Verksamhetsberättelse 2013 Institutionen för språk, litteratur och interkultur Innehåll

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013 Institutionen för språk, litteratur och interkultur Innehåll Institutionen... 2 Verksamhet Grundutbildning Forskarutbildning Forskning Personal Internationellt Samverkan Lokaler och utrustning Uppföljning och utveckling av verksamheten... 6 Kvalitetsvärdering... 6 Styrkor... 6 Svagheter... 6 Möjligheter... 7 Hot... 7

2 Institutionen Institutionen för språk, litteratur och interkultur omfattar ämnena svenska språket, svenska som andraspråk, engelska, spanska, litteraturvetenskap och interkultur. Små studentvolymer i kurserna kräver ofta samläsning lärarutbildning/fristående kurs och/eller campus/distansutbildning. Samläsning ställer högre krav på organisation och struktur i kurserna och därmed också nya krav på lärarnas kompetens. Institutionen har kurser inom lärarprogrammet och ett antal fristående kurser. Genom utbildningsöversynen som genomfördes under våren och hösten 2013 har utbildningsutbudet fokuserats inom institutionen, därigenom har några kurser försvunnit och ett fåtal kurser tillkommit. Den rådande ekonomin har medfört att alla ämnen på institutionen genomfört åtgärder i form av exempelvis inställda kurser. Vid rekrytering av disputerade lärare råder stark nationell konkurrens, i synnerhet inom svenska med didaktisk inriktning, svenska som andra språk samt engelska med didaktisk och språkvetenskaplig inriktning. Detta är frågor som institutionen aktivt arbetar med. Ett led i detta är att erbjuda kompetensutveckling för fast anställda adjunkter för att de så småningom ska disputera. Det är en väg att gå för att på sikt lösa problemet med för få disputerade lärare i undervisningen. Den kulturvetenskapliga forskargruppen (KuFo) har sedan starten haft ambitionen att samla kulturvetenskapligt inriktade forskare vid Karlstads universitet. I forskargruppen ingår forskare från ämnena engelska (med litteraturvetenskaplig såväl som lingvistisk inriktning), litteraturvetenskap, interkultur, och kulturstudier. Därtill är doktorandseminariet inom ämnena engelska och litteraturvetenskap knutet till KuFo. Under 2013 blev KuFo utnämnd till stark forskningsgrupp vid Karlstads universitet. Institutionen för språk, litteratur och interkultur har ämneskoordinatorer och/eller ämnesföreträdare från samtliga ämnen som finns med i institutionsrådet och är vägledande i viktiga beslut. Institutionen leds ytterst av en ledningsgrupp bestående av prefekt, proprefekt, studierektor och prefektstöd. Verksamhet 2.1 Grundutbildning Institutionen för språk, litteratur och interkultur ger kurser inom ämnena svenska språket, svenska som andraspråk, engelska, spanska, litteraturvetenskap och interkultur. Institutionens ämnen ansvarar inte för något gemensamt program. Däremot är ämnena inblandade i andra programutbildningar vid Karlstads universitet, framförallt inom lärarutbildningen. Institutionen erbjuder grund- och progressionskurser samt fristående kurser. Kursvärderingar genomförs i majoriteten av institutionens kurser, även om ambitionen är att de ska genomföras i alla. Till största del får institutionens kurser goda omdömen och studenterna är nöjda med såväl lärares insatser som kursernas innehåll, men vi arbetar aktivt för att öka svarsfrekvensen bland studenterna. Denna fråga har bland annat diskuterats i institutionsrådet där studentkåren har också en representant. Utöver kursvärderingarna kan studenterna komma med åsikter och återkoppling genom våra ämnesråd. 2

