Anteckningar från Vätterndagen 28 okt 2015, Motala

Transkript

1 Referat Vätterndagen 2015 Sida 1/12 Datum Måns Lindell Vätternvårdsförbundet Anteckningar från Vätterndagen 28 okt 2015, Motala Nedan följer referat av de föredrag som genomfördes på Vätterndagen den 28 oktober 2015 på Carlsund Utbildningscentrum i Motala. De gör inte grund för att återge föredragen i sin helhet utan endast vad det just är korta refererat. För detaljer bör respektive föredragshållare kontaktas. Sist följer resultat av den enkät som genomfördes. Inledning Kristina Zetterström, Länsråd Östergötlands län, Ordförande Vätternvårdsförbundet Kristina Zetterström inledde dagen med att hälsa alla välkomna till den sjunde Vätterndagen. Kristina poängterade Vätterns egenskap som enande objekt för oss alla runt Vättern. Det finns ett stort intresse till att samlas kring vår sjö. Historiskt har det visat sig att med gemensamma insatser så går det att rätta till flera av de fel vi tidigare åsamkat sjön. Flera nya utmaningar finns framåt och dagens teman berör delvis sådana men Vätterndagen tar även upp lösningar och åtgärder. Figur 1. Temat för året var Vatten genom Vättern och hade tre underområden: a) Fria Fiskavägar från Unden till Bråviken, b) Utveckling av fiskeresursen, c) Människans påverkan på Vättern.. Ordförande i förbundet, länsrådet i Östergötlands län Kristina Zetterström hälsade alla välkomna till Vätterndagen.

2 En av förbundets uppgifter är att människor inte bara förenas av att vara boende runt Vättern utan även ta del av information och fakta om sjön så vi tillsammans har gemensam grund att stå på när vi betraktar sjön ur olika aspekter och intressen. Vätterndagen är en dag som ska bidra positivit till diskussionsklimatet runt sjön genom lyfta fram fakta och mervärden som sjön medför ur olika aspekter. Kristina lyfte även fram vikten till att fortsätta utveckling av Vätternregionen där bl a etablering av Leader-områden är viktigt. Försäljning av fisk och skaldjur, bör så långt som möjligt, vara lokalt och närproducerat varför inte en Feske-marknad vid Vättern? Avslutningsvis fick publiken en kort redogörelse av Kristinas eget kräftfiske vid hos släktingar vid Vätternstranden sisådär för 2015 kan det sammanfattas. Camilla Egberth, Kommunstyrelsens ordf Motala Kommun Camilla hälsade alla välkomna till just Motala en stad som profilerar sig som Östergötlands sjöstad. En förutsättning till att vara just sjöstad är Vättern! Vättern är stor och erbjuder Motala kommun en sjönära kontakt med sitt läge vid sjöns utlopp. Motala har på senare år utvecklat just sin sjökontakt. För närvarande är det en kommunal viktig ställningstagande att få Vättern utpekad som riksintresse för dricksvatten, en fråga som flera runt sjön delar med Motala. Det kräver dock en del lagändringar. Även i ett europeiskt perspektiv är Vättern en stor sjö på många vis och ett viktigt signum för boende i t ex Motala! Figur 2. Camilla Egberth, ordförande i kommunstyrelsen i Motala kommun hälsade å Motala kommuns vägnar besökare välkomna till Vätterndagen. Figur 3. Till lunch serverades självklart Vätternröding tillagad av Carlsunds kök under ledning av kökschefen Tomas Hemmingsson, Motala kommun.

3 Tema : Fria fiskvägar från Unden till Bråviken Claes Wadsten, Vattenrådet Motala Ström Övre STOR-ÖRINGEN ÅTER TILL VÄTTERN EN (O)MÖJLIGHET? -Jag brinner för Motala Ström inledde Claes Wadsten och berättade att fisket här en gång i tiden var i världsklass. Man åkte till Vättern och Motala ström för att uppleva ett exklusivt fiske! När vattenkraften byggdes ut omintetgjordes fisket, samtidigt som det idag är fullt förståeligt att i den tidseran använda vattenkraften. Idag kan vi konstatera att det finns både föroch nackdelar med vattenkraft. Därför har de tre vattenråden Motala Ström Övre, Sydvästra och Nedre tillsammans i ett Leader-projekt utfört en kartläggning av fjorton vattenhinder i Motala ström. Varje hinder beskrivs i detalj, tekniska lösningar och ungefärliga kostnader för skapa fria fiskvägar. Och det är inte bara med öring som grund utan målarmussla, asp, ål m fl arter kan ha nytta av vattenvägar. Tillsammans beräknas åtgärderna uppgå till 180 milj kr och det är inte realistiskt att åtgärda samtliga konstaterar Claes Wadsten. En första prioritering är att förbinda Vättern med Svartån till Sommen via Roxen. Uppströms Sommen finns en nedströmslekande öringstam som ev skulle kunna etablera sig i Vätterns utlopp. Det krävs dock kompletterande utredningar t ex historia, artkunskap, ekologisk forskning, fiskevård. Generellt bör det räcka med att 3% av vattenflödet styrs till fiskvägarna men även återskapande av lekområden är viktiga delar. Figur 4. Det är realistiskt att knyta ihop Vättern med Sommen genom fria fiskvägar menade Claes Wadsten, Vattenrådet Motala Ström Övre, i sitt föredrag.

4 Daniel Bergdahl, Länsstyrelsen i Örebro FRÅN UNDEN TILL VIKEN ÖPPET EFTER 300 ÅR? -Jag gillar riva dammar! fortsatte Daniel Bergdahl med efter föregående föredrag. Att skapa fria vattenvägar är Daniels huvudsysselsättning på Länsstyrelsen i Örebro. Uppströms Vättern, mellan sjön Viken och Unden rinner Edsån som byggdes ut på tidigt 1700-tal. Nu har Sätra Bruk (ägarna) ansökt om och fått miljödom på att skapa fiskvägar kring sex hinder. Kostnaden beräknas till ca fem miljoner kr och härigenom skapas alltså fri fart mellan Unden och Viken vilket blir möjligt för första gången på 300 år! Precis som i Motala ström så är tyvärr stora reproduktionsområden indämda och kan därför inte nyttjas för reproduktion. Så bara för fria fiskvägar finns betyder det inte att gamla områden återuppstår. Den nedersta sträckan vid Viken används idag som reproduktionsområde för asp. Daniel Bergdahl rekommenderar publiken att bege sig till landsvägsbron Edsåns utlopp vid Viken på våren och kika på de stora asparna i 4-5 kg klassen som kan ses i det klara vattnet. En upplevelse! Unden är som Vättern fast i miniatyr, djup och klar samt hyser rödingbestånd. Sjöarna är därför mycket lika. Uppströms Unden görs många åtgärder för att öringen ska återfå ursprungliga områden och Daniel Bergdahl visade en rad exempel från dessa åtgärder. Figur 5. Inom 10 år är det fria vattenvägar från sjön Viken till Unden genom Sätra Bruks försorg och fisk kommer simma mellan sjöarna då vandringssuget är stort hos fisk, sa Daniel Bergdahl, Länsstyrelsen i Örebro. Nedre bilder före (tv) och efter (th) i Fräsebäcken där damm rivits ut och åsträcka återskapats.

5 Niclas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi DET BLIR BÄTTRE! ÅTGÄRDER FÖR FISK RUNT VÄTTERN Det finns många värden i vattenmiljöerna runt Vättern och det är viktigt att ena allt från kultur, friluftsliv till naturvård. Därför krävs det en stor verktygslåda när man ska öka ett värde, helst utan minska något annat. Men ofta kan rätt utförd åtgärd t o m förstärka övriga. Niklas Nilsson tog oss med på en 20 minuters rundtur i Vätternbäckar. Vi startade i Sjöhamrabäcken vid Motala med harrintroduktion, vidare till Orrnäsaån i Ödeshög där bit efter bit faller på plats för fiskens möjlighet att komma fram i ån. Vi hamnade längst i söder i Jönköping och Tabergsån där Massadammen var en unik lösning för tillgodose flera intressen. Kulturvärden och intrång på enskild fastighet belystes i Rödån. Och Hjoån är kanske det vattendrag runt Vättern som är mest känt för allt från åtgärder till öringsafaris. Vi slutade i Aspaån där för projektering pågår. Mycket händer och det blir bättre. Idag beräknas t ex 90% av öringens ursprungliga lekområden vara tillgängliga, men ännu återstår några angelägna områden! Figur 6. Niklas Nilsson från Jönköpings Fiskeribiologi tog oss runt Vättern och visade på en rad åtgärder som gjorts för fria vattenvägar, från smått till stort! Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till andra värden än fisk-värdet!

6 Anders Kraft, Länsstyrelsen i Jönköping MINNEN VID VATTEN OM KULTURVÄRDEN -Kultur har generellt sett varit dåliga på värdera sina objekt, särskilt jämfört med vattenfolket, menade Anders Kraft som jobbar med kulturmiljöfrågor på Länsstyrelsen i Jönköping. Men kultur är viktigt och ingår i bl a miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Fornminnesregistret räcker inte till vid dagens krav på dialog kring vatten. Dessutom har inte underlag sammanställts på geografiska nivåer och inventeringsmetoder har skiljt sig åt. Genom ett uppdrag från Vattenmyndigheterna har kulturvärden inventeras och sammanställas på ett enhetligt vis bl a så att underlag finns vid t ex miljöprövningar. Såväl enskilda objekt som sammanhängande system värderas. Hela Vättern är översiktligt kartlagt med denna metod, men bara i Jönköpings län på detaljnivå. I Jönköpingsdelen kallas arbetet för Minnen vid vatten. Äntligen kan kultur föras upp på likvärdigt vis som naturvärden!, menade Anders Kraft. Figur 7. Nu är kulturmiljö med på banan och har motsvarande inventerings-och värderingsystem som naturvård har, menade Anders Kraft.

7 Tema: Utveckling av fiskeresursen Marie Kristoffersson, Motala Kommun och Beatrice Alenius, Vätternvårdsförbundet LEADER VÄTTERN TILLSAMMANS UTVECKLAR VI VÄTTERNBYGDEN. Fisk och fiske i och runt Vättern är en viktig resurs för kommuner och boende runt sjön. Vätternvårdsförbundet har tidigare haft ansvar för dela ut projektstöd inom Europeiska Havs-och Fiskerifonden och bygden har berikats med flera projekt för totalt 11 milj kr. Nu är det ny period och Marie Kristofferson, Motala, har innehaft uppdraget på Vätternvårdsförbundets vägnar att ta fram ansökan för kommande stödperiod. Det har varit många turer, möten, kompletteringar och på Vätternvårdsförbundets kansli har Beatrice Alenius sett till att samtliga delar och kommentater åtgärdats. Nu är det klart! Marie kristoffersson kunde informera publiken om att en ny förening LEADER VÄTTERN - med allt vad det innebär från bemanning till styrdokument och stadgar kommer att bildas direkt efter Vätterndagen (förhoppningsvis)! Genom gemensammma insatser kan Vätternbygden därigenom erhålla stöd om 14 milj kr kommande programperiod. Kansliet för Leader Vättern föreslås vara i Jönköping,i närhet med Vätternvårdsförbudnets kansli, för dra nytta av erfarenheter från föregående period. Figur 8. Marie Kristoffersson, Motala kommun, och Beatrice Alenius, Vätternvårdsförbundet, berättade dels om en rad exempel på projekt från förra stödperioden men även att efter Vätterndagen hå lls det första konstituerande mötet för bilda Leader Vättern som ska ha ansvar förkommande stödperiod.

8 Roland Norlén, Svenska Insjöfiskarenas AB VILD VÄTTERNFISK: ÖKAD LÖNSAMHET GENOM PRODUKTUTVECKLING OCH MARK- NADSFÖRING AV RÖDING AV VILDFÅNGAD VÄTTERNRÖDING En viktig del för yrkesfisket är att se till att råvaran kommer ut till kund, oavsett om det är över disk eller via t ex restaurang. I ett projekt med stöd från Europeiska Fiskefonden har yrkesfiskarna vid Vättern försökt hitta en väg att både leverera vildfångad röding från Vättern samtidigt som lönsamheten ökas i varje led. Projektet Vild Vätternfisk började med marknadsanalys som visade att restauranger vill köpa den exklusiva vildfångade rödingen från Vättern, är beredda att betala, vill ha närfiskad fisk men samtidigt ställs också krav på råvaran, t ex hög kvalitet, filead, portionsstyckad och klar förtillagning, hög leveranssäkerhet med professionell grossist.- Går det att lösa, frågade Roland Norlén? Projekt Vild Vätternfisk har identifierat lösningar för restaurangers krav och det går att uppnå leveranssäkerhet, t ex garanteras leverans under säsongen (mitten april till mitten juli). Det har medfört att en godkänd beredningsanläggning har etablerats i Hjo för fiskberedning samt en obruten köldkedja från fisket till restauranger. För yrkesfiskarna har projektet dessutom lett till ökad samverkan om att tillgodose kraven från köparna. I projektet som avslutats har fiskare på Vätterns västra sida ingått men det finns en ambition att täcka in hela sjön. Hur har det gått med lönsamheten då? Jo, för yrkesfisket har projektet lett till ökad lönsamhet med 40%! Figur 9. Roland Norlén beskrev ett projekt som lett tillökat nyttjande av Vätternfisk samtidigt som lönsamheten ökat med 40% för yrkesfiskaren. Självklart stod Vätternröding på menyn för dagen!

9 Tema: Människans påverkan på vatten Ingrid Ericsson Jogsten, Örebro Universitet MILJÖGIFTER I MATFISK - Giftfri miljö är ett av Sveriges nationella miljömål som innebär att halterna av miljögifter ska vara nära noll och skador på hälsa är försumbar, inledde Ingrid Ericsson Jogsten. Men hur är det då? Och vad är ett miljögift, när blir ett ämne ett gift? Kemikalier finns överallt och har tydlig koppling till människors hälsa. Ingrid gav oss en bild på hur brett ämnet miljögifter är och dess komplexitet. Exponering för miljögifter sker huvudsakligen via mat och där utgör bl a fisk en stor källa. Men å andra sidan så medför fiskkonsumtion även positiva sidor på hälsan. Flera ämnen såsom dioxin minskar i födan medan andra ökar. I ett samarbete mellan Vätternvårdsförbundet, Länsstyrelsen i Jönköping och Örebro Universitet har tre olika delprojekt genomförts: 1. Perflorerande ämnen i tillagad röding, 2. Metodutveckling för analysera PCB i röding och sik samt 3. PFAS i Vätternfisk. Huvudsakligen har det genomförts såsom examensarbeten för studenter. Resultaten visar att tillagad röding har lägre halter av PFOS och att sk tolerabelt intag kan uppgåtill 3-5 portioner/dag efter tilllagning! De rödingar och sikar som analyserades visade på låga PCB-halter, delvis beroende på låga fetthalter. PFAS var snäppet lägre i rökt röding än i färsk samt lägre än färsk öring från Vättern. Det visar att tillagning har betydelse för exponering. Det finns jämförvärde för PFAS (sk EQS) men som i princip bara nås i vissa bakgrundssjöar i hela landet. Örebro Universitet har inom Människa-Teknik-Miljö kompetens på miljögifter och utgör bl a referenslaboratorium för FN miljöprogram (UNEP). Huvudinriktningar är PCB, dioxin och perfluorerade ämnen men även tungmetaller och mikro/nanoplaster bedrivs forskning på. Figur 10. Ingrid Ericson Jogsten berättade att tillagning av fisk kan sänka miljögiftshalter, ämnen som binds till fett avskiljs ofta i tillagningen. Det finns andra ämnen bundna till protein eller vatten som inte avskiljs beror alltså på ämnets egenskaper. Exponering påverkar utveckling hos barn och kan minskas om man känner exponeringsvägarna.

10 Mats Tröjbom och Sara Grolander, Miljökonsulter METALLER TILL, I OCH FRÅN VÄTTERN -Varje dygn rinner en kub med 160 m sida, full med vatten, ut från Vättern. Innehållet motsvarar samma zinkmängd som förzinkade vattenkannor, sa Mats Tröjbom som tillsammans med Sara Grolander genomfört en studie av källfördelning av metaller till/i/från Vättern på uppdrag av Vätternvårdsförbundet. I 308 olika delavrinningsområden har metallbelastningen beräknats och även utflöde från Vättern ingår. - Det blir som ett pussel där bitarna följer varandra fortsatte Sara. En mängd data har använts t ex utsläppsdata från industrier, dagvatten från vägar och stad, regn, vittring från berg-och jordarter mm. Bilden som uppstår är att regn direkt på sjöyta och över land samt vittring tillsammans är de största källorna för de flesta metaller till Vättern. Många metaller som tillförs Vättern stannar kvar och fastläggs i sediment, generellt sett 70-95% av tillförd mängd fastläggs. Vättern renar därmed vattnet. Men ibland stämmer inte modellresultaten överens med verkligheten och då kan man peka ut vissa områden som troligen har någon okänd källa. Det kan vara någon form av pågående utsläpp, deponi, sediment eller någon okänd process som bidrar till avvikelsen. Därför kan modellen visa på var man bör utföra fördjupade undersökningar för att bättre förstå de faktorer som påverkar metallhalterna och därmed i förlängningen förbättra miljötillståndet i Vättern.

11 Figur 11. En ny källfördelning av metaller till/i/från Vättern har tagits fram av Mats Tröjbom och Sara Grolander på uppdrag av Vätternvårdsförbundet. Anna Kärrman och David Vigren, Örebro Universitet MIKROPLASTER EN SMÅSAK FÖR VÄTTERN? - Långt ut i Atlanten ligger Påskön, långt från land och den urbana påverkan. När jag drog håven genom vattnet och sand så blev den full av sk mikroskräp, inledde Anna Kärrman. Publiken ficklära sig att mikroskräp är fragment som är <5 mm och kan antingen vara liten från början (primär mikroskräp) men även fragment av större objekt (kallas då sekundär). En stor del av mikroskräp utgörs av plast och den globala plastproduktionen/konsumtionen ökar. Mikroskräp i haven kan därför förutspås komma öka. Anna Kärrman deltog en expedition i Atlanten för att bekräfta de ökända plastbergen men utan hitta något.-verkar vara myt, menade Anna, som fortsatte med att beskriva hur plaster i sig själv kan innehålla skadliga ämnen men även fungera som bärare genom att vissa ämnen sätter sig på ytan av mikroskräp. Såväl mikroskräp som större plastbitar tas upp av djur, alltifrån säl till hoppkräfta, plastbitar hittas i magarna på flera olika djurnivåer. Figur 12. David Vigren och Anna Kärrman, Örebro Universitet, forskar på mikroskräp och har sommaren 2015 genomfört provtagning i Vättern.

12 Figur 13. Mikroskräp kan tas upp av organismer i vattnet. Mängden mikroskräp förutspås öka och i Vättern var halterna högst i söder och lägst i norr. (bilder från föredag) - Finns mikroskräp i Vättern?, fortsatte David Vigren. I samband med ett EU-projekt Clean Sea och samverkan med både Vätternvårdsförbundet och Länsstyrelsen i Jönköping kunde en provtagning genomföras i Vättern sommaren Samma utrustning som t ex i Östersjön användes, därmed kunde viss jämförelse göras. Och visst fanns mikroskräp även i Vättern! Vi kunde mäta mest mikroskräp i södra Vättern som därefter avtog gradvis mot norr. Det fanns både kulor/bitar men även fibrer. För närvarande pågår räkning och bestämning av plasttyp i det erhållna material och undersökningen kommer sammanställas under vintern/våren. Vi är intresserade av att fortsätta provtagning i Vättern 2016, fortsatte Anna och David.