Verksamhetsplan. för. Nätverket Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan. för. Nätverket Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård"

Transkript

1 Verksamhetsplan för Nätverket Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård 2019 Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 1

2 Innehåll Om Nätverket... 3 Nätverkets verksamhetsidé... 3 Nätverkets vision... 4 Styr- och ledningsperspektivet... 4 Patientperspektivet... 4 Befolkningsperspektivet... 4 Medarbetarperspektivet... 4 Analys av styrkor/svagheter, möjligheter/hot (SWOT)... 5 Styrkor... 5 Svagheter... 5 Möjligheter... 5 Fokusmål för Handlingsplaner... 6 Handlingsplaner för att nå fokusmålen Handlingsplaner för temagrupperna Temagrupp: Levnadsvanor Temagrupp: Hälsofrämjande arbetsplats Temagrupp: Hälsofrämjande förhållningssätt Temagrupp: Hälsofrämjande vårdmiljö Temagrupp: Riktade hälsosamtal Temagrupp: Psykisk hälsa Temagrupp: Hälsofrämjande primärvård Temagrupp: Uppdrag-Uppföljning Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 2

3 Om Nätverket Det svenska nätverket för Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) är en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals and health services, HPH. HFS-nätverket består idag av alla 21 regioner. Den löpande verksamheten i nätverket koordineras av ett sekretariat som leds av en nationell koordinator. I den löpande verksamheten ute i medlemsorganisationerna fungerar hälsoprocessledarna som lokala koordinatorer för det hälsofrämjande arbetet. Nätverket organiserar elva temagrupper som bedriver utvecklingsarbete inom sina respektive områden. Nedan illustreras nätverkets organisation. Nätverkets verksamhetsidé Gemensamt driva utveckling av en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för patienter, medarbetare och befolkning Nätverket arbetar genom att sprida kunskap, ge inspiration och påverka andra aktörer och verkar inom fyra perspektiv som beskrivs nedan. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 3

4 Nätverkets vision En god och jämlik hälsa Visionen är det övergripande målet, på lång sikt, som nätverket strävar emot. Den beskriver ett önskat tillstånd om hur bra vi vill bli. Visionens kraft ligger i att få alla att dra i en gemensam riktning och uttrycker mer en vilja än ett mätbart mål. En hälsoinriktad hälso- och sjukvård avser hur organisationens samlade insatser kan utvecklas för att bäst bidra till en god och jämlik hälsa, för den enskilde och för befolkningen, när det gäller minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Styr- och ledningsperspektivet Genom en helhetssyn på vårdens uppdrag och fokus på vårdens resultat, utvecklar vi en värdeskapande vård där resurserna används effektivt. Styr- och ledningsperspektivet uttrycks genom nätverkets vision om en god och jämlik hälsa. De aktiviteter som behöver genomföras på kort och lång sikt beskrivs i den fortsatta verksamhetsplanen. Patientperspektivet Nätverkets verksamhetsidé innebär att alla patienter ska få en god och jämlik vård med respekt för olikheter i behov, värderingar och kultur. Det sker inom två huvudområden; dels genom att skapa förutsättningar för hälsofrämjande möten där patienten stärks i tillit till sin egen förmåga att hantera sin sjukdom och förbättra sin hälsa och livskvalitet. Dels genom att stärka integreringen av sjukdomsförebyggande insatser i ordinarie verksamhet. Befolkningsperspektivet Nätverket arbetar för att förstärka hälso-och sjukvårdens insatser för att bidra till en god och jämlik hälsa genom förebyggande insatser på befolkningsnivå. Medarbetarperspektivet Nätverket verkar för att hälso-och sjukvården ska vara en förebild för en god arbetsmiljö. Detta arbete är nära kopplat till övriga perspektiv eftersom skapande av förutsättningar för t ex personcentrerade möten, även mellan medarbetare, leder till en förbättrad arbetsmiljö. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 4

5 Analys av styrkor/svagheter, möjligheter/hot (SWOT) Utifrån nätverkets vision om en hälsofrämjande hälso- och sjukvård för alla kan vi göra en analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Styrkorna beskriver nätverkets starka områden och svagheterna dess brister. Möjligheter är förhållanden i omvärlden som är potentiellt positiva för nätverket och som innebär att våra förutsättningar förbättras utan att prestationen behöver förbättras. Hot är externa faktorer som är potentiellt negativa för nätverket. Ett hot innebär att vi måste förbättra vår prestation för att behålla nuvarande läge. Nedan presenteras en sammanfattning; Styrkor En långsiktigt hållbar vision med en helhetssyn på hälso- och sjukvård Nätverket har stark legitimitet Bra struktur för att generera och sprida ny kunskap och användbara verktyg Alla regioner är med i nätverket Bygger på forskning och beprövad erfarenhet Svagheter Indikatorer för hälsofrämjande hälso- och sjukvård är inte integrerade i regionernas ledningssystem Otillräckligt genomslag för nya kunskaper och förhållningssätt i regionerna Befolkningsperspektivet är inte tillräckligt utvecklat inom nätverket Bristande kapacitet att ta vara på och stödja medlemmarnas innovationskraft Nätverket har för lite kommunperspektiv Hälsoekonomi används inte systematiskt för att bidra till jämlik hälsa Möjligheter Starkt förändringstryck till följd av de utmaningar samhället står inför Förstärkning av det hälsofrämjande perspektivet i pågående nationella initiativ Ta tillvara på tandvårdens erfarenheter och arena Digitaliseringen Nätverket är en del av det internationella HPH-nätverket Hot Hälsoperspektivet riskerar att försvinna till förmån för sjukvårdperspektivet Många aktörer och frågor konkurrerar om tid och uppmärksamhet Frågan om hälsofrämjande hälso- och sjukvård lyfts ofta högt men resurssätts ej Förenklade lösningar på komplexa problem Ett föråldrat synsätt på hälso- och sjukvårdens uppdrag och patientens roll Den nationella kunskapsstyrningen har ett svagt hälsofrämjande perspektiv Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 5

6 Strategiska långsiktiga mål Med utgångspunkt från genomförd SWOT-analys har strategiska mål formulerats för perioden Dessa mål anger vad nätverket vill utveckla på längre sikt. Jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård är integrerad i medlemmarnas ledningssystem. Behovsbaserad ledning och styrning utifrån kunskap om befolkningens hälsa används i planering, ledning och uppföljning. Nya kunskaper och förhållningssätt om hälsofrämjande hälso- och sjukvård tillämpas systematiskt. Struktur för hur nätverket stödjer medlemmarnas utveckling är etablerad Systematiska befolkningsinriktade insatser sker i samverkan med aktörer i lokalsamhället. Invånare, patienter och närstående involveras systematiskt i utvecklingsarbetet Samverkan med andra nätverk och aktörer är etablerad och sker systematiskt Värdet av nätverket är tydligt för alla medlemmar Hälsofrämjande hälso- och sjukvård finns tydligt integrerat i all utbildning inom hälso- och sjukvård (grund och vidareutbildning). Fokusmål för 2019 De strategiska målen är omfattande och komplexa och kräver insatser som sträcker sig över mer än ett verksamhetsår. För att det ska vara möjligt att nå dessa krävs en tydlig fokusering under Nätverket har därför satt några fokusmål för året. Till varje fokusmål kommer en konkret och uppföljningsbar handlingsplan kopplas. Nationella indikatorer för jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård är integrerade i arbetet med planering och uppföljning i minst tre regioner Processer för att omsätta jämlikhetsperspektivet i en hälsofrämjande hälso- och sjukvård är etablerade i minst två regioner Invånare/patienter är systematiskt involverade i nätverkets arbete Hälsofrämjande perspektivet är integrerat i arbetet med kunskapsstyrning Former för att systematiskt involvera tandvården i nätverket har etablerats Former för kollegialt lärande mellan regionerna om befolkningsriktade förebyggande insatser i samarbete med lokalsamhället har etablerats Handlingsplaner De prioriterade aktiviteterna för att nå fokusmålen för 2019 beskrivs i nedan handlingsplaner. Temagruppernas handlingsplaner med aktiviteter är också en viktig del i arbetet för att nå fokusmålen. Dessa handlingsplaner återfinns i bilaga 1. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 6

7 Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 7

8 Handlingsplaner för att nå fokusmålen 2019 Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Nationella indikatorer för jämlik och hälsofrämjande hälsooch sjukvård är integrerade i arbetet med planering och uppföljning i minst tre regioner. Summera erfarenheter från 2018 års piloter och tillsammans göra en analys för nästa steg. Utifrån analys stötta existerande pilot-regioner och övriga som visar intresse för att integrera indikatorerna. Temagrupp uppdraguppföljning i samverkan med Socialstyrelsen, SKL och Vården i Siffror Dialog med nätverkets medlemmar för att se hur många som integrerat indikatorerna och analys av arbetet som genomförts under 2018/2019. Utse resurs som kan vidareutveckla arbetet med indikatorerna. Processer för att omsätta jämlikhetsperspektivet i en hälsofrämjande hälsooch sjukvård är etablerade i minst två regioner. Göra en sammanställning av pågående arbete i medlemsorganisationerna. Analysera pågående arbete, stötta utifrån behov samt sprida vidare i nätverket. Sekretariatet i samarbete med medlemsorganisationerna. Dialog och analys med nätverkets medlemmar för att se vilka processer som etablerats under året. Fortsatt medverkan i SKL:s plattform för jämlik hälsa och vård för att ta del av och sprida lärdomar och erfarenheter. Bjuda in aktuella föreläsare och arrangera en serie digitimmar med fokus på Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 8

9 Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet jämlikhetsperspektivet. Invånare/patienter är systematiskt involverade i nätverkets arbete. Stödja temagrupperna att hitta former för att involvera invånare/patient i sitt arbete genom att erbjuda hjälp att kontakta patientorganisationer och ta fram förslag för ekonomisk ersättning för invånare/patient. Närståenderepresentant som deltar i PU medverkar vid vårmötet 21 mars. Sekretariatet. Hans-Inge Persson. Avstämning sker med temagruppsordförande. Stäm av i vilken omfattning invånare/patienter har involverats i nätverkets möten/temadagar och dylikt. Hälsofrämjande perspektivet är integrerat i arbetet med kunskapsstyrning Bjuda in representanter för NPO/RPO till årsmötet för dialog. Utifrån diskussion sätta former för fortsatt arbete. Sekretariatet och PU. Mars. Dialog inom nätverket och med NPO och RPO för att se hur integrationen kring det hälsofrämjande perspektivet fortgår. Former för att systematiskt involvera tandvården i nätverket har etablerats. Involvera tandvårdsrepresentant i temagrupp matvanor för att bidra till utvecklandet av arbetet med sunda matvanor. Även initiera ett lärande mellan regioner om samverkan mellan tandvård och övriga hälso- och sjukvård. Sekretariatet, PU och temagrupp matvanor Dialog inom nätverkets för att se i vilket omfattning tandvården har involverats. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 9

10 Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Lyfta in tandvårdsperspektivitet och exempel på samverkan med fokus på befolkningens hälsa vid något nationellt möte. Former för kollegialt lärande mellan regionerna om befolkningsriktade förebyggande insatser i samarbete med lokalsamhället har etablerats. Inventera vad som sker bland regionerna och identifiera andra samarbetsaktörer. Genomföra en dag med fokus på kollegialt lärande. Utifrån medlemmarnas behov koppla ihop de som arbetar med samma områden för att lära av varandra. Sekretariatet och utsedd projektledare. Dialog med medlemsorganisationerna om kollegiala lärande har bidragit till ökad kunskap. Analys utifrån inventeringen för fortsatt arbete. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 10

11 Handlingsplaner för temagrupperna Temagrupp: Levnadsvanor Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Gemensamma mål Att arbetet med cancerprevention är en del av regionernas arbete kring prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Bevaka hälsosamma levandsvanor i de lokala cancerpreventions-planerna. Verka för fortsatt samarbete med RCC:s preventionsgrupp. Gemensamt alla teamgrupper inom levnadsvanor Temagrupperna har inlett samverkan med RCCs preventionsgrupp. Ökad kunskap om framgångsfaktorer för hållbart implementeringsarbete av Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Bjud in RCC till ett möte under våren, kring samverkan. Vad gör RCC, vad gör HFS, vad gör den enskilda regionen? Genomföra en workshop 28:e januari som ska ligga till grund för: Temadag den 22 oktober med fokus på levnadsvanearbetet inom Hälso- och sjukvården, i samarbete med Svenska Läkaresällskapet. Samverkan med Nationellt programområde levnadsvanor, olika myndigheter och professionsorganisationer. Tydliggöra HFS temagruppers roll i förhållande till nationellt programområde (NPO), regionalt programområde (RPO) och nationell arbetsgrupp (NAG). På vilket sätt strukturen för samverkan kan se ut. Planeringsgrupp (Temagruppsordförande samt 1-2 personer från respektive temagrupp, HFS sekretariat). Workshop 28:e januari. Temadag 22 oktober Utvärdering efter genomförd workshop i januari och temadag i oktober för att se om kunskapen ökat. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 11

12 Ökad kunskap om nationell kunskapsstyrning NKS och nationellt kliniskt kunskapastöd KKS. Alkoholprevention Öka antalet medlemmar som har infört alkoholfri operation. Ökad kunskap hos medlemsorganisationerna om riskbruk i socialt sårbara grupper, med fokus på äldre. Ökad kunskap om sambandet mellan alkohol och cancer nationellt, regionalt och lokalt. Fysisk aktivitet Ökad omvärldsbevakning kring nationell och internationell forskning gällande FA och FaR. Gemensam mötesdag för temagrupper levandsvanor och deras deltagare kring arbetet med kunskapsstyrningen och kliniskt kunskapsstöd. Stödja implementeringen genom omvärldsbevakning, kunskapsspridning om metoder, erfarenhet och goda idéer för att inspirera till en lokal/ regional/nationell struktur för alkoholfri operation. Kartlägga lokala/ regionala behov av stöd utifrån enkät, utskickad till processledare novdec Erbjuda stöd utifrån behov. Bidra i utbildningsinsatser exempelvis i samverkan mellan kommuner och regioner. Sprida kunskap om sambandet, bland annat genom cancerpreventionsplanerna och skriften Alkohol och cancer (2016). Samarbeta med RCC lokalt för att utveckla det gemensamma preventiva arbetet. Bjuda in föreläsare och sprida internt arbete från gruppen. Temagruppsordförande. Maj Utvärdering av genomförd temadag för att mäta om kunskapen har ökat. Alla gruppmedlemmar Löpande under året Sammanställning av antalet medlemmar som har infört alkoholfri operation i slutet av 2019 i jämförelse med Alla temagruppsmedlemmar Löpande under året Följa upp genomförda insatser för att se om kunskapen ökat. Alla temagruppsmedlemmar Löpande under året Följa upp hur preventionsarbetet sker samt titta på hur flödesscheman vid exempelvis övergång från slutenvård till primärvård ser ut. Ansvariga för respektive mötesplanering Dialog inom temagruppen kring hur omvärldsbevakningen har fungerat. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 12

13 Ett gemensamt webbaserat utbildningsmaterial om FA och FaR som prevention och medicinsk behandling finns framtaget. Följa utvecklingen av antalet rådgivande samtal om FA och förskrivna FaR i landet. Öka antalet regioner som kan använda behandlingsmodulen för fysisk aktivitet i Stöd och behandling. Bidra till utvecklingen av en användarvänlig nationell e- FaR blankett. Ökad kunskap och fokus på arbetet med ohälsosamma levnadsvanor i socialt sårbara grupper. Färdigställa och kvalitetsgranska (via YFA) materialet. Därefter publicera på HFS hemsida, sprida kunskapen till nätverket samt uppdatera vid behov. Ta del av datainsamling från Socialstyrelsen för användning vid verksamhetsuppföljning och verksamhetsutveckling regionalt och nationellt. Följa utvecklingen av Stöd och behandling. Bjuda in Cecilia Berg, vårdutvecklingsledare på HSF/Region Stockholm med uppdrag att arbeta med stöd och behandling. Påverka utformningen blanketten som tas fram av YFA och SLL. Ge feedback till arbetsgruppen samt erbjuda att FaR-förskrivare i några regioner testar blanketten och ger synpunkter. Socialt sårbara grupper ska vara ett tema under året. Helen Sundberg, Stefan, Lundkvist, Ulrika Sälgeback, Hanna Johansson Margareta Eriksson Lena Hedin Iwona Jakobsson Ansvariga för respektive mötesplanering Avstämning kring att utbildningsmaterialet har tagits fram och används Analys av datainsamlingen för att följa utvecklingen kring rådgivande samtal om FA och FaR Frågan har aktualiserats på minst ett av årets möten. Eva Flygare Wallén 2019 Följa upp om bidrag har lämnats till arbetsgruppen och bidragit till utveckling av nationellt e-far. Ansvariga för respektive mötesplanering Dialog inom gruppen om kunskapen har ökat samt om området har fått fokus. Matvanor Ökad kunskap och fokus på arbetet med ohälsosamma levnadsvanor i socialt sårbara grupper. Göra en inventering av de insatser som görs utifrån riktlinjerarbetet med fokus på barn och unga, familjestödsprogram samt förtydliga arbetet. Beakta perspektivet föräldrar och Jannette Grahn Vera, Karin Kauppi Sammanställning framtagen och spridd i nätverket. Utvärdering av dess användning. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 13

14 vårdnadshavare samt koppla arbetet till barnkonventionen. Förbättra samverkan och kommunikation nationellt och inom sjukvårdsregioner samt med tandvården, kring matvanor. Att hälsoekonomiska beräkningar görs på matvanor och att matvanor finns med som en del i olika riskkalkylatorer. Mat och måltider på sjukhus ses som en del av personcentrerad vård och patientsäkerhetsarbetet samt bidrar på ett pedagogiskt sätt till att sprida kunskap om hälsosamma matvanor. Att det finns en namngiven kontaktperson eller medlem i temagrupp matvanor från varje region. Ta fram en struktur för spridning av temagruppens arbete via mail och skype till alla regioner. Verka för att få med en representant från tandvården i temagruppens arbete. Lyfta betydelsen av och verka för att hälsoekonomiska beräkningar tas fram för ohälsosamma matvanor. Kartlägga nutritionsvårdsprocessen utifrån patientens perspektiv. Inkludera måltidens pedagogiska betydelse. Ta fram ett underlag till en kravspecifikation avseende mat och måltider på sjukhus (caféer, restauranger, servicebutiker etc) som stöd till sjukhusorganisationer med syfte att verka för hälsosamma matvanor för patient, medarbetare och övriga besökare och för att skapa trovärdighet för en hälsofrämjande hälso-och sjukvård. Christin Anderhov Eriksson, Elisabeth Drugge Det finns kontaktpersoner i alla regioner. Struktur för kommunikation om och spridning av temagruppens arbete finns i alla regioner. Karin Kauppi, temagruppen Att hälsoekonomiska beräkningar börjar tas fram för matvanor. Gemensamt ansvar grupp mat och måltider på sjukhus. Ebba Linderoth, Elisabeth Drugge 2019 Sammanställa goda exempel där mat och måltider på sjukhus ses som en del av personcentrerad vård och patientsäkerhetsarbetet Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 14

15 Tobaksprevention Alla regioner genomför enkäten Global network for tobaccofree healthcares kring standards. Alla regioner använder framtaget material kring en rökfri psykiatri. Sprida och öka kunskapen om verktyget Tobakshjälpen via stöd och behandling 1177 till alla regioner. Bjuda in olika nationella aktörer (Socialstyrelsen, SKL, livsmedelverket, folkhälsomyndigheten) till ett gemensamt möte våren I samband med mötet tydliggöra behovet av att mat- och nutritionsområdet hålls samman. Även initiera samverkan kring mat och måltider på sjukhus med fokus på patientsäkerhet och personcentrerad vård. Ta fram ett underlag till en modell för arbetet med hälsosamma måltider på sjukhus som en del av personcentrerad vård Skicka ut omarbetad enkät tillsammans med följebrev till alla regioner för genomförande av enkät. Sammanställning av enkätsvar och delge resultatet. Skicka ut enkät kring material om en rökfri psykiatri. Arbeta för att samtliga regioner använder framtaget material genom ny spridning av materialet. Erbjuda samtliga regioner utbildning kring Tobakshjälpen. Öppna upp programmet för samtliga regioner som deltar vid utbildningstillfällen. Susanne Fredén Gemensamt ansvar grupp mat och måltider på sjukhus. Susanne Ask Gemensamt ansvar grupp mat och måltider på sjukhus. Mattias, Marie Mattias Temagruppen Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida Våren 2019 med resultatuppföljning under året. Hösten 2019 Sammanställning av enkät för att se antal regioner som genomfört undersökningen. Meddela resultat i antal poäng. Sammanställning av resultat från framtagen enkät där frågor ställs om spridning och användande. Region Jönköpings län Våren 2019 Sammanställa hur många regioner som deltagit på utbildningarna och hur många som startat upp Tobakshjälpen.

16 Temagrupp: Hälsofrämjande arbetsplats Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Sprida och öka kunskapen om vilka faktorer som skapar hälsofrämjande arbetsplatser hos nätverkets processledare och temagruppsordföranden. Sprida det framtagna bildspelet inom HFS-nätverket via hemsidan, till processledare och temagruppsordföranden. Förnya broschyren Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats med områdena lika villkor/jämlikhet och Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) samt uppdatera befintliga områden och förnya layout. Samtliga deltagare i temagruppen. Tre till fyra deltagare. Hela temagruppen referensgrupp. Våren Bildspel och uppdaterad broschyr har publicerats på hemsidan och spridits till processledare och temagruppsordföranden. Även föra dialog med nätverkets medlemmar om det aktuella kunskapsläget. Öka temagruppdeltagarnas interna kunskap inom området hälsofrämjande arbetsplatser Inhämta och delge varandra aktuell forskning samt bjuda in forskare/gäster till temagruppens möten. Utöka hemsidan med rubriken Genomförda aktiviteter. Samtliga deltagare i temagruppen Hälsofrämjande arbetsplats Vid årets slut stämma av hur inbjuda gäster/forskare har bidragit till ökad kunskap inom gruppen. Öka förståelsen bland nätverkets medlemmar för hur hälsofrämjande förhållningssätt hänger ihop med hälsofrämjande arbetsplats och vilken roll det spelar i olika möten inom hälso- och sjukvården. HFA och HFF planerar gemensamt innehåll och upplägg för en temadag. Utgångspunkten är föreläsare som belyser ämnet ur olika perspektiv samt inslag där deltagarna får reflektera över hur man kan arbeta inom sin verksamhet, t ex workshop. Tre till fyra deltagare i temagruppen. Inbjudan skickas ut under våren och dagen utförs hösten Utvärdering på plats i samband med avslutningen av dagen. Ev. uppföljningsenkät till processledare för att se om dagen lett vidare till ökad förståelse samt förändring/utveckling. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 16

17 Temagrupp: Hälsofrämjande förhållningssätt Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Öka kunskapen bland medarbetare inom hälsooch sjukvården kring viken av ett hälsofrämjande förhållningssätt på arbetsplatsen. Involvera en patient/närstående i temagruppens arbete. Bidra till att fler engagemang görs i samband med dagen Vad är viktigt för dig? den 4 juni. Utveckla samverkan med nationella aktörer (ex SKL, Socialstyrelsen, Vårdförbundet, Tandvården) som arbetar med personcentrerad vård Genomföra en gemensam temadag i samarbete med temagrupp HFA. Ambitionen är att dagen även kan videosändas för att hela grupper ska kunna medverka på distans. Sondera möjligheter och ta kontakt med lämplig person. Uppmärksamma dagen i god tid och samla in goda exempel via processledarna. Sprid goda exempel för att inspirera varandra till engagemang inom olika arenor. Stäm av med SKL m.fl. för eventuellt samarrangemang. Uppföljande digitimme i mitten av juni för diskussion och input kring vad som är viktigt för många. Bjuda in och genomföra ett möte för att diskutera samverkan i frågan. Ta lärdom och hitta synergier. Temagrupp HFF och HFA. September 2019 Enkät efter temadag för att se om deltagarna har fått ökad kunskap och användbara verktyg. Temagrupp HFF. Under året Stäm av vid årets slut att en patient/närstående har involverats. Temagrupp HFF. Mars utskick till processledarna. April goda exempel läggs på HFS webb och sprids. 4 juni genomförs dagen. Stäm av med processledarna om temagruppens insatser inspirerade till fler engagemang. Mitten av juni uppföljande digitimme för uppföljning. Temagrupp HFF. Mars Stäm av vid årets slut om samverkan med nationella aktörer har förbättrats. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 17

18 Temagrupp: Hälsofrämjande vårdmiljö Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Öka kunskapen om den gröna miljöns betydelse hos fastighetsansvariga inom hälso- och sjukvården. Öka kunskapen kring området hälsofrämjande vårdmiljö i nätverket Samverka med andra temagrupper för att få mer kraft i ämnet. Sammanställa aktuell litteratur om betydelsen av den gröna miljön, natur och grönska, för och kring vården och sprida kunskapen om det. Uppdatera och förbättra temagruppens webbsida. Samarbete med gruppen för hälsofrämjande förhållningssätt kring hur vårdmiljön kan utgöra ett stöd vid personcentrerad vård. Samarbete med gruppen för fysisk aktivitet kring vandringsstråk i vårdmiljö med inslag av estetik/konst och natur. Kristina Mezei 2019 Dialog med aktuell målgrupp för att se om kunskapen har nått fram. Sue Harden är huvudansvarig men alla i temagruppen måste bidra med innehåll. Löpande Dialog med nätverkets medlemma kring kunskapsläget. Kristina Mezei Under 2019 Utvärdera hur samverkan har fungerat. HUR? Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 18

19 Temagrupp: Riktade hälsosamtal Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Fler regioner ska få stöd att starta riktade hälsosamtal. Inventera möjligheter och hinder hos regioner som ännu inte startat. Temagruppsordförande, som samordnar att alla i temagruppen tar en kontakt April november. Skriftlig sammanställning av hur många regioner som fått stöd. Få en bättre bild av hur olika regioner tänker kring riktade hälsosamtal. Öka kunskapsläget om hälsosamtal i nätverket. Ta fram en gemensam definition av kompetens hos hälsosamtalspersonal. Stötta användningen av IT-stöd för riktade hälsosamtal där behov finns. Intressera fler regioner för att delta som observatörer. Få med ytterligare tre regioner i temagruppen. Fullfölja och sprida ett gemensamt nationellt bildspel. Vidareutveckla temagruppens webbsida. Samverkan med andra aktörer för nå nya arenor för information och kunskapsspridning (t.ex. SLS, SoS, SKL m.fl.) Vidareutveckla konceptet riktade hälsosamtal genom en fördjupad diskussion om kompetens hos hälsosamtalspersonal. Vara ett metodstöd till regioner som vill utveckla IT-stöd. Temagruppen. April november. Har temagruppen fått en bättre bild exempelvis genom nya deltagare i temagruppen och dialoger med olika regioner. Temagruppen Januari - november Dialog med nätverkets medlemmar om aktuellt kunskapsläge. Temagruppsordförande med stöd av gruppen Temagruppen Januari november. Januari - november Temagruppen Januari november. Utvärdera om en gemensam definition finns framtagen. Enskilda medlemmar i temagruppen Januari november. Har temagruppen kunnat stödja fler regioner att driftsätta IT-stöd. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 19

20 Temagrupp: Psykisk hälsa Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Uppmärksamma och öka kunskapsläget kring metoder inom suicidprevention. Påvisa vikten av samverkan mellan primärvård och psykiatri vid förebyggande och behandling av psykisk ohälsa. Skapa en diskussion om den psykiska ohälsan har ökat eller om vår syn på psykisk ohälsa har förändrats. Bevaka vad som händer inom utbildningarna; SPISS, YAM och MHFA. Identifiera väl fungerande samverkan och sprida dessa goda exempel i nätverket. Genomföra temadag om psykisk hälsa, riktad till primär-vården och till psykiatrin. Alla i temagruppen. December 2019 Dialog inom gruppen om hur kunskapsläget har utvecklats under året. Alla i temagruppen. December 2019 Dialog inom gruppen om vikten av samverkan har kunnat påvisas för nätverkets medlemmar. Ordförande i temagruppen tillsammans med ordförande i temagrupp hälsofrämjande primärvård. April 2019 Utvärdera hur diskussionerna i samband med temadagen har bidragit till ämnet och tillvaratagits av temagruppen under det fortsatta året. Ett brukarperspektiv finns med i samtliga mål, då en brukarrepresentant finns med i gruppen. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 20

21 Temagrupp: Hälsofrämjande primärvård Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Sprida och öka kunskapen om hälsofrämjande primärvård. Öka kunskapen om hur invånare/patienter kan involveras i primärvårdens arbete. Utveckla primärvårdsperspektivet genom att samverka med Temagrupp psykisk hälsa och Temagrupperna för levnadsvanor. Omvärldsbevaka för att få kunskap om Nära vård, NPO levnadsvanor, Nationella indikatorer och webben som verktyg. Lära av varandra vid temagruppsträffar. Sprida goda exempel på hur regioner arbetar med att involvera invånare/patienter i primärvården. Bjuda in och involvera patientrepresentant vid ett temagruppsmöte Delta i gemensamma träffar och projekt och bidra med primärvårdsperspektiv. Arrangera temadag för psykisk hälsa tillsammans med Temagrupp psykisk hälsa 9 april. Fördela ansvar för bevakning och redovisning mellan gruppens medlemmar. Alla i temagruppen. Dec Sammanställning över vad vi har lärt oss av varandra och hur vi har spridit goda exempel. Alla i temagruppen. Dec Sammanställning av goda exempel är spridd bland nätverkets medlemmar. Utvärdera resultatet av patientmedverkan vid temagruppsmöte. Alla i temagruppen. Dec Uppföljning av i vilken utsträckning samverkan skett mellan de olika temagrupperna. Alla i temagruppen men olika ansvarområden. Dec Dialog inom temagruppen för att sammanställa vad vi har lärt oss under året. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 21

22 Temagrupp: Uppdrag-Uppföljning Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Stötta nätverket med ett användarvänligt enkätverktyg och sammanställt resultat för uppföljning av styrning och ledning. Webbaserad enkät skickas ut i februari. Därefter systematisk genomgång och kvalitetsgranskning av inkomna svar och kommentarer. Resultatet presenteras på årsmötet och därefter till respektive medlem. Ingemar Götestrand med hjälp av Temagrupp Uppdrag-uppföljning. Kvartal Enkäten har skickats ut och sammanställt resultat redovisas vid årsmötet och vid strategidagarna samt till respektive medlem. Vara ett stöd i integreringen av ett nationellt indikatorset för jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård som stöder utveckling av uppdrag och mätbara mål. Följa upp genomförda besök i Region Jämtland/Härjedalen och Region Blekinge samt andra intresserade pilotregioner. Temagruppens deltagare testar hur man kan arbeta med detta på hemmaplan. Planera för kollegialt lärande på strategidagarna. Vidareutveckling av indikatorerna i VIS. Mats Hellstrand och Ingemar Götestrand. Temagruppen är referensgrupp och deltagarna arbetar med indikatorsetet på hemmaplan. Pilotprojektet rapporteras vid årsmötet med förslag till fortsättning under Ett indikatorset som kan användas för att integrera hälsofrämjande hälso- och sjukvård i regionens ledningssystem finns. Detta ska utvärderas av samtliga aktörer. Besöka Närhälsan i Västra Götalandsregionen. Verksamhetsplan HFS-nätverket 2019 Sida 22

Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet

Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Temagrupp: Levnadsvanor Detta vill vi uppnå Prioriterade aktiviteter Ansvariga Tidplan Uppföljning av målet Gemensamma mål Att arbetet med cancerprevention är en del av regionernas arbete kring prevention

Läs mer

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket lso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälsoh lso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Nätverkets vision En hälsofrämjande

Läs mer

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning

Läs mer

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) En idéburen verksamhet där det viktigaste kriteriet för medlemskap är viljan att utveckla sin organisation mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemskapet

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet 2013- Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Styr- och ledningsperspektivet Jämlik hälsa Organisation

Läs mer

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket Uppföljning av år HFS-nätverket Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Redovisade svaranden i bildspelet är: Organisation Region Östergötland Region Kalmar Län Region Västernorrland Region Västerbotten

Läs mer

Modell för kollegialt lärande Östergötland - Jönköping Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Modell för kollegialt lärande Östergötland - Jönköping Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Modell för kollegialt lärande Östergötland - Jönköping Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Syfte Fokus på nutid och förbättring. Mer tid till samtal och reflektion Hitta effektiva former för kollegialt

Läs mer

HFS indikatorer en ny generation

HFS indikatorer en ny generation HFS indikatorer en ny generation Temagrupp Avtal-Ersättningar-Indikatorer: Cecilia Edström, Anna-Karin Schöld, Ingemar Götestrand, Jan Maesel, Birger Forsberg, Kerstin Troedsson, Sara Maripuu, Milan Knezewic,

Läs mer

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare 30 januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Sjukdomsförebyggande metoder Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Läs mer

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen 2018-12-06-07 Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Antagen av Samverkansnämnden 2018-12-xx

Läs mer

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator

Läs mer

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre

Läs mer

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa. Margareta Kristenson,. Nationell koordinator för det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukhus

Läs mer

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Med sikte mot ett nationellt gemensamt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står regioner i samverkan med stöd av Sveriges Kommuner

Läs mer

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta

Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier 2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland

Läs mer

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013

HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2013 HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande. PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hälsoinriktad = Hälsofrämjande för att stärka eller bibehålla människors fysiska,

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet 2013-2017 Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Vårdorganisation Medarbetarperspektivet Friskvård Alla anställda i Region

Läs mer

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Stöd på vägen En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Innehåll Uppdraget och vårt tillvägagångssätt Satsningens bakgrund Våra resultat och slutsatser Våra

Läs mer

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012

HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 2012 HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna).

Läs mer

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Varför nytt gemensamt system? Vilka effekter och vilket mervärde förväntas genom det nya systemet? På vilket sätt? Sophia Björk, Sveriges

Läs mer

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland www.pwc.se Förstudie Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Thomas Lidgren Landstinget Västmanland Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionsmetod...

Läs mer

Sju års arbete för hälsosamma levnadsvanor rapport från Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Anna Kiessling, projektledare

Sju års arbete för hälsosamma levnadsvanor rapport från Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Anna Kiessling, projektledare Sju års arbete för hälsosamma levnadsvanor rapport från Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt Anna Kiessling, projektledare Svenska Läkaresällskapet har drivit Levnadsvaneprojektet på uppdrag av

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård Med sikte mot ett gemensamt nationellt system Mats

Läs mer

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Berg Anton Datum 2017-12-29 Diarienummer KSN-2017-3849 Kommunstyrelsen Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner

Läs mer

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete. Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen

Läs mer

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Datum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne

Datum Dnr Ersättningsmodell för hälsofrämjande insatser inom Hälsoval Skåne Enheten för folkhälsa, området hälsoinriktad hälso- och sjukvård Anna Friberg 044-309 34 53, sms: 0768-87 07 49 anna.friberg@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2010-08-27 Dnr 1001045 1 (6) Ersättningsmodell

Läs mer

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper 14 juni 2013 Styrelsebeslut SKL Kontakt: ingvor.bjugard@skl.se Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Positionspapper ett dokument inom ett område där Sveriges

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier

RMPG Hälsofrämjande strategier RMPG Hälsofrämjande strategier Ordförande Jolanda van Vliet, Östergötland Sekreterare Anna Bengtsson, Östergötland Jesper Ekberg och Anne Wilderoth, Jönköping Ylva Gorton och Anna-Maria Norén, Kalmar Maria

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor AGENDA Samtal och råd om matvanor Ohälsosamma matvanor

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella utvärdering 2014 Förbättringsområden fortsatta satsningar på arbetet med levnadsvanor

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan

Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälsofrämjande hälso- och sjukvård POSITIONSPAPPER Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 1 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Positionspapper 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting vill

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Tillsammans för en god och jämlik hälsa Margareta Kristenson, Professor/överläkare i socialmedicin Linköpings universitet/region Östergötland Senior advisor för det svenska HFS nätverket Kommissionär i

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

BILAGA 1. Struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling REGIONALA RESURSCENTRA/PROGRAMOMRÅDEN PSYKISK HÄLSA

BILAGA 1. Struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling REGIONALA RESURSCENTRA/PROGRAMOMRÅDEN PSYKISK HÄLSA BILAGA 1 Struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling REGIONALA RESURSCENTRA/PROGRAMOMRÅDEN PSYKISK HÄLSA Innehåll Bakgrund... 3 Nationellt programområde psykisk hälsa... 5 Nationella vård- och

Läs mer

Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer Redovisning av statsbidrag 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

K BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION

K BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION Anna Boman Sörebo Agneta Eklund Regionala utvecklingsgruppen K BKI/ 1 00 Politisk viljeinriktning Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat

Läs mer

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa Stockholm 17-12-06 Regionalt och lokalt Analys och handlingsplaner ÖK Psykisk hälsa 2016-2018 Regionalt programområde psykisk hälsa Struktur

Läs mer

Kvalitet och verksamhetsutveckling

Kvalitet och verksamhetsutveckling RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar

Läs mer

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Hälsosamma Matvanor Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Material anpassat för personer med nedsatt kognitiv förmåga (och alla andra) Syfte Temagrupp matvanor

Läs mer

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT

Läs mer

Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015. Helena von Knorring Göran Zetterström

Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015. Helena von Knorring Göran Zetterström Regionalt cancercentrum Sydöst platsbesök den 2 september 2015 Helena von Knorring Göran Zetterström 2 Kriterier den tredje uppföljningen Förebyggande insatser och tidig upptäckt att det finns en regional

Läs mer

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt

Läs mer

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning 0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54

Läs mer

Det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS)

Det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS) Det svenska nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS) en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & health services, initierat av WHO 1993 Hälso- och sjukvårdens utmaning Ändrad demografi

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier Årsrapport 2015 Tre viktiga områden 1. Integrera hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande angreppssätt genom: aktivt deltagande i utvecklingsarbetet kopplat till satsningarna

Läs mer

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1 Balanserade Styrkort Västra Götalandsregionen, 2005 1 Kriterier för ledningsstödsystemet Innehåll vision och verksamhetsidé strategiska mål och styrtal aktiviteter för att nå strategiska mål tydlig uppföljningsprocess

Läs mer

Verksamhetsrapport 2015 nationella arbetsgruppen för prevention

Verksamhetsrapport 2015 nationella arbetsgruppen för prevention Verksamhetsrapport 2015 nationella arbetsgruppen för prevention Den nationella arbetsgruppen för prevention bildades under 2013 och startmötet skedde på SKL 2013-04-13. Syd är stödjande och innehar ordförandeposten

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Varför, vad, hur? Sara Maripuu, processledare, folkhälsoenheten September 2014 Kroniska sjukdomar - NCD 44 % av befolkningen har en kronisk sjukdom Många av de kroniska

Läs mer

Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer Redovisning av statsbidrag för 2008 och 2009 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Handlingsplan för NOSAM Östra Göteborg 2018

Handlingsplan för NOSAM Östra Göteborg 2018 Handlingsplan för Östra Göteborg 2018 Uppdrag :s uppdrag är att gemensamt definiera och arbeta utifrån behoven i närområdet samt att arbeta med de uppgifter som beskrivs under -info i LGS:s samverkansplan.

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård

Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård Region Östergötland 450 000 invånare 13 000 medarbetare Region Jönköpings län 350 000 invånare 10 000 medarbetare Region Kalmar län 243 000 invånare 7 000

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling För- och grundskolan i Umeå, 2016-2019 Mål enligt beslutad uppdragsplan av För- och grundskolenämnd - Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet.

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Regionalt resurscentrum Psykisk hälsa

Regionalt resurscentrum Psykisk hälsa Regionalt resurscentrum Psykisk hälsa RCPH i Västra sjukvårdsregionen Västra Götalands regionen och Region Halland tillsammans med kommunerna i Halland och Västra Götaland Samverkan för en mer kunskapsbaserad,

Läs mer

Samverkansgrupp Geriatrik, demens och palliativ vård

Samverkansgrupp Geriatrik, demens och palliativ vård Samverkansgrupp Geriatrik, demens och palliativ vård Uppdragshandling för Samverkansgrupp Geriatrik, demens och palliativ vård Tidsram: 2019 2021 Bakgrund Geriatrik Demens, Palliativ vård och Stroke är

Läs mer

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett

Läs mer

System för kunskapsstyrning

System för kunskapsstyrning System för kunskapsstyrning Ny kunskapsorganisation i Västra sjukvårdsregionen Anders Carlqvist Nationellt system för kunskapsstyrning Bakom systemet står landsting och regioner i samverkan samt Sveriges

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer