På börsen under IT-bubblan

Transkript

1

2 På börsen under IT-bubblan Foto: Scanpix, Jan Håkan Dahlström Under mitten av 1990-talet började ett nytt begrepp smyga fram i samhället. Ganska snart var det på nästan allas läppar: Den nya ekonomin. Informationsteknologi (IT) skulle frälsa världen efter lågkonjunkturen i början av 90-talet. Unga entreprenörer började inse potentialen med Internet även om den uppkopplade marknaden var marginell men det var enkelt att snickra en hemsida och göra en fantastisk kalkyl. Det skulle betala sig på sikt för dotcom-bolagen. På sikt har inträffat på allvar först nu, runt 15 år senare, vilket förstås är en alldeles för lång investeringshorisont för de enorma belopp som plöjdes ner i många nystartade bolag utan försäljningsintäkter. En hel del idéer var bra, faktiskt strålande, men för tidiga och för dyra (det var spenderbyxor på i alla avseenden). Somliga idéer skulle aldrig ha lämnat tangentbordet. Sett i backspegeln är det förstås lätt att raljera över den hype som stormade fram, men faktum är att många som satte IT framför sin idé och förpackade den på ett snyggt sätt kunde få tillgång till enorma investeringsbelopp. I stort sett alla ville vara med och det gällde att komma först. Kanske är förklaringen så enkel att allt för många äldre herrar i styrelserummen med pengar över, insåg att något nytt som de inte begrep sig på höll på att hända. 66

3 Ted Samuelsson värvades från Telia-bolaget TeleLarm Care och blev koncern-vd för Konftel Group. Klipp, Västerbottens Folkblad, september 1997 Det var bäst att hoppa på tåget och lämna över kulorna till de unga som förstod det där med data Efter några år hade IT-bubblan pumpats så hård av så många att kraschen var oundviklig 2001 när intäkterna uteblev och konkurserna stod som spön i backen. Har detta något med Konftel att göra? Både ja och nej. Konftel hade en reell produkt och verkade på en riktig marknad. Det var definitivt inget IT-bolag som agerade i ett oklart cyberspace. Men man kan säga att tidsandan och hypen som rådde även påverkade Konftel både positivt och negativt som vi ska se längre fram. I början av IT-eran blev det en jakt på pengar. Trenden var att man skulle växa snabbt och bli stor direkt, inte växa successivt och främst med egna intjänade pengar. Ingen ville hamna på efterkälken och ett naturligt steg blev nyemissioner och börsintroduktion för att säkra kapitaltillgången. 67

4 Klipp, Elektronik Tidningen, september 2000 Klipp, Tidningarnas Telegrambyrå, 2000 Detta seglade upp som ett alternativ också för Konftel, som var i starkt behov av utvecklingskapital för att kunna växa och bredda sin marknad. Men orsaken var inte enbart affärsmässig. Mitten av 90-talet var en tuff tid på det personliga planet, säger Gunnar Ekström. Framför allt beroende på att min bror blev allvarligt sjuk. Samtidigt måste företagen skötas, inte bara Konftel. Jag blev sliten helt enkelt, så med en börsintroduktion och fler ägare skulle bolaget få en större organisation och delat ansvar på fler händer. Dessutom behövdes mycket kapital för att ta oss in på den stora europeiska marknaden. Med en större ägargrupp skulle jag kunna ta några steg tillbaka och inte vara operativ i företaget, berättar Gunnar Ekström. I mitten av 90-talet hade Hans Ekström drabbats av cancer och han avled Brodern Gunnar hade arbetat i en slags VD-roll hos Konftel parallellt med arbete och engagemang i andra företag bildade Gunnar Ekström holdingbolaget EMI, Ekström Management and Investment AB, och löste ut övriga delägare i Konftel samtidigt som siktet ställdes in på en börsintroduktion. Från Telia-bolaget TeleLarm Care värvades Ted Samuelsson som koncern-vd för moderbolaget Konftel AB, medan den unge uppfinnaren från kapitel 1 gjorde come back: Peter Renkel utsågs till VD för Konftel Technology. Han hade varit på ett nioårigt träningsläger, bland annat som delägare och VD för ett par lokala dataföretag i Umeå. Nu inleddes en era som är helt olik det lilla företaget Konftels framväxt. Koncernen börsintroducerades först på IM-listan och flyttade sedan till SBI-listan. Gunnar Ekström var styrelseordförande och hans bolag EMI majoritetsägare. Totalt hade koncernen så småningom nästan aktieägare varav en del stora investeringsfonder. Enkelt uttryckt kan man säga att koncernen till slut levde sitt eget liv medan det gamla Konftel fanns kvar med sin verksamhet i Konftel Technology. På några år steg omsättningen i koncernen först till 50 miljoner kronor och några år senare till runt 400 miljoner. Det var en expansion som skedde genom sammanslagningar och uppköp. Lilla Konftel Technology hade 15 anställda i Umeå medan koncernen snart hade 185 anställda och en bit in på 2000 hela 450 anställda i fyra länder. 68

5 Ett av de första förvärven var köpet av Svenska Trygghetstelefoner (STT), ett naturligt steg eftersom Ted Samuelsson hade erfarenhet från den branschen och man såg möjlighet till synergieffekter både i produktion och teknologi eftersom trygghetstelefonerna i sjuk- och äldrevården kunde ha nytta av Konftels kristallklara ljud. STT ägdes av Experi, som alltså sålde STT till Konftel och i samband med detta flyttades tillverkningen av Konftels konferenstelefoner från Leab i Lövånger, Västerbotten, till Experis fabrik i Lund. Det största steget för koncernen togs våren 2000 genom sammanslagningen med det norskdominerade Lynafax Group i London, ett bolag som främst var stort inom AV/IT-sektorn (bl a videokonferenser) i Storbritannien. Den verksamheten fick senare namnet Impact Europe. Affären fick extra publicitet eftersom OS-guldmedaljören på skidor 1976 (50 km), norrmannen Ivar Formo, var VD för Lynafax huvudägare Industriinvest AS som var noterat på Oslo-börsen. Inledningsvis kallades koncernen informellt för Konftel/Lynafaxgruppen, men ganska snart efter sammanslagningen bytte koncernen namn till Konftel Group. Gunnar Ekström tog ytterligare ett litet steg tillbaka när Ivar Formo inledningsvis utsågs till styrelseordförande och åren värvades en annan välkänd företagsledare som styrelseordförande Jan-Åke Kark som bland annat varit VD för Ericsson och senare Telia. Gunnar Ekström fanns dock hela tiden kvar i styrelsen som var en blandning av personer som representerade svenska och norska intressen. Koncernen Konftel Group bestod därmed av tre huvudverksamheter: Konftel Technology STT Care Impact Europe Konferenstelefoner Trygghetstelefoner Videokonferenser AV/IT /Teknikutveckling Tiden på börsen ( ) kan numera kategoriseras som en stor parantes för dagens Konftel. Sagan om företaget och uppfinningen från Umeå kunde mycket väl ha tagit slut efter börskraschen år 2001 och de tunga år som följde på den, men Gunnar Ekström ville annat. Konftel Technology hade förstås nytta av de nya förbindelser som knöts tack 69

6 Under börsåren var Konftel heta i massmedia. Klipp, Västerbottens Folkblad, maj 2000 Det handlade om mycket stora affärer. På några år växte lilla Konftel från 15 anställda till Konftel Group med runt 450 anställda. Klipp, Dagens Industri, november

7 vare koncernens stora kontaktytor i många länder. Dörrar öppnades. Konftel skyddade sin tekniska ljudlösning under namnet OmniSound ett begrepp som vann respekt i branschen. Teknologin runt det fick under den här tiden ännu större spridning. Avtal skrevs med bland andra British Telecom, Nec, France Telecom och fler stora aktörer i telekom-branschen. Det ursprungliga Konftel fick också muskler och kontakter att bygga vidare på sitt distributörs- och återförsäljarnät för konferenstelefoner i många fler länder. Konftel Technology blev också anlitat som ljudkonsulter åt stora företag i ett flertal utvecklingsprojekt när nya och spännande produkter skulle förverkligas inom IT-branschen. En del idéer var mer roliga än realistiska skulle det visa sig, men gänget i Umeå och Sundsvall kämpade på, levererade och fick betalt för sina mjukvarulösningar för ljudet. Så här efteråt känns det som tiden på börsen inte riktigt berörde oss, säger Åsa Sjöström på ekonomiavdelningen och trotjänare på det ursprungliga Konftel. Det bestående minnet är att vi hela tiden skulle författa rapporter, men annars jobbade vi på som vanligt. Med tiden blev koncernen allt mer spretig. Tidningarna var ganska länge imponerade av de stora beloppen som omsattes men glömde notera att vinsten trots det inte ville infinna sig. I den tids- och branschanda som rådde var vinsten ofta intecknad i en oklar framtid. Konftel Technology (15 anställda), STT Care (ca 40) och Impact Europe (ca 400) innebar en inbyggd snedbelastning både personellt och verksamhetsmässigt. De två förstnämnda sysslade med teknik, utveckling och produkter, medan Impact främst sysslade med tjänster (enskilda entreprenörer som levererade utrustning för videokonferenser). Vettiga verksamheter alla tre, men det blev inte så enkelt att knyta ihop säcken. Några år in på 2000-talet började maskineriet hacka betänkligt och koncernen redovisade förlustsiffror i 50-miljonersklassen. Lillebror i sammanhanget, Konftel Technology, kunde lätt ha gått under trots att deras plus och minus trots allt gick ihop, men varken de eller de två andra bolagen försvann i det svarta hål som slukade många företag i börskraschens efterdyningar. De tre är i dag fortfarande verksamma inom sin respektive bransch. 71

8 Till slut, 2003, ville Gunnar Ekström rädda namnet och verksamheten i gamla Konftel. Känslan var: back to basic. Genom åren har jag tagit både bra och dåliga beslut, så är det med affärer. Man måste våga och man måste bestämma sig. Nu, med facit i hand, känns beslutet att försöka få loss Konftel Technology från koncernen som det bästa beslut jag tagit hittills. Jag kände ett ansvar för Konftel, efter all möda vi lagt ner ville jag inte se ett så bra företag med en så bra produkt bara försvinna. Det var ingen enkel sak att genomföra, men efter kontakter med representanter för aktieägarna hittade vi en acceptabel lösning för att få loss Konftel, säger Gunnar Ekström. Hans bolag EMI hade tidigare lyckats få en stark 20-procentig ägarförstärkning i form av Sjätte AP-fonden, och Gunnar betonar att Sjätte AP-fonden var en viktig faktor för att lyckas med utköpet av Konftel. EMI ägde cirka 40% av koncernen Konftel Group. Kortfattat blev lösningen följande: EMI sålde sin del av moderbolaget Konftel Group. Därefter köpte Gunnar Ekströms EMI ut STT Care och Konftel Technology från koncernen. Eftersom Impact Europe blev ensamt kvar i koncernen gick man med på att byta namn från Konftel Group till Impact Europe Group. Den som en gång köpte aktier i Konftel Group är alltså numera ägare av aktier i Impact Europe Group. Krångligt? Läs gärna ovanstående stycke sakta en gång till så klarnar bilden. Jo, det var lite bökigt men det var det värt, säger Gunnar Ekström i dag. Somliga säger att tiden på börsen var helt bortkastad, men det tycker inte Gunnar. Visst blev det annorlunda än väntat och väldigt jobbigt. Men samtidigt var det lärorikt att verka i ett publikt bolag, vi lärde oss arbeta på en internationell marknad och knöt många kontakter som är värdefulla i dag. Fast det är väldigt skönt att slippa en tungrodd koncernkonstruktion och hetsen kring börsen. Gunnar Ekströms EMI är i dag ett helt privat familjeföretag. Sjätte APfonden finns inte längre med som delägare. EMI har dessutom avyttrat STT Care till just Sjätte AP-fonden. Därmed har Gunnar Ekström i dag all fokus på Konftel som ägare och styrelseordförande. 72