VEM VILL INTE HA BARN?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VEM VILL INTE HA BARN?"

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen VEM VILL INTE HA BARN? En kvantitativ studie av barnlösa unga vuxnas framtida barnplaner och attityder till föräldraskap Susanne Fahlén Magisteruppsats i demografi/sociologi Vårterminen 2007 Handledare: Livia Sz. Oláh

2 Sammanfattning Hur kommer det sig att en inte obetydlig andel människor som bor i ett förhållandevis barnvänligt land som Sverige är tveksamma inför att skaffa barn? För att söka svar på frågan undersöks i denna studie i vilken grad föräldraskapsattityder och individspecifika egenskaper samvarierar med unga vuxnas barnintentioner, samt eventuella förändringar över ålder och möjliga könsskillnader i attitydernas inverkan på tveksamhet. Den teoretiska ansatsen omfattar tre dimensioner rationella val, riskundvikande och familjevärderingar. Studien baseras på data från enkätundersökningen Familj och arbetsliv på 2000-talet från 2003 och analysen utförs med logistisk regression. Resultatet visar att tveksamheten inför att skaffa barn ökar med åldern och är tydligast i åldrarna 30 och äldre. Män och singlar är mer tveksamma än kvinnor och sammanboende. Även de med låg utbildningsnivå, de som förknippar föräldraskap med höga socioekonomiska kostnader och små psykosociala vinster samt de som har låga familjevärderingar är mer osäkra. Likaså är riskundvikande drivande för tveksamheten. Det förekommer också tydliga åldersoch könsskillnader i föräldraskapsattityders inverkan på barnintentioner. Abstract This paper examines the connection between childbearing intentions, more specifically the uncertainty of becoming a parent, and family attitudes among childless young adults in Sweden. The theoretical framework combines three approaches: Rational Choice, Risk Aversion and Family Values. The study is based on data extracted from the survey Family and Working Life in the 21 st Century from Logistic regression is the method of analysis. The results show that uncertainty about whether to become a parent clearly increases with age. Men, those without a partner and persons with low education are also more likely to be ambivalent about childbearing. Individuals who associate parenthood with high socioeconomic costs and low psycho-social benefits as well as those with low family values are more apt to hesitate. Even risk aversion has an impact on low childbearing intentions. Moreover, age and gender differences in family attitudes and their effects on weak childbearing intentions appear clearly.

3 Innehållsförteckning 1 Introduktion Uppsatsens syfte, frågeställning och disposition Barnafödande och barnlöshet utbredning och trender Teorier och tidigare forskning om barnafödande och barnlöshet Attityder och intentioner Barnintentioner Rationella val Riskundvikande Familjevärderingar Studiens teoretiska modell och antaganden Datamaterial, analysmetod och variabeldefinition Analysmetod logistisk regression Variabelbeskrivning och operationalisering av teoretiska begrepp Definition av barnlöshet och barnintentioner Individspecifika faktorer Attityder till föräldraskap Resultatredovisning Empiriskt material generella data Resultat av regressionsanalys Separat analys för olika åldersgrupper Separat analys för kvinnor och män Diskussion och slutsatser Litteratur Bilagor...34 Figur 1: Summerad fruktsamhet Figur 2: Medelålder vid första barnets födelse Figur 3: Andel kvinnor som fått barn fram till åldern 25, 30, 35 och 40 år... 4 Figur 4: Andel barnlösa kvinnor, 45 år, och män, 55 år... 5 Figur 5: Andel barnlösa kvinnor fyllda 45 år i olika kommungrupper Figur 6: Andel barnlösa kvinnor i Europa, födda Figur 7: Relationen mellan attityd, intention och beteende... 7 Figur 8: Teoretisk modell Figur 9: Andel barnlösa i hela urvalet, fördelat på ålder och kön Figur 10: Skäl till nuvarande barnlöshet, fördelat på ålder och kön Figur 11: Andel som tvekar inför att skaffa barn, fördelat på ålder och kön Tabell 1: Generella data Tabell 2: Logistisk regression Tabell 3: Logistik regression, separat för ålder Tabell 4: Logistisk regression, separat för kön... 26

4 1 Introduktion Den svenska välfärdsstaten kan, ur ett internationellt perspektiv, betraktas som familjevänlig. Jämställdhet är ett rådande samhällsideal och föräldraförsäkring, subventionerad barnomsorg och deltidsarbete ger goda möjligheter att kunna kombinera arbete och familj (Oláh 1997; Korpi 2000; Montanari 2003; Hoem 2005). Det borde vara gynnsamma förutsättningar för att skaffa barn. Ändå väljer många kvinnor att skjuta upp sitt barnafödande och medelåldern för förstföderskor har tydligt ökat sedan 1970, från omkring 24 år till 29 år 2005 (SCB 2006). Eftersom förmågan att kunna få barn avtar med åldern kan uppskjutandet öka risken för att kvinnor och män inte får det antal barn som önskas eller att de inte får några över huvud taget. Bland kvinnor som nyligen avslutat sin fertila karriär är andelen barnlösa cirka 14 procent och den framtida barnlösheten förväntas öka på grund av förskjutning av barnafödande till högre åldrar (SCB 2006). Huruvida barnlösheten är avsiktlig eller oavsiktlig är svårt att fastställa men enligt WHO (1991) är cirka 5 procent av alla par i världen medicinskt sterila, vilket indikerar att resterande andel är barnlösa av andra skäl och även om intentionen i unga år är att skaffa barn så är uppskjutandet väsentligt i processen mot slutgiltig barnlöshet (Morgan 1991; Martinelle 1993). Barnafödande och barnlöshet är inte enbart en personlig angelägenhet. Det berör även samhället i stort eftersom låga födelsetal på sikt ger omfattande avtryck i befolkningsstrukturen som i sin tur har effekt på samhällsekonomin, speciellt vad det gäller försörjningsbördan. För att bibehålla en befolkningsbalans krävs att en kvinna föder minst 2,1 barn under sin fruktsamma period. År 2005 låg det summerade fruktsamhetstalet på 1,77 barn per kvinna vilket innebär att befolkningen, utan invandring, skulle minska (SCB 2006). 1 Det är därför av stor vikt att öka kunskapen om familjedynamik samt kartlägga eventuella hinder för barnafödande. I flera demografiska studier förklaras sjunkande födelsetal och uppskjutet barnafödande med ekonomiska faktorer, utbildning och ökade kostnader av att ha barn (se Caldwell 1978: Bloom & Trussell 1984; Hoem 2000a; Kohler m.fl. 2002; Hoem 2005). Andra har betonat vikten av förändrade värderingar (se exempelvis Lesthaeghe & Surkyn 1988; van de Kaa 2001). Många studier är främst baserade på makrodata medan färre studier inriktat sig på individers barnintentioner på mikronivå, speciellt tveksamhet inför att skaffa barn. 1.1 Uppsatsens syfte, frågeställning och disposition Uppsatsens utgångspunkt är varför en inte försumbar andel av befolkningen i Sverige inte skaffar barn. En lämplig strategi för att nå djupare förståelse för individers beslut att skaffa eller avstå från barn är att studera attityder till barn och föräldraskap. De slutgiltigt barnlösas 1 Summerad fruktsamhet (Total fertility rate) är ett mått på det genomsnittliga antal barn en kvinna skulle få om de åldersspecifika födelsetalen förblir de samma som det år som TFR beräknas. Fertilitet/fruktsamhet syftar på barnafödande och inte förmågan att få barn. 1

5 attityder kan påverkas av det faktum att de inte längre kan få barn. Inställningen till barn och föräldraskap kan därför bli efterkonstruktioner. För att undvika det problemet är det mer lämpligt att undersöka attityder hos individer i fertil ålder, de som står inför valet att bli föräldrar eller inte, vilket tydligare kan sprida ljus över faktorer som inverkar på framtida barnplaner. Det är inte givet att nuvarande intentioner förutsäger framtida beteende men genom att studera sambanden mellan olika faktorer och inställningen till att skaffa barn kan det bidra med kunskap om familjebildningsprocessen och det är även sannolikt att låga barnintentioner ökar risken för slutgiltig barnlöshet. Tidigare svenska studier har belyst att utbildning, arbetsmarknadsanknytning och inkomst har ett positivt samband med barnafödande (se Hoem 2000b, Duvander & Olsson 2001, Ds 2001:77, Alm-Stenflo & Persson 2002, Landgren Möller 2002). Det är därför relevant att undersöka om dylika faktorer även samvarierar med negativ inställning till att skaffa barn. Andra studier har fokuserat på sambanden mellan barnafödande och föräldraskapsattityder (se Thomson 2002; Bernhardt & Goldscheider 2006) och det är således betydelsefullt att studera relationen mellan tveksamhet inför att skaffa barn och synen på föräldraskap. Uppsatsens syfte är därmed att utforska sambandet mellan barnlösa unga vuxnas (22-34 år) barnintentioner och individspecifika faktorer samt attityder till föräldraskap. Den teoretiska ansatsen omfattar tre dimensioner rationella val, riskundvikande samt familjevärderingar som antas samverka till att förklara svaga barnintentioner. Därmed är uppsatsens övergripande frågeställningar följande: Förekommer något samband mellan olika individspecifika faktorer och individers tveksamhet till att skaffa barn? I vilken grad samvarierar olika attityder till föräldraskap med svaga barnintentioner? På vilket sätt förändras denna samvariation över ålder? Finns det könsskillnader i hur föräldraskapsattityder samvarierar med svaga barnintentioner? Uppsatsen är disponerad på följande sätt. Avsnitt 2 ger en illustration av förändring över tid samt situationen gällande barnafödande och barnlöshet i Sverige i dag. Därefter presenteras uppsatsens teoretiska ansats och tidigare forskning på området. I avsnitt 4 diskuteras undersökningens datamaterial, metod, variabeldefinition samt operationalisering av teoretiska begrepp. I avsnitt 5 presenteras analysresultaten vilket inleds med en deskriptiv del där skäl till nuvarande barnlöshet och svarsfördelning för framtida barnplaner redovisas och därefter följer de fördjupade multivariata analyserna. Uppsatsen avslutas med en diskussion, slutsatser samt vilka lärdomar studien bidragit med. 2

6 2 Barnafödande och barnlöshet utbredning och trender Uppsatsens syfte kan tecknas mot bakgrund av Den andra demografiska transitionen som har ägt rum i de industrialiserade länderna sedan mitten av 1960-talet. I korta drag kännetecknas transitionen av sjunkande födelsetal som stabiliseras på en låg nivå samt att barnafödandet inom äktenskapet skjuts upp vilket ger en nedgång i yngre kvinnors fruktsamhet. Även äktenskapet skjuts upp och äktenskapsåldern ökar då samboskapet blir vanligare och att par gifter sig först då kvinnan blir gravid. Följden är en ökad medelålder vid första barnets födelse. Skilsmässor blir vanligare samt att samboskap ökar i popularitet och ses som ett alternativ till äktenskap vilket leder till att fler barn föds utanför äktenskapet. Födelsetalen ökar något bland kvinnor i högre åldrar men det uppskjutna barnafödandet medför att inte alla hinner få det antal barn som önskas samt att barnlöshet blir mer framträdande. Trenden är även att kohortfertiliteten ligger strax under ersättningsnivån 2,1 barn per kvinna (van de Kaa 2001; 2002). Sverige har sedan 1960-talet genomgått ovanstående förändring. Då fokus för denna uppsats är barnintentioner kommer endast förändringar som kan relateras till barnafödande och barnlöshet att diskuteras. Vid mitten av 1950-talet var TFR 2,5 barn per kvinna och den genomsnittliga familjestorleken har minskat sedan dess (SCB 1999). Samtidigt karaktäriseras fruktsamheten av stora svängningar över tid (Figur 1). Figur 1: Summerad fruktsamhet (kvinnor). Antal barn 2,4 2,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1, Källa: Statistiska centralbyrån, (egen bearbetning) Figur 1 visar att fruktsamheten sedan början av 1970-talet var som högst, 2,24 barn per kvinna, år Vid slutet av 1990-talet sjönk fruktsamheten till 1,51. Svängningarna i fruktsamhet samvarierar med den ekonomiska utvecklingen. Högkonjunkturen under senare delen av talet gav goda förutsättningar för många att skaffa familj. Problemen som uppstod på arbetsmarknaden, som speciellt försvårade för unga individer att etablera sig på arbetsmarknaden, förändrade premisserna för barnafödande. Det gav en kraftig nedgång i fruktsamheten och åren observerades Sveriges hittills lägsta fruktsamhetsnivå. Den summerade fruktsamheten är ett tvärsnittsmått av de årliga födelsetalen och därför inte ett mått på hur många barn en kvinna i realiteten får. Studerar vi i stället kohortfruktsamheten för kvinnor födda 3

7 är nivån relativt konstant på cirka 2 barn per kvinna och kvinnor födda 1965 som år 2005 i stort sett avslutat sitt barnafödande har i genomsnitt fått 1,93 barn (SCB 2006). Figur 2: Medelålder vid första barnets födelse Ålder Kvinnor Män Källa: Statistiska centralbyrån, (egen bearbetning) Även trenden att skjuta upp barnafödandet är tydlig i Sverige. Av Figur 2 framgår att medelåldern år 1970 för förstföderskor var 24 år och år 2004 hade den stigit till 28,9 år. Medelåldern för män, då de får sitt första barn, är i genomsnitt två år högre än kvinnans medelålder. Figur 3: Andel kvinnor som fått barn fram till åldern 25, 30, 35 och 40 år år 35 år år år Källa: SCB Flergenerationsregistretoch RTB, i Landgren M öller 2002 (egen bearbetning) Senareläggandet av barnafödandet är särskilt tydlig bland yngre generationer. Som framgår av Figur 3 hade exempelvis 58,8 procent av kvinnorna födda 1940 fått barn då de var 25 år och endast 21,5 procent av dem födda Vid 30 år hade 80,3 procent av kvinnorna födda 1940 fått barn och bland dem födda 1971 var andelen 56,8 procent. Om uppskjutandet fortgår ibland dem födda på 1970-talet och senare kan det innebära att de inte hinner ikapp tidigare generationer som i genomsnitt fått två barn. Uppskjutandet kan även resultera i slutgiltig barnlöshet även om det inte var avsikten i unga år. 4

8 Figur 4: Andel barnlösa kvinnor, 45 år, och män, 55 år. 20% 19% 18% 17% 16% 15% 14% 13% 12% 11% 10% Kvinnor Män Källa: Statistiska centralbyrån, (egen bearbetning) Även andelen slutgiltigt barnlösa har ändrats över tid. Enligt data från SCB (se Figur 4) har barnlösheten successivt ökat över tid då vi jämför kvinnor födda mellan 1940 och 1959 och män födda som avslutat sin fertila karriär. Barnlösheten bland kvinnorna har stigit från drygt 11 procent till 14 procent. För män var barnlösheten lägst (16 procent) bland dem födda 1942, men har därefter ökat till drygt 18 procent för dem födda Figur 5: Andel barnlösa kvinnor fyllda 45 år i olika kommungrupper. 24% 22% 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% Storstäder Större städer Medelstora städer Glesbygd Källa: Statistiska centralbyrån, (egen bearbetning) En generell trend är även att barnlöshet är vanligare i storstäder (Alm-Stenflo & Persson 2002). Som Figur 5 påvisar har barnlösheten bland kvinnor fyllda 45 år stigit mest i storstäder och även klyftan mellan storstäder och andra kommungrupper har ökat över tid. Bland kvinnor födda 1940 var 17 procent av storstadskvinnorna och 10 procent av kvinnorna i mellanstora städer barnlösa jämfört med 24 procent respektive 11 procent bland dem födda tio år senare. Vid en jämförelse av barnlöshet i 26 europeiska länder och USA positionerar sig Sverige på en tiondeplats (se Figur 6) och det visar sig att barnlöshetens omfattning varierar kraftigt mellan olika länder. 2 Lägst andel barnlösa bland kvinnor födda 1955 (1,3 procent) förekommer i Slovenien. I topp ligger västra Tyskland där barnlösheten uppgår till 20,3 procent. I länder som Norge, Sverige, Danmark, Irland, USA och Italien ligger barnlösheten på 12,5-13,5 pro- 2 Andelen barnlösa kvinnor i Sverige födda 1955 skiljer sig i Sardon och Robertsons (2004) rapport jämfört med SCB:s data vilket kan förklaras av att Sardon och Robertson använt data från EDO, European Demographic Observatory. 5

9 cent. Barnlösheten är generellt högre i Nord- och Västeuropa jämfört med Syd- och Centraleuropa. Figur 6: Andel barnlösa kvinnor i Europa, födda ,3 15,2 13,5 12,5 12,8 8,3 7,6 13,2 16,9 15,8 15,0 8,3 12,7 9,7 8,1 18,0 10,0 7,3 4,7 1,3 11,4 10,9 8,5 9,0 6,2 3,1 12,9 Danmark Norge Sverige Belgien Frankrike Tyskland (väst) Tyskland (öst) Irland Nederländerna England & Wales Österrike Grekland Italien Portugal Spanien Bosnien-Herzegovina Kroatien Makedonien Serbien-Montenegro Slovenien Bulgarien Tjeckien Ungern Polen Rumänien Slovakien USA Källa: Sardon & Robertson, 2004 (egen bearbetning) I flera demografiska studier har barnlöshet analyserats i samband med sjunkande födelsetal och förskjutningen av barnafödande till högre åldrar (se Hoem 2000a; Frejka & Calot 2001a; Frejka & Calot 2001b; Kohler m.fl. 2002; Coleman & Garssen 2002; Sardon & Robertson 2004; Billari 2005; Frejka & Sardon 2006). Huruvida ökad barnlöshet är en generell trend råder det delade meningar om. Enligt Sardon och Robertson (2004) ökar den slutgiltiga barnlösheten i större delen av Europa, framför allt i Öst- och Centraleuropa medan ökningen i Norge, Danmark och Sverige är mer blygsam. Billari (2005) konstaterar, i en studie av sjunkande fertilitet i Europa, att det inte finns en generell trend av ökad barnlöshet. I exempelvis England och Wales är barnlösheten relativt hög och förefaller öka ytterligare, medan barnlöshet i Central- och Östeuropa är ovanligare och tycks sjunka. Kohler m.fl. (2002) hävdar att de extremt låga födelsetalen i Italien, Spanien, Bulgarien, Tjeckien och Ungern i slutet av talet inte resulterat i högre barnlöshet och Billari (2006) menar att låga födelsetal inte nödvändigtvis kan sammankopplas med ökad barnlöshet utan snarare att allt fler par skaffar få barn. Hoem (2000a) påpekar att uppskjutandet av barnafödandet i Sverige ännu inte lett till en ökad slutgiltig barnlöshet eftersom kvinnor födda i början av 1950-talet kompenserat sitt uppskjutande i unga år genom att föda barn senare. Enligt SCB:s prognoser förväntas den slutgiltiga barnlösheten i Sverige för kvinnor födda gradvis öka från 14 till 16 procent (SCB 2006). På aggregerad nivå är det inte möjligt att särskilja avsiktlig och oavsiktlig slutgiltig barnlöshet varför det är betydelsefullt att studera vilka mekanismer som samvarierar med individers barnintentioner för att på så sätt öka kunskapen om processen mot slutgiltig barnlöshet. 6

10 3 Teorier och tidigare forskning om barnafödande och barnlöshet Fokus för denna studie är barnintentioner och attityder till föräldraskap bland barnlösa män och kvinnor i fertil ålder som står inför valet att bli föräldrar eller inte. Särskilt intresse kommer att riktas mot individer som har en tveksam inställning till att skaffa barn. Attityder och intentioner utgör uppsatsens konceptuella ram och den teoretiska modellen, genom vilken attityder ska analyseras, baseras på samtida teorier om minskat barnafödande. Teorier om rationella val och riskundvikande sammankopplas ofta med sjunkande födelsetal (se summering av McDonald 2001; 2002). Dessa tas även som utgångspunkt för denna studie. En tredje ansats är familjevärderingar. Förhoppningen är att de tre perspektiven tillsammans kan bidra till kunskap om vad som inverkar på individers barnplaner. Avsnittet inleds med en begreppsdiskussion samt tidigare forskning gällande individers barnintentioner, därefter följer en redogörelse för de teoretiska perspektiven och tidigare forskning på området. 3.1 Attityder och intentioner Enligt Fishbein och Ajzens (1975) teori om relationen mellan attityder, intentioner och beteenden kan en positiv attityd till ett beteende öka sannolikheten för beteendet. Det är dock viktigt att särskilja attityder från intentioner. Attityder definieras som en inlärd benägenhet att konsekvent förhålla sig positiv eller negativ gentemot ett givet objekt, medan intentioner preciseras som individers avsikt att verkställa ett beteende. Den begreppsliga logiken är att attityder till ett beteende inverkar på intentionen att verkställa beteendet som därmed påverkar det faktiska beteendet som i sin tur kan leda till reviderade attityder (Fishbein & Ajzen 1975), vilket kan illustreras på följande sätt: Figur 7: Relationen mellan attityd, intention och beteende. Attityd Intention Beteende För denna uppsats innebär det att attityder till föräldraskap inverkar på framtida barnplaner, vilket därmed är en indikation på huruvida individer fullföljer sina intentioner. Det faktiska beteendet och eventuell attitydrevidering ligger utanför ramen för förevarande studie men Schoen m.fl. (1999) har påvisat starka samband mellan barnintentioner och faktiskt barnafödande och där tveksamhet kraftigt reducerar sannolikheten att skaffa barn. Schoen m.fl. (1997; 1999) menar att fertilitet är ett planmässigt beteende som grundar sig på intentionen att skaffa eller inte skaffa barn. Individers intentioner skulle därför kunna betraktas som en trovärdig indikator på framtida beteenden. 7

11 3.1.1 Barnintentioner Studier på aggregerad nivå visar att andelen som inte vill ha barn varierar kraftigt mellan olika länder, från några få procent till närmare 20 procent (Goldstein m.fl. 2003; Billari 2006), och att i genomsnitt knappt 10 procent av åriga kvinnor inom EU-15 inte vill ha barn (Goldstein m.fl. 2003). 3 Goldstein m.fl. (2003) påvisar ett preferensskifte gällande familjestorlek i större delen av Europa då den ideala familjestorleken för kvinnor år är mindre jämfört med idealet för kvinnor i åldrarna Goldstein m.fl. konstaterar att det förväntade slutgiltiga antalet barn dessutom är mindre än idealet, en trend som även observerats av Bongaarts (2001). 4 Detta kan vara ett tecken på förändrade attityder till barn och föräldraskap, men det kan även bero på det Morgan (2003) kallar för reviderade intentioner att individer skaffar färre barn än de avsett mot bakgrund av sina livserfarenheter och livsbana. Enligt Morgan har unga människor sällan för avsikt att förbli barnlösa, det är snarare ett beslut som växer fram av konkurrerande intressen, successiva livsval och ett uppskjutande av barnafödande (se även Veevers 1974; Veevers 1975; Rindfuss m.fl. 1984; Houseknecht 1987; Morgan 1991). Flera studier har visat att barnintentioner i hög grad är relaterade till ålder (Schoen m.fl. 1997; Hoem & Bernhardt 2000; Hoem 2001; Sobotka & Testa 2007). I en svensk studie framgår att det framför allt är yngre sammanboende som med säkerhet uppger att de vill ha barn, en säkerhet som avtar med åldern då det främst är de äldsta (35 år) som svarat troligen inte och nej på frågan om de tror att de kommer att skaffa barn (Hoem 2001). 5 Det är därför viktigt att ta hänsyn till interaktionen mellan ålder och barnintentioner. I studier från 1970-talet framhålls att pars beslut att inte skaffa barn ofta initieras av kvinnan (Houseknecht 1987). I två mer samtida studier av pars barnplaner och barnafödande i USA och Sverige framgår att både män som kvinnor har likvärdig vetorätt och att pars oenighet reducerar barnafödandet oavsett vem i paret som tvekar (Thomson 1997; Thomson & Hoem 1998). Det indikerar att barnplaner inte enbart är kvinnans angelägenhet och då Hoem och Bernhardt (2000) påvisat att män i högre grad tvekar inför att skaffa barn, är det betydelsefullt att studera eventuella könsskillnader i föräldraskapsattityder i relation till barnintentioner. 6 Partnerskapsstatus är ytterligare ett element som samvarierar med människors barnintentioner, att de som inte har en partner är mer tveksamma till att skaffa barn (Schoen m.fl. 1999; Hoem 2001; Philipov m.fl. 2006; Sobotka & Testa 2007), varför det är väsentligt att beakta partnerskapsstatus i studiet av barnplaner. 3 Studien baseras på data från Eurobarometer 1979, 1989 och EU-15: Finland, Irland, Frankrike, Sverige, Danmark, Storbritannien, Grekland, Belgien, Nederländerna, Italien, Portugal, Luxemburg, Spanien, Österrike, Tyskland. Högst andel som inte vill ha barn finns i Österrike och Nederländerna (ca 20 procent). Frankrike, Danmark och Grekland har lägst andel (under 5 procent) och Sverige ligger nära genomsnittet för EU-15 (Goldstein m.fl. 2003). 4 Det genomsnittliga familjeidealet bland åriga kvinnor i Sverige uppges vara 2,4 och den förväntade familjestorleken är 2 barn (Goldstein m.fl. 2003). 5 Undersökningen inkluderar 582 kvinnor och 509 män som fick sitt första barn under 1998 samt 558 barnlösa kvinnor och 408 barnlösa män. Kvinnorna var 23, 26, 29, 32, 35 år och männen 25, 28, 31, 34, 37 år (Hoem 2001). 6 Studien är baserad på första vågen av enkätundersökningen Familj och arbetsliv på 2000-talet som genomfördes 1999 och inbegriper kvinnor och män i åldrarna 22, 26 och 30 (Hoem & Bernhardt 2000). 8

12 3.1.2 Rationella val Enligt teorin om rationella val kalkylerar individer som avser att skaffa barn vilka kostnader och vinster som barn medför. Mer direkta ekonomiska kostnader kan vara mat och kläder till barnen medan indirekta kostnader kan bestå av inkomstförluster i samband med att föda och sköta barn. Enligt McDonald (2002) har indirekta kostnader större inverkan på kvinnans beslut att skaffa barn då det främst är hennes inkomst som reduceras, men Joshi (1997) hävdar att kostnaderna, givet att inkomster inom en familj delas, drabbar både män och kvinnor. McDonald (2002) betonar att de ekonomiska kostnaderna är relativt lättberäknade medan psykologiska kostnader är mer svårkalkylerade och att hänsyn bör tas även till psykologiska vinster, exempelvis att man tycker om barn, att barn ger social status som förälder och familj. Ytterligare vinster kan vara att barn uppfyller förväntningar från släkt och vänner eller att familjenamnet förs vidare, vilket är i linje med Bulataos (1981) studie om värdet av att skaffa barn bland makar i USA, Filippinerna och Sydkorea. Bulataos slutsats är att det som ses som vinster med ett första barn är stärkt parrelation, att älska och ta hand om ett barn samt familjenamnets överföring och att en nackdel är mindre tid för sin partner. Värdet av barn bör därför inte enbart förbindas med ekonomi utan även med sociala kostnader och psykosociala vinster. Bernhardt och Goldscheider (2006) har i en svensk undersökning funnit att sannolikheten att bli förälder minskar om de socioekonomiska kostnaderna bedöms som höga, en effekt som är något starkare för kvinnor, samt att kvinnors benägenhet att få barn ökar om de psykosociala vinsterna bedöms som höga (Bernhardt & Goldscheider 2006). 7 McDonald (2002) påpekar att vinsterna utgör en psykologisk tröskel som är som högst inför första steget mot föräldraskap. Han menar därför att föräldraskapets vinster minskar med åldern, att människor som med tiden blivit vana vid en viss levnadssätt skattar de psykologiska vinsterna som allt för låga för att de ska vilja byta livsriktning. Vad forskningen påvisat är att rationella val inte enbart är av ekonomisk karaktär utan rymmer såväl en social och en psykologisk dimension samt att föreställningen om föräldraskapets kostnader och vinster har en inverkan på människors barnintentioner Riskundvikande Teorin om riskundvikande kan ses som en utveckling av teorin om rationella val. Om den sistnämnda utgår från att individer på förhand känner till föräldraskapets kostnader och vinster, så utgår riskaversionsteorin från att kostnader och vinster ligger i framtiden och att man inte kan förutse hur höga de blir (McDonald 2002). Att bli förälder är ett livsavgörande beslut som 7 Studien baseras på data från Familj och arbetsliv på 2000-talet från 1999 och 2003, och inkluderar män och kvinnor som deltog vid båda undersökningstillfällena. Kostnader avser mindre rörelsefrihet, sämre ekonomi och mindre socialt umgänge, vinster avser förbättrad relation till partnern och att livet blir mer meningsfullt (Bernhardt & Goldscheider 2006). 9

13 innebär att framtiden förändras och medför ett långsiktigt ekonomiskt, socialt och psykologiskt ansvar. Hobcraft och Kiernan (1995) menar att grundläggande villkor för att människor i Europa ska skaffa barn är en partner, vara klar med sin utbildning, en stabil anställning med tillräcklig inkomst, en lämplig bostad samt att framtiden upplevs som trygg. Enligt McDonald (2002) grundas beslutet om att skaffa barn på vilka planer och framtidsutsikter människor har. Om framtiden upplevs som ekonomiskt osäker en instabil arbetsmarknad med osäkra anställningar och tillfälliga jobb kommer individer att försöka reducera osäkerheten genom att investera i det som ger trygghet utbildning, arbetsmarknadsetablering, heltidsarbete samt en bra bostad vilket bidrar till ett uppskjutet barnafödande. Friedman m.fl. (1994) påpekar att barn i sig är osäkerhetsreducerande, att tillskottet av barn minskar skilsmässorisken samt reducerar instabilitet inom äktenskapet vilket implicerar att fruktsamheten inom redan stabila äktenskap skulle vara lägre jämfört med instabila äktenskap, något som kritiserats av Lehrer m.fl. (1996) som hävdar att fruktsamheten är högre inom stabila relationer och att en hög skilsmässorisk snarare får människor att begränsa sitt barnafödande. Mer fruktbart för denna studie är att mot bakgrund av riskaversionsteorin betrakta handlingen att skaffa barn som ett riskfyllt projekt i relation till andra faktorer i individers liv, så som arbete, inkomst och studier. Det är ett projekt som läggs åt sidan om framtidsutsikterna bedöms som dunkla. Som Bernhardt (1993) påpekat är beslutet att skaffa barn är oåterkalleligt, givet att barnet föds, överlever och inte bortadopteras, men att beslut som rör arbete, exempelvis arbetstider och arbetsplats, kan ändras över tid. Flera svenska studier påvisar ett tydligt samband mellan barnafödande och arbete, inkomst och studier. Exempelvis är fast anställda mer benägna att skaffa barn jämfört med tillfälligt anställda och arbetslösa (Landgren Möller 2002) och i dåliga ekonomiska tider, när risken för arbetslöshet är stor, minskar kvinnors benägenhet att skaffa barn (Hoem 2000a). Låg inkomst har en negativ effekt på barnafödande, främst för kvinnor under 30 år och för män över 30 år samt att både kvinnor och män vars huvudinkomst är studiemedel är mindre benägna att skaffa ett första barn (Duvander & Olsson 2001). Individer med hög utbildning senarelägger i stor utsträckning sitt barnafödande vilket inneburit att framför allt kvinnor med eftergymnasial utbildning i genomsnitt får färre barn än kvinnor med förgymnasial utbildning (Alm-Stenflo & Persson 2002). Liknande samband har även konstaterats i andra länder (Bloom & Trussell 1984; Schoen m.fl. 1999; Billari 2006). Sobotka och Testa (2007) konstaterar att kvinnor med låg utbildningsnivå i högre grad tenderar att inte vilja ha barn, ett samband som inte är lika tydlig för män. Alm-Stenflo och Persson (2002) har funnit att kvinnor med gymnasial utbildning har en högre benägenhet att bli slutgiltigt barnlös jämfört med kvinnor med för- och eftergymnasial utbildning, medan män med förgymnasial utbildning i högre grad tenderar att förbli 10

14 barnlösa. 8 Då det är sannolikt att låg utbildningsnivå genererar lägre inkomster är det troligt att utbildningsnivå indirekt kan resultera i ett riskundvikande att barnafödande läggs åt sidan om försörjningsmöjligheterna är knappa. Vad tidigare forskning gällande sambanden mellan barnafödande, barnlöshet, barnintentioner och arbetssituation, inkomst, utbildning påvisat är att otillräckliga resurser är en faktor av strukturell karaktär som kan inverka på individers svaga barnintentioner Familjevärderingar Den tredje ansatsen för denna uppsats är familjevärderingar föreställningar om hur ett familjeliv ska vara en form av sociala normer vilka tjänar som orienteringskarta när individer väljer sin livsväg, exempelvis att bli sambo, gifta sig och skaffa barn (Thomson 2002). Lesthaeghe och Moors (2002) skiljer på värderingars selektions- och adaptionseffekt. Selektionseffekten innebär att livsval fattas med stöd av värderingar. Olika livsval kan även förstärka eller förändra värderingarna, att människor anpassar sin värderingsorientering utifrån de val som gjorts. Hur och om värderingar förändras ligger utanför ramen för denna uppsats, men Lesthaeghe och Moors (2002) diskussion ger en öppning för att familjevärderingar har olika inverkan på barnintentioner i olika livsfaser. Thomson (2002) betonar att föräldraskap i sig är förenat med mer traditionella förväntningar på familjeliv. I hennes studie där familjevärderingars selektions- och adaptionseffekt prövas, analyseras familjevärderingar utifrån fyra olika kategorier; könsrollstraditionalism (attityder till könsrelaterad arbetsfördelning, kvinnors arbetstider samt om barn ska vara på daghem), sexuell konservatism (attityder till samboskap, barn utanför äktenskapet, föräktenskapliga sexuella relationer), äktenskapsfamilism (uppfattningen om att ett liv inte är tillfredsställande utan barn och äktenskap samt ogillande av skilsmässa) och utvidgad familism (attityder till ekonomiskt ansvar över generationer, exempelvis att barn bör hjälpa sina åldrade föräldrar och att föräldrar bör bistå sina vuxna barn). 9 Resultaten ger visst stöd för en selektionseffekt kvinnor med hög grad av äktenskapsfamilism har en ökad benägenhet att skaffa ett första barn, medan stark utvidgad familism reducerar benägenheten. För männen är det hög grad av utvidgad familism som ökar chansen att skaffa ett första barn. Resultaten ger endast svagt stöd för en adaptionseffekt. För kvinnor är det äktenskapsfamilism och utvidgad familism som förstärks av föräldraskapet och utvidgad familism för männen (Thomson 2002). Detta 8 Andra studier har konstaterat att inte bara nivå utan även utbildningsområde samvarierar med kvinnors barnafödande och barnlöshet (Hoem 2000b; Hoem m.fl. 2006a; Hoem m.fl. 2006b). Hoem m.fl, (2006b) har påvisat ett tydligt samband mellan olika utbildningsgruppers fruktsamhet och barnlöshet bland kvinnor i Sverige födda Inom grupper där fruktsamheten är hög är barnlösheten låg och tvärtom. Exempelvis har barnmorskor och barnskötare höga födelsetal (2,4 respektive 2,2 barn per kvinna) och låg andel barnlöshet (under 10 procent). Kvinnor inom hotell- och restaurang samt farmaceuter har en fruktsamhet på knappt 1,8 och andelen barnlösa är cirka 20 procent (Hoem m.fl. 2006b). 9 Studien är baserad på data från U.S. National Survey of Families and Households, , (Thomson 2002). 11

15 pekar mot att de som har en viss typ av familjevärdering i viss mån selekteras till föräldraskap vilket kan tyda på att de som har mindre traditionella familjevärderingar är mer benägna att tveka inför att skaffa barn, något som även anförs i en europeisk studie av attityder till barnlöshet och svaga barnintentioner (Sobotka & Testa 2007). Resultaten visar att individer år utan barn i lägre grad, jämfört med övriga, anser att barn ger lycka och livsmening samt att de har en mer positiv syn på barnlöshet. 10 Det framgår även att kvinnor och män i Belgien och Italien som tar avstånd till påståendet only feel happy at home with children har en högre benägenhet att inte vilja ha barn över huvud taget en effekt som är starkare för kvinnor i Italien och män i Belgien (Sobotka & Testa 2007). Vad tidigare forskning påvisar är att familjevärderingar har normativ inverkan på individers barnintentioner och att svaga familjevärderingar kan öka benägenheten att tveka. 3.2 Studiens teoretiska modell och antaganden Uppsatsens teoretiska modell kan avslutningsvis illustreras på följande sätt (Figur 8): Figur 8: Teoretisk modell. Individspecifika faktorer Ålder Kön Partnerskapsstatus Utbildningsnivå Arbetsmarknadsstatus Inkomstnivå Attityder till föräldraskap Rationella val: Kostnader/vinster med barn Risk aversion: Villkor för föräldraskap/egen livssituation Familjevärderingar: Värdet av barn/syn på barnlöshet Intentioner Tveksamhet inför att skaffa barn Med stöd av teorier och tidigare forskning som diskuterats kan vi förvänta oss följande: Individspecifika faktorer: Tidigare forskning har påvisat samband mellan olika individspecifika faktorer och barnafödande, barnlöshet och barnintentioner. Avsikten är därför att undersöka i vilken grad dylika faktorer samvarierar med unga vuxnas barnintentioner. Män, singlar och de med låg utbildningsnivå samt låg inkomst förväntas vara mer benägna att tveka inför att skaffa barn. Instabil arbetsmarknadsstatus antas öka benägenheten att tveka. Ålder och tveksamhet: Ålder har i tidigare studier visat sig ha en stor inverkan på framtida barnintentioner. Ett rimligt antagande är att: Äldre individer har en högre benägenhet att tveka inför att skaffa barn. Effekten förväntas bli starkare att osäkerhetsbenägenheten ökar när hänsyn tas till individspecifika faktorer och föräldraskapsattityder. 10 Studien baseras på IPPAS-data (International Population Policy Acceptance Survey) och inkluderar individer i åldrarna från Österrike, Belgien, Tjeckien, Estland, Finland, Tyskland, Ungern, Italien, Litauen, Nederländerna, Polen, Rumänien och Slovenien. Påståenden som avser mäta traditionella attityder till barnlöshet är; only feel happy at home with children, cannot be really happy without children, increasing number of couples remaining childless, duty towards society to have children (Sobotka & Testa 2007). 12

16 Attityder till föräldraskap Rationella val: Teorin om rationella val indikerar att barnafödande kan sammankopplas vilka kostnader och vinster det antas medföra. Kostnader är exempelvis begränsad rörelsefrihet, sämre ekonomi, sämre socialt liv medan vinster är av mer psykosocial art som en stärkt partnerrelation samt att livet får en större mening. Antagandet är att individer som skattar kostnaderna som höga är mer tveksamma inför att skaffa barn jämfört med dem som bedömer kostnaderna som låga. Individer som skattar vinsterna som små väntas vara mer tveksamma inför att skaffa barn jämfört med dem som skattar vinsterna som stora. Riskundvikande: Den teoretiska utgångspunkten är att individer har uppfattningar om att olika faktorer bör vara uppfyllda för att det ska vara lämpligt att bli förälder, säkerställda resurser som att vara klar med sin utbildning och att ha en tillräckligt bra inkomst. Om dessa resurser saknas kommer individer att skjuta upp barnafödandet eller helt undvika att skaffa barn. Premisserna är sålunda: Individer som anser att resursinnehav är en viktig förutsättning för föräldraskap men som själva saknar resurserna, förväntas vara mer tveksamma till att skaffa barn i jämförelse med individer som har dessa resurser men som anser att resursinnehavet är en mindre viktig förutsättning för föräldraskap. Familjevärderingar: Den normativa betydelsen av föräldraskap och barn, familjevärderingar, kan avspegla sig i individers barnintentioner och tidigare forskning har indikerat att mer traditionella familjevärderingar ökar benägenheten att skaffa barn samt att låga familjevärderingar ökar risken för avsiktlig barnlöshet. Vi kan således förvänta oss följande: Individer med svaga familjevärderingar antas vara mer benägna att tveka inför att skaffa barn jämfört med individer med starka familjevärderingar. Livsfas, attityder och tveksamhet: Det är även rimligt att anta barnintentioner och föräldraskapsattityder varierar beroende på var i livet en individ befinner sig. För att undkomma interaktionsproblem kommer olika åldersgrupper att analyseras separat. Kön, attityder och tveksamhet: Tidigare forskning har pekat på könsskillnader gällande barnintentioner och attityder till föräldraskap. För att kontrollera för eventuella interaktionseffekter kommer kvinnor och män att analyseras separat. 13

17 4 Datamaterial, analysmetod och variabeldefinition Datamaterialet för uppsatsen är Familj och arbetsliv på 2000-talet, en enkätundersökning som genomförts vid två tillfället, år 1999 och 2003, av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Eva Bernhardt vid Centrum för genusstudier, Stockholms universitet (Bernhardt 2000). I undersökningen från 1999 ingick unga vuxna, födda 1968, 1972, Vid undersökningen 2003 inkluderades även individer som är födda Vid båda tillfällena har respondenterna besvarat frågor om barn, familj, arbete och framtidsplaner. Cirka 80 procent av dem som medverkade 1999 deltog även Det totala antalet individer som ingick i 2003 års undersökning var och svarsandelen uppgick till 72 procent (Bernhardt 2005). Underlaget för kommande analys är undersökningen 2003 och av det totala urvalet är 56,4 procent (1 392) barnlösa. Andelen barnlösa är högst bland 22-åringarna och minst bland 34-åringarna och könsskillnaden är störst bland de äldsta grupperna (se Figur 9). Figur 9: Andel barnlösa i hela urvalet, fördelat på ålder och kön. 85,3 89,6 68,8 75,6 Kvinnor Män 49,0 34,4 16,2 25,2 22 år 26 år 30 år 34 år I analysen ingår endast individer som inte har fått egna barn, inte har några barn boende i sitt hushåll och som inte var gravida vid undersökningens genomförande. 11 Ett internt bortfall på grund av obesvarade frågor ger en urvalsstorlek på individer. 4.1 Analysmetod logistisk regression Analysens beroende variabel, om individer kan tänka sig att skaffa barn i framtiden, är dikotom, och antar värdet 0 om respondenten svarat ja på frågan och värde 1 om respondenten är tveksam. Analysverktyget är logistisk regression där relationen mellan den beroende variabeln och de oberoende variablerna kan skrivas som: logit(y) = α + β 1 X 1 + β 2 X β k X k. Logiten är det logaritmerade oddset för utfallet 1 på den beroende variabeln, i detta fall tveksamhet att skaffa barn. Vidare är α interceptet och β regressionskoefficienten för variabeln X. Eftersom koefficienterna i en logistisk regressionsanalys kan vara svårtolkade kommer resulta- 11 En av de frågor som använts vid sorteringen för uppsatsens urval är Är du eller din partner gravid?. Frågan ställdes endast till respondenter som levde tillsammans med en partner. Kvinnor som inte var sammanboende men som ändå besvarat frågan jakande har exkluderats. Det finns en liten risk att det i samplet förekommer gravida respondenter utan partner som inte besvarat frågan. 14

18 ten redovisas i oddskvoter vilka erhålls då logiten exponentieras (Menard 2002; Edling & Hedström 2003). Oddskvoten uttrycker skillnaden i odds för olika kategorier som jämförs. Referenskategorin antar alltid värde 1 och om oddskvoten exempelvis är 1,5 är tolkningen att oddsen är 1,5 gånger högre (eller 50 procent) för gruppen i jämförelse med referenskategorin (Pampel 2000). För att underlätta förståelsen av relationen mellan olika kategorier kommer oddskvoten att benämnas som benägenhet, närmare bestämt benägenhet att vara tveksam inför att skaffa barn. Benägenhet är approximativt det samma som oddskvot (Alm-Stenflo & Persson 2002). I resultatredovisningen presenteras även Nagelkerkes R 2 som indikerar hur stor del av variationen i den beroende variabeln som förklaras av regressionsmodellens oberoende variabler. R 2 -värdet kan variera från 0 till 1 och bör betraktas som riktlinje snarare än ett exakt värde (Pampel 2000). 12 Vidare har även modellernas duglighet prövats, att en modell som inkluderar flera oberoende variabler signifikant skiljer sig från modellen som enbart innehåller interceptet, vilket är ett mått på hur välspecificerad modellen är. 13 För att avgöra om oddskvoterna har en statistiskt relevant effekt används en signifikansnivå på 10 procent. 4.2 Variabelbeskrivning och operationalisering av teoretiska begrepp Avsnittet inleds med en definition av barnlöshet samt en beskrivning av analysens beroende variabel barnintentioner. Därefter följer en redogörelse för kontrollvariablerna och hur de teoretiska begreppen ska mätas empiriskt samt en bedömning av de operationella indikatorernas giltighet och tillförlitlighet. För samtliga variabler har referenskategori valt utifrån vad tidigare studier påvisat vara den kategori som är minst tveksam till att skaffa barn Definition av barnlöshet och barnintentioner Enligt Houseknecht (1987) rymmer begreppet barnlöshet flera dimensioner valmöjlighet och beständighet. Valmöjlighet utgör skiljelinjen mellan avsiktligt och oavsiktligt barnlösa de som kan men inte vill ha barn och de som inte kan få barn. Beständighet omfattar både tidpunkt och intentioner. Avsiktlig barnlöshet kan vara tillfällig eller permanent. Ett uppskjutande av barnafödande kan ses som tillfällig barnlöshet om avsikten inte är att bli permanent, slutgiltigt, barnlös. Framtida barnintentioner kan variera i styrka från ja, olika grader av osäkerhet, till ett säkert nej. Houseknecht (1987) menar dylika distinktioner är betydelsefulla eftersom det är föga troligt att alla barnlösa oavsett ålder, intentioner eller valmöjlighet delar samma 12 I logistisk regression indikerar värdet av Log likelihood-funktionen hur väl regressionsmodellen beskriver de data som ingår. R 2 -värdet beräknas utifrån Log likelihood-värdena multiplicerat med -2 enligt: [(-2LL 0 )-(-2LL 1 )]/(-2LL 0 ). LL 0 är värdet för en modell med enbart interceptet och LL 1 en modell med de oberoende variabler som ingår i analysen (Edling & Hedström 2003). R 2 -värdet brukar betecknas som förklarad pseudo-varians eftersom log likelihood-funktionen inte hanterar varians som summan av de kvadrerade avvikelserna som är brukligt i OLS-regressioner. R 2 -värdet anger snarare förbättring av log likelihood i relation till interceptet (Pampel 2002). 13 För kontroll av modellens anpassning beräknas Log likelihood-kvoten (LL0-LL 1 =LLR) multiplicerat med -2 (Edling & Hedström 2003). 15

19 karaktäristika. Begreppet slutgiltig barnlöshet omfattar ofta både avsiktligt och oavsiktligt barnlösa, speciellt på aggregerad nivå då det sällan är möjligt att beakta barnlöshetens olika dimensioner. I denna uppsats definieras barnlös som en person som inte har barn och som fortfarande befinner sig i reproduktiv ålder. Barnlösheten betraktas primärt som tillfällig och avsiktlig. Undersökningens beroende variabel är barnintentioner vars styrka mäts i två nivåer de som vill ha barn i framtiden och de som är tveksamma. Frågan som avser mäta intentioner är: Tror du att du kommer att skaffa barn i framtiden? Svarsalternativ som gavs var ja, nej och kanske. Då endast 47 personer, 3,4 procent, av svarat nekande har kanske och nej slagits ihop till tveksam, också med tanke på att skillnaden mellan dem gällande övriga kontrollvariabler är måttliga Individspecifika faktorer Ålder: Individer födda 1980, 1976, 1972 och 1968 vilka klassificeras som 22 år (referenskategori), 26 år, 30 år och 34 år, respondenternas ålder vid undersökningens genomförande. Kön: Biologiskt kön man och kvinna (referenskategori). Partnerskapsstatus: Gifta/sambo (referenskategorin) avser de personer som är lagvigda samt sammanboende individer som inte är lagvigda. Att kategorierna slagits samman beror på att endast 52 personer, 3,8 procent, av 1 385, är gifta. Särbo inkluderar personer som har ett fast förhållande men som inte bor med partnern permanent. Ingen partner avser dem utan ett fast förhållande. Utbildningsnivå: Variabeln är kategoriserad i tre nivåer Gymnasium i två år eller mindre, Gymnasium i tre år samt Högskoleutbildning eller högre utbildningsnivå (referenskategori). Då endast 50 individer, 3,6 procent, av saknar gymnasieutbildning har grundskolenivå och tvåårig gymnasienivå slagits samman till en kategori. Arbetsmarknadsstatus: Inkluderar kategorierna Fast anställning (referenskategori), Studier/ tillfällig anställning, Egen företagare samt Arbetslös. Variabeln indikerar grad av trygghet och stabilitet på arbetsmarknaden vilket fast anställning, i jämförelse med övriga kategorier, i högre grad förmodas bistå med. Respondenten har haft möjlighet att ange fler än ett svar och eftersom studier och tillfällig anställning ofta sammanfaller har dessa slagits samman. Inkomstnivå: Variabeln är indelad i tre nivåer eller mindre, , eller mer (referenskategori). Endast 29 respondenter (2,1 procent) tjänar eller mer varför det inte är meningsfullt att skapa en separat kategori för den nivån. 16

20 4.2.3 Attityder till föräldraskap Rationella val: Frågan som avser mäta kostnader och vinster, som en operationalisering av teorin om rationella val, är: Att bli förälder påverkar ens liv på olika sätt. Vad är din uppfattning? Påståenden som respondenten tagit ställning till är: Om (när) jag får barn kan jag inte längre göra vad jag vill. får jag (vi) dålig ekonomi. får jag mycket litet tid för mina vänner. förbättras min relation till min partner. blir mitt liv mer meningsfullt. Svarsskalan går från 1 (instämmer inte alls) till 5 (instämmer helt och hållet). För att testa tillförlitligheten i att de fem olika påståendena mäter dimensionerna kostnad och vinst genomfördes en faktoranalys, som bekräftade att påståendena laddar två faktorer samt att korrelationer inom respektive faktor är höga (från 0,72 till 0,84). 14 Svarsalternativet vet inte substituerades med värde 3, ett jämförbart värde i relation till den beroende variabeln. 15 De tre första påståendena utgör skalan socioekonomiska kostnader och de två sista påståendena psykosociala vinster och uppvisar ett Cronbachs alpha på 0,70 respektive 0,55 vilket indikerar en hög respektive acceptabel intern konsistens. Skalornas validitet kan därmed anses vara god. 16 Kostnader kategoriseras som låga (referenskategori) och höga och vinster som stora (referenskategori) och små. Riskundvikande: Teorin om riskundvikande har operationaliserats med påståenden om vad som anses vara en lämplig livssituation för att kunna skaffa barn samt hur detta överensstämmer med den egna livssituationen. De frågor som avser mäta detta är: 1) Hur viktigt tycker du att det är att följande saker är uppfyllda för att det ska vara lämpligt att bli förälder? Att man är färdig med sin utbildning. Att man har en tillräcklig inkomst för att försörja ett barn. Svarsskalan går från 1 (oviktigt) till 5 (mycket viktigt). 14 Faktoranalys är ett sätt att koncentrera information från ett större antal variabler till ett mindre antal dimensioner (faktorer) utan att information går förlorad. Ju starkare faktorladdning en variabel har desto starkare är korrelationen med den underliggande dimensionen (Hair m.fl. 1992). KMO (Kaiser-Meyer-Olkin) mäter i vilket utsträckning indikatorerna ingår i samma begreppssfär. KMO kan variera från 0 till 1. Värden över 0,70 är mycket bra, 0,60 godtagbart, och värden under 0,50 är oacceptabla för att skapa ett sammansatt mått eller index (Sharma 1996). Redogörelse för faktorladdning se Tabell I. 15 Substituering är en lämplig åtgärd om det finns internt bortfall i en skala, det vill säga obesvarade påståenden. Om respondenterna utesluts innebär det även att annan tillgänglig information går förlorad, vilket är särskilt kännbart när respondenten endast uteslutit ett fåtal påståenden eller om bortfallet är spritt på ett flera respondenter (Björkman 2004). 16 Cronbachs alpha är ett statistiskt trovärdighetsmått som mäter den interna konsistensen av flera indikatorer, det vill säga hur korrelerade indikationerna är i förhållande till varandra. Värdet 0 indikerar att det inte finns något samband och 1 att det förekommer ett perfekt samband (Bohrnstedt & Knoke 1988). Gränserna för acceptans är snarlika dem för KMO (se fotnot 14). Cronbachs alpha är känsligt för antalet indikatorer vilket innebär att en skala med få indikatorer kan uppvisa lägre värde jämfört med en skala med många indikatorer, men ändå anses ha hög intern reliabilitet och att skalans validitet är god. 17

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Hinder för barnplaner under ekonomisk osäkerhet?

Hinder för barnplaner under ekonomisk osäkerhet? Hinder för barnplaner under ekonomisk osäkerhet? - En kvantitativ studie om hur arbetsförhållanden påverkar kvinnors barnintentioner i fyra europeiska länder Ellinor Wennberg Sociologiska Institutionen

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se

Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se Tredje barnet en ny trend? Lotta Persson Prognosinstitutet Lotta.Persson@scb.se Fruktsamhetsutvecklingen 1970-2010 Antal barn per kvinna 2,5 2,0 2,14 1,98 1,5 1,0 1,51 0,5 0,0 1970 1975 1980 1985 1990

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Hur många barn får jag när jag blir stor?

Hur många barn får jag när jag blir stor? Demografisk analys och Jämställdhet Hur många barn får jag när jag blir stor? Barnafödande ur ett livsperspektiv Demografiska rapporter 2002:5 +XUPnQJDEDUQInUMDJ QlUMDJEOLUVWRU" Barnafödande ur ett livsperspektiv

Läs mer

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida

Läs mer

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter

TEMA UTBILDNING RAPPORT 2013:2. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter TEMA UTBILDNING RAPPORT 23:2 Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter Producent Producer SCB, enheten för utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and jobs SE-7 89 Örebro +46

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Olika generationers barnafödande

Olika generationers barnafödande DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2011:3 Olika generationers barnafödande Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999 2001:1 Varför föds det så få barn? 2001:2 Arbetsmarknadsstatus

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Barnafödande i nya relationer Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999 2001:1

Läs mer

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Krångliga begrepp (ord) Vad är en teori? teori är ett antagande som man kan ha mer eller mindre god grund för. Till exempel: Jag har en teori om varför

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:2. Barn eller inte? Resultat från en enkätundersökning om kvinnors och mäns inställning till barnafödande

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:2. Barn eller inte? Resultat från en enkätundersökning om kvinnors och mäns inställning till barnafödande DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:2 Barn eller inte? Resultat från en enkätundersökning om kvinnors och mäns inställning till barnafödande DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:2 Barn eller inte? Resultat från en enkätundersökning

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEM O G RA F ISK A R A PPORTER 2 0 1 3 :1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet Statistiska

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas 2012. grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna Jan Strandström / Folio Bildbyrå Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter PIAAC Finländska vuxnas 202 grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna PIAAC 202 I den internationella

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1, Föreläsning 6 Tidsanvändning Totalt: bild 1, Ungefär lika mycket arbete men kvinnor gör mer obetalt och män mer betalt Bild sid 25 Variationer över livet (Bild 2 SCB) Olika mellan olika livssituationer

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda

TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING. Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda TEMARAPPORT 2014:6 UTBILDNING Utbildningsbakgrund bland utrikes födda Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:6 Educational background

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten?

Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten? Hur delas den tillfälliga föräldraledigheten? nr 5 2008 årgång 36 Jämställdhet är en ständigt aktuell fråga i den svenska debatten och ofta hamnar fördelningen av föräldraledigheten i fokus. Även om mäns

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

UNGA MED ATTITYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE

UNGA MED ATTITYD UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE UNGA MED ATTITYD 2013 UNGDOMSSTYRELSENS ATTITYD- OCH VÄRDERINGSSTUDIE 1 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

En rapport om villkor för bemanningsanställda

En rapport om villkor för bemanningsanställda Oktober 2012 Johan Kreicbergs Europeiskt ungdomsindex 2012 En rapport om villkor för bemanningsanställda på en föränderlig arbetsmarknad Innehåll Inledning... 3 Så utfördes undersökningen... 4 Ingående

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Höga läsfärdigheter bland unga

Höga läsfärdigheter bland unga Höga läsfärdigheter bland unga Foto: Anne Dillner, Bildarkivet Sex av tio unga svenskar har goda kunskaper i läsning, jämfört med fyra av tio bland äldre. Det framgår av en internationell undersökning

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING Vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012 TEMARAPPORT 2014:3 UTBILDNING Vuxnas deltagande i utbildning 2011/2012 Statistiska centralbyrån 2014 Report 2014:3 Adult participation

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför införs en

Läs mer