SVENSKT NÄRINGSLIVS REGIONKONTOR KARLSTAD ÖREBRO LINKÖPING ÖSTERSUND LULEÅ VÄSTERÅS

Transkript

1 Miljö

2 På hittar du massor av nyttig information om näringslivet och våra samarbeten med skolan. SVENSKT NÄRINGSLIVS REGIONKONTOR FALUN HALMSTAD KARLSTAD SKELLEFTEÅ UMEÅ ÖREBRO GOTLAND JÖNKÖPING LINKÖPING SKÖVDE UPPSALA ÖSTERSUND GÄVLE KALMAR LULEÅ STOCKHOLM VÄSTERÅS GÖTEBORG KARLSHAMN MALMÖ SUNDSVALL VÄXJÖ UPPSLAGET: MILJÖ

3 INNEHÅLL Svenskt Näringslivs regionkontor 2 Vi är Svenskt Näringsliv 3 Vår syn på företagen och miljön 4 Tillväxt möjliggör en bättre miljö 6 Ny teknik är grönare 8 Sopor är också råvaror 10 Klimatfrågan är en stor utmaning 12 Miljöproblemen i u-länderna 14 Uppslaget Miljö Miljö och tillväxt, hänger det ihop? I skriften ges en introduktion till miljöfrågor i både Sverige och andra länder. Blir miljön bättre i Sverige? Vilket ansvar har företagen? Fokus i skriften är på näringslivets miljö påverkan och relationen mellan miljö och ekono misk tillväxt. Skriften tar upp olika teman, som hur avfall kan bli nya råvaror, hur miljöproblemen i fattiga länder ser ut och hur klimatet förändras. Myt eller fakta? 16 Vad gör du för miljön? 18 Appendix 20 Vi är Svenskt Näringsliv Föreningen Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan. En position som innebär att vi får större möjligheter att ständigt utveckla och förbättra samhället vi lever i. För att uppnå detta behövs en bred intressegemenskap kring värdet av företagande och företagsamhet. Vårt uppdrag är att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vi vill att alla ska ha kunskap om vad det innebär och även ha chansen att starta och driva företag. Svenskt Näringsliv företräder i dag drygt små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. Förbunden utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till många olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Företagande är ett allmänintresse och inte ett särintresse. Utan framgångsrika företag kan den svenska välfärden inte tryggas eller vidareutvecklas. En välfärd som används för att betala för den skola, vård och omsorg som vi alla i svenska samhället får ta del av. UPPSLAGET: MILJÖ 3

4 Vår syn på företagen och miljön Miljöfrågor har blivit allt mer aktuella på senare år, inte minst i näringslivet. Människor i Sverige och i andra länder värdesätter att miljön är livskraftig, ren och i balans. Framtida generationer har rätt att växa upp med tillgång till mångfald i naturen. Går detta att förena med att de flesta av oss får det bättre materiellt? Vi vill kunna höja vår levnads - standard genom att bo bättre, äta bättre, resa mer och billigare, använda bättre datorer och telefoner, ta del av bättre utbildning och roligare underhållning. De flesta vill kunna tjäna tillräckligt med pengar för att leva gott, även när de blir äldre och få god vård när de blir sjuka. FÖRETAGENS ANSVAR Vilken levnadsstandard vi får i Sverige beror bland annat på hur det går för de svenska företagen. Om företagen utvecklas bra, så kan också inkomsterna öka, konsumenterna får tillgång till fler varor och tjänster och fler får jobb. Men vilket ansvar har företagen för miljön? Vilken koppling finns egentligen mellan en bra miljö och en bra levnadsstandard i övrigt? Och vad gör de svenska företagen för att förbättra miljön? Det är frågor vi tar upp i den här skriften. TILLVÄXT ÄR GRUNDEN Som vi ser det behöver det inte finnas en konflikt mellan miljö hänsyn och tillväxt. Tvärtom är tillväxt en förutsättning för att företagen ska kunna investera i ny teknik och utveckla nya och mer miljövänliga sätt att producera varor och tjänster. Många svenska företag anser att miljöfrågorna är viktiga och ligger generellt sett långt framme när det gäller miljöhänsyn. Investeringar i ny teknik har gjort att miljöslitaget på många områden har minskat väsentligt. Många svenska företag har under åren genomfört ett systematiskt miljöarbete, ett så kallat miljöledningssystem har införts, där de tar hänsyn till hur företagens hela verksamhet påverkar naturen från råvaruframställningen till hur man på bästa sätt kan ta hand om uttjänta produkter. Detta arbetssätt har bidragit till minskade utsläpp och effektivare råvaru- och energianvändning. MILJÖHÄNSYN ÄR LÖNSAMT För många företag har intresset för en god miljö också blivit en lönsam affär. Ny teknik gör att företagen kan hushålla med sina resurser så att mindre går till spillo. Många konsumenter är också villiga att betala mer för produkter och tjänster som tagits fram på ett sätt som sliter mindre på miljön. I svenska företag är miljö - arbetet därför ofta en viktig konkurrensfördel. Företagens intresse för miljö handlar inte bara om viljan att tjäna pengar. På samma sätt som människor i allmänhet är engagerade i en god miljö har många företagare ett starkt personligt engagemang i att deras företag ska bli så effektiva och gröna som möjligt. Ekonomisk utveckling och ny teknik i de svenska företagen har gjort att många miljöproblem som tidigare var allvarliga, har kunnat begränsas. Många av dagens utmaningar för miljön till exempel det varmare klimatet, är globala och kräver samordning mellan jordens länder. Inget land kan lösa utmaningarna på egen hand och vi måste därför samarbeta med andra, inte minst inom FN och EU. 4 UPPSLAGET: MILJÖ

5 På senare år har många fabriker anpassats för att de och naturen ska kunna utvecklas tillsammans. TILLVÄXT VI KAN EXPORTERA TEKNIK De allvarligaste miljöproblemen finns i dag i fattiga utvecklingsländer, där tillgången till modern och mer miljövänlig teknik är begränsad. En av de stora miljöfrågorna, som vi ser det, är hur företagen i Sverige och andra industriländer kan dela med sig mer av före - tagens kunskaper och den teknik som används, så att slitaget på miljön kan minska även i fattigare länder. Svenskt Näringslivs målsättning med miljöarbetet i de svenska företagen är att vi som lever i dag ska kunna tillgodose våra behov utan att äventyra kommande generationers behov. Det är samma mål som alla värl - d ens länder uppmanats att verka för, vid FN:s konferens om miljö- och klimat i Rio de Janeiro1992. Tillväxt innebär en högre välfärd och sysselsättning i ett land, men skapar också förutsättningar för en bättre miljö. När företagen går bra har de råd att investera i ny teknik och produktutveckling, som både kan öka produktionen av varor och tjänster och minska slitaget på miljön. När produktionen ökar skapas ytterligare tillväxt, som kan lägga grund för fler investeringar i ny teknik och ännu bättre miljö. Sverige har varit ledande i att utveckla ny och lönsam teknik, som lett till grönare produktion av varor och tjänster. UPPSLAGET: MILJÖ 5

6 Tillväxt möjliggör en bättre miljö När ett land industrialiseras ökar ingreppen i naturen. Men ju rikare vi blir och ju mer avancerad teknik vi använder för att tillverka produkter, utvinna energi med mera, desto bättre kan vi också skydda vår miljö. Under de senaste 100 åren har välståndet i världen ökat dramatiskt. Vår konsumtion av varor och tjänster har ökat och vi har också blivit fler människor på jorden. I takt med det utvinner vi mer råvaror ur naturen, vi tillverkar fler varor, vi reser mer och vi producerar mer avfall. HUR PÅVERKAR ALLT DETTA VÅR MILJÖ? Den industriella revolutionen började för ungefär 200 år sedan. De industrier som växt fram har inte bara tillverkat varor som människor önskat de har också släppt ut farliga ämnen i naturen. Den ökade konsumtionen har också lett till att det bildats mer avfall, som länderna inte haft kunskap och förmåga att ta hand om. FATTIGT OCH SMUTSIGT Så var det i Sverige och hela Europa när industrialiseringen kom igång på allvar i slutet av 1800-talet. Fabrikerna som gav människor bättre och billigare kläder, bostäder och mat hade höga skorstenar som bolmade ut skadlig rök. Spill från produktionen hamnade ofta i marken och sjöarna. Produktionen var ofta smutsig. Men när västvärldens ekonomier fortsatte att växa så hände något. Företagen investerade sina vinster i ny teknik som utnyttjade naturresurserna bättre. Samtidigt började det ställas politiska krav på att produktionen skulle vara mer miljöanpassad. Resultatet blev att utsläppen i naturen minskade. Jord, luft och vatten börjar sakta bli renare igen. Tillväxten har gjort oss rikare, vilket möjliggjort en renare produktion. Det finns fortfarande hot mot miljön i Sverige. Men många av de hot, som tidigare var alarmerande, har kunnat begränsas genom att företagen blivit mer effektiva, konsumenterna mer medvetna i sina val och en stark miljölagstiftning. FÄRRE UTSLÄPP I DAG Trots att vår produktion har mångdubblats så minskar utsläppen av farliga ämnen stadigt. Förr i tiden var vattnet i Stockholm fyllt av föroreningar. I dag kan man lugnt ta en simtur i stadens vattendrag. Sedan 1976 har mängden bly i luften i USA minskat med 98 procent. 1 Ett annat exempel är att svenska företag minskat utsläppen av svaveldioxid med nästan 60 procent de senaste 15 åren. Svaveldioxid är ohälsosamt för människor och djur och bidrar också till försurning av vattendrag. Minskningen av mängden svaveldioxid beror på att industrin ställt om till ny teknik genom att ta bort svavlet i rökgaserna och raffinaderierna säljer till och med svavlet som en råvara till kemiindustrin. Lagstiftningen och kraven på svavelhalterna i kol och olja och andra bränslen har också skärpts vilket bidragit till minskning av utsläppen. På 1980-talet var oljeutsläpp i havet från fartyg en stor fråga. Sedan dess har oljeutsläppen minskat med 90 procent. 2 Miljögifter i modersmjölk, fisk och fågelägg har minskat med tre fjärdedelar sedan Den tidigare skövlingen av skog i industriländerna har vänt och i dag ökar istället skogstäcket i världens industriländer. UTSLÄPP AV SVAVELDIOXID NATIONELLT OCH INOM NÄRINGSLIVET Årliga emissioner av svaveldioxid Kiloton År KÄLLA: SMED bearbetad IVL se och NÄRINGSLIVET TOTALT NATIONELLT TOTALT TAKDIREKTIVET 6 UPPSLAGET: MILJÖ

7 MAT OCH VATTEN ÄR VIKTIGAST I fattiga länder är självklart också en god miljö viktig, men om barnen svälter så lägger man hellre sina resurser på mat än på minskade utsläpp. Den som riskerar att frysa ihjäl kommer att hugga ner de träd som finns för att få ved, även om det leder till att skogen försvinner och jorden spolas bort. De grundläggande behoven måste tillfredsställas först. Men i takt med att ekonomin och samhällsstrukturen byggs upp får människor allt mer resurser att även lägga på att värna om miljön. Vår miljö i Sverige har blivit bättre tack vare insatser från företag, konsumenter och politiker. Men den högre tillväxten har varit en viktig förutsättning. I dag har vi råd att betala för sophämtning, för nya bilar som inte släpper ut lika mycket avgaser, för kylskåp som inte innehåller freon och toalettpapper som blekts utan klor. Vi har råd att vara långsiktiga. I dag finns en stor efterfrågan från konsumenter på varor som är tillverkade på ett sätt där stor hänsyn tagits till miljön. När människor efterfrågar god miljö påverkas även politiken. I fattiga länder är det svårt att få stöd för att skattepengar ska läggas på vattenreningsverk eller miljö lagstiftning, istället för på till exempel sjukvård. I Sverige har vi en av världens mest omfattande miljölagstiftningar och satsar stora offentliga resurser på rening, avfallshantering och miljövård. Miljöslitage JU RIKARE, DESTO RENARE UPPGIFTER 1. Ge exempel på varor med låg påverkan på miljön, som vi köper och som människor i fattigare länder inte har råd med? 2. Hur tror du att miljön kommer att förändras om Sveriges välstånd fortsätter att öka? EFFEKTIVARE TEKNIK Ju rikare ett land är, desto mer har företagen möjlighet att gå över till teknik som inte ger lika mycket spill. Utsläpp av olja, svavel och andra ämnen betyder ju att dyrbara råvaror i produktionen förbrukas till ingen nytta. Om företagen har råd att investera i effektivare teknik, kan de också minska sina utsläpp. Ny teknik gör också att gamla smutsiga sätt att lösa problem kan bytas ut till renare, ofta utan att det behöver kosta mer. I dag värms till exempel allt färre hus genom oljeeldning. Istället går man över till bland annat fjärrvärme (hett vatten som transporteras i iso - lerade rör mellan husen). På nästa uppslag kan du se fler exempel på hur ny teknik förbättrar miljön. BNP När ett land börjar bli rikt ökar ofta utsläppen och andra föroreningar i naturen. Men forskning visar att miljön förbättras i takt med till växten när den genomsnittliga inkomsten i ett land når mellan och dollar per år. Särskilt hoppfullt är att den brytpunkten också verkar sjunka över tid. Länder som blir rika i dag kan alltså ta vara på den teknik som redan fi nns för att snabbare gå från att tära på sin miljö, till att förbättra den. UPPSLAGET: MILJÖ 7

8 Ny teknik är grönare Företag drivs av behovet att göra vinst, att tjäna pengar. Kanske verkar det inte ha med miljö att göra. Men i praktiken är företagens vinstkrav en av de starkaste krafterna för att göra produktionen mer miljöanpassad. Svenska företag har varit duktiga på att skapa högre lönsamhet genom att ta mer miljöhänsyn. UPPGIFTER 1. Kan du komma på fler exempel på hur internet kan användas för att spara resurser och förbättra miljön? 2. Hur många miljövänliga varor fi nns i ditt hem? Vad är det för typ av teknik som används i dem för att skydda miljön? 3. Tänk dig att du är uppfi nnare. Vad skulle du vilja uppfi nna som skulle kunna göra livet på jorden bättre och sam tidigt spara på miljön? För att kunna tjäna mer pengar försöker företag hela tiden hitta sätt att producera mer och bättre varor, samtidigt som de försöker hålla nere sina kostnader. Företag som blir riktigt lönsamma är mästare på att hela tiden lyckas göra mer för mindre. Det gör att de kan sänka priserna, öka försäljningen och sin vinst. MER FÖR MINDRE Mer för mindre är bra för miljön. Det betyder att vi hushållar med naturens resurser och minimerar mängden spill. Sättet näringslivet effektiviserar på är i många fall att utveckla och börja använda nya tekniska lösningar i produktionen. Dessa tekniska lösningar är oftast mer material- och energisnåla vilket gynnar företagens vinst, och där igenom även miljön. I stort sett all ny teknik är grön i den bemärkelsen att den har mindre påverkan på vår miljö än den teknik som den ersätter. Därför gynnas miljön av att dagens produkter och tekniker hela tiden ersätts av nya. Svenska företag har varit framgångsrika i att spara resurser genom att hela tiden ställa om till ny, mer resurssnål teknik. Effektiviseringarna och begränsningarna av miljöpåverkan har skett i hela livscykeln för de produkter som tillverkas från att råvaror bryts, till ENERGIINDEX FÖR KYLAR OCH FRYSAR Procent År KÄLLA: Electrolux dess att uttjänta produkter ska återvinnas. Det har även lett till att många helt nya produkter tagits fram. Ett exempel är att svenska kylskåp i dag drar väsentligt mindre energi än de som tillverkades för 30 år sedan. Ett annat exempel är att det går åt betydligt mindre skog för att tillverka samma mängd svenska pappersförpackningar. Energi är ett av de områden där företagen varit bäst på att öka effektiviteten och bli mer resurssnåla. Nya tekniska lösningar har gjort att vi i dag kan få ut mycket mer el ur ett ton naturgas, biomassa eller andra råvaror, som vi använder för att få energi. ALLT STÖRRE INTRESSE FÖR MILJÖ Allra bäst för miljön är ny teknik när den möjliggör helt nya sätt att lösa gamla problem. Kanske tänker du inte på elektricitet, som ett framsteg för miljön. Men elektriciteten gjorde att vi slapp använda ved, olja och fotogen för att hålla varmt och ljust i våra hem. I dag innebär internet att vi inte behöver transportera papper runt jorden för att kunna skicka brev, eller pumpa upp olja till plastskivor för att lyssna på musik. I dag finns ett stort intresse från företagen för teknik, som tar vara på jordens resurser på ett effektivt sätt. Företagen ser i allt högre grad att miljöhänsyn är ett viktigt behov för människor, och att det därför är något man kan tjäna pengar på. Bara under 2006 ökade företagens investeringar i miljöteknik till nästan det dubbla, jämfört med året innan. 4 Vindkraft och solkraft är områden där företagen ser större kommersiella möjligheter. Allt fler företag konkurrerar med att utveckla produkter som är mer miljövänliga, till exempel bilar som släpper ut mindre koldioxid eller grönsaker som odlats på ett mer miljövänligt sätt. 8 UPPSLAGET: MILJÖ

9 HOLMEN MINSKAR UTSLÄPPEN AV VATTEN VÄRLDSLEDANDE I MILJÖLEDNING De metoder och tekniker, som företag använder för att hålla reda på sitt miljöarbete, kallas ibland för miljöledning. I arbetet med miljöledning ingår bland annat att företaget utbildar hela sin personal i miljöfrågor som berör verksamheten. Syftet är att alla är medvetna om vilken påverkan företaget har på miljön och att alla arbetar för att påverkan ska vara så liten som möjligt. Som ett led i sitt miljöarbete kan företag certifiera sig i miljöledning. Det innebär alltså att företag själva väljer att bli granskade av en oberoende organisation som kontrollerar att företaget hela tiden förbättrar sin miljöledning. Sverige är ett av de länder där flest företag valt att certifiera sin miljöledning. Svenska företag har utvecklat många tekniker för hur man kan förbättra miljöarbetet i ett företag. Företaget Holmen driver pappersbruk, som bland annat tillverkar tidningspapper. Varje år pumpar Holmen upp 92 miljarder liter vatten ur närbelägna sjöar och vattendrag. Vattnet används bland annat för att tvätta pappersfi brerna. Holmen har egna reningsverk och använder flera olika tekniker för att få vattnet från produktionen rent innan det släpps ut i naturen igen. Först får partiklar i vattnet sjunka till botten i stora bassänger. Därefter tillsätts levande mikroorganismer, samma som i naturen, som bryter ner organiska ämnen i vattnet. Till slut tillsätts kemikalier som gör att föroreningar fälls ut och kan rensas bort. Genom att använda allt effektivare rening och teknisk utrust ning har Holmen sänkt förbrukningen av vatten. På tio år har ut släppen av vatten kunnat minska med 20 procent per producerad mängd papper. Det spar på miljön och energin, vilket ökar lönsamheten. Hur många: badkar (250 liter) olympiska simbassänger (50 x 25 x 2 meter) Globen i Stockholm ( m 3 ) skulle du kunna fylla med 92 miljarder liter vatten? VARFÖR FRAKTA LUFT? Hur smart är det egentligen att köra runt en massa luft i lastbilar? Ändå är halvfulla godstransporter något som varit vanligt länge. Det har varit svårt att planera alla rutter effektivt och företagen har inte kunnat veta vilka utrymmen som fi nns tillgängliga. I dag blir transporter allt mer effektiva, tack vare ny teknik. Företaget Schenker är specialiserat på att effektivt flytta andra företags varor från punkt A till B. Deras bilar är försedda med GPS, som gör att trafi kledare alltid vet var de är. Istället för att skicka en extra bil när ett nytt uppdrag kommer in kan trafi kledare se exakt var det fi nns en ledig bil som redan är ute. Med hjälp av avancerade IT-system kan de också hålla koll på vilka bilar som har ledigt utrymme. Genom att planera transporterna kan Schenker minska kostnaderna för sina kunder med procent. Ofta går transporterna snabbare också. För miljön betyder det mindre bränsleförbrukning, mindre trafi k och mindre utsläpp. UPPSLAGET: MILJÖ 9

10 Sopor är också råvaror Du har säkert pantat en burk någon gång. Men visste du att svenskar under ett år pantar över 850 miljoner burkar? 5 Precis som många andra varor är burkarna en del av ett kretslopp där råvaran återvinns och används igen och igen. Ju mer varor företagen tillverkar, desto fler varor blir skräp när de har använts. Men att bara slänga skräp på hög är ingen bra affär. Även om funktionen som en vara fyller är förbrukad till exempel att läsken är urdrucken och burken är tom så har råvarorna ofta ett ekonomiskt värde och går att använda på nytt. I dag är återvinning en växande industri med företag som specialiserat sig på att göra kasserade varor till nya. Produkter som hela tiden återvinns är till exempel tidningspapper, däck, metaller och plast. Men nästan alla varor kan återvinnas på något sätt. PRODUCENTANSVAR Sverige var ett av de första länderna som införde lag om producentansvar. Lagen infördes 1994 och innebär att alla företag, som tillverkar vissa produkter, har ett ansvar för att uttjänta produkter också återvinns. Tillverkarna har också ett ansvar för att varorna utvecklas till att bli allt mer miljöanpassade från början. Producentansvar finns för förpackningar, däck, returpapper, bilar och elektriska produkter. Det betyder inte att det bara är dessa produkter som återvinns eller miljöanpassas, tvärtom. Företagen kan ofta tjäna pengar på återvinning, så för många typer av varor behövs inget producentansvar. Ett exempel är stålskrot, som har handlats med i över 90 år i Sverige. Större delen av stålindustrin är helt uppbyggd på att använda skrot som råvara och skrotet handlas med över hela världen. Alla uttjänta varor kan ännu inte återvinnas enkelt och billigt, vilket ibland kan leda till problem. Det har i vissa fall visat sig att avfall som kostat pengar att ta hand om istället skeppats till utvecklingsländer för att dumpas. Detta gör att det behövs internationell lagstiftning som reglerar den typen av miljödumpning. VÄRLDSBÄST PÅ ELSKROT Sverige är ett av de länder som är allra bäst på att återvinna gamla TV-apparater, datorer och annat elektronikavfall. Apparaterna samlas in, plockas isär och delarna blir nya råvaror. Under år 2006 återvanns 18 kilo teknikavfall per svensk (hur många apparater blir det, tror du?). Det är en ökning med nästan en tredjedel bara sedan året innan. 6 Ungefär hälften av vanligt hushållsavfall sorteras och råvaran blir till nya produkter, 7 resten förbränns. Vi kanske mest ser det som skräp när vi knyter ihop soppåsen med resterna från gårdagens middag, lite kaffesump och några ruttna apelsinskal. Men i förbränningen produceras värme och energi som tas tillvara och används för att hålla hus varma och gatlyktorna på vägen tända. Många av oss sorterar även vårt organiska avfall och det kan antingen komposteras hemma på vår tomt och bli till ny jord, eller omhändertas i biogasanläggningar och bli fordonsgas till bussar och bilar. SÄLJA SKRÄP Återvinningen har blivit framgångsrik eftersom den går att tjäna pengar på. I vissa fall tar återvinningsföretagen 10 UPPSLAGET: MILJÖ

11 VAD HÄNDER MED ALLA DÄCK? Varje år kasseras flera miljoner gummidäck. Återvinningstekniken för däck har ännu inte kommit så långt att den som slänger ett däck får betalt, men så kanske det kan bli i framtiden. I dag betalar konsumenterna drygt 10 kronor i återvinningsavgift för varje däck de köper. Ungefär 15 procent av däcken bränns och blir energi. Resten används bland annat för att tillverka: Nya däck. De utslitna däcken kan ibland bli nya genom att de förses med nytt gummi. betalt för att återvinna, till exempel när det gäller farligt avfall. Men många gånger så säljer företag sina restprodukter på samma sätt som den som pantar en burk säljer den till återvinning. Vissa typer av avfall är särskilt värdefulla. När en råvara börjar ta slut i naturen, eller blir för dyr för att utvinna, ökar priset. Det gör att företag blir mer intresserade av att sälja sina restprodukter. På senare tid har till exempel metallen nickel blivit allt dyrare. Nickel används bland annat för att göra rostfritt stål, mynt och magneter. Istället för att bryta nytt nickel blir det allt mer lönsamt för företag att återvinna. I vissa fall kan metaller vara så värdefulla att det lönar sig att gräva upp gammalt metallskrot som grävts ner i naturen förr i tiden. Ju bättre tekniken blir för olika typer av återvinning, desto mer kan företag få betalt för vårt skräp. Förr i tiden fanns inte tillräckligt bra teknik för att återvinna plast på ett lönsamt sätt så företagen fick betala pengar för att bränna upp plastavfall. I dag kan plast återvinnas bättre, och före tagen kan istället få betalt. Den nya tekniken gör att även återvinningsföretagen kan tjäna pengar på plaståtervinningen. Sprängmattor. En förhållandevis stor del av de uttjänta lastbilsdäcken skärs sönder och sätts ihop till mattor. Materialet är perfekt för att hindra så att sten flyger omkring okontrollerat när man spränger vid byggen. Fyllnadsmedel i färg. Golvmattor i ladugårdar, idrottsanläggningar och som beläggning på löparbanor. Råvara för produktion av cement. Det görs också försök med att använda däcken som råvara vid vägar och i byggen. UPPGIFTER 1. Kan du komma på fler varor som återvinns? 2. Hur tror du återvinning påverkas av att företagen kan sälja sitt spill och få betalt. Tror du det ökar eller minskar återvinningen? UPPSLAGET: MILJÖ 11

12 Klimatfrågan är en stor utmaning Världen blir varmare. De flesta forskare tror att det delvis beror på ökade utsläpp i atmosfären, men alla forskare är inte överens. Kan vi bromsa utvecklingen genom att minska utsläppen av koldioxid? Sverige släpper redan i dag ut mindre koldioxid än många andra länder. Sedan slutet på 1800-talet har jordens medeltemperatur stigit med cirka 0,8 grader. 8 Det kanske inte verkar så mycket. Och kanske kan det också verka ganska skönt att det blir lite varmare, i alla fall för oss som bor i norr. Men även små förändringar av klimatet kan få stor betydelse för både människor, djur och växtlighet. Varmare klimat kan innebära att sjöar torkar ut och att vissa djur och växter inte kan leva på samma sätt och på samma platser som tidigare. I värsta fall kan det betyda att ismassor smälter, att havsytan stiger och att platser där människor tidigare bott svämmas över. Man talar om att stora folkgrupper kan bli klimatflyktningar i framtiden. Forskar världen arbetar i dag internationellt och FN ger ut rapporter som sammanfattar forskningsläget. Den senaste rapporten från FN:s forskargrupp IPCC kom våren SMÅ UTSLÄPP I SVERIGE Även om vi inte vet exakt vad uppvärmningen beror på, så har både politiker och företag engagerat sig i att minska utsläppen av växthusgaser. Det svenska näringslivet ser klimatfrågan som en av våra största utmaningar och arbetar på olika sätt för att minska utsläppen både från anläggningar och vid användningen av produkterna. KLIMATFORSKNING VIKTIGARE De flesta forskare menar att det varmare klimatet beror på att utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har ökat. Koldioxid bildas när man förbränner till exempel olja och kol. Utsläppen av koldioxid har ökat i takt med att bilarna i världen blivit fler och att mer olja och kol använts för att producera energi. Forskarna menar att när utsläppen av växthusgaser ökat, så har det lett till en kraftigare växthuseffekt, vilket gjort att jorden blivit varmare. Men det finns också forskare som tvivlar på det resonemanget. De menar istället att det varmare klimatet har naturliga orsaker. Temperaturen på jorden har varierat genom historien har jorden haft både istider och varmare perioder. Eftersom effekterna av ett varmare klimat kan bli stora, så är forskningen om klimatet mycket viktig. KYOTO-AVTALET År 1997 träffades politiker från många av jordens länder i den japanska staden Kyoto för att diskutera hur utsläppen av växthusgaser kunde minska. Överenskommelsen från det mötet kallas Kyoto-avtalet eller Kyoto-protokollet. Det innebär att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med fem procent fram till länder har ställt sig bakom överenskommelsen. Flera stora länder, bland annat USA, har valt att ställa sig utanför samarbetet. I vissa fall har dessa länder valt att sätta upp egna klimatmål istället. 12 UPPSLAGET: MILJÖ

13 SOLEN Solens strålar värmer upp Jorden. JORDEN VÄXTHUSEFFEKTEN Utstrålningen från Jorden absorberas av atmosfärens gaser, bland annat koldioxid. Om det inte fanns någon atmosfär runt jorden skulle medeltemperaturen vara cirka 30 grader lägre än i dag. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen, som håller temperaturen uppe, och möjliggör liv på vår planet. Så fungerar växthuseffekten: När solens strålar träffar jordytan, så värms den upp. Samtidigt som jorden värms upp av solstrålningen, så kyls den också av genom att stråla ut värmestrålning. Gaserna i jordens atmosfär absorberar en del av utstrålningen och håller kvar värmen nära jordytan. Framför allt är det gaserna vattenånga, koldioxid och metan som bidrar till växthuseffekten. Atmosfären fungerar alltså på samma sätt som en varm tröja den höjer temperaturen genom att minska utstrålningen av värme. Växthuseffekt fi nns inte bara på jorden, utan även på andra planeter. På Venus är växthuseffekten så kraftig att den ökar planetens temperatur med omkring 400 grader. Om mängden växthusgaser i atmosfären ökar, så ökar också växthuseffekten och jordens temperatur stiger. Den förste som kom på det, var den svenske kemisten Svante Arrhenius under slutet av 1800-talet. Flertalet forskare tror att ökningen av jordens medeltemperatur beror på ökade utsläpp av bland annat koldioxid. Sverige släpper redan ut mindre koldioxid än många andra länder. Det beror bland annat på att vår produktion av el och värme i dag framför allt kommer från kärnkraft, vattenkraft och biomassa, istället för att elda med olja och kol. För ett glesbefolkat och exporterande land som Sverige är transporter viktiga, både av människor och varor. Transporter bidrar till utsläpp av växthusgaser, men det finns mycket man kan göra för att minska utsläppen. Industrin utvecklar bland annat nya typer av drivmedel och mer effektiva motorer. Andra sätt att minska utsläppen är att förbättra kollektivtrafiken. Kiloton UTSLÄPP AV KOLDIOXID NATIONELLT OCH INOM NÄRINGSLIVET Årliga emissioner av koldioxid Företagen och deras transporter står för ungefär hälften av utsläppen i samhället. Resten av utsläppen står vi som kon sumenter för, bland annat genom att vi värmer upp våra hus och kör våra bilar. Diagrammet ovan visar att näringslivets utsläpp av koldioxid legat nästan konstant sedan Under samma tidsperiod har också produktionen av varor och tjänster i närings livet ökat med hela 80 procent. Företagen har alltså blivit mycket bättre på att producera varor utan att öka utsläppen. OLIKA LÄNDERS UTSLÄPP AV KOLDIOXIDEKVIVALENTER TON PER INVÅNARE, 2005 Australien USA Kanada Nederländerna Belgien Ryssland Norge Tjeckien Irland Tyskland Fnland Japan Spanien Sydafrika Österrike Storbrittanien Danmark Nya Zeeland Italien Polen Frankrike Sverige Schweiz Världen totalt Kina Brasilien Indien Ton Vilka länder släpper ut mest koldioxid? Sverige är ett av de länder som släpper ut minst koldioxid i atmo - s fären per invånare, mindre än snittet i både EU och OECD-länderna. Att vi släpper ut så lite beror på att vi, till skillnad från andra länder, inte eldar lika mycket med kol och olja för att producera energi. Istället kommer merparten av vår el från vattenkraft och kärnkraft. Vi använder också mycket biobränsle. För växthuseffekten spelar det dock ingen roll vilket land som släpper ut minst. Det som påverkar är hur mycket som släpps ut totalt på jorden. Sverige som redan släpper ut så lite kan inte hantera klimatutmaningen på egen hand. KÄLLA: SMED bearbetad IVL se och NÄRINGSLIVET TOTALT NATIONELLT TOTALT KÄLLA: EIA, International Energy Annual 2005 UPPSLAGET: MILJÖ 13

14 Miljöproblemen i u-länderna Fattigdom är den största miljöboven av alla. I Sverige och andra rika länder har vi använt vårt välstånd att investera i teknik, som inte slösar med resurser. Vi har råd att prioritera mer än daglig överlevnad. Därför är våra miljöproblem små. De stora problemen fi nns i utvecklingsländerna. Fattiga länder, som nyss börjat industrialiseras, har sällan haft råd att investera i effektiv, ny teknik. Svag ekonomi gör att de tvingas bygga sin levnadsstandard på äldre och smutsigare tekniska lösningar. Ofta är den teknik som används farlig både för människorna och för naturen, på samma sätt som den var i Sverige, innan vårt välstånd började växa. Utsläpp av gifter och spill från produktionen är därför mycket större i fattiga länder än i rika. Ett exempel på det, är att det är nästan dubbelt så mycket partiklar i luften i städerna i fattiga länder som i rika. BRIST PÅ RENT DRICKSVATTEN 40 procent av de barn som dör i utvecklingsländer gör det av traditionella miljöproblem. 9 Ett av de allvarligaste är att människor i många utvecklingsländer inte har tillgång till elektricitet och därför tvingas hålla sig varma och laga mat genom att elda med ved, kol och djurspillning. För att skydda sig från regn och het sol måste man elda inomhus, vilket ger lung- och andningsbesvär som varje år dödar 1,6 miljoner människor. Det är en människa var 20:e sekund. 10 Ännu mer dödlig är bristen på rent vatten. I fattiga länder används dessutom ofta samma vattendrag, som man hämtar dricksvatten ur till både tvätt och avlopp. Varje år dör fem miljoner människor av vattenburna sjukdomar. 11 Bara dessa två miljöproblem dödar varje år mer än 300 gånger så många människor i utvecklingsländer som i alla världens krig. 12 Till detta kommer miljöproblem som torka, missväxt och översvämningar. I många utvecklingsländer förstörs också jorden av erosion när befolkningen hugger ner skog för att få ved och låter boskap beta bort allt gräs. SVAG DEMOKRATI OCH RÄTTSÄKERHET Många miljöproblem i fattiga länder hänger även samman med bristande demokratiska rättigheter. Rovdrift på naturresurser och andra miljöbrott förvärras ofta av att det inte finns tillräckliga lagar som kontrollerar vem som äger marken och hur den får nyttjas. Eller så finns det lagar, men korruption eller för svagt rättsväsende gör att de inte efterlevs. Brist på rättsskydd är till exempel en viktig förklaring till utfiskningen av många hav. När ingen äger en värdefull resurs tar ingen heller ansvar för att förvalta resursen långsiktigt. Det är därför viktigt att det finns samarbete och gemensamma överenskommelser mellan länder, så att de resurser som alla äger tillsammans utnyttjas på ett ansvarsfullt sätt. GRÖN TEKNIK KAN SPRIDAS En viktig skillnad mellan de länder som var fattiga för 100 år sedan (som Sverige) och de länder som är fattiga i dag, är att det i dag finns teknik som tar vara på miljön bättre. Med rätt hjälp kan fattiga länder ta vara på denna teknik, och deras resa till välstånd behöver inte vara så tärande på miljön som vår var. Sverige, Storbritannien och andra länder som började växa under den industriella revolutionen hade bara till- 14 UPPSLAGET: MILJÖ

15 RENT VATTEN PÅ EXPORT I början av 70-talet satsade vi i Sverige och Norden stora resurser på rening av det kommunala avloppsvattnet. Företaget Kemira i Helsingborg var ett av de företag som bidrog till den tekniska utvecklingen av vattenrening. Kemira utvecklade bland annat tekniker för hur kemikalier kan tillsättas i vattnet, så att föroreningar fälls ut och vattnet blir rent. Tekniken med kemisk fällning används både för rening av avloppsvatten och dricksvatten. Jämfört med andra metoder för rening är detta både billigare och mer miljövänligt. Under åttiotalet började Kemira att sälja sina reningssystem i allt fler länder i Europa. Företaget har fortsatt att expandera och fi nns i dag även i många utvecklingsländer, bland annat Kina, Egypten och Filippinerna. Företaget bidrar genom sin affärsverksamhet till att tusentals människor kan dricka rent vatten, och till att föroreningar i avlopp tas om hand innan vattnet åter släpps ut i naturen. Kemira är ett exempel på hur svenska företag kan bidra till miljöförbättringar i utvecklingsländer genom att exportera sina produkter och därigenom sprida både ny teknik och kunskap om hur vi bättre kan ta vara på miljön. UPPGIFTER gång till kol, och senare olja, för att utvinna energi. Det fanns inga tekniker för modern återvinning av avfall. Miljöförstöring var en ofrånkomlig följd av att tekniken på många områden inte utvecklats tillräckligt långt. I dag finns den bättre tekniken. Det finns också mycket större kunskap om vikten av att ta vara på miljön och hur man kan visa miljöhänsyn. Dagens utvecklingsländer kan därför gå mycket snabbare från en smutsig produktion, till en renare. Samtidigt är befolkningen mycket större i dag vilken gör att det krävs en större insats. 1. Vilka miljöproblem i utvecklingsländer tror du är viktigast att lösa? 2. Hur tror du att ökad tillväxt skulle påverka miljön i fattiga länder? 3. Ta reda på fler exempel på hur svenska företag bidragit till en bättre miljö i andra länder, genom att sälja sina varor och tjänster. UPPSLAGET: MILJÖ 15

16 Myt eller fakta? När miljöfrågorna beskrivs i media handlar det ofta om hot och katastrofer. För att få reda på sanningen måste man som läsare vara kritisk och se motiven bakom. Människor lever i dag längre och friskare liv än sina förfäder och kan i högre utsträckning njuta av en renare natur. Miljöproblemen ska inte underskattas, särskilt inte de omfattande problemen i fattiga länder. Men utvecklingen i västvärlden går mot allt renare vatten och luft och allt bättre levnadsvillkor för allt fler människor. Om man läser tidningar och ser på TV är det dock lätt att få bilden av att miljön hela tiden blir sämre. Miljölarm och katastrofer är mycket vanligare än nyheter om framsteg. Undersökningar visar också att många svenskar har dålig kunskap om det som blir bättre. Miljöfrågor är kontroversiella. De som presenterar fakta vill ofta inte bara ge information, utan försöker påverka oss att tycka eller handla på ett visst sätt. Som läsare gäller det att vara kritisk och syna det som sägs, och varför det sägs. Även om fakta kommer från en trovärdig källa så behöver vi söka information från flera håll. Det gäller även den skrift om miljö som du håller i din hand just nu. Miljölarm kan spridas av forskare som har ett intresse av att få sin forskning uppmärksammad. Media vill ofta göra en nyhet dramatisk och då är det lätt att detaljer går förlorade. Låt oss titta närmare på ett par exempel. SVAVELOSANDE SJÖFART? Den 18 augusti 2005 hade nyhetsprogrammet Aktuellt ett inslag där sjöfarten beskrevs som ett växande miljöhot. I programmet beskrevs att sjöfarten snart riskerar att stå för de största utsläppen av svavel i Europa. Bilden som målades upp var mycket hotfull och som tittare fick man känslan av att en miljökatastrof var nära. Men hur låg det till egentligen? Det stämde att sjöfartens svavelutsläpp var på väg att bli de allra största, men inte för att sjöfarten släppt ut mer och mer svavel. Sjöfarten hade faktiskt släppt ut allt mindre svavel. Anledningen var att utsläpp från andra källor minskat ännu snabbare. Totalt har utsläppen av svavel (inklusive sjöfarten) minskat med ungefär 60 procent på 15 år. Trots att utsläppen minskat gav media bilden av ett närstående hot mot miljön. Minskar eller ökar sjöfartens svavelutsläpp? 16 UPPSLAGET: MILJÖ

17 GIFT I CHIPSEN? I slutet av 2002 höll myndigheten Livsmedelsverket en presskonferens där den avslöjade att det cancerframkallande ämnet akrylamid hade upptäckts i många olika friterade livsmedel, inte minst i chips. Giftet misstänktes orsaka upp till 700 dödsfall per år. Nyheten exploderade i media. Försäljningen av chips rasade. Efter någon månad kom dock en ny rapport som sa att chips inte orsakar cancer. Halterna av akrylamid var för låga. När generaldirektören för Livsmedels verket pressades av media medgav han att han inte skulle ändra sina egna matvanor. Det framkom också att den rapport som publicerades på presskonferensen var ett helt år gammal. Den hade faktiskt publicerats en gång tidigare, på myndighetens hemsida. Men det var först när myndigheten valde att kalla till en presskonferens och uttrycka oro som det blev ett larm. HORMONPUMPADE BIFFAR? I Sverige är det inte tillåtet att tillsätta hormoner i djurfoder. Det gör man däremot i vissa andra länder och när sådant kött sålts i Sverige har det blivit stora rubriker i media. Experter har uttalat sig om hur farligt det är att äta kött med mycket hormoner i, och vem det kan drabba. Ett av larmen gällde förekomsten av hormonerna östradiol och zeranol i kött, som uppmärksammades efter en rapport från EU. Det stämmer att dessa hormoner kan vara ohälsosamma. Men hur farliga de är beror på hur mycket man får i sig, och samma hormoner finns i många andra livsmedel, utan att de hamnar på löpsedlarna. Ett hekto biff innehöll 1-2 nanogram hormon. Som jämförelse innehåller ett glas vanlig mjölk 34 nano gram, ett ägg 900 nanogram och ett p-piller över 16 miljoner nanogram. Alla dessa värden är inom säkerhetsmarginalen. Ska man oroa sig för något med hormoner i, så är det inte kött. UPPGIFTER 1. Välj ut en artikel om en miljöfråga i en tidning. Vilka är det som uttalar sig i artikeln? Tror du att de personerna har något eget bakomliggande intresse som gör att de säger, som de gör? Verkar de fakta som presenteras vinklade på något sätt? 2. Varför tror du att nyheter om miljö ofta är negativa? UPPSLAGET: MILJÖ 17

18 Vad gör du för miljön? Hur kan vi göra för att bidra till en bättre miljö? I den här skriften har vi beskrivit en del om hur näringslivet bidrar. Men hur kan fler bidra? Vad gör du för att miljön ska bli bättre? UPPGIFTER Både kunder och företag är ansvariga för den påverkan som konsumtionen har på miljön. Ju mer du vet om hur de varor och tjänster som du konsumerar påverkar miljön, desto mer kan du själv bidra till en bättre miljö. Kunniga kunder gör bättre val. Ofta kan man ta reda på mer om hur de varor man handlar har producerats och vilken påverkan de har på miljön. Det kan kännas väldigt stort att ta reda på allt om alla produkter du köper och konsumerar, men att bara ta reda på lite mer, gör dig till en mer medveten kund. Hur har den vara du köpt tagits fram? Har den transporterats onödigt långt? Går den verkligen att återvinna på ett bra sätt? Är produkten energisnål? Finns det några andra, mer miljövänliga alternativ? Ju mer du, som konsument, väger in sådana frågor när du väljer, desto mer påverkar du företagen att sälja mer miljövänliga varor. MILJÖVARUDEKLARATIONER Miljövarudeklarationer (ofta benämnda EPD, Environmental Product Declarations), är ett sätt att beskriva en produkts mijöpåverkan ur ett helhetsperspek tiv i alla steg från råvaruutvinning till slutlig avfalls hantering. De bygger på internationella ISO-standarder och skall granskas och certi - fi eras av oberoende experter. En miljö varu - deklaration är neutral på det sättet att den redovisar information utan att ta ställning till den färdiga produktens miljöegenskaper. Detta göra att miljövarudeklarationer är öppna för alla som önskar redovisa hur de påverkar miljön ur ett helhetsperspektiv. Men en miljö - varudeklaration kan inte jämföras med miljömärkning som har andra syften och där endast slutprodukter som uppfyller vissa högt ställda miljökrav kan få en miljömärkningslicens. En miljömärkning är alltså inte en redovisning av en produkts miljöegenskaper utan en signal till marknaden att vissa fastställda krav uppfylls. Ta reda på mer om hur ett företag bedriver sitt miljöarbete. Välj gärna ett företag i närheten av din skola. Mer information om miljövarudeklarationer hittar du på 18 UPPSLAGET: MILJÖ

19 VAD GÖR DU FÖR ATT MILJÖN SKA BLI BÄTTRE? Ann-Marie, 60 år, pensionär Jag sorterar sopor och åker alltid kommunalt. Ida, 14 år, studerande Jag gör nog ingenting, kanske sopsorterar. Jag åker kommunalt för att jag måste. Niklas, 30 år, systemutvecklare Jag försöker att inte åka bil, jag åker hellre kommunalt. Jag cyklar gärna och sorterar självklart sopor. Fabienne, 51 år, ekonomichef Jag seglar istället för att åka motorbåt. Dan, 45 år, professor i flygteknik Jag arbetar faktiskt med att förbättra miljön. Vi har ett studentprojekt som handlar om att utveckla extremt miljövänliga miljöbilar, som är tio gånger mer miljövänliga än de som finns i dag. Rent privat undviker jag slöseri i alla dess former och ser fram emot den dagen dessa miljöbilar kommer ut på marknaden, så att även jag kan köra miljövänligt! Martin, 15 år, studerande Jag sparar på elförbrukning genom att inte låta lampor vara tända i onödan. Jag cyklar mycket och åker kommunalt och så sopsorterar vi hemma. Lisa, 57 år, sjuksköterska Jag källsorterar, lämnar tidningar i tidningsinsamling, lämnar trädgårdsavfall, åker gärna kommunalt och tar mycket hellre tåget än flyget om jag har möjlighet. Richard, 25 år, student Jag pantar burkar, källsorterar, sorterar glas, går istället för att ta bilen och undviker att slösa för mycket på papper. Sedan köper jag i möjligaste mån organisk och ekologisk mat. UPPSLAGET: MILJÖ 19

20 LEIF.SE Blir miljön bättre eller sämre i Sverige? Blir luften och vattnet smutsigare eller renare? Vilket ansvar har företagen, och vad har svenska företag gjort för att förbättra miljön? Den här skriften ger en introduktion till miljöfrågor i både Sverige och i andra länder. Fokus är på näringslivets påverkan på miljön och på relationen mellan länders miljö och ekonomiska tillväxt. Skriften tar upp olika teman, som hur avfall kan bli nya råvaror, hur miljöproblem i fattiga länder ser ut och hur klimatet förändras. Den innehåller frågor för diskussion och lämpar sig både som undervisningsmaterial i klassrummet och för enskilda uppgifter. 1 Steven F Hayward (2005) Index of leading enviromental indicators American Enterprise Institute. 2 International Tanker Owners Pollution Federation (2005) Oil tanker spill statistics: Naturvårdsverket (2005) Organiska miljögifter 4 Dow Jones Venture One/Ernst&Young Sveriges Återvinningsindustrier 7 Sveriges Återvinningsindustrier 8 IPCC 9 Johan Norberg (2006) Och människan skapade världen. Timbro. 10 Intermediate Technology Developement Group (2003) Smoke: the killer in the kitchen. The Schumacher Centre for Technology 11 ibid 12 World Bank (2002) Poverty and environment indicators. Environment Department Working Paper nr 84 Samhällsekonomi så skapas vår välfärd Frihandel Tillväxt Vinst Beställ gärna fler nummer av Uppslaget på Svenskt Näringsliv, Storgatan 19, Stockholm, Telefon: