ARBETSDOKUMENT. SV Förenade i mångfalden SV om handel och investering drivkrafter för tillväxt i utvecklingsländerna

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för internationell handel ARBETSDOKUMENT om handel och investering drivkrafter för tillväxt i utvecklingsländerna Utskottet för internationell handel Föredragande: Tokia Saïfi DT\ doc PE v02-00 Förenade i mångfalden

2 Handel och investeringar kan vara drivkrafter för tillväxt i utvecklingsländerna Handel och investeringar kan visserligen bidra till tillväxt, men räcker inte till för en avgörande effekt. De strukturella problemen i utvecklingsländerna (t.ex. bristen på humankapital, styrning och infrastruktur) är det som oftast står i vägen för deras tillträde till världshandeln. Därför behövs lämpligt tekniskt och ekonomiskt bistånd för att de ska kunna ta tillvara sina möjligheter. Initiativet Aid for Trade lanserades och har sin utgångspunkt i denna tanke. Initiativet omfattar tekniskt bistånd för handel, utveckling av handelsrelaterad infrastruktur, förstärkning av produktionskapaciteten och handelsrelaterade anpassningar. 2 Handelsbiståndet kommer från en mängd olika bidragsgivare, men man kan konstatera att det oftast följer samma modeller och inte nödvändigtvis tillgodoser de särskilda behoven i varje enskilt utvecklingsland. Handelsbiståndet behöver inte bara stärkas, utan också bli mer riktat. Mot denna bakgrund välkomnar föredraganden kommissionens förslag om en större differentiering i utformningen och genomförandet av EU:s utvecklingsinriktade handelspolitik. Föredraganden beklagar emellertid att kommissionen inte inser alla konsekvenser av sitt förslag. En differentierad politik som är anpassad till varje land kräver större samordning mellan internationella biståndsgivare, för att var och en ska kunna lägga upp sitt arbete utifrån sina egna förutsättningar och kunskaper. Det krävs också ett verkligt samarbete mellan mottagarländernas regeringar. Ökat samarbete mellan biståndsgivarna samt mellan givarna och mottagarna Ökat samarbete mellan biståndsgivarna Handelsbiståndet kommer från en mängd biståndsgivare som kan bedriva parallella projekt inom ett och samma land utan någon samordning sinsemellan. Eftersom det saknas en övergripande strategi används de medel som anslås till ekonomisk utveckling på ett ineffektivt sätt. Föredraganden välkomnar initiativet om en förstärkt integrerad ram 3 för de minst utvecklade länderna, men beklagar ramens bristfälliga resultat och ställer sig frågande till dess faktiska inverkan. WTO:s samordningsfunktion bör stärkas och biståndsgivarnas samarbete skulle kunna bli mer informellt, via partnerorganisationer och forum. FN:s handels- och utvecklingskonferens (Unctad) anordnar exempelvis varje år ett forum för råvaror 4 och vartannat år ett forum för 1 WTO:s ministerkonferens i Hongkong, Se 3 Initiativet inleddes 1997 och omfattar Internationella valutafonden, Internationella handelscentret, Unctad, UNDP samt Världsbanken och dess särskilda förvaltningsfond. 4 Unctad Global Commodities Forum. PE v /6 DT\ doc

3 investeringar 1. Med tanke att tjänster står för en allt större andel av utvecklingsländernas tillväxtekonomier bör det också anordnas liknande sammankomster för tjänster. Kommissionen, medlemsstaterna och deras organ bör försäkra sig om att deras projekt kompletterar varandra, i enlighet med deras internationella åtaganden 2. På samma sätt bör EU av sig själv kombinera de olika delarna av sina yttre åtgärder för att optimera deras effekt. Utnyttja varje biståndsgivares tillgångar på bästa sätt I sitt meddelande bedömer kommissionen att EU är ledande när det gäller handelsbistånd. EU är visserligen den största givaren av handelsbistånd med sina 10,7 miljarder euro under , men unionen har fortfarande en traditionell syn på hur handel kan främja utveckling (tullfrihet, allmänna preferenssystem, asymmetriska handelsavtal). Föredraganden anser att EU inte tillräckligt utnyttjar vissa av sina tillgångar, i synnerhet sitt inflytande i det multilaterala systemet och sina kunskaper om internationella handelsregler. Om EU bättre utnyttjade dessa tillgångar skulle man kunna ge bättre tekniskt handelsbistånd, som har den fördelen att det inte ytterligare belastar en budget som redan har krympt till följd av krisen och som dessutom har mer långvariga effekter än rent finansiellt stöd. EU skulle således kunna fungera som stöd vid anslutningen till WTO för dem av de minst utvecklade länderna som ännu inte är medlemmar. Föredraganden välkomnar dessutom WTO:s senaste beslut att förenkla anslutningsförfarandet för de minst utvecklade länderna. Av samma skäl bör EU också utöva påtryckningar för att snabbt kunna avsluta förhandlingarna om avtalet om handelsunderlättande åtgärder. EU:s tekniska bistånd bör stödja genomförandet av befintliga internationella handelsregler, till exempel på följande sätt: Förhandlingsgrupper från EU som behärskar de olika avtalstyperna och förhandlingsteknikerna skulle kunna bistå utvecklingsländerna vid utarbetandet av deras handelsstrategier och även bistå dem under förhandlingarna samt dela med sig av bästa metoder på området (översynsklausuler, ömsesidigt erkännande osv.). Till skillnad från EU väcker utvecklingsländerna mycket sällan talan i WTO:s tvistlösningsorgan. 4 Här skulle EU kunna ge råd om vilka möjligheter som erbjuds av rådgivningscentrumet för WTO-lagstiftning och om hur man identifierar ett handelshinder som kan ge anledning att väcka talan. 1 Unctad World Investment Forum. 2 I synnerhet Seoulöverenskommelsen om utveckling och delad tillväxt, 12 november EU accountability report on Financing for Development (bilaga till EU:s övervakningsrapport om handelsstöd 2012). 4 Antalet ärenden där talan väckts av ett utvecklingsland har ökat betydligt de senaste åren, men vi kan konstatera att sex av dessa länder står för 60 procent av samtliga ärenden som drivs av utvecklingsländer. Av de minst utvecklade länderna är det bara Bangladesh som har väckt talan vid tvistlösningsorganet. DT\ doc 3/6 PE v02-00

4 Andra åtgärder skulle kunna vidtas, till exempel på området immateriell äganderätt, offentliga upphandlingar eller sanitära och fytosanitära normer (vilket särskilt skulle gynna jordbruksråvaror). Bistå och stödja nationella initiativ Vid sitt senaste möte fastslog Unctad tydligt att ett konstant mål även i fortsättningen bör vara att fastställa välriktade och väl anpassade nationella mål och utvecklingsstrategier som omfattar den relevanta handels- och investeringspolitiken. 1 För effektivitetens skull bör varje åtgärd utarbetas i samråd med den berörda regeringen, som i sin tur förbinder sig att vara fullt delaktig i genomförandet. Handelspolitiken i utvecklingsländerna bör fungera som ett stöd för övrig nationell politik. En sektor bör särskilt prioriteras, nämligen jordbrukssektorn, för trots att den fortfarande är en mycket viktig ekonomisk sektor i utvecklingsländerna har den endast tilldelats 5 procent av det offentliga utvecklingsbiståndet 2. Samtidigt måste handelspolitiken kompletteras av politik som syftar till att avhjälpa de strukturella bristerna. Transport, energi- och hamninfrastruktur och telekommunikation är nyckelsektorer som bör stärkas för att underlätta handeln. EU bör framför allt ompröva sin tolkning av begreppet regional handelsintegration. EU:s nuvarande inställning riskerar att skapa missnöje i utvecklingsländerna och få en kontraproduktiv effekt, genom att förhindra regionala organisationers utveckling och verksamhet på plats. Handelsintegration på världsmarknaden är ett bra hjälpmedel för att öka den ekonomiska tillväxten, men först måste man utveckla regionala och lokala marknader, vilket är ett mycket viktigt steg som varken får försvåras eller försummas. Slutligen måste EU i sina handelsförhandlingar respektera partnerländernas val och behov genom att anpassa avtalsförhandlingarna till varje lands utvecklingsnivå. Anpassning till nya ekonomiska och geopolitiska förutsättningar Anpassning till den ekonomiska och finansiella krisen Krisen har försämrat industriländernas förmåga att finansiera handelsbiståndet. För att upprätthålla en tillfredsställande stödnivå bör EU bemöda sig om att på ett effektivt sätt använda sina tillgängliga medel genom att minska handelsbiståndets drifts- och övervakningskostnader. Principerna i Parisförklaringen om biståndseffektivitet 3 är fortfarande aktuella, men större hänsyn bör tas till den regionala dimensionen. Kommissionens meddelande Förbättra EU:s 1 Se 2 Jämfört med 17 procent Källa: FAO , se PE v /6 DT\ doc

5 stöd till utvecklingsländerna genom mobilisering av utvecklingsfinansiering 1 innehåller intressanta förslag i det avseendet, som föredraganden anser bör genomföras snarast möjligt. Dessutom kan vi konstatera att investeringarna, till skillnad från handeln, ännu inte har återgått till den nivå de låg på före krisen. EU måste också främja nya finansierings- och investeringsformer. Under konferensen i Busan 2 föreslogs att internationellt privat kapital skulle kunna bli en källa till finansiering och investering i utvecklingsländer. Man bör särskilt sträva efter att hitta former för utvecklingssamarbete som mobiliserar offentligt och privat kapital (sponsorer, samfinansiering, offentlig-privata partnerskap) och söka nya finansieringskällor (t.ex. skatt på finansiella transaktioner). Slutligen bör utvecklingsländerna satsa på att stärka sin inhemska efterfrågan och ytterligare diversifiera sin export. Särskilda satsningar bör göras för att skapa nya arbetstillfällen, öka produktionsförmågan och utöka tjänstesektorn (t.ex. e-handel och turism). Nya geopolitiska förutsättningar i världen De stora tillväxtekonomierna (Briks-länderna, dvs. Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) befinner sig i en särskild situation, eftersom de är både mottagare och givare av utvecklings- och handelsbistånd. År 2011 enades ländernas ledare om en gemensam deklaration 3 där de understryker att tillväxt och utveckling är centrala begrepp i kampen mot fattigdomen. Deras mål liknar således utvecklingsländernas mål. Det bistånd som de delar ut består dock främst av tekniskt stöd och finansiering av infrastruktur, vilket skiljer sig från EU:s metoder. Industriländerna måste vara medvetna om denna hållning och anpassa sig till den genom att föreslå kompletterande åtgärder. EU skulle dessutom kunna ta tillfället i akt att upprätta ett effektivt partnerskap med de stora tillväxtländerna. Samtidigt som industriländerna måste anpassa sig till dessa nya förhållanden måste Briks-länderna göra större ansträngningar i förhållande till länder med lägre inkomster, bland annat genom att erbjuda bättre tillgång till sina marknader i form av tullfrihet och genom att undvika bundet bistånd. Nya behov: sträva efter en hållbar tillväxt EU måste såväl på unionsnivå som i sina yttre förbindelser främja program och åtgärder som möjliggör en hållbar tillväxt och utveckling. Föredraganden stöder sektorsspecifika initiativ och program som Flegt 4 och EITI 5, som har visat sin effektivitet genom att främja en mer rättvis handel, skapa ett gynnsamt investeringsklimat och göra det civila samhället mer delaktigt. 1 Se 2 Se _FINAL_EN.pdf 3 Sanyaförklaringen. 4 Forest Law Enforcement, Governance and Trade, EU:s handlingsplan mot illegal timmerhandel. 5 Extractive Industries Transparency Initiative (Öppenhet inom gruvnäringen), se DT\ doc 5/6 PE v02-00

6 Grön tillväxt är en särskild del av den hållbara utvecklingen. År 2011 upprättade OECD en strategi 1 för en lyckad övergång till grön tillväxt. OECD understryker bland annat att arbetsmarknaderna måste få hjälp att anpassa sig till de nya behoven och förbereda sig på en omfördelning av inkomsterna för att fler ska få ta del av dem. Föredraganden tillägger att industriländerna måste undvika att använda sig av omotiverad protektionism, samtidigt som de främjar en grön tillväxt. Föredraganden välkomnar Unctads rekommendationer om den nya generationens investeringspolitik, som främjar tillväxt och utveckling för alla. OECD:s ram för investeringsåtgärder ger enkla och relevanta anvisningar som bör lyftas fram. Slutligen stöder föredraganden program och instrument som främjar företagens sociala ansvar och anser att EU, med sitt stora inflytande inom den internationella handeln, har en viktig roll för att främja och sprida sociala och arbetsrättsliga normer i världen. 1 Se Strategin förnyades i juni 2012, se PE v /6 DT\ doc