Två tekniker och en bankdirektör

Transkript

1

2 Två tekniker och en bankdirektör Sparbankshuset på Ersboda i Umeå behövdes det en konferenstelefon där. Det som fanns på marknaden höll inte måttet. Då föddes en idé i Peter Renkels huvud Foto: Johan Gunséus Det började med en teknikintresserad bankdirektör, ett ljudproblem och två HiFi-killar med rötterna i Lappland. Ganska snart skulle en måttligt intresserad affärsman lockas in i lösningen på ljudproblemet. Detta är, enkelt uttryckt, fröet till det som i dag är ett världsföretag med en produkt och en unik ljudlösning som på ett snabbt och enkelt sätt kan sammanföra människor på stora avstånd. Året var 1987 och dåvarande Sparbanken i Umeå byggde nytt regionkontor i stadsdelen Ersboda. De bästa lösningarna, den senaste teknologin och den högsta kvaliteten var anbefalld såväl i själva husbygget som i inredningen. Bankdirektör Erland Nygren kompromissade inte och pengar fanns det. Detta var naturligtvis en dröm för den unge och relativt nybakade elingenjören Peter Renkel. Han var anställd hos elkonsulten EKAB och ritade teleanläggningen i Sparbankshuset. Erland Nygrens teknikintresse öppnade dörrarna för all tänkbar utrustning som krävdes för ett stort regionalt kontor med systerföretag landet runt. Sparbankerna var på den tiden enskilda lokala banker, men de var ändå starkt sammanflätade och hade täta möten på hög nivå om vilken riktning som skulle stakas ut både lokalt och i riket. Nya tider var i antågande och 8

3 Umeå har drygt invånare och ligger cirka 65 mil norr om Stockholm. stora sammanslagningar väntade runt hörnet bildades Sparbanken Sverige som 1997 slogs ihop med Föreningsbanken under det krångliga namnet FöreningsSparbanken. Som bekant var det föregångaren till dagens Swedbank som numera verkar både i Sverige och på en internationell marknad. Denna utveckling var det knappast någon som kunde förutspå 1987, men det nya Sparbankshuset i Umeå skulle i alla fall rustas för nya tider. Direktör Nygren drev på och var positiv till alla moderna tekniska möjligheter. Jag ritade och hittade på fräscha lösningar. Erland nickade bifall. Det var faktiskt bara att ösa på ett enormt roligt uppdrag, berättar Peter Renkel. Innanför VD-rummet fanns direktörens personliga konferensrum. Renkel fick i uppdrag att kolla om det på marknaden fanns någon bra högtalande telefonlösning som var praktisk när Erland Nygren och hans ledningsgrupp hade möten och behövde prata med stora kunder eller andra sparbankskontor i Sverige. 9

4 Bankdirektör Erland Nygren behövde en konferenstelefon. 10

5 John-Erik Eriksson och Peter Renkels lilla fi rma arbetade bland annat med att anpassa ljudtekniken till svåra akustiska miljöer som exempelvis i kyrkor och andra samlingslokaler. Foto: Sjöberg bild Televerket hade en apparat som Erland hade testat, men han var inte imponerad. Jag vill minnas att det var en stor sexkantig låda som skulle stå mitt på bordet, en tjusig pjäs i masurbjörk. Det var bara ett problem, den funkade inte bra. Den lät jättedåligt och var jättedyr, säger Renkel. Det största problemet var att ljudet klipptes. Det var lite grann som att prata i en walkie-talkie, man fick vänta på varandra och om man råkade prata i mun på någon så blev det problem för tekniken att hinna med. Kort sagt: det var väldigt irriterande. Peter Renkel försökte hitta en bättre produkt, men samtidigt började hans tekniska problemlösarjag få rejält med stimuli. Dessutom hade han en bekant med ett ännu större intresse för att lösa ljudproblem John-Erik Eriksson. De hade kamperat ihop under ungdomsåren i Lycksele och arbetat med ljudlösningar i alla dess former. Tillsammans drev de Thunder AV-teknik en liten enskild firma som byggde ljudanläggningar i samlingslokaler, kyrkor och radiostudior. Närradio som drevs av olika ideella föreningar växte och det fanns en hel del uppdrag i mitten av 1980-talet. 11

6 John-Erik är några år äldre än jag är och som 16-åring var det verkligen jag som gick i lära hos honom. Han var suverän på att hitta bra lösningar i svåra akustikmiljöer där det ekade och var allmänt oplanerat för ljudet, säger Peter Renkel. Några år senare hade båda två flyttat till Umeå den expansiva universitetsorten och numera Norrlands största stad. John-Erik arbetade som tekniskt alt-i-allo på Strömbäcks folkhögskola som både hade en radiogren och musikgren. Peter var färdigutbildad elingenjör och arbetade alltså som elkonsult. Den lilla firman hade de fortfarande kvar på hobbybasis, de utförde ljudinstallationer och höll utbildningar i hur man anlägger en bra studiomiljö. Men tillbaka till Sparbankshuset och den felande konferenstelefonen runt årsskiftet 1987/88. Det är väl tur att man var ung och grön. Jag började tycka att John-Erik, jag och några fler ljudbekanta skulle kunna ordna bankdirektörens problem. Han var ju lätt att prata med och det tekniska borde vi kunna lösa. Sagt och gjort. Renkel frågade direktör Nygren om det var okej att bygga en egen lösning för konferenstelefonin. Eftersom det inte fanns mycket att välja på var det bara att sätta igång. Vi begrep inte hur invecklat det skulle bli med den teknik som stod till buds på den här tiden. Men vi körde igång glada i hågen. Konftels första konferenstelefon var en komplex anläggning som installerades och integrerades i konferensrummet. Det var ännu långt kvar till den lilla smidiga bordsmodellen. 12