om de sysselsätter färre än 250 arbetstagare. Dessa företag får ha en årlig omsättning om högst 50 miljoner euro eller årlig balansomslutning om högst 43 miljoner euro. Varifrån kan man söka om investeringsstöd? TE-centralen beviljar företagsfinansiering i huvudsak från programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland Det finns inom landsbygdsprogrammet möjlighet att få bidrag för investeringar (investeringsstöd), för företagsutveckling (utvecklingsstöd) och för lönekostnaderna för de första utomstående arbetstagarna som anställs (startstöd). Företagsstöd kan också sökas av den lokala aktionsgruppen, Maximal stödprocent av den godtagbara kostnaden för en investering är följande: Medelstora Små Jordbruks- och Nationellt stödområde företag % företag % mikroföretag % Stödområde I Stödområde II glest bebyggd landsbygd 35 Stödområde III glest bebyggd landsbygd 30 Kristinestad och Närpes hör till stödområde III, dvs. mikroföretag kan få maximalt 20 % i investeringsstöd. TE-centralen kan dock avvika från den maximala stödnivån och tillämpa en lägre nivå. som inom vårt område är Aktion Österbotten. Aktionsgruppen verkar under Leader som också beviljar pengar från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Investeringsstöd Man kan få investeringsstöd vid anskaffning av mark (i samband med förvärv av byggnad), byggnader, maskiner, anordningar och inventarier. När det gäller byggande kan stöd beviljas för kostnader för byggnadsplanering, uppförande, utvidgande, reparation och förvärv av en byggnad. Man kan också få investeringsstöd vid förvärv av immateriella rättigheter (t.ex. patenträttigheter och licenser). Vid anskaffning av maskiner och inventarier måste brukstiden vara över fem år för att investeringen skall stödas. Om man fått investeringsstöd för en maskin måste man ha kvar den i sin ägo i minst fem år. En förutsättning för att investeringsstöd skall beviljas är att det finns en marknad för de produkter som produceras i den företagsverksamhet som stöds. Startstöd Startstöd kan sökas av företag som inleder sin verksamhet eller av företag som ännu inte har några avlönade arbetstagare. Startstöd kan dessa företag få när de anställer sina första utomstående arbetstagare. Det är möjligt att välja mellan att få stöd för anställning av en arbetstagare i två år, två arbetstagare i ett år eller fyra arbetstagare för ett halvt år. Stödet kan utgöra högst 50 procent av lönen. Startstöd kan inte beviljas för löner till personer som utför säsongsbetonade kortvariga arbeten. Stöd beviljas inte för företagarens egen lön. Utvecklingsstöd för företag Bidrag kan beviljas för förvärv av utomstående sakkunskap och kompetens för utveckling av företagets produkter, produktionsmetoder, marknadsföring eller annan utveckling av företagets affärsverksamhet. Godtagbara kostnader utgörs av förvärv av utomstående experttjänster och utbildning samt övriga kostnader för utvecklingsprojekt. Stöd kan beviljas till högst 50 % av de stödberättigande kostnaderna. Utvecklingsstöd kan också beviljas innan företagsverksamheten startas för att utreda verksamhetsförutsättningarna för ett företag. Då kan stöd beviljas till högst 90 % av kostnaderna som får uppgå till högst 1500 euro. Minimibelopp för beviljade stöd För investeringsstöd och startstöd är minsta beviljade stöd 1000 euro (på basen av ansökan). För att man skall kunna beviljas stöd måste alltså det totala kostnadsbeloppet vara minst 5000 euro, om stödet är 20 % för området. För utvecklingsstöd är minsta beviljade stöd 500 euro, dvs. det totala kostnadsbeloppet måste vara minst 2500 euro vid ansökan om stödet är 20 %. Söka bidrag Om man söker bidrag för en investering ska ansökan vara inlämnad till TE-centralen innan man kan påbörja investeringen. När ansökan är inlämnad kan man påbörja projektet på egen risk. Säkrast är dock att vänta tills man erhållit positivt stödbeslut från TE-centralen innan man genomför projektet. Nina Ohlis Ekonomirådgivare mobil Företagsrådgivning i Sydösterbotten ProAgria Lantbrukssällskapet inledde i augusti genomförandet av projektet Företagsrådgivning i Sydösterbotten. Lantbrukssällskapet är projektägare och Företagshuset Dynamo Ab är samarbetspartner. Företagsrådgivare och projektledare är Nina Ohlis. Projektet pågår till Projektledaren är på plats tisdagar till torsdagar vid sitt kontor i Närpes på Företagshuset Dynamo. På måndagar är Nina anträffbar vid Företagshuset Dynamos sidokontor i Kristinestad (Sjögatan 47) på andra våningen. Projektet riktar sig till existerande och potentiella nya mikroföretag (under tio anställda) i kommunerna Kristinestad, Närpes och Kaskö. Projektet skall främst stå till tjänst med allmän information kring investeringsstöd och startstöd samt ansökningsförfarandet kring det. Ett företag kan få allmän rådgivning för högst en dag per företag. Inom ramen för projektet skall också en broschyr om socialskydd utarbetas. Om du har funderingar kring investeringsstöd eller startstöd, kontakta då Nina! Nina Ohlis Ekonomirådgivare mobil

8 8 BONDEFÖRETAGAREN L önsammare mjölkproduktion I år har diskussionen kring mjölkpriset och lönsamheten i mjölkproduktionen varit livlig. Producentpriset för mjölk har varit lågt i hela Europa på grund av överproduktion. När produktpriset försämras blir det allt viktigare att se över lönsamheten i produktionen och förbättra den där det går. Försämrad lönsamhet märks nämligen också i plånboken, det är inte bara siffror. Utgifter Med utgifter menar jag årsutgifter såsom foder, gödsel, bränsle, försäkringar och underhåll; alltså sådant som är avdragbart i beskattningen i sin helhet under året. Investeringar (maskiner, byggnader, täckdiken m.m.) räknas inte hit. Utgifterna bör understiga 55 % av intäkterna på en normal mjölkgård. Om man hyr mycket åker och maskintjänster kan andelen vara något högre. De gårdar som har en utgiftsandel under 55 % har så gott som alltid lönsamheten under kontroll. Fodret står för en stor del av utgifterna på en mjölkgård. Det är dock inte bara de direkta foderinköpen man bör granska. Det egna fodret kostar ju också i form av gödsel, utsäde, bränsle, arrende m.m. för odlingen av det. Det lönar sig att satsa på det egna fodret. Framför allt är kvaliteten viktig, men det är också viktigt med en hög hektarskörd så att åkern utnyttjas maximalt. För att åkern ska ge bra skörd måste grundförutsättningarna vara i skick. Dräneringen ska vara rätt dimensionerad, kalkningen ska skötas och markstrukturen ska vara god. Gödsling och växtskydd ska optimeras enligt grödans behov. Rätt skördetidpunkt och tillsats av ensileringsmedel ger förutsättning för ett bra ensilage. Det finns många olika fodermedel till salu. Beroende på det egna fodret passar vissa foder bättre än andra. För att kunna avgöra vilket foder som är bäst totalekonomiskt måste utfodringen basera sig på en utfodringsplan. Anlita en opartisk utfodringsplanerare! Maskiner Det krävs maskiner för att bedriva jordbruk. Dock behöver man inte äga alla själv, det kan i vissa fall vara totalekonomiskt sett bättre att hyra in tjänsten. Framför allt maskinernas värdeminskning är besvärlig, eftersom en maskin minskar i värde trots att den inte används. En maskin som används lite blir därför dyr per hektar jämfört med om samma maskin skulle användas på fem gånger större areal. En stor traktor på en liten gård är alltså mycket olönsamt, det lönar sig inte att köpa 20 hästkrafter större traktor för säkerhets skull. För varje maskin borde man göra en kostnadskalkyl. Räkna ut hektar-, tim- eller mängdpris och jämför det med vad det skulle kosta att köpa tjänsten av en entreprenör. Jag skulle främst granska de maskinarbeten som kräver maskiner som används lite och de arbeten som krockar tidsmässigt med något annat arbete på gården. En viktig sak att komma ihåg om man anlitar entreprenörer är att sälja de egna maskinerna! Om man hyr ensilageskörden ska man inte ha en egen slåtterkross! Byggnader Ett problem i dagens mjölkproduktion är att nya ladugårdar ofta blir för dyra. Det belastar lönsamheten i form av stora avskrivningar (värdeminskningar). Dessutom blir skuldsättningsgraden hög, eftersom ladugården genererar för lite omsättning i förhållande till dess värde. Det kan leda till problem med likviditeten om skötseln av skulderna tar en för stor del av inkomsterna. När man bygger en ny ladugård gör man en investering för en lång tid framöver. Om man bygger för dyrt är det svårt att göra något åt det efter att byggnaden är klar. Därför är byggnadsplaneringen otroligt viktig! Satsa på planeringen, det lönar sig! Om det är möjligt bör man planera byggnaden så att den enkelt går att bygga om till någon annan användning om man avslutar mjölkproduk- tionen i framtiden. I annat fall har man en byggnad som står tom utan användning. Automationsnivån ökar stadigt i mjölkproduktionen. Automation kostar dock en hel del i investeringsskedet. Man bör noga överväga hur mycket automation man behöver. Automatisering förbättrar arbetsförhållandena och sparar tid. Tidsbesparingen är relativt lätt att beräkna, men hur prissätter man bättre hälsa om 15 år? Arbetstid Mjölkproduktion är relativt arbetsintensivt. Den egna arbetsinsatsen har ett värde, men det varierar från gård till gård hur stor timlön man vill ha. Lönsamheten blir bättre om man arbetar effektivare; man får samma arbete gjort på kortare tid. Dessutom får man mera fritid om arbetet på jordbruket går snabbare, vilket kan vara viktigt för många. På de flesta gårdar finns det arbetsmoment som går att effektivera. Ta t.ex. som mål att effektivera ett arbetsmoment per månad. Mät hur länge det tar att göra arbetet i nuläget och fundera på hur man kan göra det effektivare. En liten tidsbesparing i dagliga arbeten blir många timmar på ett helt år! Intäkter Trots att mjölkpriset sjunker lönar det sig att producera så mycket mjölk som möjligt. Det betyder dock inte att antalet kor måste vara stort, utan att produktionen per ko ska vara hög. Vägen till hög mjölkavkastning är inte enkel. Det är en helhet av god skötsel, rätt utfodring, avel och god miljö i ladugården som ger hög produktion. Det är också viktigt att mjölken faktiskt körs till mejeriet, i slaskbrunnen gör den ingen nytta! Man brukar säga att det inte är de stora inkomsterna som ger en bra ekonomi, utan de små utgifterna. Det ligger något i det uttrycket, eftersom en stor gård med hög omsättning inte nödvändigtvis har en god lönsamhet. En stor gård har lättare att få mängdrabatter på förnödenheter, men gården kräver även mycket mera av företagarna. Jag rekommenderar alltid att man framför allt försöker sänka kostnaderna i den produktion man har. Först när ekonomin i den nuvarande produktionen är i skick kan man fundera på att utvidga produktionen. Vi på Lantbrukssällskapet hjälper dig gärna om du vill förbättra din gårds lönsamhet! Ta kontakt med din ekonomirådgivare! Per-Erik Järn Ekonomirådgivare mobil Korrekta register ger fullt stöd 100-tonnare Hittills har det varit möjligt att ansöka om tjur- och oxbidrag för minst sju månader gamla nötkreatur och ansökningsomgångarna har varit fyra per år. Från år 2010 är förslaget att ansökningsförfarandet sköts automatiskt på basen av nötkreatursregistret. Förslaget lämnas in till EU-kommissonen och kommer troligtvis att godkännas i slutet av detta år. För den enskilda producenten innebär detta en förenkling av ansökningen. Det nya tjurbidraget betalas utgående från de djurenheter som samlats i nötkreatursregistret under årets lopp. Det stöd som samlats under januari till juni försöker man betala i december under stödåret och det resterande stödet betalas senast före utgången av juni följande år. Som sagt blir det en förenkling av stödansökningen, men det betyder att producenten måste bli ännu mera noggrann med anmälningarna till nötkreatursregistret. Hittills har djuren i fähuset förhoppningsvis kontrollerats innan ansökan lämnats in så att de har rätt kön, rätt ålder och korrekta öronmärken. När uppgifterna härefter tas direkt Rådgivaren och Producenten går tillsammans igenom nötregistret så att det överensstämmer med djuren i ladugården. från nötkreatursregistret finns det risk att kontrollen glöms bort. Ett djur som är felregistrerat orsakar stora sanktioner av stöden. Inte nog med att djurstödet uteblir, det blir även sanktioner på arealstöden i och med att stöden är ihopkopplade med tvärvillkoren. Med andra ord påverkas även gårds-, miljö- och LFA-stödet. Lantbrukssällskapets rådgivare utför kontroller av djuren i samråd med producenten. Rådgivaren har med sig nötkreatursförteckningen över djuren som är registrerade i nötkreatursregistret. Utgående från förteckningen kontrolleras att djuret finns, könet är rätt och att djuret har öronmärken. Jag rekommenderar verkligen att producenten själv eller i samråd med en rådgivare kontrollerar djuren en gång per kvartal, det kan finnas mycket pengar att hämta! Magnus Blässar mobil Osan Matilda Foto: Tanja Gammelgård Kon Osan hos Stefan och Karita Häger i Kovjoki, Nykarleby överskred i mitten av augusti tons strecket. Osan föddes och kalvade sju gånger, 5 tjurkalvar och 2 kvigkalvar. I medeltal har hon mjölkat kg mjölk per år med ett medel fett på 552 kg och medel protein på 439 kg. Osans far är Stensjö och mor var Isabella. Händelsen firades med tårta. Magnus Blässar mobil I augusti passerade kon Matilda 100-tons strecket. Ägare Ulla och Mats Henriksnäs i Vexala. 11-åriga Matilda har kalvat 8 gånger, varav 3 kokalvar. Matilda skall kalva i december. I medeltal har hon mjölkat kg mjölk, 480 kg fett, 365 kg protein. Matildas far är Hakoisten Kyvykäs och mor är Kristel. Ingeborg Nordberg Kontrollassistent mobil