3 Ett led för att höja prestationsgraden har några av institutionens ämnen infört obligatorisk närvaro. Detta arbete sker i dialog med studentkåren. Institutionen arbetar även med hur vi kommunicerar kursmål och med att tydliggöra vilka bedömningskriterier som gäller för respektive kurs så att detta ska bli tydligt för studenterna. För att öka genomströmningen har vi koncentrerat resurserna till färre kurstillfällen. I institutionens samtliga ämnen finns forskande lärare som deltar i grundutbildningen. Se bifogad Excel- ark. 2.2 Forskarutbildning Ämnet engelska har för närvarande fem doktorander. Några av kurserna inom engelskans forskarutbildning ges också i samläsning mellan studenter på fristående kurs och doktorander. Litteraturvetenskap har i dagsläget tre doktorander. Under 2013 disputerade två doktorander i litteraturvetenskap. I samband med deras disputation tillträdde två nya doktorander. Svenska som andraspråk har en doktorand som är knuten till Göteborg och CSL som finns vid universitetet. Ytterligare två doktorander med koppling till ämnet bedriver forskarstudier i pedagogiskt arbete. Svenska språket har en doktorand som planeras disputera under Doktoranden är antagen i Uppsala. Institutionens doktorander är förhållandevis jämnt könsfördelade, sex kvinnor och fyra män. Ingen av doktoranderna är knuten till en nationell forskarskola. För att bibehålla kvalitén av genomströmning i forskarutbildningen har de institutionsgemensamma doktorandseminarierna fortlöpt. 2.3 Forskning Både CSL och KuFo, som ingår i institutionens forskande miljöer, har fortlöpande seminarieverksamhet och informerar kontinuerligt institutionen om dessa. Flera av ISLI:s medarbetare har bidragit med presentationer i dessa forskargrupper. Vår ambition är att samtliga forskande lärare ska ingå i en forskargrupp. En närmare presentation över forskargruppernas arbete under 2013 finns i deras respektive verksamhetsberättelse. 2.4 Personal Under vårterminen 2013 genomfördes medarbetarsamtal, där arbetsmiljörelaterade frågor lyftes fram. Vidare har ämnena litteraturvetenskap, svenska språket och svenska som andraspråk arbetat tillsammans med konsulterna Schagerström & Lindström för att stärka den psykosociala arbetsmiljön. Ledningsgruppen har haft möten ämnesvis för uppföljning av detta. Vi har under året 3

4 arbetat mycket med att förbättra kommunikationen på institutionen. Det har bland annat handlat om att se över informationsvägar. Under det gångna året har vi påbörjat arbetet med ämnesdidaktiska studieguider inom ramen för lärarutbildningen. Flera av institutionens medarbetare har gått pedagogiska fortbildningskurser (se bifogad fil) samt haft möjlighet att åka på konferenser i ämnesdidaktik. Vi har fortsatt arbetet med kompetensutvecklingsplaner för varje medarbetares kompetensutvecklingstid. Under våren erbjöds varje medarbetare ett samtal med prefekten för att upprätta kompetensutvecklingsplaner, och under hösten genomförde vi ett försök med att varje medarbetare erbjöds möjlighet att ha ett samtal med respektive ämnesföreträdare för att i samband med denne upprätta kompetensutvecklingsplaner som skulle gå i linje med ämnets uppsatta prioriterade mål. På så sätt är vår förhoppning att varje medarbetare får mer omfattande feedback. Detta visade sig falla mycket väl ut och institutionen kommer fortsättningsvis att arbeta på detta sätt. Ämnesföreträdarna hade sedan uppföljningssamtal med prefekten, som därigenom följde upp kompetensutvecklingsplanerna. Återkoppling till medarbetarna ges sedan dels genom kontinuerliga uppföljningssamtal på ämnet med ämnesföreträdaren, dels i samband med medarbetarsamtal under vårterminen - 14, dels i samband med lönedialog. Genom att upprätta kompetensutvecklingsplaner i samråd med ämnesföreträdaren tillgodoser vi behovet av att varje medarbetare får möjlighet att delta i forskningsverksamhet på sin kompetensutvecklingstid. Under året har varje ämne haft en ämneskoordinator som arbetar med samla ihop ämnets gemensamma tankar kring utveckling av ämnet. I slutet av året genomfördes en sammanställning av hur ämneskoordinatorerna upplevde sina tilldelade uppgifter. Det visade sig att deras genomförda arbetsuppgifter stämmer väl överens med den arbetsbeskrivning som har upprättades på institutionen. De ämnen som forskarutbildning har även utsedda ämnesföreträdare. Svenska språket/ svenska som andraspråkets har även en ämnesföreträdare som särskilda uppgifter för ämnenas behov. På ISLI finner vi det viktigt att vår verksamhet präglas av en god arbetsmiljö där alla medarbetares kompetenser, erfarenheter och bakgrunder tas tillvara och bidrar till verksamhetens kvalitet. Som ett led för att uppnå detta har ISLI bildat en arbetsgrupp som arbetar för att främja jämställdhet, mångfald och lika villkor. Arbetsgruppens syfte är att kontinuerligt föra en diskussion och driva dessa aspekter i vårt dagliga arbete. Som ett första steg har därför arbetsgruppen konkretiserat policydokumentet Planen för att främja lika villkor vid Karlstads universitet så att den blir tydligare för medarbetarna vid institutionen. Arbetsgruppen har också arbetat fram ett förslag för rutiner vid sjukanmälan, vård av barn eller annan närstående, och dess koppling till tjänsteplaneringen. Under hösten genomfördes också två institutionsföreläsningar med målet att förbättra arbetsmiljön. Den ena behandlade temat stress och den andra hur vi bemöter kollegor och studenter med funktionsnedsättning. 4

5 2.5 Internationellt Under 2013 avsåg studenter från ämnet engelska att åka på utbyte till Xi an, Kina. Utbytet har skjutits upp till våren 2014 på grund av olika privata förhinder. Ämnet tog dock emot studenter från Xi an under höstterminen Spanskaämnet har under våren 2013 skickat lärarstudenter till Spanien. Vi tycker att det är viktigt med studentutbyten och arbetar aktivt för att öka dessa. Ett led i detta är att både lärare och administrativ personal på institutionen uppmuntras till att åka och de i sin tur kan inspirera studenterna till detsamma. I det bifogade Excel- arket framgår det att både lärare och administrativ personal har åkt utomlands under året. Personalen presenterar sina erfarenheter av sitt utbyte i institutionens månadsbrev och i möjligaste mån även under institutionsmöten. 2.6 Samverkan Studentsamverkan är utformat på olika sätt inom institutionen. Det förekommer genom kursråd samt att en representant från studentkåren sitter med under våra institutionsråd. Institutionen medverkar både med skrivhandledning samt röst- och talhandledning inom ramen för Framgångsrika studier. Institutionens lärare är även inbjudna till andra program och kurser runt om på universitetet där man bland annat undervisar i akademiskt skrivande, interkultur och presentationsteknik. I övrigt handleder och stöttar delar av personalen andra medarbetare på universitetet som behöver hjälp med exempelvis översättning till engelska och extra undervisning i svenska. När det gäller samverkan med omvärlden handlar det mest om kontinuerliga kontakter mellan lärare på institutionen och VFU- ansvariga lärare i kommunerna. Institutionens medarbetare ger även föreläsningar och kurser med inriktning mot deras forskning och dess specifika ämneskunskap. Det har även arrangerats ett antal konferenser på Karlstads universitet som personal från ISLI har varit ansvariga för. För, exempelvis Nordic Association for American Studies- konferensen Currents and Countercurrents (24-26 maj) och Swedish Network for Intercultural Communication- konferensen Maktstrukturer, medier och interkulturell kommunikation (12 sept). 2.7 Lokaler och utrustning Institutionen för språk, litteratur och interkultur äger språkdatasalen, 12A225, som har inretts till att bli en av universitetets AdobeConnect- salar. I övrigt har inga stora förändringar skett under 2013 gällande lokaler och utrustning. Under året har vi insett att vi har behov av ytterligare ett förråd. 5

6 2.8 Uppföljning och utveckling av verksamheten Under vårterminen 2013 formulerade varje ämne sina mål. Dessa presenterades i samband med ett institutionsmöte, där även dekan och prodekan deltog. Därefter samlades ämnenas mål i ett gemensamt dokument. Ämnesföreträdarna fick som uppdrag att återkoppla arbetet med målen kontinuerligt, och institutionsledningen har under hösten 2013 deltagit i flera ämnesmöten för att stötta diskussionerna kring målen. Ämnesföreträdare och ämneskoordinatorer har regelbundet haft möten med prefekten för att diskutera ekonomiska förutsättningar för att målen skall kunna uppfyllas. Ett exempel på en sådan insats är fortbildningen av befintliga adjunkter i svenska språket och svenska som andraspråk. Under det gångna året har en doktorandplats kunnat erbjudas, och under våren 2014 kommer ytterligare en att tillsättas. För att samtliga ämnens mål skall kunna uppfyllas behövs ekonomiska resurser. Dessa saknas till viss del i dagsläget, och på institutionen arbetar vi för att prioritera och fördela de resurser som finns för att på sikt kunna uppfylla ämnenas mål. Genom ett nära samarbete mellan ämnena och institutionsledningen hoppas vi kunna uppnå goda resultat. Inför 2014 satsar vi på att konkretisera målen genom att upprätta tidsplaner. Det kan hända att vissa mål kommer att behöva ses över och revideras under arbetets gång. Fakultetens organisation och administrativa stöd har fungerat väl. Kvalitetsvärdering Det interna löpande kvalitetsarbetet genomförs i form av kursvärderingar, kursråd, institutionsråd samt kontinuerliga avstämningar med institutionens lärare. Styrkor Institutionen för språk, litteratur och interkultur har en styrka i att vara en institution som har övergripande uppdrag för hela universitetet. Det handlar om utländska studenters studier i svenska, engelska och interkultur. Vidare erbjuder institutionen språkgranskning, översättning samt språkstöd lärare, både på svenska och på engelska. Därutöver erbjuder vi språkstöd till studenter både på svenska och engelska inom ramen för Framgångsrika studier. Institutionen omfattar flera ämnen är en styrka som ger möjlighet till ämnessamverkan och dynamik. Några har arbetat på institutionen i många år och andra lärare är relativt nyanställda. Det ger en möjlighet till såväl stabilitet som nytänkande. Interkultur har utsetts till en KAU- kompetens. Framgångsrika forskare som tillsammans har skapat forskningsmiljön KuFo som nu har utsetts till en stark forskningsgrupp. Vi har ett pågående internationellt utbyte. Svagheter Institutionen behöver arbeta ytterligare på att få till en bättre samverkan med det omgivande samhället. 6

7 I dagsläget har institutionen för få disputerade lärare i ämnena svenska språket och svenska som andraspråk, samt för få doktorander på institutionen som helhet. Institutionens ekonomi. Den psykosociala arbetsmiljön behöver utvecklas ytterligare. Möjligheter Hot Institutionen har en genomarbetad plan för hur vi ska arbeta med arbetsmiljön och vi har under året genomfört olika aktiviteter för att förbättra densamma. Arbeta vidare och utöka de utbildningar med koppling till Uppdrags AB. KuFo ger möjlighet att i framtiden stärka forskningen genom ökad publiceringsfrekvens, citeringsgraden och bidra till en stark seminariekultur på institutionen. Bristande förkunskaper hos studenterna gör att genomströmningen är för låg. Att institutionens forskarutbildning är för liten och därmed inte når upp till UK- ämbetets krav. 7