Mikrosociologi: Interaktion, kultur och aktörskap 7,5 hp, GN Kursbeskrivning HT 2019

Transkript

1 «,"'- ~ ~S;, t wwt: r, ';, w ;.t 7/,._o 'VI) + <;~ Stockholms universitet Sociologiska institutionen Mikrosociologi: Interaktion, kultur och aktörskap 7,5 hp, GN Kursbeskrivning HT 2019 Utbildningsnivå Kursen ges på grundnivå. Poäng Kursen omfattar 7,5 hp. Giltig fr.o.m 2019 Ansvarig lärare Kursansvarig är: Anna Lund Undervisningen delas mellan: Anna Lund, Andrea Voyer, Karin Helmersson Bergmark, Malcolm Jacobson och Peter Åkerbäck. Seminarielärare är: Malcolm Jacobson och Roujman Shahbazian Kursens upplägg Kursens studietakt är 7,5 poäng på fem veckor indelat på 7 föreläsningar och 3 obligatoriska seminarier. Deltagarna träffas ca. två-tre gånger per vecka. Kursens innehåll Kursen introducerar det sociologiska perspektivet pa ma nniskan. Den sociologiska ma nniskan a r en individ vars tankar, handlingar och ka nslor ba de formas av och formar sitt sociala sammanhang. Sociologer utga r fra n att samha llet sa tter ramar fo r individens agerande i olika kontexter och tider men ocksa att social handling har mo jlighet att fo ra ndra samha lleliga strukturer och o verenskommelser. Ett mikrosociologiskt perspektiv behandlar i denna kurs framfo rallt tre dimensioner pa relationen individ och samha lle och dessa a r: interaktion, kultur och akto rskap. Individens sja lvfo rsta else och identitet a r formade av sociala relationer och processer. Ha r blir ett interaktionistiskt perspektiv pa vardagens relationer centralt da r normer och regler fo r 1

2 ma nskliga mo ten tas upp och diskuteras i relation till hur de bidrar, via dagliga rutiner, till en samha llelig struktur med sa rskilda sociala roller och identiteter. Ett kulturellt perspektiv fokuserar pa hur mening skapar socialt liv. Normer och va rderingar a r kulturberoende och pa verkar hur vi skapar sociala kategoriseringar vilka i sin tur fa r betydelse fo r vilka som erka nns som ett oproblematiskt "vi" och vilka som betraktas som de problematiska "andra". I kursen diskuteras hur dessa processer fa r betydelse fo r det som faller utanfo r normen, till exempel vad avser familjebildning, ko n och sexualitet samt livsloppets sociala bana. Individers akto rskap a r relaterade till skillnader i makt och status. Sociala, kulturella och materiella resurser, till exempel kopplade till klass, ko n och etnicitet, pa verkar individers och gruppers handlingsutrymme. Under kursen diskuteras a ven hur individer kan bidra till att fo ra ndra sociala och kulturella normer och da rmed bidra till fo ra ndring och fo rnyelse. Kursen har följande fokusområden: Vardagslivets sociologi, samhällsinstitutioner och det förkroppsligade Kulturella sfärer och meningsskapande Social förändring, aktörskap och reproduktion Förva ntade studieresultat Kunskaper och fo rsta else Efter genomga ngen kurs skall den studerande: Kunna redogo ra fo r grundla ggande begrepp och teorier. Fa rdigheter och kompetenser Efter genomga ngen kurs skall den studerande: Visa fo rma ga att redogo ra fo r hur interaktion, kultur och akto rskap kan vara fo rbundna i konkreta exempel. Visa fo rma ga att tilla mpa na gra centrala sociologiska teorier pa samtida sociala fenomen. Visa fo rma ga att fo rfatta en enklare sociologisk text. Visa fo rma ga att fo rsta och redogo ra fo r inneha llet i en mikrosociologisk studie. Va rderingar och fo rha llningssa tt Efter genomga ngen kurs skall den studerande: Visa fo rma ga att fo rha lla sig kritiskt till sociologiska studier och presentationer av processer och mekanismer pa mikroniva. Visa fo rma ga att skilja mellan analytiska och normativa utsagor pa mikroniva. Undervisning Undervisningen ges i form av 7 föreläsningar och 3 seminarier. 2

3 Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras genom hemtentamen och seminarier. Obligatorisk na rvaro och aktivt deltagande vid varje seminarium; sa rskild skriftlig inla mning vid fra nvaro. Student som missat något seminarium kan lämna in kompletterande uppgift för att få slutbetyg för kursen. b. Betygsättningen sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala på hemtentamen och för seminarier ges endast betyget Godka nd. För godkänt kursbetyg krävs Godka nd pa samtliga tre seminarieuppgifter och godkänd (minst E) betyg på hemtentamen. Betygskriterier publiceras vid kursstart c. Studerande som fått betyget Fx eller F har rätt att genomgå ytterligare examination så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg. Framställan härom ska göras till studierektor. Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs upp till tre terminer efter det att den upphört att gälla. Framställan härom ska göras till studierektor. Studenter som får F eller Fx på sin hemtenta får göra en ny hemtenta som görs tillgänglig på Mondo 13 dec och lämnas in 20 dec, kl 17, Student Expedition och Mondo. Studenter som får A-E på sin hemtenta, men som missat något seminarium kan lämna in kompletterande uppgift för att få slutbetyg för kursen. d. Viktiga datum för tentamen ht 19 Hemtenta: Frågor läggs ut på Mondo den 25 oktober. Sista inlämningsdatum 1 november, kl 17. Tentan ska lämnas in på studentexpeditionen (se brevlåda våning 9 i B-huset) och digitalt via Mondo. Hem-omtenta: Läggs ut 13 december, inlämningsdatum 20 december, kl 17. Tentan ska lämnas in på studentexpeditionen (se brevlåda våning 9 i B-huset) och digitalt via Mondo Seminarium: Student som missat något seminarium kan lämna in kompletterande uppgifter (se mondo) för att få slutbetyg för kursen, skicka in via Mondo senast den 4 november, kl 17. 3

4 En varning! Plagiering i bemärkelsen fusk betraktas vid Stockholms universitet som allvarligt och Sociologiska institutionen anmäler alla misstankar om plagiering till disciplinnämnden. Om du befinns skyldig kan du stängas av från alla dina studier vid Stockholms universitet. Vi har haft problem med plagiering tidigare terminer och anmält ett flertal studenter till disciplinnämnden. Samtliga dessa har funnits skyldiga och stängts av från sina studier vid universitetet. Ta därför denna varning på allvar plagiera inte. Hur undviker man plagiering när du besvarar en hemtenta? Hämta inte andras texter från andra digitala källor som internet, utan att ange detta. Tänk på att universitetet har tillgång till verktyg för att undersöka detta. Tänk på att plagiering även innefattar att skriva av en kurskamrat. Att memorera tidigare studenters svar kan även det anses som plagiering Det är ok att använda korta citat. I huvudsak bör dock en tentamen besvaras med egna ord och formuleringar. Därför bör citat hållas till ett minimum. Om du använder citat var noga med att ange att det är ett citat. Det vill säga då du använder dig av formuleringar från någon annan så måste detta noggrant anges och visas tydligt. När man använder citat räcker det INTE enbart med att ange källa, man måste även tydligt markera var citatet börjar och slutar så att det för läsaren inte råder någon tvekan om vad som är din egen text och vilken som är hämtad från en källa. När du tydligt visat att det är ett citat så glöm inte att ange vilken källan är genom att ange en referens. Tänk på att det är en stor skillnad på ett citat och ett referat. När det gäller referat så ska man formulera redovisningen med egna ord och ange varifrån man hämtat idéerna. Det räcker alltså inte att ändra tempus på verben och flytta om ordningen på orden etc. Om du är osäker på hur man gör referat, använd någon av de många skrivguider som finns för studenter. Om du tar minnesanteckningar från föreläsningar och ur litteraturen, kom ihåg vilka som är dina egna ord och vilka som är föreläsarens/författarens. Var noga med att förse dina anteckningar med uppgifter om var de kommer ifrån. Detta gäller även om du hämtar dina anteckningar från presentationer som gjort under en föreläsning, t.ex. powerpointpresentationer. Språkverkstan är öppen för alla studenter på SU. Man kan ta med sin hemtenta dit och få hjälp med språk etc. 4

5 Litteratur 1) Kursbok Anthony Giddens och Philip W. Sutton (2014). Sociologi. Sjunde svenska upplagan. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1, 2, 7, 8, 13, 15, 16, 18, 19 2) Bok Mats Hilte Den moderna vänskapen. Malmö: Égalité 3) Bokkapitel Jostein Gripsrud Sociala skillnader, livsstil, smak. I Mediekultur och mediesamhälle. Göteborg: Daidalos. (Tillhandahålls av institutionen) För litteraturens fördelning se BILAGA I; för schema se BILAGA II. 5

6 BILAGA I Tema 1: Vardagslivets sociologi, samhällsinstitutioner och det förkroppsligade Föreläsning 1 Introduktion: Varför är vardagslivet intressant? (AL) Giddens & Sutton (2014): Vad är sociologi? (kap. 1) Giddens & Sutton (2014): Teorier och perspektiv (kap. 2) Giddens & Sutton (2014): Den sociala interaktionen och vardagslivet (kap. 7) Föreläsning 2 Socialpsykologi och etnometodologi (AV) Giddens & Sutton (2014): Vad är sociologi? (kap. 1) Giddens & Sutton (2014): Teorier och perspektiv (kap. 2) Giddens & Sutton (2014): Den sociala interaktionen och vardagslivet (kap. 7) Föreläsning 3 Socialisation och livslopp (AL) Giddens & Sutton (2014): Livslopp och familj (kap. 8) Giddens & Sutton (2014): Kön och sexualitet (kap. 13) Giddens & Sutton (2014): Utbildning (kap. 18) Seminarium 1 Att bryta med det outtalade (Seminarieuppgift presenteras vid introduktionsföreläsning och via Mondo) Tema 2: Kulturella sfärer och meningsskapande Föreläsning 4a Livsstil, smak och identitet (AL) Föreläsning 4b Levnadsbanor, subkultur och sociala medier (MJ) Giddens & Sutton (2014): Medierna (kap. 16) Gripsrud (2002): Sociala skillnader, livsstil, smak i Mediekultur och mediesamhälle Föreläsning 5 Kriminalitet, avvikande beteende och samhällsproblem (KHB) Giddens & Sutton (2014): Kriminalitet och annat avvikande beteende (kap. 19) Seminarium 2 Livsstilsbiografi (seminarieuppgift presenteras vid föreläsning 4a/b och via Mondo) Tema 3: Social förändring, aktörskap och reproduktion Föreläsning 6 Religion och gruppnormer (PÅ) Giddens & Sutton (2014): Religion (kap. 15) Föreläsning 7 Vänskap som ett perspektiv på social och kulturell förändring (AL) Hilte. (2017): Den moderna vänskapen. Malmö: Égalité (166 sidor) Seminarium 3 Social och kulturell förändring (seminarieuppgift presenteras vid föreläsning 6 och via Mondo) 6

7 BILAGA II. (OBS! Kolla alltid Time-edit för eventuella schemaändringar) Schema Mikrosociologi HT 2019 Dag Datum Tid Lokal Tema Lärare Fre 4 okt G-salen F1 AL Tis 8 okt Hörsal 10 F2 AV Ons 9 okt Hörsal 6 F3 AL Fre 11 okt B413 Seminarium Gr. 1 MJ B419 Seminarium Gr. 2 RS B413 Seminarium Gr. 3 MJ B419 Seminarium Gr. 4 RS Tis 15 okt Hörsal 2 F4 (a/b) AL MJ Ons 16 okt Hörsal 2 F5 KHB Fre 18 okt B419 Seminarium Gr. 1 MJ B413 Seminarium Gr. 2 MJ 21 okt 9-11 E497 Seminarium Gr. 3 MJ D299 Seminarium Gr. 4 MJ Tis 22 okt G-salen F6 PÅ Ons 23 okt G-salen F7 AL 25 okt 8-10 B413 Seminarium Gr. 1 RS 25 okt B419 Seminarium Gr. 2 RS 25 okt B419 Seminarium Gr. 3 RS 25 okt B419 Seminarium Gr. 4 RS 25 okt Kl 17 Hemtenta görs tillgänglig 1 nov Kl 17 Student expedition och Mondo Hemtenta sista inlämningsdag 7