9 BONDEFÖRETAGAREN 9 Leader rådgivare Minna Nikula i Pedersöre tycker att hon har ett omväxlande jobb med mycket problemlösning och positiv utveckling. A ktion Österbotten för landsbygden Aktion Österbotten r.f. är en landsbygdsutvecklingsorganisation i svenska Österbotten. De förvaltar det regionala Leader-programmet, KAGprogrammet (stöd för fiskenäringen) och sköter Byaverksamheten inom området. Leader rådgivare Minna Nikula vid Pedersörekontoret reder ut begreppen. Aktion Österbotten är föreningen som bildades av tidigare Studiefrämjandet och Svenska Österbottens Byar. Leader-programmet, som är deras största verksamhet, handlar om stödpengar och förverkligande av bra idéer. Det handlar om aktörer som driver projekt och om medel från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Det handlar också om en växande organisation med åtta anställda. Huvudkontoret finns i Vasa, och sidokontor i Pedersöre och Närpes. Vårt arbete genomsyras av att lyssna till de behov som finns här, här i svenska Österbotten, säger hon. De projekt som vi förordar ska vara nytänkande och ge bestående resultat. Stöd beviljas till företag, föreningar, organisationer, andelslag och kommuner. Kontakta oss först Låt inte din idé förbli bara en god idé. Förverkliga den! Vi stöder allmännyttig utveckling, fortsätter hon. De svenska kommunerna i Österbotten är också med och finansierar. De står för tre euro/ person/år. Den som har ett förslag till projekt ska ta kontakt med någon av personalen hos oss. Det är viktigt så att vi i ett tidigt skede kan bedöma om idén faller inom ramen för våra kriterier. Om inte hänvisar vi till annan, mera rätt instans. Vi behandlar alla ansökningar som kommer in och dem vi förordar sänder vi vidare för laglighetsgranskning till TE-centralen. Annars har också TE-centralen likasinnade bidragsmöjligheter och vi har delat upp dem branschvis. Till dem vänder man sig om det gäller projekt inom metall- och träbranschen. Vi igen handhar projekt inom vård och omsorg samt det vi kallar kreativa branscher. Aktion Österbotten r.f. LEADER Fokuserar på utmaningar med att få attraktiva livsmiljöer, aktiva företagare och sysselsättning på vår landsbygd. KAG - Kustaktionsgruppen Fiskerinäringen har fått nya stödmöjligheter. Målet är att bibehålla och skapa nya arbetsplatser inom näringen. BYAR Takorganisation för byar i svenska Österbotten. En mentor som hjälper byarna i deras arbete och för deras talan för framtiden. Läs mera på Stöd till företag Minna informerar, sköter internationell verksamhet, besöker skolor, håller kontakter både till fältet i Österbotten och med Aktionsgrupper i övriga Finland. Hon är inkopplad på de nya företagsstöden och besöker företag. Vi beviljar stöd åt småföretag, både etablerade och blivande, med under tio anställda samt åt nystartade företagare inom det egna verksamhetsområdet, informerar hon. Det gäller utvecklingsstöd (max 50 procent), startstöd för anställning, investeringsstöd (max procent) och utvecklingsstöd för fö- retagsgrupper om minst tre företag (max 75 procent). Det som kan tilltala landsbygdsföretagare och jordbrukare är också miljöstöden. Det är specialstöd för anläggande av och skötsel av värdefulla vårdbiotoper och mångfunktionella våtmarker, fyller hon i. Nikula säger att det finns pengar och att en viss prioritet tillägnas företagsstöden. Vad är bättre än att företag kan utvecklas, växa och i slutändan anställa fler? Byråkratin är överkomlig Byråkratin inom ett projekt är en del av jobbet men absolut inte någon oöverkomlig del. Det tar tid att lära sig regelverket. Nu kan vi det och känner till fallgroparna. Utbetalningarna har börjat löpa bra. Det viktigaste är att projektägarna spar alla kvitton. Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

