Vad är ett sjukhusbibliotek?

Transkript

1 Vad är ett sjukhusbibliotek? Utredning och förslag rörande sjukhusbibliotekens verksamhet Barbro Thomas

2 Sjukhusbibliotekens framtid var finns den? Strategi för landets sjukhusbibliotek Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefers ambition är att följa och påverka bibliotekens roll och utveckling inom hälso- och sjukvården samt vara en aktiv part i den nationella biblioteksutvecklingen. Därför sökte och beviljades föreningen utvecklingsmedel av Kungliga biblioteket hösten 2010, för att genomföra en förstudie som beskriver de svenska sjukhusbibliotekens nuvarande uppdrag och verksamhet samt ge förslag till utvecklingsområden av dessa. Uppdraget att genomföra den gick till Barbro Thomas, mångårig biblioteksexpert med ett förflutet som bl.a. avdelningschef både på KB och på Kulturrådet. Detta arbete har resulterat i en historik, nulägesanalys och förslag på utveckling för de framtida sjukhusbiblioteken som en del inom den offentliga bibliotekssektorn. Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer ser denna förstudie som en utgångspunkt för fortsatt strategiskt arbete för sjukhusbiblioteken. Den kommer inom en inte alltför avlägsen framtid att kompletteras med en översyn ur ett hälso- och sjukvårdsrelaterat perspektiv som förstärker och tar fram utvecklingsmöjligheterna för sjukhusbiblioteken att vara de medicinska kunskapsförmedlare inom hälso- och sjukvården som de redan till stor del är. Sjukhusbiblioteken har en stor betydelse för landets landstingsanställda när det gäller forskning och implementering av relevant behandling och övriga arbetsmetoder, kort sagt en viktig faktor för utveckling och upprätthållande av god vård. Bristfällig dokumentation Men hur ser det egentligen ut på dagens svenska sjukhusbibliotek? Ja, det är svårt att svara på eftersom det är 35 år sedan verksamheten senast granskades. Överhuvudtaget saknas det offentlig dokumentation och utvärdering av sjukhusbiblioteksverksamheten. Den statistik som har samlats in från det allmänna biblioteksväsendet sedan 1976 har visat sig vara bristfällig eftersom den endast redovisat den allmänna sjukhusbiblioteksverksamheten, till skillnad mot den medicinska. Det är först i och med 2009 års biblioteksstatistik som sjukhusbiblioteksbilden har blivit komplett med redovisning både av den medicinska och den allmänna sjukhusbiblioteksverksamheten. Dessvärre saknas därmed redovisning av de medicinska sjukhusbibliotekens framväxt. Stödfunktion för landstingsanställda Sjukhusbiblioteken är idag en stödfunktion för de landstingsanställda vid fortbildning, kompetensutveckling och forskning. De bistår även patienter vid informationssökning samt erbjuder litteratur och andra medier för avkoppling. I vissa fall är biblioteken renodlat medicinska eller allmänna. I enstaka fall drivs de allmänna biblioteken av en kommun. Samarbete mellan sjukhusbibliotek Sedan drygt tio år tillbaka har sjukhusbiblioteken ett väl fungerande samarbete kring frågor som syftar till att förse hälso- och sjukvårdens personal med vetenskaplig information, det s.k. EiRA-samarbetet. I dagsläget innebär det att många av landstingens e-tidskrifter upphandlas 2

3 på central nivå. Ett behov av ett mer fördjupat samarbete och tydliggörande av sjukhusbibliotekens roll och uppdrag ledde 2010 fram till bildandet av Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer. Många frågor som rör standarder, statistik och metodutveckling tjänar på en nationell samordning. Det underlättar även i den nu pågående dialogen med KB och myndighetens utvidgade uppdrag, att sjukhusbiblioteken har ett gemensamt forum. Vilken roll ska sjukhusbiblioteken ha? Bland sjukhusbiblioteken själva finns en osäkerhet om det är identiteten som bibliotek eller ställningen inom respektive landsting som är viktigast att stärka genom ett samarbete. Av tradition har sjukhusbiblioteken främst allierat sig med sjukvården som en stödjande kraft inom den kliniska forskningsvärlden. Men att inte vara en del i den utveckling som nu pågår på den nationella biblioteksarenan skulle vara oklokt. Det ena behöver inte utesluta det andra. Det är av den anledningen Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer tagit initiativ till denna förstudie. Stockholm Helena Kettner Rudberg, ordförande i Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer Petra Wallgren Björk, vice ordförande i Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer 3

4 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Vad är ett sjukhusbibliotek? Några allmänna iakttagelser Mellan stolarna Mål för sjukhusbibliotekens verksamhet De allmänna biblioteken Statistik Användarna Bibliotekets fysiska och virtuella placering Småskaligheten Sjukhusbiblioteken i ett nationellt system Fragmentisering Teknik hot eller möjlighet Sjukhusbibliotek en adekvat benämning? Verksamheten i siffror Statistikinsamlingen Kostnader och verksamhet Verksamhetens inriktning Utlåningsarbetets förändrade inriktning Fysiska besök och virtuella besök Pedagogiska insatser och programverksamhet Verksamhetsplaner Uppdrag och målsättning Mål - några exempel: Huvudmannaskap och organisation Det kommunala arvet Huvudmannaskap Avtal med kommunen Avtal med länsbiblioteket Avtal med universiteten Sjukhusbibliotekets placering inom sjukvårdsorganisationen Sjukhusbiblioteken i bibliotekslandskapet Sjukhusbiblioteken som aktör i ett nationellt biblioteksnätverk KB:s utvidgade uppdrag Sjukhusbiblioteken och KB:s utvidgade uppdrag Nationell överblick Statistik Libris Planer för biblioteksverksamheten Utveckling och samordning Dialogen med KB Förslag till utvecklingsområden Användarna Allt finns ju på internet I stället för bokvagnen Mål för sjukhusbibliotekens verksamhet Om framtiden

5 1. Sammanfattning Sjukhusbibliotekens verksamhet tog sin början i folkbiblioteksrörelsen för över 100 år sedan. Fokus låg då på litteraturförmedling till patienterna. Den starka kopplingen till de kommunala biblioteken fanns kvar fram till 1980-talet, då landstingen efterhand övertog huvudmannaskap och drift av sjukhusbiblioteken. De medicinska fackbiblioteken har därefter utvecklats, medan patientverksamheten tonats ner i takt med att antalet vårdplatser och vårddygn sjönk. Det hette att sjukhusbibliotek lades ned, men vad som egentligen skedde var att de flesta patientbibliotek (de allmänna biblioteken) bytte huvudman och införlivades med det medicinska biblioteket i s.k. kombinerade bibliotek vilket i dag är den vanligaste organisationsformen. Sjukhusbiblioteken är idag en del av vårdprocessen, bl.a. genom att vara ett stöd för vårdpersonal vid fortbildning, kompetensutveckling och forskning. Sjukhusbiblioteken medverkar aktivt i informationsarbetet med EBM (evidensbaserad medicin), deltar i forskningskurser, erbjuder personlig handledning enskilt eller i grupp samt i förekommande fall medverkar i HTA-arbetets informationssökningsprocess (Health Technology Assessment utveckling av teknik och metoder inom landsting). De tjänster som vänder sig till patienter och anhöriga har allt större fokus på att vara en del av vården, t.ex. patientinformation och patient- och närståendeutbildningar. Det har inte funnits någon självklar central samordnande instans för sjukhusbiblioteksområdet. Sjukhusbibliotekens roll som aktör i ett nationellt bibliotekssystem har varit och är oklar. Kopplingen till de nationella biblioteksorganen har varit svag. Insamlingen av nationell statistik var fram till 2009 bristfällig och förekomsten av sjukhusbibliotek i offentliga biblioteksutredningar och liknande är så gott som obefintlig. När Kungliga biblioteket från 2011 gavs ett utvidgat uppdrag som central myndighet för de offentligt finansierade biblioteken var reaktionen något avvaktande från sjukhusbibliotekens sida. Identiteten är främst att vara kunskapscentrum inom medicin, vård och omsorg. Med KB:s nya roll som förvaltningsmyndighet, med samordningsansvar för det offentligt finansierade biblioteken, öppnas en ny möjlighet för sjukhusbiblioteken att ta aktivt del i nationellt bibliotekssamarbete, t.ex. i frågor som rör statistik, nationell katalog, utveckling och samordning av digitala tjänster. Det finns också behov av ökan samverkan inbördes mellan sjukhusbiblioteken. Viktiga utvecklingsområden för sjukhusbiblioteken är att kartlägga målgruppernas behov genom användarstudier på central och lokal nivå, utarbeta strategier för information till användare och huvudmän, ompröva och utveckla de allmänna bibliotekens verksamhet, teknik- och metodutveckling samt att utveckla samarbetet med landstingens kultursatsningar. Sjukhusbiblioteken är en liten men viktig detalj i sjukvården. Men det är inte självklart att de betraktas som de medaktörer i hälso- och sjukvårdsarbetet de skulle kunna vara. Sjukhusbiblioteken måste därför bättre kunna redovisa omfattningen av sin verksamhet och arbeta för en bättre förankring i sjukvårdsorganisationen. För detta krävs en hög och ständigt uppdaterad kompetens hos bibliotekspersonalen. En analys av kompetensbehoven bör därför 5

6 genomföras i nära samarbete med företrädare för sjukvårdsledningen och den medicinska personalen. Bibliotekspersonalen bör erbjudas kontinuerlig fort- och vidareutbildning, för att framstå som en attraktiv arbetsplats och för att locka kvalificerad personal vid nyrekryteringar. Sjukhusbiblioteken bör kunna erbjuda utvecklings- och karriärmöjligheter där kompetens och kreativitet uppmuntras och inte trycks ner i den stora sjukvårdsapparaten. 2. Inledning Utredningen har gjorts på uppdrag av Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer. Avsikten med utredningen har varit att den ska kunna tjäna som underlag för en diskussion om sjukhusbibliotekens fortsatta utveckling. Avstamp för utredningsarbetet var den workshop för sjukhusbibliotekscheferna som hölls på Hässelby slott den 10-11mars 2011: Sjukhusbibliotekens roll kan vi formulera ett gemensamt uppdrag? Workshopen enades om att följande utvecklingsområden har hög prioritet: 1. Att synliggöra sjukhusbibliotekens roll nationellt och lokalt. 2. Att bli medaktörer i vården genom att utveckla uppsökande arbetssätt. 3. Att utforma relevanta utbildningsinsatser. 4. Att utveckla bättre metoder för att visa nyttoeffekter och kvalitet. Under arbetets gång har jag haft regelbunden kontakt med styrelsen och deltog i styrelsens sammanträde den 17 juni 2011 för att ge en lägesrapport. Slutsatser och bedömningar baseras på svaren på den enkät som skickades till ett trettiotal sjukhusbibliotek våren 2011, på de verksamhetsplaner och liknande dokument, som jag fått ta del av samt på den officiella biblioteksstatistiken. Den sjukhusbiblioteksstatistik som samlades in 2009 redovisar för första gången uppgifter från både den allmänna och den medicinska delen. Tillsammans med verksamhetsplanerna har detta varit underlag för beskrivningen av sjukhusbibliotekens nuvarande inriktning och verksamhet. Jag har också haft möjlighet att besöka biblioteket vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, sjukhusbiblioteket i Gävle, medicinska biblioteket vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping, biblioteken vid Karolinska universitetssjukhuset och Södersjukhuset samt bibliotek och informationscentralen inom Landstinget Dalarna. Jag har dessutom haft möjlighet att delta i projektmöte med KompoBib 2020 i Västerås den 5 maj 2011, där ansvariga för sjukhusbiblioteken i Sörmland, Västmanland samt det allmänna biblioteket i Örebro deltog. (KompoBib 2020 har finansiering från Europeiska socialfonden. Avsikten med projektet är att identifiera behov och genomföra kompetensutveckling för personal på folkbibliotek och sjukhusbibliotek i Sörmlands, Västmanlands och Örebro län). Underlag för bedömningen har också varit en del historiskt material, t.ex. tidigare statliga utredningar, rapporter rörande biblioteksområdet samt äldre officiell statistik, som dock 6

7 begränsas till de allmänna bibliotekens verksamhet. Under 1970-talets första hälft gjordes en studie av organisation och arbetsmetoder vid de allmänna sjukhusbiblioteken. Resultaten redovisades år 1976 i rapporten Sjukhusbibliotek. En översyn av de allmänna bibliotekens verksamhet, organisation och arbetsformer. 1 I rapporten finns även en del siffermaterial som gjort det möjligt att göra vissa jämförelser över tid. Hänvisningar till rapporten förekommer vid ett flertal tillfällen i texten. För att inte i onödan tynga framställningen med noter hänvisas i det följande genomgående till sjukhusbiblioteksrapporten alternativt 1976 års rapport som då avser ovan nämnda arbete. I de fall det rör sig om kombinerade bibliotek, dvs. bibliotek med både en allmän och en medicinsk del, har jag försökt att konsekvent använda begreppen allmänna delen respektive medicinska delen. Begreppen allmänna biblioteket respektive medicinska biblioteket avser renodlade allmänna respektive medicinska bibliotek. En historik av hur sjukhusbiblioteken behandlats av utredningsväsendet finns i bilaga 1, Mellan stolarna. Där finns också en sammanfattning av attityderna kring det kommunala huvudmannaskapet. Bilaga 2 Integration eller specialisering. Om sjukhusbiblioteken i det internationella samarbetet innehåller en resumé av sjukhusbiblioteksfrågornas ställning och inriktning framför allt inom IFLA. Bilaga 3 innehåller en sammanställning av svaren på den enkät som skickades till sjukhusbiblioteken våren Enkäten återfinns i bilaga Vad är ett sjukhusbibliotek? Dagens sjukhusbibliotek har karaktär av specialbibliotek inom medicin och hälsa och har större likheter med forskningsbiblioteksväsendet än med folkbibliotekssfären. Flertalet sjukhusbibliotek är fortfarande s.k. kombinerade bibliotek. Men tyngdpunkten har allt mer kommit att ligga på den medicinska delen, medan allmändelen minskats, eller på sina håll avvecklats. I vilken takt förändringen skett är inte dokumenterat eftersom det framtill 2009 saknats en heltäckande sjukhusbiblioteksstatistik. I det allmänna medvetandet, men även inom biblioteksvärlden, förknippas sjukhusbibliotek ofta med det allmänna biblioteket, med patienterna som primär målgrupp. Det kan inte uteslutas att den uppfattningen även kan förekomma hos sjukvårdens huvudmän. Under de senaste årtiondena har emellertid verksamhetens inriktning väsentligt förändrats. Den primära målgruppen är i dag vårdpersonal i vid bemärkelse. De tjänster som vänder sig till patienter och till anhöriga har allt större fokus på att vara en del av vården, t.ex. med patient- och närståendeutbildningar, patientinformation mm. Det traditionella utlåningsarbetet till inneliggande patienter utgör en allt mindre del av verksamheten. Något som har sin förklaring i de generellt förkortade vårdtiderna. Sjukhusbiblioteken är i dag en del av vårdprocessen och medverkar aktivt som informationsstöd för EBM (evidensbaserad medicin) bl.a. genom att via sina hemsidor erbjuda systematiska översikter, behandlingsguider och vårdprogram. Man medverkar dessutom i forskningskurser och klinikmöten samt erbjuder personlig handledning eller i grupp. Man arbetar också aktivt med att öka tillgängligheten till EiRA-upphandlade och 7

8 övriga medicinska tidskrifter. EiRA (Effective Information Retrieval and Acquisition) är en gemensam tjänst för landstingens upphandling av licenser för databaser och vetenskapliga artiklar i fulltext. Genom medverkan i HTA-arbetet är biblioteket ett stöd i informationssökningsprocessen och svarar för sökning, sållning och värdering av information. (Health Technology Assessment (HTA) innebär utveckling av metoder och tekniker och har blivit ett allt viktigare inslag inom hälso- och sjukvården). Kvantitativa uppgifter om verksamhetens omfattning saknas på flera områden, men enskilda verksamhetsdokument tyder på en omfattande verksamhet. T.ex. redovisade Stockholms läns landsting att det första halvåret 2010 gjordes nedladdningar av artiklar direkt av användaren. Tryckta tidskrifter har efterhand ersatts av den elektroniska versionen. Frigjorda utrymmen har då kunnat användas för att öka antalet utbildningsplatser och därmed ökat förutsättningarna att erbjuda undervisning för grupper eller enskilda. Sjukhusbiblioteken har i dag karaktär av kunskapscentrum inom medicin, vård och omsorg, vilket innebär att de erbjuder kvalificerade informationstjänster till den medicinska personalen, hälsoinformation till patienter och närstående samt att tillgodose inneliggande patienters behov av böcker och andra medier. 4. Några allmänna iakttagelser I avsnittet ges en sammanfattning av områden som jag bedömer bör bli föremål för utveckling eller andra insatser. Förslagen presenteras i avsnitten 13. Sjukhusbiblioteken och KB:s utvidgade uppdrag respektive 14. Förslag till utvecklingsområden. 4.1 Mellan stolarna En genomgång av diverse bakgrundsmaterial tyder på att sjukhusbiblioteken har haft en ganska undanskymd roll inom det allmänna biblioteksväsendet. Det förefaller inte heller självklart för sjukhusbiblioteken att se sig själva som en del av ett nationellt bibliotekssystem. Sjukhusbiblioteken har ofta hamnat mellan stolarna i offentliga utredningar och liknande. (Se bilaga 1) En bidragande orsak är förmodligen det faktum att flertalet sjukhusbibliotek fram till cirka 1990-talet ofta var filialer inom ett folkbibliotekssystem. En annan bidragande orsak skulle kunna vara sjukhusbibliotekens dubbla funktion forskningsbibliotek och folkbibliotek och att detta gjort det svårt att definiera verksamheten och placera sjukhusbiblioteken i rätt fack. En ytterligare bidragande faktor skulle kunna vara avsaknaden av ett nationellt biblioteksorgan för utveckling, samverkan och samordning inom sjukhusbiblioteksområdet. Biblioteksföreningen var under lång tid den kanske viktigaste plattformen för gemensamma och övergripande sjukhusbiblioteksfrågor. När specialgrupperna inom biblioteksföreningen avskaffades år 2005 försvagades denna etablerade samarbetsform, men ersattes av det år 2010 bildade nätverket Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer. 4.2 Mål för sjukhusbibliotekens verksamhet Forskningsbibliotekens nationella mål finns inskrivna i högskoleförordningen. Inom folkbiblioteksväsendet finns en lång målsättningstradition, som går tillbaka till 1949 års 8

9 folkbiblioteksmanifest års statliga kulturpolitiska mål medförde att de kommunala huvudmännen upprättade mål för folkbiblioteksverksamheten, likalydande i hela landet. Målsättningstraditionen inom sjukhusbiblioteksområdet förefaller svagare. Nationella övergripande mål saknas. I Spri-rapporten 3 från 1982 finns en sammanfattning av mål som redovisats i biblioteksutredningar från ett antal landsting. Som primärt mål angavs att fackbiblioteken bör ha samma vårdpolitiska målsättning som gäller för den totala hälso- och sjukvården och därigenom bidra till en förbättrad hälso- och sjukvård. För de allmänna biblioteken angavs att de i målsättningshänseende skulle ses som en del av den samlade folkbiblioteksverksamheten. I de aktuella lokala styrdokumenten betonas framför allt sjukvårdsorganisationens behov av informationstjänster. Mål för den allmänna delen har ofta en mindre framträdande roll, eller saknas helt. 4.3 De allmänna biblioteken I svaren på den enkät som skickades till sjukhusbiblioteken våren 2011 bedömde ingen utvecklingen för de allmänna biblioteken som mycket god. 7 bedömde utvecklingen som god och 12 som mindre god. Bedömningen av de medicinska bibliotekens utveckling var betydligt mer hoppfull. 7 bedömde utvecklingen som mycket god och 17 som god. Ingen bedömde den framtida utvecklingen som mindre god 4. De allmänna bibliotekens verksamhet har efterhand minskat och man kan skönja en viss uppgivenhet i enkätsvaren. Avvecklingen tycks inte ha skett i kombination med någon mer grundläggande analys av patientbibliotekens mål och uppgifter i en förändrad sjukvårdsorganisation. De allmänna biblioteken utnyttjas också av sjukhusets personal. Det går emellertid inte att av sjukhusbiblioteksstatistiken utläsa hur stor del av utlåningen som är patientlån respektive personallån eller hur utvecklingen ser ut över tid. Flera bibliotek har antytt att personallånen kan vara den stora delen. Vid samtal har också framskymtat att huvudmän emellanåt ifrågasätter om det är landstingens uppgift att förse personalen med fritidsläsning. 4.4 Statistik Det har saknats en sammanhållen sjukhusbiblioteksstatistik som möjliggör jämförelser över tid. Följaktligen kan man inte av statistiken utläsa vilka förändringar som skett inom den allmänna respektive den medicinska delen. Det är heller, åtminstone inte ännu, möjligt att se hur resurserna fördelas mellan den allmänna och den medicinska delen. En växande andel av verksamheten rör förmedling av e-resurser. En utveckling som med stor sannolikhet kommer att fortsätta. Här finns ett stort behov av att bättre kunna redovisa det virtuella utnyttjandet. När allt finns på internet är det av stor vikt att sjukhusbiblioteken kan redovisa omfattningen av utnyttjandet av de virtuella tjänster som är åtkomliga tack vare biblioteket. 4.5 Användarna Sjukhusbiblioteken har en heterogen målgrupp, med mycket skiftande behov av bibliotekstjänster. Generellt är bibliotekens kunskaper om utnyttjandet och om användarnas behov begränsade. Vid både forsknings- och folkbiblioteken görs emellertid och har länge gjorts regelbundet återkommande undersökningar som visar hur olika befolkningsgrupper 9

10 använder biblioteket, T.ex. de så kallade SOM-undersökningarna 5. Sjukhusbiblioteksområdet saknar i stort sett den typen av riksomfattande användarundersökningar. Däremot förekommer lokala användarundersökningar vid enskilda sjukhusbibliotek. 4.6 Bibliotekets fysiska och virtuella placering En allmänt vedertagen sanning är att bibliotekens fysiska placering har stor betydelse för utnyttjandegraden. Detta torde också gälla sjukhusbiblioteken. Den fysiska placeringen av sjukhusbiblioteket kan ha en avgörande betydelse för utnyttjandet. Vad som är en bra placering varierar. På de mycket stora sjukvårdsanläggningarna kan det vara närmast omöjligt att hitta en för samtliga användare central plats. I Spri-rapporten 6 från 1982 rekommenderas att bibliotekslokalerna bör ingå i entréplanets torgfunktion tillsammans med affär, kafeteria etc., eller placeras vid sjukhusets huvudstråk. Man avråder från en placering isolerat i byggnaden, som endast ett fåtal besöker. Rapporten framhåller också att erfarenheten visar att bibliotekets placering har en avgörande betydelse för besöksfrekvensen. Dessa cirka 30 år gamla sanningar torde fortfarande äga giltighet. Sjukhusbibliotekets virtuella placering, dvs. placeringen på sjukhusens hemsidor, har blivit allt viktigare. Konkurrensen om plats på förstasidan är stor. Biblioteket finns ofta under någon rubrik som kräver ett eller flera klick. Med tanke på de medel som avsätts för olika e-resurser borde det vara av stort intresse för huvudmännen att eftersträva ett optimalt utnyttjande. Möjligen behövs här samlade aktioner för att öka huvudmännens medvetenhet om frågan. 4.7 Småskaligheten Sjukhusbiblioteken har stor geografisk spridning med många och förhållandevis små enheter. De flesta enheter har färre än 5 anställda, ofta 0,5-3 årsverken. Småskaligheten och den geografiska spridningen gör det svårt att uppnå en kritisk massa som ofta är en förutsättning för erfarenhetsutbyte, utveckling, kreativitet och nytänkande. (Småskaligheten har förstås också en positiv sida, nämligen närheten till användarna). Ny teknik har underlättat erfarenhetsutbyte och möjligheten att delta i kompetensutveckling på distans. Detta ersätter dock inte helt behovet av ett mer etablerat samarbete mellan närliggande sjukhusbibliotek och med övriga bibliotek inom t.ex. regionen. Ett närmare regionalt samarbete skulle förbättra förutsättningarna för erfarenhetsutbyte och för kompetensutvecklingsinsatser. 4.8 Sjukhusbiblioteken i ett nationellt system Sjukhusbiblioteken har haft en svag koppling till de nationella biblioteksorganen. Samröret med Statens kulturråd har i huvudsak rört statistikinsamlingen för den allmänna delen. Sjukhusbiblioteken har i mycket begränsad omfattning tagit del av utvecklingsbidrag och liknande inom folkbiblioteksområdet. Sjukhusbiblioteken har inte heller haft någon koppling till motsvarande nationella organ för forskningsbiblioteksområdet (KB). Inte heller finns något etablerat samarbete med sjukvårdens centrala myndighet - Socialstyrelsen. (1965 inrättades en särskild bibliotekskonsulenttjänst vid dåvarande Medicinalstyrelsen. Konsulentbefattningen förefaller ha upphört efter några år, oklart varför). Sjukhusbibliotekens samordningsinsatser, t.ex. upphandling av e-resurser, har i stor utsträckning skett i samarbete med Landstingsförbundet, sedermera Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som 10

11 bildades år 2007 genom en sammanslagning av Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Sjukhusbiblioteken är en del av vårdapparaten. Samverkan med centrala institutioner inom vårdområdet är därför önskvärd och bör utvecklas ytterligare. Samtidigt bör sjukhusbiblioteken, i större omfattning än tidigare, utnyttja möjligheten till samverkan med centrala biblioteksorgan. Det ena bör inte utesluta det andra. En positiv utveckling i riktning mot ett ökat engagemang i det nationella bibliotekssamarbetet är att sjukhusbiblioteken blivit förhållandevis väl representerade i KB:s s.k. inflytandestruktur. 4.9 Fragmentisering Sjukhusbiblioteken inom ett sjukvårdsområde består inte sällan av flera organisatoriskt fristående enheter. I vissa fall med olika huvudmän. I många fall saknas en enhetlig ledning för sjukhusbiblioteken inom landstingsområdet, vilket kan försvåra samordning och utveckling. På vissa universitetsorter drivs den medicinska biblioteksverksamheten av universitetsbiblioteket, vilket kan innebära begränsningar i tillgången till e-resurser för de landstingsanställda. Universitetet har egna avtal som de landstingsanställda inte kan ta del av. Inom vissa landsting förekommer emellertid samarbeten för att öka tillgängligheten till e- resurser för alla landstingsanställda Teknik hot eller möjlighet De medicinska fackbiblioteken var föregångare när det gäller utnyttjandet av ny teknik. Bibliografiska tillämpningar av ADB inom medicinområdet startade redan under 1960-talet med MEDLARS-projektet, vars syfte var att rationalisera utgivningen av Index medicus. Vid projektstarten bearbetades omkring tidskrifter från hela världen och bedömningen gjordes att antalet förtecknade uppsatser vid slutet av årtiondet skulle uppgå till omkring År 2011 omfattade databasen mer än 18 miljoner artikelreferenser från cirka biomedicinska tidskrifter från mer än 80 länder. Mängden information som ska hanteras har således ökat explosionsartat. Något som ställer krav på en kontinuerlig uppdatering och kompetensutveckling. Inledningsvis ställde databasutnyttjandet stora krav på sökkompetens. De medicinska biblioteken hade en viktig uppgift att bistå vårdpersonalen i sökprocessen. I dag kan alla googla. Googlandet ger emellertid inte tillgång till viktiga medicinska databaser. Sjukhusbibliotekens uppgift är att tillhandahålla utvalda och betrodda källor, att handleda och undervisa hur de används samt att hjälpa till att sovra i informationsflödet. Teknikutvecklingen ställer stora krav på sjukhusbibliotekens förmåga att anpassa och systematisera sina tjänster till förändrade tekniska förutsättningar och till sjukvårdsorganisationens behov. Tekniken medför också vissa problem för sjukhusbiblioteken, inte minst avväganden mellan säkerhet och öppenhet. Sjukvårdens legitima behov av hög IT-säkerhet kan motverka bibliotekens behov av ett fritt informationsflöde. 11

12 5. Sjukhusbibliotek en adekvat benämning? I den enkät som skickades till sjukhusbiblioteken våren 2011 ställdes en fråga om benämningen sjukhusbibliotek ansågs vara adekvat. Flertalet (16) svarade ja på frågan. 6 svarade nej. Många kommenterade sina svar. De som svarat jakande framhöll bland annat att det är ett inarbetat begrepp, att biblioteket finns på sjukhus, analogt med skolbibliotek och högskolebibliotek, att beteckningen fungerar bra om det är ett kombinerat bibliotek, att det är svårt att hitta alternativ, att det är ett inarbetat varumärke och att det är heltäckande. De som hade invändningar framhöll bl.a. att termen är föråldrad och begränsande, att den associeras till patientbibliotek, att den förknippas med bokvagn, inte med framåtanda, nyfikenhet och expertkunskap, att den är mindre lyckad om man bara har medicinsk verksamhet och att begreppet behöver ett förtydligande tillägg. I sjukhusbiblioteksrapporten från 1976 gjordes ett försök att definiera begreppet sjukhusbibliotek. Dåvarande gängse definition var att bibliotek vid sjukhus med i huvudsak samma uppgifter som ett folkbibliotek och som i första hand vände sig till patienterna kallades för patientbibliotek. Men eftersom verksamheten i allt högre grad kommit att rikta sig till personalen ansåg arbetsgruppen att benämningen inte längre var adekvat utan förordade benämningen det allmänna biblioteket. Benämningen av bibliotek med facklitteratur för sjukhusets anställda hade, enligt rapporten, varit varierande t.ex. läkarbiblioteket eller medicinska biblioteket. Eftersom denna biblioteksform i ökande grad blivit tillgänglig för alla personalkategorier fann arbetsgruppen beteckningen fackbiblioteket mest överensstämmande med funktionen. Om båda biblioteksformerna organiseras som en enhet rekommenderades beteckningen kombinerade bibliotek. I Sprirapporten 7 från 1982 görs en distinktion mellan allmän biblioteksverksamhet respektive fackbiblioteksverksamhet. Enligt rapporten har, genom en organisatorisk och/eller lokalmässig förening av det allmänna biblioteket och fackbiblioteket det s.k. kombinerade sjukhusbiblioteket utvecklats till ett företagsbibliotek som betjänar samtliga invånare i sjukhussamhället. Benämningen sjukhusbibliotek är inte oproblematisk. Den kan ha en historisk belastning som ger felaktiga associationer genom att förknippas enbart med allmändelen, med förströelseläsning/terapeutisk läsning samtidigt som den medicinska delen har kommit att dominera. Ett problem med beteckningen sjukhusbibliotek är onekligen att den omfattar två mycket skilda verksamheter: en medicinsk del som i allt väsentligt har koppling till forskningsbiblioteksområdet och en kulturförmedlande del med stark koppling till folkbibliotekens uppgifter. Samtidigt är benämningen sjukhusbibliotek relevant, i så motto att den anger var biblioteksverksamheten äger rum. (Jämför skolbibliotek, gymnasiebibliotek, folkhögskolebibliotek, högskolebibliotek, myndighetsbibliotek och företagsbibliotek). Benämningen sjukhusbibliotek är också praktisk som sammanfattande och avgränsande begrepp t.ex. sjukhusbiblioteksstatistik, eller sjukhusbiblioteken inom landstinget/regionen. 12

13 För de sjukhusbibliotek som vänder sig till målgrupper utanför sjukhusets väggar, t.ex. till vårdcentraler, kan benämningen sjukhusbibliotek dock uppfattas som exkluderande. En möjlighet vore att använda benämningen sjukhusbibliotek som sammanfattande begrepp på nationell och regional nivå, och att terminologin lokalt/regionalt anpassas efter aktuella förhållanden. T.ex. förekommer följande benämningar: Karolinska universitetssjukhuset Biblioteket Landstinget i Dalarna Bibliotek och Informationscentral Danderyds Sjukhus AB Medicinska biblioteket Västmanland: Lärcentrum Bibliotek Blekinge: Bibliotek och Lärcentrum Frågan om benämning är inte alldeles oviktig. Men det torde vara för tidigt att lansera en annan beteckning, i synnerhet som det inte finns ett självklart alternativ. Frågan om en eventuell namnändring mår förmodligen bäst av att få växa fram efterhand. 6. Verksamheten i siffror 6.1 Statistikinsamlingen Från och med år 2009 omfattar sjukhusbiblioteksstatistiken såväl allmändelen som den medicinska delen. Antalet tillfrågade sjukhusbibliotek har utökats års enkät skickades till 89 sjukhusbibliotek. Av dessa svarade 76 enheter. Flera bibliotek hade haft svårt att besvara vissa frågor därför att man inte hade tillgång till uppgifterna. Licenser och avtal för e- resurser av landstinget i sin helhet, vilket försvårar särredovisning för de enskilda biblioteken. Den sammanställning som redovisas i 2010 års sjukhusbiblioteksstatistik 8 har därför, åtminstone initialt, vissa brister. Brister som på sikt bör kunna åtgärdas, genom att sjukhusbiblioteken nu medverkar i det utvecklingsarbete som sker inom KB:s expertgrupp för utvärdering och kvalitetsutveckling (inklusive statistik). Åren var sjukhusbiblioteksstatistiken en del av folkbiblioteksstatistiken. Uppgifter samlades in från fristående sjukhusbibliotek, för vilka landsting eller Riksförsäkringsverket var huvudman. Uppgifter från sjukhusbibliotek med primärkommunal huvudman särredovisades inte, utan behandlades som en del av kommunens bibliotekssystem. Uppgiftsinsamlingen rörde i huvudsak sjukhusbibliotekens allmänna del. Sjukhusbibliotek med endast medicinsk del ingick inte i de årliga undersökningarna. De medicinska bibliotekens verksamhet redovisades inte heller i forskningsbiblioteksstatistiken, med undantag av de medicinska bibliotek som drevs av universitetsbiblioteken. Avsaknaden av en heltäckande dokumentation gör det svårt att göra jämförelser över tid av sjukhusbibliotekens verksamhet och utveckling. 13

14 6.2 Kostnader och verksamhet Enligt 2010 års statistik beräknades kostnaden för sjukhusbiblioteken till totalt 134 miljoner kr (exklusive lokalkostnader). I flera landsting belastar kostnaderna för EiRA-upphandlade elektroniska resurser något centralt konto och redovisas därför inte som kostnad för sjukhusbiblioteket. Landstingens licenskostnader år 2010 uppgick till totalt drygt 29 miljoner kronor 9. Den totala kostnaden för sjukhusbiblioteken är därför betydligt högre än som framgår av den officiella statistiken. Dessutom saknas uppgifter från de 13 sjukhusbibliotek som inte besvarat enkäten (Enligt senast tillgängliga uppskattningar uppgår samhällets sjukvårdskostnader till 256 miljarder kronor. Sjukhusbibliotekens andel av sjukvårdsbudgeten är således ytterst marginell). Kostnaden för personal utgör 62 procent av totalkostnaden. Antalet anställda uppgick till 260, eller 230 årsverken. Kostnaden för media utgör 26 procent av totalkostnaden. Cirka hälften av mediekostnaderna avser e-baserade media och databaslicenser. Utvecklingen vid sjukhusbiblioteken är densamma som vid övriga bibliotek, nämligen att elektroniska resurser tar en allt större del av medieanslagen. Den sammanlagda utlåningen av fysiska dokument beräknades till närmare en miljon lokala lån. Det samlade mediebeståndet uppskattades till drygt enheter, varav merparten ( ) tryckta böcker. Redovisningen av utnyttjandet av e-resurser är, som tidigare nämnts, ofullständig på grund av svårigheter att särredovisa uppgifterna. Antalet fysiska besök beräknades till en dryg miljon. 7. Verksamhetens inriktning Det går inte att av statistiken utläsa kostnader och resurser för den medicinska respektive den allmänna delen. Inte heller kan man göra jämförelser som visar i vilken takt som allmänna delen minskat och den medicinska ökat. Även om allmänbibliotekens verksamhet minskat, är idag flertalet sjukhusbibliotek s.k. kombinerade bibliotek. Av de 26 bibliotek, som besvarade enkäten våren 2011 är 16 kombinerade bibliotek, 7 är enbart medicinska och 2 enbart allmänna. Detta överensstämmer med uppgifterna i 2010 års sjukhusbiblioteksstatistik, som redovisar att av de 76 enheter som besvarade enkäten var den övervägande delen kombinerade bibliotek. Endast 16 var renodlade fackbibliotek Utlåningsarbetets förändrade inriktning Enligt 1976 års sjukhusbiblioteksrapport uppgick utlåningen vid de allmänna biblioteken (1973) till 2,8 miljoner volymer. I 1980 års officiella statistik 11 redovisas att de fristående sjukhusbibliotekens utlåning uppgick till drygt volymer. Enligt 2010 års sjukhusbiblioteksstatistik redovisades cirka en miljon utlån. Differenserna tyder snarast på brister i underlaget. T.ex. är det oklart vilka bibliotek som ingått i underlaget. Det är därför svårt att dra slutsatser utifrån redovisade utlåningstal. 14

15 Sjukhusbiblioteksrapporten från 1976 framhöll emellertid att de mest betydelsefulla och mest personalkrävande delarna av de allmänna bibliotekens verksamhet var bokvagnsronderna och öppethållandet i bibliotekslokalerna. De studier, som gjordes i samband med rapporten, visade att mellan 49 och 74 procent av arbetstiden, vid de 8 detaljstuderade biblioteken, användes för utlåningsarbete inklusive bokvagnsronder. Enligt 2010 års sjukhusbiblioteksstatistik uppgick antalet bokvagnsronder till totalt (Jämförelsesiffror över tid saknas). Tabellerna visar en stor variation mellan olika landsting och olika sjukhus. Topplacering hade de två fristående allmänna bibliotek som drivs av kommunen, Akademiska sjukhuset i Uppsala med bokvagnsronder följt av Universitetssjukhuset i Örebro med ronder. Siffrorna från övriga sjukhusbibliotek varierade. Flera redovisade noll. I den mån bokvagnsronderna ersatts av ring-så-kommer-vi service eller andra lösningar, framgår detta inte. Jämförelsen mellan de i sjukhusbiblioteksrapporten redovisade siffrorna och 2010 års statistik visar att bokvagnsronderna minskat kraftigt. Den vanligaste förklaringen är att vårdtiderna kortats och att behovet av bibliotekstjänster därmed också minskat. Det kan förstås finnas andra bidragande orsaker till att de allmänna bibliotekens verksamhet minskat, t.ex. skiftande förutsättningar/behov vid olika typer av sjukvårdsinrättningar, att de allmänna besparingarna också drabbat sjukhusbiblioteken, eller att bantningen av den allmänna delen är del av en långsiktig biblioteksstrategi. Någon översiktlig studie rörande orsaker och motiv för minskningen finns inte. Förändringarna av utlåningsverksamheten speglar sannolikt också de förändringar som skett inom sjukvården de senaste årtiondena. Under 1960-talet skedde en kraftig utbyggnad av sjukvården och av antalet vårdplatser. Under och 1960-talen ökade därför sjukhusbibliotekens verksamhet markant. Enligt uppgifter i sjukhusbiblioteksrapporten fanns år sjukhusbibliotek som lånade ut cirka en halv miljon böcker. År 1956 fanns 185 bibliotek som lånade ut 1,3 miljon böcker. Och år 1973 redovisades 2,8 miljoner utlån från 355 sjukhusbibliotek. Trots minskningen av det personalintensiva utlåningsarbetet, framför allt bokvagnsronder, har antalet anställda inte minskat. Enligt uppgifter i sjukhusbiblioteksrapporten fanns år 1973 vid de allmänna biblioteken totalt 119 årsverken samt timanställda motsvarande 32 årsverken. Vid de medicinska fackbiblioteken fanns 25 årsverken samt 25 timtjänstgörande med i genomsnitt 4,5 timmar/vecka, totalt närmare 180 årsverken. I 2010 års statistik redovisade sjukhusbiblioteken 230 årsverken, vilket skulle innebära en ökning med cirka 30 procent i förhållande till Jämförelsen visar att sjukhusbiblioteksverksamheten totalt ökat i omfattning, men att inriktningen förändrats från fokus på utlåning till patienterna till en ökning av informationstjänster till vårdpersonal och patienter. Det går emellertid inte att från 2010 års sjukhusbiblioteksstatistik utläsa hur stor andel av de 230 årsverkena som avser den allmänna delen respektive den medicinska delen. Den enda särredovisning som finns avser antalet årsverken för barn och ungdom, som enligt tabellbilagan till 2010 års sjukhusbiblioteksstatistik uppgick till 14,68 eller sex procent. 15

16 7.2 Fysiska besök och virtuella besök I 2010 års sjukhusbiblioteksstatistik redovisades drygt 1 miljon fysiska besök. (Trots att endast två tredjedelar av de svarande biblioteken hade kunnat lämna uppgift om antalet besök). Här är det omöjligt att göra jämförelser över tid. Det hade varit intressant att kunna följa om det finns något samband mellan eventuellt minskande fysiska besök och ökande virtuella besök. En effekt av teknikutvecklingen är att de virtuella besöken vid sjukhusbiblioteken, liksom vid övriga bibliotekstyper, ökat markant under den senaste tioårsperioden. Huruvida detta, för sjukhusbibliotekens vidkommande, skett på bekostnad av de fysiska besöken är oklart. Sjukhusbibliotekens redovisningar av virtuella besök är än så länge ofullständiga. Enligt 2010 års statistik hade sjukhusens interna webbplatser besök samt besök på den externa webben. Uppgift saknas emellertid från en stor del av biblioteken. Totalsiffran torde därför vara avsevärt högre. Endast tre bibliotek har kunnat lämna uppgift om hur många besökare de haft i sin OPAC. T.ex. redovisade sjukhusbiblioteket i Varberg besök, NU-biblioteket Uddevalla samt NU-biblioteket, NÄL redovisade besök och Lärcentrum Bibliotek Centrallasarettet (Västmanland) besök. Om de höga siffrorna från de tre bibliotek som lämnat uppgift är representativa, tyder detta på en, totalt sett, mycket omfattande användning. E-resurser ersätter i allt större omfattning tryckt material. Flera bibliotek har vittnat om att tidskrifter numera enbart tillhandahålls i elektronisk form. Vilket i sin tur innebär att utnyttjandet inte längre är bundet till biblioteket. Flera bibliotek har också framhållit att man utnyttjat det frigjorda hyllutrymmet till att inrätta datasalar för undervisning och handledning. 7.3 Pedagogiska insatser och programverksamhet Ställt i relation till antalet årsverken bedrivs en omfattande pedagogisk verksamhet och programverksamhet. Enligt 2010 års sjukhusbiblioteksstatistik ordnades aktiviteter vid tillfällen som engagerade deltagare. Boka en bibliotekarie ordnades vid tillfällen, sökningar på uppdrag vid tillfällen, lärarledd undervisning vid 751 tillfällen, annan programverksamhet vid 477 tillfällen och författarbesök vid 16 tillfällen. Merparten av aktiviteterna har en tydlig inriktning på pedagogiska insatser för den medicinska personalen års siffror visar tydligt att det skett en förskjutning i förhållande till 1973 års verksamhet, så som den beskrivs i sjukhusbiblioteksrapporten, där programverksamhet i första hand sågs som komplement till utlåningsverksamheten och som del av samhällsdebatten. 8. Verksamhetsplaner Sjukhusbiblioteksstatistiken redovisar kvantitativa basfakta som ger en någorlunda rikstäckande bild av sjukhusbibliotekens verksamhet. Statistiken säger däremot inte så mycket om innehållet i det dagliga arbetet. Verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter ger en kompletterande bild. I de verksamhetsplaner och andra styrdokument, som jag haft möjlighet 16

17 att ta del av, ägnas stor del av utrymmet åt att redovisa verksamheten vid den medicinska delen. Detta gäller även de kombinerade biblioteken. Sammantaget visar planerna att sjukhusbiblioteken spelar en aktiv roll som stödfunktion till vården. Fokus ligger på informationssökning enskilt eller i grupp, handledning och undervisning, utveckling av e-tjänster, värdering av information och utveckling av patientinformation. Några bibliotek arbetar med att vidareutveckla databasen PION. (PION är en portal till svensk patientinformation och innehåller webbdokument, referenser till böcker och artiklar samt länkar till föreningar och organisationer). Ett bibliotek framhåller särskilt HTA-arbetet, där man medverkat i uppbyggnaden av verksamheten och nu fortlöpande deltar i arbetet. Trots mycket begränsade personalresurser drivs vid vissa bibliotek jämsides med det ordinarie arbetet bl.a. projekt som inbegriper Klinisk bibliotekarie dvs. bibliotekarien som resurs i den kliniska verksamheten. Beskrivningen av de allmänna bibliotekens verksamhet är mindre framträdande, men lyfts fram i några planer. T.ex. att biblioteket deltar i patient- och närståendeutbildningar, ordnar utställningar och satsar på att göra biblioteket till en trivsam mötesplats. I en verksamhetsplan beskrivs hur man, inspirerade av ett väntrumsprojekt kring den rumsliga miljöns betydelser, arbetat med att förbättra de fysiska lokalerna. I samband med EU-valet 2009 användes sjukhusbiblioteket som lokal för förtidsröstning. Samma lokal användes vid förtidsröstning till riksdagsvalet 2010, med bibliotekarier som valförrättare. Möjligheten användes i stor utsträckning av personal, inneliggande patienter och anhöriga. Verksamhetsplanerna är ganska skiftande vad avser omfattning och detaljredovisning. Undantagsvis förekommer kvantitativa uppgifter t.ex. antal personer som undervisats enskilt eller i grupp eller att biblioteket medverkat i ett visst antal litteratursökningar för vårdprogram, avhandlingar, uppsatser och vårdfrågor. I flertalet planer saknas emellertid uppgift om verksamhetens omfattning. Inte heller finns uppgift om bemanning, vilket gör det svårt att bedöma realismen i planerna och om det finns en rimlig balans mellan verksamhet och resurser. Men sammantaget ger dokumenten ändå en överblick av den verksamhet som bedrivs. Några exempel: (Förteckning över verksamhetsplanerna finns på sidan 33) 17 - Biblioteket ingår i den forskningsstruktur som bidrar till att den kliniska forskningen fortsätter att utvecklas - Biblioteket medverkar i litteratursökningar för vårdprogram, avhandlingar, uppsatser och vårdfrågor - Biblioteket deltar aktivt i utveckling och genomförande av FoU-centrums kursutbud - Biblioteket medverkar i HTA-arbetet genom att vara ett stöd i informationssökningsprocessen, sökning, sållning och värdering av information - Biblioteket medverkar i evidensbaserat arbete och kliniskt beslutsstöd genom att erbjuda utbildning i EBM-guidelines, Best Practice m.fl. - Biblioteket arbetar med uppgiften att ta fram en process för att fånga verksamheternas behov av biblioteksservice, något som ska ske genom en brukarenkät samt genom att ställa upp mätmetoder och mått för bibliotekets service.

18 - Användarna erbjuds personlig handledning i informationssökning - Biblioteket deltar i patient- och närståendeutbildningar, ordnar föreläsningar och utställningar - Biblioteket deltar i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet - Biblioteket arbetar med att göra tjänsten ring-så-kommer-vi mera känd samt arbetar med att utveckla biblioteket som mötesplats - Biblioteket ska ha en roll i kultur i vården - Kultur i vården utförs tillsammans med landstingets egen kulturverksamhet 9. Uppdrag och målsättning I ovan refererade verksamhetsplaner och liknade styrdokument finns inte alltid någon skarp gräns mellan sjukhusbibliotekens målsättning, uppdrag och faktiska verksamhet. Begreppen flyter ofta ihop. Sjukhusbiblioteket ingår inte sällan i ett mer övergripande måldokument/verksamhetsplan för FoU, Lärcentrum eller annan organisatorisk enhet. I svaren på den enkät som skickades till sjukhusbiblioteken våren 2011 anger flertalet (16) sjukhusbibliotek att man har ett uppdrag som antagits av ledningen. Så många som 9 har svarat nej på frågan och ett bibliotek anger att ett uppdrag är på gång. Svaren indikerar att det inte är självklart för huvudmännen att upprätta särskilda mål för sjukhusbiblioteken. Målformuleringar för kombinerade bibliotek och renodlat medicinska bibliotek skiljer sig naturligt nog. Men överlag är målsättning och uppdragsbeskrivning utförligare för den medicinska delen än för den allmänna delen. De mål som anges för den medicinska delen är också mer konkreta. Mål och uppdrag för den medicinska delen utgår i huvudsak från sjukvårdsorganisationens behov av informationstjänster. Målen för de allmänna biblioteken är inte lika tydliga på den punkten. Målen för de allmänna biblioteken har vissa likheter med de mål som förekommer inom folkbiblioteksområdet. I de fall dokumenten godkänts/antagits av sjukhusledningen har målsättning och uppdrag sanktionerats och får då betraktas som ett formellt uppdrag från huvudmannen. I vissa fall har dokumenten upprättats internt inom sjukhusbiblioteket i brist på formellt uppdrag och som vägledning för arbetet. Dessa uppdrag är då inte antagna av sjukhusledningen/huvudmannen, men kan förstås ändå tjäna som stöd i arbetet. Nedanstående exempel är utdrag ur de dokument som refererats till i ovanstående avsnitt: Verksamhetsplaner. 9.1 Mål - några exempel: - Biblioteket ska stödja och skapa förutsättningar för inhämtande av nya rön för sjukhusets personal, forskare och studenter och även för patienter och deras närstående 18 - Sjukhusbiblioteken ska bidra till att kunskaps- och kompetensutveckling blir en naturlig del av de landstingsanställdas arbete samt stimulera till fortbildning och forskning

19 - Biblioteket ska underlätta för kärnverksamheten att utföra sina uppdrag på bästa sätt - Biblioteket ska fungera som kunskapsstöd för vård, forskning och utveckling med patienterna i centrum - Biblioteken ska vara kunskapscentrum inom medicin, vård, omsorg och hälsa för personal, anhöriga, allmänhet och elever - Det medicinska biblioteket ska ge stöd i sökandet efter relevant vetenskapligt grundade studier och metoder, EBV, elektroniska beslutsstöd mm. Biblioteket ska också ge patienter, närstående och allmänhet möjlighet att hitta information om hälsa, sjukdomar och behandlingar - Biblioteksservicen ska inriktas mot patienter och besökande vad avser allmänna bibliotekstjänster och mot personal vad avser fackbibliotekstjänster till stöd för vidareutbildning, forskning och utveckling - Biblioteket är del i uppdraget att stödja det långsiktiga utvecklingsarbetet inom landstinget - Biblioteken ska skapa förutsättningar för God vård genom att bidra till en kunskapsbaserad hälso- och sjukvård. - Biblioteken ska vända sig till inneliggande patienter och besökare - Biblioteken ska delta i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet också genom kulturarbete, som även innefattar vårdpersonal - Biblioteken ska vända sig till personal, patienter, anhöriga och studenter - Biblioteket ska vara en resurs för stimulans och glädje i vardagen - Biblioteken ska tillhandahålla kultur, informationsresurser samt tjänster relevanta för landstingets och andra vårdgivares verksamhet - Biblioteket ska underlätta vårdsituationen för patienter och deras närstående 19

20 10. Huvudmannaskap och organisation Huvuddelen av sjukhusbiblioteksverksamheten sköts numera i landstingets regi och med landstinget som huvudman. Det finns anledning att tro att sjukhusbiblioteksorganisationen nu funnit sin form. För närvarande finns inga tecken på förestående förändringar vad gäller sjukhusbibliotekens organisatoriska hemvist. Möjligen kan den pågående regionaliseringen av den statliga kulturpolitiken leda till att den allmänna delen inom vissa landsting får en starkare anknytning till den regionala kulturverksamheten. Det är också möjligt att det på universitetsorterna kan komma att ske förändringar avseende ansvarsfördelning mellan universitetet och landstinget Det kommunala arvet Sjukhusbiblioteken utveckling går tillbaka till det tidiga 1900-talet. År 1920 blev sjukhusbiblioteken statsbidragsberättigade (1 krona per vårdplats). Bidragsbestämmelserna reglerades i förordning angående understödjande av folkbiblioteksverksamhet. Det fanns således redan från starten en stark koppling till det kommunala bibliotekssystemet. Enligt gängse uppfattning var det mest rationellt att folkbiblioteken med sina större bokbestånd åtog sig skötseln av patientbiblioteken. Biblioteksverksamhet (den allmänna delen) vid sjukvårdsinrättningar betraktades länge som en gren av folkbibliotekens sociala verksamhet. Något som tydligt framgår av 1976 års sjukhusbiblioteksrapport, som starkt betonar sjukhusbibliotekens kulturpolitiska roll. Man bör, ansåg utredningen, också undvika att sjukhusbiblioteken får en organisatorisk särställning och förordar att även de kombinerade biblioteken inordnas som filialer i det kommunala bibliotekssystemet. Dock med förbehållet att fackbiblioteksdelen inte inkräktar på den personalinsats som krävs för den allmänna delen. Eftersom skötseln av ett medicinskt bibliotek inte är en folkbiblioteksuppgift måste det avsättas adekvata resurser för uppgifterna så att de inte övervältras (min kurs.) på det allmänna sjukhusbiblioteket. Fram till dess att landstingen började överta huvudmannaskapet för sjukhusbiblioteken var således den gängse uppfattningen, framför allt i folkbibliotekskretsar, att sjukhusbiblioteken borde vara en del av folkbibliotekssystemet. Det är oklart om denna uppfattning hade lika helhjärtat stöd av sjukhusbibliotekens företrädare. Med facit i hand kan man ifrågasätta om sjukhusbibliotekens koppling till folkbibliotekssystemet varit alltigenom lyckad och om inte denna koppling kan ha varit ett hinder för utvecklingen. (Se även bilaga 1) När landstingen under 1980-talet började överta huvudmannaskapet försvagades kopplingen till de kommunala biblioteken. Samtidigt genomgick sjukvården stora förändringar. Vårdtiderna kortades, vilket medförde att allmändelen reducerades - i vissa fall helt avskaffades. Den medicinska delen utvecklades däremot, påskyndad inte minst av teknikutvecklingen som radikalt ökade informationsflödet och ställde nya krav på informationsförmedlingen. Sjukhusbibliotekens gradvis ändrade verksamhetsinriktning har, som tidigare nämnts, inte fått någon belysning i den nationella biblioteksstatistiken. Bristerna i statistiken har inte heller kompenserats genom regelbundna och översiktiga kartläggningar. 20