10 10 BONDEFÖRETAGAREN Ekolådan, med ett rikt urval av grönsaker och frukt, som 4000 konsumenter i Sveriges storstäder prenumererar på. Ekolådan levereras hem till dörren. E tt hållbart jordbruk Foto: Ulrika Wikman helt i samma form som de spreds ut. Det här fenomenet kan också ses här hemma under år med mycket liten nederbörd i maj och juni. Man ser att grödan lider av både vattenoch näringsbrist och då handelsgödselkornen grävs fram är de helt intakta. Motorn i ekologisk odling är en varierad och flerårig växföljd. Det gör att mängden organiskt material i marken ökar, både genom stora rotsystem och/eller mycket växtmassa som plöjs ner, och på så vis höjs bördigheten och jordens vattenhållande förmåga ökar. Markens bördighet Jordbruksmark är en resurs att värna om. Det gäller lika mycket mängden mark som markens kvalitet. Att bevara och höja markens mullhalt och därmed förbättra strukturen är globalt en mycket stor fråga. Det beräknas att totalt 550 miljoner hektar åker har skadats eller har nedsatt bördighet på grund av felaktiga odlingsmetoder, däribland användning av enbart mineralgödsel och ensidig odling. När mullhalten minskar i världens odlingsjordar ökar erosionsrisken. Matjorden blåser eller sköljs bort och det blir allt svårare att få någon gröda att växa på en sådan åker. Ju mer mark som är täckt med växtlighet, t.ex. en växande gröda, desto mer koldioxid binds. tinamerika har övergått till ekologisk odling. Övergången har inte drivits fram på grund av något merpris utan för att de får en bättre lönsamhet i sitt jordbruk. De säljer sina produkter till vanligt pris, men lönsamheten ligger i att de inte behöver ta dyra lån för att köpa handelsgödsel och bekämpningsmedel. De väljer eko för att produktiviteten ökar och blir säkrare. De får ett bättre tillträde till marknaden både den lokala, nationella och internationella. Exponeringen av farliga bekämpningsmedel minskar eller upphör och vattenhushållningen förbättras. Framförallt blir jordbrukaren mer oberoende och har bättre inkomst, vilket leder till stabilare och tryggare samhällen. Matförsörjningen i världen Den brist på mat som vi ser i många u-länder är inte förorsakad av att det produceras för lite mat i världen. Mat finns att föda världens befolkning. Problemet är fördelningen av denna mat. Fattiga människor i u-länderna har inte råd att köpa den. Det här drabbar speciellt länder som inte har tillräcklig areal i förhållande till sin befolkning utan konstant bero- Foto: Ulrika Wikman Debatten i Sverige har gått het den senaste sommaren mellan motståndare och anhängare till ekologisk odling. Det har förekommit rubriker som Tveksam vinst med ekolantbruk, Ekologiskt- till vilket pris?. Vi vill i den här artikeln lyfta fram det som vi ser vara fördelarna med ekologiskt lantbruk. Vad gör lantbruket ekologiskt? Ekologisk produktion är inte det samma som konventionell produktion minus handelsgödsel och bekämpningsmedel. Den värdegrund som ekologisk odling bygger på omfattas av följande principer. Naturlighet människan är en del av naturen och beroende av den, vilket gör att den biologiska mångfalden är viktig att bevara. Vi vet aldrig på förhand vad kommande generationer behöver ur naturen. Näringsämnen ska cirkulera och återanvändas kretsloppet är i gång. Användningen av icke förnybara resurser minskas. Övriga principer är lokalt producerat, försiktighet inför nya tekniker där kunskapen och osäkerhet om effekten på natur och miljö brister. Till slut vill ekolantbruket arbeta för en rättvis fördelning av resurser mellan rika och fattiga länder. Ekologisk odling är att arbeta i och med mångåriga och komplexa odlingsoch produktionssystem med andra metoder än i det konventionella. Användningen av resurser Ett av de viktigaste argumenten är användningen av och utnyttjande av resurser. Den konventionella odlingen, som är baserad på handelsgödsel, är och måste betraktas som ohållbar i ett längre perspektiv då vi vet att fossila bränslen är en ändlig resurs. Tillverkning av handelsgödsel, i synnerhet kväve, är mycket energikrävande. Handelsgödselindustrin är lantbrukets största enskilda energiförbrukare. Dessutom ger tillverkning av kvävegödsel betydande mängder koldioxid till atmosfären. Här har eko-odlingen en stor fördel då den är baserad på användning av baljväxter, vilka tar kväve ur luften och binder det till sina rötter. Det gör dem självförsörjande på kväve och är en kvävekälla för följande gröda. I ekolantbruket utnyttjas också de övriga näringsämnena bättre. Den biologiska och biokemiska situationen i marken är rikare, vilket sätter igång olika typer av markprocesser som bryter ner och därmed utnyttjar mera svårlöslig näring. Detta gäller i synnerhet fosfor, som också räknas till de resurser som tar slut inom några årtionden. Vatten är A och O Den viktigaste resursen vid all odling är vatten. På många platser i världen är vatten redan en bristvara, både när det gäller tillgången på dricksvatten och en skördebegränsande faktor i växtodlingen. I områden med mycket torka ger användningen av handelsgödsel liten effekt. Orsaken är att handelsgödselgranulaten behöver vatten för att smälta så att växtrötterna kommer åt den näring som finns i gödselkornen. Utan fukt så ligger gödselkornen där de ligger, Källa: P. Einarsson, Ekologiskt Lantberuk 5/2008 Inhemskt protein De baljväxter som odlas i ekojordbruket är samtidigt proteingrödor. I olika sammanhang har man betonat betydelsen av inhemskt protein i stället för importerat. Rester av bekämpningsmedel Bekämpningsmedelsrester och nitrat i grundvattnet och dricksvattnet är stora problem redan i Danmark och i synnerhet nere på kontinenten. Genom att det i den ekologiska odlingen inte används ogräsbekämpningsmedel undviker man att ogräs utvecklar resistens mot olika medel, som har blivit ett problem runt om i världen. I ekodjurhållning är man restriktiv mot användning av antibiotika och minskar också här risken för resistens mot antibiotika. Diskussion om skördenivån I sommarens debatter har den lägre skördenivån i den ekologiska odlingen påtalats som ett motargument. Enligt statistik är skördenivån på 1-åriga grödor omkring 70 % av en konventionell skörd, men detta gäller enbart för Norden och Europa. I vår del av världen används stora insatser i form av handelsgödsel och bekämpningsmedel i det konventionella jordbruket. Det gör att vi har stora kostnader samt skapar också ett beroendeförehållande. I Nordamerika är skördenivån för ekologiskt och konventionellt i de dominerande grödorna, soja och majs, nästan lika, %. I en 20-årig studie från Rodale-institutet i Pennsylvania, USA, kom det fram att särskilt under torra år var skördenivån i ekologiskt betydligt högre. Vetenskapliga studier från Afrika visar också helt andra siffror, nämligen att skördarna blir 2-3 gånger större när jordbrukaren börjar odla enligt de ekologiska principerna. Många jordbrukare i Asien, Afrika och La- EkoNord - Ekologisk matmässa i Göteborg ende av import. Den rika västvärlden konsumerar väldigt mycket av fossila bränslen, biobränslen och kött. Den största näringskällan, särskilt i u-länder, är spannmål (bl.a. ris, soja, majs och vete). Det är dock allt mindre av den totala spannmålsproduktionen i världen som blir livsmedel var det bara 40 % av spannmålsskörden som blev mänskoföda. Det mesta blev foder (46 %) och biobränsle (6 %) enligt OECD-FAO statistik. I vår rika västvärld är andelen foder ännu högre, t.ex. för EU är procenten 64. Andelen som går till biobränsle ökar stadigt. Inom den internationella jordbruksforskningen på den konventionella sidan är många ledande forskare ordentligt bekymrade över hur livsmedelsproduktionen ska ske när oljan och fosforn är slut. I slutrapporten från ett stort FN-projekt, som arbetat med vilken vetenskaplig och teknisk utveckling som behövs för att klara jordbrukets kommande utmaningar, konstateras att business as usual is not an option fortsätta som vanligt är inte ett alternativ. Mycket av de åtgärder som föreslås liknar mer det ekologiska jordbrukets vision än dagens konventionella produktionssätt. Ulrika Wikman Växtodlingsrådgivare mobil Bertel Riska Ekorådgivare mobil

11 BONDEFÖRETAGAREN 11 Räkna rätt odla på bästa sätt För ett år sedan skrev jag hur viktigt det var att kalkylera och att vi antagligen ännu kunde förvänta oss tvära kast inom spannmålssektorn, både på inkomst- och utgiftssidan. Nu med facit i hand kan vi konstatera att så har skett och ännu verkar det inte vara över. Det ser ut som att vi i allt större utsträckning måste börja göra medvetna val långt innan nästa odlingssäsong infinner sig och inte längre bara lita på att turen är med oss. Med höstens rotpriser på spannmål i färskt minne är det nu dags att räkna lönsamhet! Priser som förekommit är t.ex /ton och /ha för foderspannmål. Var och en bör räkna själv E-wisu Varje gård har olika förutsättningar och möjligheter att lyckas med sina odlingar. Begränsande faktorer kan vara maskinpark, tid, kunskap eller odlingsareal. Därför är det av största vikt att vi kommer från tankesättet att vi gör som grannen brukar göra gör egna val utgående från vad den egna gården klarar av. Det är här produktionskostnadskalkylen kommer in i bilden, vad kostar varje odling t.ex. per hektar eller per kilogram? Kalkylerna borde absolut göras upp varje gång gården står inför en större maskinanskaffning, tilläggsarrendering eller köp av åkermark och varför inte också när man funderar vad man skall odla. Lika viktigt är det med uppföljningen, att räkna varje år och se hur bra man lyckats i jämförelse med planeringen. Lantbrukssällskapet har räkneverktyg Växtodlingsrådgivarna på Lantbrukssällskapet kan hjälpa er med detta tack vare våra verktyg Skiftesdatabanken och E-wisu. Med Skiftesdatabanken får kunden en jämförelse mellan den egna gårdens och andra gårdars odlingsresultat i samma region. Att B Produktionskostnadsberäkning / 2 Foderkorn Ekonomikalkylens typ Växtvis kalkyl version Förverkligad INTÄKTER RÖRLIGA KOSTNADER ha Medelskörd kg / ha eur eur/ha eur/ yks Skörd Stöd Intäkter sammanlagt Sådd Handelsgödsel Växtskydd Övriga rörl. kostnader Rörliga kostnader sammanlagt TÄCKN.BIDR. A(= intäkter - rörliga kostnader) TÄCKN.BIDR. A UTAN STÖD ARBETSKOSTNADER Arbetskostnader Arbetskostnader TÄCKN.BIDR. B(= intäkter - rörliga kostnader - arbetskostnader) TÄCKN.BIDR. B UTAN STÖD Arbetskostnader yhteensä FASTA KOSTNADER Maskinkostnader Byggnadskostnader Allmänna kostnader Skörd Övriga rörl. kostnader Växtskydd Sådd Fasta kostnader yhteensä Arbetskostnader Stöd Maskinkostnader Handelsgödsel sända uppgifterna till databanken är gratis i samband med skiftesvis bokföring via Lantbrukssällskapet. Med E-wisu räknar man och analyserar grödornas produktionskostnader och kan därefter också här få en jämförelse med andras resultat. Som exempel har jag i Wisu-programmets E-wisufunktion gjort en kalkyl över korn, med fiktiva värden på både insatser och maskiner men vid riktig kalkylering sätter man naturligtvis in gårdens egna värden. För enkelhetens skull är det korn på hela arealen. Rätt väntat visar inte kalkylen något muntert resultat för Vi har haft mycket emot oss med bl.a. högre gödselkostnader än någonsin tidigare på samma gång som spannmålens pris är lägre än på länge. Om man granskar vad rörliga kostnaderna uppgår till per kg (kolumnen längst till höger, /kg) ser man att de är större än vad bruttopriset per kg korn har varit hittills i höst. Arbete, maskin- och byggnadskostnader betalas med ha-stöden, och har man inte maskinkostnaderna i trim går verksamheten rent av på förlust vilket också kan utläsas ur kalkylen. I kalkylen finns medräknat en vanlig maskinpark i Sydösterbotten med harv, plog, vältkombi, egen tröska, två traktorer, spannmålsvagnar och småmaskiner. Räknemaskinen blir allt viktigare Lönsamheten är alltså under all kritik hur borde vi räkna nu? Arrendeoch markpriserna som betalas i nuläget borde ligga på en helt annan nivå än vad de gör nu. Detta kommer klart och tydligt fram då man läser kalkylen - vissa jordbrukare borde inte ens ha råd att betala arrende om man får tro kalkylen. Som odlare borde man själv undersöka lönsamheten med att t.ex ha gröngödslingsvall, träda eller naturvårdsåker och i samband med maskinanskaffningar fundera kring samköp eller köp av entreprenörstjänster. Om åkerns produktionsförmåga är lägre än 4 ton/ha borde man absolut överväga andra alternativ än spannmål. Ändå rotpriserna? Inledningsvis nämndes att det betalats från 20 / ton eller mera under höstens lopp för fodersäd på strå. Om man granskar exemplet och uppskattar maskinkostnaderna för att skörda ett ton spannmål, kan man konstatera att 20 /ton ligger på för hög nivå. I exemplet borde nivån för köparen snarare varit /ton. Vid odlingsplaneringen nu under vinterhalvåret är det viktigt att hålla reda på nämnda aspekter. Varför inte på vårkanten förrän man slutligen bestämmer sig vad man skall odla göra kalkyler? Man kan då redan kontrollera priser på gödsel, bränsle och växtskydd men även höstens spannmålspriser. Utgående från dessa ser man om man vågar chansa och odla eller skall man gå in för något annat alternativ. På vårkanten 2009 fanns det odlare som låste en del av skörden till exempelvis 120 /ton havre och 145 /ton vete. Kom också du och odlingsplanera så får vi diskutera fram en lämplig lösning för dig! Du är också välkommen med på våra kurser via Utbildningsprojektet i höst. Magnus Långskog Växtodlingsrådgivare mobil Vallfoder som växer i kalkad jord innehåller kalcium och magnesium. TÄCKN.BIDR. C(= intäkter - rörliga kostnader - arbetskostnader -fasta kostnader) TÄCKN.BIDR. C UTAN STÖD ÅKERNS KOSTNADER NETTOVINST NETTOVINST UTAN STÖD PRODUKTIONSKOSTNAD NETTO PRODUKTIONSKOSTNAD

12 12 BONDEFÖRETAGAREN Rådgivningens verksamhetsmodell och tjänster för mjölkgårdar förnyas ProAgria Mjölkavtal Rådgivningen för mjölkgårdar förnyas och en ny verksamhetsmodell tas i bruk under hösten. Mjölkgårdsrådgivningens tidigare avtal byts till ProAgria mjölkavtal. De nya avtalen omfattar alla tjänster som erbjuds mjölkgårdar och beaktar därmed gårdshelheten bättre än tidigare. Framtidssamtalen är en viktig del av förnyelsen av rådgivningen för mjölkgårdar. Under framtidssamtalet diskuteras kundernas önskemål och behov, kartläggs förbättringsbehov och ställs upp konkreta mål för verksamheten på gården. På så sätt kan varje kunds behov bättre styra innehållet i den rådgivning som ges vid gårdsbesöken och just sådana tjänster som gården kan dra nytta av i dess utveckling hittas. För varje gård skräddarsys tjänstepaketet. Avtalet kommer att diskuteras då mjölkgårdsrådgivaren besöker gården under hösten. Framtidssamtal förs med en tredjedel av gårdarna per år. För avtals- och framtidsdiskussion behövs 2-4 timmar. Produktionsuppföljningsoch utvecklingstjänster Grunden för ProAgrias tjänster för mjölkgårdar är produktionsuppföljningen. Via den får kunden täckande djur- och besättningsvisa rapporter och arbetslistor för planering och uppföljning av produktionen och av ekonomin. De kovisa uppgifterna är också basen för bemästrande av mjölkens kvalitet och val av djurmaterial. Förutom produktionsuppföljning kan kunden välja ur ett brett utbud av utvecklingstjänster gällande utfodring, foderproduktion och lönsamhet. En del av rådgivarnas inmatningsuppgifter kan skötas på kontoret. På så sätt uppnås större effektivitet i produktionsuppföljningen och kalkyleringen och på kundbesöken kan tiden sättas på besök i ladugården, analyser och diskussioner. Samordnad prissättning i hela landet I alla ProAgria-sällskap baserar sig prissättningen för produktionsuppföljning och utvecklingstjänster på tid - halvdagsbesök, heldagsbesök eller timdebitering. Kunden köper med andra ord halv- eller heldags sakkunnigtjänster på gården eller sekreterartjänster på kontor per timme. Dessutom debiteras en avgift per ko som täcker de kostnader som datacentralen har för upprätthållande av databaser, produktutveckling och kundbetjäning. Nya verktyg för planering av produktionen, analyser och insamling av data Ett nytt dataprogram, KoKompassen, för planering av mjölkgårdarnas utfodring, produktion och ekonomi, är på kommande. Ko- Kompassen ger rådgivarna den nyaste och noggrannaste kunskapen om planering och optimering av utfodringen. Vi introducerar de nya verktygen och den nya betjäningsmodellen stegvis. Den första tjänsten, som rådgivarna redan tagit i bruk, är Foderrespons. Med hjälp av Foderrespons-tjänsten kan rådgivaren beräkna olika kraftfoderalternativs inverkan på ekonomin i formen mjölkintäkter minus foderkostnader. Dessutom kan vi med hjälp av en resultatanalys utgående från skattebokföringen beräkna hela gårdens resultat samt mjölkens produktionskostnad. Då man känner till det ekonomiska resultatet och kostnadsstrukturen, kan man börja fundera på vilka de kritiska sakerna att utveckla är på varje enskild gård. Ett utvecklingsarbete är också på gång för att förbättra dataflödet mellan ladugårdens datauppföljningssystem och rådgivningens databaser. Under början av 2010 tas ett elektroniskt kokort i bruk, ur vilket de egna djurens härstamning framgår. Ett mobilverktyg är också på kommande, med vilket man kan läsa och sända uppgifter om djuren direkt i ladugården. Inom ProAgria satsas nu starkt på att leda kompetensutvecklingen, så att vårt kunnande utvecklas i rätt riktning och ännu bättre än tidigare skall motsvara kundernas behov. Anna-Riitta Leinonen Sektoransvarig husdjur mobil P rissättning av ensilage Till följd av de stora förändringarna i gårdsstorlekarna har det på senare år blivit allt vanligare att mjölk- och nötgårdar har för små arealer för att kunna odla allt det grovfoder som de behöver. Dessutom finns det många aktiva växtodlingsgårdar som får ensidig växtföljd och därför skulle vinna på att odla vall på en del av arealen. Prissättningen har ändå ofta orsakat huvudbry för odlarna. Vi ska här se på detta ur både säljarens och köparens perspektiv. När det gäller prissättning av varor i handeln är det i vanliga fall marknaden som bestämmer. Det betyder att säljaren sätter det pris på produkten som han tror att någon vill betala. Alternativt bjuder en uppköpare ett pris för att tillräckligt många ska vilja sälja. När det gäller handeln med grovfoder är situationen lite annorlunda. Oftast består marknaden av endast en säljare och en köpare. Priset är då helt upp till vad de kommer överens om. Då måste man beakta vilka alternativ man har. Finns det andra att göra affär med eller någon annan produkt som kan ersätta ensilaget? Vilket pris säljaren borde få? Frågan om vad säljaren borde få är berättigad bara om affären görs upp redan innan odlingssäsongen inleds. Det är enbart då man kan välja att odla ensilage eller inte. I detta skede är en produktionskostnadskalkyl mest till nytta. Både växt- och husdjursrådgivarna på lantbrukssällskapet kan stå till tjänst med att göra upp en sådan kalkyl för gården i fråga. I kalkylen får man direkt fram produktionskostnaden per kilogram med och utan stöd. För de gårdar som låtit Proagria göra kalkyler ligger produktionskostnaden med stöd på ca 8,5 c/kg torrsubstans. Då räknar man med att alla kostnader är täckta från sådd ända till lagerhållning och odlaren får 13 /timme för sitt arbete. Normalt kan man direkt utgå från produktionskostnaden med stöd. Detta har ändå en svag sida, nämligen om stöden är mycket höga. T.ex. för en ekogård kan kostnaden minus stöd bli väldigt låg eller t.o.m. negativ. Man borde därför kontrollera att priset åtminstone täcker arbetet vid skörden och de rörliga kostnaderna, alltså gödsel, bränsle, plast o.d. (inringat i tabellen). De rörliga kostnaderna varierar kraftigt bl.a. beroende på gödsling men de ligger i medeltal omkring 7c/kg ts. Vad kan köparen betala När köparen bedömer priset kommer kvalitetsfaktorerna in i bilden. Traditionellt har priset ofta bestämts utgående från priset per foderenhet jämfört med korn även om korn och ensilage bara delvis kan ersätta varandra. För tillfället kostar kornet ca 8 c/kg vilket blir 8,6 c/fe. Energivärdet för ensilaget får man fram i ensilageanalyserna. Det är direkt beroende av D-värdet. Om D-värdet är 70 betyder det 0,95 fe/kg ts. Ett sådant ensilage skulle då kosta 8,2 c/ fe (8,6 * 0,95). Omräknat blir det 7,8 c/kg ts. Exempel: Ett parti ensilagebalar Säljarens produktionskostnad: 8,5 c/kg ts Foderrespons jämfört med korn: 10,8 c/kg ts Överenskommet pris: 9 c/kg ts + moms Balarnas torrsubstanshalt: 40% Balarnas vikt: 750 kg Balens pris = 750 kg * 40 % ts * 0,09 /kg = 27 + moms Energivärdet är förstås inte det enda som man behöver beakta. Om proteinhalten är låg ersätter man det vanligen med köpt foder. Om råproteinhalten sjunker med 1 % borde man utfodra med 0,5 kg mer rybs per ko och dag. Det innebär att man borde betala 1 c/kg ts mindre för ensilaget. Om vi fortsätter att jämföra med korn innebär det att man borde öka priset med 1 cent för varje procentenhet som proteinhalten överstiger 12 %. Proteinhalter över 16 tenderar ändå inte att komma till nytta. Om proteinhalten i föregående exempel var 15 betyder det att jämfört med korn är ensilaget värt 10,8 c/kg ts. Om priset som säljaren vill ha blir högre än priset för kraftfoder betyder det bara att man vinner på att maximera kraftfodergivan för att behöva köpa så litet som möjligt. Ensileringskvaliteten är mycket viktig för hur det fungerar som foder. Om ensilaget är feljäst äter inte korna det lika bra och det kan inte kompenseras med kraftfoder. Det innebär direkt en minskning i mjölkmängd. Ensileringen har flera analysvärden som sammanlagda anges som ett vitsord. Transporten sköts vanligen av köparen. Den varierar naturligtvis mycket beroende på utrustning, men vanligen kan man räkna ut kostnaden på basen av arbetstid och traktortimmar. Kom överens om pris för torrsubstans När man diskuterar priserna är det bäst att alltid bestämma ett pris per kg torrsubstans, för det är ju inte vattnet man betalar för. Ifall man då konstaterar att ett visst parti är torrare eller våtare kan man snabbt räkna om det till ett nytt pris per kg, bal eller lass. När man kommit överens om priset behöver man också veta hur det ska mätas. För vägning av rundbalar kan Lantbrukssällskapet låna ut en våg att hänga i frontlastaren. Man kan då väga ett antal balar och räkna ut en medelvikt. Torrsubstanshalten kan man få via ensilageanalys eller mäta hemma i en mikrougn. Instruktioner finns på Jonas Löv mobil

13 BONDEFÖRETAGAREN 13 V et du vilken lönsamhet du har på din gård? - vi erbjuder gratis lönsamhetsbokföring Dags för rengöring och desinfektion! Säsongavslutningen närmar sig och det är dags för den årliga höststädningen i våra växthus. Det rekommenderas starkt att man utför en grundlig rengöring och desinfektion efter avslutad odlingssäsong, eftersom risken med virus- och svampsjukdomar, bakterier och skadedjur minimeras ju noggrannare städning man genomför. En slarvigt utförd desinfektion kan nästa säsong lätt straffa sig i form av extra arbete och i slutändan sämre skörd. Genom att delta i lönsamhetsbokföringen har du möjlighet att årligen följa upp ekonomin på din gård. Vilken nytta har man av att delta i lönsamhetsbokföringen? 9999 Gård Nyckeltal 2008 Du får helt gratis tillgång till kalkyler och nyckeltal som behövs för uppföljning och analys, för ekonomisk planering och för utveckling av verksamheten. Det kanske mest intressanta är att se vilken timlön man har och hur stor ränta man får för kapitalet som man har bundet i produktionen. Lika intressant är också att se hur bra lönsamheten är på gården i förhållande till andras gårdar. Du har nämligen möjlighet att jämföra lönsamheten på din gård med medeltalet från andra gårdar med samma produktionsinriktning. Alla enskilda gårdars uppgifter förblir naturligtvis hemliga. Det som publiceras är medeltal från flera gårdar. Rent praktiskt går lönsamhetsbokföringen ut på att du bokför antalet arbetstimmar som du och din familj samt anställda jobbar på gården. Ju noggrannare du är desto mera tillförlitligt blir resultatet. Därtill krävs det att du inventerar vad du har i lager vid varje årsskifte, t.ex. 40 ton korn, 200 ensilagebalar och 2000 liter brännolja. En gång om året kommer vi från Lantbrukssällskapet ut till gården och samlar in de uppgifter vi behöver för att kunna sammanställa kalkylerna. Förutom det ovannämnda samlar vi in skiftesanteckningar (arealer och skördemängder) och uppgifter ur skattebokföringen. Räcker det inte att se om det finns pengar på bankkontot? Nej, bankkontot reagerar allt för sent och påverkas av en massa andra Jordbruk & Trädgårdsproduktion Nyckeltal Omsättning Bruttointäkter Rörliga och fasta kostnader Företagarfamiljens löneanspråk Driftsbidrag Driftsbidrag % av bruttointäkter 24,3 Avskrivningar Rörelsevinst/-förlust Finansiella intäkter 741 Räntor och finansiella kostnader Nettoresultat Nettoresultat % av intäkter 2,0 Räntekrav på eget kapital (5 % Företagarvinst Aktiva (tillgångar) Främmande kapital (skulder) Eget kapital Soliditet (eget kapital % av tillgångar) 84,1 Relativ skuldsättning (skulder % av intäter) 54,4 Avkastning på totalkapitalet, euro Avkastning på totalkapitalet, % 1,3 Lantbruksinkomst Lönsamhetskvot 0,75 -arbetsersättning, euro/timme 9,78 -kapitalets förräntning, % 3,8 Arbetsförtjänst, euro Företagarfamiljens arbete, t/år 0 Arbetsförtjänst, euro/timme Avkastning på eget kapital, euro Avkastning på eget kapital, % 0,7 MTT Ekonomisk forskning faktorer. Det kan ofta vara för sent att rätta till problemen den dag man märker att bankkontot sinar. Här intill ser du ett exempel på ekonomiska nyckeltal för en modellgård. Motsvarande kalkyler får du för din egen gård genom att vara med i lönsamhetsbokföringen. Exempelvis kan vi ta en titt på lönsamhetskvoten. Lönsamhetskvoten mäter hur bra lantbruksinkomsten (företagarinkomsten) räcker till för att uppnå 13 timlön för det egna arbetet och 5 % ränta på det egna kapitalet. Lantbruksinkomsten är företagarens ersättning från sitt företag, dvs. lön för mödan. Om lönsamhetskvoten är lika med 1 får man full timlön och full ränta på de egna pengarna som är bundna i produktionen. På exempelgården har bonden kommit upp till en lönsamhetskvot på 0,75 vilket betyder att han inte riktigt kommer upp i full timlön och ränta. Han har fått 9,78 /h och 3,8 % ränta på det egna kapitalet. Med andra ord finns det utrymme till förbättringar i produktionen på denna gård. Varför ska man kräva ränta på det egna kapitalet? Ingen lånar ut pengar gratis. Om du inte kräver ränta på de pengar som du har satsat i lantbruket betyder det att du i princip lånar ut pengar gratis till ditt företag. Det betyder i praktiken att pengarna minskar i värde eftersom inflationen äter upp kapitalet. Nya lönsamhetsbokföringsgårdar Vi behöver ständigt nya bokföringsgårdar eftersom målsättningen är att höja antalet gårdar som är med i lönsamhetsbokföringen. Efter att vi på Lantbrukssällskapet har registrerat uppgifterna i ett datasystem skickar vi dem vidare till MTT Ekonomisk forskning. Resultaten utnyttjas bl.a. inom forskning, rådgivning, intressebevakning och undervisning. För att få delta i lönsamhetsbokföringen kräver MTT ekonomisk forskning att gården uppfyller en viss storlek. Om gården enbart odlar spannmål krävs minst 25 hektar åker. Om man odlar någon bättre avkastande gröda, har djur eller har någon form av övrig företagsverksamhet (till exempel entreprenadverksamhet) godkänns även mindre arealer. Andreas Helenelund Ekonomirådgivare mobil Nya publikationer om sura sulfatjordar och reglerad dränering 2009 L ANDSBYGDSNÄT VERKE TS PUBLIK ATION Sura sulfatjordar Sura sulfatjordar Det finns ännu mycket att undersöka och utveckla för att minimera de negativa effekterna av våra sulfatjordar. En presentation av uppkomst, utbredning, de kemiska processerna, miljöpåverkan, odling och förebyggande åtgärder finns i en publikation utgiven av Landsbygdsnätverket. Publikationen har skrivits av lantbrukssällskapets rådgivare Rainer Rosendahl och Ulrika Wikman. I broschyren finns många fina bilder av olika skeden och effekter. Bland annat kommunernas landsbygdssekreterare har broschyrer för gratis utdelning. I samma publikationsserie har Täckdikningsföreningen skrivit en broschyr om reglerad dränering. Utdrag ur broschyren Sura sulfatjordar. Foto: Rainer Rosendahl. Profilen av en sur sulfatjord visar tydligt de olika skedena som uppstår när sulfatjorden kommer i kontakt med syre. Det översta skiktet av jorden, bebrukningslagret, har man fått i odlingsskick genom kalkningen. Från 40 cm djup sjunker surhetsgraden drastiskt ända ner till grundtorrläggningsdjupet på ca 120 cm djup där ph igen stiger till över 6.

14 14 BONDEFÖRETAGAREN Tipsrutan Hur skall man koppla trådarna när kabeln har dragits ur stickproppen till släpvagnen? Här följer kopplingsschemat. Tyvärr kan färgerna variera. Bilden visar hur kopplingsdosan ser ut på traktorn, alltså samma som kopplingssidan av stickproppen. Förklaring STOP 1-7 Kopplingsschema 1/L 6/54 2 5/58-R ISO pol 1/L 2 3/31 4/R 5/58-R 6/54 7/58-L 7/58-L 4/R 3/31 Blinkljus vänster (gul) Dimbakljus (blå) Oftast tom Jord (vit) 1 7 Blinkerljus höger (grön) Bakljus höger (brun) Bromsljus (röd) Bakljus vänster (svart) Vår kund trodde knappt sina öron när han hörde hur yrkeskunnigt och smidigt Sparbanken sköter jordbruksärenden. Sparbanken kan hjälpa t.ex. med att starta gårdsbruk, göra generationsväxling samt finansiera investeringar. Titta in hos oss. Kristinestads Sparbank, Kvevlax Sparbank, Närpes Sparbank, Vörå Sparbank, Yttermark Sparbank S tödansökan Enligt landsbygdsmyndigheternas förslag blir ansökningsomgångarna för investeringsstöd flera till antalet men mycket korta. Därför är det viktigt att lämna in kompletta ansökningar. Enligt T&E-centralen har ett av de största hindren för beviljande av investeringsstöd varit att miljötillstånd saknas. Det kan dröja upp till sex månader om miljötilståndet skall beviljas via Miljöcentralen. Ibland har bankens kreditutfästelse saknats. Det som också betonas är att man inte får utföra några åtgärder före stödet är beviljat. Följande handlingar ska bifogas till ansökan, detta är dock en förkortad version. På Jord- och skogsbruksministeriets blankett nr 2314 Ansökan om strukturstöd för jordbruk finns en komplett förteckning. Om sökandena är flera till antalet ska uppgifter om beskattning, utbildning m.fl. handlingar företes för var och en av de sökande. Produktiva investeringar på gårdsbruksenheten En affärsplan (ta kontakt med Lantbrukssällskapet för detta) Beskattningsuppgifter: en kopia av sökandens skattebeslut och skatteblankett 2 (skattedeklaration för gårdsbruk) för den senaste verkställda beskattningen en kopia av de skatteblanketter på vilka sökanden till skattemyndigheten har uppgett sin inkomst av näringsverksamhet en tillförlitlig utredning över förändringar i inkomsterna, om dessa har förändrats eller kommer att förändrats avsevärt jämfört med uppgifterna enligt den senast verkställda beskattningen Kopior av arrende- och hyresavtal om det har väsentlig betydelse med tanke på företagsverksamhetens fortbestånd. Hyres- och arrendeavtalen ska för beviljande av stöd vara i kraft i 10 år och vara registrerade. En förteckning över företagets skulder En byggnadsplan, (i tre exemplar): avskrifter av de myndighetstillstånd med bilagor som förutsätts för investeringen huvudritningar byggnadsbeskrivning kostnadsvärdering eller kostnadskalkyl specialplaner, t.ex. VVS-, el- och andra motsvarande vid behov Vi från ProAgria Lantbrukssällskapet går tillsammans med jordbrukaren igenom de olika modulerna: 1. Odlingssätt (dikesrenar mm..) 2 Miljövillkor 3. Djuridentifiering ( nötdjursregistret mm..) 4. Växtskyddsmedel 5. Livsmedel 6. Foder 7. Djurskydd och djursjukdomar i planen skall dessutom ingå en utredning över möjligheten att utvidga verksamheten samt gällande nybygge en utredning om den fortsatta användningen för den byggnad som ersätts Den planerare som utfört täckdikningsplanen ska ha tillräckliga insikter i principerna och planeringspraxisen för planering av åkertäckdikning I fråga om anskaffning av lösöre säljarens anbud Om sökanden är ett samfund (t.ex. AB), ska till ansökan dessutom fogas resultat- och balansräkning beträffande de tre år som föregår ansökan den sökandes handelsregisterutdrag och för juridiska personer samfundets stadgar, om sökanden är ett företag som är infört i handelsregistret för övriga privata eller offentliga samfund en utredning över namnteckningsrätten en kopia av det mötesprotokoll fört vid samfundets möte, där beslutet om investeringen och stödansökan för investeringen fattats Tor-Erik Asplund G årdsrådgivning Ledande rådgivare mobil Gårdsrådgivningen är gratis. Tack vare ett besök av en gårdsrådgivare får du bekräftat om din gård uppfyller tvärvillkoren, vilket är en förutsättning för beviljande av LFA-, miljö- och gårdsstöd. I praktiken gäller det även de nationella stöden. Besöket är ingen granskning och uppgifterna som gås igenom stannar mellan jordbrukaren och rådgivaren. En stor fördel är att rådgivningen i praktiken bekostas av staten: Lantbrukaren kan ansöka om bidrag för högst två moduler per år Bidragets storlek är i praktiken 150 per modul Rådgivaren fyller i ansökningsblanketten på gården OBS! Bidraget skall sökas inom 60 dagar från rådgivningstillfället! Mer info finns bland annat på - Sök till exempel på Tvärvillkor och Jordbruksrådgivning Fastställda ansökningsomgångar för investeringstöd: Ta kontakt så berättar vi mera: Back Jan-Erik modul 1, 2, och 4 Nygård Monica modul 1, 3, 6 och 7 Rex Rickard modul 1 och 4 Nordman Stefan modul 4 Blässar Magnus modul 1, 3, 5, 6 och 7 Salo Anders modul 1, 2, 3 och 4

15 BONDEFÖRETAGAREN 15 Larsagården i Essunga Hästar i lösdrift Active Stable en helhetslösning för hållbar hästhushållning I samband med Nordisk byggkonferens i september 2009 besökte vi Larsagården i Essunga, som är byggd 2006 och planerad för 14 hästar i lösdrift. Active Stable var också ett tema under konferensdagarna som detta år hölls i Skara på Västgötaslätten söder om Vättern. Michael Ventorp, forskare på SLU och rådgivare på Hushållningssällskapet Malmöhus, föreläste om hästhushållning med foderstationer. Ventorp har tillsammans med Per Michanek skrivit boken Att bygga häststall. Grundidén med Active Stable är att hästen skall få möjlighet att leva på ett naturligt sätt. Allt det som hästen behöver finns inne på planen, på olika ställen, där hästen kan röra sig fritt. Aktivitetsområden, foderplatsen, vatten, ligghall med mera placeras ändå så att hästen samtidigt får rejält med motion. Med staket inne på grusytan får man hästen att motionera ännu mera då den måste gå en längre sträcka än bara rakt över planen. Staket inne på grusplanen tvingar hästen till mera motion. Foto: Larsagården Foto: Hans Östman Kraftfoderstation längst bort från ligghallen. Foto: Hans Östman Foto: Hans Östman Foto: Hans Östman Fördelar med lösdrift: naturligt beteende för hästar billiga byggnader tidsbesparande Fri tillgång till halm i häck. In- och utgång till ligghall med höger-vänstersväng. Eluppvärmd vattenkopp. Skall vara lätt att hålla ren. Lösdrift kräver stor areal, god planering och driftsledning samt bra övervakning arbetstimmar/häst och år kan minskas ner till arbetstimmar. En kraftfoderstation kan betjäna 20 hästar. Hö-station (hösilage) för storbalar betjänar 4 hästar. Utfodringen är datastyrd med transponderhalsband och tidstyrning. Hästen kan ha tillgång till stationen ca 3 minuter/gång och upptill 20 ggr/dygn. Fri tillgång till halm och vatten. I ligghallen finns en invänjningsbox för nya hästar som skall in i gruppen. Utrymme i ligghallen borde vara minst m 2 /häst. Grusytan skall vara gjord så att den är torr och stabil. Detta är bra för hästens ben. I detta fall användes krossgrus, kvartsit 0 8 mm, lite för grovt, och dessutom med inslag av lite större stenar, som måste plockas bort. Vi var eniga om att krossgrus 0 6 mm (runda krosskorn) och välsiktat, är ett bra underlag man kan rekommendera. En yta med fin sand är jobbigt för hästen att gå i. Ett dagligt arbete är att ta bort gödseln för hand ute och den körs ut med en lastmaskin till en gödselcontainer. Inne på grusytan finns också en rullningsyta gjord av sand med en ram av plankor ca 6 x 6 m 2. Utanför grusplanen finns en paddock, beteshagar och tillgång till fina rid- och körvägar. Birgitta Friberg som företräder Larsagården hoppades ännu få mera lagerutrymmen för foder, en maskinhall, valack-/stoavdelning och till och med ett ridhus. Det bästa med stallet är att hästar och människor stortrivs. Hästarnas hovar har blivit bättre. Hästarnas psyke har blivit bättre, de är lugnare och mer harmoniska. Det här är bra för hästar som behöver få rehabilitering. Hans Östman Byggnadsingenjör mobil Foto: Hans Östman Mera info på:

16 16 BONDEFÖRETAGAREN Norra distriktet: Anders Salo Ledande rådgivare mobil Bertel Riska Ekorådgivare mobil Anna-Riitta Leinonen Sektoransvarig husdjur mobil Jonas Löv mobil Johanna Laakso Husdjursrådgivare mobil Henrik Ingo Direktör mobil Ann-Lousie Söderlund Ekonom Magnus Blässar mobil Jan-Olof Johnsson Vall- och mjölkgårdsrådgivare mobil Gunice Hellqvist mobil Katarina Härmälä mobil Jonas Löfqvist Växtodlingsrådgivare mobil Carina Ahlnäs Vikarierande ekonom mobil Christian Nylund Sekreterare mobil Österbottens Svenska Lantbrukssällskap r.f. Per-Erik Järn Ekonomirådgivare mobil Södra distriktet: Tor-Erik Asplund Ledande rådgivare mobil Åsa Mattsson Ekonomirådgivare mobil Rickard Rex Växtodlingsrådgivare mobil Ingeborg Nordberg mobil Jenny Forsström Trädgårdsrådgivare mobil Jan-Erik Back Sektoransvarig växtodling mobil Kansli: Handelsesplanaden 16 D, VASA Tel , fax (06) e-post: Bennäs kontor: Mjölvägen 2, BENNÄS Fax: (06) Våra tjänster Kontakta oss! Växtodlingsrådgivning; Odlingsplanering/gödslingsråd/näringsämnesbalanser: Rickard Rex, Jan-Erik Back, Stefan Nordman (K:stad), Anders Salo, Magnus Långskog, Jonas Löfqvist, Ulrika Wikman - trädgård: Jenny Forsström - ekologisk odling: Bertel Riska, Ulrika Wikman Potatis: Stefan Nordman, Jan-Erik Back Sockerbetor: Jan-Erik Back Grovfoder: Jan-Olof Johnsson, Anders Salo Rörflen: Bertel Riska Kummin: Magnus Långskog Spruttester: Christian Nylund Dräneringsplaner: Rainer Rosendahl Avloppsplanering: Roger Brännäs, Rainer Rosendahl Stödansökningar: Richard Rex, Magnus Långskog, Anders Salo, Stefan Nordman, Jonas Löfqvist Produktionskostnadskalkyler: Rickard Rex, Magnus Långskog, Anders Salo Jan-Olof Johnsson, Stefan Nordman Utbildning: Jan-Erik Back Gårdsrådgivning (enligt EU-system): Richard Rex, Jan-Erik Back, Anders Salo, Stefan Nordman Specialmiljöstödsplaner: Rainer Rosendahl, Bertel Riska, Stefan Nordman, Ulrika Wikman Roger Brännäs Byggmästare mobil Monica Nygård mobil Ulrika Wikman Växtodlingsrådgivare mobil Hans Östman Byggnadsingenjör mobil Husdjursrådgivning; Produktionskontroll för mjölk: Utfodringsplaner: Resultatanalys, mjölk: Jonas Löv, Per-Erik Järn, Monica Nygård, Gunice Hellqvist Hälsovårdsplanering: Mjölkgårdsrådgivarna Stallmiljöanalyser: Hans Östman, Roger Brännäs Mjölkmätartest: Gunice Hellqvist, Ingeborg Nordberg Stödansökningar: Anders Salo, Magnus Blässar, Jonas Löv Gårdsrådgivning (enligt EU-system): Magnus Blässar, Monica Nygård, Anders Salo Fårrådgivning: Milla Alanco Nina Ohlis Sektoransvarig företagsledning mobil Milla Alanco Fårrådgivare mobil Magnus Långskog Växtodlingsrådgivare mobil Stefan Nordman Potatisrådgivare Kristinestad mobil Rainer Rosendahl Dräneringstekniker mobil Ingmar Bäckström SLF, Ingenjör Växthusteknik mobil Andreas Helenelund Ekonomirådgivare mobil Fredrik Ek Bioenergirådgivare SLF mobil Företagsledning; Lantbrukarnas företagshälsovård: Kvalitetsledning: Affärsplaner: Lönsamhetsbokföring: Resultatanalyser: Värderingar: Gårdssekreterartjänster: Byggnadsplanering: - huvudplanering - konstruktionsritningar - kostnadskalkyler - miljö- och byggnadslov Bioenergirådgivning: Projektledning: Skattebokföring: Generationsväxlingar: Framtidssamtal: Bolagsbildningar: Nina Ohlis Ulrika Wikman Tor-Erik Asplund, Andreas Helenelund, Per-Erik Järn, Nina Ohlis, Åsa Mattsson Andreas Helenelund, Per-Erik Järn Tor-Erik Asplund, Per-Erik Järn, Nina Ohlis Tor-Erik Asplund Anders Salo Hans Östman, Roger Brännäs, Ingmar Bäckström Fredrik Ek Henrik Ingo, Ulrika Wikman Per-Erik Järn, Andreas Helenelund, Åsa Mattson Åsa Mattsson Magnus Blässar, Per-Erik Järn Nina Ohlis

Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015

Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015 1 (8) Stöd till unga jordbrukare (EU), bakgrundsmaterial för utbildningen våren 2015 1. Stödvillkor Stöd betalas till en aktiv jordbrukare som för första gången etablerar jordbruk som huvudsaklig företagare

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Arv. kortfattad information om ärvdabalken

Arv. kortfattad information om ärvdabalken Arv kortfattad information om ärvdabalken Ärvdabalken innehåller regler om bland annat bouppteckning, arv och testamente. Hela ärvdabalken hittar du i Svensk författningssamling SFS 1958:637. Den finns

Läs mer

STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN

STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN STÖD TILL UNGA JORDBRUKARE (EU) ÅTERBETALNING AV FINANSIELL DISCIPLIN Våren 2015 Seinäjoki. Allmänt Direktstöd Definitionen av aktiv jordbrukare Finansiell disciplin Tvärvillkoren Direktstödens nedre gräns

Läs mer

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

HSB INFORMERAR. Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR HSB INFORMERAR Vem äger bostadsrätten? OM LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Makar och sammanboende Om Du och Din make eller sambo tillsammans förvärvar en bostadsrätt, äger Ni den gemensamt. Din andel i bostadsrätten

Läs mer

Arv Kortfattat om lagstiftningen

Arv Kortfattat om lagstiftningen Arv Kortfattat om lagstiftningen Producerad av Justitiedepartementet Foto: Justitiedepartementet, tryck: Elanders, 2015 Bouppteckning När en person dör måste en förteckning över den avlidnes tillgångar

Läs mer

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Företagsstöden Målet är att öka försörjningsmöjligheterna och arbetstillfällena på landsbygden

Läs mer

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt

Läs mer

Om arv och testamente, framtiden och djuren.

Om arv och testamente, framtiden och djuren. Om arv och testamente, framtiden och djuren. Vad händer om du inte har skrivit ett testamente? Finns det inget testamente vid din bortgång kommer dina tillgångar att fördelas enligt lagen och följa den

Läs mer

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Ett dokument för livet. Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja. Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente? Ske Din vilja! t v å t r e f e m s e x s j u å t t a n i o e l v a Ett dokument för livet Vad händer om inget testamente finns? Ske din vilja Hur skriver man ett testamente? Hur ändrar man ett testamente?

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten

LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten LIVETS STIG BÄR FRAMÅT Broschyr om testamenten Varför forskar man om diabetes? Typ 1 -diabetes (juvenil diabetes) är vanligare i Finland än i något annat land i världen. Varje år får omkring 600 barn i

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen

Foto: Sofia Denzler. Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Sofia Denzler Låt din sista vilja leva vidare Att testamentera till Erikshjälpen Foto: Åsa Dahlgren Ett barns dröm är dyrbar Ett barns dröm är vacker En längtan till något nytt, något mer Ett barns

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV DÖDSBOETS ÄRENDEN

ANVISNINGAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV DÖDSBOETS ÄRENDEN ANVISNINGAR FÖR FÖRVALTNINGEN AV DÖDSBOETS ÄRENDEN Förlusten av en nära anhörig förutsätter trots de anhörigas sorg många praktiska arrangemang. Med följande anvisningar vill vi underlätta förvaltandet

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR Så 1234 skiljerdu dig Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Så skiljer du dig En skilsmässa är ofta en stor sorg. Men ibland finns det ingen annan utväg. Hur vet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Hur bygger man världens bästa ladugård

Hur bygger man världens bästa ladugård Hur bygger man världens bästa ladugård Under denna ödmjuka frågeställning talade Niel Andersson, Jouni Pitkäranta och Christer Bergsten på ett välbesökt seminarium i Uppsala den 7 februari. Arrangörer

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare

SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING. En gårds miljöplan. Anvisning för rådgivare SYSTEMET FÖR JORDBRUKSRÅDGIVNING En gårds miljöplan Anvisning för rådgivare 1. Inledning I de här anvisningarna för en miljöplan i systemet för jordbruksrådgivning presenteras i koncentrerad form anvisningar

Läs mer

LPA-trygghet för anhöriga

LPA-trygghet för anhöriga LPA-trygghet för anhöriga Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd i

Läs mer

Kärlek och sunt bondförnuft

Kärlek och sunt bondförnuft Kärlek och sunt bondförnuft Att gifta sig med ett lantbruk Sambor 4 Gemensam ekonomi 5 Stora skulder 6 Arv 9 Äktenskap 10 Enskild egendom 13 Äktenskapsförord 14 Särkullbarn 17 Arbetslöshet 18 Föräldrapenning

Läs mer

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo

Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo Om att bevaka den enskildes rätt i dödsbo 2 ATT BEVAKA RÄTT I DÖDSBO Uppgiften att bevaka rätt i dödsbo kan uppkomma om en person som har en god man eller förvaltare har del i ett dödsbo och det i den

Läs mer

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA I KUMMIN seminariet 23.11.2011 Hyvinge, 24.11.2011

Läs mer

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret

GOD MAN/ FÖRVALTARE. Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m. Överförmyndarkontoret GOD MAN/ FÖRVALTARE Detta är en informationsskrift om godmanskap/förvaltarskap m m Överförmyndarkontoret Innehållsförteckning Vem kan få god man?...3 God man för omyndiga (FB 11 kap 1 och 2 )...4 God man

Läs mer

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj

JURIDIK OCH FAMILJ. FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj JURIDIK OCH FAMILJ FAMILJEN OCH FÖRETAGET För dig som driver företag och har familj VI VET ATT DET ÄR LÄTT ATT SKJUTA UPP BESLUT SOM GÄLLER AVTAL INOM FAMILJEN Så här ser det ut i Sverige 68 % av de tillfrågade

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar

Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Vem äger bostadsrätten? om lagar och förordningar Din bostadsrätt En bostadsrättslägenhet övergår till ny bostadsrättshavare på flera olika sätt. Det vanligaste är genom köp. Andra exempel är gåva, bodelning

Läs mer

Täckningsbidragkalkyler -begrepp och modeller Krister Hildén, NSL TÄCKNINGSBIDRAGSKALKYLENS UPPBYGGNAD INTÄKTER - RÖRLIGA KOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG A - ARBETSKOSTNADER TÄCKNINGSBIDRAG B - MASKINKOSTNADER

Läs mer

Att ge vidare. Information om att skriva testamente

Att ge vidare. Information om att skriva testamente Att ge vidare Information om att skriva testamente FOTO: BÖRJE ALMQVIST Den sista viljan Rubriken är dubbeltydlig. Att tvingas utstå krig, flykt och svält är det sista många människor vill vara med om.

Läs mer

Ny typ av provbägare för produktionsuppföljningen för Valio-andelslagens producenter från 1.4.2015 - bägare med gångjärnslock och transportställ

Ny typ av provbägare för produktionsuppföljningen för Valio-andelslagens producenter från 1.4.2015 - bägare med gångjärnslock och transportställ Ny typ av provbägare för produktionsuppföljningen för Valio-andelslagens producenter från 1.4.2015 - bägare med gångjärnslock och transportställ I april 2015 börjar man använda nya typer av förnödenheter

Läs mer

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente

TESTAMENTSHANDBOK. Testamente TESTAMENTSHANDBOK Testamente Vi på Kyrkans Utlandshjälp är glada att du överväger att göra en testamentsdonation till vårt arbete. Också just nu svälter hundratals miljoner människor och var sjätte människa

Läs mer

GÅRDSSTÖD Överföringar av stödrättigheter Villkor och anvisningar för överföringen år 2014

GÅRDSSTÖD Överföringar av stödrättigheter Villkor och anvisningar för överföringen år 2014 GÅRDSSTÖD Överföringar av stödrättigheter Villkor och anvisningar 117 Överföringarna av stödrättigheter i ett nötskal - mängd stödberättigande areal övergår till mottagaren. Överföringen av besittningen

Läs mer

ANVISNING FÖR UPPGÖRANDET AV ANSÖKAN OM UTBETALNING AV FÖRETAGSSTÖD

ANVISNING FÖR UPPGÖRANDET AV ANSÖKAN OM UTBETALNING AV FÖRETAGSSTÖD ANVISNING FÖR UPPGÖRANDET AV ANSÖKAN OM UTBETALNING AV FÖRETAGSSTÖD Inledning Denna anvisning är avsedd att vara till hjälp vid uppgörandet av ansökan om utbetalning av företagsstöd (Landsbygdsverkets

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen

Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård. Katja Korkalainen Fodersektionen Tvärvillkor, fodersäkerhet på en djurgård Katja Korkalainen Fodersektionen Neuvo 2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på djurgårdar Foder Ämnen och produkter som är avsedda för utfodring av djur

Läs mer

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg

Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget = LFA-tillägg Stödutbildning 2009 Avd. för landsbygdsnäringar / Mavi Maija Kyrö Allmänt Man kan förbinda sig vid LFA-tillägget bara samtidigt som en ny

Läs mer

Kina-programmet, utlysning 2014

Kina-programmet, utlysning 2014 Asien-programhelhet utbildningssamarbete Kina-programmet, utlysning 2014 1. Allmänt CIMOs Asien-program finansierar projekt inom högskolornas utbildningssamarbete med målområden i Asien som anses speciellt

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Ogrässkäraren CombCut hjälper dig och din ekologiska växtodling.

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

GREPPA NÄRINGEN. God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN. Modernt kortbås

GREPPA NÄRINGEN. God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN. Modernt kortbås God djurmiljö ger ökad lönsamhet VÄLKOMNNA TILL KOHAGEN GREPPA NÄRINGEN Professor Biosystem och teknologi SLU Alnarp 25% Växa Sverige Utveckla tekniska system för animalieproduktion för att optimera djurmiljön

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008

Hjortdjursskador Fastställda den 5.2.2008 Riktlinjer för bidrag för ersättande av Hjortdjursskador på odling och skog samt bidrag för förebyggande åtgärder Fastställda den 5.2.2008 Dnr N42/08/1/1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 2. Hjortdjursskador

Läs mer

Testamente en gåva till kommande generationer

Testamente en gåva till kommande generationer Testamente en gåva till kommande generationer CANCERSTIFTELSENS MÅL ÄR ATT ÖVERVINNA CANCER TESTAMENTSDONATION FÖR DET ARBETE SOM UTFÖRS FÖR ATT BEKÄMPA CANCER Vi kan i mångt och mycket tacka Cancerstiftelsens

Läs mer

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente

Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin. Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente Din sista vilja kan ge andra möjlighet att uttrycka sin Civil Rights Defenders om hur du skriver testamente På många håll i världen riskerar människor livet för att kunna uttrycka sin vilja I många länder

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG

7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7. STÖD TILL ÖVRIGA ÄN FÖRETAG 7.1 Stöd för internationella utvecklingsprojekt Rättsgrund: Självstyrelselag för Åland (1991:71) Landskapslag om lån, räntestöd och understöd ur landskapets medel samt om

Läs mer

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet Dnr 3.2.16-1559/14 2014-05-22 Landsbygdsutvecklingsenheten Bilaga till konsekvensutredning av förslag till Statens jordbruksverks föreskrifter om företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Utbildning för förvaltningen om ansökan om stöd till jordbrukare Våren 2015 Merja Uusi-Laurila Mavi, enheten för djur- och specialstöd Sida 1 Presentationens innehåll

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001

30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS. Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 30 januari Inveon, Borgå 1 februari Lärkkulla, Karis HENRIK LASSAS Nylands Svenska Lantbrukssällskap Direktör 2011-> Generationsskiften sedan 2001 Tel 0400 860 633 NSL/HL/2013 1 Vi erbjuder Dig rådgivning

Läs mer

VIPU ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2013 KARTANVÄNDARANVISNING

VIPU ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2013 KARTANVÄNDARANVISNING VIPU ELEKTRONISK STÖDANSÖKAN 2013 KARTANVÄNDARANVISNING Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Allmänna funktioner... 3 2. Basskiftets gränskorrigeringar... 3 2.1 Redigera gränslinjen:... 3

Läs mer

Kvighotell - En ny model för ungdjur management

Kvighotell - En ny model för ungdjur management DAGENS EPISTOLA Kvighotell - En ny model för ungdjur management A ungdjurstallar på samma gård B Ungdjurstall som hotell (flere kunder i hotellet) Nordisk Byggträff i Billund Danmark Tapani Kivinen Architect

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Nr 204 / 2006 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om kvalitetskrav och maximikostnader för stödberättigad åkerdränering Given i Helsingfors den 21 mars 2006 I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Förvaltning av ett minderårigt barns egendom

Förvaltning av ett minderårigt barns egendom Förvaltning av ett minderårigt barns egendom Uppgifter som föräldrarna i egenskap av intressebevakare för sitt barn ska sköta Vad innebär intressebevakning och vem är intressebevakare för ett barn? Vem

Läs mer

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo

Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo Om att bevaka underåriga barns rätt i dödsbo 2 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDENS TILLSYN Överförmyndarnämnden har enligt lag till uppgift att utöva tillsyn över bland annat förmyndares och gode mäns verksamhet. När

Läs mer

Ordförandeval på kommande

Ordförandeval på kommande M-Itella Abp Lantbrukssällskapet informerar 1/2010 Mars 2010 "Jag brukar jämföra bra utsäde med en välutrustad bil. Har du en gång haft en bra bil vill du inte byta till en som är sämre." sidan 9 Nessie

Läs mer

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro.

Nationellt finansierade utgifter uppgår till 103 000 euro. Lån som beviljas av fonden för jordbrukets utveckling uppgår till 610 000 euro. EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23.01.2001 SG(2001) D/ 285315 Ärende: Statligt stöd - Finland Stöd nr N 43/2000 Investeringsstöd för renhushållning och naturnäring Herr Minister, Jag har äran att meddela

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

Premie exemplen för NewLife per år

Premie exemplen för NewLife per år NewLifeförsäkring Trygghet för barnet Med en livförsäkring säkerställer du dina kärastes levnadsstandard och exempelvis återbetalningen av lån i händelse av ett överraskande dödsfall. En livförsäkring

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

Kärlek och pengar - känsligt ämne för svenskar

Kärlek och pengar - känsligt ämne för svenskar Pressmeddelande 2015-06-29 Kärlek och pengar - känsligt ämne för svenskar Varje år gifter sin omkring 50 000 svenska par och nästan hälften av alla bröllop sker under sommarmånaderna. Men hur står det

Läs mer

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Konsekvensutredning för ny föreskrift Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från

Läs mer

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c )

önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Egendom eller belopp ( b ) Ändamålsbestämmelse ( c ) Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4 III IIII V Testators signatur Sida 2/4

Läs mer

Tankar om testamenten

Tankar om testamenten Tankar om testamenten den goda eftersmaken Det mesta vi människor gör och upplever i livet får en eftersmak. Perioden vi bodde eller arbetade på en speciell plats. Pratstunden med grannen. Många minnen

Läs mer

FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015. VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi

FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015. VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi FÖRETAGARAKADEMIN Våren 2015 VUXENUTBILDNINGSCENTER www.yrkesakademin.fi Företagarakademin Företagarakademin det naturliga valet för företagare i Österbotten! Företagarakademin riktar sig till företagare

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Mitt testamente till de äldre

Mitt testamente till de äldre Mitt testamente till de äldre Blomsterfondens testamentshjälp BLOMSTER FONDEN Blomsterfonden är min familj. Genom en gåva kan jag hjälpa andra människor att komma in i samma trygga gemenskap. Willem Schaper

Läs mer

Friska nötkreatur ger välmående gårdar

Friska nötkreatur ger välmående gårdar Friska nötkreatur ger välmående gårdar Vi kan Nöt! Med sju veterinärer och tre husdjursagronomer specialiserade inom nötköttsproduktion har vi en unik kompetens. Vi kan hjälpa dig med allt från att förebygga

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen 1 Sájtte är ett 3-årigt projekt som initierats av samebyarna i Jokkmokk. Näringslivsbolaget Strukturum i Jokkmokk AB är projektägare

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

Stödmöjligheterna för företag på Österbottens TE-centrals verksamhetsområde

Stödmöjligheterna för företag på Österbottens TE-centrals verksamhetsområde Stödmöjligheterna för företag på Österbottens TE-centrals verksamhetsområde - Företagsstöd från programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013 - Understöd enligt lagen om statsunderstöd

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?

Hur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat? Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden

En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden En handledning om att skriva testamente Med tanke på framtiden Förord Kära IOGT-NTO-vän Det här är en handledning om att skriva testamente. Vår förhoppning är att du finner information som du har nytta

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Allmänna villkor för projektstöd

Allmänna villkor för projektstöd Allmänna villkor för projektstöd Här finns de viktigaste villkoren som gäller alla projektstöd. Bilaga 1 Följ projektplanen och beslutet Du ska genomföra ditt projekt på det sätt du har angivit i ansökningshandlingarna

Läs mer

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG

Rätt arv. Fördelning av kvarlätenskap IUSTUS FÖRLAG MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER. Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG Rätt arv Fördelning av kvarlätenskap MARGARETA BRATTSTROM ANNA SINGER Under medverkan av MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förord 5 Förkortningar 7 Vissa förkortningar i texten 7 Förkortningar

Läs mer

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2)

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) 1 Till läraren Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) Lantbrukets avbytarservice är ett unikt system i världen. Lantbruksföretagarna är de enda företagare som får avbytarservice!

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum]

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum] AKTIEÄGARAVTAL avseende aktierna i [Bolaget] [Datum] Aktieägaravtal 1 (6) Aktieägaravtal 1 Bakgrund 1. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr [ ], [adress], [postadress]; 2. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer